Starkt mottagande - Kungliga Tekniska högskolan

HÅKAN LINDGREN HÅKAN LINDGREN 

Språket är nyckeln till jobb och 

framtid. Nu har jag ett mål. 

Sid 3 

Supersegt papper 

en papperskasse som inte kan gå sönder behöver 

inte vara långt borta från verkligheten. 

nanofibrer från cellulosa gör pappret nästan 

lika segt som stål. lars Berglunds upptäckt 

av nanofiberpappret har väckt uppmärksamhet 

världen över. 

lars berglunds e-postlåda har svämmat 

över alla bräddar i sommar. Förslag om tillämpningar 

i allt från golfklubbor till fiskespön har 

inkommit för de resultat hans forskningsgrupp 

publicerade i juni. Själv tror han i första hand på 

högteknologiska tillämpningar som högtrycksfilter 

och membran. 

– Det är viktigt att denna forskning utnyttjas i 

Sverige för att förstärka den svenska skogsindustrin. 

Industrin är i behov av nya innovationer 

för att klara av den internationella konkurrenskraften, 

säger Lars Berglund, professor på Fiber- 

och polymerteknologi. 

Sid 6 

Dansanta doktorander 

ett doktorandsamarbete har startat 

mellan kth och Danshögskolan. 

nyligen inledde två koreografer sina 

forskarstudier på medieteknik och 

Arkitektur. 

Sid 5 

RAe gav gott betyg 

kth har hög kvalitet i sin forskning, men 

kan bli bättre på att synas och att rekrytera 

personal internationellt. Det var några slut- 

satser från de internationella expertpaneler 

som besökte kth i somras. Sid 8 

Policy för examinationer 

kths examinationsformer ska kart- 

läggas. martin törngren, professor på 

mekatronik, har lagt fram en utredning 

som visar vägen mot en ny policy för 

examinationer. Sid 4 

kTHs PeRSoNALTIDNINg Nr5|08 

Starkt mottagande 

Blivande civilingenjören madeleine Beck 

trevar efter fotfäste på den släta väggen. 

men starka armar lyfter upp henne och 

strax står hon uppe på klättertornet. nästa 

ingenjörsämne hänger redan halvvägs över 

kanten. här pågår phösning. 

andra veckan på kth har de 140 nya studenterna 

på I-programmet samlats i Maskinparken, 

intill kth-hallen. Den här dagen är 

vikt för ett lekfullt inslag i mottagningsprogrammet. 

Ända sedan terminsstarten har introduktions- 

föreläsningarna varvats med en rad aktiviteter: 

tipspromenader, studiebesök, lådbilsrally och 

utflykter. 

Och även om programmet kan verka späckat 

av roliga timmen-aktiviteter har det ett högst 

seriöst syfte: 

– De nyantagna ska känna sig välkomna och 

ta del av gemenskapen. Vi vet att det bidrar till 

att man blir framgångsrik i studierna, säger 

Anne Riddarström, studievägledare. 

Sid 11 

Debatt: ”KTH på efterkälken i hållbar utveckling” sid 14 

HÅKAN LINDGREN

Ae ger gott betyg 

kth har hög kvalitet i sin forskning. Däremot kan man bli 

mycket bättre på att synas och att rekrytera personal internationellt. 

Det är några slutsatser från de 12 internationella expertpaneler 

som besökte KTH under en intensiv utvärderingsvecka 

i somras. Granskningen genomfördes inom ramen för den 

internationella forskningsutvärderingen RAE. 

Prorektor Tuula Teeri är nöjd med resultatet från utvärderingen 

och anser att KTH har goda förutsättningar att profilera 

sig internationellt inom fem breda huvudområden. 

– Vad jag vill åstadkomma med den här typen av övergripande 

profilering är att stimulera skolorna att skapa ännu 

starkare forskningsmiljöer och hitta synergier över gränserna, 

säger hon. 

Läs mer på sidorna 8-9 om hur de inblandade i RAE ser på 

resultatet. 

2 campi 5|08 

Christer Gummeson 

åsikten 

Nr 5|08 Hur är det att börja 

på kth? 

Jobb i sikte för Amir 3 

Policy för examinationer efterlyses 4 

Dansanta doktorander till kth 5 

ett papper nästan lika starkt som stål 6 

Gott om excellent forskning på kth 8 

sommarskola inspirerar 10 

lek med allvarligt syfte 11 

”kth på efterkälken i hållbar utveckling” 14 

nystart för Gaytek 15 

Åsa stöder ledningen 16 

Ansvarig utgivare: Åsa Ankarcrona, 08-790 61 83, e-post: osajoh@kth.se. 

Redaktör: Christer Gummeson, 08-790 61 77, e-post: campiredaktionen@kth.se. 

Biträdande redaktör: Håkan Soold, 08-790 78 09. 

Redaktionskommitté: Hans-Peter Nee, ordförande, Chris Druid, Saco, Jan-Erik Gustafsson, 

Atf, Lennart Persson, Seko, Per-Lennart Larsson och Anders Västberg, fakultetskollegiet, 

Märta Barenthin, doktorandsektionen, Christer Gummeson, redaktör, 

Håkan Soold, redaktör. Foto: Christer Gummeson – där inget annat anges. 

Layout: Global Reporting. Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna. Papper: Munken Lynx. 

ISSN: 1651-6680. Postadress: kth, Informationsenheten, 100 44 Stockholm. 

Besöksadress: Valhallavägen 79. Webbadress: www.kth.se/internt/campi/ (Här kan 

du ladda hem arkivexemplar). Upplaga: 3 500 ex. Manusstopp nr 6/2008: 15 oktober. 

Adressändring: Om du ändrar adress inom kth, var vänlig meddela detta till Marie- 

Louise Ballote, c-adress@kth.se, 08-790 70 89, så får du Campi även i fortsättningen. 

intresset för att läsa på teknisk högskola tycks ha ökat. 

De flesta utbildningsprogram på kth har högre söktryck 

än förra året. Vilka förväntningar har nybörjarstudenterna 

på sina studier? 

Harald Hartwig, 20 år, datateknik 

– Det känns bra och spännande att 

börja på kth. Mottagningen och informa- 

tionen vi fått har varit intressant. Det har 

varit en blandning av fester och informativa 

föreläsningar, så att vi lärt oss hur det 

fungerar här. Nu är vi väl förberedda. 

– Till exempel har vi lärt oss att man 

ska ha roligt under de fem år som utbildningen 

varar, det ska inte bara vara föreläsningar. 

Det är nödvändigt att ha kul 

för att klara av utbildningen. 

– Jag valde kth för att jag vet att kth är en bra skola med gott 

renommé. Dessutom verkar civilingenjörer ha lätt att få jobb. 

Det är svårt att säga vad jag ska jobba med när jag är klar. 

Utbildningen kan leda vart som helst. 

Karol Gonzales, 21 år, kemivetenskap 

– I början var jag helt förvirrad. Det är 

så många, stora hus och lokaler, och jag 

undrade om jag skulle lära mig hitta 

rätt. Men vi har blivit väl omhändertagna. 

Mottagningen har varit rolig och vi har 

kunnat fråga äldre studenter om allt. 

Vi har ju alla fått kompisfaddrar, och 

nu känns det som om jag kommit in i 

studentlivet. 

– Eftersom jag är från Stockholm 

kändes det självklart att välja kth och civilingenjörsprogrammet 

efter det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. 

– Fem år är en ganska lång tid så det är svårt att veta vad jag vill 

arbeta med. Men kanske inom miljö eller medicin. 

Erik Lundgren, 19 år, datateknik 

– Jag har många förväntningar på kth: 

att det ska bli roligt och att valfriheten är 

stor. Nu har vi fått en försmak om vad som 

väntar oss och det har varit riktigt roligt. 

Så mina förväntningar kan nog slå in. 

– kth har en bra datavetenskapsutbildning 

och Stockholm är min stad så jag 

behöver inte flytta. Här finns mina vänner 

och det är skönt att veta när man börjar 

på någonting nytt. Det känns helt bisarrt 

att jag inte kommer ut härifrån förrän jag är 24 år – om jag lyckas 

hela vägen. 

– Jag vill gärna jobba med datasäkerhet och kanske artificiell 

intelligens. Eller så kanske jag fortsätter att forska och undervisa 

efter examen. Det vet jag inte i dag. 

text oCh foto: eVA ekelöf

Jobb i sikte för Amir 

– sfinx utbildar utländska 

ingenjörer 

– jag vill arbeta för att försörja mig och min 

familj. Språket är nyckeln till jobb och framtid. 

Nu har jag ett mål, säger Amir. 

Amir Abdulaziz, 32-årig maskiningenjör från 

Bagdad, flydde till Sverige år 2006 med hela sin 

familj. Nu är han en av de lyckligt utvalda som 

börjat sin utbildning på kth. Av totalt 100 som 

sökt till Sfinx har 30 valts ut. 

Utbildningen Sfinx, Svenska för ingenjörer, är 

skräddarsydd för utländska ingenjörer och sker 

i ett samarbete mellan kth, Järfälla kommun, 

Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholm. 

