1990_Mölndals kommun_Årsredovisning.pdf

More documents

Recommendations

Info

Jan Rösman, kanslichef: Den ovanligt långa högkonjunktureni Sverige under större delen av 1980-talet vek under 1989. Under 1990 har nedgången mot en allvarlig lågkonjunktur accelererat. Kostnadsutvecklingen i näringslivet har de senaste åren varit sådan att man inte förmått uppnå be stående fördelar av Sveriges stora devalvering 1982. De avregleringar av finansmarknaderna som gjorts har inte åtföljts av en åtstramningspolitik utan istället spätt på konsumtion och spekulation. Stora utlandsskulder och den internationaliserade kapitalmarknaden gör den svenska ekonomin allt mer beroende av utlandet. Brister i dess förtroende har under året framtvingat höga räntetoppar och varit ett skäl till ett påskyndande av anslutnings arbetet till EG. Det kommunala dilemmat Den offentliga sektorn har tidigare i nedgångsskeden tillåtits att expandera. Men eftersom den offentliga sektorn inklusive transfereringssystemen anses vara en grundsäggande orsak till vårt höga kostnadsläge begränsar staten allt hårdare det ekonomiska utrym met för den kommunala verksamheten. Samtidigt kommunaliseras skolan och äldrevården övertas från landstingen. Efterfrågan på kommunala tjänster som enligt lag måste tillgodoses, såsom äldreomsorg och bistånd till svaga grupper ökar. 1 Mölndal ökar antalet äldre än 80 år med 6% per år för närvarande och under planperioden. Av Mölndals totala nettokostnader 1990 på 721 Mkr avser 239 Mkr eller 33% socialnämndens tjänster, 40 Mkr eller 6% kommunala bostadstillägg och bostadsbidrag, 26 Mkr eller 3% kollektiv trafik och 184 Mkr eller 26% är kostnaden för skolan. Sammanlagt utgör dessa kostnader således 68% av kommunens verksamhet. Återstående del av verksamheten måste således få vidkännas avsevärt minskade resurser. 6 Resultat Mölndals kommuns verksamhet 1990 har präglats av de påtvingade kraven på besparingar inom alla områden. En mängd rationaliseringar har gjorts och idéer har prövats i vår strävan att ändå kunna tillgodose kommuninvånarna. Också skattereformen har givit anledning att skjuta på inköp och investe ringar till 1991. Upplåningen har därför blivit av sevärt lägre än budgeterat behov. Årets resultat är + 17 Mkr, vilket är 20 Mkr bättre än budgeterat. De extraordinära intäkterna är 15 Mkr större och förklarar tillsammans med bespa ringar och förskjutningar av verksamhet den positiva differensen. Årets resultat tillsammans med gjorda avskrivningar ger en rimlig andel egenfinansiering av 1991 års investeringar. Vi kan konstatera i en jäm förelse med landets övriga kommuner att Mölndal fortfarande har en god ekonomisk ställning. 1991 Under 1991 är ambitionen att, i en allt svårare ekonomisk situation, ändå behålla den kommunala tjänsteproduktionens volym och kvalitet. Förnyade sparkrav , en förändring av skolbarnsomsorgen, samordnad fastighetsförvaftning, höjningar av kom munala taxor och anställningsstopp för vissa tjänster är vägar som prövas för att uppfylla nämnda am bitioner. Inom ekonomiska ramar utökas möjligheterna för nämnderna att själva bestämma resursanvändningen. Genom att lägga ut ansvar och befogenheter så nära kommuninvånarna som möjligt förväntas verksam heten kunna effektiviseras. Regionen Under 1990 har storstädernas problem fokuserats. 1 storstadsutredningen har pekats på riskerna för framförallt Göteborgs- och Malmöregionerna att reduceras från nationella industriella centra till regionala servicecentra. 1 en allt tydligare konkur renssituation med andra regioner i Europa föreslås en utbyggnad av infrastrukturen i Göteborgs re gionen för att ge förutsättningar för en industriell förnyelse. En arbetsgrupp i kommunalförbundetsregi har under hösten haft överläggningar med statens representant för att nå en överenskommelse om regionala trafikinvesteringar. Planeringen komp liceras av länsindelningen och kommunalförbundets ringa befogenheter.
