Tappvattenarmatur – Vad tycker brukarna? - Energimyndigheten

Tappvattenarmatur – Vad tycker brukarna?
- telefonintervjuer med hyresgäster på Skebokvarnsvägen 312.
Karin Engvall , BeteendePerspektiv HB

Innehållsförteckning sid
Sammanfattning 3
1 Bakgrund 5
1.1 Bakgrund och syfte 5
1.2 Undersökningens uppläggning och genomförande 5
1.3 Tappvattenarmatur före byte 5
2 Allmänt omdöme 6
2.1 Allmän bedömning av de nya tappvattenarmaturerna 6
3 Vattenarmatur – diskho 8
3.1 Temperatur 8
3.2 Tryck och vattenflöde 9
3.3 Största fördelen respektive nackdelen med nya 10
tappvattenarmaturen i diskhon
4 Vattenarmatur – tvättfat 11
4.1 Temperatur 11
4.2 Tryck och vattenflöde 12
4.3 Största fördelen respektive nackdelen med nya 12
tappvattenarmaturen i tvättfat
5 Vattenarmatur – badkar/dusch 14
5.1 Temperatur 14
5.2 Tryck och vattenflöde 15
5.3 Största fördelen respektive nackdelen med nya 16
tappvattenarmaturen i badkar/dusch
Bilaga 1 Frågeformulär
Bilaga 2 Frekvenstabeller
2

Sammanfattning
En teknikupphandling av energieffektiva tappvattenarmaturer för bostäder har ägt rum på
initiativ av LIP-kansliet i Stockholm och Energimyndigheten. Det vinnande förslaget har nu
prövats i ett flerbostadshus från 50-talet bestående av 64 lägenheter. I detta hus har
vattenarmatur av två- grepps blandare ersatts med en- grepps blandare i såväl kök som
badrum. Till den tekniska utvärdering av vatten- och energiförbrukning som genomförs vill
man även ta reda på de boendes acceptans för de nya tappvattenarmaturerna.
Intervjuundersökningen omfattar en hyresgäst från varje lägenhet. Svarsprocenten var hög
89% men representerar ändå bara 34 lägenheter. Skälet till detta är att många hyresgäster fick
sorteras bort då de på grund av hög ålder och att de vistades på sjukhem eller sjukhus under
hela intervjuperioden perioden. Telefonintervjun följde ett frågeformulär som bestod av frågor
kring blandarnas förmåga att leverera önskad temperatur, rätt vattentryck liksom frågor
kopplade till hanterbarhet och estetik. Intervjun tog i genomsnitt 5-8 minuter. Insamling och
bearbetning av svaren gjordes med hjälp av fältkontoret vid Stockholms stads Utrednings- och
statistikkontor.
För att brukarsynpunkterna skulle hinna komma med i bedömningen av tävlingen fick dessa
inhämtas redan efter en månads erfarenhet av de nya blandarna och kranarna. Två tredjedelar
av de tillfrågade hade haft tvågreppsblandare vid bytestillfället, en femtedel hade redan bytt ut
samtliga tvågreppsblandare till engreppsblandare och några hade bytt ut någon av blandarna.
Dessa skillnader i erfarenhet kan ha påverkat bedömningen av de nya blandarna antingen i en
alltför positiv eller negativ riktning. ”Man vänjer sig” är ett uttryck som förekom och som får
stå för denna osäkerhet.
Resultaten talar dock för att de olika blandarna får godkänt då 85% i slutet av intervjun menar
att de på det hela taget är bra. Mest positiva är man till bytet i badkar/dusch därefter köket
medan man är minst nöjd med bytet i tvättstället. 85% är nöjda med blandarnas utseende men
andelarna minskar till 75% när det gäller dess förmåga att passa in i lägenheten och i
bedömningen av dess manövrerbarhet.
Figur 1. Andel boende som ger en positiv bedömning av de olika blandarnas
förmåga att ge önskad temperatur och hålla vattentryck
100
80
60
40
20
0
diskho tvättfat badkar dusch
Ge önskad temperatur Ge önskat vattentryck
Behålla inställd temperatur Ge riktigt varmt vatten
3