Utbildningen består av intensivstudier i svenska, 

studier vid kth och praktik på ett företag, som 

matchas efter deltagarens erfarenhet. 

amir abdulaziz har redan hunnit vara på sin 

första anställningsintervju, men jobbet gick till en 

annan av Sfinx-studenterna. Och det innan kursen 

knappt hade börjat! Ingen trodde att någon 

skulle få jobb så snabbt. Det gör att Amir ser med 

tillförsikt på framtiden. 

Den intensiva svenskundervisningen började 

i april där deltagarna bland annat lär sig tekniska 

termer och fackuttryck. Även studiebesök ingår. 

Parallellt med språkundervisningen deltar studenterna 

i flera kurser på kth, som är anpassade 

efter deras yrkesinriktning. Avsikten är både att 

fördjupa deras kunskaper och anpassa dem till 

svenska samhällsförhållanden. Praktiken som in- 

går i utbildningen ska förhoppningsvis leda till en 

anställning, säger Frida Norling, kths projekt- 

ledare för utbildningen. 

– Den här satsningen ska leda till jobb för alla 

deltagare och då blir praktiken en viktig del, 

säger hon. 

utifrån deltagarnas cv:n har Frida Norling 

valt ut kurser från kths utbud, som passar 

studenternas profil. Tolv av Sfinx-studenterna är 

byggingenjörer och läser kursen samhällsbyggnadsprocessen. 

Amir Abdulaziz, som är maskiningenjör, 

läser kurserna installation och energi, 

och logistikprocessen. 

Amir Abdulaziz från Irak ser framtiden an med tillförsikt. 

Dörr efter dörr har öppnats. Han har fått uppehållstillstånd och han 

har blivit antagen till Sfinx, KTHs utbildning för utländska ingenjörer. 

Nyligen började kurserna och snart räknar han med ett jobb. 

För Sverige behöver hans kompetens. 

Frida Norling har också kontaktat en rad företag 

som ska matchas med studenternas intressen. 

– Det är lätt att hitta företag som är intresserade, 

svårare att få dem att fatta beslut om praktik, säger 

hon. 

Frida Norling säger att alla kandidater som hon 

träffat har stor erfarenhet, gedigen kompetens 

och en stark drivkraft att smälta in i det svenska 

samhället för att kunna börja en yrkeskarriär. 

Frustrerande att ha en 

så hög kompetens men inte 

få utöva sitt yrke. 

kth-utbildningen Sfinx öppnar en dörr till arbetsmarknaden för Amir Abdulaziz. 

– Deras kompetens behövs i Sverige. De är 

studievana och lär sig språket snabbt. En del har 

30 års erfarenhet inom sitt område. Efter en teknisk 

kurs är de förberedda för att börja jobba. 

Vi måste ta vara på all den kompetens som finns 

i den här gruppen, säger hon. 

de byggingenjörer bland Sfinx-studenterna 

som går kursen samhällsbyggnadsprocessen får 

ta del av en bred och tvärdisciplinär utbildning, 

med många kontakter, studiebesök och intervjutillfällen. 

Studenterna har en bakgrund inom 

byggteknik, arkitektur, planering och trafik. 

– Kursen ger dem en god insyn i hur byggprocessen 

går till i Sverige. Dessutom träffar de 

mycket folk och det underlättar när de ska söka 

jobb och knyta kontakter, säger Katrin Grünfeld, t 

campi 5|08 3 

HÅKAN LINDGREN

t 

Policy för examinationer efterlyses 

De olika examinationsformerna 

inom KTH ska kartläggas. Martin 

Törngren, professor på Mekatronik, 

har lagt fram en utredning 

som visar vägen mot en ny policy 

för examinationer med bättre 

handledning för lärarna, och flera 

fördelar för studenterna. 

utredningen om kths examinationsformer 

initierades av studentkåren (ths) under förra 

året. En av målsättningarna var att göra dagens 

mångfald av examinationer mer rättssäkra för 

studenterna, berättar Teresia Sandberg, tidigare 

studeranderepresentant i fakultetsnämnden. 

– I dag finns så många fler olika former av 

examinationer än enbart salstentamen. Och de 

flesta faller utanför ramen för vad som är reglerat, 

till exempel i kth-handboken, säger Teresia 

Sandberg, som också deltagit i arbetet med 

utredningen. 

I dag finns risken att ord står mot ord om studenten 

skulle överklaga ett underkännande av en 

muntlig tentamen, menar hon. 

Forts: ” Jobb i sikte …” 

lärare och forskare på Mark- och vattenteknik. 

Hon är en av de särskilda handledare som assisterar 

Sfinx-studenterna vid uppsatsskrivningar 

och grupparbeten under deras tid på kth. 

– Jag ska också bistå vid redovisningar och 

boka intervjuer hos konsultföretag inom miljöområdet, 

säger hon. 

deltagarna på Sfinxutbildningen skiljer sig 

markant från de vanliga nybörjarstudenterna på 

kth genom deras gedigna kunskap inom sina 

4 campi 5|08 

– Dessutom får studenterna i många fall alltför 

knapphändig information vid kursstarten om 

vad de förväntas kunna när det är dags för examination. 

I flera fall finns inte ens information 

om vilken sorts examination som ska ske. 

teresia sandberg får medhåll av Martin Törngren, 

professor och medlem i fakultetsnämnden, 

som även menar att det krävs en verklig policy 

för kths examinationer; en policy som kan 

svara på frågan vilken funktion examinationen 

ska fylla inom kth. 

– Dagens examinationsformer, med allt från 

inlämningsuppgifter, projektrapporter till tentamen, 

fyller delvis olika funktioner. Vissa blir en 

del av inlärningsprocessen medan andra bara är 

kontrollverktyg. Därför behövs en vidare utredning 

av examinationsformerna där målet är att 

fastslå vilka aspekter av en examination som är 

viktiga, säger han. 

Utredningen föreslår därför en fördjupad 

ut redning av frågan med en genomgripande 

inventering av dagens examinationsformer inom 

kth. Men även ett pedagogiskt forum för diskussion 

bland lärare och ämnesansvariga, och ett 

kth-år som särskilt uppmärksammar högkvalitativ 

utbildning. 

områden. Katrin har inte träffat dem än, men ser 

fram emot att bistå dem i utbildningen. 

– Det måste vara frustrerande att ha en så hög 

kompetens men inte få utöva sitt yrke. Vi behöver 

ju dessa personer på arbetsmarknaden. Det är 

brist på ingenjörer och det krävs inte så stora insatser 

för att de ska vara redo att börja arbeta, 

säger hon. n 

eVA ekelöf 

Dessutom efterfrågar utredningen tydligare 

riktlinjer för kursbeskrivningar och ett förtydligande 

kring examinationer i kth-handboken. 

Utredningen ger också ett första utkast till en 

policy kring examinationsformer. 

– En policy är viktigt för att visa intentionerna 

med varför vi examinerar. Och funktionen med 

riktlinjer blir mycket tydlig när det uppstår någon 

form av problem, säger Martin Törngren. 

han menar att det redan finns en stor kunskap 

inom kth om vilka examinationsformer som ska 

användas vid vilka tillfällen, men att det krävs en 

informationsinsats för att den kunskapen ska 

kunna delas mellan alla skolor. Något som skulle 

kunna ske genom inrättandet av ett pedagogiskt 

forum, som helst fungerar på olika nivåer, menar 

Törngren. 

– Vi behöver ge såväl lärare som skolledare 

och programansvariga en bättre möjlighet att 

diskutera liknande pedagogiska frågor. 

Härnäst ska resultaten av den redan genomförda 

utredningen samordnas med den pågående 

kvalitetssäkringen av kths samtliga utbildningar. 

Det sker inom ramen för kth Learning 

Lab genom ett nytt kvalitetssäkringsprojekt som 

löper till våren år 2009. Det nya projektet ska 

bland annat resultera i en handbok för kvalitetssäkring 

av examination. n 

mAGnus troGen 

SFINx MINSkAR BRIST 

sfinx är ett av många projekt som initierats för att 

möta bristen på ingenjörer i sverige. Beräkningar 

har gjorts som visar att 8 000 ingenjörer riskerar 

att saknas om tre år. År 2020 kommer siffran att 

vara 50 000, om inte trenden bryts, enligt uppgifter 

från sveriges ingenjörer. sfinx har som mål att 

ge invandrade ingenjörer goda kunskaper i svenska, 

engelska, nya teknikkunskaper och kunskaper om 

svenskt arbetsliv. målet är att nuvarande sfinxstudenter 

ska vara ute på svensk arbetsmarknad 

senast hösten 2009. 

IDA bjöRS

HÅKAN LARSSoN 

Dansanta 

doktorander 

till KTH 

Dans och vetenskaplig forskning ska befrukta varandra i det nystartade doktorandsamarbetet mellan Danshögskolan och kth. 

Vetenskap och konst möts i samarbetet mellan Danshögskolan och 

kth. De två koreografer som nyligen startat sina doktorandtjänster 

inom medieteknik och arkitektur är inskrivna på kth men har sin bas 

på Danshögskolan. 

idén bakom det nystartade doktorandsamarbetet 

mellan Danshögskolan och kth är att 

dansen och den vetenskapliga forskningen ska 

befrukta varandra. Efva Lilja, rektor på Danshögskolan, 

är full av entusiasm. 

– För oss som är en konstnärlig högskola för 

dans och nycirkus är det här en stor satsning och 

vi har höga förväntningar på samarbetet med 

kth. Det ska bli väldigt roligt och vi är beredda 

att lägga ned mycket arbete på att samarbetet 

ska bli framgångsrikt från konstnärligt håll, 

säger hon. 

