Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel
Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel
Teknikupphandling som styrmedel - metodik och exempel
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
M:\5210\2003\Energimyndigheten\500448.apn\Färdig rapport\Slutlig rapport TU 2004-03-30.doc<br />
Rapport 33<br />
Statens energimyndighet<br />
2004-03-30 500448<br />
Innovationsbenägenhet, förekomst av högteknologisk eller innovativ industri<br />
(spjutspetsindustri), främjar teknikutveckling medan riskaversion oftast motverkar<br />
teknikutveckling (E).<br />
Den naturliga ledaren för processen (F, operating agent/trovärdig garant) för att<br />
driva en teknikupphandling är ofta staten.<br />
8 Slutsatser <strong>och</strong> förslag<br />
<strong>Teknikupphandling</strong> är ett <strong>styrmedel</strong> för främjande av ny teknik. <strong>Teknikupphandling</strong><br />
kan ses <strong>som</strong> ett komplement till marknadskrafterna. Det finns en lång<br />
rad <strong>exempel</strong> på hur teknikupphandling med hjälp av aggregerad kunskap <strong>och</strong><br />
aggregerade inköpsvolymer har lett till mycket goda resultat. Några av de avgörande<br />
faktorerna för ett framgångsrikt resultat av en teknikupphandling är val av<br />
rätt teknik <strong>och</strong> marknad för projektet, väl genomfört förberedelsearbete, en väl<br />
genomarbetad riskanalys, bra projektledning, att den genomförande organisationen<br />
har hög trovärdighet <strong>och</strong> arbetar aktivt med förtroendebyggande samt att<br />
genomförandeorganisationen <strong>och</strong> beställargruppen visar engagemang genom<br />
hela teknikupphandlingsprocessen.<br />
För att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan marknad <strong>och</strong> myndigheter<br />
krävs nytänkande hos både offentliga <strong>och</strong> privata aktörer. Ett utökat erfarenhetsutbyte<br />
mellan myndigheter <strong>och</strong> näringsliv kan bidra till detta.<br />
För att bli mer spridd <strong>som</strong> arbetsmetod behöver teknikupphandling kanske ”förpackas<br />
om <strong>och</strong> ges en ny logotyp”. För att göra teknikupphandling <strong>som</strong> arbets<strong>metodik</strong><br />
mer spridd inom Energimyndigheten föreslås att erfarenhetsbreddande<br />
<strong>och</strong> kunskapsuppbyggande seminarier för handläggare <strong>och</strong> deras chefer genomförs.<br />
Dessa seminarier bör bland annat behandla teknikupphandling <strong>som</strong> <strong>styrmedel</strong><br />
<strong>och</strong> arbets<strong>metodik</strong> <strong>och</strong> ge <strong>exempel</strong> på bra <strong>och</strong> dåliga teknikupphandlingar.<br />
Vidare bör seminarierna innefatta <strong>exempel</strong> på vad <strong>som</strong> fungerar respektive vad<br />
<strong>som</strong> inte fungerar i en teknikupphandling samt frågeställningar kring hur marknaden<br />
fungerar (Hur tänker köpare? Hur tänker tillverkare/leverantörer/säljare?).<br />
Flera drivkrafter för ökad användning av teknikupphandling <strong>som</strong> <strong>styrmedel</strong> <strong>och</strong><br />
arbets<strong>metodik</strong> kan förutses framöver. En sådan drivkraft är klimatfrågan <strong>och</strong> en<br />
annan är förändringar i statsbudgeten, det blir allt svårare att få gehör för rena<br />
bidrag <strong>och</strong> subventioner, samordnade åtgärder <strong>som</strong> teknikupphandlingar bör<br />
därmed bli mer aktuella. EU-kommissionens arbete, till <strong>exempel</strong> energitjänstedirektivet<br />
(ESCO-direktivet) <strong>och</strong> det så kallade EcoDesign-direktivet, är andra<br />
drivkrafter <strong>som</strong> kan komma att innebära större användning av teknikupphandling<br />
<strong>som</strong> <strong>styrmedel</strong> <strong>och</strong> arbets<strong>metodik</strong>. Den ökande globaliseringen ger också fog att<br />
anta att behovet av beställargruppers gemensamma initiativ i form av teknikupp-