Starkt mottagande - Kungliga Tekniska högskolan

More documents

Recommendations

Info

t Policy för examinationer efterlyses De olika examinationsformerna inom KTH ska kartläggas. Martin Törngren, professor på Mekatronik, har lagt fram en utredning som visar vägen mot en ny policy för examinationer med bättre handledning för lärarna, och flera fördelar för studenterna. utredningen om kths examinationsformer initierades av studentkåren (ths) under förra året. En av målsättningarna var att göra dagens mångfald av examinationer mer rättssäkra för studenterna, berättar Teresia Sandberg, tidigare studeranderepresentant i fakultetsnämnden. – I dag finns så många fler olika former av examinationer än enbart salstentamen. Och de flesta faller utanför ramen för vad som är reglerat, till exempel i kth-handboken, säger Teresia Sandberg, som också deltagit i arbetet med utredningen. I dag finns risken att ord står mot ord om studenten skulle överklaga ett underkännande av en muntlig tentamen, menar hon. Forts: ” Jobb i sikte …” lärare och forskare på Mark- och vattenteknik. Hon är en av de särskilda handledare som assisterar Sfinx-studenterna vid uppsatsskrivningar och grupparbeten under deras tid på kth. – Jag ska också bistå vid redovisningar och boka intervjuer hos konsultföretag inom miljöområdet, säger hon. deltagarna på Sfinxutbildningen skiljer sig markant från de vanliga nybörjarstudenterna på kth genom deras gedigna kunskap inom sina 4 campi 5|08 – Dessutom får studenterna i många fall alltför knapphändig information vid kursstarten om vad de förväntas kunna när det är dags för examination. I flera fall finns inte ens information om vilken sorts examination som ska ske. teresia sandberg får medhåll av Martin Törngren, professor och medlem i fakultetsnämnden, som även menar att det krävs en verklig policy för kths examinationer; en policy som kan svara på frågan vilken funktion examinationen ska fylla inom kth. – Dagens examinationsformer, med allt från inlämningsuppgifter, projektrapporter till tentamen, fyller delvis olika funktioner. Vissa blir en del av inlärningsprocessen medan andra bara är kontrollverktyg. Därför behövs en vidare utredning av examinationsformerna där målet är att fastslå vilka aspekter av en examination som är viktiga, säger han. Utredningen föreslår därför en fördjupad ut redning av frågan med en genomgripande inventering av dagens examinationsformer inom kth. Men även ett pedagogiskt forum för diskussion bland lärare och ämnesansvariga, och ett kth-år som särskilt uppmärksammar högkvalitativ utbildning. områden. Katrin har inte träffat dem än, men ser fram emot att bistå dem i utbildningen. – Det måste vara frustrerande att ha en så hög kompetens men inte få utöva sitt yrke. Vi behöver ju dessa personer på arbetsmarknaden. Det är brist på ingenjörer och det krävs inte så stora insatser för att de ska vara redo att börja arbeta, säger hon. n eVA ekelöf Dessutom efterfrågar utredningen tydligare riktlinjer för kursbeskrivningar och ett förtydligande kring examinationer i kth-handboken. Utredningen ger också ett första utkast till en policy kring examinationsformer. – En policy är viktigt för att visa intentionerna med varför vi examinerar. Och funktionen med riktlinjer blir mycket tydlig när det uppstår någon form av problem, säger Martin Törngren. han menar att det redan finns en stor kunskap inom kth om vilka examinationsformer som ska användas vid vilka tillfällen, men att det krävs en informationsinsats för att den kunskapen ska kunna delas mellan alla skolor. Något som skulle kunna ske genom inrättandet av ett pedagogiskt forum, som helst fungerar på olika nivåer, menar Törngren. – Vi behöver ge såväl lärare som skolledare och programansvariga en bättre möjlighet att diskutera liknande pedagogiska frågor. Härnäst ska resultaten av den redan genomförda utredningen samordnas med den pågående kvalitetssäkringen av kths samtliga utbildningar. Det sker inom ramen för kth Learning Lab genom ett nytt kvalitetssäkringsprojekt som löper till våren år 2009. Det nya projektet ska bland annat resultera i en handbok för kvalitetssäkring av examination. n mAGnus troGen SFINx MINSkAR BRIST sfinx är ett av många projekt som initierats för att möta bristen på ingenjörer i sverige. Beräkningar har gjorts som visar att 8 000 ingenjörer riskerar att saknas om tre år. År 2020 kommer siffran att vara 50 000, om inte trenden bryts, enligt uppgifter från sveriges ingenjörer. sfinx har som mål att ge invandrade ingenjörer goda kunskaper i svenska, engelska, nya teknikkunskaper och kunskaper om svenskt arbetsliv. målet är att nuvarande sfinxstudenter ska vara ute på svensk arbetsmarknad senast hösten 2009. IDA bjöRS
