Fritt fram när vandrings- hindren tas bort 22 18 8 6 - Holmen

Vatten
en allt hetare fråga
i skogen – och i världen
TExT & FOTO L A R S K L I N G S T R Ö M
Den lilla skogsbäcken slingrar sig fram
genom granskogen. Det är sådana här
skogsmiljöer som brukar beskrivas som
trolska. Inte oväntat är den här skogen
ett skyddat reservat.
Men så här idylliskt ser det inte ut över-
allt – vare sig i skogen eller på andra
håll. Och framförallt inte i europeiskt eller
globalt perspektiv. Det är därför vatten
blivit en så het fråga i världen.
Vatten – en evig resurs
Allt liv på jorden är beroende av vatten. När solen värmer
hav, sjöar och mark dunstar vatten till ånga. Vattenångan
stiger, kyls av och bildar moln som släpper ifrån sig regn.
En del av regnvattnet rinner tillbaka till vattendragen. En
annan del tränger ned i marken och tas där upp av växternas
rötter. Också detta hamnar till slut i atmosfären.
Det vatten som inte tas upp av växterna rinner djupare
ned och bildar grundvatten. Kretsloppet är evigt. Vattnet
tar aldrig slut.
Färskt och rent vatten har blivit en
bristvara på vår jord. Länge trodde
människorna att vattendragen och
haven var så stora att de inte lät sig påverkas
av mänskliga aktiviteter. Eller också
struntade man i det. Men vid mitten av
1900-talet hade utvecklingen gått så långt
att många vattendrag, även här i Sverige,
hade förvandlats till stinkande kloaker
utan liv.
Det blev en väckarklocka som resulterade
i ett snabbt ökat medvetande om att något
måste göras. Ett intensivt vattenvårdsarbete
tog sin början. Och resultaten lät inte vänta
på sig. Genom att bygga reningsverk och
skärpa alla bestämmelser återhäm-
tade sig många vattendrag. I tidigare
helt döda fjärdar gick det åter att fiska.
Vid FNs stora miljökonferens i Stockholm
1972 bjöds delegaterna till sin
stora förvåning friskt och gott vatten taget
direkt ur en liten sjö i Kolmården. Idag
håller de flesta vattendrag i Sverige ”hygglig”
kvalitet. Men efter den första storstädningen
återstår ännu mycket. Inte minst
handlar det om vattenmiljöerna i skogarna
som hanterades mycket styvmoderligt när
de storskaliga skogsbruksmetoderna infördes
för drygt ett halvt sekel sedan.
Water Footprint hjälper dig välja
Water Footprint är ett mått på hur mycket vatten som
används för att framställa en produkt. Hela förädlingskedjan
beaktas.
Den mat vi äter varje dag kräver cirka 3 000 liter
vatten. För att tillverka 1 kg bomull går det åt mellan
7 000 och 29 000 liter vatten.
Allt fler produkter förses därför numera med en symbol
och en uppgift om hur mycket ”vatten” det finns i
den. Miljödebatten och trycket från marknaden driver på.
Skogar kalhöggs ända ner till stränder och
bäckkanter. ”Sparade kantzoner” var ett okänt
begrepp ända till för bara några tiotal år sedan.
Allt fler skogsbilvägar drogs fram genom landskapet
utan andra ambitioner än att de skulle
vara funktionella – för lastbilar att forsla virke
på. Följden blev att de vägtrummor som lades ut
där bäckar och vattendrag korsade de nyanlagda
vägarna ofta kom att placeras på ett sätt som
gjorde att bara vattnet kunde passera – inte dess
mångfald av fisk och andra organismer.
Men sett i ett internationellt perspektiv är de
problem som fortfarande är förknippade med
vatten här i Sverige, mycket små. Att Sverige är
så förhållandevis lyckligt lottat beror på främst
två saker: regnrikt klimat och gles befolkning.
På kontinenten ser det helt annorlunda ut.
De flesta länder är mycket tätbefolkade. Vattnet
i floder och vattendrag används ofta flera gånger
– av såväl människor som industrier – på sin
långa väg från källflödet till havet.
Fortfarande är många vattendrag svårt förorenade,
vilket är den enskilt viktigaste orsaken
till att EU för tio år sedan tog initiativet till det
vattendirektiv som nu införts. Målet är att alla
vattenmiljöer i Europa ska hålla ”god ekologisk
status” år 2015.
Om vi vidgar perspektivet ytterligare och
tittar på jorden som helhet så mörknar bilden
ytterligare. Bristen på vatten som går att dricka
är i själva verket ett problem som är minst lika
stort som den skenande klimatförändringen. Om
inte annat så har översvämningskatastrofen i
Pakistan i någon mån öppnat världens ögon för
vad som är på väg att hända.
Läser man notiserna längst ner på sidan här
så ser det nattsvart ut. Men även om allt som
står i dem är korrekt så finns det ändå forskare
som andas ett visst hopp om att problemen ska
kunna lösas. En sådan är Malin Falkenmark,
verksam vid Stockholm International Water
Institute, SIWI, och intervjuad i Skog&Virke för
ett år sedan. Hon är en världsauktoritet inom
området vattenförsörjning. Hennes budskap
handlar om att medvetandegöra för världens
rika länder att minska sina klimatskadliga
utsläpp till nivåer som inte äventyrar klimatet.
Hon är övertygad om att mänskligheten kommer
att hitta någon form av hållbar balans mellan
människans behov och ekosystemens. Nyckelordet
är ”anpassning”.
– Politikerna måste förstå sambanden
mellan klimatproblemet, vattenbristen, befolkningsutvecklingen,
fattigdomen, skogsförstörelsen
och utarmningen av den biologiska mångfalden,
säger hon.
