You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Holmen’s <strong>paper</strong>#3 <strong>2011</strong><br />
Visst går det<br />
att skapa Haute<br />
Couture av<br />
papper!<br />
Vem är tre millimeter lång<br />
blond, slank och vacker?<br />
Tryckta media och UpCode<br />
ökar papperets slagkraft<br />
Excellent säger Sture<br />
om XLNT
TEXT: Strateg Marknadsföring, Anders Thorén<br />
FOTO: Ulla-Carin Ekblom (sidan 3, 8–14, 16, 17), Anders Thorén (4, 17), Innventia (3–6),<br />
SLU (3–6) Bea Szenfeld Fashion team (1, 3, 15), Rob Judges (3, 18,19).<br />
Sida 5: bild 1 är från SLU, bild 2, 3 är från Innventia, bild 4, 5 MoRe Research.<br />
GRAFISK FORM: Strateg Marknadsföring<br />
TRYCK: Norrköpings Tryckeri<br />
ANSVARIG UTGIVARE: Nils Ringborg<br />
#3<br />
Holmen’s <strong>paper</strong> ges ut av Holmen Paper och produceras i<br />
samarbete med Strateg Marknadsföring.<br />
”Att DR-produkter driver försäljning<br />
i butik är ingen nyhet. Kompletterar<br />
man papperets styrkor med QR-koder<br />
ökar effekten ytterligare. Vi får spårbarhet,<br />
kan mäta effekter, fördjupa<br />
kunskapen om olika kundsegment och<br />
styra erbjudandena efter kundernas<br />
behov. Genom att låta print och QR-<br />
koder gå hand i hand öppnas helt enkelt<br />
nya möjligheter att få ut maximalt<br />
av investeringarna i marknadsföring. ”<br />
Mikael Hjelm<br />
Sales Manager, Nordic Sales
4<br />
16<br />
7<br />
12<br />
18<br />
4<br />
När fibern friläggs<br />
formas materialet<br />
7<br />
Liten kod öppnar oändliga<br />
möjligheter<br />
8<br />
Det bästa från två världa<br />
Omslaget<br />
Kreationen är gjord av papper och kommer från Bea Szenfelds sommarkollektion<br />
2009. Att papperet fångat henne beror på att Bea gärna vill<br />
jobba med material som finns omkring oss och att papper har karaktär.<br />
8<br />
12<br />
Bea älskar papper<br />
16<br />
En ny vy öppnar sig<br />
för Henrik<br />
18<br />
Bokhandel med fanklubb
Den fantastiska fibern<br />
Riv av hörnet på en tidningssida. Håll upp pappersbiten mot ljuset<br />
och där ser du dem – fibrerna som är papperets byggstenar.<br />
Med blotta ögat är det svårt<br />
att se fibrerna inne i själva<br />
papperet, men i den avrivna<br />
kanten sticker en del av dem ut som en<br />
liten frans.<br />
Är det ett svenskt tidningspapper – och<br />
den chansen är hyfsat stor – så är det<br />
mest granfibrer som du ser. I papperet är<br />
de omkring en till tre millimeter långa,<br />
blonda och slanka. De är också väldigt<br />
vackra om man får chansen att betrakta<br />
dem i mikroskop. Men allt är inte granfibrer,<br />
en del är förmodligen returfiber av<br />
blandat ursprung.<br />
Vill man göra en superkort beskrivning<br />
av hur man tillverkar tidningspapper kan<br />
man säga att granfibern hämtas i skogen<br />
som massaved, körs till massabruket där<br />
vedråvaran huggs till småbitar, så kallad<br />
flis, som sedan mals sönder i raffinörer<br />
så att fibrerna friläggs. Pappersmassan<br />
pumpas sedan vidare till pappersbruket,<br />
där man i pappersmaskinen i princip<br />
”sätter ihop” fibrerna igen till det lätta<br />
men starka fibernät som bildar materialet<br />
papper.<br />
En person som kan ge en betydligt djupare<br />
beskrivning av den här processen är<br />
Emilia Liiri, utvecklingschef på Bravikens<br />
Pappersbruk. Hennes avdelning arbetar<br />
med att utveckla hela processen från ved<br />
till färdiga pappersrullar. Utmaningen är<br />
att förstå precis vad som händer i varje<br />
moment i den här kedjan. Den kunskapen<br />
behövs för att ge fibrerna exakt de<br />
egenskaper som behövs för att papperet<br />
ska uppfylla kundernas krav. Och för att<br />
uppfylla de krav som kunderna kommer<br />
att ställa i framtiden.<br />
– Att vi fokuserar så mycket på fibern är<br />
logiskt. Vi vill helt enkel göra rätt från<br />
början. Det är i den fasen, då träflisen<br />
mals sönder så att fibrerna friläggs, som<br />
vi formar vårt material, säger hon.<br />
När process- och produktutvecklarna betraktar<br />
sina fibrer sker det ofta på mikroskopnivå.<br />
Den ursprungliga granvedsfibern<br />
i ett Holmen XLNT-papper är i<br />
genomsnitt 3,5 mm lång och 0,035 mm<br />
bred. Fibrerna är rörformade och fiberväggen<br />
har en komplicerad struktur<br />
med flera olika skikt som skiljer sig i<br />
uppbyggnad och kemisk sammansättning,<br />
se fig.<br />
En viktig del i mekmassaprocessen – kanske<br />
den viktigaste – är att på ett effektivt<br />
men inte alltför brutalt sätt skala av en<br />
del av de här skikten. Man vill komma åt<br />
de lämpligaste fiberskikten för att få styva<br />
och starka fibrer som samtidigt har<br />
bra optiska egenskaper. Man vill också<br />
ha en lämplig andel finmaterial så att<br />
papperskvaliteten blir den avsedda. Utmaningen<br />
är att samtidigt göra det här<br />
på ett energieffektivt sätt.<br />
När experterna diskuterar det här processmomentet<br />
låter det närmast som<br />
hjärnkirugi. De talar om hur man ska<br />
”lägga snittet” så att fiberbearbetningen<br />
sker på rätt plats i fiberväggen och<br />