Till en början handlar det om två fyraåriga 

doktorandtjänster i koreografi som finansieras av 

Danshögskolan. I ett längre perspektiv hoppas 

Efva Lilja att mötena mellan respektive högskolors 

professorer ska utvecklas till gemensamma 

forskningsprojekt. Danshögskolans lokaler ligger 

sedan några år tillbaka på Campus Valhalla- 

vägen, där man även ska bygga en cirkushall. 

Invigningen är planerad till 2011. 

– Vi kommer att märkas ännu mer på campus 

och jag hoppas att det som vi gör på Danshögskolan 

kan vara av stort intresse för studenter och 

personal inom olika verksamhetsinriktningar på 

kth, säger Efva Lilja. 

de två doktoranderna är inskrivna på Medieteknik 

och Arkitektur på kth med placering på 

Danshögskolan, och får handledning från båda 

lärosätena. På så sätt får de möta både vetenskapligt 

och konstnärligt högt meriterade personer i 

sin utbildning. 

– Kombinationen att kunna arbeta på konst- 

närlig grund med vetenskaplig förankring är 

mycket spännande, säger Efva Lilja. 

Danshögskolan har under en tid sökt en sam- 

arbetspartner där högskolans behov av utveckling 

av kunskapsbildning i konst blir respekterat. 

I samtalen med kth fann man ett gemensamt 

intresse att tillsammans utveckla den här typen 

av forskning och forskarutbildning. 

Katja Grillner, docent på Arkitektur, sitter 

med i antagningskommittén och ser fram emot 

att komma i gång med samarbetet. 

– Vi har även tidigare bedrivit konstnärlig 

forskning inom arkitekturområdet, och det ska 

bli fantastiskt kul att få möta en annan konstform. 

Antagningen var väldigt rolig och en 

ömsesidigt utvecklande process – det lovar gott 

för samarbetet, säger hon. 

katja grillner är huvudhandledare för koreo- 

grafen Mårten Spångberg som ska studera koreografi 

utanför det traditionella teaterrummets 

form och sträcka sig ut i vardagslivets olika sammanhang. 

Han kommer att följa den studieplan 

för forskare som finns på Arkitektur och i slutänden 

bli teknologie doktor. 

Det som skiljer sig från andra tekniska forskar- 

utbildningar på kth är både metoderna som an- 

vänds och hur resultatet kommuniceras. En mer 

humanistiskt inriktad avhandling kan kompletteras 

med en utställning eller, i det här fallet, en 

föreställning. 

– Det är inte svårt för oss att ta in ett annat 

konstnärligt perspektiv, eftersom arkitektur 

redan är just ett konstnärligt ämne. Många av 

våra avhandlingar är mycket humanistiska till 

sin karaktär, säger Katja Grillner. 

Samarbetet med Danshögskolan kan bli 

en modell för andra samarbeten, tror hon. Enligt 

Katja Grillner finns det intresse att samarbeta 

med kth även från andra konstnärliga högskolor 

som ännu inte har egen examinationsrätt 

på forskarnivå, till exempel Konstfack. 

susAnne rosén 

VAD HÄnDeR HÄR? 

ett team från det kinesiska TV-bolaget Tianying 

Media besökte KTH för att filma verksamheten 

på Energiteknik i slutet av augusti. 

Bolaget producerar en serie om europeisk 

forskning inom miljöteknikområdet som 

ska sändas under nästa år i den kinesiska TV- 

kanalen CCTV. 

I TV-produktionen ingick bland annat inter- 

vjuer med rektor Peter Gudmundson och flera 

forskare på Energiteknik som presenterade 

några av avdelningens forskningsprojekt. 

Ett av syftena med TV-serien är att lyfta fram 

de nordiska länderna som särskilt innovativa 

forskningsnationer inom miljöområdet. 

– De miljöproblem som Sverige konfronterades 

med för flera decennier sedan står vi mitt 

uppe i. Förhoppningsvis kan vi dra nytta av de 

energitekniska lösningar som svensk forskning 

tagit fram, säger Xiaolu He, producent för 

serien. 

Tianying Media besökte även Chalmers och 

universiteten i Oslo och Helsingfors under sitt 

Nordenbesök. n 

Modeskapare får 

kths Stora pris 

modeskaparen gunilla Pontén, banbrytande 

inom svensk konfektion, får KTHs Stora 

pris 2008. Hon får priset för att hon outtröttligt 

vågat gå sin egen väg och skapat en stil som 

kännetecknas av rena linjer och överraskande 

kreativa uttryck. 

Gunilla Pontén har medverkat till svensk 

designs många internationella framgångar och 

visat vad en hängiven entreprenör kan skapa. 

Skapandet reflekterar väl hennes egen devis: 

Livet är för kort för att man inte skall glädja sig 

själv och andra, skriver KTH i sin motivering. 

– Det känns fantastiskt hedrande, inte minst 

att vara i så gott sällskap med andra pristagare. 

Att jag som klädskapare får ett pris av KTH 

känns extra roligt, säger Gunilla Pontén. 

Gunilla Pontén brukar beskrivas som en 

modeskapare med en personlig och dekorativ 

stil med djärva linjer och vågade färgkombinationer. 

Hon var i början av 1950-talet banbrytande 

inom svensk konfektion. Tillsammans 

med Kerstin Lokrantz skapade hon då det första 

tonårsmodet. 

Den typiska Ponténska modestilen fann 

hon på 1970-talet och har sedan hållit sig till 

den, vilket gör hennes kläder på ett sätt tidlösa. 

Gunilla Pontén är fortfarande, vid 79 års ålder, 

verksam och ger varje år ut nya kollektioner. 

campi 5|08 5

foRskning 

HÅKAN LINDGREN 

ars Berglunds e-postlåda har svämmat 

över alla bräddar i sommar. 

Såväl ryssar som amerikaner har 

kommit med fantasirika tillämpningar 

av de resultat hans forskargrupp 

publicerade i juni. Nyheten 

tog ordentlig fart genom mediegiganter som Science 

och New York Times, och har i dag publicerats 

runt om i världen. 

– I går ringde en lokal radiostation från Kanada 

för att göra en intervju, men tiden räcker ju inte 

till för alla, säger Lars Berglund. 

6 campi 5|08 

Ett papper nästan 

lika starkt som stål 

En papperskasse som inte kan gå sönder behöver inte vara långt borta 

från verkligheten. Nanofibrer från cellulosa gör pappret nästan lika segt 

som stål och öppnar för en miljövänlig ersättning till klimatovänliga plaster. 

Upptäckten har väckt uppmärksamhet världen över, men Lars berglund, 

professor på Fiber- och polymerteknologi, vill att idéerna stannar i Sverige. 

upptäckten som väckt sådan uppmärksamhet 

är att nanofibrer från cellulosa kan förvandlas 

till ett superstarkt papper. Nanofiberpapperet 

har nästan samma seghet som stål, 

samtidigt som det är porösare än vanligt papper. 

Detta utan att vara känsligare för väta. 

– Egenskaperna kommer från nanofibrernas 

starka bindning i varandra, men även av deras 

storlek. Nanofibrerna är 1000 gånger mindre än 

konventionella pappersfibrer, vilket gör att nanopappret 

i princip är utan svagheter, säger Lars 

Berglund. 

Medan vanligt papper enbart kan töjas i upp 

till 3 procent av sin längd, ger nanopappret med 

sig upp till 10–12 procent. Den tekniska termen 

är draghållfasthet och det nya pappersmaterialet 

klarar av krafter på samma nivå som gjutjärn. 

Uttryckt i siffror klarar nanopappret 214 megapascal, 

medan gjutjärn håller för 140 mega- 

pascal. Ett ordinärt papper håller för knappt 

1 megapascal. 

De unika egenskaperna öppnar för en rad 

tillämpningar, inte minst med tanke på tillgången 

av själva råvaran. Cellulosans nanofibrer åter-

finns i alla växters cellväggar och finns därför i så 

gott som outtömlig mängd. 

Att förstärka olika kompositmaterial blir ett av 

målen med cellulosans nanofibrer. Egenskaperna 

från nanofibrerna skulle då också kunna ges till 

allt från golfklubbor till fiskespön. Men i första 

hand tror Lars Berglund på högteknologiska tillämpningar 

som högtrycksfilter och membran. 

Att det internationella intresset är starkt har han 

redan märkt i mejlskörden. 

– Med det är viktigt att denna forskning utnyttjas 

i Sverige för att förstärka den svenska skogsindustrin. 

Skogsindustrin är i dag mycket viktig för 

Sveriges export, och i behov av nya innovationer 

för att klara av att vara konkurrenskraftiga internationellt, 

säger Lars Berglund. 

den miljövänliga aspekten av forskningsupptäckten 

är också något som Lars Berglund 

pekar speciellt på, eftersom den öppnar för en 

ersättning till dagens miljöovänliga, fossilbaserade 

plaster. 

– Ur klimatsynpunkt är det mycket viktigt att vi 

hittar något som kan ersätta dagens plaster. 

Rå varan kommer direkt från växtriket och kemin 

bakom processerna är helt miljövänlig, säger han. 