– Man inser inte att vattnet är en gemensam
nämnare för dem alla.
Malin Falkenmark är övertygad om att ju
värre problemet blir desto tydligare kommer
det att framstå för den rika delen av världen att
något måste göras. Och det är inte möjligheter
som saknas – utan vilja och politiskt mod.
Bristen på vatten
accentueras
Idag saknar mer än en miljard människor
i världen rent dricksvatten. Ytterligare
1,4 miljarder lever i områden där
stora vattendrag är på väg att torrläggas.
FN:s prognoser visar att om 40 år
kommer mer än tre miljarder människor
att lida av permanent vattenbrist.
Vattenkris att vänta
Både FN och Världsbanken
varnar för att en global vattenkris
är att vänta. Huvudorsaken är
att befolkningen är så ojämnt
fördelad i förhållande till jordens
vattenresurser. Där det finns
många människor är det ofta ont
om vatten, och vice versa.
Vattnets väg
genom landskapet
Ett vattendrag förändras gradvis på vägen från sina källflöden ner
till någon sjö eller till kusten. I sina övre lopp är vattendragen ofta
näringsfattiga, dess vatten har ju alldeles nyss ramlat från himlen.
Sedan påverkas de av de marker de flyter fram genom – och
förstås också av mänskliga aktiviteter längs vägen.
Många av våra svenska vattendrag börjar sin
färd i fjällen, men de flesta har betydligt kortare
lopp. De börjar som rännilar i skogen och bildar
en liten bäck som slutar i en sjö.
Redan från början tar de upp näringsämnen
från multnande växtdelar. De tar förstås också
upp de ämnen som finns i luften eller som rättare
sagt inte borde finnas där – kväveoxider,
svaveldioxid och andra.
I vattendragens övre delar är vattnet oftast
klart. Bottnarna är rena med grus och stenar
utan nämnvärd beväxning. Dessa övre delar är
viktiga för vattenkvaliteten längre ned i deras
flöden. Det är ju här som grundförutsättningarna
skapas.
Där vattnet flyter genom skogsmiljöer påverkas
det av nedfallna grenar, blad och barr. De
skapar i sin tur miljöer som gynnar många vattenlevande
arter. Samtidigt tillför de multnande
växtdelarna näring till vattnet.
Träd och buskar som växer ända ner till
strandkanten skuggar vattnet och hindrar det
från att bli för varmt. Fiskar och ett stort antal
andra arter föredrar svala, skuggiga vatten. Sol
och värme frigör näring sätter fart på produk-
EUs vattendirektiv
Målet är att allt yt- och grundvatten i
medlemsländerna ska ha uppnått god
ekologisk och kemisk status år 2015.
Omfattar sjöar, vattendrag, grundvatten
och kustvatten.
Antogs år 2000.
Här i Sverige har fem vattendistrikt med
en vattenmyndighet i varje inrättats:
– Norrbotten
– Västernorrland
– Västmanland
– Kalmar
– Västra Götaland
Obalansen ökar
Befolkningstillväxten gör obalansen
ännu allvarligare. År 2050 kommer
vi att vara nio miljarder människor
på jorden – och tillväxten sker
till allra största del i de vattenfattiga
länderna. Att odla mat till alla
dessa människor kommer att kräva
enorma mängder vatten.
tionen av alger – vilket kan påverka vattnets
syrehalt.
I naturtillståndet flyter få vattendrag några
längre sträckor utan en skyddande strandkappa
av träd och buskar. I ett öppet landskap avslöjar
en sådan zon omedelbart var det flyter ett vattendrag.
Tidigare var människor omedvetna om att
vattenekosystemen skadades när miljöerna invid
dem förändrades allt för mycket. Man trodde
heller inte att det var så allvarligt att vattnet
grumlades genom att skogsmaskiner här och
var körde rakt över små bäckar. Inte heller
att vägtrummor måste placeras så att fiskar
och andra vattenlevande organismer fick fri
framfart.
Idag vet vi bättre. Att lämna skyddande kantzoner
invid bäckar och vattendrag har blivit
regel. Och där skyddszoner saknas ser man till
att sköta skogen så att buskar och småträd gynnas.
Nya vägtrummor läggs så att de inte utgör
vandringshinder. Och som framgår av reportaget
på nästa sida så lägger många skogsägare nu
ner stor möda på att restaurera tidigare felaktigt
anlagda vägtrummor.
Vattenmyndigheterna samordnar arbetet och fastställer
miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram.
I varje vattenmyndighet finns en särskild vattendelegation
som leds av landshövdingen i respektive ansvarigt län.
Dess medlemmar utses av regeringen.
Skogsbruket. Det är fortfarande oklart hur miljökvalitetsnormerna
ska tillämpas. Skogsstyrelsen föreslår att skogsvårdslagen
förtydligas så att den också beaktar vattenkvaliteten
vid alla skogliga åtgärder.
Vattenvårdskampanj. Skogsstyrelsen föreslår en kampanj
riktad mot skogsägare, för att tydliggöra för svenska skogsägare
vattenfrågornas betydelse och hur de ska hanteras.
Klimatförändringen
förvärrar problemen
Klimatförändringen är den andra kritiska faktorn.
Även en ”måttlig” ökning av jordens medeltemperatur,
på 1,5 till 2 grader, får oerhörda konsekvenser.
I många torra länder kommer skördarna att
halveras. På andra håll blir det översvämningar då
havsvattnet tränger in och förstör sötvattenresurserna.
Och detta kan hända om bara 40–50 år om
inte den globala uppvärmningen hejdas.
10 SKOG & VIRKE NR 3 · 2010
SKOG & VIRKE NR 3 · 2010 11