”fibrilleras” precis lagom mycket. Det<br />
– Att se vedråvaran förädlas till fibrer,<br />
som sedan formas till papper som<br />
exporteras till kunder runt om i världen,<br />
är lika fascinerande idag som när jag<br />
en gång började i skogsindustrin, säger<br />
Emilia Liiri.<br />
Emilia är kemiingenjör från Chalmers<br />
och har i 17 år arbetat med process-<br />
och produktveckling inom skogsindustrin.<br />
Idag är hon utvecklingschef på<br />
Bravikens Pappersbruk.<br />
Fibern består av flera skikt<br />
I ett träd finns ett oräkneligt<br />
antal fibrer vilka har till uppgift<br />
att ge det trädet stadga.<br />
Dessa fibrer binds samman<br />
av lignin. En granfiber är 3–5<br />
mm lång och utformad som<br />
en ihålig långsträckt spole.<br />
Fiberväggen består av flera<br />
skikt. I dessa skikt är buntar<br />
av cellulosamolekyler organiserade<br />
i så kallade fibriller.<br />
Fibrillerna är orienterade i<br />
olika vinklar, vilket har stor<br />
betydelse för fiberns styrka.<br />
Lumen (hålrum)<br />
Sekundärväggar<br />
Primärvägg<br />
Mittlamell<br />
JustTheWayYo
uAre<br />
2<br />
3<br />
1. I trädet<br />
I trädet sitter granfibrerna tätt sammanpackade.<br />
Granveden utgörs av drygt 40<br />
procent cellulosa, som är en kolhydrat.<br />
Cellulosa består av långa kedjor av<br />
sammanfogade ringformiga molekyler.<br />
Andra kolhydrater, så kallad hemicellulosor,<br />
utgör knappt 30 procent av veden. I<br />
papperet bidrar hemicellulosan till att ge<br />
starka fiberbindningar.<br />
Resten av granveden, cirka 30 procent,<br />
är främst lignin som binder samman<br />
fibrerna i veden.<br />
2. Den frilagda fibern<br />
De långa granfibrerna gör att papperet<br />
blir starkt.<br />
4<br />
5<br />
1<br />
3. Efter TMP-processen<br />
Fibern är i naturligt tillstånd ganska<br />
stel, men i TMP-processen har den<br />
bearbetats. Fiberytan har ”fibrillerats” så<br />
att den lätt binder fast vid andra fibrer.<br />
Det finmaterial som bildas i processen<br />
underlättar också fiberbindningen.<br />
4. I papperet<br />
I papperet har fibrerna bundits samman<br />
till ett lätt, starkt och oregelbundet<br />
nätverk. Fiberbindningen sker i kontaktpunkterna<br />
mellan fibrerna då pappersbanan<br />
pressas samman och torkas i<br />
pappersmaskinens olika processteg.<br />
5.Tunnare papper en utmaning<br />
Utvecklingen går mot allt tunnare tryckpapper.<br />
Samtidigt ska papperet vara ljust och ha<br />
en jämn yta som ger en bra bildåtergivning.<br />
Att svara upp till de kraven är en<br />
utmaning för både massa och papperstillverkarna.<br />
Ett Holmen XLNT-papper med ytvikten<br />
34 g/m 2 är bara fem hundradels millimeter<br />
tjockt. Som framgår av tvärsnittsbilden<br />
byggs det upp av endast ett<br />
fåtal fiberlager. Det gäller alltså att dessa<br />
fibrer i processen fått den bearbetning<br />
som ger dem avsedd styrka och bulk.
kan vara nyckeln till att ge Holmen<br />
XLNT-papperet rätt styrka, optiska<br />
egenskaper och dess eftertraktade bulk.<br />
Kanske är liknelsen med kirurgi inte så<br />
dum, det handlar ju om att bearbeta<br />
fiberväggar som är hundradelar av millimetrar.<br />
Kruxet är förstås att det ska<br />
ske med stora och tunga stålraffinörer<br />
som körs med 1 500 varv i minuten!<br />
För den oinvigde låter det osannolikt att<br />
ett sådant precisionsarbete går att utföra<br />
med dessa maskiner Men Emilia förklarar:<br />
Det innebär förstås inte att man bearbetar<br />
den individuella fibern (vilket är<br />
tur eftersom ett gram Holmen XLNTpapper<br />
innehåller en miljon fibrer).<br />
Istället gäller det att utveckla TMPprocessen<br />
så att fibrerna separerats och<br />
massan i genomsnitt har bearbetats på<br />
precis det sätt man vill.<br />
– Det är fullt möjligt och vi är dessutom<br />
bra på det. Men så har vi ju gjort<br />
TMP här på Braviken sedan 1977, säger<br />
Emilia med ett leende. Samtidigt har<br />
Holmen Paper Development Centre under<br />
mer än tio år bedrivit forskning och utveckling<br />
av TMP-processen och byggt<br />
upp expertkompetens inom området.<br />
Den ökade kunskapen gör att papperets<br />
egenskaper nu kan varieras inom allt<br />
vidare gränser. Holmens experter testar<br />
olika metoder för fiberfriläggning till<br />
exempel genom att variera designen på<br />
malsegmenten i raffinören eller genom<br />
att ändra processbetingelser. Att utveckla<br />
granfiberns naturliga styrka och styvhet<br />
är ett av de högst prioriterade målen vid<br />
fiberbearbetningen. God dragstyrka och<br />
bra töjningsegenskaper är ju viktigt för<br />
att papperet ska tåla de påfrestningar<br />
som uppstår i tryckpressarna.<br />
Även om man kommit långt i sitt utvecklingsarbete,<br />
menar Emilia Liiri att<br />
potentialen fortfarande är betydande.<br />
Inte minst då det gäller energieffektivisering<br />
ser hon många möjligheter. På<br />
Braviken har man de senaste åren investerat<br />
nästan 500 miljoner kronor i en<br />
modern linje för mer energieffektiv tillverkning<br />
av TMP-massa. Resultatet har<br />
