Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel

Statens energimyndighet 

Teknikupphandling som styrmedel – 

metodik och exempel 

Agneta Persson 

Stockholm 2004-03-30 

ÅF-Energi & Miljö AB 

Fleminggatan 7, Box 8133, 104 20 Stockholm. Telefon 08-657 10 00. Fax 08-653 31 93. Internet www.af.se. 

Org.nr 556329-2159. Säte i Stockholm. Certifierat av SEMKO DEKRA enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 

M:\5210\2003\Energimyndigheten\500448.apn\Färdig rapport\Slutlig rapport TU 2004-03-30.doc

Rapport 1(41) 

Handläggare Datum Utgåva Ordernr 

Agneta Persson 2004-03-30 1 500448 

Tel 08-657 13 89 

Fax 08-651 20 06 

agneta.persson@af.se Statens energimyndighet 

Sammanfattning 

ÅF-Energi & Miljö AB 

Fleminggatan 7, Box 8133, 104 20 Stockholm. Telefon 08-657 10 00. Fax 08-653 31 93. Internet www.af.se. 

Org.nr 556329-2159. Säte i Stockholm. Certifierat av SEMKO DEKRA enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 

M:\5210\2003\Energimyndigheten\500448.apn\Färdig rapport\Slutlig rapport TU 2004-03-30.doc 

Teknikupphandling som styrmedel – 

metodik och exempel 

Teknikupphandling är ett styrmedel för att främja utveckling av ny teknik. Det 

finns en lång rad exempel där detta styrmedel har visat sig vara väl fungerande, 

men som för alla styrmedel finns det också exempel där resultatet har varit 

mindre framgångsrikt. Föreliggande rapport beskriver definition, syfte och arbetsmetodik 

för teknikupphandling. I rapporten ges också en ingående beskrivning 

av teknikupphandlingens olika arbetsfaser och en rad praktiska råd för att 

öka möjligheterna till att uppnå önskat resultat med hjälp av teknikupphandling. 

Vidare ges i rapporten exempel på fem genomförda teknikupphandlingar. Tre av 

dessa exempel är projekt som har lett till utveckling av ny teknik med goda resultat 

både i direkta och indirekta effekter. Ett av projekten har haft mycket goda 

direkta teknikutvecklingseffekter, de indirekta effekterna kan inte bedömas ännu 

eftersom projektet har avslutats relativt nyligen. Det femte exemplet ledde inte 

till några direkta effekter i form av utveckling av ny teknik, däremot har det 

spelat en stor roll för effektivare energianvändning och spridning av ny teknik 

genom de indirekta effekter som projektet ledde till. 

Rapporten innefattar också en analys och diskussion av teknikupphandlingens 

arbetssteg samt en checklista för genomförande av teknikupphandlingsprojekt. I 

rapporten redovisas även en skiss till genomförandeindex för teknikupphandling 

som har tagits fram inom ramen för detta uppdrag. 

Av avgörande betydelse för att nå ett framgångsrikt resultat i en teknikupphandling 

är bland annat: 

• Tekniska möjligheter (är den aktuella tekniken relevant, finns möjligheter 

till utveckling av ny teknik, vilken förbättringspotential finns etc) 

• Marknadsförutsättningarna för den nya tekniken 

• Ett väl genomfört förberedelsearbete 

• Att den genomförande organisationen har hög trovärdighet och arbetar aktivt 

med förtroendebyggande samt 

• Att genomförandeorganisationen och beställargruppen visar engagemang 

genom hela teknikupphandlingsprocessen.


Rapport 3 


2004-03-30 500448 

För att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan marknad och myndigheter 

krävs nytänkande hos både offentliga och privata aktörer. Ett utökat erfarenhetsutbyte 

mellan myndigheter och näringsliv kan bidra till detta. 

Flera drivkrafter för ökad användning av teknikupphandling som styrmedel och 

arbetsmetodik kan förutses framöver. För att göra teknikupphandling som arbetsmetodik 

mer spridd inom Energimyndigheten föreslås att erfarenhetsbreddande 

och kunskapsuppbyggande seminarier om teknikupphandling för handläggare 

och chefer genomförs. 

För att kunna möta behovet och påskynda utveckling av ny energieffektiv teknik 

erfordras etablering av fler beställarkollektiv/beställargrupper. Dessa behöver 

inte vara permanenta, men de måste vara uthålliga. Skapande av fler beställargrupper 

bör uppmuntras. 

Den nuvarande förordningen som styr Energimyndighetens arbete med teknikupphandling 

underlättar för genomförande av teknikupphandlingsprojekt jämfört 

med den tidigare förordningen. Det finns emellertid en del problem förknippade 

även med nuvarande förordning, varav ett av de viktigaste är förordningens krav 

på medfinansiering av projekten med minst 50 procent av hela teknikupphandlingen. 

I de tidiga skedena av en teknikupphandling, som förstudie och kravspecifikation, 

är det inte alltid uppenbart att beställargruppsrepresentanterna kan 

satsa mer än sin egen tid. En väg att underlätta för teknikupphandlingar är att i 

ökad grad använda programanknutna medel. Ett annat sätt kan vara att undersöka 

möjligheten att använda forskningsmedel för att ta fram kravspecifikationer. 

Denna teknikupphandlingsfas är ofta en form av tillämpad forskning. Vid 

deltagande i EU-gemensamma och andra internationella teknikupphandlingar 

kan Energimyndigheten undersöka möjligheterna att använda anslagsposter för 

internationellt arbete för en eller flera av teknikupphandlingsfaserna. 

Denna rapport har tagits fram av Agneta Persson, ÅF-Energi & Miljö AB, på 

uppdrag av Energimyndigheten. 

ÅF-ENERGI & MILJÖ AB 

Energianvändning Granskad av: 

Agneta Persson 

Denna handling har givits ut i följande versioner: 

Utgåva 1 2004-03-30 

Camilla Rydstrand


Rapport 4 


2004-03-30 500448 

Innehåll Sid 

1 Inledning............................................................................................... 5 

2 Vad är teknikupphandling? ................................................................... 5 

2.1 Teknikupphandlingens syfte ................................................................. 5 

2.2 Definition.............................................................................................. 6 

2.3 Vilken typ av styrmedel är teknikupphandling? .................................... 8 

2.4 Direkta och indirekta effekter av teknikupphandling ............................ 9 

2.5 Varför används inte teknikupphandling överallt?................................ 10 

3 Teknikupphandlingens olika faser....................................................... 11 

3.1 Förstudie ............................................................................................. 12 

3.2 Beställargrupp..................................................................................... 13 

3.3 Kravspecifikation................................................................................ 15 

3.4 Anbudsförfarande ............................................................................... 16 

3.5 Anbudsutvärdering.............................................................................. 16 

3.6 Spridning ............................................................................................ 17 

3.7 Vidareutveckling................................................................................. 18 

4 Utvärdering av teknikupphandlingsprojektet....................................... 19 

5 Fem exempel på genomförda teknikupphandlingar............................. 20 

5.1 Fönster ................................................................................................ 20 

5.2 Kyl/frys............................................................................................... 21 

5.3 Luftbehandlingsaggregat..................................................................... 22 

5.4 Små solvärmesystem........................................................................... 22 

5.5 Tappvattenarmaturer för bostadssektorn ............................................. 23 

6 Analys och diskussion......................................................................... 24 

6.1 Förstudie ............................................................................................. 24 

6.2 Beställargruppen ................................................................................. 25 

6.3 Kravspecifikation................................................................................ 25 

6.4 Utvärdering......................................................................................... 27 

6.5 Spridning ............................................................................................ 27 

6.6 Undvik fallgropar i genomförandefasen.............................................. 27 

6.7 Checklista för teknikupphandling ....................................................... 28 

7 Förslag till genomförandeindex för teknikupphandling....................... 32 

8 Slutsatser och förslag .......................................................................... 33 

9 Referenser........................................................................................... 35 

Bilagor ............................................................................................................ 38 

Bilaga I: Diskussionsunderlag för förenklad utvärdering av teknikupphandling38 

Bilaga II: Förordning SFS 2003:564 ............................................................. 40

1 Inledning 


Rapport 5 


2004-03-30 500448 

Föreliggande rapport har tagits fram på uppdrag av Statens energimyndighet. 

Rapporten beskriver teknikupphandling som styrmedel, dess definition, syfte 

och arbetsmetodik. I rapporten ges en ingående beskrivning, analys av och diskussion 

kring teknikupphandlingens olika arbetssteg eller etapper. Vidare ges 

exempel på direkta och indirekta effekter som teknikupphandling kan leda till 

och kortfattade exempel på fem genomförda teknikupphandlingar. Rapporten 

innefattar också en checklista för genomförande av teknikupphandlingsprojekt 

samt en skiss till genomförandeindex för teknikupphandling som har tagits fram 

inom ramen för uppdraget. 

Uppdraget har genomförts av civilingenjör Agneta Persson, ÅF-Energi & Miljö 

AB. Rapporten baseras på omfattande egen erfarenhet av teknikupphandling, 

intervjuer och diskussioner med andra personer med gedigen erfarenhet av teknikupphandlingens 

alla arbetssteg och processutvärdering, litteratur om teknikupphandling 

samt underlag från genomförda teknikupphandlingar. 

2 Vad är teknikupphandling? 

2.1 Teknikupphandlingens syfte 

Teknikupphandling är en process snarare än ett projekt som omfattar ett antal 

olika arbetssteg (åtgärder) och ett flertal olika typer av aktörer. Var och en av de 

olika aktörerna som deltar i en teknikupphandling kan ha olika syfte med sitt 

deltagande i processen. Den här rapporten behandlar teknikupphandling som 

styrmedel och beskriver teknikupphandling ur detta perspektiv. 

Teknikupphandling är en fullständig anbudsprocess vars syfte är att främja och 

påskynda utveckling av ny teknik. Meningen med teknikupphandling är att få 

fram nya produkter, system eller processer som tillgodoser köparnas krav bättre 

än de produkter som redan finns på marknaden. 

Ett annat sätt att uttrycka det är att teknikupphandling är ett styrinstrument för att 

börja en marknadsomställning och att sprida ny effektiv teknik (nya produkter, 

system och processer). Om man endast har som syfte att få fram bättre produkter 

eller system är spridningsåtgärder mindre viktiga. Men för att uppnå en förändring 

av marknaden räcker det inte med att ta fram den nya tekniken. Teknikutvecklingen 

måste understödjas av en rad olika åtgärder för spridning och användning 

av de nya produkterna, systemen eller processerna, och det krävs att


Rapport 6 


2004-03-30 500448 

den som driver teknikupphandlingen har god marknadskännedom och goda 

marknadskontakter. 

Enskilda beställare kan var och en ha en begränsad påverkan på tillverkarna när 

det gäller att få gehör för sina önskemål och krav på utveckling av produkter. 

Men genom att samla grupper av beställare får man en större tyngd genom en 

större aggregerad köparvolym och därmed en större påverkansmöjlighet på tillverkarna. 

Tillverkarna å sin sida kan till exempel se möjligheten att nå nya 

marknader och att få uppmärksamhet för sina produkter som anledningar till att 

delta i teknikupphandlingar. 

Teknikupphandling används och har använts i en lång rad projekt såväl i Sverige 

som i andra länder. Det finns bland dessa ett stort antal exempel på att teknikupphandling 

fungerar och har fungerat väl som styrmedel. Det är dock väsentligt 

att hålla i minnet att varken teknikupphandling eller något annat styrmedel passar 

i alla sammanhang. En del av de problem som kan uppstå vid tillämpning av 

teknikupphandling hänger samman med EU-lagstiftning, nationell lagstiftning 

samt tillämpning och tolkning av lagstiftning. I kapitel 2.5 nedan belyses både 

möjligheter och problem med teknikupphandling som styrmedel. 

Energimyndigheten har sammanställt en förteckning över samtliga teknikupphandlingar 

inom energiområdet som Energimyndigheten, NUTEK och Statens 

energiverk har genomfört. Denna förteckning kan laddas ner från Energimyndighetens 

hemsida (www.stem.se). På www.stockholm.se/lip finns information om 

de teknikupphandlingar, tekniktävlingar och gemensamma upphandlingar som 

LIP-kansliet (det lokala investeringsprogrammets kansli i Stockholms stad, som 

fanns under perioden 1998 till 2003) har genomfört. 

