Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 6 130 

Kommunstyrelsen 2013-05-21 

Innehållsförteclrning 

Godkännande av dagordning 

Yttrande ang Blekinges nya klimat- och energistrategi 

Information om UP-företagen 

Information om Nyföretagarcentrum 

V A-plan för Karlshamns kommun 

KS § 113 

KS § 114 

KS § 115 

KS § 116 

KS § 117 

Yttrande över samråd om arbetsprogram och översikt av väsentliga 

frågor för torvaltningsplan samt samråd med anledning av miljöbedömning 

av åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 

Ekonomisk månadsrapport 

Finansrapport 

Omfördelning av investeringsmedel avseende spontanidrottsplatser 

Karlshanms Skärgårdsprogram- finansiering av kommunalt V A till Tärnö 

KS § 118 

KS § 119 

KS § 120 

KS § 121 

KS § 122 

Omfördelning av pengar inom VA-enhetens investeringsbudget 2013 för 

Inköp av servicebil 

Omfördelning av investeringsmedel inom V A- ombyggnad av pumpstation 

i Strömma 

Investeringsprojekt Mörrums avloppsreningsverk-överföringsledning till 

Stemö avloppsreningsverk 

Upphävande av investeringspolicy samt förslag på nya riktlinjer för 

Investeringar och leasing i Karlshamns kommun 

Detaljplan för Samariten 2 och 3 m fl, Sjukhusområdet 

Förfrågan om övertagande av arrende och klubblokal- Sportfiskeklubben 

Iden 

KS § 123 

KS § 124 

KS § 125 

KS § 126 

KS § 127 

KS § 128 

Framtida driftsformer för kommunens camping- och turismanläggningar 

Ägardirektiv för Energikontor Sydost AB- förslag till ändring 

Motion angående äldreomsorg 

Samtal om hållbar utveckling- HUT, avrapportering 

Kommunalt partistöd för tomma platser 

KS § 129 

KS § 130 

KS § 131 

KS § 132 

KS § 133 

Personal- och organisationsutskottets beslut i enskilda individärenden 

Personalstrategier för Karlshanms kommun 2013-2017 

Val av ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott 

Val av ombud till föreningsstårruna Energikontor Sydost AB 

V al av ombud till föreningsstämma i Företagshälsovård 

KS § 134 

KS § 135 

KS § 136 

KS § 137 

KS § 138 

Internkontroll2012- reseräkningar samt utbetald km-ersättning 

Beslutslogg Kommunstyrelsen maj 

Redovisning av delegationsbeslut 

Ärenden för kännedom 

KS § 139 

KS § 140 

KS § 141 

KS § 142

131 

PROTOKOLL KS 6 

KARLSHAMNS KOMMUN 

2013-05-21 

Kommunstyrelsen 

2013/29 

§ 113 

Godkännande av dagordning 

Kommunstyrelsens beslut 

att godkänna dagordningen.



§ 114 2013/203 

Yttrande angående Blekinges nya klimat- och energistrategi 


att avge yttrande i enlighet med utvecklingsstrategens förslag 

att denna paragraf förklaras för omedelbart justerad. 

Sammanfattning 

Regeringen har tagit fram en vision om ett klimatneutralt Sverige 2050 och länsstyrelsen 

har utfrån denna vision tagit fram en strategi för arbetet med klimat och energi i länet 

med fyra fokusområden: Minskad energianvändning, Förnybar energi, Transporter och 

Engagera flera. Ä ven minskade växthusgasutsläpp ingår som ett fokusområde. Arbetet 

med strategin omfattar alla samhällets sektorer. Ett åtgärdsprogram har tagits fram som 

gäller 2013-2016 med utblick 2020. Karlshamns kommun har möjlighet att lämna svar 

på remissen senast 22 maj 2013. 

Utvecklingsstrateg Marika Wennberg, strategiska enheten föreslår i yttrande att 

kommunstyrelsen ställer sig positiv till den klimat- och energistrategi som har tagits 

fram samt att även ställa sig bakom den gradering av strategins åtgärder som har 

bedömts av strategiska enheten. I övrigt är det viktigt att tidplanen och prioriteringen av 

åtgärderna som ska utarbetas med hänsyn till remissvaren framöver är realistiska. Det är 

också av stor vikt att klimat- och energistrategin samordnas med det regionala åtgärdsprogrammet 

för miljömålen för att få en helhetssyn och röd tråd i arbetet mot ett hållbart 

Blekinge. 

Beslutsunderlag 

• Utvecklingsstrategens yttrande 2013-05-13 

• Remisshandlingarna films tillgängliga på www.lansstyrelsen.se/blekinge. 

Protokollet ska skickas till 

Länsstyrelsen Blekinge län 

Justeras

2013-05-13 Dnr. 


Yttrande angående Blekinges nya klimat- och 

energistrategi 


Förslag på kommtmstyrelsens yttrande på remiss från Länsstyrelsen angående 

Klimat- och energistrategi 

Regeringen har tagit fram en vision om ett klimatnetutralt Sverige 2050 och 

Länsstyrelsen har utifrån detrna vision tagit fram en strategi for arbetet med 

klimat och energi i länet med fyra fokusområden: Minskad energianvändning, 

Förnybar energi, Transporter och Engagera flera. Även Minskade 

växthusgasutsläpp ingår som ett fokusområde. Arbetet med strategin omfattar 

alla samhiilkts sektorer. 

Enligt strategin är transporter den sektor som står for störst klimatpåverkan 

och personbilar står får huvuddelen av utsläppen. Det krävs därmed särskilt 

stora insatser for att minska utsläppen från transporter. 

Ett åtgärdsprogram har tagits fram som gäller 2013-2016 med utblick 2020. 

Det bygger på foljande övergripande mål for Blekinge: 

• Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser minska med 50 % jmf med 

år 1990. 

• Till år 2020 ska energianvändning minska med 20 % jmf med år 1990. 

• Till år 2020 ska andelen fomybar energi utgöra 80 % av 

energianvändningen 

• Till år 2020 ska andelen fomybara drivmedel utgöra minst 15 % 

• Till år 2020 ska medborgarna vara väl medvetna om konsumtionens 

påverkan på klimatet 

Yttrande 

Kommunstyrelsen bör ställa sig positiv till den klimat- och energistrategi som 

har tagits fram och bör även ställa sig bakom den gradering av strategins 

åtgärder som har bedömts av strategiska enheten. 

Sida 1 av 2 

Karlshamns kommun · strategiska enheten 

Rådhuset· SE-374 81 Karlshamn· Tel +46 (0)454-816 58· Fax +46 (0)454-816 25 

E-post: magnus.runesson@karlshamn.se · Hemsida: http://www.karlshamn.se 

Org.nr 212000-0845 ·postgiro 1 03 94-5 ·Bankgiro 991-1777

2013-05-13/MR 

I övrigt är det mycket viktigt att tidplanen och prioriteringen av åtgärderna 

som ska utarbetas med hänsyn till remissvaren framöver är realistiska. Det är 

också av stor vikt att klimat- och energistrategin samordnas med det regionala 

åtgärdsprogrammet for miljömålen får att få en helhetssyn och röd tråd i 

arbetet mot ett hållbart Blekinge. Det finns en uppsjö av aktiviteter som borde 

göras. En tydlig prioritering av dessa med beaktande av konsekvenser är helt 

nödvändig for att få genomslagskraft ute i verkligheten där det händer. 

Beslut 

Kommunstyrelsen fareslås besluta att anta ovanstående yttrande som sitt eget. 

Karlshamn som ovan 

Marika W ennberg 

Utvecklingsstrateg 

Sidan 2 av 2

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge- Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 

x 

x 

x 

x 

l 

FNE 4.2 Utveckla närvärme av flis och 

pellets i länet. 

FNE 4.3 Arbeta för att öka andelen 

återvunnen energi, t.ex. restvärme i 

växthusodlingar. 

FNE 4.4 Arbeta för att öka andelen 

förnybar energi i när-/och 

fjärrvärmeverk. 

FNE 4.5 Titta på potentialen och 

möjligheterna att samproducera kyla 

och värme. 

Biogas 

x 

FNE 5.1 Verka för att öka produktionen 

av biogas i länet, dels med länets 

matavfall som substrat och dels med 

gödsel från lantbruket som substrat. 

Övriga förnybara energisJag 

x 

x 

FNE 6.1 Genomföra förstudier kring 

alternativa förnybara enE 

FNE 6.2 Ta fram en utredning om 

Akvifärlager (lagring av solenergi från 

sommar till vinter i berggrunden) i 

länet. 

Övrigt- Förnybar Energi 

x 

x 

FNE 7.1 Verka för införande av enklare 

regler för leverans av el till de allmänna 

elnäten. 

FNE 7.2 Genomföra 

informationsinsatser angående leverans 

av el till de allmänna elnäten. 

5


markanvändning inom jord- och 

skogsbruk. 

Offentlig upphandling 

x 

x 

x 

x 

EF 5.11nformera om möjligheten att 

dela upp förfrågningsunderlag vid 

upphandlingar i mindre delar som 

möjliggör för lokala aktörer att lämna 

anbud. 

EF 5.2 Arbeta för hårdare miljö- och 

klimatkrav i upphandlingar via 

Miljöstyrningsrådets referensgrupper, 

både för framtagandet av produkt, 

produkt i sig och för transport, samt 

avfallshantering. 

EF 5.3 Alltid beakta LCC i upphandlingar 

och verka för att LCC tas fram för fler 

produkter. 

EF 5.4 Öka antalet upphandlingar där 

ställda kriterier följs upp. 

Konsumtion 

EF 6.1 Öka medvetenheten om den 

svenska konsumtionens globala 

x 

miljöpåverkan genom ett eller flera 

länsvisa evenemang samt riktad 

information till hushåll. 

x 

EF 6.2 Information om livsmedels 

klimatpåverkan och riktade insatser för 

att minska matsvinnet, både i 

handelsledet och i konsumtionsledet 

12


- 

x 

EF 6.3 Uppmuntra användandet av mer 

närproducerad och mer 

x 

säsongsberoende mat, samt minska 

konsumtion av kött. 

EF 6.4 Lyfta fram/efterfråga statliga 

styrmedel för att minska 

"förpackni ngshysterin". 

13

133 

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 6 


§ 115 2013/144 

Information om Ung Företagsamhet i Blekinge/Bromölla 


att ta informationen till dagens protokoll. 


Lotta Roth, Mikaela Spogardh och Jennifer Stenfelt från Ung Företagsamhet i 

B lekinge/Bromölla informerar om verksamheten.



§ 116 2013/169 

Information om Nyföretagarcentrum i Carlshamn 




Gunilla Strömgren informerar om verksamheten.



§ 117 2013/178 

V A-plan för Karlshamns kommun 


Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 

att fastställa framtagen VA-plan för Karlshamns kommun. 


V A-planen i Karlshamns kommun är den tredje delen av V A-plansarbetet innan den 

fjärde och sista delen, implementering och uppföljning tar vid. V A-planen baseras dels 

på den V A-översikt som togs fram under 2012 samt på VA-policyn som fårdigställdes i 

början av 2013. VA-översikten beskriver Karlshamns nuläge, behov och utmaningar 

gällande vatten och avlopp. VA-policyn redogör för kommunens viljeriktning kring 

vatten och avlopp. 

V A-planen i Karlshamn består av två delar, en åtgärdsplan och en utbyggnadsplan. 

Åtgärdsplanen redovisar för hur Karlshanros kommun ska arbeta med vatten och avlopp 

i redan existerande allmänna och enskilda V A-anläggningar. Utbyggnadsplanen redogör 

för hur utbyggnad av allmänt V A kommer att ske framöver. 

Tekniska nämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa framtagen 

V A-plan för Karlshamns kommun. 


• Tekniska nämndens protokoll2013-04-24 § 86 

• Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll2013-05-14 § 88. 

Yrkande 

Anders Englesson (MP) föreslår en protokollsanteckning om att Miljöförbundet 

uppmanas att informera om att de fastigheter som inte kan anslutas till det kommunala 

avloppssystemet har möjlighet att installera separationstank 

Kenneth Hake (S) yrkar avslag på detta. 

Proposition 

Ordföranden ställer proposition om kommunstyrelsen avslår eller bifaller förslaget till 

protokollsanteckning och finner att kommunstyrelsen har avslagit det.



Forts§ 117 

Votering 

Votering begärs. Kommunstyrelsen godkärmer voteringsproposition enligt vilken den 

som vill avslå förslaget till protokollsanteckning röstar ja, den som vill bifalla det röstar 

neJ. 

Med 9 ja-röster och 2 nej-röster har kommunstyrelsen beslutat att avslå förslaget till 

protokollsanteckning. 4 ledamöter har avstått från att utöva sin rösträtt. 

Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja-röst Nej-röst avstår 

Sven-Åke Svensson (S) x 

Christel Friskopp (S) x 

Marco Paulsson (M) x 

Jan Bremberg (S) x 

Anders Englesson (MP) x 

Jan-Åke Berg (S) x 

Bärthil Ottosson (M) x 

Leif Håkansson (S) x 

Henrik Gustafsson (SD) x 

Kenneth Hake (S) x 

Paul Hedlund (FP) x 

Magnus Gärdebring (S) x 

Jens Henningsson (V) x 

Marco Gustafsson (C) x 

Laila Johansson (KD) x



§ 118 2012/530 

Yttrande över samråd om arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för 

förvaltningsplan samt samråd med anledning av miljöbedömning av 

åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrild 


att lämna yttrande i enlighet med förslaget. 


Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt har upprättat arbetsprogram för 

vattenförvaltning i Södra Östers j öns vattendistrikt samt behovsbedömning av milj ökonsekvens 

bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen för detta program och begär 

att Karlshamns kommun som samrådsinstans yttrar sig om de två dokumenten. 

Miljöingenjören har upprättat ett förslag till yttrande. 


• Miljöingenjörens yttrande 2013-03-26 

• Samrådshandlingarna finns tillgängliga på www.vattenmyn

REMISSVAR 

2012/530 

2013-03-26 

Beslutsstöd kansli 

Rådhuset 

374 81 Karlshamn 

Remiss -samråd om arbetsprogram och översikt 

av väsentliga frågor för förvaltningsplan samt 

samråd med anledning av miljöbedömning av 

åtgärdsprogram för Södra Östersjöns 

vattendistrikt 

Er referens: 537-7689-12, 537-7691-12 

Bakgrund 

Vattemnyndigheten får Södra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett 

arbetsprogram får vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt samt 

behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning får detta program. Begäran 

om att Karlshamns kommun som samrådsinstans yttrar sig. Yttrandet sker 

framfårallt via svar på väsentliga frågor som berör specifika avsnitt i 

arbetspro gram respektive behovsbedömning. 

Detaljerad infonnation om bakgrund och framtagande hittas i 

Vattenmyndighetens skrivelse, arbetsprogram respektive behovsbedömning 

men syftet är att uppdatera vattendistriktets nya förvaltningscykel får åren 

2015-202[, 

Karlshamns kommun anser att samhället står infår stora utmaningar avseende 

exempelvis levande landsbygd, hållbart skogsbruk, dricksvattenfårsörjning, 

rikt fiske i våra vattenfårekomster, bekämpning av algblomning samt 

friluftsliv och turism. 

Karlshamn kommuns attraktivitet och livskvalitet får medborgama beror till 

stor del på att miljö- och vattenförekomster är av fortsatt hög kvalitet. T. ex. 

Mörrumsån, Mieån samt längs hela kusten. Kommunen avser vara en viktig 

part i detta arbete och hoppas på flexibla instrument och incitament från 

Vattenmyndigheten att prioritera vattenfrågor i nästa förvaltningscykeL 

Detta remissvar avses vara ett bidrag till en optimerat och fårbättrad 

förvaltningsplan och åtgärdsprogram som genom flexibilitet och ambition 

realiserar och storsatsar på delaktighet i vattenfrågor får hela samhället. 

Karlshamns kommun • Samhällsbyggnadsförvaltningen • Förvaltningsledning/kansli 

Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen· 374 81 Karlshamn Tfn 0454-81000 (vx)· Fax 0454-81403 

E-post: samhallsbyggnad@karlshamn.se· Hemsida: www.karlshamn.se

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor (VF) 

i Södra Östersjöns vattendistrikt · 

Avsnitt Inledning 

Ord som arbetsprogram, arbetsmoment, åtgärdsprogram och förvaltningsplan 

används på ett konsekvent sätt men det krävs en hel del kunskaper om hur 

framtagandet och genomförandet av de gamla och kommande planerna går 

till. Utskick av denna remiss till en stor grupp aktörer och berörda 

organisationer kan då, inte minst på den lokala nivån som kanske inte har 

varit inblandad i detta tidigare, vara ganska ineffektiv. Troligtvis kommer alla 

samrådsmöten runt om i landet att lösa en del av detta problem. 

Avsnitt Arbetsprogram med tidtabell 

VF l: Det är tydligt när och hur man kan tycka till om arbetet med 

vattenf

Övergödning: Övergödning är ett stort problem i Blekinge med en del 

kustnära jordbruksområden vilket betyder att det är en kort väg till havet och 

att vattnet inte hinner rena bort tillförseln av näringsämne från både jord- och 

skogsbruk men också från andra källor som till exempel enskilda avlopp. Med 

tanke på tillämpningen av principen "polluter pays" eller fårorenaren betalar, 

har många verksamhetsutövare haft hårdare krav på sig. Den pågående 

avloppsinventeringen och krav på åtgärder får "ej godkända system" leder 

ofta till stora investeringar får enskilda, trots en ibland relativ minimal 

bidragan till övergödningsproblemet från just den enskilda fastigheten. 

Sektorer som skogsbruk ochjordbruk står tillsammans får den största delen av 

kväveutsläppet i vår region (+90%) och skulle man fålja grundtanken från 

inledande kapitlet att det ekonomiska ansvaret ska stå i proportion till 

påverkan, borde fokus ligga på de sektorer och kanske mindre på enskilt 

avlopp. För fosfor är bilden inte lika tydligt. Enskilda avlopps påverkan påstås 

vara relativt högt under perioder med mest biologisk aktivitet och tillväxt, 

vilket då i fårsta hand påverkar våra sjöar och vattendrag. Läckaget från åker 

och skog sker främst under perioder med hög avrinning under vinter-vår, 

vilket inte skapar lika stora problem i sötvatten men betyder att allt fosfor 

rinner ut i havet och kan orsaka problem senare (algblomning, syrebrist, ... ). 

Reningsverk (gamla tillstånd) och enskilda avlopp kan dock anses vara 

relativt enkla punktkällor att åtgärda men frågan kvarstår om åtgärderna är 

mer kostnadseffektiva eller inte. Dessutom kan åtgärder som våtmarker, 

kantzoner osv också på ett positivt sätt bidra till landskapsbilden, korridorer 

får vilt, och en del ekosystemtjänster som inte kan budgeteras. 

Trekammarbrunnar med infiltration har inte lika tydlig koppling till biologisk 

fårbättring av biotoper. 

Dricksvattenf6rsörjning: Förmodligen är får samhället de mest akuta och 

viktigaste åtgärder inom vattenfårvallningen kopplade till säker 

dricksvattenfårsörjning. Karlshamn kommun är tyvärr ett exempel på hur 

viktigt det är, lastbilsolyckan 1994 när diesel fårorenade Mieån, som är 

dricksvattentäkt får kommunen. Självklart är inte bara fårorening ett hot, men 

också brist på vatten, bakterieutbrott, mm. Kommunens arbete med att skydda 

reservgrundvattentäkter pågår men processen och konceptet med 

vattenskyddsområde anses vara ett ganska passivt sätt att skydda med 

begränsade (finansierings) möjligheter att ständigt fårbättra både 

vattenkvalitet och- kvantitet i yt- och grundvattentäkter. Här skulle aktiv 

fårvallning efter ekosystemtjänsters i princip gyrma både miljön och 

samhällen på landsbygden. Vattenförvaltning skulle kunna bli ett viktigt 

instrument att rikta investeringar till integrerade lösningar i ett 

avrinningsområde i stället får investeringar i tekniska lösningar på ett 

vattenverk. 

Fysisk påverkan: Hela vattenlandskapet har i stort sätt påverkats av alla 

regleringar, dikningar, rätningar osv och det krävs större uppmärksamhet. 

Utöver alla effekter på ekologin och biotopkvalitet kan morfologin kopplas 

till översvämningar och vattenbrist (nedan). Den omfattande påverkan från 

fårr skapar utgångspunkten får dagens vattenfårvallning och det finns inte 

mycket kvar frän naturliga variationer, magasinering, naturlig rening etc. 

3

Översvämningar och vattenbrist: En aspekt som man ofta inte tänker på är 

att samhället har ärvt ett (vatten)landskap som ändrades totalt under 1800- 

1900-talet med utdilming, torrläggning, täckdikning mm. Det är allmänt känt 

att detta gjordes for att öka produktionen i jordbruket och producera livsmedel 

till en växande befolkning. Förutsättningarna är inte lika idag men 

lagstiftningen, forrättningar och domar från denna period har gjort det nästan 

omöjligt att ändra på vattnets forutsättningar i sådana områden, inte minst 

områden som ofta är oerhört intressanta for biologin (t. ex. vandrande fisk) och 

hydrologin (t. ex. flödesutjämning). Alla de fastställda avvattningskraven 

påverkar forutsättningar for åtgärdsarbetet i hela landet. Våra 

vattenforekomst, inte minst tusentals mil dike, bäckar och vattendrag tillåts 

inte längre att bidra med naturlig rening och magasinering. Detta skapar höga 

flöden, ibland översvämningar, ökad sedimenttransport med lokal 

igenslamning och långa torra perioder med brist på eller helt utan vatten. Året 

2012 var ett bra exempel med tidigt vårflöde och brist på vatten tmder 

senvåren med höga temperaturer. Detta påverkades nivåerna i sjöar och flödet 

i vattendrag under hela sommaren och hösten med antagligen hög stressnivå 

på akvatiska organismer. Dagens vattenforvaltning erbjuder dock inga 

instrument att hantera sådana situationer eller likande händelser framöver trots 

varningar att klimatforändringar kommer att bjuda på mer sådant i framtiden. 

Gamla avvattningskrav måste kombineras med framtidsinriktade 

magasineringskrav i kombination med ersättningar eller andra incitament om 

man vill få möjligheten att skapa åtgärder i område som samtidigt behövs 

avvattnas for jord- eller skogsbruksendamåL 

Länder som N ederländerna eller Belgien med större vattenrelaterade problem 

har redan påbörjat investera miljardbelopp i integrerade lösningar och 

storskaliga projekt som "Ruimte voor de Rivier" eller "Sigrna" plamm. Men de 

statliga satsningar anses inte bara som finansiella forluster. Genom att koppla 

tekniska lösningar och infrastruktur till mjuka åtgärder och friluftslivet kan 

man i slutänden skapa forståelse, acceptans och delaktighet i vattenforvaltning 

for många aktörer. 

Det angivna behovet att samordna beredskapen inför översvämningar är en 

nödvändighet men är tyvärr en symptombekämpning och skall kombineras 

med åtgärder som styr, minskar/lindrar eller avstyr översvämningar. 

Dagvattenproblematiken kan nämnas som en av utmaningarna for framtiden. 

Dagvatten kan lokalt orsaka problem med översvämningar, inte minst under 

en så kallad "first flush" få stor påverkan på vattenkvaliteten och orsaker då 

ofta problem med utspädning i reningsverk. 

Avsnitt Samverkan 

VFl: Hittills är samarbetet ofta kopplat till aktörer som berörs av huvudfåran. 