blivit att elenergiförbrukningen minskat<br />
med 20 procent sedan 2008. Målet är<br />
fortsatt stora minskningar.<br />
– Det är svårt men definitivt inte omöjligt.<br />
Den djupare kunskap vi skaffat oss<br />
om fibern blir mycket värdefull i det arbetet,<br />
säger Emilia Liiri.<br />
Färskfiber och returfiber<br />
Utöver färsk granfiber direkt från<br />
skogen använder Holmen Paper<br />
också returfiber i form av insamlade<br />
tidningar, tidskrifter och kataloger.<br />
Företagets pappersbruk i Madrid<br />
baserar sin tillverkning helt på<br />
returpapper. Det allra mesta av detta<br />
returpapper samlas in genom egna<br />
eller delägda returpappersbolag.<br />
Även vid tillverkningen av flera av<br />
de svenska papperskvaliteterna<br />
används returfibermassa. Andelen<br />
varierar mellan ca 20–50 procent<br />
beroende på papperskvalitet.<br />
Insamlingsgraden för returpapper<br />
ligger både i Sverige och Spanien<br />
över genomsnittet i Europa. Bilden<br />
visar returfibermassa med olika<br />
sorters fibrer.<br />
Egen gran är guld värd<br />
Holmen använder granved som<br />
råvara eftersom granfibern passar<br />
utmärkt i TMP-processen och har<br />
de egenskaper som behövs för att<br />
skapa trähaltigt tryckpapper av hög<br />
kvalitet. Det går även att tillverka<br />
TMP-massa av tall, det gör man till<br />
exempel i Nordamerika, men då<br />
måste processen anpassas efter<br />
som tallveden innehåller mer<br />
extraktivämnen.<br />
För massa- och pappersbruket i<br />
Braviken är det tryggt att Holmen<br />
har 1,3 miljon hektar egen skog,<br />
varav hälften är gran. Holmens<br />
avverkningar hålls alltid lägre än<br />
skogens tillväxt och på så sätt ökar<br />
Holmens egen fiberkälla hela tiden.<br />
Fibern varierar med årstiderna<br />
Fiberegenskaper är inte bara olika<br />
i olika trädslag. De skiljer sig också<br />
mellan olika träd av samma trädslag.<br />
Till exempel är granved från Sydsverige<br />
naturligt ljusare än granved från<br />
norra Sverige.<br />
Fibrerna i ett och samma träd ser<br />
också olika ut på grund av årstidsvariationerna.<br />
De fibrer som bildas<br />
under våren och den varma försommaren<br />
växer snabbast och får<br />
tunna fiberväggar och en mer öppen<br />
struktur. Tillväxten är då intensiv och<br />
stora mängder vatten ska transporteras<br />
genom den öppna fiberstrukturen.<br />
Denna ”vårved” efterträds av<br />
”sommarved” då temperaturen och<br />
tillväxten är lägre. De fibrer som då<br />
bildas får tjockare väggar och sommarveden<br />
har en tätare struktur.
QR-koden har gjort<br />
papperet klickbart<br />
Den ser inte mycket ut för världen, QR-koden.<br />
Men bakom den svartvita verkligheten döljer<br />
sig en uppsjö av möjligheter. Ja, faktiskt hela<br />
webben.<br />
Kanske har du sett den när du<br />
bläddrat i morgontidningen<br />
eller på någon stortavla – en<br />
fyrkantig tvådimensionell figur<br />
som vi kallar för QR-kod<br />
(Quick Response code). Kanske<br />
har du inte reflekterat<br />
mer över det. Eller så undrar<br />
du vad pixlarna kan betyda.<br />
För att de betyder något, det<br />
står helt klart.<br />
Fungerar som en<br />
streckkod<br />
QR-koder fungerar ungefär<br />
som streckkoderna när vi<br />
handlar. Skillnaden är att de<br />
bär på betydligt mer information.<br />
Ofta består informationen<br />
av en länk till en webbplats,<br />
film, bild eller text.<br />
Det som gör koderna tillgängliga<br />
för allmänheten är våra<br />
smartphones. Genom att ladda<br />
ned en QR-app kan den,<br />
med hjälp av mobilkameran,<br />
scanna av rutnätet och förvandla<br />
det till kampanj-<br />
sidor, kontaktuppgifter eller<br />
rabattkuponger. Och de blir<br />
tillgängliga direkt i mobilen.<br />
QR-koden skapar helt enkelt<br />
en länk mellan ett medium<br />
offline till, precis vad som<br />
helst, på webben. Den har<br />
gjort papperet klickbart.<br />
Alla kan göra en<br />
QR-kod<br />
Det var Denso Wave, ett dotterbolag<br />
till Toyota, som skapade<br />
tekniken på 90-talet.<br />
Efter det har metoden blivit<br />
bara mer och mer populär.<br />
QR-koden är designad för att<br />
kunna avkodas i hög hastighet,<br />
där av namnet Quick<br />
Response code. Från början<br />
var det bildelar i tillverkningsfabriken<br />
som skulle spåras.<br />
Idag upptäcker man nya<br />
användningsområden hela<br />
tiden.<br />
Denso Wave tog aldrig patent<br />
på tekniken som QR-koden<br />
bär på och därför kan vem<br />
som helst skapa egna koder.<br />
Även du och jag.<br />
Så, hur tänker du använda<br />
dig av den?<br />
Så här gör du en<br />
QR-kod:<br />
Gå in på valfri webbplats<br />
som genererar QR-koder.<br />
De största är qrcode.<br />
kaywa.com, qurify.com<br />
och delivr.com. Mata in<br />
informationen som du vill<br />
att koden ska innehålla<br />
– vips, så får du fram en<br />
egen QR-kod.<br />
Så här laddar du ned en<br />
QR-kodläsare:<br />
Gå till App store, Android<br />
market eller annan appresurs<br />
i din smartphone.<br />
Sök efter QR-scanner<br />
– två av de vanligaste är<br />
QRReader och QuickMark.
