energieffektiv smältning och skänkförvärmning - Energimyndigheten

080114 

ENERGIEFFEKTIV SMÄLTNING OCH 

SKÄNKFÖRVÄRMNING 

Ingela Gustafsson 

Patrik Johansson 

Jon Nilsson 

Patrik Sundberg 

Svenska Gjuteriföreningen 

Box 2033, 550 02 Jönköping 

Telefon 036 - 30 12 00 

Telefax 036 - 16 68 66 

info@gjuteriforeningen.se 

http://www.gjuteriforeningen.se

©2008, SweCast AB

SweCast AB 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Sida 

TILLKOMST 1 

SAMMANFATTNING 2 

1 BAKGRUND 3 

2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 3 

2.1 Smältförsök 3 

2.2 Skänkförsök 7 

3 RESULTAT 12 

3.1 Smältförsök 12 

3.2 Skänkförsök 15 

4 MÅLUPPFYLLELSE OCH ENERGIRELEVANS 19 

4.1 Resultat av genomförda försök 19 

4.2 Energirelevans och lönsamhetsbedömning 19 

5 DISKUSSION 23 

6 REFERENSER 34

SweCast AB 1 

TILLKOMST 

Föreliggande rapport utgör slutrapport i projektet ”Energieffektiv 

smältning och skänkförvärmning”. Projektet är en av tre studier inom 

delprojekt 3 inom projektpaketet ”Energitekniskt forskningsprogram för 

gjuteri- och verkstadsindustrin. Projektet finansieras av STEM. 

Delprojekt 3 har följande övergripande mål: 

Sänkt energiförbrukning med i genomsnitt 15% och på enstaka 

områden 20% vid gjuterier och i förekommande fall kunder 

genom effektivare energiutnyttjande inom områdena 

värmebehandling, skänkförvärmning och smältning. 

Målet mäts genom dokumentation av energiförbrukning före och 

efter genomförda aktiviteter/åtgärder. 

Oförändrad eller förbättrad kvalitet och förbättrade mekaniska 

egenskaper på levererat gjutgods med säkrare leveranser och 

förkortade leveranstider. 

Målet mäts genom dokumentation av mekaniska egenskaper och 

mikrostruktur före och efter genomförd aktivitet/åtgärd. 

Framtagning av utbildningsmaterial med handböcker inom 

smältning, skänkförvärmning och värmebehandling. 

Projektet drivs i samarbete mellan gjuterier, leverantörsföretag till 

gjuteriindustrin och SweCast AB. SweCast är projektledare och Nicklas 

Sundberg, Åkers Sweden AB är ordförande. 

Följande företag har medverkat i projektet. 

AB Holsbyverken Norrlandsgjuteriet AB 

AGA Gas AB Roslagsgjuteriet AB 

Arvika Gjuteri Sarlin Furnaces AB 

Daros Piston Rings AB Scania CV AB 

Foseco AB SKF Mekan AB 

G & L Beijer Industri AB Volvo Powertrain 

Kanthal AB Åkers Sweden AB 

Karlebo Gjuteriteknik AB Älmhults Gjuteri AB 

Lafarge Svenska Höganäs AB

SweCast AB 2 

SAMMANFATTNING 

I föreliggande rapport redovisas resultatet av försök genomförda 

avseende energieffektiv smältning och skänkförvärmning. Vid 

genomförande av smältförsök har parametrar som bedömts kunna 

påverka energiförbrukningen testas en i taget. Förutsättningarna i övrig 

har varit så likartade som möjligt. Vid försök avseende 

skänkförvärmning har olika förvärmningsutrustningar testats och 

jämförts. Försöken har även omfattat byte av infodringsmassa. 

Resultaten av försöken visar på stora besparingsmöjligheter inom både 

smältning och skänkförvärmning. För smältningen varierar 

förutsättningarna kraftigt mellan olika gjuterier. Varje gjuteri 

rekommenderas därför själva pröva sig fram till vilket smältförfarande 

som är energieffektivast för dem. När det gäller skänkförvärmning kan 

betydande besparingar nås genom investering i modern 

förvärmningsutrustning eller ersättning av infodringsmaterialet.

SweCast AB 3 

1 BAKGRUND 

Smält- och förvärmningsprocesser utgör energiintensiva processteg vid 

tillverkning av gjutgods. I tidigare genomförda energiforskningsprogram 

har förstudier genomförts som visar på möjligheter att spara betydande 

mängder energi genom olika åtgärder. 

Inom ramen för förstudierna har försök genomförts som visar att en 

energibesparing på minst 10-15 % kan uppnås genom olika åtgärder i 

smältprocessen. Försök inom skänkförvärmning har utförts i begränsad 

omfattning, men gett lovande resultat. 

De nu genomförda försöken är en fortsättning av de inledande studier 

som genomförts i förstudierna. Ett flertal gjuterier har involverats i 

arbetet och deltagit med genomförande av försök. 

2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 

2.1 Smältförsök 

Chargeordning/packningsgrad 

Ett antal försök definierades avseende energibesparing vid smältning och 

skänkförvärmning. Utifrån gjuteriernas olika förutsättningar och interna 

utvecklingsarbete fördelades försöken därefter mellan medverkande 

gjuterier. Definierade försök redovisas nedan. 

Syfte: Utvärdera hur chargeordning/packningsgrad påverkar 

energiförbrukningen för smältning. 

Chargeordning och packningsgrad är nära kopplade till varandra. Genom 

att använda en bra chargeordning kan så god packningsgrad som möjligt 

utifrån tillgängligt material erhållas i ugnen. I försöken har 

chargeordning och packningsgrad varierats. I övrigt har försöken 

genomförts med så likartade förhållanden som möjligt. 

Materialet till försöken har utgjorts av de råvaror som respektive gjuteri 

normalt använder i smältverket. Chargeordningen och därmed 

packningsgraden har varierats. 

Nedan ges några exempel på packningsgrad som använts vid försöken. 

Ordningen är densamma som chargeringsordningen i försöken. 

Bra packningsgrad: 

75 % tackor, 25 % plåtpaket. 

Ganska bra packningsgrad:

SweCast AB 4 

Effektstyrning/ugnskörning 

Användning av lock 

70 % återgång ej spretig, 30 % plåtpaket 

Dålig packningsgrad: 

65 % återgång, spretig, 35 % plåtpaket 

Vid försöken genomfördes även smältor med sump, d.v.s. en mindre 

mängd smälta lämnades kvar i ugnen till nästa smältning. 

Syfte: Utvärdera hur effekttillförseln påverkar energiförbrukningen. 

Vid genomförda försök har tillförd effekt minskats till 80 % av maximalt 

tillförd effekt under hela smältcykeln. Effektvakters påverkan på 

energiförbrukningen har undersökts genom att smältor med många (cirka 

10) nedstyrningar har jämförts med smältor utan eller endast enstaka 

nedstyrningar. 

Många nya ugnar är utrustade med styrsystem som beräknar den 

optimala effekttillförseln utifrån chargerat material. Jämförande försök 

mellan styrd effekttillförsel och ej styrd effekttillförsel var planerade 

med kunde av olika anledningar inte slutföras. 

Syfte: Utvärdera hur energiförbrukningen påverkas av om ugnen är 

försedd med tätslutande lock. 

Vid en av försöksserierna användes en keramisk duk som lock (Isofrax, 

Thermal Insulation), se figur 1. Duken användes under hela smältcykeln 

och lyftes endast undan vid chargering. 

Figur 1 Keramisk du används som lock under försök 

Ytterligare försöksserier genomfördes med andra typer av lock. Vid 

dessa serier var dock störningarna av sådan omfattning att tillförlitliga 

resultat ej erhållits.

SweCast AB 5 

Förvärmning av skrot 

Ytrenhet 

Produktionsplanering 

Syfte: Utvärdera hur förvärmning av råvaran påverkar 

energiförbrukningen vid smältning. 

Försök med förvärmning av gods har inte kunnat genomföras inom 

ramen för föreliggande projekt. 

Syfte: Utvärdera hur energiförbrukningen påverkas av 

chargeringsmaterialets ytrenhet. 

Vid genomförda försök har energiförbrukning vid smältning av blästrat 

gods (tackjärn) jämförts med rostigt gods (som tackjärnet är vid 

leverans) se figur 2. 

Figur 2 Rostig respektive blästrad tacka 

Försök avsågs även genomföras med sandigt gods eftersom sand ofta 

bränner fast i ytskiktet på godset. Försök med sandigt gods påbörjades 

men kunde inte slutföras på grund av att produktionen av försöksgodset 

upphörde. Se figur 3 för exempel på sandig återgång. 

Figur 3 Sandig återgång 

Syfte: Utvärdera energiförbrukningen för att kompensera för bristande 

planering i gjuteri och formning/avgjutning. Parametrar som bör

SweCast AB 6 

Personalens påverkan 

Förutsättningar för smältförsöken 

utvärderas är energiförbrukningen för att övertemperera smältan och 

energiåtgången vid varmhållning. 

Bristande planering leder till att smältningen startas tidigare än vad som 

behövs och sedan måste varmhållas i väntan på leverans. 

Varmhållningstiden har dels loggats på enstaka gjuterier och uppskattats 

på övriga gjuterier. Uppskattad varmhållningstid har även erhållits från 

ett flertal gjuterier som inte deltagit i projektet. 

Syfte: Att tydliggöra hur mycket personalens agerande påverkar 

energiförbrukningen. 

På många gjuterier är två eller fler medarbetare involverade i varje 

smälta. Andra gjuterier anser att det är känsligt att mäta 

energiförbrukningen per person. Försöken har därför inriktats på att 

jämföra variationen mellan smältor istället för mellan operatörer. 