Det är dock en stor utmaning for framtiden att lyfta blicken och vägleda 

vattenråd och samarbetsformer att forvalta vattnet i hela avrinningsområdet 

Det är trots allt ofta administrativa och historiska gränser som styr. Bryta 

denna gränstanke är en oerhört stor utmaning som enskilda vattenrådet inte 

alltid kommer att lösa själva. Gör man inte det, då missar man dessutom den 

nästan obegränsade potentialen for småskaliga åtgärder i mindre 

vattenforekomster, biflöde, dike, sankmarker etc. 

VF2: Dokumentet anser att samverkan är en lösning for många problem, 

frågan kvarstår dock hur man löser problem med produktiv och effektiv 

samverkan som i stort sätt bygger på fortroende. 

4

VF3: Samtidigt som Länsstyrelserna har stöttat vattenråd har vissa 

avdelningar som till exempel jobbar med tillsyn inte alltid erkänt samma 

förening som en samrådspart Argumentet att Miljöbalken styr och att 

handläggning av ett ärende inte behöver innebära samarbete med till exempel 

ett vattenråd, håller så klart så länge man jobbar på myndighetsnivån. Det är 

dock inte bara miljöbalken som styr i verkligheten och denna dialog behövs 

och kommer att krävas mer och mer i framtiden. 

Vattenförvaltning kräver mycket från myndigheter, organisationer och 

enskilda. Ett åtgärdsbehov är ganska subjektivt, åtgärdskrav är tvingande och 

opopulära, och inte sällan behövs någon fonn av privat avstående för ett 

allmänt syfte. Olika nivåer i lagstiftningen, olika intresse, brist på flexibla 

finansieringsmöjligheter, åsikter från alla inblandade aktörer på 

åtgärdsutfonnningen. Vattenförvaltning är komplex. Just den stora 

utmaningen om lokal förankring, hitta kostnadseffektiva åtgärder, information 

och samarbetsformer lägger Vattenmyndigheten på nybildade, frivilliga 

vattenråd. Tanken är bra, verkligheten visar varierande ambitionsnivåer och 

utvecklingar. Det kan dock inte anses vara lätt som lokal företrädare för till 

exempel en jordbruksorganisation att gå emot medlennnarnas intresse. 

Dessutom är de lokala representanter ofta inte utbildade i hydrologi, ekologi 

eller vattenförvaltning generellt. Att så många vattenråd har bildats är en 

lovande utveckling med många frivilliga som lägger en hel del tid på det 

arbetet. De måste i alla fall stöttas, inte bara finansiellt, för att överleva och att 

processen kan få den tid som behövs för att bygga upp förtroende och 

förståelse. Läggs ett vattenråd ner blir det nästan omöjligt att starta upp det 

igen i framtiden. V altenmyndigheten har fått en ökad förståelse för det genom 

bl.a. planer för målgruppsanpassad information. Den stora utmaningen är då 

att realisera detta mål i framtiden. 

Dessutom måste samverkan med barn, elever och studenter utvecklas. Målet 

ska inte vara att alla ungdomar engagerar sig i vattenfrågor men det man lär 

sig idag blir förmodligen någonting som man kommer att tänka på framöver. 

Man skördar det man har sått tidigare. 

Kan man i början dessutom ge stöd till eldsjälar kan entusiasm och tålamod 

spridas till en större allmänhet. Det blir då tydligt att det verkligenlönar sig 

att engagera sig i frågan. Det är dock en tung och krävande period vid 

uppstarten att verkligen kunna påvisa konkreta resultat. Det är på den lokala 

nivån som engagemang måste aktiveras. 

Avsnitt Övervakning 

VF1-VF4: Övervakning är utan tvekan viktigt för framtida planer och 

utredningar. Ansvaret tycks dock inte ligga inom kommunala ansvaret och ska 

helst styras via recipientkontrollprogram och liknande övervakningar. Dagens 

stora mängder offentliga resurser som läggs på övervakning och provtagning 

har inte alltid lett till bättre förvaltning och en hel del analysrapporter används 

aldrig. Myndigheterna måste våga se över övervaknings- och 

uppföljningspro gram. Utmaningen att samordna rapporter på alla nivåer är 

betydande men nödvändig för att optimera nyttan av alla provtagningsresultat 

5

Avsnitt kartläggning och analys 

VFl-VF3: Arbetet med miljökvalitetsnormer är viktigt och avgörande men ju 

mer man mäter och får kännedom om, uppstår frågor som ännu inte går att 

besvara. Det finns alldeles för många faktorer som påverkar vattenkvalitet 

T.ex. att även långa serier med provtagningar och olika bedömningsmetoder 

aldrig kan vara perfekta. Normerna är som modeller, man använder de att 

förstå och reglera verkligheten men de kan aldrig ersätta den praktiska och 

pragmatiska tillämpningen av kunskap och f!ilterfarenhet. Arbetet ska ske på 

nationell eller regional nivå eftersom det krävs specifika och goda 

expertkunskaper. Självklart har den slutliga bedömningen en ganska stor 

effekt på planer och program, åtgärdsbehov, implementering och prioritering 

men bedömningen ska bara vara ett steg till riktiga åtgärder. Det är dock inte 

omöjligt att man stannar allt för länge i denna diskussion, då blir det ingenting 

konkret och alla tappar både fokus och intresse. Man får dessutom inte 

glömma att vattnets kvalitet trots allt delvis är en subjektiv bedömning, 

bortkopplat från en vetenskaplig bedömning. N å go n som har en fin 

vattenspegel tack vara en kvarndamm, tycker att detta är världens finaste 

smultronställe. En tjänsteman å andra sidan tycker dock att samma ställa är ett 

hot för vandrande fisk och bedömer att rivning av dammen är mest 

kostnadseffektiv. Men vem har rätt? Ett relativt enkelt problem kan vara 

mycket mer komplex i verkligheten, trots fastställda miljökvalitetsnormer och 

vetenskaplig bevis. 

Att Vattenmyndigheten nu tydliggör att mindre vatten ingår i 

vattenförvaltningen är ett bra steg framåt. Dessutom är det ofta i sådana 

mindre vatten åtgärdsgenomförandet är enklare, smidigare och billigare och 

därför lättare att sätta igång och avsluta. Stora projekt med gränsövergripande 

vattendrag och många aklör"r är ofta svåra att hantera och bara några få 

myndigheter klarar denna samordning. Men det är inte minst de 

vattenförekomster som har fått störst uppmärksamhet under t. ex. 

miljökvalitetsbedömningar och provtagningspro gram. Men egentligen är 

vattenkvalitet ett resultat från bra eller dålig vattenförvaltning där hänsyn 

tagna eller inte tagna, i tusentals mindre diken, små sjöar, våtmarker högre 

upp i avrinningsområdet avgörande. Åtgärder och genomtänkt förvaltning 

uppströms syns nedströms och slutligen i huvudfåran, mynningen och havet. 

Avsnitt Miljökvalitetsnormer 

VF1-VF2: Kommentaren om miljökvalitetsnormer liknar denna från 

kartläggning och klassning. Svårigheter fi1ms för den sakkunnige med 

korrekta och enhetliga miljökvalitetsnormer att t. ex. övertyga en lantbmkare 

att frivilligt sluta odla på en åker om denna åker är för bra för att "offra" för 

en våtmark. Det är viktigt att nonnerna i första hand bygger på vetenskap och 

tillförlitlig dataunderlag när de ska användas i rättstillämpning, 

prioriteringsarbete, planering och prövning. 

Avsnitt Atgärdsprogram 

VF 1-VF3: En av de största utmaningar i vattenförvaltning ligger förmodligen 

i genomförandet av ett åtgärdsprogram. Planer ska utvecklas, diskuteras, 

detaljplaneras, finansieras och följas upp. Det är ett betungande arbete som 

det behövs fler incitament till för att det ska sättas igång på olika nivåer. Allt 

för ofta ser man att projekt kör fast efter projekteringen och att genomförandet 

inte kommer igång. Resurser går till spillo. En modell som kan vara mycket 

intressant att utveckla är den som används i Torsås och Kalmar. Kommtmen 

förmedlar och koordinerar medel och resurser till föreningar och 

organisationer som tar genomförandet på sig. Med relativ begränsade resurser, 

6

frivilliga insatser och lokal kunskap genomfårs en hel del åtgärder som skapar 

både trevligare miljöer får närboende och ekologin. Denna modell är dock 

svårt att finansiera med dagens regelverk och kräver specifika kunskaper, 

flexibilitet och kontinuitet i finansiering. Som stöd tilllokala samarbetsformer 

som vattenråd skulle man dessutom kunna erbjuda rådgivning och 

konsulttjänster som liknar våtmarksrådgivningen som Länsstyrelsen och 

Greppa Näringen erbjuder. 

En fråga som måste prioriteras är hur man framöver kan ändra 

avvattningssyftet med olika dilmings- och torrläggningsföretag samt 

omfattande dikesrensning landet runt när man samtidigt har fastställt att 

övergödning, sedimenttransport och morfologisk utarmning av våra 

vattenförekomster är ett stort problem. Det behövs helt enkelt nya verktyg i 

åtgärdsprogrammet får att hantera detta problem på ett enkelt sätt. 

En åtgärd i ett vattendrag har ofta ingen synlig effekt på vattenkvaliten. Det är 

en rad åtgärder i olika delar av avrinningsområdet med olika syften som 

kommer att synas i provtagningsresultatet Det krävs då förmodligen större 

investeringar i början och kombinationer av åtgärder. 

Finansieringsmöjligheter får sådana typer av åtgärder på fler fastigheter med 

olika syften är dock svårt att hitta och tidskrävande att samordna. 

En annan utmaning är tidsramen mellan åtgärdsimplementering och effekten. 

Anlägger man en våtmark nu syns effekten ofta bara efter några år om man 

överhuvudtaget kan se en positiv effekt. Det krävs då en kombination av 

provtagningsprogram under flera år och med olika investeringar får att kunna 

återkoppla positiva effekter av vattenfårvallningens satsningar. Frågan är om 

beslutsfattare och samhället bjuder på den perioden med osäkra utredningar 

och investeringar. 

Avsnitt Ny förvaltningsplan och rapportering 

VFI-VF2: Det är självklart en fårutsättning får en användbar och 

framtidsinriktad förvaltningsplan att de viktigaste aktörerna involveras. 

Avgörande är den lokala förankringen. Och tvärtom är en fårankrad och 

accepterad plan inte alltid den bästa rent tekniskt. Hittills har mycket inom 

vattenfårvallningen initierats genom kvalitetsnormer, riktlinjer, strategier, 

policy, inventeringar etc. Avstämning av fårslag till åtgärder behövs göras på 

den nivån som har bäst koppling till verkligheten. 

Karlshamns kommtm har under senaste åren startad upp olika åtgärder från 

åtgärdsprogrammet från 2009 med avloppsinventering via Miljöfårbundet 

Blekinge Väst, samt integrerad V A planering med både V A utbyggnation, 

dricksvattentäkter mm. Mycket arbete kvarstår att göra. Den relaterade 

fårvattningsplanen från 2009 kan dock: inte anses vara ett verktyg får 

kommunal verksamhet. 

7

Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av 

miljökonsekvensbesl{rivningen f

REMISSVAR 

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågorsammanställning 

av frågor att besvara för samrådsinstanser 

Generella synpunkter på 

Arbetsprogram med tidtabell 

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med 

vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. 

Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras 

under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. 

Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen 

Särskilda utmaningar i vattendistriktet 

Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets 

utmaningar? Om inte, motivera. 

Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat nedan, tycker ni 

saknas? Motivera. 

Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre 

prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera. 

Samverkan 

Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni 




Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar 

bra och på vilket sätt kan den förbättras? 

Övervakning 





Karlshamns kommun • Samhällsbyggnadsförvaltningen • Förvaltningsledning/kansli 

Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen· 374 81 Karlshamn Tfn 0454-81000 (vx)· Fax 0454-81403 

E-post: samhallsbyggnad@karlshamn.se· Hemsida: www.karlshamn.se

Fungerar övervakning på nationell och regional nivå idag? Vad fungerar bra 

och på vilket sätt kan den förbättras? 

Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika 

delar i övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. 

Kartläggning och analys 






delar i kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. 

Miljökvalitetsnormer 





Åtgärdsprogram 




prioritering tmder denna förvaltningscykel? Motivera. 


delar i arbetet med åtgärdsprogram? Saknas någon aktör? Motivera. 

Ny förvaltningsplan och rapportering 

Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? 

Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna 

använda den i ert arbete? 

10

138 



§ 119 2013/107 

Ekonomisk månadsuppföljning för perioden januari- april 2013 


att överlämna den ekonomiska rapporten till kommunfullmäktige 

Kommunstyrelsen fareslår kommunfullmäktige besluta 

att uppmana de nämnder som befarar underskott att snarast återkomma till 

kommunstyrelsen med åtgärdsförslag och konsekvensanalys. 


Ekonomichefen redovisar månadsuppföljning per 2013-04-30 avseende nämndernas och 

bolagens verksamhet. 

Den sanunanlagda årsprognosen för nämnderna och forvallningarna efter två månader 

visar ett resultat på- 3,3 vilket är 8,1 mnkr sämre än budgeterad nivå. Bolagen visar ett 

resultat före skatt som är -1,3 mnkr, vilket är något sämre än budget. 


• Månadsuppföljning per 130430 

• Månadsuppföljning for bolagen per 2013-04-30.



§ 120 2013/201 

Finansrapport per 2013-04-30 

Kommunstyrelsens beslnt 

att godkänna finansrapporten 

att överlämna densamma till kommunfullmäktige och föreslå kommunfullmäktige att ta 

rapporten med godkännande till dagens protokoll. 


Av Karlshamns kommnns finanspolicy, fastställd av KF 2003-12-01, § 153, framgår att 

den finansiella verksamheten skall rapporteras till kommunstyrelsen vid utgången av 

april och augusti samt i anslutning till årsredovisningen. 


• Finansrapport per 2013-04-30.



§ 121 2013/120 

Omfördelning av investeringsmedel avseende spontanidrottsplatser 


att godkänna den av fritidsnämnden föreslagna omprioriteringen av investeringsmedel 

avseende spontanidrottsplatser. 


Fritidsnämnden har beslutat att hos kommunstyrelsen begära omfördelning av 

investeringsanslaget för projekt 2593 Spontanidrottsplats Asarum till projekt 2530 

Spontanidrottsplats Mörrum. Skälet är att anläggningen i Asarum ska utföras i samband 

med fardigställandet av Asarums Bildningscenter hösten 2014. 

De föreslagna omprioriteringarna ryms inom fritidsnämndens investeringsbudget 2013 

och plan för 2014 och därmed är finansierade. 

Ekonomichefen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna omprioriteringen. 


• Fritidsnämndens protokoll 2013-03-22 § 24 

• Ekonomichefens yttrande 2013-04-24 

• Kommunstyrelsens arbetsutskott protoko112013-05-07 § 81.

2013-03-19 

Till Fritidsnämnden 

Förslag till omfördelning av investeringsprojekt spontanidrottsplatser enligt KF 2012- 

06-18 § 80 

Fritidsnämnden har i investeringsbudgeten för 2013, 1 500 tkr till projekt 2593 

Spontanidrottsplats Asa rum. 

I planen för 2014 finns projekt 2530 Spontanidrottsplats Mörrum upptaget med 

1 500 tkr. 

Då Asarums bildningscenter (ABC) inte är klart 2013, och spontanidrottsplatsen i 

Asarum ska ligga i anslutning till densamma, föreslås att projekten omfördelas så att 

Mörrums spontanidrottsplats anläggs 2013 och den i Asarum efter det attABC 

beräknas vara klart hösten 2014. 

Fritidsnämnden föreslås besluta 

Fritidsnämnden föreslås besluta att hos KS begära omfördelning av de beslutade 

investeringsprojekten avseendeAsarums-och Mörrums spontanidrottsplatser med 

hänvisning till att ABC inte beräknas vara klart förrän hösten 2014. 

Thomas Dahlbom 

Fritidschef 

Karlshamns kommun· Samhl!llsbyggnadsfårvaltningcn · För·valtningsledning kansli 

Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Tel 0454-81400 ·Fax 0454-814 03 

E-post: samhallsbyggnud@karlshamn.se · Hemsida: http://www.karlshamn.se



§ 122 2009/262 

Karlshamns skärgårdsprogram-kommunalt V A till Tärnö i Hällaryds skärgård 



att förskottera ledningskostnad för nio fastigheter motsvarande totalt 700 tkr exkl moms 

att investeringsutgiften finansieras genom ökad upplåning 

att inkomsterna för de nio kvarvarande fastigheterna tillfaller skattekollektivet 

att samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att debitering av framtida anslutningar 

sker. 


Tekniska nämnden har beslutat att hos kommunfullmäktige begära att förskottera för nio 

i efterhand möjliga anslutningar genom att investeringsbudgeten för 2013 utökas med 

874 tkr inklusive moms. 

Anläggningen är upphandlad och avtal skall tecknas med Samfålligheten för Tärnö V A. 

Med hänvisning till kommunfullmäktiges beslut 2008-09, Vatten och avlopp ime 

skärgården, föreligger samma form av finansieringsutformning för samfälligheten på 

Tärnö. 

Utgifterna för projektet beräknas uppgå till 6 602 tkr exkl moms, vilket ska finansieras 

med inkomster (sk ledningskostnad) enligt fastställd fördelning. 

På Tärnö har nio fastigheter avstått att gå med i samfålligheten Tärnö V A. Tekniska 

nämnden begär därför att Karlshamns kommun (skattekollektivet) förskotterar med 

totalt 700 tkr exkl moms för dessa fastigheter, genom att investeringsbudgeten utökas. 

Med förutsättningen att projektet Tärnö VA ska behandlas likvärdigt med projektet 

V A ime skärgården har ekonomichefen inget att erima mot tekniska nämndens 

beslutsförslag. 


• Fritidsnämndens protokoll 2013-04-24 § 93 

• Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2013-05-08 

• Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll201-05-14 § 89.



§ 123 2013/180 

Omfördelning av pengar inom V A-enhetens investeringsbudget 2013 för inköp av 

servicebil 


att omprioritering görs inom VA-enhetens budget från projekt 1006 VA-verk till 

maskiner till projekt l 005 inköp av servicefordon 


I samband med bokslutsarbetet 2013 begärde Va-enheten återanvisning av 74 tkr från 

projekt l 006 V A-verk maskiner. Detta för att delfinansiera köp av ny servicebil då 

budgeterade pengar inte täcker berälmad inköpskostnad. 

Beviljade pengar begärs härmed omfördelade till projekt l 005 Va-verk servicefordon 

för att upphandling av servicefordon ska kunna påbörjas. 

Ekonomichefen konstaterar att den föreslagna omprioriteringen ryms inom tekniska 

nämndens (va-enhetens) investeringsbudget för 2013. Omprioriteringarna är därmed 

finansierade. 


• Tekniska nämndens protokoll2013-04-24 § 81 


• Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll 2013-05-14 § 90. 


Tekniska nämnden 

Ekonomichefen

10(21) 

l 

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 

l 

Tekniska nämnden 2013-04-24 

2013.406.349 

TN §81 

Omfördelning av pengar inom V A-enhetens investeringsbudget 2013 för inköp av 

servicebil 

Tekniska nämndens beslut 

att foreslå kommunfullmäktige besluta att omprioritering görs inom VA-enhetens budget 

från projekt l 006 VA-verk maskiner till projekt l 005 inköp av servicefordon 

att återrappmiering sker 2013-10-23 


I samband med bokslutsarbetet 2013 begärde VA-enheten återanvisning av 74 tkr från 

projekt l 006 VA-verk maskiner. Detta for att delfinansiera köp av ny servicebil då 

budgeterade pengar inte täcker beräknad inköpskostnad. 

Beviljade pengar begärs hänned omfordelade till projekt l 005 VA-verk servicefordon for 

att upphandling av servicefordon ska lemma påbörjas. 


• Tjänstesla1velse från VA-chefPatrik Bellsberg daterad 2013-04-03 

Protolmllet ska sidekas till 

Kommunfullmäktige 

VA-chefPatrik Helisberg 

Ekonom Caisa Leo Malmberg

143 



§ 124 2013/181 

Omfördelning av investeringsmedel inom V A- ombyggnad av pumpstation 

Strömma 


att omprioritering får göras inom V A-enhetens investeringsbudget så att arbetet med 

pumpstation Strömma kan påbörjas under innevarande år 


I VA-enhetens investeringsbudget 2013 finns 2 250 tlcr for ombyggnad av pumpstation 

Körmölleplan. Ombyggnad av pumpstationen Körmölleplan är ett projekt som tagits 

fram tidigare. I den prioritering som görs i dag finns det åtgärder som bör göras på 

pumpstationen men ett antal av dessa är av underhållskaraktär. 

Pumpstationen Strömma är i dag placerad på Strömma industriområde. Pumpstationen 

är i stort behov av utbyte av själva pumpstationen då denna är uttjänt och har en dålig 

teknisk status. V A-enheten föreslår att en ny pumpstation placeras på kommunens egen 

mark. 

Tekniska nänmden föreslår att en ny pumpstation Strömma bör prioriteras och att 2 000 

tkr av avsatta investeringsmedel for pumpstation Körmölleplan 2013 omprioriteras till 

pumpstation Strömma. 

Ekonomichefen konstaterar att den föreslagna omprioriteringen ryms inom tekniska 

nämndens (Va-enhetens) investeringsbudget för 2013. Omprioriteringarna är därmed 

finansierade. 


• Tekniska nänmdens protokoll2013-04-24 § 82 





Ekonomichefen

2013-04-04 

Till Telroisim nämnden 

Omfördelning av medel inom VA-verl

144 



§ 125 2013/179 

Investeringsprojekt Mörrums avloppsreningsverk-överföringsledning till 

Sternö avloppsreningsverk 


att tekniska nämnden lämnas möjlighet att fortsätta arbetet med projektet enligt de nya 

förutsättningarna dvs överföringsledning till Sternö avloppsreningsverk 

att nämnden återkommer med redovisning av projektet och med ny begäran om 

startbesked innan entreprenadavtal får tecknas 

att allt gäller under förutsättning att kommunfullmäktige fastställer finansierad 

investeringsbudget för 2014-2016 där projektet ingår. 


Tekniska nämnden har beslutat att hos kommunfullmäktige begära startbesked för 

projekt Mörrums avloppsreningsverk och att få i uppdrag att slutföra upphandling 

avseende projektet under forutsättning att projektet ryms inom av fullmäktige tilldelade 

ekonomiska ramar. 

Tekniska nämnden har under 2012 beslutat att en överföringsledning ska byggas mellan 

Mörrums avloppsreningsverk och Sternö avloppsreningsverk. Beslutet innebär samtidigt 

att Mörrums avloppsreningsverk läggs ner. I tekniska nämndens budget finns under åren 

2013-2015 21 960 tkr avsatta för ombyggnad av Mörrums avloppsreningsverk. Enligt 

nämndens beslut ändras förutsättningarna for projektet och överföringsledningen 

beräknas få en totalutgift på 26 000 tkr (prisläge 2012). Finansiering till det nya 

projektet har begärts i investeringsbudgeten för 2014-2016 tillsammans med befintligt 

anslag 2013. 

Ekonomichefen föreslår att begäran kan tillstyrkas under forutsättning att 

kommunfullmäktige fastställer finansierad investeringsbudget för 2014-2016 där 

projektet ingår och att projektet kan genomföras inom beslutad budgetram. 

Nämnden ska dock återkomma med redovisning av projektet och ny begäran om 

startbeslut innan entreprenadkontrakt tecknas. 


• Tekniska nämndens protokoll 2013-04-24 § 80 

• Ekonomichefens yttrande 2013-05-1 O 

• Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll 2013-05-14 § 92.