Lars Berglund kom till kth för sex år sedan, 

fast besluten att kartlägga egenskaperna hos cellulosans 

minsta fibrer. Och det är tillsammans 

med forskningsbolaget stfi-Packforsk, som forskargruppen 

nu lyckats isolera och använda nanofibrerna. 

En av hemligheterna är användningen av 

ett speciellt enzym som frigör fibrerna från varandra. 

Därefter följer en mekanisk bearbetning 

och sedan späds cellulosamassan ut till ett 

gel, för att sedan filtreras med hjälp av vakuum. 

När all vätska är borta återstår en tunn, nano- 

fiberväv vars kraftfulla egenskaper förvånat forskargruppen. 

– Det låter som en enkel process, men vi 

Det är viktigt att denna forskning utnyttjas i Sverige 

för att förstärka den svenska skogsindustrin. 

började med helt tomma händer och fick uppfinna 

arbetsmetoderna efterhand. Men i dag 

är detta ”kökskemi” – något som går att göra 

hemma utan inblandning av några farliga kemikalier, 

säger Marielle Henriksson, forskare på 

avdelningen för biokompositer. 

en av de stora utmaningarna med alla nanoteknologier 

är att de kräver en stor metodutveckling 

för att kunna användas. Forskning i nanoskala 

kräver en helt ny sorts verktygslåda, anpassad för 

den oerhört lilla skalan nanometer. 

Men Lars Berglund har gott hopp om att inom 

fem års tid ha tagit tekniken så långt att den 

är färdig för de första tillämpningarna. Bland 

annat väcker nanofibrernas unika egenskaper 

tanken att använda dem i tillämpningar där det 

i dag används kol-nanorör, som är oerhört dyra 

att tillverka och potentiellt farliga för hälsan. 

Cellulosans nanofibrer är däremot något som vi 

får i oss varje dag med födan. 

Svårigheterna på väg mot nanopappret har 

bland annat bestått i att ta fram en kontinuerlig 

process för att producera nanofibrerna, med 

en rimlig energiförbrukning, berättar Tom Lindström, 

verksam vid stfi-Packforsk och professor 

på kth. 

– Den metod vi nu har tagit fram fungerar som 

en demonstrator för att detta är praktiskt möjligt. 

Nu krävs stora investeringar för att kunna skala 

upp detta till en industriell tillverkning. Att 

använda nanofibrerna för olika former av ytbeläggningar 

är det som ligger allra närmast i tid, 

säger han. 

arbetet med att utvinna nanofibrerna har 

pågått i olika projekt sedan 1980-talet. Att man 

nu nått så långt som till att framställa nanopappret 

kan bland annat förklaras med den samlade 

specialistkompetensen inom kth, menar Lars 

Berglund. 

Nanopapprets draghållfasthet är på samma nivå som gjutjärn. 

1. 2. 3. 

4. 

5. 

– Vi hade knappast kommit så här långt utan 

den samlade kunskapen inom kth, inom allt 

från bioteknik till processteknik. Det krävs en 

forskningsmiljö av denna storlek för att nå resultat, 

säger han. 

forskningen ryms inom centrumbildningen 

Biomime (Strategiskt centrum för Biomimetiska 

material) som är ett multidisciplinärt centrum 

inom Skolan för bioteknologi. Biomime är resultatet 

av ett samarbete mellan kth, Umeå Plant 

Science Center, stfi-Packforsk och Stiftelsen för 

Strategisk Forskning (sff). 

mAGnus troGen 

TILLveRkNINgSPRoceSS 

1. i vanlig vedpappersmassa tillsätts ett speciellt enzym som efter en mekanisk bearbetning sönderdelar cellulosafibrerna i nanofibrer. 

2. nanofibrerna, som är i princip helt oskadade av behandlingen, späds ut med vatten till en 0,2-procentig lösning som liknar ketchup till konsistensen. 

3. lösningen filtreras med hjälp av vakuum för att avlägsna det mesta av vattnet. 

4. kvar blir en fin nanofiberväv, eller nanopapper, som torkas. 

5. i nanopappret ligger fibrerna, som är 10-40 nanometer i tjocklek, tätt fästa vid varandra i en tät väv som i stort sett saknar vanligt pappers ojämnheter och svagheter. 

ANN-SoFIE MARMINGE 

campi 5|08 7 

HÅKAN LINDGREN

LASSE NyMAN 

kth har hög kvalitet i sin forskning. 

Däremot kan man bli mycket 

bättre på att synas och att rekrytera 

personal internationellt. 

Det var några slutsatser från de 12 

internationella expertpaneler som 

besökte kth under en intensiv 

utvärderingsvecka i somras. Panelernas 

granskning är en viktig del i 

kth International Research Assessment 

Exercise (rae). 

Prorektor Tuula Teeri är nöjd 

med resultatet från utvärderingen, 

som hon menar är ett bra exempel 

på hur kths ledning, administration 

och skolor kan arbeta ihop. 

– Alla ville att det skulle lyckas 

och det gjorde det. Vi fick ihop en 

ambitiös organisation och det fick 

vi beröm för, både av experterna 

och internt på kth, säger hon. 

Det var många forskningsområden 

som fick höga betyg av de 80 

internationella experterna under 

rae-veckan. 

8 campi 5|08 

Det finns gott om excellent forskning på kth visar resultaten från den 

internationella forskningsutvärderingen rae som genomfördes i somras. 

Prorektor Tuula Teeri anser att kth har goda förutsättningar att profilera sig internationellt 

inom fem breda huvudområden. Dessa kan kombinera kths 

excellens inom ett flertal inomvetenskapliga områden. 

RAe: gott om excellent 

forskning på kTH 

De internationella expertpanelerna besökte Moderna museet under RAe-veckan i Stockholm. 

– Utgångspunkten för ut vär deringen 

var Times ranking lista och 

redan utifrån de indikatorerna 

ser vi att kth har stark forskning. 

Men det är roligt att få det bekräftat. 

Vi behöver dock bli mycket bättre 

på att kommunicera ut vår excellens 

internationellt, säger Tuula 

Teeri. 

Tre områden med excellent internationell 

forskning sticker ut. Det 

är forskningen inom kemi, informations- 

och kommunikationsteknik 

samt elektro- och systemteknik. 

Även stora delar av materialvetenskap, 

energiteknik, tillämpad fysik, 

bioteknik och medicinsk teknik 

håller mycket hög kvalitet. 

tuula teeri vill se att kth framöver 

fokuserar inom huvudområdena 

material, energi, informations- och 

kommunikationsteknik, medicinsk 

teknik och livsvetenskaperna. 

– Vad jag vill åstadkomma med 

den här typen av övergripande profilering 

är att stimulera skolorna att 

skapa ännu starkare forskningsmiljöer 

och hitta synergier över gränserna, 

säger hon. 

Nu ska rae-resultatet implementeras 

i strategi- och verksamhetsplaner. 

– Kvaliteten på experternas arbete 

var bra och vi har haft nytta av 

deras synpunkter. Nu måste vi göra 

vår egen tolkning och i diskussion 

med skolorna komma fram till hur 

vi ska utveckla vår forskning baserat 

på rae, säger hon. 

Tuula Teeri vill ha kvalitetstänkandet 

som övergripande tema i all 

verksamhet på kth. Hon ser framför 

sig ett incitamentsystem där 

både kvalitet och relevans i forskningen 

främjas. 

– Vi har lärt oss väldigt mycket 

om utvärdering av excellent forskning 

från rae-processen och har 

nyligen inlett ett arbete för att se hur 

vi kan ta in dessa kriterier i resursfördelningssystemet 

på ett bra sätt. 

diskussionerna om rektorskontrakten 

för år 2009 har påbörjats och 

enligt Tuula Teeri kommer vissa 

utvärderingskriterier bakas in redan 

där. 

Den slutgiltiga rae-rapporten 

publiceras i oktober och i slutet av 

året ska den strategiska utvecklingsplanen 

för 2009–2012 vara klar. 

– Skolorna behöver göra ett 

om fattande strategiskt arbete nästa 

år och jag hoppas att de kommer att 

ta för sig av de idéerna från rae och 

av de övergripande strategier som 

vi tar fram för hela kth. Skolornas 

strategier kan sedan diskuteras i 

nästa rektorskontrakt, vilket betyder 

att den slutgiltiga implementeringen 

av rae kommer att ske i början 

av 2010, resonerar hon. n 

susAnne rosén

HALLE INSTITUTE 

Blum tror på samarbeten 

rAe:s paneler bestod av internationella experter från både industrin och akademin. ulrich Blum, rektor 

för halle institute for economic research, tycker att det var intressant att få insikt i kths forskning och 

ser möjliga samarbeten i framtiden. 

– det var hårt arbete under en intensiv 

men intressant vecka. Allt 

var mycket välorganiserat och student-ambassadören 

som tog hand 

om oss var fantastisk, konstaterar 

Ulrich Blum, professor och rektor 

för Halle Institute for Economic Research 

i Tyskland. 

Han ingick i den panel som utvärderade 

forskningsområdet Architecture, 

Built Environment and Management. 

– Panelen var väl sammansatt och 

jag tycker att vi gjorde ett bra arbete. 