2.2 Definition 

Enligt förordningen SFS 2003:564 som styr Energimyndighetens arbete med 

bidrag till åtgärder för en effektiv och miljövänlig energiförsörjning definieras 

teknikupphandling på följande sätt: 

Teknikupphandling: en upphandling av produkter eller system för vilka utvecklingen 

av ny teknik eller av en produktionsprocess i vilken tekniken tas fram är 

nödvändig för att beställarens krav skall uppfyllas. 

Det finns en rad olika aktörer som använder sig av teknikupphandling som arbetsmetod. 

I Sverige används metoden bland annat av Energimyndigheten (tidigare 

NUTEK och Statens energiverk), Stockholms stad (det tidigare kansliet för 

det lokala investeringsprogrammet, LIP-kansliet) och försvarsmakten. Exempel 

på utländska aktörer som använder sig av teknikupphandling som styrmedel och 

arbetsmetod är EU-kommissionen, International Energy Agency (IEA) och De-


Rapport 7 


2004-03-30 500448 

partement of Energy (DOE) i USA. Metoden har också använts av privata aktörer, 

till exempel vid Golden Carrot-upphandlingen som utfördes av en samarbetsorganisation 

för energileverantörer i USA. Arbetsmetoden kan, trots att den 

av olika utövare benämns på samma sätt, skilja sig åt en del beroende på vem det 

är som använder den. 

I denna rapport är utgångspunkten att en teknikupphandling innefattar hela processen 

från förstudie, beställargrupp, kravspecifikation, anbudsförfarande, utvärdering 

och spridning av den nya tekniken samt eventuellt behov av vidareutveckling. 

De olika delarna i en teknikupphandlingsprocess beskrivs i kapitel 3. 

En ”äkta” teknikupphandling ska resultera i att den eller de vinnande tillverkarna 

får faktiska order från beställargruppen på den produkt, system eller process som 

upphandlingen leder till. 

Teknikupphandling 

Tekniktävling 

Förstudie 

Beställargrupp 

Kravspecifikation 

Projektplan 

Anbudsförfarande 

Utvärdering 

Gemensam 

upphandling 

Figur 1: Schematisk illustration över ingående arbetsetapper i teknikupphandling, 

tekniktävling och gemensam upphandling. 

En variant på teknikupphandling som ibland förekommer är tekniktävling. En 

tekniktävling innehåller samtliga steg från förstudie till och med att en ny produkt, 

system eller process har tagits fram, och avslutas med att den eller de vinnare 

som utses i tävlingen erhåller en utmärkelse och i många fall en ekonomisk 

ersättning för det vinnande anbudet. Tekniktävlingar innefattar inte åtgärder för 

spridning av de nya produkterna/systemen. Tekniktävlingar har i flera fall använts 

när man har bedömt att tiden har varit en begränsande faktor för projektet. 

Spridning 

Vidareutveckling 

tid


Rapport 8 


2004-03-30 500448 

En annan arbetsmetod med stark koppling till teknikupphandling är gemensam 

upphandling. Gemensam upphandling för effektivare energianvändning innefattar 

endast spridningsåtgärder för att åstadkomma marknadsgenombrott eller 

ökad marknadspenetration för befintliga eller nyutvecklade effektiva produkter, 

system eller processer. (EU-förordningen om marknadsintroduktion kräver inte 

att gemensam upphandling handlar om ny teknik.) 

2.3 Vilken typ av styrmedel är teknikupphandling? 

Vilken typ av styrmedel är egentligen teknikupphandling? Det kan vara svårt att 

placera teknikupphandling i ett lands arsenal av styrmedel. Teknikupphandling 

”glider lite” i gränslandet mellan olika typer av styrmedel. 

Tidigare 

introduktion 

Marknadspenetration 

Påskyndad 

acceptans 

Tidigare 

användning 

Högre 

mättnadsgrad 

Figur 2: Teknikupphandling främjar utveckling av ny teknik genom tidigare 

introduktion, tidigare användning, påskyndad acceptans och högre 

marknadsmättnadsgrad för den aktuella tekniken. Källa: Hans Nilsson, 

FourFact. 

Det grundläggande syftet med detta styrmedel är att främja ny teknik, eller nya 

applikationer av befintlig teknik. Teknikupphandling främjar utveckling och 

spridning av ny teknik på flera sätt. 

• För det första bidrar teknikupphandling till att tidigarelägga introduktionen 

av ny teknik 

• För det andra bidrar teknikupphandling till tidigare användning av den nya 

tekniken 

Tid


Rapport 9 


2004-03-30 500448 

• För det tredje bidrar teknikupphandling till en påskyndad acceptans för den 

nya tekniken 

• Slutligen, för det fjärde, kan teknikupphandling bidra till en högre marknadsmättnadsgrad 

för den nya tekniken. 

Detta kan illustreras med figur 2 ovan. 

Det finns vissa svårigheter med utvärdering av teknikupphandling jämfört med 

andra styrmedel. Det beror på att teknikupphandling är en process där utformningen 

av de ingående åtgärderna kan variera från fall till fall. Vidare är det i 

efterhand omöjligt att med säkerhet veta vad som skulle ha skett med marknaden 

om teknikupphandlingen inte hade genomförts (detta är dock ett problem som 

många styrmedel, till exempel bidrag, lagstiftning och skatter, brottas med). Resultatet 

låter sig därmed inte enkelt beräknas. 

Det finns heller ingen fastslagen eller allmänt vedertagen metodik för utvärdering 

av teknikupphandlingar. Teknikupphandling kan vara svårare att beräkna 

och utvärdera än rena bidrag. Även lagstiftning kan vara enklare än teknikupphandling 

att beskriva, räkna på och analysera. 

2.4 Direkta och indirekta effekter av teknikupphandling 

Det finns en lång rad genomförda teknikupphandlingsprojekt (se till exempel 

Energimyndighetens sammanställning på www.stem.se). De flesta av dessa har 

lett till goda resultat med direkta effekter i form av nya effektiva produkter, system 

eller processer. Några av de projekt som resulterat i nya effektiva produkter 

beskrivs kortfattat i kapitel 5 (energieffektiva fönster, kyl/frysar, tappvattenarmaturer 

och små solfångarsystem). Men det finns också några exempel på teknikupphandlingar 

där man inte har nått de mål som har satts upp inom ramen för 

de enskilda projekten. 

Utöver direkta effekter leder teknikupphandlingar ofta även till indirekta eller 

sekundära effekter. De indirekta effekterna kan vara minst lika viktiga som de 

direkta effekterna av den aktuella teknikupphandlingen. Några exempel på indirekta 

effekter är förändrad branschstandard, ökat utbud av effektiva produkter 

och system, ökad kunskap, ökat samspel mellan olika grupper av aktörer och 

ökad efterfrågan på effektivare produkter och system. Man ska inte heller 

glömma fördelen med att beställarna gemensamt får framföra sina önskemål och 

krav till tillverkarna. Det blir tydligare för tillverkarna vilka behov som deras 

kunder har. 

För de deltagande tillverkarna kan en indirekt effekt till exempel vara att även de 

företag som inte vinner upphandlingen ser möjligheter och anledningar till att 

förbättra sina produkter (inte minst för att inte hamna på efterkälken). En annan


Rapport 10 


2004-03-30 500448 

effekt kan vara att en teknikupphandling kan leda till att en process och utveckling 

startar hos de tävlande företagen, så att de fortsätter utveckla sina produkter 

efter beställargruppens önskemål även om teknikupphandlingen inte leder till att 

någon vinnare utses. Tillverkarna kan se möjligheter att lansera den nya produkten 

vid ett senare tillfälle. 

NUTEKs teknikupphandling av energieffektiva kylskåp gav direkta resultat i 

form av energieffektiva kyl/frysar med en halvering av energiåtgången jämfört 

med de produkter som vid upphandlingstillfället fanns på marknaden. Men de 

indirekta effekterna som upphandlingen ledde till var av minst lika stor dignitet. 

I teknikupphandlingen efterfrågades endast en typ av kyl/frys, men den nya tekniken 

spred sig på kort tid till större delen av sortimentet för detta produktsegment. 

NUTEKs teknikupphandling av fönster har lett till en relativt liten direkt 

effekt, marknadsandelen för de mest energieffektiva fönstren är fortfarande relativt 

liten. Men upphandlingen inklusive de efterföljande spridningsåtgärderna 

som NUTEK genomförde har lett till att branschstandarden som helhet har förflyttats 

mot i genomsnitt väsentligt lägre värmegenomgångsförluster för fönster. 

Teknikupphandling leder dessutom till ökad kunskap, utbildning och uppmärksamhet 

kring energieffektiv teknik. Varje enskild åtgärd i en teknikupphandlingsprocess 

är effektivare som länk i en kedja än som enstaka aktiviteter. 

2.5 Varför används inte teknikupphandling överallt? 

Teknikupphandling är ett styrmedel som ofta fungerar mycket väl. Hur kommer 

det sig då att det inte används överallt och i större omfattning? Det finns många 

olika faktorer som påverkar såväl val av som resultat av styrmedel för främjande 

av ny teknik. 

Teknikupphandling är ett styrmedel som hitintills vanligen erhållit stöd (finansiellt 

eller i annan form) från staten. Teknikupphandling passar inte i alla stats och 

beslutsstrukturer, det kräver en byråkrati som har ett delegerat beslutsfattande 

som till exempel i Sverige med departement och myndigheter. 

En anledning till att inte använda styrmedlet teknikupphandling kan vara förtroendebrist. 

Teknikupphandling bygger mycket på trovärdighet och att bygga upp 

förtroende mellan olika parter. Det krävs mycket arbete för att bygga upp det 

förtroendekapital som erfordras för framgångsrika teknikupphandlingar. De 

stora kraven på trovärdighet gör att naturliga aktörer (operating agent) för genomförande 

av teknikupphandlingar är myndigheter på internationell, nationell, 

regional eller lokal nivå.


Rapport 11 


2004-03-30 500448 

En annan anledning till att teknikupphandling inte används mer frekvent har redan 

berörts, nämligen svårigheten att analysera, beräkna effekter av och utvärdera 

resultatet av teknikupphandlingar. 

En tredje anledning att teknikupphandling inte är mer allmänt utbredd som arbetsmetod 

är att det kan vara svårt att hitta en stark och ekonomiskt uthållig 

”operating agent” (ledare). 

Ett fjärde skäl till att teknikupphandling inte har fått större utbredning kan vara 

av kulturkrockskaraktär. Det kan finnas en brist på erfarenhet av att arbeta med 

marknadsföring hos myndighetstjänstemän, och det kan finnas en stor tröskel för 

näringsliv och företag mot att samverka med myndigheter. Det krävs nytänkande 

hos både offentliga och privata tjänstemän för att skapa ett förtroendefullt samarbete 

mellan marknad och myndigheter. 

Ytterligare en annan anledning till att teknikupphandling inte används i större 

utsträckning kan faktiskt vara kommunikationsproblem. Möjligen har inte processen 

(själva ”mönstret”) i teknikupphandling kommunicerats tillräckligt tydligt 

och enkelt av dem som hittills har genomfört teknikupphandlingar. Kanske pratas 

det för mycket om fördelarna och för lite om nackdelarna med teknikupphandling? 

Om man ser teknikupphandling ur ett internationellt perspektiv påverkar till exempel 

traditioner och strukturer val av styrmedel, men hur känslig genomförandeorganisationen 

är för kritik från andra aktörer. Problem som har förekommit i 

samband med teknikupphandlingar som genomförts i samverkan med andra länder 

kan starkt generaliserat sägas bero på något eller några av följande kategorier: 

• Brist på goda exempel (ej möjligt att relatera till egen marknad) 

• Ingen naturlig/trovärdig ledare (Operating Agent) 

• Bristande långsiktig finansiering 

• Organisationstradition – brist på kluster 

• Politisk genomförbarhet 

• Långa beslutsvägar från idé till beslut och genomförande av projektet 

• Brist på innovationsbenägenhet och spjutspetsindustri 

3 Teknikupphandlingens olika faser 

Detta kapitel behandlar teknikupphandlingens olika faser från förstudie till och 

med spridning av den nya produkten, systemet eller processen samt eventuellt 

behov av vidareutveckling.