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 

" J 

l 

, ' 

Tekniska nämnden 2013-04-24 

TN § 80 2013.405.351 

Investeringsprojekt Mörrums ARV överföringsledning till Sternö ARV 

Tekniska nämndens beslut 

att begära att kmmnunfullmäktige beslutar om startbesked får projekt Mörrums 

avloppsreningsverk 

att begära att kommtmfullmllktige ger tekniska nä1m1den i uppdrag att slutfåra 

upphaodling avseende projektet under romisättning att projektet ryms inom av fullmäktige 

tilldelade ekonomiska ramar 

att återrapportering sker 2013-06-26 


Karlshamns kommun har under en längre tid arbetat med frågan hur Mörrums framtida 

avloppshanteling ska se ut och tekniska nämnden beslutade 2012-09-26 § 157 att en 

överföringsledning ska byggas mellan Mörrums ARV och Stemö ARV. Tekniska 

nämndens beslut innebär att Mö1rums ARV kommer att läggas ner. 

Mörrums A VR har tidigare drivits med dispens från tillståndsplikt får utsläpp av 

avloppsvatten. En ansökan har tidigare lälm1ats till länsstyrelsen utan att beslut har 

meddelats. Idag är den teknik man ansökt om inte längre aktuell (vassbäddar). 

För att driva reningsverket fram till dess att överfåringsledningen är byggd måste tillstånd 

sökas enligt miljö balken. Myndighetssmmåd med länsstyrelsen och enskilda berörda 

kommer att genomfåras under april får att V A -enheten ska kunna arbeta vidare med 

tillståndsansökan, Tiden för att få ansökan behm1dlad hos länsstyrelsen beräknas till ett år. 

I VA-enhetens budget finns under år 2013-2015 21 960 tk:r avsatta får ombyggnad av 

Mörrums ARV. Enligt tekniska nämndens beslut ändras fåmtsättningama får projektet då 

verket läggs ner och kostnaderna får överfåringsledningen berälcnas till ca 26 mnl

PROTOKOLL 9(27) 


2013-04-24 


Forts 

ProtokoDet ska skickas till 

Kommunfullmäktige 

VA-chefPatrik Helisberg 

Ekonom Caisa Leo Malmberg 

FörvaltningschefPeter Persson 

Driftledare Stefan Lennartsson

2013-04-04 

Till Teknisl•a nämnden 

Mörrums avloppsreningsverk- beg!lran om startbesked 

Bakgrund 

Karlshamns kommun har under en längre tid arbetat med frågan hur Mörrums 

framtida avloppshantering skall se ut. Mörrums AVR har tidigare drivits med 

dispens från tillständsplikt för utsläpp av avloppsvatten. Nu måste tillstånd enligt 

miljöbalken ansökas. En ansökan har tidigare lämnats till Länsstyrelsen utan att 

beslut har meddelats. Idag är den teknile man ansökt om inte längre alctuell 

(vassbäddar) och en ny ansökan måste upprättas. 

WSP har fått komrotmens uppdrag att utreda olika alternativ för att lösa 

Mörrums framtida avloppshantering, samt att belysa de miljömässiga och 

ekonomiska konsekvenserna för detta. Uppdraget har redovisats i slutrapport, 

2012-08-27. Rapporten redovisar två alternativa lösningar, där den ena lösningen 

är att rusta upp det befintliga reningsverket i Mörrum för fortsatt drift och det 

andra är att bygga en överföringsledning mellan Möm1ms ARV och Stemö 

A VR. WSP bedömer alternativet att anlägga en överföringsledning för 

avloppsvattnet från Mörrum ARV till Stemö A VR vara det mest fllredelaktiga 

för miljön. Ur ekonomisk synvinkel är alternativet med överföringsledning 

också det mest fördelalctiga. 

Tekniska nämnden beslutade 2012-09-26 § !57 

• Att överföringsledning mellan Mönmus avloppsreningsverk och Stemö 

avloppsreningsverk ska byggas enligt det förslag som fi1ms i WSP:s 

utredning "Revidering av- Utredning av Möm1ms framtida 

avloppshantering", 2012-08-27. Vattenledning ska samfOrläggas med 

tryckavloppsledningen enligt förslag i samma utredning. 

• Att kostnaden för projektet beräknas till cirka 26 mkr vilket är baserat på 

dagens penningvärde (2012). 

• Att lalcvattnet från VMAB endast fortsättningsvis ska tas emot om REV AQcertifieringen 

av slammet vid Sternö kan kvarhållas trots mottagande av 

lakvatten. VMAB skall utreda om det är möjligt att avleda lakvattnet till 

Sternö avloppsreningsverk enligt de villkor som finns angivna i REVAQ:s 

regelverk och svar om detta önskas före den 30 juni 2013 för att kunna gå 

vidare med detaljprojektering.

Arbetet med Mörrums avloppsreningsverk pågår och myndighetssamråd med 

Länsstyrelsen och enskilda berörda kommer att genomforas under april fdr att 

VA-verksamheten ska kunna arbeta vidare med tillståndsansökan. Tiden for att 

få ansökan behandlad hos Länsstyrelsen beräknas till ett år. 

I VA-verksamhetens budget finns under år 2013-2015 21 960 tkr avsatta för 

projekt Mörrums ARV. Förutsättningama fOr begäran av medel är en 

ombyggnad av Mörrums avloppsreningsverk. Enligt Telmiska nämndens beslut 

ändras f

2013-05-10 


Investeringsprojekt Mörrums A VR- överföringsledning till Sternö ARV 

Bakgrund 

Tekniska nämnden har beslutat att hos kommunfullmäktige begära 

startbesked får projekt Mörrums avloppsreningsverk och att få i 

uppdrag att slutföra upphandling avseende projektet under 

förutsättning att projektet ryms inom av fullmäktige tilldelade 

ekonomiska ramar. 

Tekniska nämnden har under 2012 beslutat att en överföringsledning 

ska byggas mellan Möm1ms ARV och Stemö ARV. Beslutet innebär 

samtidigt att Mörrums ARV läggs ner. 

I tekniska nämndens budget finns under åren 2013 -2015 21 960 tkr 

avsatta för ombyggnad av Mörrums ARV. Enligt nämndens beslut 

ändras förutsättningarna för projektet och överföringsledningen 

beräknas få en totalutgift på 26 000 tkr (prisläge 2012). Finansiering 

till det nya projektet har begärts i investeringsbudgeten för 2014-2016 

tillsammans med befintligt anslag 2013. 

Tekniska nämnden begär startbesked för att kunna fortsätta arbetet 

med projektet enligt de nya förutsättningarna, överfåringsledning till 

Stemö ARV, som nämndens beslut innebär. 

Överväganden 

Under förutsättning att kmmmmfullmäktige fastställer finansierad 

investeringsbudget för 2014-2016 där projektet ingår och att projektet 

kan genomfåras inom beslutad budgetram, anser ekonomichefen att 

nämndemas begäran kan tillstyrkas. 

Nämnden ska dock återkonmm med redovisning av projektet och ny 

begäran av startbeslut innan entreprenadkontrakt tecknas. 

Karlshamns Kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kansli 

Rådhuset • 374 81 Karlshamn • Tfn 0454-811 00 • Fax 0454-81 O 40 

E-post: kommunkansli@karlshamn.se • Internet: www.karlshamn.se



§ 126 2013/195 

Förslag om upphävande av investeringspolicy samt förslag på nya riktlinjer för 

investeringar och leasing i Karlshamns kommun 



att upphäva kommunfullmäktiges beslut 2002-09-02, § 122 Investeringspolicy 

att fastställa förslaget till Riktlinjer för investeringar och leasing 

att dessa regler skall ingå i den översyn av kommunens författningssamling som pågår 

parallellt. 


Ekonomikontoret har gjort en översyn av befintlig investeringspolicy samt kompletterat 

med ett avsnitt om leasing. Leasing av tillgångar ses ofta som ett alternativ till 

investering samtidigt som avtal om hyra/leasing av tillgång kan innebära stora 

ekonomiska åtaganden. Samma krav på ekonomisk bedömning och beslut gäller vid 

leasing av tillgång som vid investering. En helhetsbedömning ska göras av det totala 

ekonomiska åtagandet. 

Parallellt pågår en översyn av kommunens författningssamling. F ör att skapa en bättre 

struktur bland kommunens styrande dokument föreslås därför det nya dokumentet 

benämnas Riktlinjer för investeringar och leasing i Karlshamns kommun. 



• Riktlinjer för investeringar och leasing i Karlshamns kommun 2013 




§ 127 2013/188 

Detaljplan för Samariten 2 och 3 m.fl, sjukhusområdet 


att medverka i planläggningen 

att anslå totalt 40 tkr till planprövningen från kommunstyrelsens anslag till förfogande. 


Landstinget fastigheter har till byggnadsnämnden inkommit med en förfrågan om 

planläggning av Samariten 2 och 3 m. fl, Sjnkhusområdet. 

Exploateringsingenjören föreslår att kommunen deltar för att få med ytor som är 

skrafferade på bifogad karta. Stadsmiljöavdelningen har beräknat kostnaderna för att ta 

fram detaljplanen till ca 243 000 kronor+ utredningar där kommunen medverkar med 

13%. 


• Exploateringsingenjörens tjänsteskrivelse 2013-03-01 



Stadsmiljöavdelningen 

Exploateringsingenjören 

Ekonomichefen

2013-04-29 


Detaljplan för Samariten 2 och 3 mfl, Sjukhusområdet, 

Karlshamns kommun. 

Landstinget fastigheter har till Byggnadsnämnden inkommit med en förfrågan 

om planläggning av Samariten 2 och 3 mfl, sjukhusområdet I samband med 

detta har kommunen möjlighet att medverka fOr att med ytor som är 

skafferade på bifogad karta. 

stadsmiljöavdelningen har beräknat kostnaderna fcir att ta fram detaljplanen 

till ca 243 000 kr+ utredningar (kostnadsbedömning bifogas) där konununen 

medverkar med 13 %. 

Beslut 

Kommunstyrelsen föreslås besluta 

att medverka i planläggningen. 

att anslå totalt 40 tkr till planprövningen från Kommunstyrelsens anslag till 

fOrfogande. 

Karlshamn som ovan 

Exploateringsingenjör 

Sida 1 av 1 

Karlshamns kommun 



Org.nr 212000-0845 ·postgiro 1 03 94-5 ·Bankgiro 991-1777

2012-09-25 

1ti 

KARLSHAMN 

PRELIMINÄR BEDÖMNING AV KOSTNAD FÖR 

UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN 

Normalt planförfarande utan programskede 

Detaljplan för del av fastigheterna Samariten 2 och 3 m.fl. , 

Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län 

summa i kronor 

antal 

Delpost ä-pris i kronor 

77 220 

22 ha 

Grundkarta 3 510 per ha 

12 000 

Fastighetsförteckning 

21 500 

3 tillfällen 

Annonsering 

3 000 

Kopiering 

122 400 

3 000 

153 h 

5h 

Arbetstid handläggare 800 

assistent 600 

ca 240 000 kr 

Total kostnad (exklusive utredningar) 

Planbesked plus 3000 kr 

ca 243 000 kr 

Totalt: 

Kostnader utöver ovan nämnda kan tillkomma för eventuella utredningar och inventeringar etc. 

Det är i dagsläget svårt att uppskatta behovet av och kostnaden för framtagandet av 

nödvändigt planeringsunderlag. 

Fördelning av plankostnaderna per intressent 

Landstinget 87% av totalpriset 243 OOOkr =ca 211 410 kr 

Kommunen kommunstyrelsen 13% av totalpriset 243 OOOkr =ca 31 590 kr 

Fastigheter som vill planläggas ca 12,75 ha 

Landstingets fastighet - ca 11.1 O ha = ca 87% av 12,75 

Kommunens fastigheter- ca 1,65 ha= ca 13% av 12,75 

Grundkartans hela yta- ca 22 ha



§ 128 2013/140 

Förfrågan om övertagande av arrende och klubblokal- Sportfiskeklubben Iden 


att mot en kostnad av 30 000 kronor, avsluta arrendet och överta byggnaderna av 

Sportfiskeklubben Iden 

att ersättningen 3 O 000 kronor får återtagande av arrenderätten finansieras av 

kommunstyrelsens anslag till förfogande. 


Sportfiskeklubben Iden har till kommunstyrelsen skickat in en skrivelse där man anger 

att verksamheten ändrats så att behoven av lokalerna blivit mindre intressanta samt att 

de medlemmar som tidigare skött fastigheten, av åldersskäl, upphört med detta. 

Föreningen har ett 25-tal medlemmar och undrar om kommunen, mot en ersättning av 

30 000 kronor, önskar avsluta arrendet samt att överta byggnaderna. 

Exploateringsingenjören föreslår att kommunen mot en kostnad av 30 000 kronor 

avslutar arrendet och övertar byggnaderna av Sportfiskeklubben Iden. 

Ekonomichefen har inget att erinra mot att arrenderätten återtas och finansieras av 

kommunstyrelsen anslag till förfogande. 


• Exploateringsingenjörens tjänsteskrivelse 2013-04-03 


• Skrivelse från Sportfiskeklubben Iden 2012-10-10. 


Exploateringsingenjören 

Sportfiskeklubben Iden

2013-04-03 


Förfrågan om övertagande av arrende och klubblokal 


Sportfiskeklubben Iden har sedan länge sin klubbstuga i Kolleviksornrådet. 

Stugan ligger inom fastigheten Karlshamn 5:1, Vägga 37, och omfattar ett 

område om ca 91 O kvm se bifogad karta. Området upplåtes som ett 

bostadsarrende som tecknades 1996, där arrendetiden är 5 är från 1997-01-01 

och forlängs med 5 år om uppsägning ej sker vilket innebär att arrendetiden 

nu löper t.o.m. 2016-12-31. Arrendeavgiften var år 2012,3674 kronor. Inom 

arrendemmådet finns en äldre stuga, fore detta Missionsf6rbtmdets 

sommarkoloni samt en forrådsbarack 

Klubben har, till kommunstyrelsen, skickat in en skrivelse där man anger att 

verksamheten ändrats så att behoven av lokalerna blivit mindre intressanta 

samt att de medlemmar som tidigare skött fastigheten, av åldersskäl, upphört 

med detta. Föreningen har ett 25-tal medlemmar och undrar om kommunen, 

mot en ersättning av 30 000 kronor, önskar att avsluta arrendet samt att överta 

byggnaderna. 

Enligt Jordabalken, lO kap, 7 §får inte arrendatorn, utanjordägarens 

samtycke, sätta annan i sitt ställe om inte arrendeavtalet är slutet for viss 

tid. Är an·endeavtalet slutet for viss tid, får arrendatom överlåta arrenderätten 

till annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Han skall dock forst 

erbjuda jordägaren att återta arrendestället mot erläggande av skälig ersättning 

for arrenderättens värde. Har arrendatom uppfort byggnad på arrendestället 

eller har han i övrigt nedlagt kostnad på detta och önskar han att jordägaren 

skall överta vad han utfort, skall även det erbjudas j ordägaren till inlösen. 

Området där stugan ligger kan i framtiden användas for expansion av 

Ko lieviks camping och stugby eller for bostadsetablering. 

Sida 1 av 2 

Karlshamns kommun · strategiska enheten 



Org.nr 212000·0845 ·postgiro 1 03 94·5 ·Bankgiro 991·1777



§ 129 2012/17 

Framtida driftsformer för kommunens camping- och turismanläggningar 


att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att genomföra ett 

anbuds/auktionsförfarande för upplåtelse/överlåtelse av campingfastigheterna inom 

Långasjönäs och Kallevik med alternativen tomträtt eller äganderätt 

att efter genomfört anbuds/auktionsförfarande återkomma med förslag till 

upplåtelse/överlåtelse av campingfastigheterna. 

Reservation 

Jens Henningsson (V) anmäler reservation mot beslutet. 


En utredning som innebär översyn av driftformer och investeringsbehov för 

campinganläggningarna har genomförts av konsultföretaget PWC. I rapporten redovisas 

förutsättningar för anläggningarna och möjliga driftsformer. I rapporten redovisas också 

att en fortsatt drift av anläggningarna i egen regi genom förvaltning eller kommunalt 

bolag sannolikt strider mot konkurrenslagstiftningen. 

Som en konsekvens av utredningens slutsatser kvarstår tre alternativ för framtida drift 

av anläggningarna, upplåtelse genom arrende eller tomträtt eller att anläggningarna sälj s. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott förslår att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag 

att genomföra ett anbuds/auktionsförfarande för upplåtelse/överlåtelse av 

campingfastigheterna med alternativen tomträtt eller äganderätt. 


• Kommundirektörens tjänsteskrivelse 2013-04-14 


Yrkande 

Marco Paulsson (M) och Magnus Gärdebring (M) yrkar bifall till förslaget. 

J ens Henningsson (V) yrkar att kommunstyrelsen beslutar 

"att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att genomföra ett anbudsförfarande för att 

få fram arrendeavtal av campingplatserna inom Långasjönäs och Kallevik

149 



Forts § 129 

att efter genomfört anbudsförfarande återkomma med förslag till upplåtelse av 

campingfastigheterna". 

Proposition 

Ordföranden ställer proposition mellan arbetsutskottets förslag och 

J ens Henningsson (V) yrkande och finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet 

med arbetsutskottets förslag. 


Kommundirektören 

Turistchefen

2 

Kommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 2012-01-24, § 15 i denna del att två 

alternativa förslag på framtida driftformer skulle utredas: 

Eget ägande med nuvarande driftsform 

Bildande av ett kommunalt bolag med ansvar för driften av kommunens samtliga 

camping- och turismanläggningar, dvs. Långasjönäs, Kollevik samt Tärnö 

En tjänstemannagrupp har arbetat med utredningen och konsultföretaget PWC har anlitats 

för att utreda konsekvenserna av de ovan nänmda förslagen och belysa möjliga framtida 

handlings vägar. 

Nuläge 

Det framgår av styrande dokument samt tidigare utredningar att de berörda områdena inte 

bara är viktiga för besöksnäringen, utan även utgör några av de viktigaste områdena i 

kommunen för rekreation och friluftsliv. 

Turismnäringen är en starkt växande näringsgren med stor inverkan på en kommuns 

attraktionskraft och vanunärke. Kommunens anläggningar har stor potential att fungera 

som kommunens "gästrum", vilket ställer krav på att anläggningarna håller en så god 

standard att de skapar en goodwill för kommunen och lockar fler besökare. En målsättning 

att sträva efter är därför att få komrotmens anläggningar att klassas som nivå 4 enligt 

Svensk Campingstandard. Ingen av anläggningarna når upp till detta idag. 

Statusen på respektive anläggning kan sammanfattas enligt nedan: 

Långasjönäs camping och stugby består av 90 campingplatser, 50 stugor samt 

Semesterhemmet med 40 sängplatser (begränsat till 8 platser pga bristande brandsäkerhet) 

Hela anläggningen håller låg standard är i mycket stort behov av uppmstning, även utan att 

ktmna nå upp till nivå 4 enligt klassificeringen. Investering i VA-anslutning till 

servicebyggnad har beslutats och genomförs. En upprustning av anläggningen därutöver 

till en lägsta godtagbar nivå inklusive nytt V A-nät kräver en investering om ca 40 mkr. 

Ko Ilevik camping och stugby består av 130 campingplatser och ca 50 uthyrningsstugor av 

varierande storlek. Anläggningen är i behov av uppmstning fast inte av så omfattande mått 

som Långasjönäs. Servicebyggnaden är i stort behov av upprustning och renovering, 

alternativt rivning och nyproduktion, bedömd kostnad ca 5 mkr. Ett investeringsbehov 

inom den närmaste tiden är också en omläggning av dräneringssystemet, kostnaden för 

detta är för närvarande inte kalkylerad. 

Anläggningen på Tärnö har en mycket enkel standard och liten kapacitet. Fyrstjärnig 

standard bedöms inte rimlig att eftersträva för anläggningen. Byggnaderna på Tärnö har 

varit föremål för en särskild utredning där tidplaner för upprustningen och V A -dragningen 

antogs av kommunfullmäktige 2011-11-20 § 297. 

Utredningen 

A v utredningen från PWC avseende framtida driftsformer för anläggningarna- egen drift i 

förvaltnings- eller bolagsform- framgår sammanfattningsvis följande. 

Anläggningarnas ekonomi uppvisar ökande underskott och det finns en tydlig nedåtgående 

kurva vad avser beläggnings graden. Samtidigt ökar besöksnäringen i landet. Det finns 

tydliga trender att efterfrågan på upplevelser och resor ökar och att turisterna blir mer och

3 

mer krävande både vad gäller standard och serviceutbud. Kommunens anläggningar når 

inte upp till dessa ökade krav. 

Det finns ett tydligt uttalat behov av uppställningsplatser får husbilar med tillgång till 

funktionella och fräscha serviceanläggningar. En möjlighet i anläggningarna kan vara 

rivning av en del av stugorna och att ersätta dessa med uppställningsplatser får husbil 

och/eller nyckelfårdiga nyproducerade stugor. 

Vid drift i egen regi- även med oförändrad standardnivå-krävs det stora insatser vad 

gäller tmderhåll, modernisering och upprustning. Anläggningen måste kännas fräsch och 

trevligt får att inte ligga på får låg nivå i jämförelse med konkurrerande anläggningar. En 

fortsatt drift i egen regi utan nivåhöjning kommer förmodligen resultera i ytterligare 

nedåtgående beläggningsgrad och därmed ytterligare sfunre ekonomiska förutsättningar. 

Driften av anläggningarna i bolagsfonn ger inga egentliga fårdelar i fårhållande till 

fårvaltningsdrift. Möjligen kan resurser fårflyttas mellan kommunens olika bolag. Några 

fårdelar med detta är inte direkt uppenbara och är i sammanhanget endast marginella. 

Utredningen redovisar också kommunens fårutsättningar att alls driva turismanläggningar i 

egen regi. Grrmdprincipen får kommunal säljverksamhet är att den inte får begränsa 

konkurrensen. Tillägg i konkurrenslagen som infördes l januari 201 O betonar ytterligare 

detta. Även kommunala bolag omfattas av bestfunmelserna. Sammanfattningsvis 

konstateras att fortsatt drift i egen regi sannolikt strider mot konkurrenslagstiftningen. 

Överväganden 

Som framgår av ovan är frågan om drift i egen regi i förvaltningsfonn respektive 

bolagsfonn likvärdiga får kommunen. Oavsett driftform är det sannolikt att campingstugby 

och turistanläggningsverksamhet i egen kommunal regi inte är fårenligt med 

konkurrenslagstiftningen varfår detta alternativ inte bör övervägas vidare. 

För Kollevile och Långasjönäs finns aktuella detaljplaner som syftar till att säkerställa både 

fortsatt camping- och stugbyverksamhet och allmänhetens tillträde genom att de områden 

som inte är avsedda får camping lagts ut som allmän plats, natur, med kommunalt 

huvudmannaskap. Detta gäller exempelvis badplatsen i Långasjönäs och områdena närmast 

havet i Kollevile I planbeskrivningen till detaljplanen får Långasjönäs anges också ett 

fortsatt kommunalt ägande av fastigheterna. 

Målet får kommunens campinganläggningar bör vara att stärka besöksnäringen med fler 

och nöjdare besökare till Karlshamn. Fler besökare gynnar även den övriga 

besöksnäringen, handel, restauranger och evenemang i Karlshamns kommun. 

Förutsättningen får en näringsidkare att framgångsrikt kunna driva anläggningarna är 

långsiktighet, inte minst med tanke på de omfattande investeringar som krävs får att uppnå 

en tillräckligt god standard. Det krävs också att den som driver anläggningen kan 

finansiera sin investering, bland annat genom möjlighet till säkerhet får krediter. 

Det är angeläget för kommunen att den som framöver kmnmer att driva 

campinganläggningarna utvecklar dessa på ett sätt som gynnar besöksnäringen i 

Karlshamn. En långsiktig upplåtelse/överlåtelse av anläggningarna innebär samtidigt alltid 

att anläggningarna inte på något enkelt sätt kan återgå till kommunen.