HÅKAN LARSSoN Dansanta doktorander till KTH Dans och vetenskaplig forskning ska befrukta varandra i det nystartade doktorandsamarbetet mellan Danshögskolan och kth. Vetenskap och konst möts i samarbetet mellan Danshögskolan och kth. De två koreografer som nyligen startat sina doktorandtjänster inom medieteknik och arkitektur är inskrivna på kth men har sin bas på Danshögskolan. idén bakom det nystartade doktorandsamarbetet mellan Danshögskolan och kth är att dansen och den vetenskapliga forskningen ska befrukta varandra. Efva Lilja, rektor på Danshögskolan, är full av entusiasm. – För oss som är en konstnärlig högskola för dans och nycirkus är det här en stor satsning och vi har höga förväntningar på samarbetet med kth. Det ska bli väldigt roligt och vi är beredda att lägga ned mycket arbete på att samarbetet ska bli framgångsrikt från konstnärligt håll, säger hon. Till en början handlar det om två fyraåriga doktorandtjänster i koreografi som finansieras av Danshögskolan. I ett längre perspektiv hoppas Efva Lilja att mötena mellan respektive högskolors professorer ska utvecklas till gemensamma forskningsprojekt. Danshögskolans lokaler ligger sedan några år tillbaka på Campus Valhalla- vägen, där man även ska bygga en cirkushall. Invigningen är planerad till 2011. – Vi kommer att märkas ännu mer på campus och jag hoppas att det som vi gör på Danshögskolan kan vara av stort intresse för studenter och personal inom olika verksamhetsinriktningar på kth, säger Efva Lilja. de två doktoranderna är inskrivna på Medieteknik och Arkitektur på kth med placering på Danshögskolan, och får handledning från båda lärosätena. På så sätt får de möta både vetenskapligt och konstnärligt högt meriterade personer i sin utbildning. – Kombinationen att kunna arbeta på konst- närlig grund med vetenskaplig förankring är mycket spännande, säger Efva Lilja. Danshögskolan har under en tid sökt en sam- arbetspartner där högskolans behov av utveckling av kunskapsbildning i konst blir respekterat. I samtalen med kth fann man ett gemensamt intresse att tillsammans utveckla den här typen av forskning och forskarutbildning. Katja Grillner, docent på Arkitektur, sitter med i antagningskommittén och ser fram emot att komma i gång med samarbetet. – Vi har även tidigare bedrivit konstnärlig forskning inom arkitekturområdet, och det ska bli fantastiskt kul att få möta en annan konstform. Antagningen var väldigt rolig och en ömsesidigt utvecklande process – det lovar gott för samarbetet, säger hon. katja grillner är huvudhandledare för koreo- grafen Mårten Spångberg som ska studera koreografi utanför det traditionella teaterrummets form och sträcka sig ut i vardagslivets olika sammanhang. Han kommer att följa den studieplan för forskare som finns på Arkitektur och i slutänden bli teknologie doktor. Det som skiljer sig från andra tekniska forskar- utbildningar på kth är både metoderna som an- vänds och hur resultatet kommuniceras. En mer humanistiskt inriktad avhandling kan kompletteras med en utställning eller, i det här fallet, en föreställning. – Det är inte svårt för oss att ta in ett annat konstnärligt perspektiv, eftersom arkitektur redan är just ett konstnärligt ämne. Många av våra avhandlingar är mycket humanistiska till sin karaktär, säger Katja Grillner. Samarbetet med Danshögskolan kan bli en modell för andra samarbeten, tror hon. Enligt Katja Grillner finns det intresse att samarbeta med kth även från andra konstnärliga högskolor som ännu inte har egen examinationsrätt på forskarnivå, till exempel Konstfack. susAnne rosén VAD HÄnDeR HÄR? ett team från det kinesiska TV-bolaget Tianying Media besökte KTH för att filma verksamheten på Energiteknik i slutet av augusti. Bolaget producerar en serie om europeisk forskning inom miljöteknikområdet som ska sändas under nästa år i den kinesiska TV- kanalen CCTV. I TV-produktionen ingick bland annat intervjuer med rektor Peter Gudmundson och flera forskare på Energiteknik som presenterade några av avdelningens forskningsprojekt. Ett av syftena med TV-serien är att lyfta fram de nordiska länderna som särskilt innovativa forskningsnationer inom miljöområdet. – De miljöproblem som Sverige konfronterades med för flera decennier sedan står vi mitt uppe i. Förhoppningsvis kan vi dra nytta av de energitekniska lösningar som svensk forskning tagit fram, säger Xiaolu He, producent för serien. Tianying Media besökte även Chalmers och universiteten i Oslo och Helsingfors under sitt Nordenbesök. n Modeskapare får kths Stora pris modeskaparen gunilla Pontén, banbrytande inom svensk konfektion, får KTHs Stora pris 2008. Hon får priset för att hon outtröttligt vågat gå sin egen väg och skapat en stil som kännetecknas av rena linjer och överraskande kreativa uttryck. Gunilla Pontén har medverkat till svensk designs många internationella framgångar och visat vad en hängiven entreprenör kan skapa. Skapandet reflekterar väl hennes egen devis: Livet är för kort för att man inte skall glädja sig själv och andra, skriver KTH i sin motivering. – Det känns fantastiskt hedrande, inte minst att vara i så gott sällskap med andra pristagare. Att jag som klädskapare får ett pris av KTH känns extra roligt, säger Gunilla Pontén. Gunilla Pontén brukar beskrivas som en modeskapare med en personlig och dekorativ stil med djärva linjer och vågade färgkombinationer. Hon var i början av 1950-talet banbrytande inom svensk konfektion. Tillsammans med Kerstin Lokrantz skapade hon då det första tonårsmodet. Den typiska Ponténska modestilen fann hon på 1970-talet och har sedan hållit sig till den, vilket gör hennes kläder på ett sätt tidlösa. Gunilla Pontén är fortfarande, vid 79 års ålder, verksam och ger varje år ut nya kollektioner. campi 5|08 5
Page 1 and 2: HÅKAN LINDGREN HÅKAN LINDGREN Spr
Page 3: Jobb i sikte för Amir - sfinx utbi
Page 7 and 8: finns i alla växters cellväggar o
Page 9 and 10: HALLE INSTITUTE Blum tror på samar
Page 11 and 12: Ett klättertorn i Maskinparken sve
Page 13 and 14: Samarbete bäddar för framgång. v
Page 15 and 16: ”Ge lärarna rätt verktyg” det

Starkt mottagande - Kungliga Tekniska högskolan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?