3.1 Förstudie 


Rapport 12 


2004-03-30 500448 

I en förstudie ska flera stora frågor besvaras. Den första frågan är hur relevant 

den aktuella produkten, systemet eller processen är för energianvändningen och 

vilken förbättringspotential den har. Vilken är bästa möjliga teknik idag? Är 

kravnivåerna teoretiskt möjliga att ställa? Det krävs en kartläggning. 

I kartläggningen ska också ingå en analys av vilka sidotekniker som berörs och 

hur dessa berörs. Förstudien måste också ge besked om vilka aktörer som berörs. 

Hur ser kedjan ut från tillverkare till användare? Vilken betydelse har aktörerna i 

mellanleden? Det kan vara aktuellt att göra studiebesök hos några tillverkare av 

den aktuella produkten eller systemet. 

Tillförselsida 

Användare 

Komponent 

Användare 

Produktflöde 

Tillverkare 

Beslutsfattare 

Aktör 

Grossist 

Återförsäljare 

Deltagare 

Påverkare 

Produktflöde 

Information 

Figur 3: I förstudien ska en kartläggning av ingående aktörer och sambanden 

mellan dessa genomföras. Källa: Egil Öfverholm, Statens energimyndighet. 

Andra viktiga frågor att besvara är hur marknaden ser ut för den aktuella produkten 

eller systemet. Hur ser hemmamarknaden ut? Vilka produkter produceras 

på hemmamarknaden? Hur stor andel av produktionen exporteras? Vilken effekt 

har globaliseringen? Om tillverkarna bedömer den marknad som teknikupphandlingen 

täcker såsom varande för liten blir deras intresse att delta i upphand-


Rapport 13 


2004-03-30 500448 

lingen sannolikt mycket lågt. Hur ser beställarsidan ut? Är beställarna små och 

spridda eller kanske stora och organiserade? 

Det kan också vara bra att i förstudien ställa sig enkla frågor som varför köper 

eller säljer man den här produkten. Svaret på dessa frågor är ytterst sällan för att 

produkterna är energieffektiva. Istället är svaret på den första frågan oftast av 

slaget ”det gamla kylskåpet gick sönder” eller ”det har snyggast förvaringskorgar” 

och på den andra frågan kan till exempel vara ”vi tror att marknaden vill ha 

den här produkten”. 

En avgörande fråga som måste besvaras av förstudien är om teknikupphandling 

är ett bra styrmedel för just det här fallet. Finns det något annat styrmedel som 

passar bättre, eller krävs det kanske en kombination av styrmedel? Drivkrafterna 

för det aktuella projektet måste analyseras. Fortsatt samspel mellan olika aktörer, 

standarder och riskaversion är exempel på vanliga drivkrafter. 

Redan under förstudien bör också en plan tas fram för vilka kriterier teknikupphandlingen 

ska utvärderas efter. De svar som ska sökas i förstudien kan till exempel 

vara hur stor den relevanta marknaden är och hur många sparade kWh 

teknikupphandlingen kan leda till. 

För anbudsutvärderingen behövs en planering om det krävs mätningar på befintliga 

produkter och hur man ska prova de prototyper som blir en del av resultatet i 

teknikupphandlingen. Finns det aktuell och gällande provningsstandard? 

Man bör även med hjälp av scenarios, beräkningar och kalkyler åskådliggöra 

vad som kan tänkas hända på längre sikt om den aktuella teknikupphandlingen 

inte genomförs. Man kan till exempel ställa ett ”business as usual”-scenario 

gentemot teknikupphandlingsscenario med ett antal olika utvecklingsfall: 

1) Vinnande teknik slår igenom helt och hållet 

2) Konkurrenter tar fram lika bra produkter som vinnaren/vinnarna 

3) Teknikupphandlingen genererar en process med ytterligare förbättringar 

Vidare bör förstudien behandla olika framgångsfaktorer, både sådana man styr 

över själv och sådana man inte själv styr över. Man kan också göra en enkel 

riskanalys för projektet samt ta fram en beredskap för ett eventuellt misslyckande 

för projektet. Alla projekt kan inte lyckas och det finns produkter som inte 

passar för teknikupphandling. 

3.2 Beställargrupp 

Beställargruppens sammansättning och engagemang är av avgörande betydelse 

för hur framgångsrik en teknikupphandling blir. Det är viktigt att beställargrup-


Rapport 14 


2004-03-30 500448 

pen gemensamt representerar en tillräckligt stor beställarvolym för att göra det 

troligt och trovärdigt för tillverkarna att den nya produkten, systemet eller processen 

kan komma att få en storleksmässigt intressant marknadsandel. 

Beställargruppsrepresentanterna måste också individuellt känna ett ansvar för 

den aktuella teknikupphandlingen, och känna att den nya produkten, systemet 

eller processen representerar en viktig del i deras arbete och yrkesroll. Det kan 

vara en fördel om beställargruppens sammansättning har en stor bredd med 

några personer som praktiskt använder produkterna, några som köper in dem 

osv. Vidare är det viktigt att de individuella beställargruppsrepresentanterna har 

mandat från sina arbetsgivare att besluta i de frågor som teknikupphandlingen 

omfattar, och att hon/han effektivt för ut information om teknikupphandlingen 

och dess resultat inom sin organisation. 

Flera olika studier pekar på nätverkens betydelse för innovationer. Beställargruppen 

är ofta det viktigaste nätverket i en teknikupphandling, och detta nätverk 

behöver tid för att fungera på bästa sätt. Det är väsentligt att beställargruppen 

ges tillräckligt mycket tid och resurser för att kunna fungera som ett nätverk, 

för att lära känna varandra och varandras behov och krav på den aktuella teknikupphandlingsprodukten 

eller -systemet. 

Det finns två olika möjligheter till sammansättning av beställargrupp. Antingen 

sätter man samman en beställargrupp specifikt för det aktuella projektet, eller så 

använder man sig av en fast beställargrupp. 

Det finns för- och nackdelar med både specifika och fasta beställargrupper. En 

fast beställargrupp har fördelen av att vara ett nätverk som redan känner till varandras 

behov och önskemål. Med en fast beställargrupp kan oftast vinster göras i 

både tid- och resurshänseende. Omstartsarbete med en ny beställargrupp är alltid 

tidskrävande, en fast beställargrupp minimerar tidsbehovet. Vidare kan en fast 

beställargrupp ofta enkelt generera förslag till nya angelägna projekt. En nackdel 

med en fast beställargrupp kan vara att det kan vara svårt för nya beställare att 

komma med i beställargruppen. Det finns också en risk att dynamiken går förlorad 

i en fast beställargrupp, med risk för att det går slentrian i gruppens arbete. 

Detta kan leda till att beställargruppsrepresentanternas engagemang blir lägre 

med risk för bristande ansvar för den aktuella teknikupphandlade produkten eller 

systemet som följd. 

En specifik beställargrupp å andra sidan har fördelen av att verkligen vara fokuserad 

på den aktuella teknikupphandlingsprodukten eller -systemet, och graden 

av nytänkande kan vara större än i en fast beställargrupp. En specifik beställargrupp 

ger också större möjlighet för alla som är intresserade att delta i beställargruppen. 

Den främsta nackdelen med specifika beställargrupper är att de oftast 

behöver mer tid och resurser än en fast beställargrupp.

3.3 Kravspecifikation 


Rapport 15 


2004-03-30 500448 

I en kravspecifikation ska beställargruppens samtliga krav på den aktuella produkten, 

systemet eller processen ingå. De specificerade kraven ska inte bara 

gälla energiegenskaper, även andra krav som beställargruppen har ska ingå i 

kravspecifikationen. Sådana krav kan till exempel gälla säkerhet, hälsa, installationskrav, 

service och kostnad. Att ställa krav på mjuka parametrar är minst lika 

viktigt som att ställa tekniska krav i en teknikupphandling. Om till exempel den 

vinnande produktens utseende inte är tillräckligt tilltalande kommer den med 

största sannolikhet inte att få något genomslag på marknaden. Det är också viktigt 

att komma ihåg att alla krav som ställs i en kravspecifikation ska vara i form 

av funktionskrav. 

Kraven kan delas upp i två nivåer, skallkrav och börkrav. Skallkraven är definitionsmässigt 

sådana krav som måste uppfyllas för att anbudet ska komma ifråga 

som vinnare av den aktuella teknikupphandlingen, medan börkrav kan definieras 

som önskemål vars uppfyllande värderas som mycket positivt. 

Eftersom teknikupphandlingen ska stimulera framtagande av effektivare teknik 

är det naturligt att ställa hårda krav. Samtidigt är det av yttersta vikt att de uppställda 

kraven i en teknikupphandling är möjliga att uppnå. Det är också av yttersta 

vikt att kravspecifikationen inte bara gäller för svenska produkter, system 

eller processer, utan att den även håller ur ett internationellt perspektiv. Innan 

kravspecifikationen slutgiltigt fastställs är det ofta värdefullt att bjuda in tillverkare 

till en workshop med presentation och diskussion kring de uppställda kraven. 

Vid en sådan workshop kan man få indikationer på huruvida kraven är för 

enkla att uppnå, efterfrågad teknik kanske redan finns etc. Det kan också vid en 

sådan workshop framgå om kraven kanske är för hårda eller att den efterfrågade 

produkten eller systemet kan vara omöjlig att ta fram till en marknadsmässigt 

rimlig kostnad. Om det inte är möjligt att anordna en workshop med tillverkarna 

kan ett alternativ vara att sända ut den preliminära kravspecifikationen på en 

kortare tids remiss till dem. 

Av kravspecifikationen ska även framgå hur beställargruppen kommer att verifiera 

och utvärdera de uppställda kraven. Anbudsutvärdering beskrivs i kapitel 

3.5. 

För vissa produkter med naturligt snabb utveckling kan det räcka med att ta fram 

och sprida kravspecifikationer och programkrav (det vill säga krav och rekommendationer 

som tagits fram inom olika nationella eller internationella energieffektiviseringsprojekt 

och som är frivilliga att följa) för att stimulera tillverkarna 

att ta fram mer energieffektiv teknik. Kravspecifikationen och programkraven 

blir då en kanal för att peka på efterfrågan av och vara en katalysator för mer 

energieffektiv teknik. Exempel på sådana fall är den andra teknikupphandlingen


Rapport 16 


2004-03-30 500448 

av kylskåp (Energy+) och teknikupphandlingen av monitorer för datorer. I de 

flesta fall där teknikupphandling hittills har tillämpats har dock samtliga steg 

fram till och med spridning och i många fall vidareutveckling erfordrats. 

Tekniklistor med produkter som uppfyller krav på energieffektiv teknik och 

livscykelkostnadskalkyler (LCC) kan också vara komplement till att stimulera 

framtagande och ökat utbud av ny energieffektiv teknik. 

3.4 Anbudsförfarande 

När beställargruppen enats om målsättning för den aktuella teknikupphandlingen 

och kravspecifikationen har formulerats är det dags för själva anbudsförfarandet. 

För att få till stånd en verklig teknikutveckling är marknadskonkurrensen mellan 

tillverkare eller leverantörer i detta skede av teknikupphandlingen av avgörande 

betydelse. Det bör betonas att det i alla teknikupphandlingar är angeläget att försöka 

engagera tillverkare både inom och utom landet, även om krav på service 

och tillgänglighet i vissa fall kan vara svåra att uppfylla för utländska tillverkare. 

Det är oftast nödvändigt att från beställargruppens sida ta tidiga kontakter med 

tillverkare och leverantörer för att säkerställa deras engagemang i den aktuella 

teknikupphandlingen. Genom tidiga kontakter med branschen kan man också 

bättre uppskatta den tidsrymd som erfordras för anbudsförfarandet i den aktuella 

teknikupphandlingen. Vidare kan beställargruppen genom dessa kontakter bilda 

sig en uppfattning om tillverkarna redan har utvecklat koncept i riktning mot den 

önskade produkten, vilket kan leda till en relativt kort anbudstid, eller om tankarna 

på den aktuella produkten, systemet eller processen är nya för tillverkarna. 