Smältförsöken på respektive gjuteri har genomförts med så likartade 

förutsättningar som möjligt. Likartade förutsättningar har bland annat 

eftersträvats avseende chargeordning, chargering på likartat sätt, att 

tillsatsämnen chargeras vid samma tidpunkt, likartad råvara, att samma 

ugn används, infodringens ålder, varm eller kall ugn, ingen eller samma 

mängd sump, samt att försöken avslutats vid samma temperatur. 

Elförbrukning har loggats eller lästs av manuellt på de befintliga 

utrustningar som funnits på respektive gjuteri. Försöken har genomförts i 

både låg- medel- och högfrekvensugnar. Lågfrekvensugnarna har haft en 

degelstorlek av 6-12 ton, frekvensen har varierat mellan 50-250 Hz och 

effekten från 2500-4800 kW. Medelfrekvensugnarna har haft en 

degelstorlek av 1-10 ton, frekvensen har varierat mellan 195-600 Hz och 

effekten från 600-5800 kW. Högfrekvensugnarna har haft en 

degelstorlek av 1-4 ton, frekvensen har varierat mellan 1000-1100 Hz 

och effekten från 400-600 kW. Eftersom förutsättningarna varierar från 

gjuteri till gjuteri har samtliga försök anpassats efter de förutsättningar 

som gällt på respektive gjuteri. 

På grund av svårigheten att erhålla en stor mängd jämförbara resultat 

utan störningar från gjuterierna genomfördes även försök på 

Skandinaviska Gjuteriskolan som är SweCasts försöks- och 

utbildningsgjuteri. Vid försöken på Gjuteriskolan användes en ugn av 

märket Taylormade med degelstorleken 250 kg, frekvens 900 Hz. 

Det gjutgods som producerats vid försöken har i de flesta fall genomgått 

samma kvalitetskontroll som övrigt gjutgods på respektive gjuter.

SweCast AB 7 

2.2 Skänkförsök 

Utvärdering av olika förvärmningstekniker 

Syfte: Utvärdera energiförbrukningen och tidsåtgång vid förvärmning av 

skänkar med teknikerna el, luft-gasol och oxy-fuel och jämför dem med 

konventionell förvärmningsutrustning (bunsenbrännare). Styrning av 

förvärmningstiden bör också studeras. 

Vid försöken har förvärmningsteknikerna el, luft-gasol och oxy-fuel 

jämförts med konventionell förvärmningsteknik, så kallad 

bunsenbrännare. Försöken har genomförts i samarbete med G & L Beijer 

Industri AB (el-utrustning), Sarlin Furnaces AB (luft-gasol) och AGA 

Gas AB (oxy-fuel) som också ställt varsin utrustning till förfogande för 

försöken. 

Med konventionella brännare sker förvärmningen med en gasol utan 

eller med mycket begränsade möjligheter till styrning av effekten. Syre 

hämtas från omgivande luft utan aktiv tillförsel. 

Elektrisk förvärmning innebär att strålningsvärme förs över till skänken 

via ett antal värmeelement. Värmeelementen placeras vanligen i locket 

och sänks ned i skänken. 

Vid förvärmning med luft-gasol sker en aktiv tillförsel av luft till 

tillsammans med gasolen. Luften kan hämtas från lokalen där 

utrustningen är placerad och tillförs brännaren med hjälp av en fläkt eller 

via tryckluftssystemet. 

Oxy-fuel tekniken innebär att syrgas tillförs aktivt och blandas med 

gasol i skänken. Både el, luft-gasol och oxy-fuel medger möjlighet att 

styra effekttillförseln under förvärmningen. 

Förvärmning har skett till 600º C, anledningen till att försöken 

avslutades vid denna temperatur är att den elektriska utrustningen inte 

klarade att generera en högre temperatur i skänken. 

Temperaturen i skänken har loggats varannan minut under hela 

uppvärmningsfasen med hjälp av två termoelement. Det ena 

termoelementet har placerats i ytan på infodringen och det andra 20 

m.m. in i infodringen. Termoelementen har placerats i skänkens sida för 

att ge en så rättvisande bild av temperaturen som möjligt. 

Förbränningslågan bedöms nå olika djupt i skänken beroende på effekt 

och förvärmningsteknik. Ett tredje termoelement har placerats intill de 

övriga, 40 mm in i infodringen och avlästes efter avslutad förvärmning. 

Om termoelementen placerats i botten av skänken är risken stor för 

missvisande resultat, se figur 4 nedan.

SweCast AB 8 

Figur 4 Placering av termoelement i skänk 

Samtliga försök har genomförts på en gjutskänk på 1000 kg som är 

specialanpassad till gjutmaskinen. I figur 5 nedan visas skänken i 

genomskärning. 

Figur 5 Försöksskänk i genomskärning 

Skänkens form påverkar givetvis värmespridningen vid förvärmning. Att 

försöksskänken har en ovanlig form bedöms dock inte påverka resultatet 

av försöken eftersom förutsättningarna varit desamma med alla 

förvärmningsutrustningar. 

Nya förvärmningsutrustningar byggs med brännarenheten integrerad i 

locket. Den konventionella utrustning som använts i försöket har varit 

försedd med en plåt som skydd mot strålningsvärmen. Plåten fyller dock 

inte samma funktion som ett lock.

SweCast AB 9 

Vid försök genomförda med konventionell utrustning uppgick tillförd 

effekt till 100 kW. Försök med elektrisk förvärmning genomfördes med 

en tillförd effekt av 24 kW. Försök med luft-gasol genomfördes med en 

tillförd effekt av 100 respektive 150 kW. Försöken med oxy-fuel 

genomfördes med en tillförd effekt av 50 respektive 100 kW. I figur 6 

nedan visas försöksutrustningarna. 

Figur 6 Förvärmningsutrustningar i försöken 

Konventionell utrustning Elektrisk förvärmning 

Luft-gasol utrustning

SweCast AB 10 

Oxy-fuel utrustning 

Utvärdering av olika tekniker för torkning 

Förvärmning med upp- och nedvänd skänk 

För att kontrollera stökiometrin gjordes stickprovskontroller av 

syrehalten i utgående luft vid försöken med oxy-fuel. Proverna gjordes 

två gånger under varje försök. Beroende på luftens sammansättning, de 

höga temperaturerna m.m. kan NOx bildas i större eller mindre 

omfattning. På grund av detta har även NOx-halten analyserats under 

försöken med konventionell förvärmning, oxy-fuel och luft-gasol. 

Information har även inhämtats från Kanthal AB som tillverkar 

superelement för elektrisk förvärmning. Försök har dock inte genomförts 

med deras element. 

Syfte: Utvärdera energiförbrukningen vid torkning av skänk med 

elektrisk utrustning. 

Loggning av energiförbrukning och temperaturstegring har genomförts 

med konventionell brännare. Dessa resultat har dock inte kunnat 

jämföras med försök med annan torkutrustning. Övriga resultat bygger 

på erfarenheter från gjuterier som installerat utrustning som kan styras 

med avseende på tillförd effekt. Erfarenheter finns från torkning med el, 

luft-gasol och oxy-fuelteknik. 

Syfte: Utvärdera skillnaden i energiförbrukning mellan förvärmning i 

rättvänd respektivte upp- och nedvänd skänk. 

Säkerhetsaspekten vid förvärmning med upp- och nedvänd skänk är 

viktig eftersom det medför en risk för att lågan kan slockna. Nya 

förvärmningsutrustningar byggs med lock. Det är därför inte längre av 

lika stort intresse att förvärma skänkar upp- och ned. Försöken har därför 

inte genomförts.

SweCast AB 11 

Lock vid förvärmning 

Byte av infodringsmaterial i skänk 

Optimal förvärmningstemperatur i skänk 

Syfte: Utvärdera lockets betydelse vid varmhållning av skänk. 

Eftersom nya förvärmningsutrustningar byggs integrerade med ett lock 

har det inte varit av intresse att studera lockets betydelse specifikt. 

Försöken har därför inte genomförts. 

Syfte: Utvärdera skillnaden mellan olika infodringars betydelse för 

temperaturförlusten i skänken. 

Ett helhetsgrepp har tagits gällande temperaturförlust från tappning ur 

ugn tills avgjutningen är avslutad. Försök omfattande infodringens 

betydelse för temperaturförlusten i skänken har utgjort en del av 

helhetsgreppet. Hela försöket har utgjorts av följande delar: 

Ersättning av avgjutsskänk (gjutbola) med en ny skänk som används för 

avgjutning. 

Den nya skänken har försetts med lock. 

Förutsättningar för förvärmnings/torkningsförsöken 

Byte av infodringsmassa har skett från lågcement (Phlox 1560) 

respektive Plastic 1082P från Beijer till Kaltek 16-18S från Foseco. 

Temperaturförlusten jämfördes därefter mellan de två skänkalternativen. 

Temperaturen mättes vid tappning från ugn, efter transport till 

avgjutningsplats och slaggning ur skänk, samt efter avslutad avgjutning. 

Syfte: utvärdera vilken den optimala förvärmningstemperaturen är. 

Förvärmning görs på de flesta gjuterier inte till någon bestämd 

temperatur. I de fall det görs till en bestämd temperatur är det inte 

klargjort om detta är den optimala temperaturen att förvärma till. 

Den omedelbara temperaturförlusten vid tappning från ugn till skänk har 

jämförts mellan nyanvänd skänk och skänk förvärmd till 800 grader C. 

Nyanvänd skänk innebär att den nyligen varit fylld med smälta och 

därigenom har värmts upp. Temperaturen har mätts med ett 

termoelement placerat i utgående luftström från skänken, vilken med 

tillräcklig noggrannhet bedömts motsvara temperaturen i skänken. 

