1990_Mölndals kommun_Årsredovisning.pdf

Marita Aronson
kommunstyrelsens vice ordförande:
Vad har hänt och vad ligger framför?
År 1990 blev en vändpunkt från högkonjunktur till
nedgång och kris både i Sverige och ute i världen.
Detta påverkar även oss i Mölndal. Den kommunala
ekonomin har ansträngts med ständigt nya pålagor
och uppgifter från staten. Trots detta visar denna
årsredovisning på + 17 Mkr, pengar som kan be
hövas då framtiden ser mindre ljus ut.
Fortfarande är bostadskön lång och har blivit än
längre under året. Löften om ökat bostadsbyggande
har tyvärr ej infriats. Några bostadsprojekt har fått
tas bort på grund av höga kostnader. Bostäder för
äldre har påbörjats under året, men behovet är stort
och varierande boendeformer (gruppboende, ålder
domshem, servicehus m m) önskas.
Fortsatt utbyggnad av barnomsorgen har skett. Nya
välplanerade daghem har tillkommit bl a i östra
Mölndal och i Lindome, där barn tillsammans med
personal kan få utlopp för leklusta och kunskapsin
hämtande. Tyvärr har platser i familjedaghem ej
kunnat ordnas i den omfattning som önskats. För
bättrade arbetsförhållande för dagbarnvårdarna
behövs. Fler alternativa omsorgsformer är önskvärda.
Äldreomsorgens kostnader har ökat och förändringar
är på gång med överflyttning av verksamhet från
landstinget. Mångfald och försöksverksamhet bör
finnas för att klara uppgiften.
Även skolan har under året planerat för kommande
förändringar med kommunalisering från hösten -91.
Kommunens kostnader framöver tycks öka på grund
av minskade bidrag från staten.
Trafik- och miljöfrågor har diskuterats mycket under
året, både vad gäller pendeltåg och regionala sats
ningar. Vår framtida miljövård har skisserats i ett
miljövårdsprogram.
Effektiviseringar och rationaliseringar kommer att
behövas. Samordnad fastighetsförvaltning, som ska
införas i kommunen, kommer att kunna ge möjlig
heter till besparingar och bättre utnyttjande av
lokaler.
Förnyelse behövs
Flera av gårdagens lösningar framstår idag inte
längre som möjliga. Nu behövs nytänkande och en
anpassning till en ny verklighet inom den offentliga
sektorn.
Intresset för marknadsekonomiska lösningar ökar,
inte bara i Europas kommuniststyrda stater utan
även i tredje världen. Också i vårt land har central
planeringens brister visat sig, inte minst i de offent
liga servicemonopolen. Människors värderingar
förändras i riktning mot en ökad individualism,
särskilt bland de yngre.
Här finns behov och plats för förnyelse. Personalen
bör släppas loss i ett förändringsarbete. Eftersom
den offentliga sektorns andel av de totala ekono
miska resurserna inte kan fortsätta att bli större,
ökar effektiviteiskraven och behoven av kompetent
och initiativrik personal. Det har vi i kommunen,
men låt den få chansen att visa vad den kan genom
decentralisering och delegering. Alternativa verksam
hetsformer bör också undersökas.
Delegerat ansvar och därmed ökade befogenheter,
vilket under året beslutats om för nämnder och
styrelser, bör vara en bra språngbräda för nya
ansatser framöver.
5