Sett till blandarnas förmåga att i olika situationer ge önskad temperatur och vattentryck är
andelen nöjda brukare lägst för blandaren i tvättstället och högst för den i badkaret.
Tre olika typer av blandare och kran har monterats i köket. Här är man minst nöjd med
utformningen av den blandare som fästs direkt i diskbänken och vars kran är av hög modell,
synpunkter som förts fram är att den gör att det stänker över diskhon. Den utformning som
kranens i tvättfatet har är de flesta nöjda med. Däremot har man synpunkter på
duschmunstyckets utformning där drygt en fjärdedel av de tillfrågade menar att duschstrålarna
sprids för lite eller för mycket över kroppen och badkaret. Duschhandtaget menar 12% är
obekvämt, några menar också att duschslangen är stel och ohanterlig.
I bedömningen av resultaten bör man fråga sig vilka nivåer på andel nöjda med olika
funktioner som bör eftersträvas? Är det acceptabelt med 75% nöjda inkluderat de som svarat
mycket nöjda och ganska nöjda, vilket innebär att 25% inte är nöjda eller ställer sig
tveksamma på något sätt? I ”Stockholms stads program för ekologiskt byggande” ligger
kravet att 80% av hyresgästerna ska vara nöjda med värmekomfort, luftkvalitet ljud och ljus.
Sett med denna gräns för god funktion visar denna studie att det fortfarande finns detaljer att
förbättra när det gäller blandare och kranarnas utformning och placering.
Det övergripande målet med teknikupphandlingen av tappvattenarmaturer var dock att de
skulle minska vatten och energiförbrukningen. Över hälften av de tillfrågade i undersöknings
huset tror att de gör av med mindre vatten med sina nya tappvattenarmaturer än sina gamla,
41% menar att de gör av med mycket mindre.
4

1. Bakgrund
1.1 Bakgrund och syfte
En teknikupphandling av energieffektiva tappvattenarmaturer för bostäder har ägt rum på
initiativ av LIP-kansliet i Stockholm och Energimyndigheten. Det vinnande förslaget har nu
prövats i ett flerbostadshus från 50-talet bestående av 64 lägenheter. I detta hus har
vattenarmatur av två- grepps blandare ersatts med en- grepps blandare i såväl kök som
badrum. I badrummet har två skilda tappvattenarmaturer installerats istället för en gemensam
för handfat och badkar som fanns tidigare. Även handfat har bytts ut liksom dusch och
duschslang. Till den tekniska utvärdering av vatten- och energiförbrukning som genomförs
vill man även ta reda på de boendes acceptans för de nya tappvattenarmaturerna.
1.2 Undersökningens uppläggning och genomförande
För att brukarsynpunkterna ska hinna komma med i bedömningen av tävlingen fick brukarnas
synpunkter inhämtas redan en månad efter det att samtliga tappvattenarmaturer blev utbytta.
Telefonintervjuer genomfördes med en hyresgäst från varje lägenhet. Det frågeformulär som
användes bestod av frågor kring blandarnas förmåga att leverera önskad temperatur, rätt
vattentryck liksom frågor kopplade till hanterbarhet och estetik. Intervjun tog i genomsnitt 5-8
minuter. Insamling och bearbetning av svaren gjordes med hjälp av fältkontoret vid
Stockholms stads Utrednings- och statistikkontor.
Totalt består huset av 66 lägenheter varav en tredjedel är 1:or och två tredjedelar är 2:or.
Lägenhetsfördelningen gör att det framför allt är yngre och äldre som bor i huset. Detta och
den korta insamlingsperioden har medfört att ett stort antal lägenhetsinnehavare vid
intervjutillfället vistades på sjukhem eller sjukhus men som hade sin lägenheten kvar (10 st).
Några hyresgäster var inte kommunicerbara på grund av ålderssvaghet (4 st) andra föll bort då
det gick inte att genomföra någon telefonintervju på grund av språkförbistring (6st) eller
saknade telefon (2 st). Några hushåll hyrde två lägenheter (4 st) och två lägenheter var inte
inflyttade. Kvar att intervjua blev på detta sätt endast boende i 38 av de 66 lägenheterna i
huset. Svar samlades in från 34 av dessa, vilket ger en svarsprocent på 89 %.
Av de tillfrågade var en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor. Hälften var äldre än 65 år
47 % var mellan 25-64 år och endast 3 % var yngre än 25 år.
1.3 Tappvattenarmatur före byte
Husets, som är byggt på 50-talet, var ursprungligen helt försett med tvågrepps blandare vid
samtliga tappställen, d v s en kran för kallt vatten och en för varmt. Av de tillfrågade hade två
tredjedelar (68 %) fortfarande kvar dessa ursprungliga tappvattenarmaturer, medan 21% av
olika skäl hade fått sina helt utbytta. I 4 lägenheter fanns det både engrepps- och
tvågreppsblandare. Denna blandade erfarenhet gör att det i bedömningen av de nya kranarna
råder lite olika förutsättningar bland de intervjuade, som kan komma att påverka värderingen
av de nya blandarna. Detta gäller inte bara bedömningen av kranarnas funktion ur ett flödesoch
temperaturperspektiv utan framför allt ur ett förändringsperspektiv. Själva bytet i sig från
en äldre två grepps blandare till en modern engreppsblandare kan göra att ovanan påverkar
bedömningen i alltför positiv eller negativ riktning. Det faktum att man också får nytt handfat
5