UPC och Holmen XLNT<br />
gör direktreklamen effektivare<br />
Kvalitet är A och O. Men den måste nås på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt. Det är det<br />
enda som är hållbart i det långa loppet, menar Sture Udd, ägare till UPC-gruppen i finländska Vasa.<br />
I<br />
tryckeriet körs Elefanten och Mammuten<br />
för full maskin. Det är smeknamnen<br />
på två heatsetpressar som<br />
när UPC köpte dem var de största i sitt<br />
slag i världen. Företaget har dessutom en<br />
mindre heatsetpress och en avancerad<br />
avdelning för klamring, bindning och annan<br />
efterbehandling. Totalt har cirka 50<br />
miljoner euro investerats sedan1999 då<br />
Sture Udd köpte industrifastigheten och<br />
rustade upp den till toppnivå.<br />
Men Sture Udd understryker att det inte<br />
är maskinerna som är viktigast utan<br />
människorna.<br />
– Vem som helst kan köpa en elefant,<br />
men det är inte alla som kan få den att<br />
dansa, säger han och nickar åt produktionschefen<br />
Hans Heikkilä och hans<br />
team.<br />
Även om Sture Udd lever och andas<br />
”print”, vill han inte tala så mycket om<br />
tryckteknik. Istället talar han om information.<br />
UPC:s uppgift är att tillsammans<br />
med kunder och pappersleverantörer utveckla<br />
nya informationskoncept, nya<br />
”produktkonstruktioner”.<br />
Detta tycks UPC ha lyckats väl med.<br />
Bland kunderna finns detaljhandelsjättar<br />
som tyska Bauhaus, norska Plantagen,<br />
finska Halpa-Halli och många fler.<br />
Gemensamt är att de alla nått bättre lönsamhet<br />
i sina marknadskampanjer. Och<br />
att Holmen XLNT är en viktig komponent<br />
i dessa koncept.<br />
– Jag blev förälskad i Holmen XLNT<br />
redan då jag först hörde talas om produktidén<br />
och det har jag inte ångrat,<br />
säger Sture Udd.<br />
Möjligheten att trycka med hög kvalitet<br />
på ett obestruket papper tilltalar tryckarna<br />
på UPC. Eftersom Holmen XLNT<br />
är cirka 20 procent tjockare än SC-papper<br />
kan tryckeriet välja en lägre ytvikt och<br />
därmed sänka kundens papperskostnader.<br />
De kostnads- och miljöfördelar som
Sture Udd<br />
följer av att distribuera lättare trycksaker<br />
är förstås också intressanta.<br />
Men det starkaste argumentet är ändå<br />
möjligheterna att göra en effektivi-<br />
sering av kundernas DR-projekt som helhet,<br />
menar Sture Udd. Den lägre papperskostnaden<br />
skapar utrymme att producera<br />
fler sidor och göra tätare utskick – mer<br />
kontakt med konsumenterna alltså.<br />
– När konsumenten får en trycksak med<br />
fler sidor och fler erbjudanden ökar försäljningen.<br />
Och om han får den oftare<br />
ökar försäljningen ännu mer. Så enkelt<br />
är det, säger Sture Udd.<br />
För UPC vore det förstås mycket lättare<br />
att producera trycksaker på LWC. Varför<br />
då ta sig an den här utmaningen på<br />
obestruket papper?<br />
– Det handlar om långsiktighet. Ska print<br />
klara sig i den nya mediavärlden måste<br />
vi utveckla koncept som kombinerar hög<br />
kvalitet med hög kostnadseffektivitet,<br />
säger Sture Udd.<br />
Framgångsrik produktutveckling är<br />
alltså en grundförutsättning men det<br />
behövs också mer radikala innovationer,<br />
menar Sture Udd. UPC satsar därför på<br />
att kombinera print med mobiltelefoni.<br />
Han hoppas och tror att den korsbefruktningen<br />
ska stärka ställningen för<br />
papper.<br />
Så Elefanten och Mammuten kan alltså<br />
förbli kärnan i UPC?<br />
– Absolut, men det hindrar inte att vi<br />
samtidigt utvecklar nya affärsområden,<br />
säger Sture Udd.<br />
Om UPC-gruppen<br />
Tryckeriet UPC Print ägs av holdingbolaget<br />
UPC Consulting, som även<br />
har förlagsverksamhet, konsultverksamhet<br />
och tradingverksamhet i<br />
pappersbranschen. UPC Consulting<br />
driver också teknisk utvecklingsverksamhet,<br />
bland annat av UpCodekonceptet.<br />
UPC-gruppen har sitt<br />
huvudkontor i Vasa, Finland och har<br />
drygt 100 anställda.
UpCode stärker papperets<br />
slagkraft<br />
Tryckta medier har enorm potential att generera<br />
affärer på internet. Men mer av dessa vinster<br />
måste gå tillbaka till den tryckta produkten och<br />
på så sätt stärka dess konkurrenskraft. Det är<br />
utgångspunkten för UPC:s lansering av UpCode.<br />
När du läst artikeln<br />
om den nya teaterpjäsen<br />
tar du upp<br />
mobilen, scannar in en tryckt<br />
streckkod och kopplas upp<br />
till internet där du kan köpa<br />
dina biljetter. Scanningen<br />
registreras och autentiseras<br />
varefter transaktionen<br />
registreras och tidningen får<br />
provision på affären.<br />
Det här är bara en av hundratals<br />
möjligheter som finns<br />
eller är på väg ut på marknaden.<br />
Att scanna streckkod<br />
(QR-koder) se sid 7 med<br />
mobiltelefonens kamera är<br />
visserligen ingen ny teknik,<br />
men UPC:s innovation ligger<br />
i att själva scanningen blivit<br />
”intelligent” och innehåller<br />
program för avancerad<br />
informationshantering och<br />
kontroll. Med den tekniken<br />
kan en rad funktioner som<br />
marknadsföring, logistik och<br />
betalning integreras, framhåller<br />
Sture Udd, ägare till<br />
UPC-gruppen.<br />
– Vi behåller den tryckta<br />
produktens alla fördelar och<br />
kombinerar dem med det<br />
bästa ur den digitala tekniken,<br />
säger han.<br />
För pappersindustrin är tekniken<br />
särskilt intressant eftersom<br />
den allt mer används för<br />
att öka pappersmedias slagkraft.<br />
Till exempel har israeliska<br />
dagstidningen Yedioth<br />
nyligen testat UpCode för<br />
att låta sina läsare ladda ned<br />
musik. Inom 24 timmar<br />
hade 30 000 nedladdningar<br />
gjorts. Den ryska tabloiden<br />
Kaleidoskop har gjort liknande<br />
kampanjer och erbjudit<br />
läsarna spel till mobilerna.<br />
– Dessa enkla lösningar kommer<br />
snart att följas av betydligt<br />
mer avancerade applikationer,<br />
säger Sture Udd.<br />
Medan traditionell annonsering<br />
inte ger någon direkt<br />
koppling mellan trycksaken<br />
och annonsörernas försälj-<br />
ning ska detta bli verklighet<br />
genom UpCode. UPC känner<br />
av alla scanningar som görs<br />
med deras teknik runt om<br />
i världen. Man kan alltså<br />
arbeta med affärsupplägg<br />
som bygger på konkreta<br />
affärer.<br />
– UpCode kan skapa helt nya<br />
affärskombinationer, nya<br />
förlagskoncept och helt nya<br />
former av samverkan mellan<br />
intressenter inom print och<br />
den digitala världen. Det blir<br />
absolut nödvändigt om vi<br />
ska flytta fram de tryckta<br />
mediernas positioner, säger<br />
Sture Udd.<br />
Den tryckta produkten och<br />
internet knyts ihop genom<br />
en streckkod som scannas<br />
med mobiltelefonens kamera.<br />
Mobilens UpCode-program<br />
hanterar informationen och<br />
gör det möjligt att till exempel<br />
få mer information om en annonserad<br />
vara, beställa biljetter<br />
till evenemang eller skänka<br />
pengar till en insamling under<br />
professionella former, det vill<br />
säga konsumenten kan lita på<br />
innehållet och att sidan som<br />
visas är autentisk.<br />
Läs mer om streckkodtekniken<br />
på sid 7.