4 

Den samlade bedömningen ger tre alternativa handlingsvägar med översiktliga 

forutsättningar och konsekvenser enligt foljande: 

Alt l. Kommunen äger fastigheterna och upplåter arrende till näringsidkare att driva 

anläggningen/anläggningarna. Kommunen gör nödvändig upprustning och infrastrukturella 

investeringar (Boende, VA-ledningar, ny servicebyggnad, tillsammans uppskattningsvis 

minst ca 45 Mkr) och i arrendeavtalet regleras övriga villkor med sikte på att modernisera 

och rusta upp anläggningen. Befintliga byggnader är tillbehör till fastigheten och ägs 

därigenom fortsatt av kommunen, nya byggnader kan ägas av arrendatorn. En arrendatoms 

möjligheter att finansiera investeringar i anläggningen beror på upplåtelsetidens längd. 

Skall en arrendator investera i egna nya byggnader eller anläggningar måste 

upplåtelsetiden vara så lång att investeringen kan skrivas av under den säkerställda 

arrendetiden. Arrendator har besittningsskydd men arrendef

5 

antingen upplåtas med tomträtt, i praktiken försäljning av tomträtten till fastigheten, 

inklusive byggnader och anläggningar på dessa, eller försäljning äganderätten till 

fastigheterna. Tomträtten är en upplåtelse får obestämd tid, dock att kommunen under 

fårutsättning att det är av betydelse får kommunen att använda marken får annat ändamål 

(än i detta fall camping) kan få tomträtten att upphöra, dock tidigast 20 år efter upplåtelsen 

och då med skyldighet att lösa in byggnader och anläggningar. Den årliga 

tomträttsavgälden till kommunen skall beräknas utifrån en långsiktig realränta, får 

närvarande ca 3 procent på markvärdet. I båda fallen skall fastigheter får campingändamål 

bildas enligt gällande detaljplaner. 

De fastigheter som bildas och upplåtes/överlåtes kan illustreras genom nedanstående utsnitt 

ur aktuella detaljplaner där det mörkare gröna, beteclmat N l är campingområdet medan det 

ljusare gröna NATUR kvarstår i kommunens ägo. Exempelvis kvarstår strandzonen och 

badplatserna både i Långasjönäs och Kollevile i konununens ägo. Hela plankartor får 

Långasjönäs och Kollevile bifogas ärendet. 

Utdrag ur detaljplan får Långasjönäs Utdrag ur detaljplan får Kollevile 

Ä ven om kommunen vid en tomträttsupplåtelse kvarstår som ägare till marken ger detta i 

praktiken inga utökade möjligheter att löpande påverka anläggningarna än om de överlåtes 

med äganderätt. Tomträtten ger en årlig tomträttsavgäld till kommtmen men 

upplåtelsen/försäljningen av tomträtten ger en lägre intäkt vid upplåtelsetillfållet. Omvänt 

innebär en försäljning av äganderätten en högre intäkt får kommunen och samtidigt krav 

på högre kapitalinsats får en köpare. Det kan därfår vara rimligt att pröva båda alternativen 

mot marknaden och mot bakgrund av redovisade förutsättningar föreslås efter en 

sammanvägd bedömning att upplåtelse/överlåtelse av campinganläggningarna prövas får 

alternativen tomträtt och äganderätt. 

Vid en upplåtelse/överlåtelse av campinganläggningama är Lagen om offentlig 

upphandling (LOU) inte tillämplig. Kommunen har därigenom fri prövningsrätt att bedöma 

och avgöra till vem man vill upplåta/överlåta anläggningarna. Detta måste dock ske till 

marknadsmässigt pris, i annat fall kan EU:s statsstödsregler bli tillämpliga. 

Upplåtelse/överlåtelse av anläggningarna bedöms efter samråd med kommunens 

upphandlingschefbäst genomfåras genom ett anbuds-/auktionsfårfarande som är väl 

offentliggjort för marknadens aktörer. Som underlag får detta tas fram ett prospekt som 

beskriver anläggningama. I ett sådant fårfarande kvarstår att korrummen har fri

6 

prövningsrätt av köpare och att en upplåtelse/överlåtelse inte får ske till ett pris som 

understiger marimadsvärdet 

Förslag till beslut 

Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen 

att genomföra ett anbuds-/auktionsförfarande för upplåtelse/överlåtelse av 

campingfastigheterna inom Långasjönäs och Kallevik med alternativen tomträtt eller 

äganderätt 

att efter genomfört anbuds-/auktionsförfarande återkomma med förslag till 

upplåtelse/överlåtelse av campingfastigheterna 

Göran Persson 

Kormnundirektör 

Bilaga: 

Översyn av driftsformer och investeringsbehov för camping- och stuganläggningar, 

Karlshamns kommun. PWC februari 2013 

Plankarta till detaljplan för Långasjönäs camping och stugby 

Plankarta till detaljplan för Kalleviks camping och stugby

l 

l 

l 

, ; 

• 

i • 

j



§ 130 2013/45 

Förslag om ändrat ägardirektiv for bolaget Energikontor Sydost AB 


att såsom yttrande till Energikontor Sydost AB översända kommunjuristens förslag till 

nytt ägardirektiv 


Styrelsen för Energikontor Sydost ideell förening har i skrivelse daterad 2013-01-29 

översänt förslag till ändring av ägardirektiven för Energikontor Sydost AB för beredning 

inför bolagsstämman den 30 maj 2013. 

Kommunjuristen har med utgångspunkt från bolagsordning och vid en jämförelse av 

befintligt ägardirektiv och förslag till nytt valt att göra ett nytt förslag. F örslaget bygger 

på systematiken i ägardirektiv för kommunala bolag. 


• Kommunjuristens tjänsteskrivelse 2013-04-11 

• Nytt Förslag till ägardirektiv för Energikontor Sydost AB 

• Skrivelse från Energikontor Sydost ideell förening 2013-01-29 



Energikontor Sydost AB

. -·i 

l l 

. '1 

2013-04-11 

Dnr 2013/45 


Ägardirektiv för Energikontor Sydost AB- förslag till ändring 

styrelsen för Energikontor Sydost ideell förening har i skrivelse daterad 2013-01-29 

översänt förslag till ändring av ägardirektiven för Energikontor Sydost AB för 

beredning inför bolagsstämman den 3 O maj 2013. 

Med utgångspunkt från bolagsordning och vid en jämförelse av befintligt 

ägardirektiv och förslag till nytt har jag valt att göra ett nytt förslag. Förslaget bygger 

på systematiken i ägardirektiv för kommunala bolag. Innehållet överensstämmer i 

huvudsak. J ag har samrått med ställföreträdande ekonomichef Ulrika Lundberg 

Hägvall i ärendet och vi salmar skrivningar om vilken som fastställer budget, överoch 

underskottshantering, uppgift om hur medlemsavgiften är uppbyggd, hur statistik 

över hållbar utveckling lämnas och vad som sker vid bolagets upplösning. 

AnnÅstrand 

Kommunjurist 

Karlshamns Kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kansli 

Rådhuset • 374 81 Karlshamn • Tfn 0454-811 00 • Fax 0454-810 40 

E-post: kommunkansli@karlshamn.se • Internet: www.karlshamn.se

FÖRSLAG 

Ägardirektiv för Energikontor Sydost AB 

Detta ägardirektiv avser Energikontor Sydost AB, (Or g nr ??????-??), (nedan kallat Bolaget) och 

har fastställts av bolagsstämma 2013-XX-XX. 

1 . Organisation 

Bolaget ägs till l 00 % av Energikontor Sydost, ideell förening (Or g nr ??????-??),(nedan kallad 

Föreningen). 

Föreningens operativa verksamhet ska bedrivas av ett av Föreningen helägt aktiebolag. 

Bolagets uppdragsgivare utgörs av Föreningens medlemmar. 

2. Direktivrätt 

Föreningen tydliggör i dessa ägardirektiv sina intentioner avseende inriktningen av Bolagets 

verksamhet utöver de förutsättningar som framgår av gällande bolagsordning. 

3. Ägarens ledningsfunktion 

Föreningen har rätt att ta del av Bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt 

inspektera Bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna Föreningen den information 

om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs 

i samråd med Bolagets styrelse. 

4. sekretess 

Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till Föreningen 

får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 

s Bolagets verksamhet 

Föremålet för Bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva 

verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. 

Bolaget ska inte bedriva konsultverksamhet som konkurrerar med privat verksamhet.

Bolaget har till uppgift 

• att stödja Föreningens medlemmar i deras strategiska klimat- och energiarbete så att 

medlemmamas klimat- och energimål uppnås 

• att kontinuerligt utveckla och stärka medlemmamas strategiska energi och miljöarbete, med 

särskild tyngdpunkt på energieffektivisering och förnyelsebar energi samt därtill kopplade 

kostnadsreduktioner och tillväxtmöjligheter 

• att i nära samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle bedriva verksamhet som 

syftar till utveckling av sydostregionens märmiskor, företag och organisationer inom hela 

energi-, industri- , transport-, service- och fastighetssektorn m fl. 

• att aktivt medverka till att i sydostregionen skapa ett hållbart energisystem, som blir ett 

föredöme i Europa. Arbetet ska utgå från detta direktiv, regionala styrdokument samt 

medlemmamas egna styrande dokument, exempelvis regionala utvecklingsprogram och 

klimat- och energistrategier på regional och lokal nivå. 

6. Bolagets ändamål 

Syftet och målsättningen för Bolagets verksamhet är, utöver vad som anges i bolagsordningen, 

• att tillvarata föreningsmedlemmarnas behov samtidigt som det ska vara en spjutspets inom 

prioriterade områden och driva utvecklingen framåt samt vara en gemensam 

sammanhållande regional kraft 

• att i samverkan med föreningsmedlemmarna verka för att medlemmarnas energi- och 

klimatmål uppnås 

• att i nära samverkan med föreningsmedlemrnarna skapa projekt och satsningar som bidrar 

till att uppnå mål och skapa medfinansiering från nationellt/europeiskt håll. 

7. Verksamhetens genomförande 

Bolaget arbetar med att i dialog med föreningsmedlemmarna initiera, koordinera och genomföra 

projekt och satsningar som syftar till att uppfylla medlemmarnas mål för klimat/energi. Genom ett 

strategiskt och systematiskt arbete ska Bolaget länka samman uppdrag på den lokala och regionala 

nivån med uppdrag på den europeiska och internationella marknaden. 

Viktiga samarbetsparter och medfinansiärer är i nuläget EU, Energimyndigheten, Trafikverket och 

Skolverket. 

Regionala och lokala uppdragsgivare och målgrupper finns både bland privata och offentliga 

aktörer i sydöstra Sverige. 

De anställda i Bolaget är projektledare, som agerar som experter i projekt, gör utredningar, driver 

nätverk och sprider erfarenheter och goda exempel. En förutsättning för framgång i uppdragen är att 

Bolaget och dess anställda har eller har tillgång till rätt kompetens. Bolaget ska aktivt utveckla de 

anställdas kompetens och anpassa denna till verksamhetens imiktning. 

2

Inom ED-projekten samarbetar bolaget med energikontor och organisationer i hela Europa. Bolaget 

är medlem i Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK) samt i dess europeiska 

motsvarighet Fedarene. Bolaget deltar aktivt i FSEK:s och F edarenes styrelser. 

s. Budget, uppföljning och verksamhetsplan 

Budget? 

Bolaget ska två gånger per år (i samband med helårs- resp halvårsbokslut) lämna en rapport till 

Föreningens styrelse om under halvåret pågående/genomförda projekt och deras påverkan på de 

övergripande målen som berör energieffektivisering och förnybar energi, transporter samt allmän 

medvetenhet kring energifrågornas miljöpåverkan. 

Över-/underskottshantering? 

statistik- hållbar utveckling? 

Bolaget ska i verksamhetsplaner redovisa mål för verksamheten för respektive verksamhetsår. 

Planerna ska med utgångspunkt från detta direktiv redovisa hur målen ska mätas, följas upp och 

vilka insatser som planeras. 

Bolaget ska ta fram en strategisk plan på några års sikt. Av deuna ska framgå en bedömning av 

målgruppernas framtida behov, långsiktiga mål och den strategi som väljs för att nå dessa mål. Den 

strategiska planen ska följas upp samt revideras vid behov. 

9. Finansiering 

Bolagets verksamhet finansieras med avgifter och bidrag. Den årliga medlemsavgiften består av 

medlemsavgift till Föreningen och serviceavgift till Bolaget. Hur är medlemsavgiften uppbyggd? 

Energimyndigheten ger bidrag till regionala energikontor, som blir verktyg för att genomföra delar 

av den nationella energipolitiken. En förutsättning för att Bolaget ska kuuna ha denna roll i 

sydostregionen är att verksamheten får fortsatt stöd från regionala och lokala offentliga organ. 

Serviceavgiften uppfyller det finansiella stödet från föreningsmedlemmarna som 

Energimyndigheten kräver och medverkar till att Bolaget kan upprätthålla en basverksamhet 

motsvarande 1-2 tjänster. 

10. Information och ägardialog 

Föreningen ska fortlöpande hållas informerad av Bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera 

möten med föreningsmedlem om omständigheterna så påkallar. 

Bolaget har en allmän informationsskyldighet (utöver vad som genomförs i projekten) i syfte att 

föra dialog, förankra och följa upp verksamheten gentemot föreningsmedlemmarna. Denna består 

bl a av att upprätthålla en hemsida, återkommande nyhetsbrev och en årlig regional konferens. 

3

11. Bolagsstämma 

Bolaget ska årligen senast före utgången av ....... månad hålla bolagsstämma/årsstämma. 

Av bolagsordningen framgår hur kallelse till bolagsstämma ska ske. Information om 

bolagsstämman med angivande av tid och plats samt dagordning ska publiceras på ..... ??? 

12. Bolagets upplösning 

Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla??? 

Detta ägardirektiv har upprättats i två originalexemplar, varav Föreningen tagit ett och ett har 

överlämnats till Bolaget. 

Ort Datum 

För Föreningen För Bolaget 

4

Bolagsordning 

får 

Energikontor Sydost AB 

Organisationsnummer 556713-0116 

§l Firma 

Bolagets firma är Energikontor Sydost AB 

§ 2 Säte 

Bolagets styrelse har sitt säte i Växjö kommun, Kronobergs län. 

§ 3 Bolagets verksamhet 

Bolaget skall bedriva rådgivande verksamhet främst inom områdena energieffektivisering och 

förnyelsebara bränslen samt idka därmed fårenlig verksamhet. Energikontor Sydost AB skall 

inte bedriva konsultverksamhet som konkun·erar med privat verksamhet. 

§ 4 Aktiekapital 

Aktiekapitalet skall utgöra lägst etthundratusen (100 000) kronor och högst fyrahundratusen 

( 400 000) kronor. 

§ 5 Akties nominella belopp 

I bolaget skall finnas lägst l 00 och högst 400 aktier. 

§ 6 styrelsen 

styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter med lägst noll och högst fem 

suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen på årsstämma får tiden intill slutet 

av nästa årsstämma. Årsstämman utser också ordfårande och vice ordförande i bolagets 

styrelse. 

§ 7 Revisorer 

För granskning av bolagets årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens 

förvaltning skall utses en revisor. För revisorn får bolagsstämman utse en revisorssuppleant 

Revisorns och- i förekommande fall suppleantens- uppdrag gäller till slutet av den 

årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet 

§ 8 Kallelse till bolagsstämma 

Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra 

veckor och senast två veckor före stämman. 

Bolagsordning för Energikontor sydost AB slutver.doc Sida l (2)

§ 9 Ärenden på årsstämma 

På årsstämman skall fciljande ärenden behandlas 

l. Stämmans öppnande; 

2. Val av ordförande vid stämman; 

3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 

4. Val av en eller två justeringsmän 

5. Godkännande av dagordning; 

6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad 

7. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen; Beslut om 

a. fastställande av resultat- och balansräkningen dispositioner beträffande vinst eller 

förlust enligt den fastställda balansräkningen ansvarsfrihet för styrelseledamöterna 

och verkställande direktören; 

8. Fastställande av styrelse- och revisorsarvoden; 

9. Val av styrelse samt, i förekommande fall, av revisorer; Annat ärende som ankommer 

på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. 

§ lO Räkenskapsår 

Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. 

§ 11 Firmateckning 

Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktören att 

teckna bolagets finna. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 

Dessutom har verkställande direktören rätt att teckna firman beträffande löpande 

förvaltningsåtgärder. 

Bolagsordning !Or Energikontor sydost AB slutver.doc Sida 2 (2)



§131 2012/575 

Motion om äldreomsorg 



att avslå motionen. 

Reservation 

Anders Englesson anmäler reservation mot beslutet till förmån för eget förslag. 


AndersEnglesson (MP) föreslår i en motion 2012-12-21 

l. Att kommunfullmäktige beslutar att ge omsorgsnämnden i uppdrag att upprätta en 

plan för byggande av trygghetsboende i kommunal regi 

2. Boendet ska ha gemensamma utrymmen med gemensam matplats samt värdivärdinna 

på dagtid. 

3. Boendet ska ingå i bistånds bedömningen. 

Motionen har remitterats till omsorgsnämnden och Karlshamnsbostäder AB för 

yttrande. Omsorgsnämnden och Karlshamnsbostäder AB konstaterar att motionens 

frågeställningar l och 2 redan inryms i den planering som ingår i framtaget 

bostadsförsörjningsprogram och den förstudie "Boendeplan för äldre" som redovisats 

för kommunstyrelsen i januari 2013. Frågeställning 3 är inte relevant i frågan om 

trygghets boende. Omsorgsnämnden föreslår därför att motionen avslås. 


• Omsorgsnämndens protokoll2013-03-27 § 47 

• Karlshamnsbostäder AB yttrande 2013-04-08 


Yrkande 

Anders Englesson (MP) yrkar bifall till motionen. 

Proposition 

Ordföranden ställer proposition mellan arbetsutskottets förslag och Anders Englessons 

yrkande och finner att kommunstyrelsen har bifallit arbetsutskottets förslag.



§ 132 2013/194 

Samtal om Hållbar utveckling, HUT - avrapportering 


att lägga rapportema till handlingarna 

att som resultatspridning av EFS finansierat projekt delta i Kvalitetsmässan i Göteborg 

att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram ett förslag till fortsatt arbete med hållbar 

utveckling i Karlshanms kommun med beaktande av de nationella och regionala 

styrdokumenten och målen. Uppdraget ska redovisas senast i oktober 2013. 


Karlshamns kommun genomfårde-med start 2010- en folkbildningssatsning för 

hållbar utveckling- HUT. Den första etappen- samtal om hållbarhet- omfattade 

kommunens anställda samt förtroendevalda i kommunen. Genomfårandet av 

utbildningsinsatserna uppgick till l 495 000 kr varav 329 000 kr utgjordes av bidrag 

från RFS. Vuxenutbildningens uppdragsenbet har ansvarat för upplägg, planering och 

genomfårande. Utomstående följeutvärderare har anlitats från Blekinge Tekniska 

Högskola för dokumentation, analys och slutrapport. Utbildningsinsatsen avslutades i 

december 2012. 


• Kommundirektörens tjänsteskrivelse 2013-04-18 

• Rapport Hållbar utveckling i Karlshamn (HUT) 

• Delrapport efter 40 genomförda samtalsgrupper 


Sektionen för management 

Rapport 

Hållbar utveckling i Karlshamn(HUT) 

Följeutvärdera re 

Ingalill Johansson 

Kajsa Petersson 

1

Contents 

sektionen för management ............................................................................................. 1 

1. Hållbar utveckling i Karlshamns kommun ....................................................................................... 4 

Nyttja ....................................................................................................................................................... 4 

Understödja ............................................................................................................................................. 4 

Samverka ................................................................................................................................................. 4 

2. Följeutvärderamas uppdrag ............................................................................................................ 6 

Genomförande .................................................................................................................................... 6 

Enkät till alla kommunens anställda ................................................................................................ 6 

Analysseminarium med samtalsledare ........................................................................................... 6 

Intervjuer med chefer i förvaltningen ............................................................................................. 7 

3 Teoretisk utgångspunkt ................................................................................................................... 7 

Motivation ....................................................................................................................................... 8 

4 Resultat ............................................................................................................................................ 8 

Enkät till anställda i kommunen ...................................................................................................... 8 

Samtalets påverkan på hållbarhetsarbetet ..................................................................................... 9 

Kommunens prioritering av hållbarhetsarbetet .............................................................................. 9 

Kommunanställdas påverkan på hållbarhetsarbetet ...................................................................... 9 

Hur arbetet med hållbar utveckling har visat sig på arbetsplatserna ............................................. 9 

Vilka effekter som framträder på arbetsplatserna gällande hållbar utveckling ........................... 11 

Övriga kommentarer i enkäten ..................................................................................................... 12 

Analysseminarium ............................................................................................................................. 13 

Samtalen ........................................................................................................................................ 13 

Samtalsledare ................................................................................................................................ 13 

Idekatalogen .................................................................................................................................. 14 

2

Trovärdigheten .............................................................................................................................. 15 

Intervjuer ........................................................................................................................................... 15 

Reflektioner om och definition av hållbar utveckling ................................................................... 15 

Förankring i verksamheten ............................................................................................................ 15 

Idekatalogen .................................................................................................................................. 17 

5 Följeutvärderamas analys, slutsatser och rekommendationer .................................................... 17 

Litteratur ................................................................................................................................................ 21 

3

1. Hållbar utveckling i Karlshamns kommun 

Karlshamns kommun har hållbar utveckling (HUT) som ett prioriterat övergripande mål. I 

oktober 2007 antog kommunens fullmäktige programmet for hållbar utveckling. Detta arbete 

initierar ett långsiktigt utvecklingsarbete som omfattar miljömässiga, sociala och ekonomiska 

dimensioner. 

Hållbar utveckling är ett fOrhållningssätt som aktivt måste prägla och forma politiken: 

Långsiktighet 

Hållbar utveckling innebär att alla politiska beslut skall utformas på ett sätt som balanserat 

beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. 

Nyttja 

Hållbar utveckling grundas på att vi formår nyttja, skapa och investera i de resurser som utgör 

basen för samhällsekonomin. Hit hör naturresurser, av människan skapade resurser som 

bebyggelse och infrastruktur, och sist men inte minst kommuninvånarna deras hälsa, 

kompetens och kreativitet. 

Understödja 

Hållbar utveckling innebär ett integrerat synsätt som vilar på insikten att en god ekonomi är 

grunden for social rättvisa och skydd av miljön. Men även det omvända är giltigt; det som är 

bra for människan och miljön är långsiktigt bra också för ekonomin. 

Samverka 

Hållbar utveckling utgår från ett gemensamt ansvar och forutsätter ett samhälle med 

demokratiska värderingar, respekt for de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan 

kvinnor och män. Alla medborgare skall tillfOrsäkras likvärdiga rättigheter och skyldigheter. 1 

Genom samtal om hållbarhet är syftet att bidra till ett gemensamt nytänkande i 

hållbarhetsfrågan och skapa en samsyn bland anställda och förtroendevalda. Vuxensamtalen 

ansvarar för genomförandet, det är flerårig satsning som påbörjades 2010? 