I det senare fallet erfordras en mer tilltagen tidsrymd för anbudsförfarandet. Det 

är angeläget att poängtera att denna fas av arbetet måste få ta sin tid. Även om 

teknikupphandling är till för att påskynda teknikutveckling kan goda lösningar 

inte hastas fram. 

Kontakterna med tillverkarna och leverantörerna bör även utnyttjas till att informera 

om goda exempel från andra teknikupphandlingar. Sådan information 

bör även bifogas kravspecifikationen och de andra dokumenten som går ut i 

samband med anbudsinbjudan. 

3.5 Anbudsutvärdering 

Teknikupphandling innefattar två delar av utvärdering. Den första delen är hur 

väl inlämnade anbud uppfyller beställargruppens krav, och den andra delen är 

utvärdering av hur väl projektet som helhet har lyckats. I detta kapitel beskrivs 

anbudsutvärdering. Utvärdering av teknikupphandling som process beskrivs i 

kapitel 4.


Rapport 17 


2004-03-30 500448 

I anbudsunderlaget som innefattar kravspecifikation och andra förutsättningar 

för den aktuella teknikupphandlingen ska även specificeras hur uppställda krav 

ska utvärderas och verifieras. Anbudsutvärderingen innefattar vanligen följande 

tre faser: 

• Den första fasen innefattar att undersöka huruvida anbudet innehåller 

samtliga efterfrågade dokument och uppgifter. 

• Den andra fasen innefattar att undersöka att alla skallkrav är uppfyllda 

och hur många av börkraven som är uppfyllda. I vissa fall undersöks 

även i vilken grad kraven överträffas. Denna fas kan innefatta beräkningar, 

laboratoriemätningar och fältmätningar. 

• Den tredje fasen är ofta en pilotstudie som syftar till att utvärdera hur den 

nya produkten, systemet eller processen fungerar i verkligheten. Denna 

fas kan även innefatta beteendestudier för att undersöka hur brukarna 

uppfattar den nya tekniken. 

Med hjälp av resultatet från utvärderingen utser beställargruppen en eller flera 

vinnare av teknikupphandlingen. Det kan även hända att beställargruppen beslutar 

sig för att förkasta samtliga inkomna anbud och därmed inte utse någon 

vinnare. Minimikravet för att kunna vinna en teknikupphandling är att anbudet 

uppfyller samtliga skallkrav som beställargruppen har ställt upp i kravspecifikationen. 

3.6 Spridning 

För att över huvud taget få till stånd en utveckling med hjälp av teknikupphandling 

krävs att beställargruppen består av riktiga köpare som lyckas göra det trovärdigt 

för tillverkarna och leverantörerna att man kommer att köpa den vinnande 

produkten, systemet eller processen. För att uppnå detta erfordras i de 

flesta fall spridningsaktiviteter. Spridningsaktiviteter kan bestå av enskilda åtgärder 

eller kombination av flera olika spridningsmoment, till exempel: 

• Information: Information om den vinnande tekniken kan spridas genom 

kampanjer, nyhetsblad, tidningsartiklar, deltagande i fackmässor, seminarier, 

workshops med mera. Börja redan i samband med teknikupphandlingens 

förstudie att marknadsföra projektet och teknikupphandlingsprocessen. 

• Nollseriestöd: En första serie av den nya produkten eller systemet kan ges 

finansiellt stöd för att den nya tekniken ska få fäste på marknaden. Man 

kan se denna typ av stöd som ett riskavlyft för de första investerarna. Den 

nya tekniken kan innebära risker som inte har kunnat upptäckas vid utvärderingen 

av anbuden, delar kan gå sönder eller hela den nya produkten 

kanske måste bytas ut etc. Nollseriestödet kan också ses som en premie för 

de första installationerna och stöd för provning av den nya tekniken.


Rapport 18 


2004-03-30 500448 

• Demonstrationsanläggningar: För att skapa goda exempel med den nya 

tekniken kan man satsa på demonstrationsanläggningar eller andra typer av 

pilotprojekt. Även demonstrationsanläggningar kan ses som en form av 

riskavlyft. 

Dessa spridningsmoment kan användas enskilt eller flera i kombination beroende 

på vad som erfordras för det aktuella teknikupphandlingsprojektet. Det 

finns exempel på genomförda teknikupphandlingar där avsaknaden på nollseriestöd 

har gjort att både köpare och tillverkare varit ointresserade av produkten. 

Men det finns också exempel på teknikupphandlingar där behovet av spridningsinsatser 

har varit mycket små. Ett absolut minimikrav vad gäller spridningsaktiviteter 

är installation av de första produkterna eller systemen i någon 

form av pilotprojekt. Utan en sådan installation är det omöjligt att avgöra om 

den nya tekniken fungerar i verkligheten. 

Spridningsaktiviteterna bör som redan nämnts definieras redan tidigt i projektet, 

till exempel i form av en informationsplan. Spridningsaktiviteterna bör koncentreras 

till en avgränsad tidsperiod i samband med att beställargruppen utsett vinnare 

i den aktuella teknikupphandlingen. Hur lång eller kort denna tidsperiod ska 

vara kan dock inte bestämmas generellt. När man har uppnått syftet med spridningsinsatsen 

får man förvänta sig att marknaden klarar sig själv. Även i spridningsaktiviteterna 

är tidsperspektivet viktigt. Det handlar i denna fas bland annat 

om konjunkturkänslighet och timing. 

För nollseriestödet är det viktigt att finna rätt nivå på stödet. Man bör redan tidigt 

i projektet göra en analys av vad som händer med efterfrågan på den teknikupphandlade 

produkten eller systemet när nollseriestödet försvinner och hur stort 

nollseriestödet bör vara i förhållande till priset på produkten eller systemet. 

Det bör betonas att det inte är självklart att spridningsaktiviteterna enbart är finansiärens 

ansvar. De vinnande tillverkarna och leverantörerna ska knyta till sig 

resurser och samverka med relevanta aktörer för att föra ut informationen om 

den nya tekniken. Även beställargruppen bör ta en aktiv del i arbetet med spridningsaktiviteterna. 

3.7 Vidareutveckling 

Ibland kan det efter utvärdering och provinstallationer visa sig att den teknikupphandlade 

produkten, systemet eller processen behöver utvecklas vidare, även 

om den uppfyllde alla skallkrav i teknikupphandlingen. Det kan uppstå initialproblem 

för den nya tekniken som måste angripas och åtgärdas. 

Alla teknikupphandlingsprojekt leder till utveckling, även om man inte alltid når 

ända fram till de mål man har satt upp. Det kan till exempel finnas vidareut-


Rapport 19 


2004-03-30 500448 

vecklingsmöjligheter som är värda att ta vara på i de teknikupphandlingar som 

inte till fullo leder till det resultat som beställargruppen har önskat. 

En viktig fråga vad gäller vidareutveckling är vad som kan göras för att upprätthålla 

utvecklingsprocessen i de projekt som lett till önskade resultat. Hur vidareutvecklingsprocessen 

ska ske är olika från fall till fall, och beror främst på vilka 

aktörer som har störst behov och intresse av utvecklingen. Ett gott exempel på 

vidareutveckling finns inom vitvaruområdet. Den första teknikupphandlingen 

gav energimässigt revolutionerande resultat. Trots det fann Energimyndigheten 

anledning att arbeta med vidareutveckling, och initierade och genomförde 

Energy+, den andra teknikupphandlingen av kyl/frys, som gav ytterligare förbättringar 

avseende energianvändning. 

4 Utvärdering av teknikupphandlingsprojektet 

Redan i förstudien och projektbeskrivningen för en teknikupphandling bör man 

planera och bestämma sig för vilken utvärderingsstrategi man ska ha för projektet 

i sin helhet. Förutom att detta underlättar utvärderingen i sig bidrar det också 

till att öka trovärdigheten för teknikupphandlingen, inte minst för tillverkarnas 

och leverantörernas del. 

Projektutvärderingen underlättas genom att i förstudien ta fram en väl genomarbetad 

nulägesbeskrivning som ger en utgångspunkt (baseline) att utvärdera mot. 

Redan i förstudien bör definieras vad som ska utvärderas, till exempel antal 

sålda produkter eller förbättring av standard. Utvärderingen ska visa på om projektet 

har lett till en realisering av den potential som uppskattades i förstudien, 

huruvida marknaden var relevant och vilket scenario som på längre sikt är det 

mest troliga med ledning av den genomförda teknikupphandlingen och eventuella 

kompletterande styrmedel och åtgärder. 

Utvärderingen måste planeras redan i projektets inledande fas för att de uppställda 

frågorna ska kunna besvaras på ett tillfredsställande sätt. Utöver en sådan 

utvärdering kan det vara intressant att göra en processutvärdering av teknikupphandlingen 

med hjälp av en effektkedjeanalys. En effektkedjeanalys syftar till att 

kvantifiera de förändringar i attityd och beteende som projektet har lett till. 

Det är också viktigt att redan tidigt i projektet besluta med vilken noggrannhet 

utvärderingen ska göras eftersom det är avgörande för utvärderingens omfattning 

och kostnad. Ska man mäta med stor noggrannhet eller räcker det med att (på 

förhand) ange antaganden noga? Andra frågor att ta ställning till med avseende 

på utvärderingen är hur man ska ta hänsyn till brukarnas olikheter i beteende och 

demografiska skillnader. Vidare måste redan tidigt besluta sig om man vill 

kunna mäta och redovisa även sekundära effekter av teknikupphandlingen.

5 Fem exempel på genomförda 

teknikupphandlingar 


Rapport 20 


2004-03-30 500448 

I detta kapitel ges kortfattade beskrivningar av fem genomförda teknikupphandlingar. 

Tre av dessa exempel är projekt som har haft goda resultat för utveckling 

av ny teknik både i direkta och indirekta effekter. Ett av projekten har haft 

mycket goda direkta effekter, de indirekta effekterna kan inte bedömas ännu eftersom 

projektet relativt nyligen har avslutats. Det femte exemplet ledde inte till 

några direkta effekter för ny teknik, däremot har det spelat en stor roll för effektivare 

energianvändning och ny teknik genom de indirekta effekter som projektet 

ledde till. 

5.1 Fönster 

Teknikupphandlingen av fönster, som genomfördes av Statens energiverk/ 

NUTEK, startade år 1990. Teknikupphandlingen utlystes i januari 1991 och 

projektet avslutades 1995. Projektet innefattade förstudie, bildande av beställargrupp, 

framtagande av kravspecifikation, anbudsförfarande, utvärdering, spridnings- 

och informationsaktiviteter samt vidareutveckling. 

Projektet ledde till direkta effekter i form av kommersialisering och marknadsintroduktion 

av fönster med 45 procent lägre värmegenomgångsförluster än gällande 

marknadsstandard och indirekta effekter i form av totalt sett genomsnittligt 

lägre energiförluster för de produkter som fönsterbranschen i dag tillverkar och 

säljer. 

Beställargruppen för teknikupphandlingen av fönster var mycket aktiv och engagerad 

vilket bidrog till att projektet blev framgångsrikt. Kravspecifikationen innehöll 

bland annat krav på värmegenomgångsförluster, dagsljustransmittans, 

ingen färgförändring på grund av lågemissionsbeläggningar, hållfasthet, andel 

glas av den totala fönsterarean, konstruktionsstorlekar, garantitid, montagevänlighet 

och krav på barnsäkerhet. 

De ursprungliga energikraven i teknikupphandlingen sattes till halverade energiförluster 

(formulerat som ett högsta värmegenomgångstal på 0,9 W/m 2 °C). Detta 

gav lösningar med fyrglasfönster i stället för treglasfönster. Efter utvärdering av 

bland annat installation i demonstrationsanläggningar och beräkningar avseende 

kallras och strålningsdrag från fönster blev slutsatsen att energikravet i den ursprungliga 

kravspecifikationen var väl ambitiöst. I en vidareutveckling av teknikupphandlingen 

reviderades detta krav till maximalt 1,0 W/m 2 °C i värmegenomgångsförluster, 

och de tekniska lösningarna blev treglasfönster.