Ytterligare undersökningar har inte genomförts inom ramen för dessa 

försök. 

Samtliga försök är genomförda utifrån de förutsättningar som råder på 

respektive gjuteri. Skillnader utgörs bland annat av skänken utformning,

SweCast AB 12 

3 RESULTAT 

3.1 Smältning 

storlek, infodringsmaterial, transportsträcka från ugn till avgjutning, 

rengöring och underhåll av skänkar och tillvägagångssätt vid torkning av 

nyinfodrad skänk. 

För mätning av gasolförbrukningen har två gasflödesmätare 008GD 

LRM SF 3 inkl. signalomvandlare GVPA 303 köpts in och använts vid 

gjuterierna. Leverantör av utrustningen är Fluid Inventor AB. 

Av genomförda smältförsök framgår att potential att spara energi finns 

inom ett flertal områden. I tabell 1 nedan sammanfattas resultaten av 

smältförsöken. 

Tabell 1 Resultat av genomförda smältförsök 

Försök Resultat (energibesparing i 

procent) 

Chargeordning/packningsgrad 3-15 

Effektstyrning/ugnskörning 1-3,5 

Ytkvalitet (blästrat gods) 5 

Produktionsplanering 1,5-3 

Användning av lock 5 

En del energibesparande åtgärder kan genomföras genom tekniska 

installationer, t.ex. effektstyrningsprogram och lock som ofta är 

integrerade med ugnen vid nyinstallation. Installation av nya ugnar har 

därför en positiv inverkan på energiförbrukningen. En väsentlig del av 

energibesparingarna är beroende av personalens inställning och 

arbetssätt. Smältoperatörer påverkar till exempel chargeringsordning och 

packningsgrad i stor utsträckning men även organisationens ledning har 

stor möjlighet att påverka energiförbrukningen genom exempelvis val av 

råvaror och styrning av produktionsplaneringen. 

En slutsats av genomfört arbete är att egenkontroll med mätning och 

uppföljning av energiförbrukande processer är mycket viktigt. Flertalet 

gjuterier följer inte upp eller har inte möjlighet att följa upp 

energiförbrukningen i den omfattning som krävs för att möjliggöra 

uppföljning av energibesparande åtgärder. Exempelvis bör 

energiförbrukningen följas upp per smälta åtminstone periodvis för att 

det skall vara möjligt att följa utvecklingen av smältverkets 

energiförbrukning.

SweCast AB 13 

Chargeordning och packningsgrad 

I det följande görs en utförligare redovisning av resultaten från 

respektive försök. 

Genomförda försök visar på en energibesparing på omkring 3-15 % vid 

bra chargeordning och packningsgrad jämfört med en sämre 

chargeordning och packningsgrad. Ju sämre packningsgrad man 

använder i normala fall, desto större blir energivinsten vid förbättringar i 

chargeordning och packningsgrad. 

Vid ett gjuteri som i sin ”normalsmälta” har en relativt bra 

packningsgrad minskade energiförbrukningen med 3-6 % vid försök 

med förbättrad chargeordning och packningsgrad. 

I en försöksserie jämfördes smältning av tackor med smältning av spån 

varvid energiförbrukningen mer än fördubblades. Dessa variationer är 

dock inte normala förfaranden vid gjuterierna. Resultatet har därför inte 

använts för några beräkningar av energivinster. 

Smältning med sump, men i övrigt samma packningsgrad, gav vid 

försöken en energibesparing på 5-6 %. Försöken är gjorda i 

medelfrekvensugnar 100-1000 Hz, enligt definition i rapport 021114 

”Energieffektiv smältning av järn i induktionsugn”, Rickard Källbom, 

Svenska Gjuteriföreningen. 

Ett vanligt problem som påverkar packningsgraden negativt är att 

ingjutssystem ofta är spretiga och därför ger dålig packningsgrad i 

ugnen. Ett företag som har långa och spretiga ingjutskanaler har 

utvecklat en ”knäckmaskin” som delar ingjutskanalerna i mindre bitar 

(figur 7). Energibesparingen till följd av knäckta ingjutskanaler har inte 

kunnat fastställas på grund av att produktionen av denna detalj upphörde 

under försökets gång. 

Figur 7 Spretig återgång, långa ingjutskanaler samt knäckta 

ingjutskanaler 

Utrustning för krossning av råvaran har hittills inte tillämpats i någon 

större omfattning, men bedöms bli allt mer aktuell. En av drivkrafterna 

är att nya effektiva ugnar ställer krav på att råvaran måste vara relativt

SweCast AB 14 



Ytrenhet 


finfördelad. Enligt Karlebo Gjuteriteknik som säljer utrustningar för 

krossning kan krossning av återgång ge en energibesparing på i 

storleksordningen 6-7 %. Besparingen erhålls p.g.a. bättre 

packningsgrad i ugnen samt att fastbränd sand faller av återgången under 

krossningen. 

Vid försöken då tillförd effekt minskades till 80 % av ugnens maximala 

effekt erhölls en ökning av energiförbrukningen med 1-3,5 %. 

Tidsåtgången för smältning ökade från 53 till 78 minuter. Jämförelse 

mellan smältor med omkring 10 effektnedstyrningar gjordes också med 

smältor utan eller med max 3 effektnedstyrningar. När nedstyrningarna 

var många var energiförbrukningen cirka 3 % högre. 

Locket (keramisk duk) användes vid försöken under hela smältförloppet, 

d.v.s. både vid chargering och temperaturstegring. Energiförbrukningen 

var cirka 5 % lägre vid användning av lock jämfört med smältning utan 

lock. 

Erfarenheter från ugnstillverkare och andra studier visar på en 

besparingspotential uppåt 10-13 % vid användning av lock, vilket är 

betydligt bättre än erhållna resultat i föreliggande projekt. Resultatet 

påverkas givetvis av hur väl locket passas in och hur väl isolerat det är. 

Energiförbrukningen var cirka 5 % lägre vid smältning med blästrade 

tackor jämfört med smältning med oblästrade tackor. 

Genom loggning (i enstaka fall) och uppskattning i övriga fall har 

varmhållningstiden på grund av bristande planering bedömts variera 

mellan 0-30 minuter/smälta, i ett fall till och med 75 minuter/smälta. 

Detta fall är också det som är bäst dokumenterat och bygger på statistik 

från över 300 smältor. Medeltiden för varmhållning har utifrån uppgifter 

från 14 gjuterier uppskattats till 15 minuter. 

Energiförbrukning för varmhållning av smältan är enligt data från tre 

smältverk 24-39 kWh/ton. Utifrån antagandet att varmhållning sker 0,5 

timmar och att energiförbrukningen för smältning är 700 kWh/ton 

uppgår besparingspotentialen till 1,5-3 %. 

Energiförbrukning för överhettning av smältan med 1°C är 0,5 kWh/ton 

enl. Gjuterteknisk handbok. Besparingspotentialen till följd av minskad 

överhettning har inte studerats ytterligare inom föreliggande projekt.

SweCast AB 15 

3.2 Skänkförsök 

Utvärdering av olika förvärmningstekniker 

Av genomförda försök kring skänkförvärmning framgår att det finns en 

stor potential att spara energi. Störst besparingspotential ligger i 

modernisering av förvärmningsutrustningen, men även andra åtgärder 

som byte av infodringsmaterial och förbättring av skänkar, till exempel 

med lock, medför besparingar av betydelse. I tabell 2 nedan 

sammanfattas resultaten av genomförda skänkförsök. 

Tabell 2 Resultat av genomförda skänkförsök 

Försök Resultat (energibesparing 

i procent) 

Förvärmning med oxy-fuel istället 

för konventionell brännare 

Förvärmning med luft-gasol 

istället för konventionell brännare 

Förvärmning med el istället för 

konventionell brännare 

62-76 

Torkning * 

Högisolerande infodringsmaterial 

m.m. 

69 

52 

Cirka 50 

* Besparingspotentialen har inte verifierats men erfarenheter tyder på betydande 

besparingar både genom kortare torkningstider och mindre gasolförbrukning genom att 

effekten styrs. 

Försöken med olika förvärmningsutrustningar har visat på stor 

besparingspotential. Oavsett vilken teknik som används blir besparingen 

betydande. Resultaten av genomförda försök redovisas i tabell 3 nedan.

SweCast AB 16 

Tabell 3 Resultat av förvärmningsförsök, förvärmning till 600° C 

Förvärmningsteknik 

Konventionell 

100 kW 

Tid 

(min) 

Gasolförbr. 

(kg) 

Energiförbr. 

(kWh) 

Energibesparing 

(%) 

179 27,9 354 - 

El 24 kW 300 - 170 52 

Luft-gasol 100 kW 66 

Luft-gasol 150 kW 39 

Oxyfuel 50 kW 98 

Oxyfuel 100 kW 40 

8,7 

6,8* 

110 

* Vid förvärmning med oxy-fuel tillkommer förbrukning av syrgas med 

omkring 3,66 kg/kg gasol. 

Av tabellen ovan framgår att oxy-fueltekniken medför en mycket snabb 

förvärmning. Även luft-gasol ger korta förvärmningstider. Hänsyn skall 

dock tas till tillförd effekt eftersom detta påverkar förvärmningstiden. 

Den elektriska förvärmare som användes i försöken klarade inte att 

värma skänken till önskad temperatur. Detta kan delvis bero på att 

utrustningen inte var specifikt anpassad till skänken och att tillförd effekt 

var betydligt lägre än för andra utrustningar. Det finns möjlighet att förse 

förvärmaren med fler element och därigenom öka den tillförda effekten. 