i badrummet gör att upprustningen och förnyelsen kan känns attraktiv utan att det för den
skull är den nya blandarmodellen i sig som värderas.
2. Allmänt omdöme
2.1 Allmän bedömning av de nya tappvattenarmaturerna
Telefonintervjun startade med en allmän fråga om var någonstans man på det hela taget tyckte
att de nya blandarna och kranarna fungerade bäst. Här kom blandaren i badkaret/duschen på
första plats därefter den i köket och sist den i tvättstället i badrummet.
Figur 2. ”Var någonstans tycker Du på det hela taget att de nya blandarna och kranarna
fungerar bäst?” Andel svar.
100
80
60
40
20
0
65
44
Badkar/dusch Kök Tvättfatet Vet ej
På en fråga om man på det hela taget tyckte att de nya kranarna och blandarna som satts in i
lägenheten är fula eller snygga menade 85% av de tillfråga att de är snygga , 76% tycker
också att de passar väl in i miljön och 74 % menar också att de är lättmanövrerade medan
12% menar att de är svårmanövrerade. På frågan om de på det hela taget är bra eller dåliga
menade dock hela 85% att de är bra.
Figur 3. ”Tycker du på det hela taget att de nya kranarna och blandarna är… snygga eller
fula…lätt manövrerade eller svårmanövrerade...passar väl in eller passar dåligt in
…är bra eller dåliga?” Andel svarande (%)
totalbedömning
miljöanpassning
manövrerbarhet
utseende
76
74
85
85
positiv neutral negativ
6
32
15
15
12
9
9
12
6
3
1

För att se om den allmänna bedömningen av blandarna och kranarna påverkats av om man
tidigare hade haft engreppsblandare eller ej, delades svaren upp efter detta. Av nedanstående
figur framgår att det inte föreligger några större skillnader beroende på tidigare erfarenhet
utom möjligen när det gäller hur de nya blandarna rent estetiskt passar in i miljön.
Figur 4. Allmän bedömning av de nya blandarna och kranarna efter tidigare erfarenhet av
engrepps- och tvågreppsblandare. Andel svarande (%)
100
80
60
40
20
0
snygga lättmanövrerade miljöanpassade bra
engreppsblandare både och tvågreppsblandare
De flesta, 85% tycker att ljudet från när man själv eller grannarna tappar upp vatten ligger på
samma nivå som tidigare, 12% tycker att ljudet minskat medan 3% tycker att det ökat.
På frågan om man tror att vattenförbrukningen har minskat eller ökat i och med att man nu
fått de nya tappvattenarmaturerna svarar 26% att de upplever att de gör av med ungefär lika
mycket som tidigare, men 56% tror att de nu gör av med mindre vatten och 6% tror att de gör
av med mera vatten.
Figur 5. Bedömning av om vattenförbrukningen har ökat eller minskat genom de nya
blandarna. Andel svarande (%)
100
80
60
40
20
0
6
26
Något mer Varken mer
eller mindre
41
Något mindre Mycket
mindre
7
15 12
Vet ej