Rapport 21 


2004-03-30 500448 

Spridningsinsatserna innefattade information till både användare och samtliga 

involverade aktörer, seminarier, utställningar, utbildning, märkning av energieffektiva 

fönster, nollseriestöd och kampanjer för effektivare fönster. Informations- 

och spridningsinsatserna hade en avgörande betydelse för projektets genomslag. 

I teknikupphandlingen utsågs två vinnare, den svenska tillverkaren Överums 

Fönsterfabrik AB och den norska tillverkaren NorDan Vinduer A/S. I den efterföljande 

vidareutvecklingsfasen deltog flera svenska fönstertillverkare. 

5.2 Kyl/frys 

Teknikupphandlingen av energieffektiva kombinerade kyl/frysar startade 1990 

och slutfördes 1992. Teknikupphandlingen genomfördes av Statens energiverk/ 

NUTEK. Teknikupphandlingen innefattade förstudie, bildande av beställargrupp, 

framtagande av kravspecifikation, anbudsförfarande, utvärdering, spridnings- 

och informationsaktiviteter samt vidareutveckling. 

Projektet ledde till direkta effekter i form av kommersialisering av kyl/frysar 

med 50 procent lägre energiförluster och indirekta effekter i form av generellt 

lägre energiförluster för andra produkter inom vitvaruområdet. 

Beställargruppen för teknikupphandlingen av kyl/frys var mycket aktiv och engagerad 

vilket bidrog till att projektet blev framgångsrikt. Även informations- 

och spridningsinsatserna inom ramen för denna teknikupphandling var av avgörande 

betydelse för projektets framgång. 

Kravspecifikationen innehöll bland annat krav på energianvändning, storlek för 

att passa in i normala existerande svenska kök, färg, vikt, köldmedium, användarvänlighet, 

bullernivå, service, garantitid samt kapacitet. Energikraven i teknikupphandlingen 

sattes till halverade energiförluster. Detta krav uppfylldes och 

överträffades i teknikupphandlingen. Projektet har senare tjänat som inspiration 

för vidareutveckling inom ramen för den EU-gemensamma teknikupphandlingen 

Energy+ som resulterade i kyl/frysar med ytterligare 25 procent effektivare 

energianvändning. 

Spridningsinsatserna, som pågick både inom och efter teknikupphandlingen, innefattade 

information till både användare och branschaktörer, seminarier, utställningar, 

märkning, nollseriestöd och reklamkampanjer för effektivare 

kyl/frysar. Informations- och spridningsinsatserna hade en avgörande betydelse 

för projektets genomslag. 

I teknikupphandlingen utsågs Electrolux till vinnare. Teknikupphandlingen 

ledde även till att samtliga större vitvarutillverkare fokuserade mer på produk-


Rapport 22 


2004-03-30 500448 

ternas energianvändning, utbudet av energieffektiva produkter ökade snabbt och 

branschstandarden försköts i riktning mot mer energieffektiva produkter. 

5.3 Luftbehandlingsaggregat 

Teknikupphandlingen för luftbehandlingsaggregat för skolor genomfördes 1994 

till 1996. Projektet innefattade förstudie, bildande av beställargrupp, framtagande 

av kravspecifikation, anbudsförfarande, utvärdering, samt spridnings- och 

informationsaktiviteter. 

Kravspecifikationen innehöll bland annat krav på eleffektivitet, system, övertoner, 

styrutrustning, ljudnivå och underhåll. 

Denna teknikupphandling uppnådde inte de direkta effekter som eftersträvades i 

projektet. Detta berodde sannolikt på att beställargruppen felaktigt bestämde sig 

för att ställa krav på en specifik aggregatstorlek i stället för en serie storlekar. 

Endast ett fåtal aggregat av den vinnande sorten har blivit installerade i verkligheten. 

Projektet har emellertid ändå bidragit till effektivare energianvändning genom 

att vinnaren, Svenska Fläkt AB, efter teknikupphandlingen tog fram en serie 

ventilationsaggregat som i stort sett uppfyller de krav som ställdes i projektet 

och puffade därmed marknaden i riktning mot ökad energieffektivitet. Projektet 

bidrog även till effektivitetstal som specific fan power (SFP) uppmärksammades 

i branschen och att livscykelkostnadskalkylering (LCC) kom att användas mer. 

5.4 Små solvärmesystem 

Projektet för teknikupphandling av små solvärmesystem för tappvattenvärmning 

för bostäder genomfördes inom ramen för International Energy Agency’s Task 

24 där Energimyndigheten och Byggforskningsrådet ingick som svenska deltagare. 

Projektet startade 1999, och vinnare i tekniktävlingen utsågs 2001. 

Projektet riktade sig främst till enskilda småhusägare. Eftersom det är svårt att 

formera en beställargrupp för denna målgrupp valde man istället att bilda en intressentgrupp 

där presumtiva köpare fick anmäla intresse för den nya tekniken. 

Vidare valde man att omforma projektet till en tekniktävling istället för en teknikupphandling. 

Projektet innefattade förstudie, intressegrupp, framtagande av kravspecifikation, 

anbudsförfarande, utvärdering, samt informationsaktiviteter om möjligheter att 

teckna sig för de vinnande solvärmesystemen. Vidare finns möjligheter till bidrag 

som Boverket kan lämna för solvärmesystem för både nyproducerade och 

befintliga bostäder (bidraget administreras av länsstyrelserna).


Rapport 23 


2004-03-30 500448 

Kravspecifikationen innefattade bland annat systemkrav för solvärmeanläggningen 

som inkluderade all installation från rör mellan solfångare och varmvattenberedare, 

krav på styrutrustning, krav på uppgift om kostnad vid leverans av 

minst 1.000 anläggningar samt krav rörande enkelt montage. 

Tekniktävlingen hade 12 deltagare från såväl Sverige som andra länder. Tävlingen 

vanns av Uponor AB, som fick en teckningslista med beställningar i första 

pris. 

Projektet har haft direkta effekter i form av en klar ökning av antalet installerade 

solvärmeanläggningar. Vidare har projektet som indirekt effekt haft en avgörande 

betydelse i form av förändring av solvärmebranschen med övergång från 

en hantverksbetonad tillverkning till mer industriell tillverkning. Projektet har 

varit mycket framgångsrikt framför allt tack vare att man lyckades ta fram väsentligt 

billigare solvärmesystem (25 till 30 procent lägre investeringskostnader) 

och att systemen är enkla att installera. I nuläget är det emellertid oklart hur den 

vinnande tillverkaren kommer att fortsätta sin verksamhet. Företaget lade ner 

tillverkningen hösten 2003, men en efterföljare i form av ett konsortium sägs 

vara på väg. 

5.5 Tappvattenarmaturer för bostadssektorn 

Teknikupphandlingen av energieffektiva tappvattenarmaturer för bostäder 

genomfördes i samarbete mellan Energimyndigheten och Stockholms stads 

kansli för det lokala investeringsprogrammet. Projektet inleddes våren 2000 och 

vinnare i teknikupphandlingen utsågs i december 2002. Projektet innefattade 

förstudie, bildande av beställargrupp, framtagande av kravspecifikation, anbudsförfarande, 

utvärdering, pilotanläggning för mätning och utvärdering samt nollseriestöd. 

För närvarande pågår spridningsinsatser i form av nollseriestöd för 

projektet. 

Beställargruppen för teknikupphandlingen av tappvattenarmaturer bestod av 

både representanter för flerbostadshus och småhus. Beställargruppen var mycket 

aktiv och engagerad vilket bidrog till att projektet blev framgångsrikt. 

Kravspecifikationen var uppdelad i tre delar, en vardera för blandare för 

dusch/badkar, tvättställ samt disklåda. Specifikationen innehöll krav på energianvändning, 

vattenanvändning, tryck, ljud, installationsvänlighet, hälsa och säkerhet, 

underhåll och reparationer samt ergonomi och användning. 

Teknikupphandlingen av tappvattenarmaturer är annorlunda än tidigare genomförda 

projekt genom att endast ett anbud lämnades in. Det inlämnade anbudet 

var emellertid av mycket hög kvalitet, och uppfyllde samtliga skallkrav och 

merparten av teknikupphandlingens börkrav. Genom att inga övriga tävlingsan-


Rapport 24 


2004-03-30 500448 

bud lämnades in kunde jämförelse mellan anbud inte ske. För att säkerställa 

marknadsjämförelse genomfördes därför en extra utvärdering där tävlingsanbudets 

energi- och vattenanvändning ställdes mot ett antal av de bästa befintliga 

produkterna på marknaden. Denna extra utvärdering visade att armaturerna i det 

inlämnade anbudet var mer energieffektiva än samtliga armaturer i referensmätningen. 

Spridningsinsatserna för teknikupphandlingen av energieffektiva tappvattenarmaturer 

innefattar ett informationsblad till både användare och nollseriestöd 

för fastighetsägare (både flerfamiljshus och småhus). Nollseriestödet ser ut att ha 

stor betydelse för projektets genomslag. 

I teknikupphandlingen utsågs Gustavsberg AB till vinnare. Projektet har lett till 

direkta effekter i form av kommersiellt tillgängliga tappvattenarmaturer för bostadsändamål 

som är i genomsnitt cirka 40 procent (mellan 5 och 55 procent) 

mer energieffektiva än de mest köpta ettgreppsprodukterna på marknaden. Eftersom 

teknikupphandlingen så nyligen har genomförts är det ännu för tidigt att 

uttala sig om vilka indirekta effekter projektet har haft, men projektet förväntas 

leda till att andra tappvattenarmaturtillverkare också kommer att vidareutveckla 

sina produkter i riktning mot bättre energieffektivitet. 

6 Analys och diskussion 

6.1 Förstudie 

Det har alltid varit viktigt för teknikupphandlingar att omfatta en tillräckligt stor 

potential och marknadsandel. Hur stor marknadsandel och potential som erfordras 

för att locka tillverkare att delta i en teknikupphandling beror på ett antal 

olika faktorer, och varierar från bransch till bransch. En viktig faktor är hur stor 

risk det innebär för tillverkaren att satsa på en ny produkt. I teknikupphandlingen 

av HF-don för belysningsarmaturer var den nya tekniken av avgörande betydelse 

för både dontillverkare och armaturtillverkare. Det bidrog starkt till att denna 

teknikupphandling har varit en av de mest framgångsrika som genomförts. Situationen 

var likartad för teknikupphandlingen av dataskärmar. Som en kontrast 

till HF-donen och dataskärmarna kan nämnas ventilationsaggregaten för skolor 

där varken tillverkare eller köpare var tillräckligt intresserade, vilket resulterat i 

en teknikupphandling med mindre framgångsrika direkta effekter. 

Definition av tillräcklig potential och marknadsandel har förändrats över tiden i 

takt med att den ökade globaliseringen har påverkat marknaden. Tidigare kunde 

en stor beställare som till exempel försvarsmakten ”vara sig själv nog” och representera 

en tillräckligt stor marknadsvolym, men nu representerar en enskild


Rapport 25 


2004-03-30 500448 

kund oftast en för liten inköpsvolym. Detta kan medföra att teknikupphandling 

blir en allt viktigare arbetsmetod för beställarsidan om man vill kunna påverka 

tillverkarna. 

När den första teknikupphandlingen av kyl/frys genomfördes 1991 var den 

svenska marknaden tillräckligt stor för att vinna tillverkarnas intresse. Men i 

dagsläget uppger Electrolux (som vann denna teknikupphandling) att det krävs 

en serie om 800.000 produktexemplar för att man ska satsa på att ta fram en ny 

produkt. Globaliseringens påverkan av marknaden i teknikupphandlingsprojekt 

har bland annat behandlats i Peter Lunds utvärdering av teknikupphandling 

(genomförd på uppdrag av NUTEK 1 ). 

6.2 Beställargruppen 

Beställarnas roll är av central betydelse i varje teknikupphandling och beställargruppsrepresentanterna 

måste räkna med att lägga ner stora arbetsinsatser i projekten. 