Syftet med samtalen i uppdraget Hållbar Utveckling i Karlshamns kommun är att det ska leda 

till ökad 

• Samsyn och delaktighet 

• Motivera och inspirera deltagarna till viljan att påverka och förbättra 

• Skapa en bred förankring av kommunens hållbarhetsarbete 

• En handlingsplan utifrån idekatalogen 

Aktiviteter f6r att uppnå det ska genomfOras i fyra steg och målgruppen är kommunens 

samtliga anställda och förtroendevalda och samhällsmedborgare 

Steg l utbildning av samtalsledare (har genomforts) 

Steg 2 studiecirklar med grundsamtal av kommunens anställda och fortroendevalda (pågår) 

Steg 3 Seminarium eller inspirationsdagar till allmänheten (kommande aktivitet) 

Steg 4 Medborgardialog om hållbar utveckling bl. a. genom sociala media (pågår) 

1 

Karlshamns kommuns hållbarhetsplan 

http:l/www.karlshamn.se/upload/1918/budget-09.pdf 

/tillgänglig 20120620) 

2 

Karlshamns kommuns hemsida 

http:l/www.karlshamn.se/Startsida/Nyhetsarkiv/Karlshamns kommun folkbildar om hallbar utveckling/ 

(tillgänglig 20120620) 

4

Sjutton samtalsledare rekryterades och utbildades i att hålla samtalen om hållbar utveckling. 

Alla anställda ska genomföra samtalen och det är cirka 3000 anställda och fårtroendevalda 

inom koncernen som berörs. Mellan !50 och 200 samtalsgrupper planeras, gruppernas storlek 

är mellan 16-20 deltagare. Deltagarna är blandade och slumpvis utvalda. 

Det är två samtalstillfållen om 2,5 timmar/tillfälle. 

Samtal som metod och utförande 

Samtalen som metod bygger på ett bildningsideal som utgår från en fri och oändlig process 

som ska nå ett mål. Bildningens karakteriseras av sammanhang och helhet. Genom dialog och 

delaktighet utvecklas och förändras den verklighet som finns i samhället och att alla 

samhällsmedborgare ska känn ansvar i hållbarhetsarbetet som sker. 3 

Tanken bakom samtal om hållbarhet är att genom konstruktiva samtal omlcring de olika 

perspektiven kan en samsyn växa fram. Den metod där samtalet används syftar till att undvika 

traditionellt tänkande eller resultatlösa debatter. Det man vill nå med samtalen är att skapa ett 

gemensamt tankerum och skapa ett större, gemensamt handlingsutrymme. 

Samtalsledarens roll är att leda samtalen och processen genom ett antal steg. Metoderna som 

används bygger på delaktighet och interaktion, det ses som nyckeln till ett konstruktivt samtal 

och lärande. Det material som används är tre stycken samtalsdukar och handbok. Deltagarna 

blir inbjudna att delta i samtalen och delas in i mindre grupper och tilldelas varsin arbetsduk 

Arbetsdukarna innehåller påståenden kring hållbarhet som deltagarna individuellt ska 

värdesätta i fårhållande till hur viktiga de känns för dem i arbetslivet och privat. Ett exempel 

på påstående är "Den västerländska industriella modellen är ohållbar" där deltagarna har 

också möjlighet att fylla i egna motiv till påståendena. Efter att alla fått reflektera individuellt 

jämförs sedan svaren mellan deltagarna i grupperna. Deltagarna uppmanas enligt arbetsduken 

att sedan reflektera över om hur stora skillnader det finns i gruppen. Nästa steg innebär att 

varje grupp börjar använda arbetsduk nummer två. Som grupp ska deltagarna visa hur mycket 

vissa företeelser påverkar vardagen. Det görs genom att markera med kryss på en skala; 

"Ingen påverkan" eller "Mycket stor påverkan". Företeelserna gäller "teknisk utveckling", 

"ekonomiskt tillväxt", kunskapsutveckling", "befolkningsutveckling", "globalisering" och 

"mångfald". Varje företeelse har en beskrivande text som visar hur fåreteelsen skulle kunna 

utgöra ett hållbarhetsproblem. I nästa steg på arbetsduk nummer två ska deltagarna para ihop 

sina diskussioner med några utvalda förutsättningar; "en planet i obalans", "ändliga 

naturtillgångar", "en orättvis värld", "en komplex värld" och "nya värderingar". Deltagarna 

ska därefter markera vilken av företeelserna i första steget som orsakar ovan nämnda 

förutsättningar. Diskussionerna ska slutligen utmynna i sammanfattningar på post-it lappar, 

där deltagarna ska sortera frågorna efter hur mycket kontroll de har över dem i sina 

verksamheter i nuläget. Som ett avslut ska varje grupp reflektera över hur samtalen har gått 

genom att markera på en skala 1-5 angående deltagandet och engagemanget i gruppen. 

Vid andra tillfället ska deltagarna gå från "ord till handling". De post-it lappar som sicrivits 

vid första tillfället ska nu placeras ut på arbetsduk nummer tre. I första steget sorteras 

lapparna efter om de berör ekologisk, social eller ekonomisk hållbarhet. Efter att lapparna 

sorterats ut ska deltagarna titta på diagram som visar indikatorer och trender inom de tre 

perspektiven för hållbar utveckling. Under varje diagram får deltagarna svara på hur de 

upplever att det är och hur de tycker att det borde vara. Slutligen ska de svara på om det finns 

något de kan göra för att påverka en indikator/trend. Arbetsduken innehåller även fyra fålt där 

3 Gustavsson, B. (1991) Bildningens väg tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880·1930. Wahlström & 

Widstrand. S. 30 

5

deltagama ska kategorisera sina post- itlappar efter vad som görs och inte görs på 

arbetsplatserna idag. De får även kategorisera detta efter om det är negativt eller inte, 

"fortsätta", "bö1ja", "sluta" och "se upp!". 

En avslutande reflektion görs inom varje grupp för att samla ihop de tankar som har 

framkommit under samtalen. 

2. Följeutvärderamas uppdrag 

Följeforskare/utvärderarens uppgift är att dokumentera, uppmärksamma och ge återkoppling 

till de aktörer som medverkar i samtalen. Lärande utvärdering sker oftast i fårändringssamtal 

där både fåljeutvärderare och berörda aktörer har chans att fårändra och påverka resultaten. 

Följande definition kan vara gällande för lärande utvärdering: 

• att utveckla vetenskapligt hållbar kunskap om projektet eller programmet som 

utvärderas, t ex kunskap om samband mellan programaktiviteter och resultat/effekt av 

dessa aktiviteter; 

• att ge underlag får fårbättringsåtgärder; 

• att bidra till individuellt lärande i form av nya kunskaper, begrepp, perspektiv etc hos 

dem som direkt berörs av utvärderingen samt till ett organisatoriskt lärande t ex i form 

av förbättrade rutiner får program-/verksamhetsutveclding; 

• att ge underlag får offentlig debatt, opinionsbildning och lärande vad gäller den 

verksamhet, det projekt eller program som utvärderas. 4 

Genomförande 

Under genomfårandet har en referensgrupp bestående av representant från Vuxenutbildningen 

i Karlshanrus kommun, en kommundoktorand knuten till projektet XOVATION samt två 

följeutvärderare från Blekinge tekniska högskola där en av dem även är knuten till 

XOVATION haft regelbundna möten där vi har diskuterat metoden av insamling av data samt 

följt processen som helhet. 

Enkät till alla kommunens anställda 

En enkät skickades ut till samtliga anställda i Karlshamns kommun som har gått eller håller på 

med samtalen om hållbar utveckling. Enkäten skickades ut till 1187 st och omfattade 33 

frågor. Totalt hade 477 personer svarat och fårdelningen var 381 kvinnor och 96 män. 

Hösten 2010 deltog 44 anställda från olika förvaltningar. Våren 2011 deltog 146 anställda, 

hösten deltog 269 anställda samt under våren 2012 deltog 18 anställda. 

Analysseminarium med samtalsledare 

Två analysseminarier har genomförts under hösten 2011 med samtalsledarna i uppdraget 

Hållbar Utveckling, HUT. Temat som låg till grund får seminariet var delaktighet och dialog 

och frågorna utgjordes av följande: 

• Hur går ni vidare med samtalen på arbetsplatserna? 

• Vilka förutsättningar har ni för att implementera "guldkorn" i verksamheten? 

• Vilket stöd får ni som samtalsledare? 

• Vad behöver ni får fortsatt stöd? 

4 Svensson Lennart, Brulin Göran, Jansson Sven, och Sjöberg Karin (red). (2009) Lärande utvärdering genom 

följeforskning Lund: Studentlitteratur. 

6

Seminariet inleddes med en presentation av samtalsledarna samt en återblick av vad de befann 

sig i processen. Därefter följde en reflektion över ovanstående frågor. Seminariet avslutades 

med att var och en fick dela med sig av sina tankar om analysseminariet, en form av 

metareflektion, som ett led i lärandeprocessen. 

Den reflexiva processen har använts som en teoretisk referensram i analysseminariema. 

Modellen konstruerades utifrån tre perspektiv; det kritiska, kreativa och konstruktiva 

tänkandet och har utgjort ett vetenskapligt perspektiv på den dialog samtalsledarna har 

genomfört 5 N edanstående figur beskriver de tre perspektiven som utgör den reflexiva 

processen. 

Hur tänker du då? 

Kreativt tänkande 

(fl:lrnyelsens väg) 

Kritiskt tänkande 

(bevisets väg) 

Konstruktivt tänkande 

(meningsfulla skapaodets väg) 

Det kritiska tänkandet bygger på förmågan att ställa frågorna vem, vad, hur, när och varför. 

Det kritiska tänkandet främjar även förmågan att göra självständiga bedömningar. Det 

kreativa tänkandet bygger på att finna nya lösningar och nya insikter. Kravet på 

förnyelseförmåga ökar i samhället och vi lever i spänningsfältet mellan förnyelse och 

föranlaing. Det konstruktiva tänkandet är framåtsyftande, vidareutvecklande och 

meningsfullt. De tre perspektiven höjer förmågan till nya lösningar och reflektioner omkring 

de aktiviteter som samtalsledare arbetar med och därmed en perspektivvidgning. 

lntervjner med chefer i förvaltningen 

Tre intervjuer har genomförts med chefer i kommunens olika förvaltningar. Frågorna utgick 

ifrån en intervjumall med ostrukturerade frågor vilket utgör tillfållen till reflekterande samtal. 

3 Teoretisk utgångspunkt 

Syftet med samtalen om hållbar utveckling i Karlshamns kommun är bland annat att stärka 

människors delaktighet och samsyn i hållbarhetsarbetet Genom motivation kan denna 

process stimuleras. Teorier om motivation stödjer vår analys i resultatet som presenteras i 

rapporten. 

5 Eriksson, T. (2009) Konstruktivt tänkande. Lund: Studentlitteratur. 

7

Motivation 

Ordet motivation är en sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter igång, 

upprätthåller och riktar beteendet. Teorier om motivation förklarar varför vi handlar och gör 

vissa saker snarare än andra. Det är svårt att fånga den men kan försätta berg om det lyckas. 

Om vi är tillräckligt motiverade kan vi lära oss vad som helst. Källan till motivation finns 

inom personen som instinkt eller som drivkraft och människan är styrd av primitiva inre 

drivkrafter som startar handlandet. Motivation handlar mycket om vilket värde vi lägger i 

olika fenomen i livets sammanhang. En kognitivistisk teori stödjer förväntningar och 

värderingar. 6 Starka förväntningar och högt värderade mål leder till hög motivation medan 

svaga förväntningar och lågt värderade målleder till svag motivation. 

Inre motivationen är viktigt för att kunna se samband och få perspektiv i sitt lärande. Inom 

hälsopedagogiken används ofta begreppet KASAM vilket betyder känsla av sammanhang. 7 

KASAM innehåller tre komponenter som har stor samhörighet med motivation. De tre 

komponenterna är begriplighet det vill säga att förstå fakta och färdigheter, hanterbarhet, att 

konlaet hantera en situation och till sist meningsfullhet genom att se en mening i det som sker 

och finna ett värde i situationen. 

4 Resultat 

Här presenteras det resultat som har framkommit under följeutvärderingen som består av en 

enkät med de anställda i kommunen som går eller har genomgått samtalen om 

hållbarhetsarbetet, tre intervjuer med chefer i kommunens fårvallningar samt två 

analysseminarier med samtalsledarna. 

Enkät till anställda i komnumen 

Här presenteras ett urval av de svar på enkäten från de anställda i Karlshamns kommun hittills 

som har gått eller går samtalen om hållbarhet. Urvalet är baserat utifrån det syfte och mål som 

finns i uppdraget. 

Svar från förvaltningarna i Karlshamns kommun 

230 

169 

25 

III 

42 

11 

o 

6 

Karlsson, L (2007) Psykologins grunder. Lnnd: Studentlitteratur. 

7 

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 

8

Hur har arbetet med social hållbarhet visat sig på 

arbetsplatsen ? ( 471 svar) 

Den sociala hållbarheten på arbetsplatsen visar får många inte någon skillnad. En del av 

anställda vet ej om det visar någon skillnad och 21 stycken svarar att det finns en liten 

skillnad. Trettiotre stycken har svarat med ett frågetecken medan 28 anställda menar att de för 

samtal angående den sociala hållbarheten. Under övrigt ingår många enstaka svar såsom ökad 

medvetenhet om hållbarheten, ungdomars resurser, stärka gruppgemenskap, arbetsplatsträffar, 

frågorna är inte relevanta osv. 

Hur har arbetet med ekologiska hållbarhet visat sig på 

arbetsplatsen ? (472 svar) 

104 

l 

18 

l 

98 

l s 

36 

l 

7 6 s .. 

10 12 

" " 

l 16 

l 

108 

l 

47 

··········································-·-·------------------' 

Den ekologiska hållbarheten på arbetsplatsen beskriver att l 08 anställda källsorterar. För 98 

anställda visar ingen skillnad, 36 svarar att de inte vet samt 18 anger ett frågetecken. Fyrtiosju 

anställda använder sig av ekologiska varor. Sex anställda svarar att de använder kollektiv 

kommunikationsmedel. Under övrigt fanns bland annat genom samtal, hållbarhetsskylt, som 

miljöombud, promenerar så mycket som möjligt osv. 

lO

fått tillfålle att genomgå samtal om hållbarhet och att det fårhoppningsvis sprider ringar på 

vattnet. 

Det finns emellertid en uppfattning att samtal om hållbar utveckling inte har gett något och !o\tt 

det är bortkastade pengar och arbetstid. Det anses vara får lite konkreta resultat av en så pass 

stor satsning. Samtalen har inte gett någon nämnvärd effekt på arbetsplatserna. 

Tanken med samtalen är nog god, men har 

inte tillfort mig något. (kommunanställd) 

Det framkom också önskemål om att fler från samma arbetsplats går samtalen inom en kortare 

tid, får att lättare kunna diskutera hur den hållbara utvecklingen ska ske på arbetsplatsen. En 

del av svaren indikerade också att många av deltagarna arbetar med och har tänkt hållbarhet 

innan samtalen. De anser därfår att samtalen inte har tillfört något nytt i deras dagliga arbete. 

Det lyfts även att de som har makt, det vill säga de som har mandat att utföra saker, borde 

deltagit och varit en del i samtalen. Risken som lyfts är att deltagarna går samtalen och att det 

sedan inte kommer hända så mycket mer. De som har makten måste också arbeta aktivt med 

hållbarhetsfrågorna. 

Analysseminarium 

Analysseminarier har genomförts med kommunens samtliga samtalsledare. Fyra kategorier 

framträder i resultatet samtalen, samtals ledare, idekatalog samt trovärdighet 

Samtalen 

Metodiken i samtalen är i sig inbjudande och avslappnande och deltagarna kan vara sig själva 

med de erfarenheter och kunskap som de besitter. Samtalen borde sprida sig ute på 

arbetsplatserna får att göra det verkningsfullt anser en av samtalsledarna vilket många andra 

instämmer med. Det finns en effekt med just samtalen som är bra och är en bristvara idag. 

Skicka inte en jävla massa mej l mellan rummen utan 

gå och prata med varandra istället. ( samtalsledare J 

Samtalen som arbetsredskap gör att personalen känner delaktighet ur en demokratiaspekt 

gentemot kommuninvånare. Engagemanget hos deltagarna salmas emellertid inte. 

Betydelsefullt är även den avstämningsrunda som görs efter varje duk. Har alla fått komma 

till tals? Hur har ni uppfattat samtalen är frågor som ställs och reflekteras omkring. Det gäller 

att få folk att lita på den här processen. Framför allt bör det synas vad vi gör på flera olika 

nivåer vilket har en inverkan på vår motivation och engagemang menar några av dem. 

Diskussionen förs utifrån olika fårutsättningar och olika nivåer. Det finns i princip inga som 

är emot hållbar utveckling utan alla ligger i mitten eller jättemycket för hållbarhet. 

Reflektionen i gruppen och utbytet med varandra genom att få lyssna till tips och ideer från 

alla i gruppen ger inspiration är ett av "guldkornen" som kom fram i utvärderingen i 

analysseminariet 

Samtalsledare 

Alla samtalsledare arbetar olika och utbytet sågs som något positivt. En del har mycket 

struktur och planerar noggrant medan andra har en flexibel struktur. Tid för reflektion under 

samtalen finns inte menar en av samtalsledarna. 

Vi diskuterar alltid efter det att grupperna har slutat medan 

vi plockar undan ( samtalsledare J 

13

Vi reflekterar över olikheterna i grupperna och järnfår vad som händer mellan gångerna. 

Samtal i samtalsteknik efterfrågades och utveckling i rollen som samtalsledare och samtalen 

som en arbetsmetod. "Jag skulle välkomna en eller två dagar som en fortbildning" någon 

fonn av påfyllning. Vilket stöd behöver ni som samtalsledare? Det behövs inte något stöd 

menar en av samtalsledarna. En annan menar att de har varandra som stöd och att det är 

tillräckligt och tryggt. Några anser att Thomas Svanberg, ansvarig uppdragsledare och Ann 

Krislin Johansson som är projektassistent från Vuxenutbildningen har fungerat som ett 

utmärkt stöd under hela tiden och ser det som positivt och tryggt. F ör övrigt gäller det att 

pröva sig fram och experimentera. Det finns inget manus eller körschema. 

Idag skajag köra en film och se om det funkar ... (samtalsledare) 

En del grupper är heterogena medan andra är mixade och är uppdelade från olika 

förvaltningar. Mixade grupper är positivt och det kommer mycket input från olika 

förvaltningar då grupperna blandas. 

Ökad scenvana, kommunkompetens, ökad bekantskapshets är kompetenser som utvecklas 

hos samtalsledarna i spåren av samtalen. Det blir många diskussioner om olika arbetsplatser 

och en kunskap om varandras verksamheter. Hur kan samtalen fortsätta ute i verksamheten? 

En stående punkt på arbetsplatsträffar menar någon, andra anser att fikarummet är det mest 

naturliga miljön att samtala om hållbarhet. Några menar att det är ett så viktigt ämne att det 

inte kommer synliggörs tillräckligt på dessa arenor. 

Vi är delaktiga allihop och har ansvar 

får att driva detta (samtalsledare). 

Ett bristande engagemang och sanktionering från befintliga chefer är en av orsakerna till att 

samtalen inte fortsätter ute i verksamheterna. 

En annan av samtalsledarna ansåg att deltagarna är tysta när de kommer vid första samtalen 

men blir betydligt mer framåt vid andra tillfållet och alla pratar samtidigt. 

För vissa människor är ju lyssnare och vissa är 

talare. (samtalsledare) 

Ro Ilen som samtalsledare är därfår viktig när grupperna samlas så att alla deltagare får 

komma till tals. Gruppstorleken är viktig menar en av samtalsledarna och anser att det är 

vanskligt för processen att slå ihop två grupper. En av samtalsledarna tycker det är ett "lyft" 

med större grupper och diskussionerna blir bättre. Någon gång finns det motsträviga deltagare 

som kommer för att provocera. De har extrema åsikter om allting och det blir svårt för övriga 

gruppdeltagare att få igång en diskussion. Ökad insikt i hållbarhetsfrågan vilket betyder att jag 

som person ser nyanser och nya vinklingar. 

ldclml:alogen 

Den idekatalog som börjar tar form bör föranlaas och en koordinator bör utfonnas. Vem är 

mottagaren? Ägarna till idekatalogen är politikerna menar en av samtalsledarna och fortsätter 

att det laävs en legitimitet för att jobba med det. "att det är okej att jobba med det" Politiker, 

högre tjänstemän men även deltagarna har inte riktigt fått "polletten och trilla ner" Vem har 

startknappen och vem har mandatet att ställa frågor på arbetsplatsen var en av frågorna bland 

samtalsledarna. Idekatalogen håller på att kategoriseras och ska snart ut på webben. Där finns 

ca sexton hundra förslag som ska struktureras och hanteras. 

14

Trovärdigheten 

Nyttan med samtalen måste synliggöras och det är politiker och tjänstemän inom Karlshamns 

kommun som måste ro det i land. Trovärdigheten med hela hållbarhetsarbetet ökar inte över 

tiden menar en av samtalsledarna. Den minskar över tiden och är ett hot mot hela tanken om 

hållbarhet. Det är en jättesatsning som arbetsgivaren gör för att det finns ett genuint intresse 

för att komma fram till vad alla medarbetare tycker och vilka ideer som finns att ta tillvara på. 

Det ska genomsyra hela verksamheten och man ska aktivt jobba med detta på arbetsplatserna. 

Att det händer något efter samtalen.(samtalsledare) 

Hållbar arbetesmiljö diskuterades och frågan vad det egentligen var och hur det definieras 

lyftes fram. Två faktorer som tydliggjordes av samtalsledarna i analysseminariet var 

betydelsen av friskvård och minskning av stress. Det är en kvalitetsredovisning om hur vi som 

personal mår eller hur vi jobbar. Ska samtalen vara trovärdigt behövs det synas en hållbarhet 

på alla nivåer. Det ska ställas krav på arbetsplatserna vad som verkligen görs för hållbar 

utveckling, en form av inventering. En samsyn inom koncernen vore önskvärt. 

Intervjuer 

Tre intervjuer har genomförts med förvaltningschefer i Karlshamns kommun. I intervjuerna 

framträder tre kategorier, reflektioner om och definition av hållbar utveckling, förankring i 

verksamheten och idekatalog. 

Reflektioner om och definition av hållbar utveckling 

Informanterna diskuterade vad hållbar utveckling egentligen är och hur det definieras. Den 

generella definitionen av hållbar utveckling är att det handlar om hela livet och hela 

människan. Mer specitikt anser informanterna att det handlar om tre dimensioner, ekologiskt, 

socialt och ekonomiskt perspektiv. Dessa dimensioner bör vägas in i varje beslut och varje 

åtgärd som tas. Det uttrycks en känsla av att tala om hållbar utveckling är lite uttjatat. De har 

arbetat länge med det, men det har inte tidigare varit så uttalat. Dessa frågor har diskuterats 

genom åren, men att det nu fått en bredare förankring. En av informanterna uttrycker att det 

kan bli problematiskt efter ett tag, då kommer reflektionerna om vad är egentligen hållbar 

utveckling och om det tinns hållbar utveckling finns det då också ohållbar utveckling? Det får 

inte bli för stort, det vill säga omfatta precis allt. Om det blir allomfattande kan det blir svårt 

att begripa och hantera. Någon form av avgränsning är nödvändig, samtidigt behövs de tre 

dimensionerna av hållbar utveckling. Det behöver även finnas en balans mellan de tre 

dimensionerna, vilket inte alltid är enkelt. En av informanterna reflekterar kring det. 

... det är ju inte enkelt sedan när man ska ställa sakerna 

mot varandra, för det blir ju krav på prioriteringar. (chef l) 

När det gäller konkreta frågor är det lättare att se tillämpbarheten av hållbarhetstänkande i 

dessa, det går dock inte att tillämpa i alla frågor då det troligtvis skulle bli för mycket att 

hantera. En av informanterna uttrycker att vissa frågor måste få leva ett eget liv, exempel på 

dessa är demokrati - och inflytandefrågor. Frågorna i sig är så stora att de behöver ett eget 

utrymme, det kan emellertid finnas någon slags referens eller koppling mellan dem och 

hållbarhetstänket 

Förankring i verksamheten 

För att få den hållbara utvecklingen att implementeras i kommunen, lyfter informanterna 

vikten av att förankra hållbarhetstänket i hela kommunen på alla nivåer. Det behöver 

klargöras vem som har ansvar för vad, vem som ska se till att det implementeras på enheterna. 