EA SZENFELD
Papperets oändliga uttrycksmöjligheter<br />
fascinerade och fångade Bea Szenfeld<br />
Det var Absolut Vodka som fick Bea Szenfeld att upptäcka papperets oändliga<br />
uttrycksmöjligheter. Som en av sex konstnärer från hela världen bjöds hon in av<br />
dåvarande ägaren Vin & Sprit för att göra sin tolkning av Absolut Apeach när drycken<br />
introducerades.<br />
– Oj, vad papper jag fick skriva på. Det var avtal på avtal. De verkar tycka om papper<br />
tänkte jag, så varför inte använda det när jag gör mitt förslag.<br />
Sagt och gjort och tävlingen vann<br />
Bea. Hennes kreativa skapelse kom<br />
bland annat att publiceras över hela<br />
världen på första sidan på V&S<br />
kundtidning. Naturligtvis gladde segern<br />
Bea. Minst lika glad blev hon<br />
över att ha upptäckt ett material<br />
hon verkligen trivdes med.<br />
– Gud var roligt det var att jobba<br />
med papper. Känslan fångade mig<br />
och materialet gav mig helt nya uttrycksmöjligheter,<br />
jämfört till exempel<br />
med tyg, säger Bea.<br />
Gnistrande Björk på Polar<br />
Music Prize<br />
Just nu jobbar hon med sin femte<br />
klädkollektion av papper. En av de<br />
tidigare är ”Sur la plage”. I den ingår<br />
strand- och badkläder. Men går<br />
bad och papper ihop?<br />
Svaret är … nej. Förklaringen är att<br />
Beas kollektioner av papper ska<br />
jämföras med Haute Couture. Det<br />
är unika plagg som är skapade för<br />
att i regel bäras bara en gång. Det är<br />
kort och gott konst som man ska titta<br />
på. Men de kan bäras. Kreationerna<br />
i ”Sur la plage” har Bea testat och<br />
de fungerar.<br />
En av dem som burit en kreation,<br />
signerad Bea, är den isländska artisten<br />
Björk. När hon tog emot Polar<br />
Music Prize 2010 i Stockholm bar<br />
hon en hjärtformad kavaj i veckat<br />
metalliskt papper. Den reflekterade<br />
ljuset från strålkastarna på scenen<br />
på ett magnifikt sätt.
Förbrukade kaffekapslar blev baddräkter<br />
Kort om Bea<br />
Bea Szenfeld är född i Polen 1972.<br />
Tillsammans med sin mor kom hon<br />
till Sverige 1983. Cirka 20 år senare<br />
hade hon byggt upp ett eget<br />
modehus med kollektioner både för<br />
män och kvinnor. Kollektionen bar<br />
hennes eget namn och kunde köpas<br />
över hela Europa och andra delar av<br />
världen. Ett betydelsefullt steg i hennes<br />
karriär var när hon tävlade mot<br />
andra europeiska designers om en<br />
praktikplats hos Stella McCartney.<br />
Bea vann tävlingen och fick uppleva<br />
en spännande tid i London.<br />
Numera är varumärket avvecklat<br />
och Bea viker sin tid som designer,<br />
konstnär, utbildare och föreläsare.<br />
– Kavajen tog tre månader att tillverka.<br />
Allt är handskuret och handlimmat, säger<br />
Bea. Kavajen finns numera på Statens<br />
Kulturråd i Sverige och andra av<br />
Beas plagg ingår i Nordiska museets<br />
konstsamlingar.<br />
Med olika nyanser av rostat<br />
bröd<br />
Idag jobbar Bea inte bara som designer.<br />
Hon är en ofta anlitad föreläsare och<br />
har Workshops på skolor och företag.<br />
Ett av företagen som anlitat henne, är<br />
Sony Ericsson. Här fick deras designteam<br />
lära sig att tänka ”utanför boxen”.<br />
Eller vad sägs om att göra<br />
färgskalor av olika nyanser av rostat<br />
bröd!<br />
– Som designer måste man våga tänka<br />
annorlunda och spränga gränser.<br />
Innan Bea ”upptäckte” papperet, hade<br />
hon ett eget klädvarumärke där kollektion<br />
följde på kollektion. Men kraven<br />
på att växa, hålla investerare vid gott<br />
mod och få tusen och åter tusen ting<br />
att hamna på rätt plats i rätt tid, tog<br />
för mycket energi och tid.<br />
– Det jag ville ägna mig åt – design –<br />
fick mindre och mindre plats i mitt liv.<br />
Så jag avvecklade varumärket och bestämde<br />
mig för att gå vidare.<br />
Det blev ett eget företag med – som<br />
Bea utrycker saken – rätt magkänsla<br />
och ett stort kulturkapital. Design,<br />
kommunikation i vid bemärkelse och<br />
konstprojekt är numera hennes arbetsuppgifter.<br />
Museer öppnar dörrarna<br />
Senast i somras hade Bea en utställning<br />
på Kristianstads stadsmuseum.<br />
– Det är verkligen roligt att museerna<br />
ställer ut mode och att designers fått en<br />
ny möjlighet att visa upp sin konst.<br />
Att papperet fångat Bea beror på att<br />
hon tycker det är ett material med karaktär.<br />
Det gäller oavsett om hon arbetar<br />
med kartong, servetter eller vanligt<br />
linjerat A4-papper.<br />
– Papper finns dessutom omkring oss<br />
och jag vill gärna arbeta med sådant<br />
material, säger Bea och berättar historien<br />
om ett nyöppnat café i Stockholm<br />
som anlitade henne för att öppningen<br />