Det behövs fler beställarkollektiv för att påskynda utveckling av energieffektiv 

teknik. Beställargrupper omfattar ofta nischmarknader med fragmenterade 

marknader och behov. Beställargrupperna behöver inte vara permanenta, men de 

måste vara uthålliga. Huruvida det är bäst med fasta eller specifika beställargrupper 

beror på vilken typ av produkt, system eller process som ska upphandlas. 

En fråga som ständigt behöver hållas aktuell, för både beställargrupper och de 

som finansierar teknikupphandlingar, är hur man lyckas engagera och rekrytera 

nya beställargruppsrepresentanter. Detta innefattar reflektion över vad som får 

aktörer att delta i teknikupphandlingar, och hur detta engagemang förändras över 

tiden. 

6.3 Kravspecifikation 

Vad gäller kravspecifikationen är det väsentligt att beställargruppen noga tänker 

igenom och formulerar funktionskraven. Det är enklare att ställa rätt krav vid 

teknikupphandling av produkter än vid teknikupphandling av system eller processer. 

Det beror bland annat på att det är större risk för suboptimeringar och 

felaktiga kompromisser eller mellanlägen ju mer komplex den önskade tekniken 

är. Detta kan illustreras med figur 4 nedan. 

1 Lund, Peter, Kasanen, Pirkko, Heljo, J, och Nippala, E, Evaluation of the evaluation of 

NUTEK’s programme on efficient energy utilization. NUTEK R 1996:68, Stockholm.


Rapport 26 


2004-03-30 500448 

Complexity 

Figur 4: Komplexitetstrappa för teknikupphandling av produkt-system-process. 

Källa: Westling, Hans, Final Management Report, IEA DSM 

Annex III Co-operative Procurement of Innovative Technologies for 

Demand-Side Management, maj 2000. 

Ett problem som gäller för både förstudier och kravspecifikationer med Energimyndighetens 

nu gällande förordning är det krav på 50 procent medfinansiering 

som krävs för teknikupphandlingen. I de tidiga skedena av en teknikupphandling 

är det inte alltid uppenbart att beställargruppsrepresentanterna kan satsa mer än 

sin egen tid, och det kan i dessa skeden vara osäkert om projektet kommer att 

leda till en hel teknikupphandling. En väg att underlätta för teknikupphandlingar 

(genomförande av förstudier och framtagande av kravspecifikationer) är att i 

ökad grad använda programanknutna medel. 

Ett annat sätt kan vara att undersöka möjligheten att använda forskningsmedel 

för att ta fram kravspecifikationer. Denna teknikupphandlingsfas är ofta en form 

av tillämpad forskning. Vid deltagande i EU-gemensamma och andra internationella 

teknikupphandlingar kan Energimyndigheten undersöka möjligheterna att 

använda andra anslagsposter (till exempel anslagen för internationellt samarbete 

och energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser).

6.4 Utvärdering 


Rapport 27 


2004-03-30 500448 

Rent generellt kan konstateras att det är lättare att utvärdera en teknikupphandling 

av en produkt än en teknikupphandling av ett system eller en process. 

För att underlätta utvärderingsarbetet, oavsett om det handlar om produkter, system 

eller processer, bör en väl definierad utvärderingsstrategi tas fram och slås 

fast redan i teknikupphandlingens anbudsunderlag. Detta förfarande gör det lättare 

även för tillverkarna att bedöma hur beställargruppen kommer att värdera 

olika egenskaper och funktioner gentemot varandra. Ett visst mått av flexibilitet 

krävs dock för att kunna hantera plötsliga behov av förtydliganden och i vissa 

fall även förändringar som kan uppkomma i utvärderingsfasen liksom i teknikupphandlingens 

andra faser. 

Utvärderingen bör alltid som ett minimikrav innefatta en fälttest där det verifieras 

att produkten, systemet eller processen fungerar i verkligheten. Ofta utses 

vinnare i en teknikupphandling efter laboratorietester, men det kan vara en god 

idé att utse vinnare först efter det att fälttesterna är genomförda. 

6.5 Spridning 

Det finns ett stort antal faktorer som påverkar val av spridningsaktiviteter och 

hur väl dessa aktiviteter faller ut. En väl avvägd blandning av information (artiklar, 

nyhetsbrev, seminarier, mässor), utbildning, riskminimering (bland annat 

nollseriestöd) och demonstrationsanläggningar bör eftersträvas. Hur denna 

blandning görs bäst beror på vilken typ av produkt, system eller process som har 

upphandlats. Det finns exempel på genomförda teknikupphandlingar där erforderliga 

informationsinsatser har varit små och det inte har erfordrats några bidrag, 

men det är vanligare med motsatsen. 

Det bör återigen betonas att spridningsaktiviteter inte bara är Energimyndighetens 

(eller annan finansiärs) angelägenhet. Även tillverkare, leverantörer, installatörer, 

branschorganisationer med flera aktörer bör vara delaktiga i dessa aktiviteter. 

Det är också väsentligt att beställargruppsrepresentanterna aktivt för ut 

information och kunskap om den nya tekniken i sina respektive organisationer. 

6.6 Undvik fallgropar i genomförandefasen 

Den bästa strategin för att lyckas med ett teknikupphandlingsprojekt är självfallet 

att utgå ifrån att projektet som helhet ska bli framgångsrikt. Men det finns ett 

antal fallgropar och risker för fel i teknikupphandlingens olika faser, och det är 

av stort värde att se över vilka dessa risker är innan man startar ett teknikupphandlingsprojekt. 

Sådana risker kan vara:


Rapport 28 


2004-03-30 500448 

• För dålig förstudie 

• Dålig eller felaktig kravpecifikation (till exempel felaktiga krav, suboptimeringar 

och kompromisser, fel formulerade krav, fel nivå på kraven eller 

för många skallkrav) 

• För få beställare i beställargruppen eller fel sammansättning av beställargruppen 

• Brist på samarbete med relevanta aktörer, till exempel branschorganisationer 

• Brist på kringaktiviteter 

• Fel projektledare i delar av projektet. Det är inte alltid rätt att ha samma 

projektledare genom hela teknikupphandlingsprocessen. Det kan till exempel 

vara aktuellt med projektledarbyte när projektet går över till spridningsfasen. 

• Brist på tid eller andra resurser 

• Bristande framförhållning i någon eller några av projektfaserna. 

6.7 Checklista för teknikupphandling 

God planering av hela projektet och förberedelse för nästa steg i processen är en 

förutsättning för att lyckas med ett stort projekt som en teknikupphandling. Det 

kan vara tryggt att ha en checklista för processens alla ingående steg där väsentliga 

frågor finns förtecknade så att framförhållningen och planeringen underlättas. 

Här nedan redovisas ett förslag till checklista för teknikupphandling.


Rapport 29 


2004-03-30 500448 

FÖRSTUDIE 

Kartläggning 

• Hur relevant är den aktuella produkten/systemet/processen för den nationella 

energianvändningen? 

• Vilken förbättringspotential finns? 

• Aggregerad köparvolym inom beställargruppen 

• Vilka tekniker och sidotekniker berörs? Hur berörs dessa? 

• Vilka aktörer berörs? Hur ser kedjan ut från tillverkare till användare? Vilken 

betydelse har aktörerna i mellanleden? 

• Är det aktuellt att göra studiebesök hos tillverkare? 

• Hur ser marknaden ut för produkten/systemet/processen? Hemmamarknad 

och export. Globaliseringseffekter? 

• Varför köper eller säljer man den här produkten? 

• Är teknikupphandling ett bra styrmedel för det här projektet? Finns något 

bättre styrmedel? Krävs kombination av olika styrmedel? 

• Vilka är drivkrafterna? 

Utvärdering 

• Utvärderingsstrategi för den nya tekniken 

• Plan för utvärdering av hela teknikupphandlingsprocessen, vilka kriterier ska 

utvärderas? 

• Framgångsfaktorer 

• Riskanalys 

Tidsplan 

Resursbehov 

BESTÄLLARGRUPP 

• Sammansättning 

• Engagemang, ansvar och mandat 

• Hur stor potential representerar beställargruppen gemensamt? Gör troligt och 

trovärdigt för tillverkarna att den nya tekniken får en intressant marknadsandel 

• Nätverkens betydelse för innovationer 

• Tillräckligt med tid och resurser 

• Uthållighet i beställargruppens arbete


Rapport 30 


2004-03-30 500448 

KRAVSPECIFIKATION 

• Ska innehålla beställargruppens samtliga krav på den nya tekniken 

• Funktionskrav 

• Skallkrav och börkrav 

• Kraven ska vara möjliga att uppnå 

• Kravspecifikationen ska hålla ur internationellt perspektiv 

• Workshop med presentation och diskussion kring uppställda krav 

• Hur kommer beställargruppen att verifiera och utvärdera uppställda kraven? 

ANBUDSFÖRFARANDE 

• Verklig teknikutveckling kräver marknadskonkurrens 

• Angeläget att sträva efter att engagera tillverkare internationellt 

• Tidiga kontakter med tillverkare värdefulla 

• Tillräcklig, men inte för lång, tid för anbudsförfarandet. Teknikupphandling 

är till för att påskynda teknikutveckling men goda lösningar kan inte hastas 

fram 

• Informera tillverkarna om goda exempel från andra teknikupphandlingar 

ANBUDSUTVÄRDERING 

• Undersök om anbudet innehåller samtliga efterfrågade dokument och uppgifter 

• Undersök om alla skallkrav är uppfyllda och hur många av börkraven som är 

uppfyllda. I vilken grad överträffas kraven? 

• Pilotstudie för att utvärdera hur den nya tekniken fungerar i verkligheten 

• Eventuellt beteendestudier. Hur uppfattar brukarna den nya tekniken? 

• Utse en eller flera vinnare av teknikupphandlingen. (Samtliga inkomna anbud 

kan förkastas, då blir teknikupphandlingen utan vinnare.) 

• Minimikrav för att vinna en teknikupphandling är att samtliga skallkrav är 

uppfyllda


Rapport 31 


2004-03-30 500448 

SPRIDNING 

• Teknikutveckling med teknikupphandling kräver riktiga köpare köper den 

vinnande tekniken 

• Kombination av olika spridningsmoment är ofta nödvändig 

• Definiera spridningsaktiviteterna tidigt i projektet 

• Information (kampanjer, nyhetsblad, tidningsartiklar, deltagande i fackmässor, 

seminarier, workshops med mera) 

• Riskavlyft (nollseriestöd, demonstrationsanläggningar) 

• Pilotprojekt: ett absolut minimikrav för spridning är installation av de första 

produkterna 

• Koncentrera spridningsaktiviteter till en avgränsad tidsperiod i samband med 

att beställargruppen utsett vinnare 

• Konjunkturkänslighet och ”timing” 

• Spridningsaktiviteterna är både finansiärernas, beställargruppens och vinnarnas 

ansvar 

VIDAREUTVECKLING 

• Vidareutveckling kan erfordras även om den nya tekniken uppfyllde alla 

skallkrav i teknikupphandlingen 

• Initialproblem för den nya tekniken kan behöva åtgärdas 

• Alla teknikupphandlingsprojekt leder till utveckling, även om man inte alltid 

helt når de mål man satt upp 

• Hur kan vidareutveckling och upprätthållande av processen ske i de projekt 

som lett till önskade resultat? 

UTVÄRDERING AV HELA TEKNIKUPPHANDLINGEN 

• Bestäm utvärderingsstrategi tidigt 

• Vad ska utvärderas? Till exempel antal sålda produkter eller förbättring av 

standard 

• Processutvärdering, till exempel effektkedjeanalys 

• Hur noggrann ska utvärderingen vara (avgör omfattning och kostnad för 

utvärderingen) 

• Ska sekundära effekter av teknikupphandlingen mätas och redovisas?

7 Förslag till genomförandeindex för 

teknikupphandling 


Rapport 32 


2004-03-30 500448 

I detta kapitel redovisas en idé som syftar till att underlätta bedömningen om 

teknikupphandling är rätt styrmedel för det aktuella projektet. Förslaget är ett 

genomförandeindex där olika faktorer ges poäng och viktning. Den viktade 

summan adderas för samtliga faktorer, och bedöms i förhållande till den maximalt 

möjliga poängsumman. Det måste emellertid betonas att denna idé måste 

analyseras, vidareutvecklas och diskuteras med relevanta aktörer innan den kan 

börja användas generellt. 