Efter tre timmars förvärmning med oxy-fuel var temperaturen i 

infodringens ytskikt närmare 1200° C, två centimeter in i infodringen 

var det drygt 1000 grader varmt. Vid denna temperatur avbröts 

förvärmningen för att inte skada utrustningen. Förvärmning med luftgasol 

skedde som mest till en temperatur i infodringens ytskikt av 

knappt 1000° C. Temperaturen två centimeter in i infodringen var då 

drygt 850° C vilket var efter 4 timmars förvärmning. 

En elektrisk förvärmningsutrustning utrustad med Kanthal superelement 

kan enligt förstudier till föreliggande rapport förvärma till betydligt 

högre temperaturer än den utrustning som använts i försöken. En 

utrustning på 45 kW kan förvärma en skänk på ett ton till 1250 grader på 

cirka en timma. 

Samtliga utrustningar som ingått i försöken kan styras med avseende på 

förvärmningstid och/eller temperatur i skänken. Genom styrning finns 

möjlighet att spara ytterligare energi eftersom förvärmningstiden på 

många gjuterier inte är definierad. Ytterligare en energibesparande faktor 

86 

69 

76

SweCast AB 17 

Utvärdering av olika tekniker för torkning 


är att försöksutrustningarna möjliggör nedstyrning av tillförd effekt när 

skänken nått en specifik temperatur. Detta möjliggör varmhållning av 

skänken med liten energiförbrukning både mellan de tillfällen då 

skänken används och vid produktionsstörningar m.m. som gör att 

skänken inte kan användas när det var tänkt. 

Gjuterier som investerat i ny förvärmningsutrustning under projektets 

gång har erfarenheter som ligger i linje med de resultat som erhållits vid 

försöken. På ett gjuteri där konventionell förvärmningsutrustning ersatts 

med oxy-fuelteknik har gasolförbrukningen minskat med 62 %. 

Samtidigt har förvärmningstiden minskat från 2 timmar till cirka 30 

minuter. 

Ett annat gjuteri har ersatt konventionell förvärmningsutrustning med 

luft-gasolteknik och har erhållit en minskning av gasolförbrukningen 

med 65 %. De har också fått en jämnare temperatur på smältan under 

avgjutning. Anledningen är att förvärmning sker till en högre temperatur 

med den nya utrustningen eftersom förbränningen är effektivare. De har 

dock ingen styrning av förvärmningen till en specifik temperatur. 

Erfarenheter från ett gjuteri som ersatt konventionella brännare med 

elektrisk utrustning för torkning av skänkar visar på mycket goda 

resultat. Skänkinfodringens livslängd har mer än fördubblats sen 

förvärmningen började styras. Även ett annat gjuteri som kombinerar 

torkning med elektrisk utrustning upp till 600° C och därefter fortsätter 

torkning med luft-gasolutrustning har sett en betydande 

kvalitetsförbättring av infodringen i skänkarna. 

Ersättningen av konventionell utrustning med annan teknik uppskattas 

av flera gjuterier ha medfört betydande energibesparingar. Bland annat 

genom att effekten styrs vilket minskar gasolförbrukningen, men det 

finns också exempel där den totala torkningstiden har halverats. Det 

finns dock inga tillförlitliga uppgifter på faktisk besparing, varför ingen 

procentuell besparingspotential har redovisats. 

Genom att byta skänkmodell, förse skänken med lock och byta till 

högisolerande infodringsmassa har den totala temperaturförlusten kunnat 

minskas med omkring 50° C. Minskningen har uppmätts under 

arbetsmomenten tappning, transport till avgjutsplats, slaggning och 

avgjutning. Se tabell 4 nedan.

SweCast AB 18 

Optimal förvärmningstemperatur 

Tabell 4 Minskad temperaturförlust genom åtgärder på skänk 

Mättillfällen och 

arbetsmoment 

Temperatur vid 

tappning från ugn 

Temperatur efter 

transport till avgjutningsplats 

och 

slaggning ur skänk 

Paus tills smältan nått 

lämplig avgjutstemp. 

Temperatur när 

gjutning påbörjas 

Temperatur när 

gjutning avslutas 

Ny skänk Temperaturtapp 

Gammal 

skänk 

1500 ºC 1526 ºC 

1445 ºC 

- 55 ºC 

1435 ºC 

1407 ºC 1411 ºC 

1388 ºC 

- 19 ºC 

1372 ºC 

Temperaturtapp 

- 91ºC 

- 35 ºC 

Totalt temperaturtapp -74 ºC -126 ºC 

Tapptemperaturen vid tappning från ugn har som resultat av ovanstående 

sänkts med 30° C. Genom att tapptemperaturen har sänkts bedöms också 

slitaget på infodringen i ugnen minskat. Några helt tillförlitliga värden 

har dock inte kunnat erhållas p.g.a. stor variation i kvaliteten på 

smältorna. 

Genomförda förändringar har också medfört att behovet av förvärmning 

av skänkarna har minskat. Minskningen beror dels på att skänkarna 

håller värmen bättre och dels på att de inte behöver torkas efter 

nyinfodring. Gasolförbrukningen har minskat med cirka 50 % efter att 

de nya skänkarna tagits i bruk. 

Försök genomfördes även med segjärnsbehandling i skänk infodrad med 

Kaltek. Infodringen klarade dock inte påfrestningarna vid 

segjärnsbehandlingen. 

En vanlig erfarenhet från gjuterier som ersatt konventionell 

förvärmningsteknik med oxy-fuel eller luft-gasol är att en högre 

temperatur nås i skänken med minskat temperaturtapp på smältan som 

följd. 

Temperaturtappet är 30 grader större vid tappning i skänkt förvärmd till 

800 grader C än vid tappning i varm, d.v.s. nyanvänd skänk, se tabell 5 

nedan.

SweCast AB 19 

Tabell 5 Jämförelse av tapptemperatur mellan varm och till 800° C 

förvärmd skänk 

Temperatur vid 

tappning från ugn 

Temperatur-tapp i 

nyligen använd 

skänk 

Temperatur-tapp i 

skänk förvärmd till 

800° C 

1410-1420 ºC Cirka 50 ºC Cirka 80 ºC 

1370 ºC Cirka 50 ºC Cirka 80 ºC 

Ett gjuteri som förbättrat styrningen av temperaturen på smältan har 

erhållit betydande minskningar av kassationer på gjutgodset. Installation 

av ny förvärmningsutrustning har ingått som en del i detta arbete 

eftersom det ger en bättre förvärmning av skänken och därmed mindre 

temperaturförluster på smältan. Installationen av ny förvärmningsutrustning 

ger därmed dubbel energibesparing, både i form av minskad 

gasolförbrukning och minskad omsmältning av gods med kvalitetsbrister. 

4 MÅLUPPFYLLELSE OCH ENERGIRELEVANS 

4.1 Resultat av genomförda försök 

4.2 Energirelevans och lönsamhetsbedömning 

Enligt genomförda förstudier har besparingspotentialen uppskattats till 

minst 10-15 % för smältprocessen. För skänkförvärmning har ingen 

siffra angetts, däremot framgår att de försök som utförts i begränsad 

omfattning har gett lovande resultat. 

Resultaten av genomförda försök bedöms med god marginal uppfylla de 

besparingspotentialer som angivits i förstudierna. I genomförda 

smältförsök har en total besparingspotential för samtliga försök erhållits 

på 17,5-34 % och i genomförda förvärmningsförsök (inkl. erfarenheter 

från genomförda installationer) har en besparingspotential på 50-76 % 

erhållits beroende på vilken av åtgärderna som genomförs. För att spara 

energi vid smältning kan ett flertal åtgärder genomföras, medan det vid 

skänkförvärmning till stor del handlar om en eller max två åtgärder, men 

där teknikvalet kan variera. 

För projektet har följande övergripande mål formulerats: 

Sänkt energiförbrukning med i genomsnitt 15% och på enstaka områden 

20% vid gjuterier och i förekommande fall kunder genom effektivare 

energiutnyttjande inom områdena värmebehandling, skänkförvärmning 

och smältning. 

I Energimyndighetens beslut för ”Energitekniskt forskningsprogram för 

gjuteri- och verstadsindustrin” daterat 2004-04-02 har följande

SweCast AB 20 

Energibesparingar smältning 

energibesparingar angivits för delprojekt 3 ”Energieffektiva smält- och 

värmebehandlingsprocesser inom gjuteriindustrin”. 

Tabell 6 Energibesparing enligt STEM-beslut för delprojekt 3 

Minskning 2006 

(GWh/år) 


(GWh/år) 


(GWh/år) 

10 25 40 

Besparingspotentialen vid smältning anges även till 22,5 GWh/år genom 

optimering av befintliga smältanläggningar och smältprocedurer. För 

skänkförvärmning har ingen specifik besparingspotential angivits. 

Uppgifterna för smältning och skänkförvärmning är hämtade från 

genomförda förstudier. 

Investering i nya ugnar genererar vanligen en energibesparing per 

producerad mängd gods. Anledningen till detta är dels att en ny ugn ofta 

är större vilket i sig minskar energiförbrukningen per ton smält järn, men 

också för att nya ugnar normalt är energieffektivare. Nya ugnar har till 

exempel normalt lock integrerade med ugnskroppen och ett styrsystem 

för optimal effekttillförsel i början av smältcykeln då godset inte kan ta 

upp all tillförd energi. Vidare förs ofta en dialog med ugnsleverantören 

och/eller utbildning av smältpersonalen i optimal smältteknik. Genom 

investering i nya ugnar bedöms de tekniska lösningar uppnås som 

genererar energibesparing. 10-20 % i energibesparing är enligt erfarenheter 

från ugnsleverantörer och gjuterier som bytt ugnar vanligt. 

