Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel

More documents

Recommendations

Info

M:\5210\2003\Energimyndigheten\500448.apn\Färdig rapport\Slutlig rapport TU 2004-03-30.doc Rapport 14 Statens energimyndighet 2004-03-30 500448 pen gemensamt representerar en tillräckligt stor beställarvolym för att göra det troligt och trovärdigt för tillverkarna att den nya produkten, systemet eller processen kan komma att få en storleksmässigt intressant marknadsandel. Beställargruppsrepresentanterna måste också individuellt känna ett ansvar för den aktuella teknikupphandlingen, och känna att den nya produkten, systemet eller processen representerar en viktig del i deras arbete och yrkesroll. Det kan vara en fördel om beställargruppens sammansättning har en stor bredd med några personer som praktiskt använder produkterna, några som köper in dem osv. Vidare är det viktigt att de individuella beställargruppsrepresentanterna har mandat från sina arbetsgivare att besluta i de frågor som teknikupphandlingen omfattar, och att hon/han effektivt för ut information om teknikupphandlingen och dess resultat inom sin organisation. Flera olika studier pekar på nätverkens betydelse för innovationer. Beställargruppen är ofta det viktigaste nätverket i en teknikupphandling, och detta nätverk behöver tid för att fungera på bästa sätt. Det är väsentligt att beställargruppen ges tillräckligt mycket tid och resurser för att kunna fungera som ett nätverk, för att lära känna varandra och varandras behov och krav på den aktuella teknikupphandlingsprodukten eller -systemet. Det finns två olika möjligheter till sammansättning av beställargrupp. Antingen sätter man samman en beställargrupp specifikt för det aktuella projektet, eller så använder man sig av en fast beställargrupp. Det finns för- och nackdelar med både specifika och fasta beställargrupper. En fast beställargrupp har fördelen av att vara ett nätverk som redan känner till varandras behov och önskemål. Med en fast beställargrupp kan oftast vinster göras i både tid- och resurshänseende. Omstartsarbete med en ny beställargrupp är alltid tidskrävande, en fast beställargrupp minimerar tidsbehovet. Vidare kan en fast beställargrupp ofta enkelt generera förslag till nya angelägna projekt. En nackdel med en fast beställargrupp kan vara att det kan vara svårt för nya beställare att komma med i beställargruppen. Det finns också en risk att dynamiken går förlorad i en fast beställargrupp, med risk för att det går slentrian i gruppens arbete. Detta kan leda till att beställargruppsrepresentanternas engagemang blir lägre med risk för bristande ansvar för den aktuella teknikupphandlade produkten eller systemet som följd. En specifik beställargrupp å andra sidan har fördelen av att verkligen vara fokuserad på den aktuella teknikupphandlingsprodukten eller -systemet, och graden av nytänkande kan vara större än i en fast beställargrupp. En specifik beställargrupp ger också större möjlighet för alla som är intresserade att delta i beställargruppen. Den främsta nackdelen med specifika beställargrupper är att de oftast behöver mer tid och resurser än en fast beställargrupp.
3.3 Kravspecifikation M:\5210\2003\Energimyndigheten\500448.apn\Färdig rapport\Slutlig rapport TU 2004-03-30.doc Rapport 15 Statens energimyndighet 2004-03-30 500448 I en kravspecifikation ska beställargruppens samtliga krav på den aktuella produkten, systemet eller processen ingå. De specificerade kraven ska inte bara gälla energiegenskaper, även andra krav som beställargruppen har ska ingå i kravspecifikationen. Sådana krav kan till exempel gälla säkerhet, hälsa, installationskrav, service och kostnad. Att ställa krav på mjuka parametrar är minst lika viktigt som att ställa tekniska krav i en teknikupphandling. Om till exempel den vinnande produktens utseende inte är tillräckligt tilltalande kommer den med största sannolikhet inte att få något genomslag på marknaden. Det är också viktigt att komma ihåg att alla krav som ställs i en kravspecifikation ska vara i form av funktionskrav. Kraven kan delas upp i två nivåer, skallkrav och börkrav. Skallkraven är definitionsmässigt sådana krav som måste uppfyllas för att anbudet ska komma ifråga som vinnare av den aktuella teknikupphandlingen, medan börkrav kan definieras som önskemål vars uppfyllande värderas som mycket positivt. Eftersom teknikupphandlingen ska stimulera framtagande av effektivare teknik är det naturligt att ställa hårda krav. Samtidigt är det av yttersta vikt att de uppställda kraven i en teknikupphandling är möjliga att uppnå. Det är också av yttersta vikt att kravspecifikationen inte bara gäller för svenska produkter, system eller processer, utan att den även håller ur ett internationellt perspektiv. Innan kravspecifikationen slutgiltigt fastställs är det ofta värdefullt att bjuda in tillverkare till en workshop med presentation och diskussion kring de uppställda kraven. Vid en sådan workshop kan man få indikationer på huruvida kraven är för enkla att uppnå, efterfrågad teknik kanske redan finns etc. Det kan också vid en sådan workshop framgå om kraven kanske är för hårda eller att den efterfrågade produkten eller systemet kan vara omöjlig att ta fram till en marknadsmässigt rimlig kostnad. Om det inte är möjligt att anordna en workshop med tillverkarna kan ett alternativ vara att sända ut den preliminära kravspecifikationen på en kortare tids remiss till dem. Av kravspecifikationen ska även framgå hur beställargruppen kommer att verifiera och utvärdera de uppställda kraven. Anbudsutvärdering beskrivs i kapitel 3.5. För vissa produkter med naturligt snabb utveckling kan det räcka med att ta fram och sprida kravspecifikationer och programkrav (det vill säga krav och rekommendationer som tagits fram inom olika nationella eller internationella energieffektiviseringsprojekt och som är frivilliga att följa) för att stimulera tillverkarna att ta fram mer energieffektiv teknik. Kravspecifikationen och programkraven blir då en kanal för att peka på efterfrågan av och vara en katalysator för mer energieffektiv teknik. Exempel på sådana fall är den andra teknikupphandlingen
Page 1 and 2: Statens energimyndighet Teknikuppha
Page 3 and 4: M:\5210\2003\Energimyndigheten\5004
Page 5 and 6: 1 Inledning M:\5210\2003\Energimynd
Page 13: M:\5210\2003\Energimyndigheten\5004
Page 27 and 28: 6.4 Utvärdering M:\5210\2003\Energ
Page 41 and 42: 2. teknikupphandling, och 3. utveck
Page 43: M:\5210\2003\Energimyndigheten\5004

Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?