Det var en sympatisk och positiv 

stämning i gruppen. Vi hade samma 

åsikter om vad som är excellens i 

Ulrich Blum. 

skolan för kemivetenskap är 

en av tre skolor på kth som till 

stora delar har en stark och internationellt 

konkurrenskraftig 

forskning, enligt rAe. skolan satsade 

hårt i självvärderingen och 

förberedelserna inför utvärderingsveckan. 

nu ska resultaten inarbetas 

i utvecklingsplanen. 

–vi var verkligen taggade och hade 

lagt ner mycket arbete på att förbereda 

utvärderingen, säger professor 

Christofer Leygraf, dekan på Skolan 

för kemivetenskap. 

Han tycker att veckan då de internationella 

experterna var på kth var 

mycket positiv och att panelen, med 

Erik W Thulstrup, professor från 

danska University of Roskilde i 

spetsen, hade en konstruktiv inställning. 

Enligt Christofer Leygraf var 

man överens inom Kemiskolan om 

att vilja bli utvärderad av en och 

samma panel. 

– Vår panel täckte fyra kemi- 

forskning, vilka ramar vi har att utgå 

ifrån och andra aspekter som vi 

behöver ta hänsyn till, till exempel 

utbildningsandel. 

forskningsområdet var ett 

av de mest heterogena områdena 

bland de tolv som granskades under 

rae-veckan. De sex utvärderingsenheterna 

inom området varierade 

mycket i storlek, andel utbildning 

och forskningsfinansiering. 

Ulrich Blum tycker att det var en 

ganska svår uppgift att utvärdera ett 

sådant varierat fält. Därför var det bra 

att få höra presentationer från forskningsgrupperna 

och att också kunna 

ställa frågor och diskutera med dem, 

menar han. 

– Jag kände till transportgruppen 

från litteraturen. Där finns vissa 

områden som håller absolut toppklass, 

säger Ulrich Blum. 

Han tycker det var intressant att 

se att ju mer forskningsorienterad 

nyttig process för kemiskolan 

institut ioner, varav tre hör till vår 

skola. Det var ett stort område att 

utvärdera, och vi befarade först att 

man inte skulle hinna få ihop en 

panel som kunde klara det. Men trots 

att en medlem lämnade återbud i 

sista stund lyckades panelen genomföra 

arbetet på ett tillfredsställande 

sätt, säger han. 

Skolan för kemivetenskap såg 

redan från första början rae som 

en möjlighet att utvecklas. 

– Självvärderingen gjorde att vi 

kunde tänka igenom vilka vägar vi 

ville gå. Det var en väldigt nyttig 

process där prefekterna på institutionerna, 

som höll ihop arbetet, 

gjorde ett jättejobb. Det stärkte 

andan inom hela skolan och detta 

blir ett viktigt dokument för oss, 

säger han. 

positivt var också att experternas 

granskning bekräftade att kemiforskningen 

som helhet på kth är 

stark ur ett internationellt perspektiv. 

en grupp är, desto lättare har den att 

fokusera. Med en större andel utbildning 

blir forskningen oftast bredare, 

menar han. 

– Det här är alltid ett dilemma: 

var ska man arbeta hårdast? Vi 

utvärderade forskningen, men det 

går inte att titta på den utan att ta 

hänsyn till utbildningen. Det är ett 

viktigt budskap som jag vill uppmana 

kth att tänka på nästa gång ni gör 

en liknande utvärdering, säger han. 

Ulrich Blum, som har egen erfarenhet 

av att bli utvärderad på Halle 

Institute, vet att dessa övningar 

också kan vara ett värdefullt verktyg 

för att bygga nätverk. 

– Man har sett styrkorna och känner 

till forskningsprofilen. Jag vet nu 

vart jag ska vända mig när vi letar 

efter fler samarbetspartners. Jag tror 

att vi och kth kan ha nytta av varandra 

i framtiden, säger han. 


Christofer Leygraf tycker dock att 

tidspressen syns i panelens rapport. 

Om experterna hade haft mer tid på 

sig kunde de ha gjort en mer genom- 

arbetad rapport, tror han. 

– Vi vill ha konstruktiva synpunkter 

som hjälper oss att förbättra oss i 

vårt fortsatta arbete. Några finns i 

rapporten, men vi kunde ha fått fler. 

Den 30 september åker en grupp 

från skolan iväg på internat för att 

arbeta vidare med slutsatserna från 

rae och självvärderingen. 

– Det gäller att vår utvecklingsplan 

inte bara blir en skrivbordsprodukt, 

utan ett instrument för att 

handla. Vi vill gärna att kth bekänner 

färg också. Resultaten från rae 

ska ingå i kommande förhandlingar 

om rektorskontrakt och där har 

vi självklart stora förväntningar på 

att det ska synas i resursfördelningen 

att kemiforskningen fått så bra 

betyg, säger Christofer Leygraf. 


KTH KTH 

campi 5 5|08 |08 9 

fRågAn 

Hur tycker du att 

RAE-veckan gick? 

Jens Lagergren, 

professor, 

(koordinerade 

utvärderingsenhetenDatavetenskap) 

– Det gick 

relativt bra. Men 

det var lite konstigt 

att slå ihop 

datalogi och 

numerisk analys och kalla det för Computer 

Science i utvärderingen. Det faktum 

att det var kort tid lämnade ett 

avtryck i panelens sammansättning. Jag 

tycker också att kth från centralt håll 

kunde kommunicerat bättre exakt vad 

man ville med utvärderingen. 

– Vi har definitivt haft nytta av det här 

arbetet. Det är bra att prata ihop sig, det 

ger en bättre känsla för att man arbetar på 

samma ställe och mot ett mål. Vi väntar 

med intresse både på slutrapporten och 

på hur kth kommer att lyckas använda 

den. Det blir speciellt intressant att se hur 

jämförelsen mellan de olika panelernas 

betyg kommer att ske. 

Sophia Hober, 

professor, 

(koordinerade 

utvärderingsenheten 

Protein Atlas) 

– Vi är nöjda 

både med utvärderingsveckan 

och med resultatet. 

Den stora 

oron vi hade var att vi inte skulle hinna få 

ihop en bra panel, men det lyckades till 

slut. Panelen ställde relevanta frågor, 

ungefär de jag hade förväntat mig. 

– Generellt sett är det jätteviktigt att 

göra en sådan här utvärdering om vi ska 

kunna stå ut i ett internationellt perspektiv. 

Jag hoppas och tror att forskningsbidragen 

kommer vara kopplade mer 

till kvalitet än regionalpolitik i framtiden. 

I så fall är det här ett bra sätt att visa på 

kvaliteten. Denna typ av utvärdering 

borde göras även för utbildningen. n 

susAnne rosén

Läraren Samer Aldabbagh visar hur en ångdriven bil fungerar. 

Sommarskola inspirerar 

Drygt 125 högstadietjejer valde labbmiljön på Vetenskapens hus 

framför badstranden under sin sista sommarlovsvecka. Förklaringen 

är kths sommarkurs som arrangerades för elfte året i rad. 

salarna surrar av liv på Vetenskapens hus 

vid AlbaNova på avslutningsdagen av årets sommarkurs 

för tjejer mellan 12-15 år. Sommarkursen 

ska väcka ett intresse för teknik och naturvetenskap 

och är oerhört populär. I år sökte mer än 350 

elever till de 160 platserna, som genom en snabb 

insats utökades till drygt 250. Eleverna delades 

sedan upp på en vecka i juni, och en vecka i augusti. 

– Tyvärr blev vi tvungna att tacka nej till alldeles 

för många i år, men vi har en ekonomisk 

begränsning som hindrar oss att ta in fler, säger 

Tanja Nymark, aktivitetsansvarig för sommarskolan. 

Sommarskolan arrangerdes i år av Vetenskap ens 

hus tillsammans med branschföreningen Svensk 

Energi. Under en veckas tid fick eleverna i 

olika temadagar prova på allt från att få lampor 

att lysa av muskelkraft, till att bygga legobilar 

som drivs av solceller och lära sig om 

hur dofter uppfattas av våra sinnen. 

– Bland det roligaste var att tillverka parfym! 

Då fick vi också lära oss om hur en doft är uppbyggd 

och mer om kemin bakom olika parfymer. 

Men även att saffran faktiskt är jättegiftigt, 

berättar Linnea Maurex, 15 år som till vardags 

går på högstadiet i Rålambshovsskolan. 

Hon går sommarskolan tillsammans med sin 

tvillingsyster och kan mycket väl tänka sig att så 

småningom söka en utbildning där hon får lära 

sig mer om kemi. Och det är främst den praktiska 

inriktningen på lektioner och laborationer 

som har gjort veckan så rolig menar hon, och får 

medhåll från närmaste kurskompisen. 

– Att själv få tillverka olika saker eller utföra 

experimenten gör att det är lättare att lära sig och 

förstå hur saker och ting fungerar, säger Linnea 

Wahlsten, 12 år, från Europaskolan. 

10 campi 5|08 

Målet med sommarkursen är att tidigt väcka 

ett intresse hos unga tjejer. Något som ska ses i 

sammanhang av andra liknande insatser på kth 

för att öka antalet studerande vid de tekniska och 

naturvetenskapliga utbildningarna. 