Nya ugnar har installerats på omkring 10 gjuterier de senaste åren (sedan 

föreliggande projekt startade). För enkelhets skull har följande 

antaganden gjorts. De 10 gjuterier som investerat i nya ugnar står för 1/3 

av elförbrukningen bland järngjuterierna i Sverige (det finns cirka 30 

järngjuterier). Många gjuterier saknar möjlighet att mäta 

energiförbrukningen från enbart smältprocessen. Därför görs 

beräkningar utifrån den specifika energiförbrukningen som antas vara 

700 kWh/ton. Total mängd smält järn uppgår till 373 000 ton (70 % 

utbyte, gjutgodsproduktion 261 000 ton). De nya ugnarna har antagits stå 

för 50 % av gjuteriernas smältkapacitet (många gjuterier byter inte alla 

ugnar samtidigt). Besparingen har i genomsnitt antagits vara 15 % vilket 

ger en total genomförd besparing av 12 900 MWh. Installation av nya 

ugnar bedöms även ge ytterligare energibesparingar eftersom 

varmhållningsugnar ibland kan tas ur bruk när effektiva ugnar 

installeras. Denna besparing har dock inte räknats in. 

På motsvarande sätt har planerade investeringar beräknats. Diskussioner 

om installationer förs för närvarande på minst 8 gjuterier. Med samma 

antaganden som ovan bedöms ytterligare 10 500 MWh sparas. Av dessa 

bedöms 25 % genomföras t.o.m. 2009 och 100 % till 2012.

SweCast AB 21 

Energibesparingar skänkförvärmning 

Genom den information, utbildning och miljögranskning som SweCast 

genomför avseende energieffektiv smältning bedöms ytterligare 

minskningar av energiförbrukningen komma att erhållas. 

Miljögranskningar genomförs dels på uppdrag av företagen inom ramen 

för deras miljöledningssystem och dels i form av periodiska 

undersökningar (f.d. periodisk besiktning) som är kontroll av företagens 

efterlevelse av myndighets- och lagkrav. I dessa miljögranskningar har 

resultaten av föreliggande projekt lagts in, varvid rekommendationer på 

egenkontroll och åtgärder numera ges vid granskningarna. 

För beräkning av energibesparing till följd av SweCasts 

informationsspridning, utbildning och miljögranskning görs följande 

antaganden. 50 % av gjuterierna genomför energibesparande åtgärder. 

Åtgärderna berör 50 % av gjuteriernas totala smältenergi. Genomsnittlig 

besparing antas vara 10 % eftersom samtliga åtgärder enligt försöken 

inte kommer vara möjliga att genomföra på alla gjuterier. Följande 

antaganden är gjorda. Energiförbrukning 700 kWh/ton, total mängd 

smält järn är 373 000 ton. Total energibesparing blir då 13 100 MWh. 

Samtliga åtgärder bedöms vara genomförda t.o.m. 2009. Fram till 2012 

bedöms arbetssätt och tekniska lösningar ha spridit sig i en omfattning 

av 25 % till fler gjuterier varvid ytterligare 3 000 MWh kan sparas. 

Investering i ny förvärmningsutrustning (el och/eller oxy-fuel eller luftgasol) 

har genomförts på 5 gjuterier. Besparingen av gasol har utifrån 

genomförda försök och erfarenheter antagits vara 60 %. 

Energibesparingen har beräknats utifrån en genomsnittlig energiförbrukning 

för förvärmning bland järngjuterierna. Medelförbrukningen 

har beräknats utifrån faktiska förbrukningsdata från 11 gjuterier och har 

antagits vara 498 MWh. Energibesparingen på 5 gjuteri beräknas utifrån 

ovanstående uppgå till 1 500 MWh. 

Beräkningarna är genomförda med följande förutsättningar. Energiinnehåll 

i gasol, 12890 kWh/ton, densitet för gasol, 508 kg/m 3 . Ett par 

utrustningar eldas med olja. Energiinnehåll i olja, 11850 kWh/ton, 

densitet för olja, 850 kg/m 3 . 

Motsvarande beräkning för byte av infordringsmassa i skänkar ger 370 

MWh (tre gjuteri har genomfört åtgärden). Besparingen av gasol har 

antagits var 50 %, men eftersom alla gjuterier inte kan antas genomföra 

hela åtgärdspaketet som ingått i försöken har besparingspotentialen 

minskats till 25 %. Denna åtgärd har även minskat energiförbrukningen 

genom en lägre tapptemperatur på 30° C. Energiförbrukningen för 

överhettning av smältan har antagits vara 0,5 kWh/grad. Denna 

besparing ingår dock inte i beräknad besparing. 

Intresset för investering i ny förvärmningsutrustning bedöms vara stort 

inom branschen. T.o.m. 2009 bedöms omkring 5-10 gjuterier ha

SweCast AB 22 

Översikt genomförd och planerad energibesparing 

installerat ny förvärmningsutrustning vilket ger en besparing på 1500- 

3000 MWh och t.o.m. 1012 bedöms ytterligare 10-20 gjuterier har 

genomfört motsvarande installation vilket ger besparingar på ytterligare 

3000-6000 MWh. Beräkningar är gjorda på 7 respektive 15 gjuterier. 

Försök med ersättning av infordringsmassa till en högisolerande massa 

pågår eller är planerade på ett antal gjuterier. T.o.m 2009 bedöms 

ytterligare 7 gjuterier har gått över till den nya massan och ytterligare 5 

gjuterier t.o.m. 2012. Med motsvarande förutsättningar (370 MWh/3 

gjuterier=120 MWh/gjuteri) som ovan bedöms energibesparingen bli 

850 MWh till 2009 och ytterligare 600 MWh till 2012. 

I tabellen nedan redovisas en samlad bedömning av energibesparing 

inom områdena smältning och skänkförvärmning. 

Tabell 7 Uppskattad energibesparing, smältning och 

skänkförvärmning, total samt period inom parentes 

Genomförd 

minskning 

(GWh/år) 


(GWh/år) 


(GWh/år) 

14,8 32,8 (18,0) 47,3 (14,5) 

Som framgår av tabellen ovan bedöms målet för projektet avseende 

energibesparing uppfyllas. Energibesparande åtgärder har redan 

genomförts på ett flertal gjuterier. För att säkerställa att ytterligare 

gjuterier genomför energibesparande åtgärder har ett antal åtgärder 

vidtagits av SweCast. Ett utbildningsmaterial avseende energieffektiv 

smältning kommer spridas. Ett seminarie om energieffektiv 

skänkförvärmning hölls den 4 december 2007. Informationsspridning 

kommer också ske vid de många informella kontakter som sker med 

medlemsföretagen. Två gasflödesmätare har cirkulerat mellan 

projektdeltagarna för mätning av gasolförbrukning på gjuterier. Dessa 

kommer att finnas för utlåning till medlemsföretagen för bestämning av 

gasflöden och därmed ge ett bra underlag till investeringskalkyler. 

Vidare genomför SweCast varje år ett stort antal miljögranskningar 

(periodiska undersökningar, lagrevisioner och nulägesanalyser m.m.) av 

olika slag på medlemsföretagen. Erfarenheterna från föreliggande 

projekt har lyfts in och ingår numera i miljögranskningarna, vilket 

innebär att rekommendationer ges avseende energibesparande åtgärder. 

Besparingspotentialen inom både smältning och skänkförvärmning 

bedöms vara densamma vid stålgjuterier som vid järngjuterier. I Sverige 

finns ungefär en tredjedel så många stålgjuterier som järngjuterier. 

Baserat på producerat tonnage för järn respektive stål kan ovanstående 

besparingar räknas upp med en faktor 1,1.

SweCast AB 23 

5 DISKUSSION 

De försök som genomförts inom ramen för ”energieffektiv 

skänkförvärmning” är relativt fristående från övriga processer i 

gjuterierna. Det har därför varit möjligt att styra dessa försök noggrant 

och skapa likadana förutsättningar vid jämförelser mellan olika försök. 

Vid genomförande av försök inom ramen för ”energieffektiv smältning” 

har antalet faktorer som påverkat resultatet varit desto fler. Försöken har 

genomförts på ett flertal gjuterier. Varje gjuteri har sina förutsättning i 

form av typ av ugn, storlek på ugn, infodringsmaterial, infodringens 

ålder, effektstyrning, råvaror och traditioner bland medarbetare m.m. 

Försöken har också i många fall påverkats av ändrad 

produktionsplanering och störningar i produktion. 

För att erhålla jämförbara försök med likvärdiga förutsättningar har 

därför relativt många försök behövt genomföras. Försök med störningar 

har därefter plockats bort ur underlaget innan resultatet bearbetats. Några 

gjuterier har redovisat samtliga försök och har då noterat förekommande 

störningar. Detta alternativ har i flera fall genererat svårtolkade resultat. 

Å andra sidan har det samtidigt gett ökad kunskap om kostnaden för en 

specifik typ av störningar. Det skulle till exempel vara intressant att 

studera kostnaden för ökad energiförbrukning i förhållande till 

kostnaden för att öka effektabonnemanget så att effektnedstyrningar kan 

undvikas. Färre effektnedstyrningar ger lägre energiförbrukning vid 

smältning. Likaså är det intressant att jämföra kostnadsbesparingen för 

god ytrenhet, med kostnaden för att åstadkomma god ytrenhet, 

exempelvis genom blästring. 