skulle bli ett event man mindes.<br />
Kaffekapslar blev baddräkt<br />
För att göra historien kort använde Bea<br />
något vardagligt – de förbrukade kapslar<br />
som används i kaffemaskiner. Hon<br />
delade på, tvättade ur och färgsatte<br />
dem, satt dit en liten Swarovski-kristall i<br />
varje och skapade två definitivt annorlunda<br />
baddräkter med huva. Kreationerna<br />
bar två modeller vid invigningen<br />
och plaggen fanns sedan på plats under<br />
några veckor i caféet. Och nog fick Beas<br />
uppdragsgivare en ”snackis” alltid.<br />
Numera finns dräkterna hos Bea och visas<br />
upp i samband med konstutställningar<br />
och mässor. Senast fanns de på<br />
plats vid en av Skandinaviens största<br />
textilmässor, där Bea föreläste. Mitt<br />
bland alla upptänkliga skapelser i tyg<br />
och garn lockade kaffekapslarna och<br />
kreationerna i papper många till spontana<br />
kommentarer som; Vad häftigt!<br />
Tänk vad man kan göra med vardagliga<br />
ting! Vilken kreativitet!
Baddräkter, toppar, kavajer och<br />
accessoarer – allt är av papper<br />
och skapat av Bea Szenfeld.<br />
Hon prisar materialet och att designers<br />
fått nya arenor – museer<br />
och konsthallar – där de kan visa<br />
upp sina skapelser.
Namn: Henrik Sjölund<br />
Ålder: 45 år<br />
Familj: Fru och fyra barn<br />
som alla åker vattenskidor<br />
Senast sedda film:<br />
Går inte så ofta på bio,<br />
men det måste vara den<br />
senaste av ”Pirates of the<br />
Caribean”.<br />
Bok på nattduksbordet:<br />
Jo Nesbös ”Huvudjägarna”.<br />
Drömsemester: Gör vi<br />
varje år – skidresan till<br />
Alperna. Då bilar hela<br />
familjen ner och vi får tid<br />
för varandra både under<br />
resan och i backarna.<br />
Ny kapten för Team Holmen Paper<br />
Det är dagen innan Henrik Sjölund, Nils Ringborg och Lars Winter ska möta styrelsen för<br />
Holmen-koncernen. På agendan står ”Verksamhetsplan <strong>2011</strong>”. På sjätte våningen i Holmens<br />
kontor i centrala Norrköping viker trion en stor del av dagen för att finslipa sin presentation.<br />
Förutom besked om innevarande år, vill styrelsen även ha blick fram mot 2020.<br />
− Det är inte bara vi tre som jobbat med planen. Det är ett lagarbete som involverar de flesta<br />
delar av vår organisation.<br />
Under förmiddagen<br />
kallar Henrik till sig<br />
Mickael Pettersson<br />
som är chef för Holmen<br />
Finance Centre och Giselle<br />
Sucre. Diskussionerna rör<br />
bland annat hur utvecklingen<br />
av frakt-, ved- och el-priser<br />
samt returpappersmarknaden<br />
kan förväntas påverka<br />
Holmen Papers strategi och<br />
konkurrenskraft.<br />
Efter två timmar bryter trion<br />
för lunch. För Henriks del blir<br />
det en omelett nära nog på<br />
stående fot.<br />
− Jag ska hinna klippa mig på<br />
lunchen också, säger Henrik<br />
när han bryter upp från bor-<br />
det på Café Broadway. Stället<br />
var stamlokus för en känd<br />
svensk musikgrupp – Eldkvarn<br />
– och stället har fortfarande<br />
kvar sin kultstatus och genuina<br />
look från 1970-talet.<br />
Vi bejakar papper<br />
till 110 %<br />
Nyklippt och med lite hårklipp<br />
som kliar, lättar Henrik<br />
på slipsen när jobbet rullar<br />
vidare på eftermiddagen. För<br />
Henriks del blir morgondagen<br />
lite av en premiär. Styrelsen<br />
på Strandvägen i Stockholm<br />
har han mött åtskilliga gånger<br />
som marknadsdirektör. Men<br />
nu är han vd och har varit så i<br />
ett par veckor.<br />
− Efter 17 år på företaget har<br />
jag ett bra grepp om verksamheten,<br />
men nu får jag en bredare<br />
palett av frågor att hantera.<br />
Kundkontakter kommer<br />
självklart att fortsatt vara en<br />
viktig del i mitt arbete, även<br />
om det nu är Nils Ringborg<br />
som tar över huvudansvaret<br />
för marknadssidan, säger<br />
Henrik.<br />
Kunderna har Holmen Paper<br />
nyligen gett ett löfte som förpliktigar;<br />
People committed<br />
to Paper, ett företag med medarbetare<br />
som till 110 % bejakar<br />
papper.<br />
Färskfibern ger fördelar<br />
Att bejaka papper innebär<br />
inte att man ska sitta still i<br />
båten. Det förändringsarbete<br />
som pågår ska fortsätta och<br />
intensifieras.<br />
Henrik Sjölund:<br />
− Vi måste ständigt se över<br />
våra processer så att vi producerar<br />
papper på ett så kostnadseffektivt<br />
sätt som möjligt.<br />
Vår konkurrensfördel<br />
ligger i tillgången på färsk<br />
fiber som ger papperet en<br />
högre ljushet och mera bulk<br />
jämfört med produkter som<br />
baseras på returfibrer.<br />
Med färska fibrer kan Holmen<br />
Paper utveckla konkurrenskraftiga<br />
alternativ till traditionella<br />
magasinpapper.