– Överlag är intresset för teknik för lågt hos 

många skolelever med tanke på hur framtidens 

arbetsmarknad ser ut. Och framförallt är det 

fortfarande för få tjejer som söker till dessa ut- 

bildningar. Vårt mål är att nå dem så tidigt 

som möjligt och visa hur roliga och intressanta 

ämnen detta är, säger Tanja Nymark. 

att de flesta har väldigt roligt på lektionerna 

är lätt att se vid ett besök på sommarskolan. 

Men samtidigt är det en svår sak att mäta effekten 

av satsningen, menar Tanja Nymark. Flera 

av årets elever går dock sommarkursen för andra 

året i rad, tack vare att kursinnehållet varieras år för 

år. Hauraa Eddnan Husein och Shler Shukur 

har till och med återvänt för att bli lärare på kursen. 

Hauraa pluggar på kombinationsutbildningen 

civilingenjör och lärare på kth, 

medan Shler läser till civilekonom på Stockholms 

universitet. De gick sommarskolan två 

år i rad tillsammans för ”sex, sju år sedan”. 

– Här får tjejerna känna att det är helt okej att 

göra fel. De kan testa olika experiment utan att 

vara rädda för att misslyckas, vilket de ofta kan 

känna i den vanliga skolan där de måste prestera 

ett godkänt resultat, säger Hauraa Eddnan Husein. 

Vetenskapens hus är en nationell resurs som 

drivs i samarbete mellan kth och Stockholms 

universitet. Under förra året kunde Vetenskapens 

hus räkna in 17 700 besökare. n 

mAGnus troGen 

Kraftsamling för 

inbyggda system 

inbyggda system, i form av små datorer 

och programvara som byggs in i alla möjliga 

ting, banar väg för en ny framtid med tillämpningar 

inom allt från äldrevård till miljö- 

vänliga fordon. Tekniken spänner över discipliner 

och ämnen som elektronik, datavetenskap, 

styrsystem och autonoma system. 

Vid kth finns i dag åtta forskargrupper 

som tvärvetenskapligt arbetar med inbyggda 

system inom centret ices – Innovative Centre 

for Embedded Systems. Centret, som nyligen 

invigdes på kth, är inriktat mot arkitektur, 

autonoma system och människa-maskininteraktion. 

Inbyggda system är av strategisk betydelse 

för utveckling och förnyelse av både nya och 

existerande produkter, men för att det ska bli 

möjligt krävs att man samtidigt utvecklar nya 

metoder, teorier och verktyg. 

ices kommer att tillhandahålla en plattform 

för samverkan kring forskning, utbildning 

och innovation, över disciplin- och applikationsgränser. 

Centret stöds av företag verksamma 

inom telekom, automation, fordon, 

medicinsk teknik samt verktyg och komponenter 

för inbyggda system. n 

Automat för tredje 

världen 

en vattenautomat som kan drivas med 

solceller för användning i tredje världen har utvecklats 

av teknologer vid kth, Luleå tekniska 

universitet och Lunds tekniska högskola 

tillsammans med en studentgrupp vid Stanforduniversitetet, 

usa. 

Vattenautomaten utvinner dricksvatten från 

omgivande luft och fungerar utmärkt även 

i miljöer med relativt låg luftfuktighet. 

Produktidén kommer ifrån företaget Immerse 

Global och baseras på en vision om att tillhandahålla 

solcellsdrivna autonoma vattenautomater 

i tredje världen. 

Studentgruppen utvecklade produkten 

under förra läsåret och presenterade en 

prototyp i usa i juni i år. Projektarbetet ingick 

i en kurs på Stanford och rankades som ett av 

årets bästa, med högsta tänkbara betyg. 

Flera försök att utveckla atmosfäriska 

vattenautomater har gjorts tidigare baserat 

på traditionell avfuktningsteknik. Studenternas 

prototyp baseras i stället på en kombination 

av värmeväxlare och en fuktabsorberande 

substans. Även om prototypen i dagsläget 

drivs elektriskt via ett vanligt vägguttag går 

den teoretiskt att köra med solcellsdrift och 

därmed helt utan yttre anslutningar. 

Projektet organiserades och delfinansierades 

av PIEp, Product Innovation Engineering 

Program, ett svenskt nationellt FoU-program 

med säte på kth. n

Ett klättertorn i Maskinparken 

svetsade samman nybörjar- 

studenterna på i-programmet 

under deras andra vecka på kth. 

LEK 

MED 

ALLVARLIGT 

SyFTE 

t 

inblick 

campi 5|08 11

12 campi 5|08 

t 

Madeleine Beck, en av 140 nybörjarstudenter på I-programmet, på väg uppför klättertornet i Maskinparken. 

blivande civilingenjören Madeleine Beck trevar förgäves 

efter fotfäste på den släta väggen. Men starka armar 

lyfter upp henne och några sekunder senare står hon uppe 

på klättertornet. Nästa ingenjörsämne hänger redan halvvägs 

över kanten. Här pågår phösning. 

Det är andra veckan på kth för de nya studenterna på 

I-programmet och de 140 nykomlingarna är samlade i 

Maskinparken, det lilla grönområdet bredvid kth-hallen. 

Den här dagen är vikt för ett lekfullt inslag i mottagningsprogrammet. 

Nollorna, iklädda bruna solhattar med namn på, delas in i 

åtta grupper som ska tävla mot varandra. Varje grupp lotsas 

runt av en phösare i brun overall och teknologmössa, 

mellan de olika tävlingsstationerna. 

– Ska vi ha glitter? Jaa, glitter! hörs det från ett gäng som 

knepar och knåpar med att fylla en vitblank kartongsskiva 

med innehåll. 

Uppgiften går ut på att hitta på en bra användning för ett 

nytt material och presentera gruppens idé på ett anslående 

sätt. Till sin hjälp har deltagarna tuschpennor, glansigt 

papper och annat som kan användas för att göra en klatschig 

presentationsplansch. 

Ända sedan terminsstarten har introduktionsföre- 

läsningarna i bland annat matematik varvats med en rad 

andra aktiviteter för nyantagna på i-programmet. Tipspromenader, 

studiebesök, lådbilsrally, utflykter och övernattning 

på Osqvik, kårens sportstuga. Madeleine Beck, en av 

studenterna i ”glittergruppen” är imponerad av det ambitiösa 

programmet. 

– Det är kul och välplanerat. Jag visste ju att det skulle bli 

en del mottagningsaktiviteter men inte att det skulle vara 

så här mycket, säger hon. 

Men så började också planeringen för årets mottagningsprogram 

redan i januari, när överphösarna valdes, 

förklarar Jonas Lundgren som är en av tre mottagningsansvariga. 

– Att ”phösa” in nollorna är en gammal tradition på kth. 

Det är ett underbart sätt att lära känna nya människor på 

och otroligt roligt att vara med om, både som nolla och 

phösare, säger han. 

sektionerna samarbetar med itm-skolans kansli 

kring mottagningsschemat. Anne Riddarström, studievägledare 

på i-programmet vill ge överphösarna och sektionerna 

en eloge för det arbete de lägger ner på introduk- 

tionsveckorna. Och även om programmet kan verka 

späckat av roliga timmen-aktiviteter, har det ett högst seriöst 

syfte påpekar hon. 

– De nyantagna ska känna sig välkomna, lära känna var- 

andra och ta del av gemenskapen på respektive program. 

Vi vet att det bidrar till att man blir framgångsrik i studierna. 

Madeleine Beck intygar att nollningen också fyller sitt 

syfte. 

– Absolut. Det är jättemånga människor men alla är

Samarbete bäddar för framgång. 

väldigt öppna och man måste ju prata med varandra när 

man gör de här grejerna. Så det går fort att lära känna varandra. 

Aktivitetsdagen i parken sponsras och arrangeras av 

Sandvik och vid nästa station berättar två före detta kthstudenter 

om sin nuvarande arbetsplats. Tävlingsmomentet 

vid den här stationen är en frågesport. 

Men dagens största utmaning är klättertornet. Tornets 

två klättersidor har nämligen inte minsta tillstymmelse till 

någon liten utbuktning att sätta fötterna på. Här gäller det 

att samarbeta – för alla i gruppen ska upp. 

reglerna är enkla: De som står på marken får lyfta och 

skjuta på nerifrån, medan de som redan kommit upp tar 

emot och drar upp sina kamrater. Men det får bara vara tre 

personer uppe på taket samtidigt och de som varit däruppe 

får sedan inte hjälpa till från marken. Siste man eller kvinna 

måste alltså klara sig utan hjälp nerifrån. 

Varje grupp ska upp två gånger. Första gången går det 

sådär för Madeleines grupp. Flera ofrivilliga pauser uppstår 

när studenterna tvekar om vem som ska klättra upp 

härnäst. Ibland orkar de som står på taket inte hjälpa till 

tillräckligt så Erica Edfeldt blir hängande halvvägs en lång 

stund, förtvivlat kämpande för att få ett ben över kanten. 

Ett rejält taktiksnack inför nästa omgång resulterar i en 

häpnadsväckande förbättring. Nu svischar gruppmedlemmarna 

disciplinerat uppför den blanka väggen i en tät 

ström. Erica tar ordentlig revansch och spurtar upp med 

raketfart. De tre starkaste killarna stationeras som mottagare 

på taket och lyfter till synes utan ansträngning upp 

Madeleine som med sina 165 centimeter inte har en chans 

att själv nå kanten. 

gruppens längsta och smalaste kille utses till siste man 

och efter tre höga skutt lyckas mottagarna fånga hans händer 

och dra upp även honom på taket. 