I strävan efter att erhålla likvärdiga och störningsfria försök 

kompletterades gjuteriernas försök med en försöksserie på 

Skandinaviska Gjuteriskolan som är Gjuteriföreningens försöks- och 

utbildningsgjuteri. Tyvärr förekom även vid dessa försök vissa 

störningar på ugnen. Störningarna var dock av begränsad karaktär och 

försöken kan anses vara genomförda under likvärdiga förhållanden. Den 

ugn som användes för försöken rymmer endast 250 kg och är betydligt 

mindre än de ugnar som används på gjuterierna. Av denna anledning var 

det inte möjligt att genomföra samtliga försök, exempelvis jämförelse av 

bra och dålig packningsgrad som inte gav relevanta resultat. Skillnaden i 

ugnsstorlek gör också att siffror på energibesparingar inte direkt kan 

översättas till ett normalt gjuteri. Resultaten från försöken på 

Gjuteriskolan är dock likartade med resultaten från övriga gjuterier 

vilket styrker trovärdigheten i gjuteriernas försök. 

Eftersom förutsättningarna skiljer sig kraftigt åt mellan olika gjuterier är 

inte heller resultat från ett gjuteri direkt överförbart till ett annat gjuteri. 

Motsvarande åtgärder kan ge både bättre och sämre resultat på andra 

gjuterier.

SweCast AB 24 

Chargeordning/packningsgrad 

För att säkerställa en hög trovärdighet hos resultat från genomförda 

smältförsök har dessa jämförts med tidigare känd information samt med 

leverantörer av smältugnar. Resultaten bedöms ligga väl i linje med 

andra erfarenheter. 

Kvaliteten på gjutgodset bedöms ha varit oförändrad under försöken 

jämfört med ordinarie produktion utom i ett fall. I försöken med 

ersättning av infodringsmaterialet blev resultatet en lägre tapptemperatur 

från smältugnen och en jämnare temperatur under avgjutning vilket 

bedöms vara huvudorsaken till att kassationen minskat kraftigt. 

Packningsgraden är viktig för att tillförd energi i ugnen skall tas upp i 

chargerat material. Det är dock inte tillräckligt att bara ha en god 

packningsgrad, det är också viktigt att materialet finns i rätt del av 

ugnen. 

Energin överförs till godset via det elektromagnetiska fält som alstras av 

induktionsspolen runt ugnen. Magnetfältet sträcker sig en bit in innanför 

infodringen och det är främst där godset kan upp energin, därför är det i 

ytterkant av ugnen det skall finnas mycket gods. Det är välkänt att 

smältningen går snabbare och att energiförbrukningen minskar när 

infodringen i ugnen blir sliten. Detta är naturligt eftersom en större del 

av godset då finns i det område där magnetfältet finns. 

I mitten av ugnen, dit magnetfältet inte når sker uppvärmningen av 

godset främst genom att godset fungerar som ett motstånd då 

magnetfältet indirekt leds därigenom. Det som gör att även detta gods 

värms upp är de många kontaktytorna mellan godset i ugnen. En god 

packningsgrad bör i normalfallet ge fler kontaktytor än en dålig 

packningsgrad varför det blir dubbel effekt av en god packningsgrad. 

Intern återgång i form ingjutssystem och matare m.m. är en viktig del av 

råvaran vid smältning. Ett problem är att denna råvara ofta är spretig och 

stor, varvid det är omöjligt att nå en bra packningsgrad i ugnen. De kan 

också orsaka hängningar i ugnen som gör att godset inte sjunker ner i 

ugnen i takt med att underliggande material smälter. På nya effektiva 

ugnar är risken extra stor att så kallade hängningar orsakar överhettning 

av ugnen med allvarliga konsekvenser. 

Ett alternativ som minskar risken för hängning och samtidigt förbättrar 

packningsgraden avsevärt och därmed minskar energiförbrukningen är 

att krossa återgången. Krossning av återgången har även andra fördelar. 

En bieffekt är att sand som bränt fast under avgjutningen till stor del 

faller av under krossningen vilket minskar mängden slagg och bidrar till 

mindre energiförbrukning. Dessutom nås effektiviseringsvinster i både 

skrothantering och smältförfarande. Bara energivinsten vid smältning 

bedöms uppgå till omkring 6 %. I figur 8 nedan visas några bilder på en 

krossanläggning samt material före och efter krossning. Bilderna

SweCast AB 25 

kommer från Karlebo Gjuteriteknik. Det skulle vara intressant att 

utvärdera en eller flera krossutrustningar samt verifiera energibesparing 

och andra vinster vid krossning av återgång. 

Figur 8 Exempel på krossanläggning samt gods före och efter 

krossning 

Som framgår av bilderna ovan åstadkoms en betydande förbättring av 

återgångens storlek vid krossningen. 

Smältning med sump kan anses vara optimalt med hänsyn till 

packningsgraden eftersom det då inte finns någon luft alls i nedre delen 

av ugnen. Smältning med sump är också normalt förfarande i en 

lågfrekvensugn. Åsikterna om huruvida det är positivt att smälta med 

sump i en mellanfrekvensugn går däremot isär bland tillverkare av 

ugnar. En del rekommenderar att ny smälta påbörjas i tom ugn för bästa 

energieffektivitet medan andra hävdar att en sump är positivt ur 

energisynpunkt. Förutsättningarna för användning av sump varierar även 

mellan gjuterierna. Hela smältan kan behövas för att gjuta en eller några 

detaljer, nästkommande smälta kan vara av en annan kvalitet eller 

kanske inte behöver påbörjas omedelbart o.s.v. 

Erhållna resultat av smältning med sump (5-6 % mindre 

energiförbrukning) indikerar att det bör vara intressant för de gjuterier 

som har rätt förutsättningar att själva genomföra försök med sump och 

utvärdera energiförbrukningen.

SweCast AB 26 


Det bästa ur energisynpunkt är normalt att smälta på så hög effekt och så 

kort tid som möjligt. Främst i början av en smältcykel, då godset ännu 

inte börjat smälta och en sämre packningsgrad kan föreligger har godset 

inte möjlighet att ta upp all energi som ugnen kan leverera. Tillförs för 

mycket energi i denna fas blir resultatet att värme transporteras bort via 

kylssystemet. Äldre ugnar kan endast i begränsad omfattning reglera ned 

effekten och därigenom minska förlusterna. Nya ugnar är ofta utrustade 

med styrsystem som reglerar ned effekten efter hur mycket energi 

materialet kan ta upp. På detta sätt minskas förlusterna i 

inledningsskedet av smältan effektivt. I det skede då materialet i ugnen 

kan ta upp all tillförd energi är det energieffektivaste sättet att smälta att 

köra på full effekt eftersom förlusterna pågår under en längre tid om 

smälttiden förlängs och då även blir större. 

Många gjuterier har effektvakter som begränsar det maximala 

effektuttaget av inkommande el. Användningen av effektvakter har en 

naturlig förklaring eftersom det kostar relativt mycket att höja 

effekttaket. Den här kostnaden är också lätt att identifiera eftersom det är 

en fast kostnad som syns direkt på fakturan. Det många gjuterier kanske 

inte har tagit med i beräkningen är den ökning av energiförbrukningen 

som är följden av effektvakter. Resultaten av genomförda försök visar på 

en inte obetydligt ökad energiförbrukning då många effektnedstyrningar 

inträffar. För gjuterier med många effektnedstyrningar bör det vara 

intressant att kontrollera antalet nedstyrningar och den därav ökade 

energiförbrukningen samt jämföra denna kostnad med kostnaden för att 

öka effekttaket. 

Ett alternativ till att höja effekttaket är införskaffande av ett styrsystem 

för energiförbrukande utrustningar. Effektvakter utan styrning stryper 

strömmen helt till en eller flera utrustningar när effektaket är nära att 

passeras. Styrsystemet ser var i processcykeln de olika utrustningarna 

befinner sig och kan beräkna den totala energiförbrukningen framöver. 

Därigenom kan små nedstyrningar göras i ett tidigt skede och strömmen 

behöver aldrig stängas av helt till en enskild utrustning. 

Affilips Foundry i Belgien installerade ett sådant system under 2006. 

Det maximala effektuttaget har därigenom kunnat sänkas från 6 MW till 

5 MW med bibehållen produktion och de räknar även med att kunna 

installera ytterligare ungar och öka produktionen med oförändrat 

effektuttag. Tekniken är inte ny och den tillämpas även på flera gjuterier 

i Sverige, men bedöms kunna vara intressant att utvärdera av ytterligare 

gjuterier. Ett exempel är ”Energidirigenten” från EON som installerats 

på flera gjuterier i Sverige.

SweCast AB 27 


Ytrenhet 


Användning av lock är i första hand aktuell under 

temperaturstegringsfasen, d.v.s. då all råvara har chargerats i ugnen och 

merparten har smält. Under smältfasen, då godset chargeras i ugnen är 

det svårt att använda lock av flera anledningar. De flesta gjuterier 

chargerar med hjälp av travers och magnet, chargering sker löpande med 

några få minuters intervall. Skall locket lyftas på med traversen blir det 

ett omständligt och tidskrävande arbete att flytta det fram och tillbaka. 

Kan locket lyftas på och av med automatik är det enklare, men det blir 

ändå en hel del extra moment och locket hinner bara användas någon 

minut i taget. På många nyare ugnar är locken integrerade i ugnen, 

vanligt är också att chargering sker med chargervagn. Vid chargering är 

vagnen placerad över ugnen varvid det blir omöjligt att stänga locket. 

Locket ställs i dessa fall ofta i ett halvläge för att fånga upp rökgaserna, 

det bidrar i denna position inte till att hindra värmestrålningen att 

avledas från ugnen. 

