Prefabricerade väggelement - Lunds Tekniska Högskola

More documents

Recommendations

Info

Faktorgrupper beskriver och styr inflyttandet på produktionssäkerheten och tillverkningsmetodens resultatparametrar. Faktorgrupperna delas normalt in i sju grupper (A- G). Inom respektive faktorgrupp finns ett stort antal enskilda faktorer som påverkar produktionssäkerheten. De sju faktorgrupperna är följande: A. Verktyg – Ytrelaterade faktorer (ytkaraktär etc.). Geometrirelaterade faktorer (makro- och mikrogeometri). Materialrelaterade faktorer (hårdhet, seghet etc.) B. Arbetsmaterial och ämne – Geometrirelaterade faktorer (styvhet, värmekapacitet etc.). Ytrelaterade faktorer (kemi, struktur, hårdhet etc.). Materialrelaterade faktorer (skärbarhet, plastisk etc.). C. Förädlingsprocess – Utrustningsrelaterade faktorer (styvhet, dämpning etc.). Processtillsatser (tillsatsmedel etc.). D. Personal- och organisation – Handhavande, instruktioner och åtgärdsplaner. Arbetsformer, ansvar och befogenheter etc. E. Slitage och underhåll – Verktygsrelaterade, process- och utrustningsrelaterade faktorer. Planerat underhåll och akut underhåll. F. Speciella processbeteenden – Varje förädlingsprocess har unika uppträdanden, t.ex. stänk vid svetsning etc. G. Kringutrustning – Materialhanteringsutrustning. (Ståhl, 2007) Grupperna A-D kan ses som indata till produktionssystemet medan grupperna E-F är konsekvenser av den löpande produktionen. Kopplingen mellan faktorgrupperna till produktionssäkerhet och resultatparametrarna i ett större industriellt sammanhang illustreras i figur 3.3 Figur 3.3 - Samband mellan faktorgrupperna A-G och produktionssystemets Resultatparametrar (Ståhl, 2007) 21
3.3.3 Produktionssäkerhetsmatris Ett verktyg för att utföra en systematisk produktionsanalys är produktionssäkerhetsmatrisen, PSM, som knyter samman styrande faktorer med produktionsresultatet. När resultatparametrarna kombineras med faktorgrupperna och dess enskilda faktorer kan ett samband erhållas. I figur 3.4 erhålls ett samband där faktorerna bildar förstakolumn medan resultatparametrarna bildar första rad. Denna matris kallas för en Produktionssäkerhetsmatris eller PSM. Om de horisontella raderna summeras ger detta en tid för en given faktor eller faktorgrupp. En vertikal summering ger i sin tur tiden för en given slutparameter i form av kassation. Tiderna används sedan för att räkna fram eventuella kostnader. Precisionen i registreringen av tider mot en given faktor eller faktorgrupp kräver stor erfarenhet och kompetens. Figur 3.4 - Produktionssäkerhetsmatrisens principiella uppbyggnad (Ståhl, 2007, s.143) De primära användningsområdena för PSM är, (Ståhl, 2007): • För att finna de områden som måste förbättras görs en uppföljning av den löpande produktionen, dvs. underlag för förbättringsarbeten. • Utgöra underlag för framtida uppbyggnad av nya produktionssystem. Detta förutsätter att viss tidigare uppföljning har gjorts enligt PSM. • Bedömning av konsekvenserna av val av verktygsmaterial, arbetsmaterial, process- och maskinutrustning, processdata etc. • Utgöra underlag för ett strukturerat synsätt för dokumentation av erfarenheter och kompetens För att på bästa sätt få en produktionsuppföljning med efterföljande åtgärder kan följande steg följas, (Ståhl, 2007): 1. Identifiering av de resultatparametrar som är kritiska för detaljens funktion och produktionsförutsättningar. 2. Identifiering av påverkande faktorer under respektive faktorgrupper. 22
Page 1 and 2: Prefabricerade väggelement - metod
Page 3 and 4: Rapport TVBK-5166 ISSN 0349-4969 IS
Page 5 and 6: Sammanfattning Dagens byggande av b
Page 7 and 8: Definition av begrepp Nyckeltal: Ta
Page 9: 9.2 Montagetider för Combi-element
Page 12 and 13: 1.3 Målsättning Målsättning är
Page 14 and 15: Rapporten är sedan disponerad enli
Page 16 and 17: 3.1.2 Utveckling av industriellt by
Page 18 and 19: Vid planering av byggprojekt använ
Page 20 and 21: Drifttid Drifttid avser tid för at
Page 24 and 25: 3. Identifiering av möjliga samban
Page 26 and 27: 4.2 Beskrivning av produktionsmetod
Page 28 and 29: 5 Prefabricerade element 5.1 Allmä
Page 30 and 31: Figur 5.2 - Teknisk beskrivning av
Page 32 and 33: Figur 6.1 - Placering av kamera und
Page 34 and 35: Aktivitet 2: Montage Combi- element
Page 36 and 37: Oplanerade stillestånd: • Vänta
Page 38 and 39: 7.3 Tillverkning Tillverkningen av
Page 40 and 41: 7.5.1 Borrning av dubbhål För att
Page 42 and 43: 7.5.3 Montagekomplettering När ele
Page 44 and 45: 8 Resultat - mätning av arbetsrela
Page 46 and 47: I tabell 8.2 redovisas samma result
Page 48 and 49: Tabell 8.6 - Nedbrytning av tidsand
Page 50 and 51: Figur 8.6 - Montörernas aktivitet
Page 52 and 53: Figur 8.7 - Uppdelning av olika typ
Page 54 and 55: 8.5 Villa 34 8.5.1 Elementmontage I
Page 56 and 57: 100% 80% 60% 40% 20% 0% Montage vil
Page 58 and 59: 8.6.2 Arbetsfördelning I figur 8.1
Page 60 and 61: Figur 8.15 - Montörernas aktivitet
Page 62 and 63: 8.7 Krananvändning Figur 8.19 redo
Page 64 and 65: Ytdefekter Q1: Medelvärde för vil
Page 66 and 67: Det gick dock inte att urskilja nå
Page 68 and 69: Det bör även noteras att för vil
Page 70 and 71: Tabell 9.4 - Krannärvaro och optim
Page 72 and 73:
I resultatdelen i avsnitt 8.1.2 red
Page 74 and 75:
10 Slutsatser De metoder som har an
Page 76 and 77:
Artiklar Lessing, Jerker. (2006) In
Page 78 and 79:
Montage Montage komplettering Efter
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
show all

Prefabricerade väggelement - Lunds Tekniska Högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?