3 Vattenarmatur – diskho
I köket har tre olika typer av blandare och kranar satts in oberoende om lägenhetsinnehavaren
redan tidigare hade bytt ut sin kran. Bland de svarande har flertalet, 21 stycken, har fått en
blandare fäst i väggen med kran placerad under blandaren (bild 1), 9 stycken en kran fäst
direkt i diskbänk (bild 2) medan 4 stycken har blandaren fäst på väggen men med kranen fäst
ovanför blandaren.
Bild 1 Kran fäst under blandare Bild 2 Kran fäst i diskbänk
3.1 Temperatur
Den blandare med tillhörande kran som sätts in i kök ska fungera i många olika situationer.
Situationer som ställer olika krav, allt ifrån att tappa upp lagom tempererat diskvatten, till att
kunna spola av feta stekpannor o dyl med riktigt varmt vatten utan att för den skull bli alltför
hett. Vid matlagning och till dryck är det viktigt att kunna få fram riktigt kallt vatten, utan att
behöva spola för länge och därmed öka vattenförbrukningen.
Rent generellt tycker 74% av de intervjuade att det är lätt att få den temperatur man vill ha
när man ska diska, 18% tycker dock att det är svårt. På frågan om blandaren sedan håller den
temperatur som man tagit fram menar 77% att det fungerar bra, 3% att det fungerade dåligt
och hela 15% kunde inte bedöma detta utan svarade ”vet ej”. Tiden det tar att få fram riktigt
varmt vatten är acceptabel menar 86% medan 12% menar att det är oacceptabelt. Förmågan
att snabbt kunna få fram riktigt kallt vatten är något sämre här menar 61% att det kommer
snabbt men 21% menar att man får spola länge innan det riktigt kalla vattnet kommer.
8

Figur 6. Blandarens förmåga att ge önskad temperatur på vattnet i diskhon.
Andel svarande (%)
Ge önskad temperatur
Behålla inställd temperatur
Tidsåtgång varmt vatten
Tidsåtgång kallt vatten
3.2 Tryck och vattenflöde
61
9
74
77
86
positiv neutral negativ vet ej
På frågan om ” själva kökskranens utformning är bra när Du ska spola av tallrikar i diskhon?”
svarade 85% av samtliga tillfrågade att de var nöjda med sina kranar, minst nöjda var dock de
som hade den typ av kran som var fäst i diskbänken här tyckte 22% att den fungerade dåligt.
Figur 7. Bedömning av kranens utformning vid avspolning av disk efter typ av
blandare och kran. Andel svarande (%).
100
80
60
40
20
0
Bra Varken bra eller
dålig
15
Fäst i diskbänk
6
6
3
0
18
21
15
12
Vägghängd kran under blandare
Vägghängd kran över blandare
Blandarens förmåga att med lätthet ge lagom tryck på vattenstrålen när man sköljer och
spolar av disk bedöms som bra av 74% av de tillfrågade medan 15% tycker att det är vissa
svårigheter. Den kritik som framförs är att ”vattenstrålen gör att det ofta skvätter över
diskhon”. En synpunkt som är vanligast bland de som har den högre kranen som är infäst i
diskbänken av dessa menar 22% att det skvätter över. Bland de få som har en väggupphängd
Total
Dålig
3
3

