Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel

More documents

Recommendations

Info

M:\5210\2003\Energimyndigheten\500448.apn\Färdig rapport\Slutlig rapport TU 2004-03-30.doc Rapport 10 Statens energimyndighet 2004-03-30 500448 effekt kan vara att en teknikupphandling kan leda till att en process och utveckling startar hos de tävlande företagen, så att de fortsätter utveckla sina produkter efter beställargruppens önskemål även om teknikupphandlingen inte leder till att någon vinnare utses. Tillverkarna kan se möjligheter att lansera den nya produkten vid ett senare tillfälle. NUTEKs teknikupphandling av energieffektiva kylskåp gav direkta resultat i form av energieffektiva kyl/frysar med en halvering av energiåtgången jämfört med de produkter som vid upphandlingstillfället fanns på marknaden. Men de indirekta effekterna som upphandlingen ledde till var av minst lika stor dignitet. I teknikupphandlingen efterfrågades endast en typ av kyl/frys, men den nya tekniken spred sig på kort tid till större delen av sortimentet för detta produktsegment. NUTEKs teknikupphandling av fönster har lett till en relativt liten direkt effekt, marknadsandelen för de mest energieffektiva fönstren är fortfarande relativt liten. Men upphandlingen inklusive de efterföljande spridningsåtgärderna som NUTEK genomförde har lett till att branschstandarden som helhet har förflyttats mot i genomsnitt väsentligt lägre värmegenomgångsförluster för fönster. Teknikupphandling leder dessutom till ökad kunskap, utbildning och uppmärksamhet kring energieffektiv teknik. Varje enskild åtgärd i en teknikupphandlingsprocess är effektivare som länk i en kedja än som enstaka aktiviteter. 2.5 Varför används inte teknikupphandling överallt? Teknikupphandling är ett styrmedel som ofta fungerar mycket väl. Hur kommer det sig då att det inte används överallt och i större omfattning? Det finns många olika faktorer som påverkar såväl val av som resultat av styrmedel för främjande av ny teknik. Teknikupphandling är ett styrmedel som hitintills vanligen erhållit stöd (finansiellt eller i annan form) från staten. Teknikupphandling passar inte i alla stats och beslutsstrukturer, det kräver en byråkrati som har ett delegerat beslutsfattande som till exempel i Sverige med departement och myndigheter. En anledning till att inte använda styrmedlet teknikupphandling kan vara förtroendebrist. Teknikupphandling bygger mycket på trovärdighet och att bygga upp förtroende mellan olika parter. Det krävs mycket arbete för att bygga upp det förtroendekapital som erfordras för framgångsrika teknikupphandlingar. De stora kraven på trovärdighet gör att naturliga aktörer (operating agent) för genomförande av teknikupphandlingar är myndigheter på internationell, nationell, regional eller lokal nivå.
M:\5210\2003\Energimyndigheten\500448.apn\Färdig rapport\Slutlig rapport TU 2004-03-30.doc Rapport 11 Statens energimyndighet 2004-03-30 500448 En annan anledning till att teknikupphandling inte används mer frekvent har redan berörts, nämligen svårigheten att analysera, beräkna effekter av och utvärdera resultatet av teknikupphandlingar. En tredje anledning att teknikupphandling inte är mer allmänt utbredd som arbetsmetod är att det kan vara svårt att hitta en stark och ekonomiskt uthållig ”operating agent” (ledare). Ett fjärde skäl till att teknikupphandling inte har fått större utbredning kan vara av kulturkrockskaraktär. Det kan finnas en brist på erfarenhet av att arbeta med marknadsföring hos myndighetstjänstemän, och det kan finnas en stor tröskel för näringsliv och företag mot att samverka med myndigheter. Det krävs nytänkande hos både offentliga och privata tjänstemän för att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan marknad och myndigheter. Ytterligare en annan anledning till att teknikupphandling inte används i större utsträckning kan faktiskt vara kommunikationsproblem. Möjligen har inte processen (själva ”mönstret”) i teknikupphandling kommunicerats tillräckligt tydligt och enkelt av dem som hittills har genomfört teknikupphandlingar. Kanske pratas det för mycket om fördelarna och för lite om nackdelarna med teknikupphandling? Om man ser teknikupphandling ur ett internationellt perspektiv påverkar till exempel traditioner och strukturer val av styrmedel, men hur känslig genomförandeorganisationen är för kritik från andra aktörer. Problem som har förekommit i samband med teknikupphandlingar som genomförts i samverkan med andra länder kan starkt generaliserat sägas bero på något eller några av följande kategorier: • Brist på goda exempel (ej möjligt att relatera till egen marknad) • Ingen naturlig/trovärdig ledare (Operating Agent) • Bristande långsiktig finansiering • Organisationstradition – brist på kluster • Politisk genomförbarhet • Långa beslutsvägar från idé till beslut och genomförande av projektet • Brist på innovationsbenägenhet och spjutspetsindustri 3 Teknikupphandlingens olika faser Detta kapitel behandlar teknikupphandlingens olika faser från förstudie till och med spridning av den nya produkten, systemet eller processen samt eventuellt behov av vidareutveckling.
Page 1 and 2: Statens energimyndighet Teknikuppha
Page 3 and 4: M:\5210\2003\Energimyndigheten\5004
Page 5 and 6: 1 Inledning M:\5210\2003\Energimynd
Page 9: M:\5210\2003\Energimyndigheten\5004
Page 15 and 16: 3.3 Kravspecifikation M:\5210\2003\
Page 27 and 28: 6.4 Utvärdering M:\5210\2003\Energ
Page 41 and 42: 2. teknikupphandling, och 3. utveck
Page 43: M:\5210\2003\Energimyndigheten\5004

Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?