Tabell 1: Förslag till genomförandeindex för teknikupphandling. 

Poäng 

Låg-hög 

Vikt Summa 

A: Politisk genomförbarhet 1-3 2 

B: Traditionell genomförbarhet 1-3 2 

C: Möjlig finansiering av hela teknikupphandlingsprocessen 

1-3 3 

D: Lyckade exempel att relatera till 1-3 1 

E: Innovationsbenägenhet 1-3 1 

F: Naturlig ledare för processen 1-3 2 

Summa - - 11-33 

För att genomföra teknikupphandling 

bör summan vara 

- - ≤20 

I politisk genomförbarhet (A) kan till exempel innefattas förståelse för teknikupphandling 

som process och styrmedel från politiker och departementstjänstemän 

(komplexitet, vägen mellan beslut och genomförande, tilltro). 

I traditionell genomförbarhet (B) kan till exempel vägas in aktörernas vana att 

organisera sig och vana vid interferens från myndigheter. Tradition att organisera 

sig gäller framförallt beställarsidan (men även tillverkarsidan) och hur van 

man är vid intervention från myndigheterna gäller främst tillverkarsidan. 

Möjlighet till finansiering av hela teknikupphandlingsprocessen från förstudie 

till och med spridningsaktiviteter (C) innefattar även samordning av olika delfinansiärer. 

Lyckade exempel att relatera till (D) underlättar erfarenhetsmässigt de flesta 

teknikupphandlingar.


Rapport 33 


2004-03-30 500448 

Innovationsbenägenhet, förekomst av högteknologisk eller innovativ industri 

(spjutspetsindustri), främjar teknikutveckling medan riskaversion oftast motverkar 

teknikutveckling (E). 

Den naturliga ledaren för processen (F, operating agent/trovärdig garant) för att 

driva en teknikupphandling är ofta staten. 

8 Slutsatser och förslag 

Teknikupphandling är ett styrmedel för främjande av ny teknik. Teknikupphandling 

kan ses som ett komplement till marknadskrafterna. Det finns en lång 

rad exempel på hur teknikupphandling med hjälp av aggregerad kunskap och 

aggregerade inköpsvolymer har lett till mycket goda resultat. Några av de avgörande 

faktorerna för ett framgångsrikt resultat av en teknikupphandling är val av 

rätt teknik och marknad för projektet, väl genomfört förberedelsearbete, en väl 

genomarbetad riskanalys, bra projektledning, att den genomförande organisationen 

har hög trovärdighet och arbetar aktivt med förtroendebyggande samt att 

genomförandeorganisationen och beställargruppen visar engagemang genom 

hela teknikupphandlingsprocessen. 

För att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan marknad och myndigheter 

krävs nytänkande hos både offentliga och privata aktörer. Ett utökat erfarenhetsutbyte 

mellan myndigheter och näringsliv kan bidra till detta. 

För att bli mer spridd som arbetsmetod behöver teknikupphandling kanske ”förpackas 

om och ges en ny logotyp”. För att göra teknikupphandling som arbetsmetodik 

mer spridd inom Energimyndigheten föreslås att erfarenhetsbreddande 

och kunskapsuppbyggande seminarier för handläggare och deras chefer genomförs. 

Dessa seminarier bör bland annat behandla teknikupphandling som styrmedel 

och arbetsmetodik och ge exempel på bra och dåliga teknikupphandlingar. 

Vidare bör seminarierna innefatta exempel på vad som fungerar respektive vad 

som inte fungerar i en teknikupphandling samt frågeställningar kring hur marknaden 

fungerar (Hur tänker köpare? Hur tänker tillverkare/leverantörer/säljare?). 

Flera drivkrafter för ökad användning av teknikupphandling som styrmedel och 

arbetsmetodik kan förutses framöver. En sådan drivkraft är klimatfrågan och en 

annan är förändringar i statsbudgeten, det blir allt svårare att få gehör för rena 

bidrag och subventioner, samordnade åtgärder som teknikupphandlingar bör 

därmed bli mer aktuella. EU-kommissionens arbete, till exempel energitjänstedirektivet 

(ESCO-direktivet) och det så kallade EcoDesign-direktivet, är andra 

drivkrafter som kan komma att innebära större användning av teknikupphandling 

som styrmedel och arbetsmetodik. Den ökande globaliseringen ger också fog att 

anta att behovet av beställargruppers gemensamma initiativ i form av teknikupp-


Rapport 34 


2004-03-30 500448 

handling kommer att erfordras för att kunna påverka tillverkare av produkter, 

system och processer. 

För att kunna möta behovet och påskynda utveckling av ny energieffektiv teknik 

erfordras fler beställarkollektiv/beställargrupper. Dessa behöver inte vara permanenta, 

men de måste vara uthålliga. Huruvida det är bäst med fasta eller specifika 

beställargrupper beror bland annat på vilken typ av produkt, system eller 

process som ska upphandlas. Beställargrupperna bör dock alltid vara öppna för 

att inkludera nya beställargruppsrepresentanter. 

Den nuvarande förordningen som styr Energimyndighetens arbete med teknikupphandling 

underlättar för genomförande av teknikupphandlingsprojekt jämfört 

med den tidigare förordningen. Det finns emellertid en del problem förknippade 

även med nuvarande förordning med avseende på genomförbarhet för teknikupphandling. 

Förordningens krav på medfinansiering av projekten med minst 50 procent kan 

leda till flera olika typer av problem. Det finns till exempel risk för konstgjorda 

eller uppblåsta projektbudgetar. Detta i sin tur riskerar allvarligt att undergräva 

förtroendet för både enskilda teknikupphandlingsprojekt och för teknikupphandling 

som styrmedel och arbetsmetodik. 

Förordningens krav på medfinansiering av projekten med minst 50 procent kan 

också leda till svårigheter att genomföra teknikupphandlingar på grund av enskilda 

beställares eller beställargruppers bristande möjligheter att finansiera arbetet 

med att genomföra förstudier och ta fram kravspecifikationer. I de tidiga 

skedena av en teknikupphandling, som förstudie och kravspecifikation, är det 

inte alltid uppenbart att beställargruppsrepresentanterna kan satsa mer än sin 

egen tid, och det kan i dessa skeden vara osäkert om projektet kommer att leda 

till en hel teknikupphandling. Dessa problem är särskilt uppenbara för branscher 

som består av en mängd små beställare som var och en varken har tillräckligt 

med resurser eller pondus för att påverka tillverkarna. En väg att underlätta för 

teknikupphandlingar är att i ökad grad använda programanknutna medel. 

Kravspecifikationsarbetet är till stor del av karaktären tillämpad forskning. Ett 

sätt att underlätta för teknikupphandlingar och därmed stimulera framtagande av 

ny teknik skulle kunna ske genom att använda forskningsmedel för framtagande 

av kravspecifikationer. Vid deltagande i EU-gemensamma och andra internationella 

teknikupphandlingar kan Energimyndigheten undersöka möjligheterna att 

använda andra anslagsposter (till exempel anslagen för internationellt samarbete 

och energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser) för en eller flera av 

teknikupphandlingsfaserna.


Rapport 35 


2004-03-30 500448 

I teknikupphandlingar är det väsentligt att även beskriva och marknadsföra fördelarna 

för de tillverkare som deltar i projektet. Tillverkarna får bland annat 

möjlighet till bättre kommunikation med sina kunder, tillgång till beställarnas 

verkliga krav och behov, möjligheter till utveckling av sina produkter, möjligheter 

att nå nya kunder, uppmärksamhet från media med mera. 

I spridningsaktiviteter bör alla aktörer vara delaktiga, från finansiärer, beställargrupp, 

tillverkare, leverantörer, installatörer till branschorganisationer. Det är av 

stor vikt att beställargruppsrepresentanterna aktivt för ut information och kunskap 

om den nya tekniken i sina respektive organisationer under hela teknikupphandlingsprojektet. 

Samarbetsformer för spridningsaktiviteter och samordning 

mellan aktörerna bör utvecklas mer. 

9 Referenser 

www.energy-plus.org 

Engleryd, Anna, och Attali, Sophie, Yes, pan-European co-operative procurement 

works - How to best make use of a promising market transformation tool, 

ECEEE Summer Study 2001, Mandelieu, Frankrike, 2001. 

Hollomon, Brad, et al, Seven years since SERP: Successes and setbacks in technology 

procurement, aceee summer study 2002, Asilomar, USA. 

IEA, Creating markets for energy technologies. ISBN 92-64-09963-8, Paris, 

2003. 

IEA, Task 24, Solar procurement, Final management report, Westling, Hans, et 

al., 2003. 

Isaksson, Hans, International Energy Agency, IEA, Solar Heating and Cooling 

Programme, SHC, Tack 24, Rapportering av svenska aktiviteter under perioden 

1998-2002. BFR och Statens energimyndighet, Stockholm, 2002. 

Lund, Peter, Kasanen, Pirkko, Heljo, J, och Nippala, E, Evaluation of the 

evaluation of NUTEK’s programme on efficient energy utilization. NUTEK R 

1996:68. Stockholm. 

NUTEK, Co-operative procurement – Market acceptance for innovative energyefficient 

technologies. B 1996:3. Stockholm, 1996. 

NUTEK, Kravspecifikation för teknikupphandling av energieffektiva fönster, 

Stockholm, 1991.


Rapport 36 


2004-03-30 500448 

NUTEK, Kravspecifikation för teknikupphandling av energieffektiva kyl/frysar, 

Stockholm, 1991. 

NUTEK, Kravspecifikation för teknikupphandling av energieffektiva luftbehandlingsaggregat, 

Stockholm, 1994. 

NUTEK, Technology procurement – examples of specifications of requirements, 

part 1 and 2. Stockholm, 1994. 

Ostertag, Katrin, Evaluation of the pilot procurement project in Germany, 

ECEEE 2003 Summer Study, St Raphaël, Frankrike, 2003. 

Persson, Agneta, Technology Procurement – Hard work is required, the case of 

windows, documentation från seminarium, Grythyttan 1996 (NUTEK). 

Persson, Agneta, Teknikupphandling av fönster, NUTEK rapport, Stockholm, 

1994. 

Persson, Agneta, Energy-Efficient Windows: Technology procurement helps 

manufacturers and market meet, ECEEE 1993 Summer Study, Köpenhamn, 

Danmark, 1993. 

Statens energimyndighet och Stockholms stads kansli för det lokala investeringsprogrammet, 

Teknikupphandling av energieffektiva tappvattenarmaturer för 

bostäder, tävlingshandlingar. Stockholm 2001. 

Statens energimyndighet, Building Sustainable Energy Systems – Swedish experiences, 

Silveira, Semida, ed., Stockholm, 2001. 

Statens energimyndighet, Byggforskningsrådet och IEA, Kravspecifikation för 

teknikupphandling av små solvärmesystem för tappvattenvärmning, Stockholm, 

1994. 

Suvilehto, Heini-Marja, Alopaeus Sandberg Tea, Nilsson Hans och Persson, Agneta, 

Measuring Market Transformation, ECEEE 1997 Summer Study, Spindleruv 

Mlyn, Tjeckien, 1997. 

Suvilehto, Heini-Marja och Öfverholm, Egil, Swedish procurement and market 

activities – different design solutions and different markets, ACEEE 1998 Summer 

Study, Monterey, California, 1998. 

Wene, Clas-Otto, och Nilsson, Hans, Creating Markets for Efficient Technologies 

by establishment of Strategic Niche Markets, ECEEE 2003 Summer Study 

2003, St Raphaël, Frankrike, 2003.


Rapport 37 


2004-03-30 500448 

Westling, Hans, Co-operative Procurement – Market acceptance for Innovative 

Energy-Efficient Technologies, NUTEK, rapport B 1996:3, Stockholm. 

Westling, Hans, Final Management Report, IEA DSM Annex III "Co-operative 

Procurement of Innovative Technologies for Demand-Side Management", 2000. 