Försök har inte kunnat genomföras i önskad omfattning. Det är dock 

självklart att det kräver extra energi att smälta sådant material som inte 

skall ingå i smältan, t ex rost, sand och vatten. Om möjlighet finns bör 

råvaran förvaras inomhus. 

Produktionen styrs ofta utifrån formning/avgjutning och övriga 

processer anpassas därefter. Informationen personalen i smältverket får 

är dock många gånger begränsad när det gäller precision av när nästa 

smälta skall levereras. Om smältningen påbörjas för sent och smältan 

inte är klar för leverans i tid får personalen i smältverket kritik för detta. 

Ytterligare osäkerheter skapas av att smälttiden och därmed starttiden 

för en smälta sällan är tydligt definierad. 

Ovanstående medför att smältningen i de flesta fall påbörjas för tidigt 

(undantaget är när smältningen är en flaskhals). Följden blir att ugnen 

körs på nedstyrd effekt och/eller att smältan varmhålls, med ökad 

energiförbrukning som resultat. 

Genom att optimera starttiden för smältningen skulle 

energiförbrukningen kunna minskas. Varje gjuteri bör kunna definiera 

följande: 

hur lång tid tar en normal smälta och hur stor är den normala 

variationen 

hur många minuter behövs för temperaturkontroller, gjutning av 

prov för analys, justering av smältan och avslaggning

SweCast AB 28 

Förvärmning av skrot 

hur många minuters marginal önskar man ha för eventuella 

oplanerade händelser 

När ovanstående parametrar är fastställda bör en exakt starttid i 

förhållande till formning/avgjutning kunna fastställas. 

”Onödig varmhållning”, d.v.s varmhållning som kan planeras bort har 

stämts av med ett flertal gjuterier. Av erhållen information (14 gjuterier) 

framgår att varmhållningstiden varierar kraftigt, men att de flesta 

gjuterier har en ”onödig varmhållningstid” på mellan 0-30 minuter. 

Genom förvärmning av råvaran kan smälttiden förkortas. Det är därför 

ett sätt att öka produktiviteten utan att behöva installera nya ugnar. 

Förvärmning av skrot bedöms i första hand vara ett bra alternativ vid 

produktionstoppar av tillfällig art eller som alternativ till att installera 

nya ugnar. Enligt AGA är det möjligt att förvärma råvaran med oxy-fuel 

med motsvarande energiförbrukning som vid smältning i induktionsugn. 

Ytterligare ett alternativ är att rikta oxy-fuelbrännaren direkt ner i 

smältugnen och därigenom öka smältkapaciteten. Även denna 

installation kan enligt AGA göras med motsvarande eller till och med 

något mindre energiförbrukning än endast smältning i induktionsugn. 

Utvärdering av olika förvärmningstekniker för skänkar 

Samtliga förvärmningstekniker som testats har utöver energibesparingen 

stora fördelar jämfört med konventionell förvärmning med 

gasolbrännare. När det gäller den elektriska utrustningen som inte 

klarade att förvärma till mer än drygt 600° C finns möjligheter att 

komplettera den för ökad effekt. Det finns även andra alternativ, 

exempelvis Kanthal Superelement som klarar förvärmning till betydligt 

högre temperaturer. I en förstudie avseende energieffektiv 

skänkförvärmning genomförd av Svenska Gjuteriföreningen finns ett 

exempel på en 45 kW elektrisk förvärmningsutrustning från Kanthal 

som värmer en 1 tons skänk till 1250° C på cirka en timma. Elektrisk 

förvärmning bedöms kunna vara ett intressant alternativ även om 

resultaten från försök genomförda inom detta projekt inte uppfyller 

ställda krav. 

Alla tre förvärmningsteknikerna bedöms med rätt effekttillförsel ge en 

ökad flexibilitet i produktionen. Förvärmning kan göras till hög 

temperatur på betydligt kortare tid än med konventionell utrustning. Hög 

förvärmningstemperatur kan också i vissa fall minska behovet av 

överhettning av smältan. 

Vid hantering och användning av gasol är säkerhetsfrågan en viktig 

aspekt. Ur denna synvinkel är den elektriska utrustningen överlägsen 

eftersom den inte medför några risker med läckande gas o.s.v. Både luftgasol 

och oxy-fuel bedöms dock ha goda säkerhetssystem till skydd mot

SweCast AB 29 

att lågan slocknar m.m. Jämfört med konventionell utrustning bedöms 

säkerheten vara högre. 

Samtliga testade utrustningar ger en kraftig minskning av CO2-utsläppen 

och är därför bättre ur miljösynpunkt. Även i detta fall är den elektriska 

utrustningen överlägsen eftersom den inte förbrukar någon gasol alls. 

Skall det vara helt korrekt bör dock hänsyn tas till hur elen har 

producerats och de eventuella koldioxidutsläpp som genererats då. 

Oxy-fuel tekniken förbrukar mindre gasol än luft-gasol. Både vid 

beräkning av driftskostnader och miljöbelastning bör dock hänsyn tas till 

att den även förbrukar syrgas. Luft-gasol förbrukar extra el för drivning 

av fläkten som förser utrustningen med luft. Elförbrukningen till fläkten 

har i detta sammanhang antagits vara försumbar. 

En enkel jämförelse har gjorts ur miljösynpunkt mellan förvärmningsteknikerna 

el, oxy-fuel och luft-gasol, se tabell 8 nedan. 

Tabell 8 Beräkning av miljöbelastning uttryckt i kWh vid 

förvärmning med el, oxy-fuel och luft-gasol 

El Oxy-fuel Luft-gasol 

Gasolförbrukning kg - 6,8 8,7 

Omräknat till kWh 170 86 110 

Syrgas, produktion och 

transport (kWh)* 

Summa miljöbelastning 

uttryckt i kWh** 

- 12 - 

170 98 110 

* Syrgasproduktionen har beräknats till 0,7 kWh/Nm 3 , transportavståndet har antagits 

vara 120 km. Förbrukningen av syrgas har uppskattats till 2,6 Nm 3 /kg gasol och 

inberäknar då ett överskott på 2 % syre i torra avgaser. 

** Beräkningen av miljöbelastningen tar inte hänsyn till att gasol inte släpps ut vid 

förvärmning med el och inte heller till bildning av NOx (kvävgas) som också är en 

miljöbelastande förening. 

NOx (kväveoxider) bildas vid all förbränning och särskilt vid 

förbränning i hög temperatur. Ur miljösynpunkt är bildning av NOx inte 

önskvärt eftersom det bidrar till negativ miljöpåverkan bland annat 

genom försurning och bildning av marknära ozon. Bildningen av NOx 

kan påverkas genom styrning av olika parametrar under 

förvärmningsprocessen. I vilken omfattning styrning kan ske beror på 

vilken förvärmningsteknik som används. Dålig styrning kan bidra till 

höga NOx-halter. 

Mätningar av NOx som gjordes under förvärmningsförsöken visar på en 

NOx-halt under 20 mg/MJ vid förvärmning med oxy-fuel. På

SweCast AB 30 

konventionell förvärmningsutrustning var motsvarande värde 60-70 

mg/MJ. 

Nackdelar med de olika utrustningarna är bland annat att Oxy-fuel 

kräver tillgång till syrgas. Finns inte syrgastank tillkommer ytterligare 

investeringskostnader. Den elektriska förvärmaren är känslig för slag 

och stötar. Den ställer också höga krav på strömförsörjningen. 

Kostnaden för en förvärmningsutrustning är naturligtvis beroende av 

varje gjuteris specifika förutsättningar. Några vägledande uppgifter 

lämnas dock här. Oxy-fuel utrustningar finns från cirka 150 000 kronor. 

I priset ingår brännare, flödespanel, flamövervakningssystem, 

dokumentation, processintrimning och intern el. Rör- och eldragning, 

extern leverans och montagearbete ingår inte. Kostnadsuppskattning har 

inte erhållits för luft-gasolutrustningen. 

Utifrån följande antaganden har ett gasolpris beräknats. Argus notering 

nov 2007, transportavstånd 100 km, cisternstorlek 26 ton och 

årsförbrukning cirka 100 ton. Med dessa förutsättningar bedöms 

gasolpriset vara omkring 5 600 SEK/ton exkl. energi- och 

koldioxidskatt. 

Om 50 ton gasol kan sparas per år blir kostnadsbesparingen omkring 

280 000 SEK/år. Utöver besparingen till följd av minskad 

gasolförbrukning tillkommer övriga potentiella vinster i form av ökad 

livslängd på skänkarnas infodringsmaterial, minskat temperaturtapp och 

en jämnare avgjutstemperatur. 

Ett par enkla åtgärder som minskar behovet av förvärmning tillämpas på 

flera gjuterier. Åtgärderna är att under pauser hänga skänkarna upp och 

ned eller att de placeras upp och ned i sand. 

Utvärdering av olika tekniker för torkning av skänkar 


I samband med torkning av en nyinfodrad skänk har en långsam 

uppvärmning sedan länge ansetts medföra ökad livslängd på skänken. 

Av de gjuterier som har installerat ny utrustning för 

torkning/förvärmning är det endast ett som har följt upp livslängden till 

följd av styrd torkning. Som redovisats i resultaten har livslängden mer 

än fördubblats på deras skänkar. 

Eftersom kostnaden för att infodra en skänk inte är obetydlig är 

livslängden på skänkarna ytterligare ett incitament för att ersätta 

konventionell utrustning. Detsamma gäller för det interna arbetet med 

infodring av skänkar som också minskar. 

Byte av infodring i skänken inkl. övriga åtgärder (lock och ny 

utformning av skänken) har förutom minskad energiförlust och 

förvärmning även genererat andra fördelar.

