under ytan - Doria
under ytan - Doria
under ytan - Doria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
70<br />
Eftersom alla former av produktframställning är tids- och kulturbetingade, frambringas<br />
det i textilslöjds<strong>under</strong>visningen ett aktualitetsbehov som leder till att det<br />
används mycket hobbyböcker och facktidningar som läromedel. Tidningarna fyller<br />
ett aktualitetsbehov gällande mode och trender och är inspirerande och billigare att<br />
skaffa än till exempel enskilda mönsterpaket. Problemen med många hobbyböcker<br />
och facktidningar är dock att de är produktcentrerade med receptliknande<br />
anvisningar för hur en bestämd produkt skall tillverkas. För att slöjd<strong>under</strong>visningen<br />
skall fylla uppställda mål bör läraren planera <strong>under</strong>visningen så att eleverna får en<br />
helhetsbild av slöjdverksamheten och inte enbart lär sig att reproducera andra<br />
människors idéer och produkter. Därför blir det ofta aktuellt för slöjdläraren att<br />
bearbeta hobbyböckernas och facktidningarnas innehåll och själv tillverka läromedel<br />
för sin <strong>under</strong>visning. Detta material kan bestå av arbetsblad, arbetsordningar<br />
och arbetsbeskrivningar samt av idéinspirerande material för inledningen av nya<br />
arbetsområden (Lindfors, 1991a, ss. 145–146).<br />
Facktidningar och hobbyböcker är ofta skrivna på ett annat språk än <strong>under</strong>visningsspråket.<br />
När man använder läromedel på främmande språk, blir eleverna och<br />
lärarna försatta i en situation där de förutom att behärska fackterminologin på sitt<br />
modersmål, även måste behärska terminologin på ett främmande språk. Detta kan<br />
för många elever vara en övermäktig uppgift, och läraren får ytterligare i uppgift att<br />
översätta läromedlet till det aktuella <strong>under</strong>visningsspråket. Dock kan bilder i<br />
läromedel på främmande språk ibland vara tillräckliga för att ge inspiration och<br />
information som för elevens slöjdprocess vidare.<br />
Läroböcker på svenska för textilslöjds<strong>under</strong>visningen i Finland har senast utgivits<br />
på 1980-talet då en av Skolstyrelsen godkänd läroboksserie med tillhörande lärarhandledningar<br />
utgavs. Bokserien Textilslöjd för grundskolan (Aho, Kuivinen,<br />
Niemi, & Nystén, 1981; Aho, Kuivinen, Niemi, Nystén & Puonti, 1981; Aho,<br />
Kuivinen, Niemi, Nystén & Puonti, 1982) är översatt från finska och utgavs första<br />
gången år 1975. Läroboksserien är uppbyggd så att den närmast tjänar som<br />
faktahjälpmedel för elevens slöjdprocess och innehåller slöjdteknisk–estetisk<br />
kunskap och teknisk kunskap för slöjdarbetet (Lindfors, 1991a, ss. 145–146). Till<br />
varje del av bokserien hör en lärarhandledning som innehåller didaktiska<br />
anvisningar för <strong>under</strong>visningen i textilslöjd och en studieplan och anvisningar om<br />
hur arbetsområdena kan genomföras och utvärderas. Vidare innehåller lärarhandledningarna<br />
förslag på praktiska arrangemang i <strong>under</strong>visningsprocessen och i<br />
<strong>under</strong>visningsutrymmet. Problemet med denna bokserie (Aho, Kuivinen, Niemi, &<br />
Nystén, 1981; Aho, Kuivinen, Niemi, Nystén & Puonti, 1981; Aho, Kuivinen,<br />
Niemi, Nystén & Puonti, 1982) är att den i dag är föråldrad både vad gäller det<br />
fysiska utseendet och de föreslagna produkternas egenskaper. Bokserien avspeglar<br />
slöjd<strong>under</strong>visning för en förgången samhällstyp och baserar sig således på en<br />
föråldrad syn på <strong>under</strong>visning och lärande i slöjd. Trots min uppfattning om att