Jublande drar gruppen vidare till den sista stationen där 

det gäller att lista ut vilka av 26 framdukade föremål som 

Sandvik inte tillverkar. 

Sedan är det dags för lunch. Välfyllda matlådor delas ut 

och nollorna sprider sig över gräsmattan i väntan på prisutdelningen. 

– Vi måste väl ändå ha varit den snabbaste gruppen på 

klätterväggen i andra omgången, gissar Madeleine hoppfullt. 

Men trots den imponerande klätterinsatsen slutar hennes 

grupp bara på femte plats. Ingen ser särskilt ledsen ut 

för det. Samma kväll ska de få sina nolluppdrag och följande 

vecka väntar bland annat en tårtbakningstävling. 

text: ursulA stiGzelius foto: hÅkAn linDGren 

vi vet att det bidrar till att man blir 

framgångsrik i studierna. 

campi 5|08 13

DebAtt 

kths ledning måste bli mer tydlig om hur man förhåller sig till arbetet med hållbar utveckling, 

skriver ronald Wennersten, professor vid industriell ekologi. 

”KTH på efterkälken i 

hållbar utveckling” 

tekniken är i dag en av de viktigaste faktorerna 

för ekonomisk utveckling. Samtidigt har teknikutvecklingen 

lett till att vi i dag ser effekterna 

av mänskliga aktiviteter på hela de globala ekosystemen. 

Det är bara att konstatera att de tekniksystemlösningar 

vi har i mångt och mycket måste 

ses som ineffektiva speciellt avseende på energianvändning 

och miljöeffekter. 

Hållbar Utveckling (hu) har blivit ett etablerat 

begrepp, som i dag kan sägas vara en plattform 

för att diskutera breda systemlösningar. kth har 

en central uppgift i att utbilda studenter och leverera 

forskning till samhället, som stödjer utvecklingen 

av mer långsiktigt hållbara samhällssystem 

med minimal påverkan på miljön. Hållbar 

Utveckling borde därför vara ett centralt tema 

för kths verksamhet. Är det så? 

För att försöka förstå kths lednings syn på hu 

så har jag roat mig med att göra en liten jämförelse 

mellan kth och Chalmers när det gäller vilken 

betydelse begreppet tillmäts hos ledningen. 

Nedan följer några korta betraktelser. 

I kths årsredovisning för år 2007 så förekommer 

hu fyra gånger. Tre av förekomsterna berör centra 

som etableras genom initiativ av institutioner. 

Det finns inget centralt tema om hu som visar 

att kths ledning intresserat sig för eller prioriterat 

området. 

I Chalmers årsredovisning för år 2007 finns 

hu med 28 gånger. Man kan säga att begreppet 

genomsyrar hela årsredovisningen på ett systematiskt 

sätt. 

kths rektor har under år 2008 skrivit 30 stycken 

veckobrev. I dessa brev saknas ordet ”hållbar 

Replik 

Rektor: Hållbar 

utveckling mycket 

stark på KTH 

i samband med förberedelserna inför en förväntad 

utlysning inom energi/miljö/hållbar 

utveckling som ett av eit:s första insatsområden, 

har en sammanställning av forskning och utbildning 

på kth gjorts. 

Det visar sig att mer än 30 professorer, 90 forskare 

och 270 doktorander är verksamma inom 

området. Omfattande forskning pågår inom 

biobränslen, solenergi, vindenergi, bränsleceller, 

batterier, industriell ekologi, miljöstrategisk 

14 campi 5|08 

utveckling”. Chalmers rektor har i sin sammanfattning 

av 2007 skrivit sex sidor där HU förekommer 

tre gånger och är helt centralt i budskapet. 

I övrigt kan man konstatera bland annat: 

• Chalmers tillsatte för några år sedan mer än 10 

professurer inom miljöområdet och man har 

aktivt sett till att man sedan år 2006 har en 

unesco-professur i ”Lärande för hållbar utveckling”, 

som innehas av vice rektorn. kth har 

inte gjort någonting liknande detta. 

• På central plats på sin förstasida på webben 

skriver Chalmers: ”Chalmers är en teknisk 

högskola med stark förankring i naturvetenskapen. 

Vår drivkraft finns i glädjen att upptäcka 

och lusten att lära. Målsättningen är att 

aktivt bidra och medverka till en hållbar samhällsutveckling, 

nationellt och internationellt.” 

hu nämns inte ens på kths förstasida. 

• Chalmers har en timmes introduktionsföreläsning 

för alla nya studenter i hu samt minst 

7,5 poäng kurser inom hu för att få examen. 

kth har ingenting av detta. Det har diskuterats 

under många år, bland annat på initiativ 

från min avdelning, utan något konkret resultat. 

Det har blivit en av kths långbänkar. 

• 2006 hade Chalmers årsredovisning temat 

hu. När får kths årsredovisning detta tema? 

det är uppenbart att det i snart sett alla sammanhang 

globalt diskuteras hur man kan åstadkomma 

en mer hållbar samhällsutveckling. 

Tekniken anses spela en central roll här. Det här 

analys, elkraftteknik, kärnkraftteknik, fusion, 

kraft- och värmeteknik, samhällsplanering. 

Dessutom finns ett antal framgångsrika master- 

program liksom centra inom energi/miljö/hållbar 

utveckling. Centrum för hållbar utveckling 

vid KTH har exempelvis en direkt koppling 

till KTHs ledning genom ordförandeskapet av 

dekanus Folke Snickars. 

På fakultetsnämndens uppdrag har en arbetsgrupp 

tagit fram förslag till hur hållbar utveckling 

ska integreras i KTHs utbildning. Förslaget 

behandlas vid fakultetsnämndens möte den 1-2 

september. 

I de forsknings- och utbildningsstrategier som 

inlämnades till regeringen i december år 2007 

anges tydligt energi- och miljöteknik som ett 

framtida satsningsområde. 

Ronald Wennersten, Industriell ekologi. 

har kths ledning tydligen inte observerat. kths 

ledning måste nu bli mer tydlig hur man förhåller 

sig till HU. Kanske man har en medveten strategi 

i att ignorera området, som något som blåser 

förbi? 

Det skall bli intressant att se resultatet av ledningens 

utvärdering av den nyligen utförda 

utvärderingen av forskningen på kth. Kan det 

komma ut något av detta för en strategisk satsning 

på hu? Syftet med att arbeta med hu på 

kth bör inte vara att försöka styra utbildning 

och forskning utan att skapa medvetenhet bland 

forskare och lärare om vilka centrala problem 

som finns i Sverige och globalt. Studenter och 

forskare måste rimligen få en karta över verkligheten 

som inte är ritad på 1800-talet. 

Jag kan bara konstatera att kth har hamnat ordentligt 

på efterkälken när det gäller arbetet med 

hu, i Sverige, i Europa och internationellt! Det 

känns trist och ibland lite pinsamt. 

jag rekommenderar intresserade att läsa 

Chalmers årsredovisning och rektors kommentarer 

som finns att hämta på: 

www.chalmers.se/sections/om_chalmers/ 

arsredovisning 

ronAlD Wennersten, Professor, 

inDustriell ekoloGi 

området kommer även i KTHs nya utvecklingsplan 

att med största sannolikhet få en framträdande 

plats. Vidare har prorektor Tuula Teeri 

och dekanus Folke Snickars ett rektorsuppdrag 

att komma in med förslag på hur verksamhet 

inom området bättre ska samordnas och kommuniceras. 

Jag vill därför hävda att hållbar utveckling eller 

energi- och miljöteknik har en mycket stark ställning 

på kth och att omfattningen av verksamheten 

är större än exempelvis den på Chalmers. 

Det är uppenbart att Chalmers just nu starkare 

kommunicerar området. Jag håller med om att 

kth måste bli bättre på att visa upp sina styrke- 

områden. 

Peter GuDmunDson, rektor

”Ge lärarna rätt verktyg” 

det var intressant att läsa Campis reportage 

(nr 4/08) om projektet Ramp på Skolan för kemi- 

vetenskap. Vi studenter är övertygade om att 

våra kurser aldrig är perfekta, utan att de alltid 

kan förbättras. Det är en viktig del i kths arbete 

för att förbättra kvaliteten i undervisningen. 

En viktig del i detta är att ge våra lärare de 

verktyg som behövs för att utveckla kurserna på 

kth – solida grunder i högskolepedagogik. Om 

vi tar det som självklart att någon inte kan vara 

civilingenjör utan att ha studerat på kth eller 

annat tekniskt universitet, så måste det ju också 

vara självklart att ingen kan vara lärare utan ha 

studerat pedagogik. 

vi ställer redan dessa krav på dem som vi 

nyanställer på kth, då dessa för att erbjudas en 

anställning som lektor måste läst kurser motsvarande 

10 veckors högskolepedagogisk utbildning 

eller göra detta under deras första två år 

på kth. 

På dessa kan vi därför ha förväntningarna att 

de ständigt ska vidareutveckla sina kurser, men 

hur är det med dem som anställdes innan 

kraven ställdes om pedagogiska förkunskaper? 

Många för vilka enda kravet som ställdes var att 

Nystart för Gaytek 

Varför är det viktigt med en förening för HBTstudenter 

på KTH? 

