Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel
Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel
Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
6.4 Utvärdering<br />
M:\5210\2003\Energimyndigheten\500448.apn\Färdig rapport\Slutlig rapport TU 2004-03-30.doc<br />
Rapport 27<br />
Statens energimyndighet<br />
2004-03-30 500448<br />
Rent generellt kan konstateras att det är lättare att utvärdera en teknikupphandling<br />
av en produkt än en teknikupphandling av ett system eller en process.<br />
För att underlätta utvärderingsarbetet, oavsett om det handlar om produkter, system<br />
eller processer, bör en väl definierad utvärderingsstrategi tas fram <strong>och</strong> slås<br />
fast redan i teknikupphandlingens anbudsunderlag. Detta förfarande gör det lättare<br />
även för tillverkarna att bedöma hur beställargruppen kommer att värdera<br />
olika egenskaper <strong>och</strong> funktioner gentemot varandra. Ett visst mått av flexibilitet<br />
krävs dock för att kunna hantera plötsliga behov av förtydliganden <strong>och</strong> i vissa<br />
fall även förändringar <strong>som</strong> kan uppkomma i utvärderingsfasen lik<strong>som</strong> i teknikupphandlingens<br />
andra faser.<br />
Utvärderingen bör alltid <strong>som</strong> ett minimikrav innefatta en fälttest där det verifieras<br />
att produkten, systemet eller processen fungerar i verkligheten. Ofta utses<br />
vinnare i en teknikupphandling efter laboratorietester, men det kan vara en god<br />
idé att utse vinnare först efter det att fälttesterna är genomförda.<br />
6.5 Spridning<br />
Det finns ett stort antal faktorer <strong>som</strong> påverkar val av spridningsaktiviteter <strong>och</strong><br />
hur väl dessa aktiviteter faller ut. En väl avvägd blandning av information (artiklar,<br />
nyhetsbrev, seminarier, mässor), utbildning, riskminimering (bland annat<br />
nollseriestöd) <strong>och</strong> demonstrationsanläggningar bör eftersträvas. Hur denna<br />
blandning görs bäst beror på vilken typ av produkt, system eller process <strong>som</strong> har<br />
upphandlats. Det finns <strong>exempel</strong> på genomförda teknikupphandlingar där erforderliga<br />
informationsinsatser har varit små <strong>och</strong> det inte har erfordrats några bidrag,<br />
men det är vanligare med motsatsen.<br />
Det bör återigen betonas att spridningsaktiviteter inte bara är Energimyndighetens<br />
(eller annan finansiärs) angelägenhet. Även tillverkare, leverantörer, installatörer,<br />
branschorganisationer med flera aktörer bör vara delaktiga i dessa aktiviteter.<br />
Det är också väsentligt att beställargruppsrepresentanterna aktivt för ut<br />
information <strong>och</strong> kunskap om den nya tekniken i sina respektive organisationer.<br />
6.6 Undvik fallgropar i genomförandefasen<br />
Den bästa strategin för att lyckas med ett teknikupphandlingsprojekt är självfallet<br />
att utgå ifrån att projektet <strong>som</strong> helhet ska bli framgångsrikt. Men det finns ett<br />
antal fallgropar <strong>och</strong> risker för fel i teknikupphandlingens olika faser, <strong>och</strong> det är<br />
av stort värde att se över vilka dessa risker är innan man startar ett teknikupphandlingsprojekt.<br />
Sådana risker kan vara:
Change language