under ytan - Doria

158
För att få en helhetsuppfattning av arbetsområdet är avsikten att eleven först följer
den markerade vägen tillsammans med Finge Borg och därefter vid behov kan han
eller hon röra sig fritt mellan webbsidorna.
Citaten tyder på att läromedelstillverkarna har varit medvetna om olika möjligheter
att behandla undervisningsinnehållet, men att de har valt en struktur som de anser
kunde fungera bra i undervisningssammanhang. Citaten visar också läromedelstillverkarnas
uppfattning att eleverna först bör få en logisk helhetsbild av en
kommande arbetsprocess, varefter de självständigt kan ta del av de enskilda undervisningsinnehållen
i önskad ordning.
Enligt beskivningar av Englund och Guldbrand (1999, ss. 27–32) över webbsidors
strukturering, kan strukturen för webbsidorna i läromedlet Personliga väskor
(Porko & Backlund-Kärjenmäki, 1999b) klassificeras som en blandning av
kronologisk, tematisk och associativ. Webbsidorna är kronologiskt strukturerade
eftersom det finns en logisk början och ett slut som följer faserna i teorin om
elevens slöjdprocess (Lindfors, 1991a, ss. 89–103). Materialets struktur kan ställvis
sägas vara tematisk eftersom till exempel de enskilda arbetsbeskrivningarna för
olika sömnadstekniska detaljer kan användas utan koppling till resten av läromedlet.
Materialets struktur är också associativ eftersom webbsidorna till synes
verkar ligga planlöst, men förbinds med länkar på alla ställen som kan tänkas vara
intressanta och nödvändiga för att eleverna skall kunna införskaffa sig aktuell
information för att komma vidare i sina slöjdprocesser.
Om läromedlens informationstekniska egenskaper
Luukkonen (2000, s. 14) anser att för att multimedialäromedel skall utvecklas bör
dess tillverkare förstå teknologins uttryckssätt och grammatik. Överlag kan det
konstateras att de tre läromedlen (Porko & Backlund-Kärjenmäki, 1998; 1999a;
1999b) i mycket liten omfattning drar nytta av de möjligheter som informationstekniken
och Internet kan erbjuda. I läromedlen används varken animationer,
ljudeffekter eller interaktionsuppgifter där användaren skulle kunna inverka på
läromedlens karaktär. En orsak till de minimala tekniska finesserna med läromedlen
är att de är tillverkade av två textillärare med inledningsvis mycket
begränsade kunskaper i informations- och multimedieteknik. Från minnesanteckningar
framkommer läromedelstillverkarnas reflektioner kring sina bristande
informationstekniska kunskaper när det gäller bristen på interaktion i läromedlen.
En större interaktion kunde eventuellt ha varit bättre, men i detta skede ställde våra
tekniska kunskaper gränser för vad vi kunde genomföra.
När läromedelstillverkningen inleddes verkade de två läromedelstillverkarna ha
större ambitioner och planer när det gällde vilken typ av läromedel de ville