MRSA (meticillinresistenta Text: Informationscentrum Foto: Fotograferna US Kortklippta naglar, inga ringar och armbandsklockor och lämpliga arbetskläder – <strong>på</strong> ortopedenheten <strong>på</strong> Universitetssjukhuset i Linköping är det stor medvetenhet om hur viktigt det är att följa hygienrutinerna som gäller inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>. I augusti upptäcktes där ett fall av bakterien MRSA. Både chefer och personal tog detta <strong>på</strong> stort allvar och kontrollerade systematiskt alla patienter som hade vårdats <strong>på</strong> kliniken under den tid en patient med MRSA-smittan fanns där. – Vi skickade brev till ett fyrtiotal patienter och bad dem kontakta sin vårdcentral och göra en odling för att se om de var smittbärare. Jag tycker att de tog detta med jämnmod, samtliga gjorde som de uppmanats och lät göra en odling. Ingen av dessa visade sig vara smittade. Det berättar Victoria Svensson, verksamhetschef för omvårdnad/ rehabilitering. Det ökade antalet upptäckta fall av MRSA i <strong>Östergötland</strong> har gjort personalen extra vaksam. På rummen <strong>på</strong> ortopedenhetens avdelning hänger patientbundna rockar innanför dörren, handskar används vid behov och mellan varje kontakt med en ny patient desinficerar personalen händerna. Risken för MRSA-smitta är större inom sjukvården i länder utanför Norden. Den som nyligen har fått sjukvård i utlandet ska därför alltid tala om det för vårdpersonalen. Detta gäller om man söker vård i Sverige inom sex månader efter hemkomst. Vidare bör personalen informeras om man som patient har någon med MRSA i sin omgivning. Vårdpersonalen kan då avgöra om det för säkerhets skull ska göras kontrollodlingar avseende MRSA. Carola Gustafsson och Eva Svalling <strong>på</strong> ortopedenheten i Linköping är noga med att följa hygienrutinerna. staphylococcus aureus) Ovanligt många fall av MRSA-bakterien har upptäckts under 2005 <strong>på</strong> sjukhusen i <strong>Östergötland</strong>. God hygien minskar risken för att MRSA sprids. Vad är MRSA? MRSA (meticillinresisitenta staphylococcus aureus) är inte en sjukdom utan en bakterie. Meticillin är ett penicillin mot stafylokocker. Resistens innebär att bakterierna är motståndskraftiga mot detta speciella penicillin men inte nödvändigtvis mot andra antibiotika. MRSA är inte heller någon ny bakterie utan en variant av staphylococcus aureus. Vad är problemet med MRSA? Det går inte att använda vanliga ”stafylokockantibiotika” för att häva infektionen. Det gör att behandlingen kan bli mer komplicerad. Alternativ som finns ger oftare biverkningar och är mycket dyrare. Hur blir man smittad? Erfarenheten har visat att både vanliga stafylokocker och MRSA-bakterier sprids särskilt lätt inom vården (<strong>på</strong> sjukhus, sjukhem, äldreboenden, vårdmottagningar). Detta beror <strong>på</strong> att personer som är bärare av stafylokocker oftare finns i dessa miljöer. Smittspridning sker oftast via vårdpersonalens händer och kläder men kan också ske vid direktkontakt mellan patienter. Vem riskerar att smittas av MRSA? Särskilt stor risk gäller personer som har sår, eksem eller urinvägskateter samt de som har nedsatt immunförsvar <strong>på</strong> grund av någon sjukdom eller medicinering. Om man bär <strong>på</strong> MRSA-smittan, hur ska man göra för att inte smitta andra personer? MRSA smittar normalt inte vid ”sociala kontakter” – till exempel när du träffar personer, tar i hand eller ger en kram. Därför kan man leva som vanligt. Har man sår är det viktigt att det är omlagt. Tvätta alltid händerna när sårområdet eller en eventuell kateter har berörts. Fler frågor och svar om MRSA finns att läsa <strong>på</strong> landstingets webbplats <strong>på</strong> adressen www.lio.se/MRSA Från vänster: Nicola Reiser, Eva-Lena Enell, Anna Holm, Martin Frisén, Rosa Vieweg och Johan Lindgren. Anna och Johan – två blivande akutläkare Text: Informationscentrum/Anfang Foto: Fotograferna US Anna Holm och Johan Lindgren har båda valt att utbilda sig till akutläkare. Det är ett utmanande arbete som kräver bred kompetens och ett stort intresse för människor. En akutläkare är allround och kan ta sig an alla akutfall, oavsett vad patienten söker för. Anna Holm är legitimerad läkare och naprapat. Hon hade precis avslutat sin allmäntjänstgöring när hon sökte och fick en tjänst <strong>på</strong> akutkliniken <strong>på</strong> US. En tjänst som ska leda till jobb som akutläkare och specialist i intern medicin om sju år, är det tänkt. Johan Lindgren har varit läkare sedan 1998 och i december är han färdig specialist inom kirurgi. Han har gjort samma val som Anna och <strong>på</strong>börjat utbildningen till akutläkare. Akutläkare har en bred specialistutbildning i akutmedicin och arbetar i huvudsak <strong>på</strong> akutmottagningen. Detta skiljer sig från dagens svenska system där specialistläkare i ortopedi, medicin och kirurgi går jourpass <strong>på</strong> akutmottagningen vid sidan om sina ordinarie arbeten <strong>på</strong> sjukhuset. Allround med bred kompetens – Tanken är att patienter <strong>på</strong> akuten i framtiden ska tas emot och behandlas av en enda läkare som kan ta sig an alla akutfall, oavsett vad patienterna söker hjälp för, säger Johan Lindgren. – För att klara det har akutläkaren bred kompetens och är mer allround, säger Anna Holm. Hon pekar också <strong>på</strong> att akutläkare får mera tid för varje enskild patient. – Det är en speciell miljö <strong>på</strong> en akutmottagning och man kan nog inte jobba där om man inte är intresserad av människor, säger Anna. Hon berättar att personalen kommer väldigt nära vissa patienter och ibland får förtroenden, som man normalt sett inte får i umgänget med andra människor. Johan Lindgren tror att det har mycket med personligheten att göra, om man passar som akutläkare eller inte. Det är ett jobb som ställer speciella krav. – Det är spännande och intellektuellt stimulerande att ta reda <strong>på</strong> vad det är för problem som patienten har. Och det finns en charm i att inte veta exakt vad som kommer att hända under dagen. Man får inte bli stressad av att det sitter många patienter i väntrummet ibland. Bättre arbetstider med schema Johan har jobbat mycket <strong>på</strong> akuten tidigare som jourhavande kirurg. – Jag har alltid tyckt att arbetet <strong>på</strong> akuten varit roligt, jag har trivts med arbetsuppgifterna och med kollegorna. Men det som varit jobbigt med jourarbetet har varit de långa arbetspassen. Det har tagit udden av det roliga ibland. I och med att vi blir akutläkare kommer arbetstiderna att bli mycket bättre, efter schema. Även Anna ser fördelar med schemalagd arbetstid. – Jag tror patienterna får träffa en mera utvilad och pigg doktor, <strong>på</strong> det sättet, säger hon. 4 HÄLSOTECKEN HÄLSOTECKEN 5