15

En av informanterna upplever att det saknas någon centralt som ansvarar för att driva frågan 

om hållbar utveckling. En risk som informanten kan se är att det uppfattas som att det är 

lärcenter och vuxensamtalen som ska driva hållbarhetsfrågorna i kommunen, eftersom det är 

de som genomför samtalen. Det är viktigt att klargöra vem beställaren centralt är. Informanten 

uttrycker att 

Och där kanjag känna att det fattas någonting idag. (chef l) 

Informanterna anser att arbetet med att förankra hållbarhetstänket måste börja på den 

övergripande nivån, ledningsgruppen måste ha ett förhållningssätt till hållbarhetsarbetet Det 

anses att 

Det handlar om att stärka chefer, att bygga hållbarheten 

utifrån att stärka ledarskapet. (chef 2) 

Det kommer också att handla om att stärka kompetensen hos alla medarbetare, att få 

hållbarhetsarbetet att bli en del av vardagen och att det inte läggs utanpå någonting annat. 

Det finns exempel på hur förvaltningarna har arbetat med hållbarhetsperspektiv, detta arbete 

startade dock innan samtalen i HUT. En del av förvaltningarna arbetar redan aktivt med ett 

hållbarhetsperspektiv. Som exempel nämns att ett hållbarhetsråd är bildat i en av 

förvaltningarna. Rådet ska arbeta med frågor av mer övergripande karaktär och arbetet med 

hållbarhet ska styras därifrån. Lokalt ska också egna mål fonnuteras för hållbarhetsarbetet En 

av informanterna anser att ett motsvarande hållbarhetsråd saknas på övergripande nivå. Det 

hade gynnat hållbarhetsarbetet om ett sådant råd hade funnits. Arbetet hade kunnat 

centraliseras och någon uppifrån hade kunnat samordna det. 

Alla informanter lyfter vikten av att få personalen medveten om varför hållbarhetstänket är 

viktigt. Det får inte stanna vid samtalen utan måste föras vidare in i vardagen. Frågan som 

informanterna funderar över är hm man fångar nästa steg. Det kommer att handla om att 

involvera mer människor i arbetet och att lyckas föra tankesättet vidare. En av informanterna 

reflekterar laing problematiken 

Vad händer sedan när vi har genomfort de 

här samtalarna, vem driver frågorna sedan? (chef3) 

Infannanterna anser att du som individ måste ta ett ansvar och resonera med dig själv utifrån 

de val du gör. Det måste medvetandegöras hos var och en vad ett hållbarhetstänk i vardagen 

betyder. Om alla börjar tänka på det, kan det på sikt komma att generera en förändring av 

tankebanor och hm det praktiskt visar sig i vardagen. Det handlar dock inte bara om att 

föranlaa hållbarhetstänket hos personalen i kommunen utan också få barn och ungdomar 

medvetna om hållbar utveckling, så de får med sig någonting ut i livet. De behöver få 

.... någon kompetens och något fårhållningssätt 

som de ska ta med sig genom livet. (chef l) 

Informanterna lyfter att en stor fråga att brottas med, är hur detta hållbarhetstänk ska behållas 

och förvaltas. Det är många andra frågor som pockar på uppmärksamhet. En av informanterna 

uttrycker att 

... nu är det inne just det här igen då, sedan går 

det några år och sedan är det någonting annat 

som är inne igen. (Chef3) 

16

Det finns en uppfattning om att arbetet med hållbarhet har börjat tonas ner. Det har skrivits i 

tidningar, personaltidningar och talats mycket om det, men det nämns nu allt mer sällan. En 

av informanterna upplever att 

... vi har inte gjort så mycket konkret kanske 

egentligen, utan mest pratat. (Chef3) 

Dock anses folkbildningen om hållbar utveckling vara ett bra initiativ. Men fcir att 

hållbarhetstänket inte ska dö ut, måste någon förvalta den kunskapen och de ideer som 

kommer fram vid samtalen. 

ldel

perspektivet möjligtvis i arbetsmiljöfrågorna. Inom ekonomiska perspektivet ansåg många att 

det inte ansåg att det fanns någon skillnad. 

Effekter av hållbarhetarbetet på arbetsplatsen är inte heller så synliggjorda. Det är 

förmodligen för tidigt att kunna se några effekter ännu. Det som framkommer i enkätens 

övriga kommentarer är att vissa medarbetare inte ser någon mening i att lägga tid på 

hållbarhetsfrågorna. De finner inget värde i situationen och anser inte att samtalent har gett 

någon nämnvärd effekt på arbetsplatserna 8 . Det finns en kompetens i hållbarhetsfrågorna sen 

tidigare och denna kompetens har inte tagits tillvara på och införlivats i hållbarhetsarbetet 

Det finns förväntningar på att det ska hända saker i kommunen. De som har makt måste 

engagera sig i hållbarhetsarbetet 

I kommentarerna framkommer det även att det har varit intressant och givande att gå samtalen 

kring hållbar utveckling och att det är en viktig fråga att arbeta vidare med. Det behöver 

fångas upp och identifieras vad och varför det varit intressant och givande. V ad är det som 

driver de människorna att vilja fortsätta arbeta med hållbarhetsfrågan. Det finns en upplevelse 

av att det varit bra, men vad beror upplevelsen på? Är det engagerade kollegor, engagerade 

chefer, bra samtalsgrupp eller/och en individuell motivation att engagera sig i 

hållbarhetsfrågan? 9 

Genom analysseminarierna framkom att metodiken i samtalen är avslappande och inspirerar 

till reflektioner omkring kommunens hållbarhetsarbete. Alla deltagarna får fritt komma med 

de erfarenheter som de har. Grupperna är heterogena och deltagarna kommer från olika 

förvaltningar och är i olika åldrar. Det gör att samtalen stundom berikar varandra och 

erfarenheter delas. Dukarna är ett bra redskap att få igång diskussionerna och många uttrycker 

attjust samtalen främjar demokrati och att alla har möjlighet att komma till tals. 

Samtalsledare är mycket engagerade och förbereder samtalen noggrant. Många av dem formar 

grupper medan andra anser att deltagarna får friheten att forma grupperna själva. strukturen 

på samtalen varierar en del. Enligt samtalsledarna intensifieras diskussionerna andra gången 

deltagarna träffas. Första gången är samtalen mer lågmälda och ibland lite tröga. Något som 

också lyfts fram är den "avstämningsrunda" som genomförs i slutet på varje möte där all 

deltagare får komma till tals och utvärdera samtalen. Samtalsledarna reflekterade över hur 

samtalen fortsätter ute i verksamheterna är kritiska till om det förhåller sig så. Där har 

cheferna en stor roll att sätta hållbarhetsarbetet på agendan vid exempelvis 

arbetsplatsträffarna. Det finns enligt några samtalsledare ett bristande engagemang hos 

cheferna ute i förvaltningarna och det kan vara orsaken att dessa uteblir vid samtalstillfållena. 

F ör att hela detta koncept ska vara trovärdigt behövs en förankring högre upp inom ledande 

befattningar. Känslan av samsyn och sammanhang är viktiga faktorer för trovärdigheten. 10 

Stödet som samtalsledarna får är dels genom varandra och dels får de mycket stöttning av 

Thomas Svanberg som är ansvarig uppdragsledare och av Ann-Krislin Johansson som är 

projektassistent från Vuxenutbildningen. Utveckling i rollen som samtalsledare anser några av 

dem är andra steget att ta som en form av fortbildning. Samtalsmetodiken är viktigt och 

behöver förstärkas ytterligare. Ytterligare erfarenheter som lyftes fram på analysseminariet 

var deras ökade scenvana, kommunkompetens, det vill säga och de får mycket kunskap om de 

8 

Jmf Antanovsky 

9 

Jmf Karlsson 

10 

Jmf Antonavsky 

18

olika verksamheterna som är nyttigt i deras arbete både i hållbarhetsfrågan men även i deras 

ordinarie arbete i kommunen. En ökad bekantskapskrets har också medföljt genom samtalen. 

Idekatalogen som börjar formas och utvecklas är ett bra ledningsinstrument för alla 

förvaltningar i kommunen. Den bör regelbundet uppdateras och det är viktigt att tydliggöra 

vem av kommunens förvaltningar som ansvarar för det. Den behöver även förankras och 

förvaltas bland politiker för att få en legitimitet. Det har redan lagts ner många timmar på att 

utarbeta en bra struktur och implementera den i kommunens verksamhet och hos 

allmänheten. 11 De ideer som kommer fram i den måste tas tillvara på och verkställas, för att 

medarbetarna ska se en mening och nytta i att fortsätta·arbeta med hållbarhetsfrågorna. 

Trovärdighet med samtalen måste även styrkas med en nyttoaspelet Vilka effekter visar sig 

ute i verksamheterna var frågor som lyftes fram på analysseminarierna. Där visar enkäten att 

effekterna inte är så tydliga. satsningen som politikerna har dragit igång är både kostsam och 

kräver en hel del arbete. Ideer som har tagits fram måste synliggöras och användas. 

Hållbarhetsarbetet ska med tiden genomsyra hela Karlshamns kommun. Några av 

samtalsledarna kräver en inventering ute på arbetsplatserna för att se hur långt arbetet har 

framskridit. 

Två viktiga aspekter av hållbarhetsarbetet som framkom på analysseminariet var de anställdas 

hälsa. Friskvård som alla är berättigade till och minskning av stress framkom som faktorer 

som är viktiga för hållbar arbetsmiljö. 

För att hållbarhetsfrågan ska kunna leva vidare efter samtalens slut, behöver enheterna i 

kommunen reflektera över om alla har en samsyn på vad hållbarhet är och vad det innefattar. 

Medarbetarna behöver se ett värde i att arbeta vidare med frågorna kring hållbarhet 12 • Det 

finns en uppfattning om att det innan HUT arbetades med hållbarhet, det har dock inte varit så 

uttalat innan. Det kan därför upplevas som uttjatat av vissa medarbetare och det i sin tur 

medför en låg motivation att lägga tid på hållbarhetsfrågorna igen 13 . Det finns hos vissa låga 

förväntningar på att det nu ska få genomslagskraft i kommunen, då det inte fått det innan. För 

att det ska ses hanterbart behöver det finnas en avgränsning i vad som ska prioriteras. 

Hållbarhet i sig är stort och täcker många aspekter, de olika enheterna bör komma fram till 

vad som är av vikt för dem att fokusera på för att medarbetarna ska känna en motivation i att 

driva frågan vidare 14 . Det kommer att handla om att prioritera och det måste få finnas 

utrymme för andra frågor än enbart de som handlar om hållbarhet. Hållbarhetsarbetet behöver 

bli en del av vardagen, det får inte läggas utanpå allt annat som ska göras. Det är av betydelse 

för att medarbetarna ska känna att det är meningsfullt och motiverande att lägga tid på 

hållbarhetsaspekten. De behöver upgleva en känsla av sammanhang vad gäller 

hållbarhetsfrågan och det dagliga arbetet 5 • 

För att arbetet med hållbarhet ska kunna leva vidare efter samtalens slut är det av största vikt 

att tydliggöra vem som har ansvar för vad. Det krävs att någon centralt tar ansvar för 

hållbarhetsfrågan. Hållbarhetsarbetet måste förankras även på en övergripande nivå. Det är 

viktigt att ledningsgruppen har ett fortsatt förhållningssätt till hållbarhetsfrågan, för att också 

medarbetarna ska tycka att det är meningsfullt och motiverande att arbeta vidare med 

11 Karlshamns kommun. http://utveckla.karlshamn.se/idekatalog/ (tillgänglig 20120608) 

12 


13 

Jmf Karlsson 

14 

Jmf Karlsson 

15 


19

hållbarhetsperspektivet 16 • Det bör också klargöras vem som är beställare centralt i kommunen 

vad gäller hållbarhetsfrågan och vem som ska driva frågan vidare när alla samtal är 

genomförda. Det är dock inte enbart ledningen som ska ta ansvar för hållbarhetsfrågan, utan 

varje individ har ett ansvar för hållbarhet i vardagen. Genom att införa ett hållbarhetsråd i 

kommunen på övergripande nivå, menar en av informanterna, lyfts frågan även på en central 

nivå. Det är angeläget att det framkommer att hållbarhetsfrågan är viktig och att det arbetas 

vidare med efter samtalens slut. Det finns en uppfattning om att hållbarhetsarbetet börjat tonas 

ner. En fråga som återkommer är hur nästa steg fångas upp, vem driver frågorna vidare? Det 

lyfts även att hållbarhetstänket behöver föras vidare till barn och ungdomar, eftersom de är 

framtiden i kommunen. 

Avslutningsvis upplevdes de som deltagit i analysseminarierna och i intervjuerna både 

engagerade och konstruktiva och det fanns en vilja till förändring och utveckling. Enkäten 

hade dessvärre en låg svarsfrekvens. Genom det låga deltagandet i enkäten är det svårt att få 

någon avgörande uppfattning om kommunens hållbarhetsarbete. 

Utifrån analysen i denna rapport är det möjligt att formulera följande slutsatser vilket får 

utgöra en lärdom som kan tas tillvara. 

• En fårankring högre upp i ledningen för fortsatt hållbarhetsarbete är önskvärt får att 

kommunanställda ska uppleva att hållbarhetsfrågan tas på allvar och arbetas med på 

alla nivåer i kommunen. 

• Införa ett hållbarhetsråd på övergripande nivå får att medarbetare ska se att 

hållbarhetsfrågan tas på allvar även i ledningen i kommunen. 

• Ideer från idekatalogen måste bli "verklighet" på arbetsplatserna. Medarbetare 

behöver se att det händer saker med de ideer som framkommit. 

• Samtalsledarna efterlyser fortbildning och vill ha bättre kompetens i samtalsmetodik 

• Aktualisera friskvård som en viktig faktor får att fårhindra stressymptomer vilket 

främjar en bättre arbetsmiljö för de anställda i kommunen. 

• Trovärdigheten får hållbarhetsarbetet måste synliggöras med nyttoaspekter. Vilka 

effekter som har framkommit och hur arbetet med hållbarheten visar sig på 

arbetsplatserna. 

• De olika enheterna bör få arbeta med hållbarhetsfrågorna på olika sätt som passar 

deras arbete. 

Nästa steg är att diskutera och få en fördjupning av slutsatser och de resultat som framträder 

genom föUande rekommendationer: 

16 Jmf Antanovsky 

20

v Implementering av ide katalogen i förvaltningarna. Ide katalogen ska ses som ett 

ledningsinstrument får det fortsatta arbetet med hållbarhetsfrågoma. 

v En koordinator i kommunen får att främja ett fortsatt arbete med idekatalogen. 

v En förnyad programförklaring för kommunens hållbarhetsarbete för att främja en 

långsiktig strategi. 

v Låta varje förvaltning skriva fram hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågorna och 

verkställa dessa saker. 

v Fortbildning i samtalsmetodik skulle bidra till att höja inspirationen men även 

motivationen får samtalsledarna i samtalen. 

v Införa ett hållbarhetsråd på övergripande nivå som arbetar vidare med 

hållbarhetsfrågorna. 

Litteratur 

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 

Eriksson, T. (2009) Konstruktivt tänkande. Lund: Studentlitteratur. 

Grankvist, G., & Bi el, A. (2004) Predietors of purehase of eeo-labeled food produets: A panel 

study. Department of Social and Behavioural Studies, University West, Göteborg University. 

Gustavsson, B. (1991) Bildningens väg tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930. 

Stoekhohn: Wahlström & Widstrand. 

Karlsson, L (2007) Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur. 

Magnusson, M.K., Arvola, A., Koivisto Hursti, U-K., Åberg, L., & Sjöden, P.-0. (2001). 

Attitudes towards arganie foods among Swedish consumers. British Food Journal, l 03 (3), 

209-226 

Sundblad, E-L. (2008). Peoples knowledge about elimat change: Uncertainty as a guide to 

future commitments. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Psykologiska instutionen. 

Svensson, L. Brulin, G. Jansson, S. Sjöberg, K. (red). (2009) Lärande utvärdering genom 

följeforskning Lund: Studentlitteratur. 

21

Innehållsförteckning 

Bakgrund & Metod ............................................................................. 3 

Inledning ............................................................................................. 3 

Antal förslag ....................................................................................... 4 

Indikatorer .......................................................................................... 5 

Typ av förslag ..................................................................................... 6 

Förslagens perspektiv ......................................................................... 7 

Förslagens kategori ............................................................................. 8 

Förslag per kategori- Livsstil & konsumtion .................................. 10 

Förslag per kategori- Näringsliv & arbete ...................................... 11 

Förslag per kategori- Trafik & samhällsplanering ......................... 12 

F örslag per kategori- Utbildning & barnomsorg ............................ 13 

F örslag per kategori -Familj & omsorg .......................................... 14 

Förslag per kategori- Jämställdhet & jämlikhet ............................. 15 

Förslag per kategori- Kultur & fritid .............................................. 16 

Förslag per kategori - Bygga & boende ........................................... 17 

2

Bakgrund & Metod 

Hållbar utveckling är ett prioriterat övergripande mål för Karlshamns kommun. 

Ett övergripande handlingsprogram har antagits av kommunfullmäktige som 

följts upp med olika åtaganden från respektive nämnder/styrelser. Det 

långsiktiga arbetet med hållbar utveckling innehåller både ekonomiska, sociala 

och miljömässiga dimensioner. Behovet av utbildning har aktualiserats av 

nämnder och styrelser, och kommunstyrelsen har därför beslutat genomföra en 

bredare utbildningssatsning, Folkbildningför hållbar utveckling, med start 

hösten 2010. Vuxenutbildningen ansvararför genomförandet. 

Karlshamns kommun har ansett att allas röst är viktig i utvecklingsarbetet 

av "Hållbara Karlshamn", varför alla anställdas, (i förvaltningar såväl som 

bolag), deltagande är obligatoriskt. 

Samtalen genomförs i grupper och leds av särskilt utbildade 

samtalsledare. Deltagama arbetar parallellt i mindre grupper, och på så 

sätt kan alla komma till tals. Samtalen genomförs vid två tillfållen il 2,5 

timmar utifrån tre "samtalsdukar" som bildar en helhet och där varje 

modul tar ca 45-90 minuter att genomföra.* 

Inledning 

På den tredje och sista samtalsduken, (se sida 1), finns 12 av de 16 indikatorer 

som KS beslutat att följa upp vid varje bokslut. Det är alltså fyra indikatorer i 

vart och ett av de tre "HUT -benen", det vill säga socialt, ekologiskt och 

ekonomiskt hållbar utveckling. 

Inom socialt HUT berör indikatorerna ohälsotalet, ekonomiskt bistånd, barn i 

ekonomiskt utsatta hushåll samt anmälda brott. De ekologiska indikatorerna 

handlar om energianvändning, körsträcka, skyddad natur och insamlat 

hushållsavfall, medan de ekonomiska innehåller uppgifter om 

befolkningsutveckling, skillnad i medianinkomst (mellan män och kvinnor), 

nystartade företag samt arbetslöshet. 

Med utgångspunkt från indikatorerna- helst minst en i varje "ben", 

ombeds samtalsgrupperna att lämna olika förslag av typen Fortsätt, Börja, 

Sluta och Se upp, (se sida 1). Det vill säga, förslag på vad man kan göra 

för att utveckla en positiv trend eller bryta en negativ. 

Denna kategoriserade rapport bygger på de första1535 frirslagen. 

Totalt har drygt 5000 förslag noterats när hela perioden 2010-2012 

summeras. Efter en noggrann genomgång av samtliga inkomna 

förslag kan vi konstatera att några nya "exklusiva" förslag ej har 

tillkommit utan fler av samma slag som t ex "ökad satsning på 

kollektivtrafik", "mer KRAV-märkta produkter'' etc. 

Den samlade bilden på sidan 9, Förslagens kategori i totalgruppen, är 

cu sammanvägning av de dryga 5000 förslagen som inlämnats av de 

ca 2 200 deltagarna under tiden 2010-2012. 

Alla förslag i idekatalogen utgör alltså en totalgrupp, som kan brytas ner i 

undergrupperna samtalsgrupp, indikator, typ, perspektiv respektive 

kategori - allt, som sagt, för att "mottagarna" lätt skall hitta de områden 

3

och förslag som berör just dem; (Se bilaga Tabeller samt Förslag per 

kategori for detaljer/ordagranna förslag). 

Antal förslag 

o Som framgår av diagrammet nedan finns det en stor variation i antalet forslag som lämnats 

av de 40 första samtalsgrupperna- alltifrån åtta till hela 76 stycken. 

o Trenden är dock ökande - det vill säga, att allteftersom samtalen har genomforts har de 

resulterat i alltfler inlämnade forslag. 

HUT Idekatalog -Kategoriserad 

Antal förslag per grupp (n= 40 grp, 1535 förslag) 

Diagr. Antal 

4

Indikatorer 

o I dagsläget leder begreppet "Hållbar utveckling" fortfarande ofta tankarna till ekologi/miljö 

i stor utsträckning. 

o Det är därför inte förvånande att det framförallt är indikatorerna inom det ekologiska HUTbenet 

som "triggar" flest förslag från samtalsgmpperna (46 %) -i synnerhet de om 

Energianvändning* (22 %) och Körsträcka (15 %), och i mindre utsträckning de om 

Insamlat hushållsavfall (7 %) respektive Skyddad natur (2 %). 

o I det sociala HUT-benet (18 %) är det främst indikatorn gällande Ohälsotalet** (12 %) som 

föranleder förslag, följd av indikatorerna om Anmälda brott (3 %), Barn i ekonomiskt 

utsatta hushåll (2 %) respektive Ekonomiskt bistånd (l %). 

o Av de ekonomiska HUT-indikatorerna (17 %) är det framförallt den om Arbetslöshet (8 %) 

som grupperna uppehåller sig vid, och därefter de om Befolkningsutveckling ( 4 % ), 

Skillnad i medianinkomst (3 %) och Nystartade företag (l %). 

o I 20 %av fallen går det inte att härleda förslagen till ett enskilt HUT -ben, utan de utgör en 

blandning av två, och ibland alla tre perspektiven. 

H UT Idekalalog - Kategoriserad 

Indikatorer i totalgruppen 

Diagr. Indikatorer 

o *Aven om grupperna uppmanats att se till trender/tendenser snarare än till enskilda 

siffror, är det många som uppehållit sig vid den markanta ökningen i Karlshamns 

energianvändning år 2006- hände det något särskilt detta år eller är det ett mätfel? Det är 

dessutom flera som ifrågasätter det riktiga i att inkludera detfaktum att Karlshamn utgör 

en energireserv för södra Sverige i siffrorna, vilket resulterar i en jämförelsevis mycket hög 

energianvändning kontra riket i övrigt. 

o * * Vad gäller ohälsatalet är det många grupper som har kommentaren, att även om 

indikatorn i sig visar ett sjunkande ohälsatal är realiteten troligen den motsatta, det vill 

säga en allt ökande ";juknärvaro "på arbetsplatserna. 

5

Typ av förslag 

o Sammanlagt cirka två tredjedelar av de 40 fårsta samtalsgruppernas förslag är av "positiv" 

typ, det vill säga Fortsätt (28 %) respektive Börja (41 %). 

o De återstående fårslagen är därmed av typen Sluta (14 %) respektive Se upp (16 %) -alltså 

områden där man bör vara extra vaksam. 

