Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel
Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel
Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
M:\5210\2003\Energimyndigheten\500448.apn\Färdig rapport\Slutlig rapport TU 2004-03-30.doc<br />
Rapport 10<br />
Statens energimyndighet<br />
2004-03-30 500448<br />
effekt kan vara att en teknikupphandling kan leda till att en process <strong>och</strong> utveckling<br />
startar hos de tävlande företagen, så att de fortsätter utveckla sina produkter<br />
efter beställargruppens önskemål även om teknikupphandlingen inte leder till att<br />
någon vinnare utses. Tillverkarna kan se möjligheter att lansera den nya produkten<br />
vid ett senare tillfälle.<br />
NUTEKs teknikupphandling av energieffektiva kylskåp gav direkta resultat i<br />
form av energieffektiva kyl/frysar med en halvering av energiåtgången jämfört<br />
med de produkter <strong>som</strong> vid upphandlingstillfället fanns på marknaden. Men de<br />
indirekta effekterna <strong>som</strong> upphandlingen ledde till var av minst lika stor dignitet.<br />
I teknikupphandlingen efterfrågades endast en typ av kyl/frys, men den nya tekniken<br />
spred sig på kort tid till större delen av sortimentet för detta produktsegment.<br />
NUTEKs teknikupphandling av fönster har lett till en relativt liten direkt<br />
effekt, marknadsandelen för de mest energieffektiva fönstren är fortfarande relativt<br />
liten. Men upphandlingen inklusive de efterföljande spridningsåtgärderna<br />
<strong>som</strong> NUTEK genomförde har lett till att branschstandarden <strong>som</strong> helhet har förflyttats<br />
mot i genomsnitt väsentligt lägre värmegenomgångsförluster för fönster.<br />
<strong>Teknikupphandling</strong> leder dessutom till ökad kunskap, utbildning <strong>och</strong> uppmärksamhet<br />
kring energieffektiv teknik. Varje enskild åtgärd i en teknikupphandlingsprocess<br />
är effektivare <strong>som</strong> länk i en kedja än <strong>som</strong> enstaka aktiviteter.<br />
2.5 Varför används inte teknikupphandling överallt?<br />
<strong>Teknikupphandling</strong> är ett <strong>styrmedel</strong> <strong>som</strong> ofta fungerar mycket väl. Hur kommer<br />
det sig då att det inte används överallt <strong>och</strong> i större omfattning? Det finns många<br />
olika faktorer <strong>som</strong> påverkar såväl val av <strong>som</strong> resultat av <strong>styrmedel</strong> för främjande<br />
av ny teknik.<br />
<strong>Teknikupphandling</strong> är ett <strong>styrmedel</strong> <strong>som</strong> hitintills vanligen erhållit stöd (finansiellt<br />
eller i annan form) från staten. <strong>Teknikupphandling</strong> passar inte i alla stats <strong>och</strong><br />
beslutsstrukturer, det kräver en byråkrati <strong>som</strong> har ett delegerat beslutsfattande<br />
<strong>som</strong> till <strong>exempel</strong> i Sverige med departement <strong>och</strong> myndigheter.<br />
En anledning till att inte använda styrmedlet teknikupphandling kan vara förtroendebrist.<br />
<strong>Teknikupphandling</strong> bygger mycket på trovärdighet <strong>och</strong> att bygga upp<br />
förtroende mellan olika parter. Det krävs mycket arbete för att bygga upp det<br />
förtroendekapital <strong>som</strong> erfordras för framgångsrika teknikupphandlingar. De<br />
stora kraven på trovärdighet gör att naturliga aktörer (operating agent) för genomförande<br />
av teknikupphandlingar är myndigheter på internationell, nationell,<br />
regional eller lokal nivå.
Change language