– För att kunna utvecklas som människa är det 

viktigt med ett forum där man kan diskutera och 

umgås med andra människor som är i samma 

situation som en själv. Syftet med Gaytek är möjligheten 

att komma i kontakt med andra likasinnade. 

Vilken betydelse hade KTHs deltagande i Pridefestivalen 

i somras? 

– Ganska stor betydelse, tror jag. Besökare såg 

att kth var där och det blir en del i ett varumärkes- 

byggande. Kanske kunde vi slå hål på en del 

myter om kth genom deltagandet i festivalen 

och visa på en annan sida än vad många har vant 

sig vid. 

– Det sänder också en signal till studenter och 

anställda. Egentligen är det inte så märkvärdigt, 

men ändå en viktig markering. 

Känner ni er som grupp inkluderade i KTHs 

jämställdhets- och mångfaldsarbete? 

– Jag upplever att vi har mycket stöd från kth, 

DebAtt 

de skulle hålla en provföreläsning. Vi studenter 

är övertygade om att chefer och ledning på kth 

måste ge dessa lärare möjligheter i form av tid 

och resurser att gå högskolepedagogiska kurser. 

vi studenter då? Ja, självklart har vi ett ansvar 

att hjälpa till med kursutformningen genom att 

påpeka när vi inte förstår kurs- och programmål, 

och genom kursutvärderingar ge underlag för 

fortsatt kursutveckling. Men våra insatser faller 

tyvärr föga om vi inte ger våra lärare verktygen 

de behöver för att ta till vara på vår input. n 

JohAn fAGerhem, ths 

linus eriCsson, ths 

oDD runeVAll, DoktorAnDsektionen 

var med i debatten! 

Skicka ett inlägg till: 

campiredaktionen@kth.se 

Max 3 000 tecken per inlägg (exklusive 

mellanslag). Repliker: max 2 repliker på 

högst 1 000 tecken vardera. 

studentföreningen Gaytek gör en nystart under hösten efter att ha legat i träda under några år. 

en viktig draghjälp var kths deltagande i årets Pridefestival, berättar linus ericsson, kassör i 

föreningen, som läser på teknisk fysik. 

vilket är viktigt. Men i en sådan här fråga kan det 

vara svårt att göra konkreta saker som verkligen 

har effekt. Ofta handlar det om attityder, som är 

en svår fråga att hantera från centralt håll. kth är 

kanske inte världsbäst på att driva mjuka frågor, 

de kan vara svåra att få in i de vetenskapliga 

ramarna. Men jag tror att intresset är stort. 

Hur viktigt är stödet från enskilda lärare? 

– Vad man behöver i vår situation är en miljö 

där man känner att man kan vara sig själv. Att 

hela tiden förställa sig tar mycket kraft och energi 

från det som man egentligen är här för att göra. 

Och där spelar lärarnas agerande en stor roll – 

alla slags kommentarer, och antydningar i den 

här frågan har betydelse. De värderingar man gör 

uttryck för som lärare ger avtryck. Det viktigaste 

är att skapa en miljö som är välkomnande. 

Vad betyder KTHs rektors stöd för Stockholm 

Prides ansökan till att anordna World Pride 

2012? 

– Tanken med Stockholms ansökan är att få 

stöd av så många organisationer som möjligt 

ERC-anslag till 

KTH-forskare 

kth-professorerna axel Brandenburg, 

Björn Ottersten och Johan Håstad är tre av sju 

svenska forskare som i hård konkurrens beviljats 

forskningsanslag i 20-miljonersklassen av 

nyinrättade ERC, European Research Council. 

Anslaget ”Advanced Grants” ska stödja 

excellent och innovativ forskning utförd eller 

ledd av etablerade och världsledande forskningsledare. 

Europeiska forskningsrådet har som syfte 

att stödja de bästa forskarna i Europa. Ett 

långsiktigt mål är att öka den vetenskapliga 

excellensen i Europa och höja dess profil på 

en global nivå. 

Tidigare i år har även anslag delats ut av 

ERC inom utlysningen ”Starting Independent 

Researcher Grants”, som riktar sig till unga 

framstående forskare. Johan Hoffman, Skolan 

för datavetenskap och kommunikation vid 

KTH, var en av dem som då belönades. n 

Administratörsnätverk 

dags att söka pengar för nätverkande administratörer 

på KTH och Stockholms universitet. 

Sista inlämningsdag 15 oktober. Skicka 

ansökan till adminansokan@admin.kth.se. 

Mer info: Anna Almlöw, almlow@kth.se n 

någRA fRågoR till … 

Linus ericsson, kassör i gaytek. 

i samhället. Därför är det bra att kth visar inter- 

nationellt var man står i denna fråga. 

– Bland annat är det viktigt för våra internationella 

forskare och studenter, och det sänder även 

en signal till våra samarbetsuniversitet i övriga 

världen. I många länder finns det inte så stor 

acceptans för hbt-personer. n 


campi 5|08 15

HAllå DÄR! 

Hoppas på en tydligare 

kommunikation mellan 

förvaltning och skolor. 

åsa stödjer ledningen 

hallå där, Åsa Gustafson, chef för nybildade 

utredningsavdelningen, som stödjer kths 

högsta ledning med utredningar, analyser 

och uppföljningar. 

Utredningsavdelningen är resultatet av en omorganisation. 

Vad är vitsen med den? 

– Tanken är att vi ska matcha högsta ledningens 

organisation, där man nu organiserat sig 

gemensamt och delat upp ansvaret mellan rektor, 

prorektor, dekanus och prodekanus. Tidigare har 

ledningen och dess förvaltning varit uppdelade 

mellan rektor å ena sidan och dekanus och fakultetsnämnden 

å andra sidan. När ledningen renodlat 

sig var det också dags för oss att göra det. 

på webben 

16 campi 5|08 

ska man annonsera efter personal i 

papperstidning eller på webben? Och 

hur ska man beskriva arbetsplatsen kth 

i sådana sammanhang? Nu finns riktlinjer 

och råd i dessa frågor på internwebben 

som har fått en egen sida om annon- 

På vilket sätt blir den här organisationen bättre? 

– Med två parallella organisationer som arbetar 

med liknande frågor finns risk att man missar 

vissa frågor och att man dubbelarbetar. Det vill 

vi undvika med den här samordningen. 

– Utredningsavdelningen har ett ansvar för att 

upprätthålla bra kontakter med skolorna. Vi ska 

vara en länk mellan ledningen och skolorna. Det 

arbetet blir mer samlat än tidigare, och vi kan 

hoppas på en tydligare kommunikation mellan 

förvaltning och skolor. 

Finns det några frågor som ni vill fokusera mer 

på jämfört med tidigare? 

– Huvudpoängen är att vi får bättre möjlig- 

sering för rekrytering av personal till kth. 

Här finns bland annat information om 

hur rekryteringsannonser ska utformas 

och vilka formella krav som ställs inför en 

rekrytering. Sidan innehåller även textmallar 

för hur kths skolor kan beskrivas, 

heter att stödja ledningen genom att kunna göra 

mer kvalificerade utredningar och analyser. Men 

vi får också större möjligheter att initiera egna 

ärenden. Förhoppningen är att vi ska bli bättre 

på uppföljningar av skolornas verksamhet och 

gentemot rektorskontrakten. 

– Man kanske kunde önska att vi skulle göra 

fler uppföljningar med anledning av det som 

kommer fram i årsredovisningen. Frågor som vi 

gärna lyfter fram är genomströmningen av studenter 

och antalet antagna studenter. 

Du blir chef för första gången på kth och dessutom 

ledare för personer som tidigare varit 

dina chefer. Hur känns det? 

– Spännande. Det är en speciell situation eftersom 

många på avdelningen har lång erfarenhet 

av kth och tidigare varit mina chefer. Det känns 

stimulerande att kunna samla alla dessa erfarna 

och kompetenta personer i samma avdelning. 

Jag gillar upplägget med en utredningsavdelning 

och ser det som en utmaning att ansvara för den 

uppgiften. 

Vilka ärenden är aktuella närmaste tiden? 

– Arbetet med kths utvecklingsplan och 

förändringarna när det gäller utbildningsstrukturen 

på alla nivåer. Närmast står uppdraget att 

tillsammans med ledningen formulera hur den 

strukturen ska se ut. Sedan har vi flera löpande 

arbetsuppgifter: sekreterarfunktioner i utskott 

och olika arbetsgrupper. 


l åSA gUSTAFSoN 

Titel: chef, utredningsavdelningen, universitetsförvaltningen. 

Bakgrund på kth: kom till utbildnings- och forskningsbyrån 

1988 och arbetade med antagningsfrågor. 

sedan mitten av 1990-talet utrednings- 

arbete inom utbildningsområdet. från 1998-1999 

tjänstgöring på planeringsenheten. 

Bästa minnet från kth:”studenterna! Att se de 

nya studenterna komma varje år, se de färdiga ingenjörerna 

och arkitekterna vid diplomutdelningen 

och att samarbeta med dem i nämnder, utskott 

och utredningar.” 

på svenska och engelska, liksom andra 

standardtexter som kan vara användbara 

vid annonsering. 

Mer information om anvisningar och 

tips kring personalrekrytering finns på 

www.kth.se/internt/personal/rekrytering/

Starkt mottagande - Kungliga Tekniska högskolan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?