landare med kranen placerad ovanför blandaren, är det 25% som uppger att det skvätter över.
Minst problem med detta har de som försetts med vägghängd blandare med kranen under
blandaren, 14%.
3.3 Fördelar och nackdelar med tappvattenarmaturen i diskhon
På den avslutande frågan om vad som är den största fördelen med blandaren och kranen i
köket var det 74% som uppgav någon fördel och 47% som uppgav någon nackdel. Av
fördelarna var det framför allt blandarens och kranens funktioner men det nämns liksom
faktorer som rör miljö och städbarhet och att de är snygga.
”Vad är det bästa med den nya kranen i köket?”
Allt bra, snygga kranar.
Blandar inte så hett som tidigare.
Blandaren.
Bra utformning.
Ej vridbar, behöver bara trycka upp.
Engreppsblandare.
Engreppsblandare.
Engreppsblandare.
Fräscht, ser trevligt ut.
Ganska snygg.
Hade engreppsblandare redan förut.
Kommer under med hink.
Lätt göra rent, högt upp.
Lätt hitta temperatur.
Lätt, större avstånd mellan kran och ho.
Lätta att hantera, behöver bara ta med en hand.
Lättare hålla rent.
Lättare än att ha en kran för varmt och en för kallt.
Mer plats, kan nu använda duschhandtag på kran.
Mindre vatten (bra för miljön).
När man ska öppna och stänga, slipper skruva.
Sitter högre upp.
Snygg, höjd anpassad för stora kastruller, mindre vattenåtgång.
Snygga och ganska lätthanterliga.
Väldigt lätt få kallvatten, då lyfter man bara upp handtag.
”Vad är det sämsta med den nya kranen i köket?”
Blir prickig.
Det estetiska.
Diskmaskinen går inte att hantera bra.
Dåligt tryck, för att få varmare vatten måste man dra kranen åt det varma och trycka
uppåt.
En gång då vattnet var väldigt hett.
10

För hög.
För nära baljan.
Hade bara en kranblandare förut, mycket enklare då.
Inte tillräckligt varmt vatten.
Kan inte fylla en hink.
Kommer för lite vatten.
Kökskran sitter för högt, vatten skvätter över.
Skvätter ibland, svårt hålla värme.
Skvätter mer, blir blött över hela diskbänken.
Stänker, för hög.
Svårt få rätt temperatur.
4 Vattenarmatur – tvättfat
Störst förändring i och med bytet till nya tappvattenarmaturer i huset har skett i badrummet.
Här fanns tidigare en gemensam kran som gick att svänga mellan badkar/dusch och tvättfat,
nu sattes det in separata kranar för tvättfat respektive badkar/dusch. Dessutom har det gamla
tvättfatet byts ut mot ett nytt. Även duschhandtag och duschslang är utbytta
Bild 3. Två separata blandare med kran Bild 4. Blandare och kran i tvättfat
i tvättfat och badkar/dusch
4.2 Temperatur
Den blandare med tillhörande kran som nu satts in i det nya tvättfatet ska i huvudsak
användas när man tvättar händerna, ansiktet eller när man borstar tänderna. Korta
avsköljningar ställer krav på snabb leverans av önskad vattentemperatur. Det också viktigt att
11