Holmen XLNT och på senare<br />
tid även Holmen VIEW är två<br />
exempel på unika produkter<br />
som skapat möjligheter för<br />
Holmen Papers kunder att<br />
spara pengar. Typiska användningsområden<br />
är produktkataloger,<br />
DR och magasin.<br />
Drar folk till butik<br />
Att Henrik tagit över ett företag<br />
i en traditionell bransch<br />
som är mitt uppe i en smärtsam<br />
omvandling − drivet av<br />
nya medier och sjunkande<br />
efterfrågan – är han högst<br />
medveten om. Men han säger<br />
sig ändå ha goda skäl att tro<br />
på sin produkt.<br />
– Internet är ett lysande media<br />
och verktyg. Jag har själv<br />
en iPad som jag använder<br />
både privat och professionellt.<br />
Ny teknik kommer att<br />
fortsätta att påverka vår<br />
bransch, men den är inte bäst<br />
på allt, säger Henrik.<br />
Det han syftar på är att papperet<br />
har fantastiska miljöegenskaper<br />
och är betydligt<br />
bättre ur miljösynpunkt än<br />
vad gemene man tror. När<br />
det gäller ”push marketing”<br />
dvs. att få folk att handla är<br />
också papperet fortsatt överlägset<br />
som media.<br />
I till exempel TV-reklam har<br />
man tid – och pengar – att<br />
koncentrera sig på något enstaka<br />
erbjudande. Med DR<br />
och produktkataloger kan<br />
Ett möte med HR-chefen<br />
Ingegerd Engquits, ett längre<br />
samtal med Australien, och<br />
en snabb blick i mailboxen<br />
hann Henrik med innan mötet<br />
om verksamhetsplanen tog<br />
vid.<br />
man mångfaldiga antalet erbjudanden<br />
och dra folk till<br />
butik.<br />
Koll på omvärlden<br />
Hur följer du marknaden<br />
och ser trender för att fatta<br />
både vardagliga och strategiska<br />
beslut?<br />
− De som har bäst koll på utvecklingen<br />
är våra kunder.<br />
Genom att föra en dialog<br />
och lyssna på vad de har att<br />
säga, skapar vi oss en bra<br />
känsla. Sen lägger vår ”business<br />
intelligence” avdelning<br />
mycket tid på att följa såväl<br />
våra kunder som vår egen<br />
bransch. När tillfälle ges läser<br />
jag också t ex The Economist<br />
och håller mig a jour<br />
med olika branschorgan.<br />
Och så är ju orderboken en<br />
nog så god indikator.<br />
Henrik nämner även att tidningarnas<br />
sidomfång ger en<br />
bra blick av konjunkturläget.<br />
Och varför inte!<br />
En tidigare svensk finansminister<br />
– Gunnar Sträng – följde<br />
vad som skedde på järnvägen.<br />
Från sitt tjänsterum i<br />
centrala Stockholm tittade<br />
han på antalet godsvagnar<br />
som passerade. Ju fler desto<br />
bättre var konjunkturen.<br />
Bokpapper<br />
– ett strategiskt viktigt produktområde<br />
Med drygt 60 miljoner innevånare och<br />
ett världsomfattande språkområde är<br />
Storbritannien en dynamisk bokmarknad.<br />
Storbritannien är också en av<br />
Holmen Papers största marknader för<br />
Holmen BOOK, ett bokpapper som<br />
främst används till pocketböcker.<br />
– Det användningsområdet ställer speciella kvalitetskrav.<br />
Konsumenterna vill att böckerna ska vara läsvänliga,<br />
vilket kräver papper med god ljushet och<br />
med jämn och ren yta, säger Torsten Stjernschantz,<br />
vd för Holmen Paper i London.<br />
En pocketbok ska också kännas stadig, vilket kräver<br />
ett papper med hög bulk och styvhet. Hög fiber- och<br />
fuktstabilitet är också ett absolut krav från förlag<br />
och tryckare. Bokpapper med ojämn kvalitet ger<br />
krokiga och sladdriga böcker som ingen bokhandlare<br />
vill ha i sina hyllor.<br />
Medan den brittiska bokhandelsbranschen drabbats<br />
hårt av konkurrens från nya försäljningskanaler, har<br />
bokpappersmarknaden inte haft en lika kraftig nedgång.<br />
De digitala böckernas segertåg i mobiler och<br />
läsplattor märks dock tydligt och under 2010 minskade<br />
bokproduktionen i UK med drygt tre procent.<br />
Holmens bedömning är dock att stora konsumentgrupper<br />
även fortsättningsvis vill hålla fast vid den<br />
tryckta boken, inte minst pocketboken som visat sig<br />
konkurrenskraftig.<br />
– För oss är bokpapper ett strategiskt produktområde<br />
och vi fortsätter att satsa betydande resurser<br />
på både produkt- och marknadsutveckling, säger<br />
Torsten Stjernschantz.<br />
Torsten Stjernschantz,<br />
vd för Holmen Paper i London
Blackwell’s<br />
– mycket mer än en bokhandel<br />
Blackwell’s på Broad Street i Oxford är ingen vanlig bokhandel. Med sina<br />
250 000 titlar är den en av de allra största i Europa, men det är ändå inte<br />
storleken som imponerar mest.<br />
Istället är det kunskapen och<br />
engagemanget som gör Blackwell’s<br />
till vad det är. Det är<br />
butikens specialister, företagets<br />
relationer till författarna,<br />
de många kulturevenemangen<br />
osv. som är det unika.<br />
Och så är det förstås historien.<br />
Företaget grundades<br />
1879, som en minibokhandel<br />
för begagnade läroböcker.<br />
Verksamheten växte dock<br />
snabbt och kompletterades<br />
på 1920-talet med ett eget<br />
bokförlag som blivit världsberömt.<br />
Till exempel har författare<br />
som J.R.R. Tolkien<br />
och Dorothy Sayers debuterat<br />
på Blackwell’s förlag.<br />
Butiken ligger kvar på samma<br />
plats men har nu tagit hela<br />
huset i besittning. Med ekpaneler,<br />