HUT Idekatalog- Kategoriserad 

Typ av förslag i totalgruppen 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10%t-- 

0%+-- 

Diagr. Typ av förslag 

6

Förslagens perspektiv 

o Mot bakgrund av att de flesta förslagen framförallt återfinns inom de ekologiska 

indikatorerna, är det inte förvånande att de i 35 %av fallen också har ett ekologiskt 

perspektiv. 

o Det är dock intressant att notera, att förslagen i lika stor utsträckning (36 %) har ett 

kombinerat socialt och ekonomiskt perspektiv. Kopplingen som grupperna gör mellan 

dessa två faktorer- till exempel vad avser ohälsatal respektive ekonomiskt bistånd i 

relation till arbetslöshet, är således mycket stark. 

o I betydligt farre fall (Il %) har förslagen ett kombinerat ekologiskt/ekonomiskt perspektiv, 

där många av förslagen handlar om inköp, transporter och så vidare. 

o l O % av förslagen har ett renodlat socialt perspektiv - många handlar om 

barnens/ungdomarnas livssituation, men också om arbetslivet. 

o I en mindre andel av fallen ( 6 % ), har förslagen ett perspektiv som berör alla tre HUTbenen, 

till exempel vad avser att skapa/marknadsföra en kommun som är attraktiv ur alla 

aspekter. 

o 2 % av de inlämnade förslagen har ett rent ekonomiskt perspektiv, och berör ofta 

(inköps )avtal och ekonomisk styrning. 

o Ett litet antal av förslagen (l %) har ett kombinerat socialt och ekologiskt perspektiv och 

handlar till exempel om bevarandet av natur-/strövområden. 


Förslagens perspektiv i totalgruppen 

SQ% OBSI Skala 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Diagr. Perspektiv 

7

Förslagens kategori 

o För att underlätta "adresseringen" av förslagen har dessa delats in i åtta olika kategorier. 

Kategorierna har dock inte sin utgångspunkt främst i den rådande kommunala 

organisationen- som ju är föränderlig, utan mer i samhälleliga faktorer. 

o Majoriteten av förslagen (42 %) hamnar i kategorin Livsstil & konsumtion och spänner 

över ett mycket stort område- alltifrån att släcka lampor och kopiera dubbelsidigt och köpa 

närproducerade, ekologiskt odlade livsmedel till att öka samåkningen och resandet med 

kollektivtrafiken samt motverka svinn och överkonsumtion. 

o 18 % av förslagen handlar om Näringsliv & arbete, det vill säga mycket om hur nya 

arbetstillfållen skall skapas, men också om arbetsmiljö. 

o Endast en något mindre andel (16 %) av förslagen hamnar inom kategorin Trafik- & 

samhällsplanering, och även här är spännvidden stor- alltifrån synpunkter på 

kollektivtrafiken till hur kommunen skall göras/marknadsföras som attraktiv ur alla 

aspekter. 

o 8 % av förslagen hamnar inom kategorin Utbildning & barnomsorg, och handlar till stor del 

om lärlingsutbildning/anpassad utbildning/praktikplatser samt att man bör börja med HUT 

redan i skolan/mer satsning/mer resurser. Det är däremot relativt få förslag som gör en 

direkt koppling mellan utbildning och ekonomiskt bistånd. 

o Kategorin Familj & omsorg samlar 6 % av förslagen och omfattar till exempel 

"brottsförebyggande åtgärder/information", "motverka utslagning", och i mindre grad 

förslag om äldreomsorgen. 

o De 5 %av förslagen som hamnar inom kategorin Jämställdhet & jämlikhet uppehåller sig 

mest vid o jämställda löner mellan män och kvinnor och väsentligt mindre vid jämlikhets 

/mångfaldsfrågor. 

o Inom kategorin Kultur & fritid finns 3 % av förslagen. Ä ven här handlar de mycket om 

satsning på ungdomar, men också värnandel och marknadsföringen av Karlshamns naturoch 

strövområden. 

o Ä ven kategorin Bygga & boende samlar 3 % av förslagen, som här till största delen 

omfattar "attraktivt boende/kommun". 

o I endast 14 fall (l %) har förslagen inte kunnat sorteras under någon specifik kategori. 

8

Förslag per kategori- Livsstil & konsumtion 

o 27% av förslagen i kategorin Livsstil & konsumtion handlar om energisparandelåtervinnande 

åtgärder. 

o En nästan hälften så stor andel (16 %) utgörs av förslag om bättre 

sopsortering/ avfallshantering. 

o 15% av förslagen inom kategorin uppmanar till inköp med eftertanke/stoppad 

överkonsumtion. 

o En lika stor andel (15 %) handlar om att planera sin bilkörning/( öka) samåkning. 

o 12 %av kategorins förslag handlar om inköp respektive tillagning av 

närproducerade/ekologiska/vegetariska/traditionella livsmedel. 

o I 9% av kategorins förslag anges specifikt att man bör cykla/gå/åka kollektivt (mer), och i 

lika stor andel behovet av förebyggande arbete mot ohälsa/ej styrt av ekonomi. 

o I 7 %av förslagen inom kategorin påtalas särskilt behovet av attitydförändringar/ "nytänk" 

och förebilder, medan en nästanlika stor andel av förslagen (6 %) anger att det krävs en 

ökad miljömedvetenhet/kontrolL 

o 4 % av förslagen uppmanar särskilt till minskad pappersförbrukning, och lika stor andel till 

(fortsatt/ökad) användning av miljöbilar (inom kommunen). 

o Övriga förslag inom kategorin (2% eller mindre, samt Annat- 3 %) handlar bland annat 

om "minskad stress" och "kontinuerlig diskussion/HUT-tänk". [Visas ej i diagram.] 

HUT lookalalog- Kategoriserad 

Vanliga förslag i kategori Livsstil & konsumtion 

SO% 0831 Skala 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Diagr. Livsstil & konsumtion 

(Se bilaga Tabeller samt Förslag per kategoriför detaljer/ordagrannaförslag.) 

lO

Förslag per kategori- Näringsliv & arbete 

o Inom kategorin Näringsliv & arbete handlar 34% av förslagen om personalfrågor/-vård/villkor/-utveckling. 

o Nästan lika många förslag (30 %) behandlar behovet av praktik- och/eller lärlingsplatserinom 

eller utom den kommunala verksamheten. 

o 23 % av förslagen inom kategorin uppmanar till åtgärder som kan ge minskad 

stress/arbetsbelastning samt att personal/resurser är tillräckliga. 

o I 9% av förslagen inom kategorin anges (ospecificerat) att man bör satsa på ungdomar. 

o 6 % av kategorins förslag handlar om att våga satsa/underlätta satsningar, och lika många 

om lägre- eller i alla fall inte höjd, pensionsålder. 

o I 5 %av kategorins förslag anges behovet av (att möta) nya Jaav/metoder samt att ha en 

bredd av åtgärder- i en lika stor andel specifikt energi-/miljösparande sådana. 

o I 4 % av förslagen inom kategorin påtalas särskilt risken med beroendet av få stora företag 

och den osäkra arbetsmarknad bland annat detta leder till. 

o 3 %av förslagen handlar om (ökad) sjuknärvaro, och lika stor andel om behovet av 

långsiktiga lösningar/planering. 

o Övriga förslag inom kategorin (2 % eller mindre, samt Annat- 4 %) handlar bland annat 

om "flexibilitet/samverkan", "attraktiv kommun" och att "chefer/politiker bör ut i 

verksamheten". [Visas ej i diagram.] 

HUT Idekalalog- Kategoriserad 

Vanliga förslag i kategori Näringsliv & arbete 

Diagr. Näringsliv & arbete 

(Se bilaga Tabeller samt Förslag per kategoriför detaljer/ordagranna.förslag.) 

11

Förslag per kategori - Trafik & samhällsplanering 

o Närmare hälften (45 %) av förslagen inom kategorin Trafik & samhällsplanering handlar 

om ökadiförbättrad kollektivtrafik samt om samåkning/-körning. 

o Det är därefter ett stort hopp till nästa grupp av förslag (12 %), som behandlar en "attraktiv 

kommun"/(behovet av) "marknadsföring". 

o Nästan lika många förslag i kategorin (Il %) uppmanar till utökning/underhåll av gångoch 

cykelbanor, och endast en något mindre andel (9 %) till utveckling av centrum. 

o I 8% av förslagen inom kategorin anges behovet av naturskydd/-vård, och i nästan lika stor 

andel (7 %) att man önskar bättre infrastruktur. 

o 6 %av kategorins förslag handlar om miljöfordon och tankställen, medan 5 %tar upp 

(utökad) fjärrvärme/vindkraft/alternativa energikällor och/eller lågenergialternativ. 

o I 4 % av kategorins förslag anges behovet av ökad/förbättrad sopsortering och återvinning. 

o 3 % av förslagen handlar om (behovet av) information, och lika stor andel om 

ökad/förbättrad tillgänglighet. 

o Övriga förslag inom kategorin (2 % eller mindre, samt Annat - 15 %) handlar bland arma! 

om "minskad användning av fossila bränslen", "motverka brott" och "telmikutveckling". 

[Visas ej i diagram.] 


Vanliga förslag i kategori Trafik & samhällsplanering 

Diagr. Trafik & samhällsplanering 

(Se bilaga Tabeller samt Förslag per kategoriför detaljer/ordagrannaförs lag.) 

12

Förslag per kategori- Utbildning & barnomsorg 

o En dryg tredjedel (35 %) av förslagen inom kategorin Utbildning & barnomsorg handlar 

om (behovet av) lärlingsutbildning/anpassad utbildning (till arbetsmarknaden) samt (fler) 

praktikplatser. 

o 25 % av fårslagen anger att man bör börja med HUT redan i skolan/omsorgen, samt att det 

då krävs ökade resurser/satsningar. 

o I Il % av kategorins fårslag uttrycks önskemål om minskade barngrupper !klasser, och i 

nästan lika stor andel (JO%) behovet av hjälp till/observerandet av utsatta barn. 

o 7 %av förslagen behandlar behovet av attitydförändringar och (ökad) etik/moral. 

o Nästan lika många- 5 %, anger att en kommun som kan erbjuda bland annat god 

utbildning och barnomsorg betraktas som attraktiv, och där utbildad personal (3 %) är av 

vikt. 

o I ytterligare 3 % av fårslagen inom kategorin behandlas nyttan av samhällsinfonnation, 

men också egen uppdatering, och i lika stor andel behovet av ökade språk -/kulturkunskaper. 

o Av fårslagen i kategorin handlar 3 %vardera om ökad kvalitet/konkurrenskraft, mer/bättre 

samverkan respektive fler tillgängliga/närvarande vuxna. 

o Övriga fårslag inom kategorin (2 %, samt Annat- 16 %) handlar om gratis skolaktiviteter, 

rätt åtgärder för barn i särskilt stöd samt droginfo/motverka brott. [Visas ej i diagram.] 


Vanliga förslag i kategori Utbildning & barnomsorg 

Diagr. Utbildning & barnomsorg 

(Se bilaga Tabeller samt Förslag per kategoriför detaljer/ordagranna förslag.) 

13

Förslag per kategori - Familj & omsorg 

o En dryg fjärdedel (26 %) av förslagen inom kategorin Familj & omsorg handlar om 

brottsförebyggande åtgärder/information, och en knapp femtedel (19 %) om att motverka 

utslagning. 

o 12 % av förslagen behandlar behovet av vuxna förebilder/engagemang, och nästan lika 

många (lO%) att man bör tillgodose individuella behov. 

o I 9 %av förslagen inom kategorin anges att familjestöd/resurser skall sättas in tidigt. 

o 6 % av kategorins förslag handlar om att man ej skall utförsäkra sjukalbehovet av ändrade 

(försäkrings)regler, medan 5% tar upp förebyggande hälsoarbete. 

o I 5 % av kategorins förslag anges att ekonomiskt bistånd ligger på en bra nivå eller bör 

minska ytterligare, medan 3 % behandlar behovet/nyttan av ekonomisk rådgivning till 

invånarna. 

o 3 %vardera av förslagen handlar om fria skolaktiviteter, mer/bättre samverkan respektive 

motprestation för ersättning av olika slag. 

o Övriga förslag inom kategorin (2 %, samt Annat- 19 %) handlar bland annat 

(ospecificerat) om "satsa på ungdomar" och "trygghet i skola/arbetsliv". [Visas ej i 

diagram.] 

HUT Idekalalog- Kategoriserad 

Vanliga förslag i kategori Familj & omsorg 

Diagr. Familj & omsorg 

(Se bilaga Tabeller samt Förslag per kategorifår deta!ferlordagrannajårslag.) 

14

Förslag per kategori- Jämställdhet & jämlikhet 

o Majoriteten av förslag (39 %) inom kategorin handlar inte förvånande om "lika lön oavsett 

kön", och i tillägg anger ytterligare 15 % att lön/status/tjänstegrad bör höjas inom 

kvinnadominerade yrken. 11 %behandlar "analys av lönestruktur/lönesatsning". 

o 14 % av förslagen anger "ökad acceptans/tillvaratagande av individen", medan 7 % 

behandlar behovet av ökad integration/mångfald. 

o I 4% av kategorins förslag behandlas behovet av praktik- och lärlingsplatser, samt att det i 

2 %konstateras att det finns en stor andellågutbildade (i kommunen). 

o 24 % av kategorins förslag berör "Annat"- se bilaga Tabeller samt Förslag per kategori för 

detaljer/ordagralma forslag. 


Förslag i kategori Jämställdhet & jämlikhet 

Diagr. Jämställdhet &jämlikhet 

15

Förslag per kategori- Kultur & fritid 

o En knapp femtedel av forslagen (18 %) inom kategorin Kultur & fritid handlar om att 

"satsa på ungdomar/arbetslösa" och behovet av "förebyggande arbete". Ytterligare 16% 

anger lite mer specifikt behovet av ungdomsaktiviteter- framforallt på helger. 

o 16 % av forslagen handlar om turism/skärgård och marknadsforingen av kommunen, 

medan endast en något lägre andel (12 %) tar upp värnandel av ströv-och 

naturvårdsområden, och ytterligare något färre (8 %) behovet av bättre tillgänglighet till 

dessa. 

o En liten andel (6 %) av förslagen handlar om behovet av spontanidrott för ungdomar, och 

ytterligare 4 % om det av nytt kultur-/aktivitetshus. 

o 3 8 % av kategorins förslag berör "Annat" - se bilaga Tabeller samt Förslag per lmtegori för 

detaljer/ordagranna förslag. 


Förslag i kategori Kultur & fritid 

Diagr. Kultur &fritid 

16



§ 133 

Kommunalt partistöd för tomma platser 


att Karlshamns kommun delar uppfattningen att partistöd inte bör utgå till tomma 

platser, men konstaterar att det saknas lagstöd för att räkna ner partistödet på det sätt 

som föreslås 

att därmed avsluta ärendet. 


Marco Paulsson (M) har väckt ärende i kommunstyrelsen där han "vill att 

kommunstyrelsen utreder huruvida storleken på partistöd till partier som inte besätter 

sina platser i kommunfullmäktige skall räknas ned i samma omfattning som det saknas 

ledamöter". 

Kommunjuristen redogör i skrivelse for de utredningar som gjorts avseende möjligheten 

att inte betala ut partistöd till s k tomma stolar och konstaterar att det för närvarande inte 

är möjligt att räkna ner partistödet på det sätt Marco Paulsson (M) beskriver. 

Den politiska koalitionen- ordföranden, Jan-Åke Berg (8), Marco Gustafsson (C) och 

Paul Hedlund (FP)- föreslår följande förslag till svar "Karlshamns konunun delar 

uppfattningen att partistöd inte bör utgå till tomma platser, men konstaterar att det 

saknas lagstöd för att räkna ner partistödet på det sätt som föreslås och att därmed 

avsluta ärendet." 


• Kommunjuristens tjänsteskrivelse 203-04-23 

• Marco Paulsson (M) skrivelse 2013-04-16 



Marco Paulsson (M)

154 



§ 134 2013/112 

Personal- och organisationsutskottets beslut i enskilda individärenden 


att i avvaktan på pågående utredning och översyn av kommunstyrelsens 

delegationsordning inte vidta några vidare åtgärder 

att därmed avsluta ärendet. 


Marco Paulsson har 2013-03-18 väckt ärende i kommunstyrelsen där han "vill att 

kommunstyrelsen ser över vilken typ av beslut som de senaste åren fattats av POU och 

se över om det överensstämmer med kommunstyrelsens intentioner samt om något 

behöver förändras i delegationsordningen." Ärendet har härefter remitterats till POU 

som inte finner någon anledning att kommunstyrelsen vidtar åtgärder enligt Marco 

Paulsson förslag. 

Den politiska koalitionen- ordföranden, Jan-Åke Berg (S), Marco Gustafsson (C) och 

Paul Hedlund (FP)- föreslår att det i avvaktan på pågående utredning och översyn av 

kommunstyrelsens delegationsordning inte vidtas några vidare åtgärder och att ärendet 

därmed avslutas. 


• Skrivelse från Marco Paulsson (M) 2013-03-18 

• Personal- och organisationsutskottets protokoll2013-04-18 § 41 

• Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-05-14 § 95. 


Marco Paulsson (M)

55 

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL PoU 6 

Kommunstyrelsens personaloch organisationsutskott 2013-04-18 

POU uppfyller på så sätt kommunens personalpolitiska intentioner. 

En intressant aspekt i slaivelsen är ifrågasättande! av att det är lekmän som beslutar. 

Drar man ut konsekvenserna av detta resonemang innebär det att Marco Paulsson 

underkänner det svenska politiska systemet, som bygger på att politiker är lekmän 

och företräder allmänintresset, som manifesterar sig i olika partier. Detta skulle innebära 

att enbart lärare skulle sitta i skolnänmderna, ingenjörer i Tekniska nänmden, 

fritidsledare i Fritidsnänmden etc., ett styrelsesätt som är fränunande för den svenska 

demolaatin. 

POU ser mot bakgrund av det anförda ingen anledning att kommunstyrelsen vidtar 

åtgärder enligt Marco Paulssons förslag. 


Marco Paulsson tar i slaivelse daterad 2013-03-18 upp frågor angående personaloch 

organisationsutskottets kompetensområden/ansvarsområden med särskilt fokus 

på uppsägningar och avsked av personal. 

PO U har uppdragit åt personalchefen att sammanfatta utskottets synpunkter från 

sammanträde 2013-04-04. 


• Personalchefens yttrande 2013-04-04. 

Beslutet ska skickas till 

kommunstyrelsen

1 (2) 

2013-04-04 

Personal- och organisationsutskottet 

Yttrande över skrivelse angående POU 

Marco Paulsson tar i skrivelse daterad 2013-03-18 upp frågor angående 

personaloch organisationsutskottets kompetensområden/ansvarsområden 

med särskilt fokus på uppsägningar och avsked 

av personal. 

POU har uppdragit åt undertecknad att sammanfatta utskottets synpunkter 

från sammanträde 2013-04-04. 

POU vill anföra följande. 

I skrivelsen redovisas inledningsvis personaloch organisationsutskottets 

kompetensområden, som fastställts av kommunstyrelsen. 

Av kommunstyrelsens delegationsordning framgår att POU fattar beslut 

i frågor om uppsägning av personliga skäl (LAS 7 §) samt avsked 

(LAS 18 §). 

Ärenden av karaktären personliga skäl (uppsägning/avsked) initieras 

vid respektive förvaltning och bereds tillsammans med handläggare vid 

personalkontoret, som också har i uppgift att verkställa POU:s beslut. 

Arbetstagarna biträds ofta av fackliga förtroendemän i dessa ärenden, 

vilket sker på begäran av den berörde medarbetaren. 

Handläggarna är föredragande inför POU, som alltid får en muntlig och 

skriftlig föredragning i dessa ärenden. I föredragningarna redovisas 

ärendenas innehåll och gång och handläggarens respektive individens 

uppfattningar. 

Syftet med den centraliserade berednings- och beslutsgången i kommunen 

är att dels säkra kvaliteten i handläggningen av ärendena såväl 

för den enskilde som för kommunen, dels grunda besluten på samma 

värderingar oavsett var i organisationen man befinner sig. 

Handläggningen i dessa ärenden följer lagstiftningen inom arbetsrätten 

kompletterad med centrala överenskommelser mellan parterna på det 

Karlshamns Kommun • Kommunledningsförvaltningen • Personalkontoret 

Rådhuset • 374 81 Karlshamn · Tfn 0454-811 30 · Fax 0454-810 41 

E-post: personal@karlshamn.se · Internet: www.karlshamn.se

Iandstingskommunala området samt de prejudikat som arbetsdomstolen 

utvecklat. 

Kommunstyrelsen har utöver ansvarsområdena för POU fastställt en 

delegationsordning och i denna avgjort vilka beslut som ska fattas av 

utskottet och vilka beslut som ska fattas av tjänstemän. 

Som tidigare påpekats fattar POU, enligt delegationsordningen, beslut 

om uppsägning av personliga skäl och avsked, inte cheferna. Det är således 

fel att påstå att POU överprövar" chefernas individbeslut" och att 

politikerna övertar chefskapet. 

POU fattar \les! ut utifrån delegationsordningen och bereder, initierar 

och samverkar i ärenden samt vidtar erforderliga åtgärder inom ramen 

för sitt ansvar, som sammanfaller med den personalpolitik som fullmäktige 

fastställt. 

POU uppfyller på så sätt kommunens personalpolitiska intentioner. 

En intressant aspekt i skrivelsen är ifrågasättand et av att det är lekmän 

som beslutar. Drar man ut konsekvenserna av detta resonemang innebär 

det att Marco Paulsson underkänner det svenska politiska systemet, 

som bygger på att politiker är lekmän och företräder allmänintresset, 

som manifesterar sig i olika partier. Detta skulle innebära att enbart lärare 

skulle sitta i skolnämnderna, ingenjörer i Tekniska nämnden, fritidsledare 

i Fritidsnämnden etc., ett styrelsesätt som är främmande för 

den svenska demokratin. 

POU ser mot bakgrund av det anförda ingen anledning att kommunstyrelsen 

vidtar åtgärder enligt Marco Paulssons förslag. 

Thomas Andersson



§ 135 2013/207 

Personalstrategier för Karlshamns kommun 2013-2017 


att anta Personalstrategier för Karlshamns kommun 2013-2017. 


Personalgruppen har upprättat förslag till Personalstrategier för Karlshamns kommun 

2013-2017 grundade på pensionsavgångar. 

Personal- och organisationsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta 

Personalstrategier för Karlshamns kommun 2013-2017. 


• Personal- och organisationsutskottets protokoll 2013-04-04 § 32. 


Personal- och organisationsutskottet

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL P o 

Kommm1styrelsens personaloch organisationsutskott 2013-04-04 

§ 32 

Personalstrategier för Karlshamns kommun 2013-2017 

Personal- och organisationsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut 

Kommunstyrelsen beslutar 

att anta Personalstrategier för Karlshamns kommun 2013-2017. 


Personalgruppen har upprättat förslag till Personalstrategier för Karlshamns 

kommun 2013-2017 grundade på pensionsavgångar. 

Sammanställningen omfattar pensionsavgångar vid 65 års ålder. De närmaste åren 

kommer dessa att öka. Detta i kombination med den vanliga personalrörligheten gör 

att rekryteringarna till en del yrken kan komma att kräva större rekryteringsinsatser 

än normalt. Men för den stora övervägande delen av yrkena görs bedömningen att 

möjligheterna att rekrytera personal inte kommer att påverkas av dessa anledningar. 


• Personalstrategier för Karlshamns kommun 2013-2017.

