Erfarenhetsutbyte om energieffektivisering - Energimyndigheten

Uppskattad träff
Erfarenhetsutbyte
om energieffektivisering
Vilka är hindren och hur kommer man
runt dem när man vill göra företagets
energiutnyttjande mer effektivt?
Hur stimulerar man företagsledning
och personal till ökat engagemang i
effektiviseringsarbetet?
Text och Foto: Rune Hardell
och Jan Fors, EnerGhia AB
Det var några centrala teman för ett diskussionsmöte
i Borlänge den 27 januari som
Energimyndigheten hade inbjudit till. Inbjudan
var riktad till den energiintensiva
industrin i regionen och avsikten var att industriföretagen
själva skulle svara för inlägg
och diskussioner med utgångspunkt från de
egna erfarenheterna. Ett knappt 50-tal personer
från industrin deltog och engagerade
sig i ett livligt meningsutbyte om hinder,
möjligheter och framför allt erfarenheter när
det gäller att åstadkomma resultat i effektiviseringsarbetet.
De flesta deltagarna kom
från massa- och pappersindustri samt från
järn-, stål- och gruvindustri men även andra
branscher fanns representerade.
Inledning av seminariet
I en inledande presentation tog Jan Fors,
Alf Lindén, Boliden Mineral, om personella resurser för
energiarbetet.
Andreas Olsson, Stora Enso Fors, berättar om svårigheten
att finansiera energiåtgärder.
EnerGia, upp erfarenheter från 30 års arbete
med energieffektivisering och diskuterade
bl.a. vilka förutsättningarna är för att
kunna få till stånd ett engagerat arbete med
energieffektivisering och hur detta arbete
sedan genomförs. En snabb enkät gjordes
för att ge deltagarna i mötet tillfälle att värdera
olika hinder för effektiviseringsarbetet
som de möter inom det egna företaget.
Det visade sig att de dominerande hindren
dels är av ekonomisk karaktär, dels också
är en brist på personella resurser. Andra
viktiga hinder är otillräckligt intresse från
företagsledningen eller kunskapsbrister. En
svårighet är vidare att de personer som är
produktionsansvariga i många fall inte är
beredda att acceptera förändringar i hjälpsystem
som är vitala för produktionen. Brist
på teknik för energieffektivisering eller
avsaknaden av goda exempel ansågs inte
vara lika avgörande faktorer.
Finansiering av energiinvesteringar
Svårigheterna med att kunna få finansiering
för inköp av energieffektiviserande utrustning
belystes inledningsvis av Andreas
Olsson, Stora Enso Fors. I regel finns inget
särskilt investeringskonto för energiinvesteringar
och kraven är ofta att återbetalningstiden
ska vara kort, 1 – 3 år. Dessutom krävs
en övertygande argumentering för att få tillstånd
att genomföra åtgärder, bl.a. ska man
helst i förväg kunna bevisa vilka fördelar
som kan uppnås.
I ett läge när investeringsmedel för energieffektivisering
inte kan skaffas inom
företaget kan en lösning vara att släppa in
andra intressenter som investerar i energieffektiv
teknik och får del av genererad vinst.
Sådana initiativ kan dock innebära juridiska
svårigheter. Många av mötesdeltagarna visade
intresse för ett upplägg av denna typ,
s.k. Energy Performance Contracting (EPC).
Förslag framfördes att Energimyndigheten
borde belysa EPC från både tekniska och
ekonomiska aspekter och beskriva erfarenheter
från genomförda industriprojekt.
Företagens organisation
Diskussionen om företagens organisation för
att driva arbetet med energieffektivisering inleddes
av Anders Jons, Stora Enso Kvarnsveden.
Inom Stora Enso finns en energigrupp
för koncernen som besöker de olika bruken
och jämför deras energilösningar. Resultatet
blir en utökad kunskaps- och erfarenhetsöverföring
som leder till att energieffektiva
lösningar appliceras på flera bruk.
Stimulera personalen
Frågan om hur man bäst stimulerar hela
personalen till ökade insatser för energieffektivisering
diskuterades inledningsvis av
Nicklas Tarantino från Outokumpu Stainless
Avesta.
Betydelsen av att lämna utförlig information
om pågående aktiviteter och om
resultat på detta område betonades. Företaget
har anslagstavlor med nyckeltal och
symboler som visar om arbetet framskrider
som planerat eller avviker åt något håll.
Det är också viktigt att utbildning om energi
erbjuds och att man i stor utsträckning
använder sig av de fördelar som datakommunikation
erbjuder. I Avesta används även
s.k. förbättringsgrupper som under en begränsad
tid arbetar koncentrerat för att genomföra
viktiga uppgifter för att t.ex. energieffektivisera.