Westling, Hans, Overview of Annex III work, Procurement process, pilot projects 

and self-evaluation. IEA DSM Annex III Workshop, London. Storbritannien, 

1999. 

www.stem.se: Förteckning över samtliga teknikupphandlingar inom energiområdet 

som genomförts i Sverige eller med svenskt deltagande. Sammanställning 

av dokument och anbudshandlingar från de teknikupphandlingsprojekt som 

Energimyndigheten/NUTEK/Statens energiverk har genomfört respektive deltagit 

i. 

www.stockholm.se/lip: Information om de teknikupphandlingar, tekniktävlingar 

och gemensamma upphandlingar som LIP-kansliet har genomfört eller deltagit i. 

Personliga intervjuer och diskussioner: 

Tea Alopeaus Sandberg, Naturvårdsverket 

Tomas Berggren, Statens energimyndighet 

Anders Berglind, KanEnergi AB 

Stefan Camitz, WSP 

Anna Engleryd, Naturvårdsverket 

Hans Nilsson, FourFact 

Jan Ryhre, Stockholms stad 

Heini-Marja Suvilehto, Statens energimyndighet 

Hans Westling, Promandat AB 

Svante Wijk, NCC Teknik AB 

Egil Öfverholm, Statens Energimyndighet


Rapport 38 


2004-03-30 500448 

Bilagor 

Bilaga I: 

Diskussionsunderlag för förenklad utvärdering av teknikupphandling 

Inom ramen för detta projekt har även ett underlag för förenklad utvärdering av 

teknikupphandling tagits fram. Detta arbete redovisas nedan. 

Vid redovisning av resultat av teknikupphandling beror omfattningen av redovisningen 

på vilken mottagare som avses. I princip kan man se följande redovisningsmottagare: 

1. Internt Energimyndigheten 

2. Näringsdepartementet (i enlighet med Regleringsbrev daterat 2004-02-05) 

3. Övriga externa mottagare 

Till samtliga dessa tre kategorier bör en kvantitativ redovisning göras, och internt 

inom myndigheten (eventuellt även till näringsdepartementet) bör även 

kvalitativ redovisning ske. 

En mall/checklista kan tas fram som fylls på under teknikupphandlingsprocessen 

olika faser. Följande faser ingår i teknikupphandling processen: 

• Förstudie 

• Beställargrupp 

• Kravspecifikation 

• Anbudsförfarande 

• Utvärdering 

• Spridning 

• Vidareutveckling 

Förslag till redovisningskriterier:


Rapport 39 


2004-03-30 500448 

Kvantitativt 

Hur stor energianvändning står produkten/systemet 

för på nationell nivå? 

STEM Regleringsbrev 

(2004-02-05) 

Övriga 

externa 

X X X F 

Fas i TU där 

Redovisningen 

tas fram 2 

Prestandaförbättring för produkten/systemet X X X A 

Hur stor bedöms den tekniska potentialen för 

minskad energianvändning vara på nationell 

nivå för den aktuella produkten/systemet? 

X X X F, A, S 

Hur stor andel av den tekniskekonomiska potentialen 

bedöms kunna uppnås inom 1, 3 respektive 

10 år? 

X X X F, S 

Vilka resultat erhålls med livscykelkostnadskalkyl? 

(Annuitet? Marginalkostnad mot ny 

produktion)? 

X X X F, A, S 

Vilken är den uppskattade kostnaden per 

kWh för projektet? 

X X X F, A, U, S 

Kvalitativ uppföljning av spridningseffekterna 

från teknikupphandlingar och i vilken 

utsträckning har kravspecifikationerna 

anammats av marknaden. 

X X U 

Kvalitativt STEM Regleringsbrev 

Hur har projektets arbetsprocess genomförts? 

Vilka problem har uppstått under arbetets 

gång och hur har de lösts? 

Övriga Fas i TU där 

externa Redovisningen 

(2004-02-05) 

tas fram 

X U 

Vilka aktörer och nätverk har man 

samarbetat, samverkat och samordnat sig 

med? 

X X B, U 

Hur och till vem har informationen spritts om 

projektet och dess resultat? 

X X X A, B, U 

Hur många teknikupphandlingar har 

påbörjats under året? 

X X F, U 

Hur många teknikupphandlingar har genomförts/slutförts 

under året? 

X X (X) U 

I vilken fas är pågående teknikupphandlingar X X X F, B, A, S, U 

2 F=Förstudie, B=Beställargrupp, K=Kravspecifikation, A=Anbudsförfarande, U=Utvärdering, 

S=Spridning, V=Vidareutveckling

Bilaga II: Förordning SFS 2003:564 

Departement/myndighet: Näringsdepartementet 


Rapport 40 


2004-03-30 500448 

Rubrik: Förordning (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad 

energiförsörjning 

Utfärdad: 2003-08-21 

1 § Bidrag får lämnas enligt denna förordning, i den omfattning som det finns medel till 

det, för att främja en effektiv och miljövänlig energiförsörjning samt för att stimulera 

utveckling, upphandling och introduktion av effektivare energiteknik. 

Definitioner 

2 § I förordningen avses med 

miljöskyddsåtgärder: åtgärder som syftar till att avhjälpa eller förebygga skador på den 

fysiska miljön eller naturresurserna eller som syftar till att främja en effektiv användning 

av dessa resurser, samt åtgärder som gynnar energieffektivisering och förnybara 

energikällor, 

teknikupphandling: en upphandling av produkter eller system för vilka utvecklingen av 

ny teknik eller av en produktionsprocess i vilken tekniken tas fram är nödvändig för att 

beställarens krav skall uppfyllas, 

utveckling innan varan introduceras på marknaden: överföring av industriella forskningsresultat 

till en metod, ett utkast eller en skiss till nya, ändrade eller förbättrade varor, 

processer eller tjänster fram till skapandet av den första prototypen som dock inte 

skall kunna användas i kommersiella syften; utvecklingen kan även inbegripa alternativa 

konceptuella utformningar och skisser av varor, processer eller tjänster och inledande 

demonstrationer eller pilotprojekt under förutsättning att dessa projekt inte kan 

omvandlas eller användas för industriell tillämpning eller kommersiell exploatering, 

små och medelstora företag: företag som har färre än 250 anställda och antingen en årsomsättning 

på högst 40 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 27 miljoner 

euro och som till högst 25 procent ägs av ett eller flera företag som inte motsvarar de 

här gjorda begränsningarna. 

Bidrag 

3 § Bidrag får, med de begränsningar som följer nedan, lämnas till 

1. miljöskyddsåtgärder,

2. teknikupphandling, och 

3. utveckling innan varan introduceras på marknaden. 


Rapport 41 


2004-03-30 500448 

Bidrag till åtgärder i första stycket 1-3 får endast lämnas om åtgärderna främjar 

- expansion av fjärrvärmenäten samt ny energieffektiv teknik och användning av befintliga 

energieffektiva produkter, eller 

- investeringar i storskaliga vindkraftstillämpningar till havs- och i fjällområden. 

Bidrag får inte lämnas för en åtgärd som utan särskilt medgivande av Statens energimyndighet 

redan påbörjats. 

4 § Vid prövning av om bidrag skall lämnas till ett projekt skall hänsyn tas till projektets 

betydelse för omställningen av energisystemet samt projektets konsekvenser för 

miljön. 

När bidragets storlek bestäms skall utöver vad som stadgas nedan i 5-7 §§ även beaktas 

åtgärdens betydelse i förhållande till syftet med bidraget och andra allmänna intressen. 

Miljöskyddsåtgärder 

5 § De kostnader som berättigar till bidrag för miljöskyddsåtgärder får endast vara merkostnader 

för investeringen jämfört med kostnader för en traditionell energiproduktionsanläggning 

eller de extra kostnader som är nödvändiga för att genomföra åtgärderna. 

Bidrag till miljöskyddsåtgärder får lämnas med högst 40 procent av kostnaderna i första 

stycket. Om bidraget lämnas till små och medelstora företag får stödnivån höjas med tio 

procentenheter. 

Bidrag till storskaliga vindkraftsanläggningar får lämnas med högst 100 procent av 

kostnaderna i första stycket, om sökanden visar att stödet är absolut nödvändigt för att 

etableringen skall komma till stånd. Sökanden måste också intyga att inget annat investeringsstöd 

kommer att tas emot för anläggningen. 

Teknikupphandling 

6 § Bidrag till teknikupphandling är ett stöd av mindre betydelse enligt kommissionens 

förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 

och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse. Bidrag får, med den begränsning 

som stadgas i andra stycket, lämnas med högst 50 procent av merkostnaderna jämfört 

med en traditionell upphandling för 

1. framtagande av en kravspecifikation, 

2. provning av den produkt eller system som upphandlas,


Rapport 42 


2004-03-30 500448 

3. utvärdering av nya produkt- eller systemlösningar som identifierats i teknikupphandlingen, 

samt 

4. att undersöka de tekniska förutsättningarna för att uppfylla identifierade beställarkrav. 

Det totala stöd av mindre betydelse som lämnas till ett och samma företag får inte 

överstiga 100 000 euro under en treårsperiod. För detta stöd gäller utöver bestämmelserna 

i denna förordning även 18-20 §§ förordningen (1988:764) om statligt stöd till 

näringslivet. 

Utveckling innan varan introduceras på marknaden 

7 § Bidrag får lämnas till utveckling enligt 3 § 3 av energiteknik med högst 25 procent 

av 

1. personalkostnader, beräknade som summan av det totala belopp som behövs för att 

genomföra projektet, 

2. övriga driftskostnader, såsom materialkostnader och lager, beräknade som summan 

av det totala belopp som behövs för att genomföra projektet, 

3. kostnader för instrument, utrustning, mark och byggnader, i den omfattning som tillgångarna 

utnyttjas för projektet, 

4. kostnader för konsulter och liknande tjänster, såsom inköpta forskningstjänster, teknisk 

kunskap och patent, samt 

5. övriga omkostnader som direkt uppkommit till följd av projektet. 

Innan stöd beviljas skall sökanden på Statens energimyndighets begäran visa att det 

sökta stödet är nödvändigt och har den avsedda stimulanseffekten. 

Om bidraget överstiger fem miljoner euro och kostnaderna för det totala projektet överstiger 

25 miljoner euro skall projektet anmälas till Europeiska gemenskapernas kommission 

för godkännande. Innan stöd lämnas till sådan verksamhet som omfattas av Europeiska 

gemenskapernas särskilda branschregler skall detta godkännas av kommissionen. 

Förfarandet 

8 § En ansökan om bidrag skall vara skriftlig och ges in till Statens energimyndighet. 

Ansökan skall innehålla de uppgifter som myndigheten föreskriver. 

Den som ansöker om bidrag enligt denna förordning skall i samband med ansökan 

upplysa om annat offentligt finansieringsstöd som sökts eller erhållits.


Rapport 43 


2004-03-30 500448 

9 § Ett beslut om bidrag skall förenas med de villkor som behövs med hänsyn till bidragets 

ändamål. Som villkor för bidrag skall gälla att bidragsmottagaren efter uppmaning 

skall lämna en skriftlig redovisning för den verksamhet som bidraget gäller. 

10 § Ett bidrag kan omedelbart krävas åter om 

1. mottagaren genom oriktiga eller vilseledande uppgifter har föranlett att bidrag har 

lämnats, 

2. mottagaren inte fullgör sina förpliktelser enligt de villkor eller föreskrifter som gäller 

för bidraget, eller 

3. något har inträffat som gör att mottagaren med hänsyn till syftet med bidraget uppenbarligen 

inte längre bör få behålla det. 

Överklagande 

11 § Ett beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 

12 § Statens energimyndighet får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för 

tillämpningen av denna förordning. 

Övergångsbestämmelser 

2002:564 

1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2003, då förordningen (1998:22) om 

statligt bidrag till vissa investeringar inom energiområdet och förordningen (1999:344) 

om statligt bidrag till teknikupphandling av energieffektiv teknik och ny energiteknik 

skall upphöra att gälla. 

2. De upphävda förordningarna gäller dock fortfarande för ansökningar om bidrag som 

inkommit till Statens energimyndighet före den 1 oktober 2003 och i fråga om bidrag 

som beslutats enligt de förordningarna.

Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?