PERSONALSTRATEGIER 

•• 

FOR 


2013-2017 

Kommunstyrelsen§ /2013 


Rådhuset • 374 81 Karlshamn · Tfn 0454-811 30 · Fax 0454-81 O 41 

E-post: personal@karlshamn.se · Internet: www.karlshamn.se

1 (8) 

PERSONALSTRATEGIER för Karlshamns kommun i ett femårsperspektiv 

2013-2017 grundade på pensionsavgångar 

l. INLEDNING 

Denna sammanställning omfattar pensionsavgångar vid 65 års ålder. 

De närmaste åren kommer dessa pensionsavgångar att öka. Detta i kombination 

med den vanliga personalrörligheten gör att rekryteringarna till en del yrken 

kan komma att kräva större rekryteringsinsatser än normalt. Men för den stora, 

övervägande delen av yrkena gör vi bedömningen att möjligheterna att rekrytera 

personal inte kommer att påverkas av dessa anledningar. En viktig faktor är 

att pensionsavgångarna yrke för yrke är relativt väl fördelade mellan de olika 

åren varför även påfrestningarna på introduktionsinsatser och övriga medarbetare 

bedöms små. Personalrörligheten i övrigt är i de flesta yrken dessutom liten 

(lägre än 5% ink!. pensionsavgångar J. 

Personalavgångar öppnar också för möjligheter. Verksamheter kan anpassas 

utan att personal behöver sägas upp och kompetenshöjningar genomföras i 

samband med rekryteringar. 

I det följande skall resonemang föras med fokus på yrken som vi bedömer svårrekryterade, 

vilka är väldigt få, eller där andra kompetensmässiga ambitioner 

kan vara aktuella. Även yrken med god tillgång på arbetskraft kommer att belysas 

för helhetens skull. 

De prognoser som återges bygger på tillgången på arbetskraft i nuläget och en 

bedömning av den mest sannolika utvecklingen under planperioden. l övervägandena 

beaktas grundläggande faktorer som elevutveckling och utvecklingen 

av antalet äldre samt befolkningsutvecklingen totalt. 

Bland annat ser vi att barn 1-5 år först beräknas öka något men därefter minska 

och att grundskaleåldrarna ökar succesivt, med totalt 160 under perioden. 

Gymnasieåldrarna beräknas minska från 1106 ungdomar till 950 år 2017. 

Antalet pensionärer 80 år och äldre beräknas öka med cirka 120medan antalet 

pensionärer sammanlagt beräknas öka med cirka 500 under perioden. 

En förutsättning för en trygg personalförsörjning, som förespeglas i detta 

dokument, är att Karlshamns kommun framstår som en attraktiv kommun att 

bo och leva i och en attraktiv arbetsgivare att arbeta hos. Vårt interna personalarbete 

kring anställningsförhållanden och arbetsmiljöfrågor är därför områden 

med hög prioritet. 

Denna form av strategisk personalplanering ska vara rullande och upprättas 

årligen. 


Rådhuset • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-811 30 ·Fax 0454-810 41 

E-post: personal@karlshamn.se · Internet: www.karlsharnn.se

KARLSHAMNS KOMMUN 2 (8) 

Personalkontoret 

2. STATISTIK 

Pensionsavgångar vid 65 års ålder ser ut enligt följande under perioden 2013- 

2017. 

Totalt antal personer 

2013:34 

2014: 62 

2015:64 

2016:71 

2017:78 

S:A 309 

3. PROGNOSER OCH STRATEGIER YRKE FÖR YRKE 

N edan redovisas den sannolika utvecklingen m. m. yrke för yrke. Redovisningen 

är inte heltäckande. Utbildningskraven skall vara uppfyllda men kan beträffande 

vissa yrken, efter arbetsgivarens bedömning, undantagsvis anses tillfyllest om 

yrkes- och arbetslivserfarenhet tillsammans med personlig lämplighet bedöms i 

stort sett motsvara kraven i den uppsatta utbildningen. 

Pensionsavgångar per år. Antal personer 

Yrke 

2017 

s 

2016 

3 

2015 

2 

2014 

3 

2013 

2 

Kostpersonal 

Utbildningskrav, ekonomibiträde: Grundutbildning för storhushåll (privat 

anordnare). Kock: Kockutbildning. Köksföreståndare: Kockutbildning samt 

arbetsledarutbildning. 

Beskrivning: Kosten har 107 tillsvidareanställda ekonomibiträden, kockar och 

köksföreståndare (92,29 årsarbetare J Krav på utbildning har införts under de 

senaste åren. 

Prognos och strategi: Pensionsavgångarna uppgår till15 (14 o/o) under 

perioden. Det råder för närvarande inga svårigheter att rekrytera utbildad personal. 

Med dagens utgångspunkt ser det inte ut att uppstå rekryteringsproblem 

under perioden. Marknadsföring och dialogen med utbildningssamordnare fortsätter 

med sikte på att kommunens behov tillgodoses. Anställningstrygghet och 

arbetstider är konkurrensmedel till kommunens fördel.




Yrke 

2017 

1 

2016 

4 

2015 

1 

2014 

3 

2013 

3 

städpersonal 

Utbildningskrav: Inga utbildningskrav. Utbildning sker i tjänsten 

Beskrivning: städenheten har 71 tillsvidareanställda städare (63,40 årsarbetare 

J. 

Prognos och strategi: 12 (16 %) går i ålderspension under perioden. Några 

rekryteringsproblem beräknas inte uppstå. 

2017 

2 

2016 

o 

2015 

2 

2014 

1 

2013 

1 

Vaktmästare/ 

hantverkare 

Utbildningskrav: Gymnasieutbildning/specialistutbildning 

Beskrivning: Driftenheten har 58 tillsvidareanställda (5 7,5 årsarbetare) och ett 

flertal anställda i arbetsmarknadsåtgärder. 

Prognos och strategi: 6 pensionsavgångar (10 %) är aktuella under perioden. 

Inga rekryteringsproblem beräknas uppstå. 

2017 

2 

2016 

o 

2015 

1 

2014 

1 

Yrkesarbetare 2013 

o 

Utbildningskrav: Gymnasieutbildning/specialistutbildning 

Beskrivning: Kommunen har ca 50 tillsvidareanställda yrkesarbetare med inriktning 

mot park, gata, vatten- och avlopp samt sotning. 

Prognos och strategi: 4 personer (8 %) avgår med pension under perioden. 

Yrkena konkurrerar delvis med privata marknader där lönerna utgör en viktig 

skillnad. Anställningstrygghet och kontinuitet är faktorer som talar till kommunens 

fördel. Marknadsföringen hos de yngre som är på väg ut i arbetslivet 

blir därför viktig. Vi bör kalkylera med ökade relativa löner för de här grupperna 

så länge byggsektorn utgör en s.k. trång sektor. Så är inte fallet för närvarande 

varför löneskillnaderna till kvinnadominerade yrken inte bedöms öka. 

2017 

o 

2016 

3 

2015 

3 

2014 

2 

Barnskötare 2013 

2 

Utbildningskrav: Gymnasiekompetens inom yrkesområdet. 

Beskrivning: Kommunen har 75 tillsvidareanställda barnskötare (69 årsarbetare) 

inom förskola/fritidshem. Kommunstyrelsen tog 1999 beslut om att 

barnskötartjänster ska konverteras till förskailärartjänster vid naturlig avgång. 

Prognos och strategi: 10 barnskötare beräknas avgå med pension under perioden. 

Se vidare under förskollärare.




Yrke 

2017 

4 

2016 

4 

2015 

7 

2014 

1 

2013 

3 

Förskollärare 

Utbildningskrav: Lärare med inriktning mot förskola eller förskollärarutbildning. 

Beskrivning: Kommunen har 289 tillsvidareanställda 

förskollärare/fritidspedagoger (272 årsarbetare J. Kommunstyrelsens beslut om 

konvertering av barnskötartjänster leder till att pedagogtätheten ökar. Rekryteringsproblem 

finns på grund av bristande tillgång. I nuläget är det även ont om 

lärare som söker tjänster och vikariat inom förskolan, vilket innebär att det 

finns en svårighet i att tillsätta vakanser med pedagogisk personal. Då det saknas 

behörighetskrav i förskolan kan detta på sikt leda till att antalet medarbetare 

utan pedagogisk utbildning ökar. En viktig parameter är den nya skollagen 

innehållande en reviderad läroplan, vilket ställer högre krav på pedagogisk 

verksamhet, samt legitimation för förskailäraryrket 

Prognos och strategi: Pensionsavgångarna uppgår till19 under perioden. Tillsammans 

med avgångarna för barnskötare ska 29 förskollärare rekryteras p.g.a. 

pension. I nuläget utbildar sig två medarbetare (1 undersköterska, 1 barnskötare) 

till förskollärare med stöd av utbildningskontrakt De beräknas vara klara 

med sin utbildning under 2015-2016. Vi ser ett stort behov av att intensifiera 

arbetet såväl internt som externt för att säkerställa den fortsatta försörjningen 

av förskollärare. 

2017 

19 

2016 

17 

2015 

14 

2014 

11 

Undersköterska/ 2013 

vårdbiträde 7 

Utbildningskrav: Gymnasiekompetens eller KY-utbildning inom området. 

Beskrivning: Gruppen omfattar ca 730 tillsvidareanställda inom äldreomsorgen. 

Prognos och strategi: 68 pensionsavgångar (9 %) beräknas under perioden. 

Det råder för närvarande en balanserad tillgång på utbildad personal men trenden 

är nedåtgående ur ett rekryteringsperspektiv. 

2017 

7 

2016 

7 

2015 

5 

2014 

6 

2013 

7 

Vårdarejgrplj 

skötarejp.ass. 

Utbildningskrav: Gymnasiekompetens eller KY-utbildning inom området. 

Beskrivning: Antalet tillsvidareanställda uppgår till ca 370 inom LSS. 

Prognos och strategi: 32 pensionsavgångar (9 %) infaller under perioden. I 

övrigt samma som för undersköterska och vårdbiträde.




Yrke 

2017 

o 

2016 

o 

2015 

3 

2014 

1 

2013 

o 

sjuksköterska 

Utbildningskrav: Legitimerad sjuksköterska. 

Beskrivning: Antalet tillsvidareanställda uppgår till 45 inom hälso- och sjukvårdsverksamheten. 

Prognos och strategi: 4 pensionsavgångar (9 %) infaller under perioden. På 

kort sikt finns inga rekryteringssvårigheter. 

2017 

12 

1 

2016 

6 

3 

2015 

8 

2 

2014 

7 

2 

2013 

7 

2 

Lärare grundsk. 

Lärare så 1-6 

Lärare så 7-9 

Utbildningskrav: Behörighetskrav enligt skollagen. 

Beskrivning: Antalet tillsvidareanställda inom grundskolan uppgår till 293 

(264 årsarbetare). 

Prognos och strategi: Under perioden avgår 50 lärare. Elevunderlaget minskar 

i åldrarna 13-15 år. 

Pensionsavgångarna är relativt jämnt fördelade mellan olika ämnen. Ett fåtal 

bedöms som svårrekryterade, nämligen lärare i slöjd, spanska, franska och 

ma/no 4-9 samt lärare inom särskolan. En utmaning är den nya skollagen innehållande 

legitimationskrav för läraryrket och tydligare behörighetskrav. 

2017 

3 

1 

o 

2016 

3 

o 

2015 

3 

4 

o 

2014 

6 

1 

o 

Läraregymjvux 2013 

Teoret. ämnen O 

Yrkesförbered 3 

Idrott O 

Utbildningskrav: Behörighetskrav enligt Skollagen 

Beskrivning: Antalet tillsvidareanställda inom gymnasium och vuxenutbildning 

uppgår ti11146 (138 årsarbetare). 

Prognos och strategi: Under perioden avgår 24 lärare med pension. Elevantalet 

minskar. Rekryteringsproblem kan uppstå inom gruppen yrkeslärare samt 

inom gymnasiesärskolan. En utmaning är den nya skollagen innehållande legitimationskrav 

för läraryrket och tydligare behörighetskrav. Här ska noteras att 

yrkeslärare samt lärare inom vuxenutbildning är undantagna legitimationskravet.



2017 

6 

2016 

3 

2015 

3 

2014 

3 

Chefer 2013 

1 

Utbildningskrav: Högskoleutbildning eller annan utbildning arbetsgivaren 

prövar lämplig. 

Beskrivning: Antalet chefer är ca 100. Svårigheterna att få kvalificerade 

sökande till cheftjänster har ökat de senaste åren. 

Prognos och strategi: Under perioden avgår 16 chefer med pension. Trots 

svårigheter att rekrytera chefer med rätt kompetens har kommunen lyckats 

återbesätta vakanser på ett önskvärt sätt. Utvecklingen är dock oroande varför 

alternativa rekryteringsvägar måste prövas. Den s.k. aspirantutbildningen ska 

fortsätta i form av en länsövergripande Ledarskola med länets samtliga kommuner 

inblandade. Ett samarbete har inletts med länets kommuner kring utbildning 

av chefer i gemensamma ledarutvecklingsfrågor. 

Övriga yrkesgrupper 

Under perioden sker avslut på ett flertal andra befattningar än de som redovisats 

ovan. Många gånger är det singulära befattningar, som skall rekryteras. 

I dessa fall är det både frågan om det finns drivkrafter för sökande att komma 

till Karlshamns kommun och tillgången till arbetskraft. Det är i samband med 

sådana rekryteringar vi får en påminnelse om vikten av en attraktiv personalpolitik 

och en attraktiv kommun att bo och leva i.



4. ALLMÄNNA ÅTGÄRDER 

En arbetsgivares attraktionskraft motsvaras av arbetsgivarens personalpolitik 

och förmågan att erbjuda goda boende- och andra kringförutsättningar för de 

anställda och deras familjer. 

Vi ger här ett antal förslag till åtgärder som vi tycker personalpolitiken ska 

fokusera på. Man kan se vissa av förslagen som MÅL, som vi ska sträva mot, 

medan andra förslag kan upplevas som enklare att verkställa. Oavsett vad, är 

det viktigt att inriktningen av personalpolitiken är tydlig för betraktarna. 

• Ledarskapet 

Karlshamns kommun gör långsiktiga satsningar på ledarskapet för att få ett 

bra medarbetarskap och en effektiv verksamhet med rätt innehåll och hög 

kvalitet. Genom samarbetet i länets Ledarskola ska framtida chefer vaskas 

fram. 

• Utbildning 

Medarbetare vid Karlshamns kommun rekryteras med rätt utbildning för 

uppdragen. Medarbetarna genomgår kontinuerligt rätt fortbildning i anställningen, 

som leder till utveckling och effektivisering av verksamheterna. 

• Arbetsmiljön 

Den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön ska utvärderas kontinuerligt. 

Med rätt tillämpning av samverkansavtalet når vi också detta mål. Det innebär 

att varje arbetsplats kan få den arbetsmiljö, som man önskar sig. 

c Arbetstidslösningar 

Arbetet ska vara organiserat utifrån verksamhetens behov. Med denna utgångspunkt 

ska organisationen vara så att alla medarbetare ska kunna arbeta 

heltid om man så önskar. Arbetet ska vidare vara organiserat så att det är 

möjligt att kombinera arbete och privatliv. 

• Arbetsförhållanden 

Huvudprincipen ska vara att anställningar ska löpa tills vidare. 

• Förlängd introduktion 

Gemensamt för pensionsavgångarna är att mycket erfarenhet och kunskap 

försvinner från kommunen samtidigt som personerna pensionernas. Det kan 

därför vara en framgångsrik mix att blanda ny kunskap med lång erfarenhet 

genom att i vissa fall förlänga introduktionstiderna. 

• Aspirantutbildning och utbildningskontrakt 

För att bidra till en framtida personalförsörjning med hög kvalitet, ska kommunen 

dels bedriva intern utbildning av medarbetare, som aspirerar till chefs- eller 

handlägga r-f specialistbefattningar 

dels erbjuda utbildningskontrakt till medarbetare som vidareutbildar sig till 

bristyrken hos kommunen.



• Anställningsvillkor 

Anställningsvillkor och löner måste gå i takt med omvärlden. För Karlshamns 

kommun ska det vara ett mål att ligga i framkanten i dessa frågor. 

• En effektiv organisation 

Verksamheterna ska vara effektivt organiserade och ge rätt kvalitet till medborgarna. 

Genom en effektiv organisation ökar också anställningstryggheten 

för medarbetarna. 

• Avgångssamtal 

Personalkontoret ska genomföra avgångssamtal med medarbetare, som på 

egen begäran slutar sin anställning inom tre år efter anställningen. Samtalen 

ska omfatta både förhållanden i anställningen och i förekommande fall hur 

det är att bo i och leva i Karlshamns kommun. Den information som framkommer 

ska användas för att utveckla personalpolitiken och kommunens 

attraktionsförmåga i övrigt. Det kan även vara lämpligt att förvaltningen, t.ex. 

närmaste chef, i nära anslutning till uppsägningstillfället, genomför samtal 

om anledningen till uppsägningen. 

Personalgruppen

156 



§ 136 2013/81 

Val av ersättare i kommunstyrelsens arbetsutslwtt 


att som ny ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott efter Lars Pröjtz (M) utse 

Irene Ahlstrand-Mårlind (M) t o m 2014. 


Lars Pröjtz (M) har 2013-02-25 avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i 

kommunstyrelsens arbetsutskott. 

Till ny ersättare fdreslås Irene Ahlstrand-Mårlind (M). 


Irene Ahlstrand-Mårlind 

Lönelcontoret 

Matrikeln



§ 137 2013/103 

Val av ombud till föreningsstämma i Energikontor Sydost AB 


att utse Gert Åkesson (C) till att företräda kommunen såsom ombud vid Energikontor 

Sydost AB:s föreningsstämma den 23 maj 2013. 


Föreningsstämma skall hållas i Energikontor Sydost AB 2013-05-23. 


Gert Åkesson (C) 

Energikontor Sydost AB

158 



KS § 138 2013/208 

Ombud till föreningsstämma i Föreningen Företagshälsovård i Blekinge 


att utse Laila Johansson (KD) som Karlshamns kommuns representant vid 

föreningsstämman. 


Föreningen Företagshälsovård i Blekinge har kallat till foreningsstämma fredagen den 

24 maj 2013. 


• Kallelse till föreningsstämma 2013-05-24. 

Protokollet ska sidekas till 

Föreningen Företagshälsovård i Blekinge 

Laila Johansson



§ 139 2013/48 

Internkontroll 2012 - reseräkningar samt utbetald km-ersättning 


att ta rapporten till dagens protokoll. 


Lönesamordnaren har gjort en granskning av reseräkningar samt utbetald km-ersättning 

2012. Granskningen är en komplettering till den avrapportering av intern kontroll 2012 

som redovisades till kommunstyrelsen 2013-02-19 § 35. 


• Rapport, internkontroll av reseräkningar samt utbetald km-ersättning 2012.

1(2) 

Bilaga till Rapport internkontroll 2013 

Utbetalad km-ersättning 

Totalt 147 underlag 

Med anmärkning Kommentar 

1 Medarbetare/chef ej summerat rätt 

1 Dubbelregistrerad 

o 

2 1 Medarbetare/chef ej summerat rätt 

1 Ers för parkering ej med tilllön 

o 

o 

o 

o 

1 Saknar attest 

o 

o 

o 

o 

o 

11 1 Fel registrerad, tolkunderlag saknar attest o bifogade kvitton 



o 

o 


1 saknar attest 

o 

2 1 Saknar attest 

1 Felregistrerad 

o 

Person Antal underlag Utan anmärkning 

1 7 6 

2 7 6 

3 10 10 

4 12 10 

s 12 12 

6 6 6 

7 2 2 

8 1 1 

9 s 4 

10 2 2 

11 2 2 

12 8 8 

13 11 11 

14 2 2 

1S 11 o 

16 5 3 

17 3 2 

18 s 5 

19 4 4 

20 5 4 

21 2 1 

22 3 3 

23 14 12 

24 8 8



§ 140 2013/18 

Förslag till beslutslogg Kommunstyrelsen 


att godkänna beslutslogg. 


Administrative chefen har upprättat ett förslag till beslutslogg för kommunstyrelsen. 


• Beslutslogg KS 2013-05-21.

2 (2) 

KSAu28/5 

Utredning pågår. Avvaktar 

återkoppling från 

verksamheterna. 

Arbetet pågår och förväntas 

bli klatt till juni. 

Adnllnistrativ l Jan 13 

chef 

i kommunens 

31mars 13 


samråd med VD:ama i de kommunala bolagen 

upprättaförslag till förtydliganden av bolagsordningarna, så 

att kommunstyrelsen kan föreslå kommunfullmäktige att 

fastställa ändamålen och de kommunala befogenheterna 

som utgör ram för verksamheten i de kommunala bolagen 

Fastställande av 

ändamålen och de 

kommunala 

befogenheterna som 

utgör ram för 

verksamheten i de 


2012/500 l Utredning om att inrätta ett servicecenter i kommunen 

av 

april-maj 

direktören 

Granskningsrapport 

-Kommunens bilar



§ 141 2013/35 

Redovisning av delegationsbeslut 


att godkänna redovisningen av delegationsbesluten. 


Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän 

enligt en av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas 

till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen får ompröva 

eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det kommunstyrelsen fritt att återkalla 

lämnad delegering. 


Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll 2013-05-07 

Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll 2013-05-14 

Kommunstyrelsens personaloch organisationsutskott protokoll2013-04-04 

Kommunstyrelsens personaloch organisationsutskott protokoll 2013-04-18 

Kommunstyrelsens personaloch organisationsutskott protokoll2013-05-02 

Kommunledningsförvaltningen 

2013/175 Yttrande- Ansökan om allmän kameraövervakning, Karlshamns Hamn AB 

2013/134 Serveringstillstånd 

2013/199 Serveringstillstånd 

2013/130 Förslag till Karlshamns kommun 

3/2013 Ansökan om borgen för lån 

4/2013 Ansökan om borgen för lån 

Utbildningsförvaltningen 

Beslut i personalärenden-mars-maj 2013. 

Omsorgsförvaltningen 

Beslut i personalärenden-febr-mars 2013.



§ 142 2013/36 

Ärenden för kännedom 




Nybyggnad av Asarums bildningscenter (Stenbackaskolan) projekt 1153 (2009/316) 

Ändring av lokala ordningsföreskrifter för torghandel (2012/524) 

Permanent gångförbindels Korpadalen, Asarum - fårslag till Karlshamns kommun 

(2012/358) 

Ny attestordning tekniska nämnden (2013/43) 

Mörrum 67:74 Ansökan om planläggning 

Arbetsskadestatistik 2012 

Skrivelse från Läramas Riksförbunds kommunförening (2013/137) 

Yttrande ang Länsstyrelsens plan får kärnteknisk olycka samt 

krisledningsplan(2013/128) 

Ang campingförbud, slaivelse från Karlshamns Sjöscoutkår (2012/376) 

Fråga ang tjänsteskrivelse (2013/112) 

Blekingetrafikens verksamhetsplan 2014-2016- Regionsstyrelsens protokoll 

(2012/577) 

Protokoll från kommunens helägda bolag 

3-2013 

3-2013 

3-2013 

4-2013 

Årsstämma 

Årsstämma 

Årsstämma 

Årsstämma 

Årsstämma 

Årsstämma 

Årsstämma 

2013-04-13 

2013-04-17 

2013-04-17 

2013-04-26 

2013-05-15 

2013-05-15 

2013-05-15 

2013-05-15 

2013-05-15 

2013-05-15 

2013-05-15 

Karlshamnsfastigheter AB 

Karlshamn Energi AB 

Karlshamn Energi Elförsäljning AB 

stadsvapnet i Karlshamn AB 

stadsvapnet i Karlshamn AB 

Karlshamn Energi AB 

Karlshamn Energi Elförsäljning AB 

Karlshamnsbostäder AB 

Karlshanms Hamn AB 

Karlshamnsfastigheter AB 

Karlshamns Kajer AB

Kommunstyrelsens protokoll 130521 - Karlshamn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?