Kommentarmaterial för LKF och KUFA VT10 - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LKF120 LKF 170 LKF210 LKF260 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. vt 10 Professionsaspekter av inriktningens innehåll Det övergripande syftet med inriktningen är att studenten skall utveckla kunskaper och förståelse för innehåll och arbetssätt enligt läraruppdraget riktat mot verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem, samt för pedagogisk verksamhet i grundskolans år 1 och 2. Studenten skall successivt i inriktningen utveckla ett vetenskapligt förhåll‐ ningssätt för att i sin yrkesverksamhet kunna planera, genomföra, dokumentera, reflektera över och utveckla verksamheten i förskola, förskoleklass, fritidshem samt den pedagogiska verksamheten i grundskolans år 1 och 2. Barns lek, fantasi och kreativa uttrycksformer, barns kommunikation och samspel med kamrater, barns tal‐ och skriftspråkliga lärande, samt barns matematiska lärande utgör centralt innehåll i inriktningen. Barns lärande och utveckling i vid bemärkelse stude‐ ras, vilket inbegriper barns och ungas socialisation, identifikations‐ och kulturska‐ pande, livsbetingelser och livsvillkor samt deras perspektiv och erfarenheter av dessa. De miljöer som ingår i barns värld ‐ familj, förskola, skola och fritid och andra platser som kan vara betydelsefulla i deras liv, belyses både från samhälls‐ och individnivå och etnicitet och genus utgör viktiga områden. Barns förändrade livsmiljöer skapar nya möjligheter för lek, kommunikation, socialisation och meningsskapande eller lärande. I inriktningen integreras successivt relevant forskning från pedagogik, sociologi och psykologi med syfte att fördjupa studenternas kunskaper om det senmoderna sam‐ hällets förändrade villkor. Det innehåll som uttrycks i kursplanerna och preciseras i kursplanekommentarerna skall kunna relateras till följande innehållsliga professionsaspekter: SAMHÄLLSPERSPEKTIV Forskning om barns livsvillkor, lärande och utveckling tas som utgångspunkter för att studera läraruppdragets samhälleliga karaktär i relation till de yngre barnens lärande och utveckling. Historiska, kulturella och strukturella faktorer synliggörs, dels genom studier av styrdokument på internationell, nationell och lokal nivå, dels genom studier av relevant forskning om dessa verksamheters organisering, innehåll och arbetssätt. Studenterna genomför under sin verksamhetsförlagda utbildning egna analyser av verksamheten och tar successivt själva ett allt större ansvar för genomförandet av de vardagliga aktiviteterna med barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och grund‐ skolans tidigare år. Alla barns lika värde och rättigheter samt delaktighet och infly‐ tande uppmärksammas och betonas, liksom lärares och de pedagogiska verksamheter‐ nas beroende av och kontakt med föräldrar och andra parter i det omgivande sam‐ hället. INOMVETENSKAPLIGA PERSPEKTIV Med utgångspunkt i tvärvetenskapliga och ämnesövergripande perspektiv samt baserat på praxiskunskap om barns intresse, erfarenheter och kompetenser i var‐ dagliga aktiviteter studeras och granskas kritiskt hur lärare skapar miljöer för barns lärande och utveckling i relation till de mål som formuleras i övergripande Sidan O av T =
GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LKF120 LKF 170 LKF210 LKF260 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. vt 10 styrdokument. Fokus ligger på lärares uppdrag i de pedagogiska verksamheterna i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans år 1 och 2 genom studier av forskning där barns lärande och utveckling, synliggörs och problematiseras. Värde‐ grundsfrågor så som genus, etnicitet, interkulturella frågeställningar, barns delaktighet och inflytande utgör innehållsliga aspekter i inriktningen såväl som barns sociala, språkliga och kommunikativa lärande och utveckling, läs‐ och skiftspråkliga processer, matematisk kunskapsbildning, barns lek, kreativitet och skapande verksamhet. INDIVID‐ OCH GRUPPERSPEKTIV I inriktningens kurser studeras barns kamratkulturer som arenor för barns identitetsutveckling och för barns erövrande av kompetenser inom de områden som anges i gällande styrdokument. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling analyseras i relation till relevant forskning om barn och såväl kollektiva som indivi‐ duella dimensioner i dessa teorier uppmärksammas. Barns sätt att hantera omvärlden, formulera frågor och utöva inflytande över sitt eget lärande analyseras och utgör grund för utveckling av studenternas didaktiska kompetenser. Barns lek, skapande och kreativa verksamheter utgör en central utgångspunkt i inriktningen samt hur barn ges möjlighet att utöva inflytande i verksamheten är andra särskilt betydelsefulla aspekter. Metoder att se barn som individer och som en del av gruppen introduceras och sär‐ skild tonvikt läggs vid att ta utgångspunkt i barnens egna intressen och aktiviteter i olika sammanhang. Mångfalden i barns uppväxtvillkor, deras olika erfarenheter och betydelsen av de nära sociala mötena uppmärksammas och bearbetas vid studier av såväl forskning som studenternas egna erfarenheter och reflektioner. 4. Genus‐ och värdegrundsperspektiv I inriktningens kurser uppmärksammas frågor om genus, jämställdhet, värdegrunds‐ och interkulturella frågor. Inriktningens första kurs granskar hur dessa frågor fram‐ träder i läroplaner och andra styrdokument, samt hur dessa frågor är inbäddade i såväl de pedagogiska verksamheternas traditioner och utformning som i människors före‐ ställningar och handlingsmönster. I de följande två kurserna analyseras barns och lärares aktiviteter i pedagogiska verksamheter, med hänsyn till genus, etik, samt interkulturella aspekter. I inriktningens sista kurs skall genus‐ och värdegrundfrågor och interkulturella perspektiv ingå i de studerandes didaktiska överväganden. 5. IKT I första kursen i inriktningen ’ Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år’ liksom i den andra kursen ’ Barns lek, kreativitet och matematiklärande’ förväntas studenterna själv‐ ständigt hantera webbbaserad lärplattform som redskap för kunskapsutveckling och dokumentation. I inriktningens tredje kurs ’Barns kommunikation och skriftspråkande’ använder studenterna digitala verktyg för att illustrera och tolka observationer. I den sista kursen i inriktningen ’Pedagogisk dokumentation ‐ barns och pedagogers Sidan P av T =
Page 1: 1. Inledning KURSPLAN LKF120 LKF170
Page 5 and 6: GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LKF
Page 7: GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LKF

Kommentarmaterial för LKF och KUFA VT10 - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?