SweCast AB 31 

Kvaliteten på gjutgodset har förbättrats till följd av lägre temperatur på 

järnet vid tappning och en jämnare temperatur under avgjutning. 

Kvaliteten har följts upp genom antalet reklamationer som har minskat 

med i storleksordningen 20 %. 

Livslängden på infordringen i skänken är densamma med Phlox 

(gammal infodring) som med Kaltek (ny infodring). Båda håller för 

cirka 220 smältor. Infodring med Kaltek är cirka 20-25 % dyrare än 

Phlox, men samtidigt krävs endast ¼-del så mycket arbete för infodring 

med Kaltek som med Phlox. Vidare minskar den totala tiden för 

infordring från fyra dagar med Phlox till en dag med Kaltek. 

En nackdel med Kaltek är att infodringen är skör, den tål till exempel 

inte att slagg slås bort med spett vilket Phlox klarar utan problem. Å 

andra sidan blir det mindre beläggningar vid infodring med Kaltek än 

med Phlox. Om infodringen spricker rinner smältan direkt ut till 

stålhöljet vid infodring med Phlox, medan bakomliggande 

infodringsmaterial förhindrar detta vid infodring med Kaltek. Om 

infodringen skadas är det möjligt att laga en infodring med Phlox medan 

en infodring med Kaltek måste muras om. 

Infodringen med Kaltek höll inte för påfrestningarna under segjärnsbehandling. 

Arbete pågår för att försöka lösa problemet. Ett alternativ 

som studeras är att skänken infodras med Phlox i botten och Kaltek på 

sidorna. 

Ytterligare erfarenheter från försöken är att det är lättare att inspektera 

och att mura om en traditionell gjutskänk än en gjutbola, samt att 

hanteringen med kvarts minskat vilket är positivt ur arbetsmiljösynvinkel. 

Kostnaden för infodring av skänken uppgår till cirka 4500 kr 

med Kaltek och 3500 kr med Flox. Eget arbete tillkommer om cirka 1/2 

dag för 2 pers med Flox och 1 timmes arbete med Kaltek. 

Figur 9 Nyinfodring och sintring av skänk med Kaltek 

När skänken är nyinfodrad räcker det att värma upp materialet och 

antända det. Sintringen sker därefter under bildning av vätgas som håller 

lågan vid liv.

SweCast AB 32 

Optimal förvärmningstemperatur i skänk 

Ytterligare undersökningar 

Den optimala förvärmningstemperaturen har inte fastställt inom ramen 

för genomförda försök. Det som har konstaterats är att temperaturtappet 

är betydligt större när skänken förvärms till 800° C jämfört med när 

skänken är nyligen använd. Sannolikt är det därför lönsamt att förvärma 

skänken till mer än 800° C. Var brytpunkten går för den optimala 

förvärmningstemperaturen är dock inte fastställt. 

Under projektets gång har många frågor väckts varav många skulle vara 

intressanta att studera ytterligare. Nedan redovisas några av dessa frågor. 

I flera fall skulle det vara intressant att studera var brytpunkten går för 

när olika åtgärder är ekonomiskt lönsamma. Det gäller till exempel ökad 

energiförbrukning p.g.a effektnedstyrningar i förhållande till kostnaden 

för att öka effektabonnemanget och kostnadsbesparingen för god 

ytrenhet jämfört med kostnaden för att åstadkomma god ytrenhet, 

exempelvis genom blästring. 

Ytterligare ett sätt att minska energiförbrukningen är att använda 

isolerande matarinsatser i formen. Matare, d.v.s smält järn som inte är en 

del av detaljen behövs för att tillföra järn när metallen stelnar och 

krymper. Matarinsatserna förlänger stelningstiden hos matarna. Genom 

att stelningstiden förlängs kan matarna göras mindre vilket får till följd 

att mindre järn behöver smältas i ugnen. Mindre smält järn medför 

självklart en energibesparing. Med hjälp av Foseco AB, som 

tillhandahåller isolerande matarinsatser har en uppskattning gjorts av 

besparingspotentialen vid användning av isolerande matare. Uppskattningen 

baseras på gjutgodsproduktionen i järn, stål- och metallgjuterier i 

Sverige, en energiförbrukning av cirka 650 kWh/ton, och har beräknats 

till 8,4 GWh. Det skulle vara intressant att verifiera effekten av 

isolerande matare samt undersöka i vilka applikationer de kan användas. 

Järnhalten i slaggen varierar sannolikt med den avslaggningsmetod som 

används. Ett gjuteri har så mycket järn i slaggen att det visat sig vara 

lönsamt att sälja den för upparbetning. Det skulle vara intressant att 

jämföra järnhalten i slaggen kopplat till avslaggningsmetod. Mindre järn 

i slaggen minskar även energiförbrukningen eftersom mindre material 

behöver smältas. 

Av genomförda försök har det framkommit att skänkens utformning 

påverkar energiförlusterna i skänken. Genom att optimera skänkars 

utformning skulle temperaturtappet kunna minimeras. 

Optimal förvärmning av skänkar har delvis undersökts. Det har dock inte 

fastställts var brytpunkten för den optimala förvärmningstemperaturen 

är. När går det åt mer energi för att förvärma skänken än för att överhetta 

smältan?

SweCast AB 33 

Nya högisolerande infodringsmaterial bedöms kunna medföra betydande 

förbättringar både genom energibesparingar men också genom att en 

jämnare avgjutstemperatur erhålls och därigenom en bättre kvalitet på 

gjutgodset. Ett problem är att dagens högisolerande infodringsmaterial är 

sköra och känsliga för slag. Utveckling och förbättring av högisolerande 

infodringsmaterial skulle vara intressant att arbeta vidare med. 

Erfarenheter från gjuterier som börjat styra torkningen av nyinfodrade 

skänkar visar en kraftigt ökad livslängd på infodringarna. Det skulle vara 

intressant att försöka optimera sintringsförloppet i nyinfodrade skänkar. 

Knäckning och krossning av ingjutssystem m.m. bedöms successivt bli 

vanlig framöver. Försök med olika utrustningar och material för att 

påskynda implementeringen bedöms vara värdefullt för branschen. 

För förvärmningsutrustningar avsedda för mycket stora skänkar (100 

ton) finns teknik där utgående luft används till att förvärma ingående 

luft. Tekniken tillämpas inte på utrustningar till de skänkar som gjuterier 

normalt använder. Meningarna går isär om huruvida detta är möjligt att 

lösa. Försök med förvärmning av ingående luft på små utrustningar 

skulle vara intressant att genomföra. 

Förvärmning av skrot kunde inte genomföras inom ramen för 

föreliggande projekt. Diskussioner har bland annat förts med AGA som 

har vissa erfarenheter av förvärmning. Det finns även en metod som 

utvecklats i Kanada (se Foundry Trade Journal, mars 2000) som bygger 

på förvärmning med hjälp av gas. Metoden är uppbyggd kring fyra 

skänkar på ett roterande bord. Första skänken fylls med skrot, andra 

förvärms, tredje töms i ugnen och den fjärde väntar på att fyllas. 

Förvärmning gjordes till omkring 550° C. Förutom ökad produktivitet 

och minskade emissioner erhölls en energibesparing på 15 %.

SweCast AB 34 

6 REFERENSER 

ABP Induction AB, Jan Thulin, 0223-231 35. 

Josef Piejko, Karlebo Gjuteriteknik AB, 08-566 313 00. 

Inductotherm Corporation, Graham Cooper, +44 1905 795100. 

Otto Junker GmbH, Presentationsmaterial, Swedish Foundrymen´s 

Association, 10-11 march 2005. 

Casting Plant & Technology, nr. 3 2007, sid. 16-20, Optimizing energy 

efficiency – Affilips Counts on Parallel Difference Power Control. 

Electric furnace conference proceedings. 1994. Optimum practice for 

coreless inducition melting of iron and steel casting alloys. 

Energy Engineering. Vol. 100, No. 2 2003. Opportunities for Foundry 

Energy Conservation Based on Selected Case Studies. The University of 

Tennessee. Knoxville, Tennessee. 

Foseco. Foundry Practice. Issue 236. A new concept in molten metal 

handling for ferrous foundries. 

Foundry Trade Journal. March 2000. Cutting costs through scrap preheating. 

Gjuteriteknisk handbok, ISBN 91-631-6158-3. 

Metalurgija nr 45 (2006) 2, 93-96. Monitoring and prediction of the 

liquid steel temperature in the ladle and tundish. 

Modern Casting. November 2001. Surviving the Energy Crisis in Your 

Induction Melt Shop. 

Modern Casting. Maj 2006. Variables Identified for Optimal Coreless 

Induction melting. 

New Technology Implementation In Metallurgical Processes, COM 

2002. J.P. Kapusta, m.fl. Improvement and optimization of scrap 

preheating. 

Preem.se, Effektivt värmevärde och densitet för gasol. 

SGC. Gasbranschens miljöhandbok, juni 1999. 

The Foundrymen. June 1992. Energy consumption in iron foundry 

coreless induction furnaces. 

The Foundrymen. July 1995. Best melting practice in medium frequency 

coreless induction furnaces.

SweCast AB 35 

ÄMNESOMRÅDE 

SÖKORD 

Energieffektiv smältning 

Energieffektiv förvärmning av skänkar 

Chargeordning 

Effektstyrning 

Elektrisk 

Energi 

Energibesparing 

Energieffektiv 

Förvärmning 

Gasol 

Infodring 

Luft-gasol 

Oxyfuel 

Packningsgrad 


Skänk 

Smältning 

Ugnskörning 

Ytrenhet

energieffektiv smältning och skänkförvärmning - Energimyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?