kombinationen handfat och kran ger tillräckligt stort utrymme vid ansiktstvätt för att bekvämt
kunna böja ner ansiktet och möta vattnet utan att slå i eller behöva hålla avstånd så att vattnet
hamnar på golvet. Tidigare fanns möjlighet att föra undan kranen och ha helt fritt men också
att tvågreppsblandaren var placerad ovan badkar vilket var osmidigt när vattnet skulle sättas
på och önskad temperatur skulle ställas in.
Bland de intervjuade menar 71 % att det är lätt att få den temperatur man önskar när kranen i
handfatet används men 21 % tycker att det är svårt. På frågan om blandaren sedan håller den
temperatur som tagits fram menar 71 % att det fungerar bra men 21 % har haft svårt att
besvara frågan, kanske för att man inte låter vattnet rinna på samma sätt i handfatet som i
diskhon. Tiden det tar att få fram riktigt varmt vatten anses acceptabel av 67% av de
tillfrågade, medan 18% anser att den är oacceptabel.
Figur 8. Blandarens förmåga att ge önskad temperatur på vattnet i tvättställ
Andel svarande (%)
Ge önskad
temperatur
Behålla inställd
temperatur
Tidsåtgång
varmvatten
4.2 Tryck och vattenflöde
67
71
71
positiv neutral negativ vet ej
På frågan om ” själva kranen i tvättstället är bra utformad när Du ska tvätta händer eller
ansikte?” svarar 88% att kranens utformning är bra utformad, 9% att den är dålig.
Blandarens förmåga att ge lagom tryck på vattenstrålen när man tvättar sig i tvättfatet bedöms
som bra då 72% svarar att det är lätt att få rätt tryck, medan 21% tycker att det är svårt. Av de
tillfrågade är det dock 15 % som inte kan ta ställning utan menar att det varken är särkilt lätt
eller svårt, uttryck som t ex ”man vänjer sig” har lagts in i denna kategori. På frågan om det
händer att det skvätter över i diskho eller tvättfat är det ingen som pekat ut att det skvätter
över i tvättstället.
4.3 Fördelar och nackdelar med tappvattenarmaturen i tvättfatet
På den avslutande frågan om vad som är den största fördelen med blandaren och kranen i
tvättfatet var det 71% som uppgav någon fördel och 47% som uppgav någon nackdel. Av
fördelarna var det framför allt blandarens funktion som lyftes fram men lika vanligt var det att
lyfta fram fördelen med att man nu har en separat kran för handfatet. Man ser dock också
nackdelar med blandaren.
12
3
0
6
6
18
21
21
6
3

”Vad är det bästa med den nya kranen i tvättstället?”
Behöver bara trycka upp.
Blandaren.
Bra att det inte kommer så mycket vatten.
Bra med egen kran.
Bättre än gamla, separat.
Engreppsblandare.
Få fram rätt temp, snygga.
Lätt få kallvatten.
Lätt få rätt temperatur.
Lätta att hantera.
Lättare hålla rent.
Lättare med blandare.
Mindre vattenåtgång.
Nytt.
Nytt.
Separat kran är bra.
Separerat.
Sitter på plats.
Slippa lång arm, bra med separat.
Slipper skruva.
Slipper vrida på två kranar.
Snygga kranar. Bild 5. Kran i tvättfat
Snygga, lätthanterliga.
Två separata.
”Vad är det sämsta med den nya kranen i tvättstället?”
Bättre utan kran.
Det estetiska.
Hålla i handtag när man spolar kraftigt.
Inte tillräckligt varmt.
Kan inte fylla hink.
Mindre stråle, tunnare rör?
Mycket sparsamt med vatten.
Ska hålla upp kranen för att få varmt.
Svårt få varmt vatten när man tvättar händer.
Svårt få varmt vatten, måste trycka upp handtag till kran.
Svårt att få värme.
Svårt komma åt vredet till handfatsproppen.
Svårt skölja av saker med en hand då den andra måste trycka på kran.
Tekniken svår eftersom man måste hålla upp blandaren, gäller veta hur man ska göra.
Utformningen bättre på den gamla.
13

5 Vattenarmatur – badkar/dusch
Den tappvattensarmatur som tidigare fanns i badrummet var placerad på väggen tämligen
högt över badkaret för att dess kran även skulle nå fram och användas även i tvättfatet. Nu
sattes det in separata blandare för tvättställ och badkar. Dusch och duschslang har också bytts
ut och fått en fast montering på väggen. Duschslangen har fått en ny konstruktion för att
undvika att vatten står kvar i slangen.
Bild 6. Duschanordning Bild 7. Badkarsblandare
5.1 Temperatur
Den blandare som nu satts in vid badkaret ska både kunna ge önskad temperatur när badvatten
ska tappas ut och när någon duschar. När badvatten tappas upp sätts kranen på och man vill ha
tämligen hett vatten och är inställd på att det tar lite tid att få fram ett lagom tempererat
badvatten. Vid en dusch däremot vill man tämligen omgående ha fram en lagom
duschtemperatur.
Bland de intervjuade i huset är det många som aldrig badar ( gäller i 11 lägenheter) och som
av det skälet inte kan bedöma vattentemperatur och vattenflöde när man tappar upp badvatten
och har därmed besvarat frågan med ”vet ej”. Det är också någon som aldrig duschat. I
bearbetningen av svaren just i denna fråga har dessa individer plockats bort.
Resultatet visar då att 91% menar att det är lätt att få önskad temperatur på badvattnet. Något
färre, 81%, menar att det är lätt att få önskad temperatur på duschvattnet men 19% menar att
det är svårt. Bland de som badar menar också 88% att blandaren håller den inställda
14