heltäckningsmattor<br />
och knarrande trägolv är<br />
miljön precis som den ska<br />
vara i en brittisk bokhandel.<br />
Men låt er inte luras – Blackwell’s<br />
är ett modernt företag,<br />
som mycket målmedvetet anpassat<br />
sig till förändringarna<br />
i omvärlden. Företaget har<br />
vuxit till en nationell butikskedja<br />
med ett 60-tal butiker<br />
runt om i landet.<br />
Blackwell’s har varit snabbfotade<br />
i det anpassningsarbetet.<br />
Till exempel var man<br />
den första bokhandelskedjan<br />
i Storbritannien som började<br />
sälja böcker på internet och<br />
man har därefter konsekvent<br />
förstärkt positioner i den digitala<br />
världen. Butikens blogg<br />
är en välkänd mötesplats för<br />
bokälskare och Blackwell’s är<br />
väl synliga på Twitter, Facebook<br />
osv.<br />
Euan Hirst,<br />
försäljningschef<br />
Onlineaffärerna är växande<br />
men Blackwell’s är noga<br />
med att inte förlora sin själ.<br />
Därför försöker man lika<br />
konsekvent utveckla den traditionella<br />
bokhandeln.<br />
– Oxford är en välbärgad<br />
stad med ett universitet av<br />
världsklass och en livaktig<br />
turistnäring, så visst är köpkraften<br />
god. På grund av vårt<br />
sortiment har vi inte bara en<br />
lokal utan också en nationell<br />
och en internationell kundkrets,<br />
säger Euan Hirst, försäljningschef<br />
på Blackwell’s i<br />
Oxford.<br />
Blackwell’s ambition är att<br />
vara ”mer än bokhandel”,<br />
framhåller Euan Hirst. Till<br />
exempel satte Blackwell’s i<br />
våras upp en komplett teaterpjäs,<br />
Dr. Faustus, i butikens<br />
källarplan. Under de två månader<br />
som projektet pågick<br />
sågs föreställningen av mer<br />
än 9 000 personer. Att skilja<br />
sig från mängden är alltså en<br />
del av strategin. Men den<br />
”personlighet” som butiken<br />
på så sätt bygger upp måste<br />
även tilltala morgondagens<br />
bokkonsumenter. Det gäller<br />
alltså att noga lyssna på de<br />
unga kunderna, inte minst<br />
via de sociala medierna.<br />
– Det gör vi verkligen, men<br />
egentligen vill jag hellre tala<br />
om ”fans” än om kunder.<br />
Vi vill ju att de ska älska<br />
oss, inte bara handla hos<br />
oss, säger Euan Hirst.
Brittisk bokhandel hårt pressad<br />
Den brittiska bokhandelsbranschen<br />
genomgår just nu<br />
större förändringar än på<br />
mycket länge. Framförallt är<br />
det tre faktorer som påverkar<br />
den traditionella bokhandeln:<br />
– Onlineförsäljningen växer<br />
och påverkar prisbilden.<br />
– Dagligvaruhandeln tar<br />
över en allt större del av försäljningen<br />
av bestsellers.<br />
– Övergången från pappersböcker<br />
till e-böcker fortsätter.<br />
Samtidigt har branschen<br />
drabbats av ett hårdare ekonomiskt<br />
klimat där de brittiska<br />
konsumenternas disponibla<br />
inkomster minskat.<br />
Branschen har i första hand<br />
försökt möta detta genom<br />
kostnadseffektivisering. Företagen<br />
har försökt omförhandla<br />
sina hyreskontrakt<br />
eller flyttat från stadskärnorna<br />
till billigare butikslägen. Personal<br />
har sagts upp eller fått<br />
gå ned på deltid, osv.<br />
Bokhandelskedjorna har<br />
också provat nya affärsmodeller,<br />
till exempel genom att<br />
hyra tillfälliga lokaler för<br />
julhandelsförsäljningen eller<br />
etablera sig med specialbutiker<br />
vid universiteten. Andra<br />
har diversifierat sitt sortiment<br />
och gett ökad plats åt kontorsmaterial,<br />
DVD-skivor,<br />
spel, pysselartiklar m.m.<br />
Trots dessa åtgärder har ett<br />
stort antal bokaffärer tvingats<br />
lägga ned och enligt de flestas<br />
mening kommer den utvecklingen<br />
att fortsätta. Euan<br />
Hirst på Blackwell’s delar<br />
den uppfattningen, men han<br />
är ändå övertygad om att<br />
”riktiga böcker” kommer att<br />
vara basen för bokhandels-<br />
branschen under lång tid<br />
framåt.<br />
– Jag började i branschen<br />
redan 1987 och vartenda år<br />
har det kommit rapporter<br />
som dödförklarat pappersboken.<br />
I själva verket är pappersboken<br />
en väldigt robust<br />
produkt, den är bärbar, lätt<br />
att använda och den har ett<br />
eget värde utöver sitt innehåll.<br />
Utmaningen från e-boken är<br />
en realitet och visst kommer<br />
den att förändra medielandskapet.<br />
Men den kommer<br />
inte att döda pappersboken,<br />
säger Euan Hirst.<br />
Blackwell’s källarvåning “The Norrington Room” rymmer mer än 100 000<br />
böcker och sträcker sig under Trinity College vid Oxfords Universitet
www.holmen.com<br />
remium<br />
... fångar både känslan och ögat!<br />
Holmen Premium är vad papperet heter. En premiumprodukt som förmedlar<br />
den känsla ditt varumärke står för. Papperet fångar också blicken med sin<br />
förmåga att distinkt återge fyrfärgsbilder med hög rastertäthet.<br />
Med andra kvaliteter som hög ljushet, god opacitet och glans kan du bryta<br />
traditionen att välja ett bestruket papper när du ska trycka direktreklam,<br />
magasin och tidskrifter. I många fall kan du ersätta LWC-papper med vårt<br />
SC-papper. Premiumprodukten från Holmen Paper.<br />
Kontakta ditt lokala Holmen Paper kontor, eller beställ pappersprover via vår hemsida<br />
www.holmen.com/samples<br />
Swedish
Change language