En diskussionsfråga var hur nya förslag
till effektiviseringsåtgärder ska belönas. Ska
den ekonomiska belöningen gå till hela personalen
eller till förslagsställaren? Diskussionen
visade att en del företag inte använder
traditionell förslagsverksamhet. Ett skäl
är att den kräver att utredningar görs för att
bedöma förslagen och det kan ta flera år
38 Bergsmannen 2010/02

något eller några av Stora Ensos anläggningar
i Mellansverige och föreslå åtgärder.
Ett annat samarbete med Opcon och deras
Powerbox gäller elproduktion med utnyttjande
av spillvärme med temperatur på ca
70°C. På elförsörjningssidan utnyttjar man
även vindkraft från 5 st 2 MW vindkraftverk
som finns installerade på Skutskärs
industriområde och ägs av VindIn och som
levererar 26 GWh/år direkt till Stora Ensos
ställverk.
Några av deltagarna vid träffen på Domnarvsgården i Borlänge.
att komma fram till en slutlig bedömning.
Belöningar kan i stället ingå som en del i
andra mer övergripande bonussystem.
Personella resurser
Inledaren till avsnittet om personella resurser,
Alf Lindén, Boliden Mineral, beskrev
den organisationsform man använder för
energiarbetet med en energigrupp för varje
avdelning och dessutom en koncerngemensam
grupp för energifrågor. De personella
resurser som används i energieffektiviseringsarbetet
i företagen är dock mindre än
vad som kan vara befogat.
Det är emellertid svårt att få gehör för
förslag om att anställa någon person som
på heltid kan ägna sig åt effektiviseringsfrågor.
Idag är ansvaret för energifrågor
fördelat på flera individer. Vid möten i
lokala energigrupper har man infört energironder
vilket innebär att gruppen går
ut i ”verkligheten” och på plats studerar/
diskuterar energianvändningen och förslag
till förbättringar.
För uppföljningar använder man gärna
nyckeltal. Man har i Boliden nu också ökat
kraven på de entreprenörer som genomför
transporter så att krav ställs på energieffektivitet
även för transportapparaten.
Energifrågor vid stora investeringar
Hanteringen av energifrågor i samband
med stora strategiska investeringar inom
Outokumpu Stainless Avesta Works presenterades
av Anders Bohlin. Beskrivningen
omfattade alla de aspekter som beaktas
inför beslut och betraktades av någon av
mötesdeltagarna som ett mönster för hur
ett arbete av denna typ ska bedrivas. Energiaspekterna
beaktas i samband med utformning
av kravspecifikationer och val av
teknik. En viktig del är att genomföra en
s.k. livscykelanalys LCC där energieffektiva
lösningar beskrivs och motiveras.
Möjligheterna till samarbete mellan processindustri
och energi- eller utrustningsleverantörer
beskrevs inledningsvis av Madeleine
Höglund Persson, Stora Enso Skutskär.
I sin redogörelse berättade hon utförligt om
några företag som Stora Enso har tecknat
avtal med, bl.a. NEA om elmotorer och
med Scanpump. Avtalet med Scanpump
innebär att företaget ska göra analyser av
tre pumpinstallationer per bruk, varje år i
Uppdatera kunskaperna
Tomas Hirsch, SSAB Tunnplåt, tog slutligen
upp frågan om hur man på företagssidan
håller sig uppdaterad om nya sätt att effektivisera
energianvändningen. Flera olika
informationskällor diskuterades som kontakter
med leverantörer av utrustning, seminarier,
litteraturuppföljning, deltagande i
branschorgan etc. När det gäller seminarier
konstaterade Hirsch att alltför få av dessa
var inriktade på processindustrin och dess
problem. I diskussionen nämndes exempel
på olika regionala initiativ i Värmland och
i Skåne.
Avslutning
Inför avslutningen av diskussionsmötet
gjordes en enkel utvärdering med handuppräckning
från deltagarnas sida. En överväldigande
majoritet av deltagarna uppskattade
mötesformen, som nästan helt och
hållet innebär diskussioner mellan deltagarna.
De flesta ansåg sig ha fått värdefull och
användbar information som kan tillämpas
i det egna energiarbetet. Man skulle som
komplement till programmet gärna vilja få
presentationer om ny teknik för energieffektivisering.
Ökad informationsverksamhet
från Energimyndighetens sida skulle också
uppskattas. Fortsatta regionala möten på de
teman som behandlats under dagen rekommenderades
enhälligt av mötesdeltagarna.
Energimyndigheten avser enligt deras representant
på mötet, Thomas Björkman, att
fortsätta med denna mötesform under våren
2010, närmast har Göteborg föreslagits som
träffpunkt. •
Komponenter från några av industrins ledande leverantörer
Ugnsrullar - Ugnssystem - Brännare
Värmebehandling - Separatorer - Transportband
Tel: 031- 83 02 20 | www.ferroman.se
Bergsmannen 2010/02 39