temperaturen under hela den tid som man tappar upp badvattnet. Man är också nöjd med den
tid det tar att få fram riktigt varmt bad- och duschvatten ca 85% uppger detta.
Figur 9. Blandarens förmåga att ge önskad temperatur på vattnet i badkar/dusch.
Andel svarande (%)
Ge önskad temp.badvatten
Ge önskad temp.dusch
Behålla inställd
temp- badvatten
Tidsåtgång varmt
badvatten
5.2 Tryck och vattenflöde
15
81
88
86
91
positiv neutral negativ
När det gäller möjligheten att få lagom tryck på vattenstrålen vid bad och dusch är man inte
fullt lika nöjd med blandare och kran. Här menar 68% att trycket är bra när man tappar upp
badvatten och 72% menar att det är bra tryck när man duschar, men 26% resp 22% menar att
trycket är dåligt.
Figur 10. Brukarnas bedömning av blandarens förmåga att ge rätt tryck/vattenflöde nar
man tappar upp badvatten respektive duschar (%).
Ge rätt tryck -duschar
Ge rätt tryck -badvatten
72
68
lätt varken-eller svårt
På frågan om ”duschstrålarna sprider vattnet lagom mycket när Du duschar?” svarar 76% att
det känns lagom medan 18% tycker att de sprids för lite och 9% att de sprids för mycket. Att
duschhandtaget känns bekvämt att hålla i menar 73% medan 12% tycker att det känns
obekvämt. Av de spontana kommentarerna som kommit upp framgår det att själva
duschslangen känns stel och svårhanterlig.
0
5
6
0
0
19
8
14
9
4
26
22

5.3 Fördelar och nackdelar med tappvattenarmaturen vid badkar och dusch.
När man avslutningsvis fick nämna största fördelen med blandaren, dess kran och dusch
uppgav 59% någon fördel och 56% någon nackdel. Fördelarna kan kopplas till blandarens
funktion, till helhetslösningen och till att man nu fått separata kranar. Nackdelarna kan
framför allt kopplas till duschslangen, samt dåligt tryck, men också blandarens funktion.
”Vad är det bästa med den nya kranen i badkaret/duschen?”
Blandaren.
Helhetslösning.
Kan sätta ifrån sig duschmunstycke.
Lättare att ställa in värmen.
Lätt behålla samma värme, behöver ej reglera.
Lätt blanda, eloge till montörer, de var snabba och mycket tjänstvilliga.
Lätt få kallvatten.
Lättare balansera temperatur.
Mer praktiskt, slipper svängkran.
Mindre vattenåtgång.
Mycket smidigare som det nu är konstruerat.
Nu kan en person använda badkar medan den andre disponerar handfat.
Nöjd med allt.
Separat kran.
Separat.
Sitter bra, ej i vägen när man ska duscha, bättre termostat, duschhållare sitter bättre,
man stöter inte i.
Skönare, lätt få rätt temperatur.
Snygga kranar.
Stå och duscha.
Ställer in temperatur.
”Vad är det sämsta med den nya kranen i badkaret/duschen?”
När man ska stänga måste man böja sig under, slangen är stel.
Att tappa upp vatten i kar är helt okey, men temperaturen håller sig inte så bra.
Det är besvärligt att hämta slangen när jag måste stå och duscha.
Det estetiska.
Duschslang lever eget liv har bytt två slangar det har inte hjälpt..
Dåligt tryck.
Fult med rör utanpå, dåligt tryck, lite vatten när man t.ex. ska tvätta hår.
Går trögt, snyggare utförande förut.
Inte tillräckligt varmt, dåligt tryck.
Kan inte fylla hink.
Kranen i vägen när man lutar sig, fula.
Lite avig upphängning.
16