EKONOMISK ÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen och kanslichefen för Mölndals kommun avger härmed årsredovisning för verksamheten 1990. Kommunen är huvudman för Stiftelsen Mölndalsbostäder, och är ensam ägare av Mölndals Parkerings AB, Mölndalshälsan AB och t o m dec -90 Mölndalsbuss AB samt är dessutom delägare i ett antal regionala bolag: Förorternas Bostads AB, Göteborgsregionens Ryaverks AB, Göteborgs regionens Avfalls AB, Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, Göteborgs och Bohusläns Trafik AB, West Ou AB. Bolagsengagemanget redovisas på sidan 44. Hög soliditet, tilfredställande resultat och god betalningsberedskap är kännetecken som under 80 talet gällde för Mölndals kommun. Sedan något år sviktar resultaten, likviditeten är slut och upp låningen har påbörjats. Soliditeten är fortfarande hög men har börjat sjunka. Dessa förhållanden visar att kommunen snabbt behöver vidta åtgärder som vänder ekonomin tillbaks till den goda cirkeln. Skatteuttaget är i förhållande till övriga kommuner förhållandevis mycket lågt. Resultatutveckling Resultaträkningen visar att intäkterna överstigit kostnaderna med ca 17 Mkr. 1989 var resultatet 20 Mkr. Jämfört med budgeterat resultat för 1990 visar utfallet en differens på 20 Mkr eftersom resul tatet i budgeten beräknats till -3 Mkr. Resultat- förbättringen jämfört med budget beror till stor del på ett förmånligare finansnetto än budgeterat. Detta har sin grund i att upplåningen kunnat göras senare och till lägre belopp är budgeterat beroende på eftersläpning i investeringsverksamheten. Resterande resultatförbättring sammanhänger i huvudsak med större försäljningsvinsterpå mark än vad som beräk nats. Beroende på bytet av ekonomisystem (Horisonten fr o m 910101) ställdes krav på att fakturor för bokföring på år 1990 skulle lämnas till kassan senast den 14 december. Det är några dagar tidigare än brukligt och det har sannolikt inneburit att det redovisade resultatet är något missvisande. Ekonomisk översikt Årets resultat har också belastats med bidrag till Västsvensk Musikteater och förlusttäckning för MölndalsbussAB totalt ca 16 Mkr. Ett motsvarande belopp var budgeterat. Följande diagram illusterar hur kommunens resultat har försämrats under de senaste fem åren. Mkr 00 80 - EC RESULTATUTVECKLING 1986——1990 Nämndernas resultat är plus 17 Mkr. Nämndresul tatet erhålls genom att dra nettokostnaderna från det s k kommunbidraget. Nämnderna har då fått kom pensation för löneavtal-90 exkl 1 procent som kommunledningen krävt att respektive nämnd själv skulle stå för. Resultatet hos de olika nämnderna varierar starkt och kommenteras inom respektive verksamhets område i förvaltningsberättelsen samt i den ekono miska redovisningen under rubriken budgetavräk ning. 187 186 169 idoo ÅR 7
Page 2 and 3: “ANSLAGSTAVLAN” Varje plats i f
Page 4 and 5: 2 Vår kommun Mölndals kommun med
Page 6 and 7: Förutsättningar och utvecklingsli
Page 10 and 11: 1987 1988 1989 1990 NETTOKOSTNADERN
Page 12 and 13: Kommunens verksamhet blir så bra s
Page 14 and 15: STADSBYGGNAD OCH FASTIGHETSFÖRVALT
Page 16 and 17: STADSBYGGNAD OCH 1 Bostadsförsörj
Page 18 and 19: Uppgift och organisation Teknisk f
Page 20 and 21: Parker, resultat + 0,4 Mkr Arbetet
Page 22 and 23: RenhållfliflgSfrågOrfla har fått
Page 24 and 25: Kvalitet i tjänster och produkter
Page 26 and 27: På Svejserdalens förskola, som ö
Page 28 and 29: Decentraliserat budget- och kostnad
Page 30 and 31: j överskottet framgår dessutom in
Page 32 and 33: Gunnebo slott, Mölndals museum sam
Page 34 and 35: Kommunstyrelsenleder förvaltningen
Page 36 and 37: Ekonomisk redovisning • Resultatr
Page 38 and 39: EKONOMISK RED_ING Balansräkning Be
Page 40 and 41: TFinanSieIla inttkter Ränt, 1988 1
Page 42 and 43: Femårsöversikt 1986 1987 1988 198
Page 44 and 45: FastighetsutskOttets plusresultat (
Page 46 and 47: MÖLNDALS KOMMUN Kommunala revisore
Page 48 and 49: Kommunstyrelsens ledamöter Melker
Page 50: Kommunstyrelse Arbetsutskott Person

1990_Mölndals kommun_Årsredovisning.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?