Prefabricerade väggelement - Lunds Tekniska Högskola

3. Identifiering av möjliga samband mellan resultatparametrar och faktorer.
4. Prioritering av samband mellan resultatparametrar och faktorer.
5. Styrande faktorer identifieras och en produktionsuppföljning där händelser knutna
till resultatparametrarna registreras.
6. Analys och beredning av insamlad data.
7. En åtgärdsplan utarbetas för att utifrån registrerade händelser och samband
optimera och förändra aktuellt produktionsavsnitt.
8. Implementering av hela eller delar av den föreslagna åtgärdsplanen efter beslutet
baserat på en tillverkningsekonomisk analys.
9. Följa upp och utvärdera implementerade åtgärder.
3.3.4 Insamling av data för produktionsanalys
Produktionssäkerhetsmatrisen, PSM används för att sortera och strukturera information vid en
produktionsanalys. Det väsentliga som erhålles ur en PSM är störningsorsakerna som leder till
kassationer, stillestånd och produktionstaktsförluster. Några vanliga problem vid insamlings-
och uppföljningssystem är, (Ståhl, 2007):
• Dålig informationsupplösning – Ofta är koderna för vaga, det finns t.ex. bara elfel,
maskinfel etc.
• Bristfällig användning av insamlad information – Den insamlade informationen
används inte på det bästa sättet ofta p.g.a. tidsbrist och att det är väldigt komplicerat
att plocka fram all relevant information. Detta får sedan följdproblem genom att
informationen inte används eller efterfrågas så upplevs det inte som någon noterbar
störning.
• Systemen har låg flexibilitet – Operatörens begränsade möjlighet att beskriva och
återge problem då det är svårt att strukturerna informationen.
• Dålig anpassning till aktuell applikation – Systemet kan vara felaktigt uppbyggt,
eller ha vag koppling till den verklighet som maskinen och operatören finns i eller så
har problemet byggts upp under lång tid vilket bildar långa kedjor.
• Bristande sambandsidentifiering – Systemet kan inte direkt koppla orsak till verkan,
d.v.s. systemet knyter inte samman enskilda faktorer med resultatparametrarna. I och
med att det inte finns någon direkt koppling går viktig information förlorad.
3.3.5 Enstyckstillverkning kontra masstillverkning
Då detta system oftast tillämpas på industriell produktion är det viktigt att inse skillnaderna
med att tillämpa detta för serietillverkning jämfört med enstyckstillverkning vilket är mer
aktuellt för husbyggandet. En stor skillnad jämfört med industriell produktion är att vid
enstyckstillverkning erhålls ofta långa inställnings- och hanteringstider i förhållande till
andelen produktivt arbete. En industriell produktion präglas av mindre inverkan av externa
faktorer och att produktionen möjliggör att problem kan åtgärdas mer systematiskt. Då
arbetsmomenten för enstyckstillverkning oftast varierar från produkt till produkt samt många
olika tillverkningssätt behövs det lång tid för att få fram tillförlitliga produktionsdata
samtidigt som det är svårt att ha ett automatiskt system för informationsinsamling. Samtidigt
varierar materialet och produkterna kontinuerligt vilket försvårar analysen av störningarna.
Det kan även vara svårt att i efterhand knyta rätt produkter till rätt störning (Ståhl, 2007).
23