Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
dramatiska ökningar när det gäller till<br />
exempel alkoholmissbruk eller skoterolyckor.<br />
Alla de risker som finns i samhället<br />
kan fångas upp av eller ignoreras av<br />
medierna. Det sätt <strong>på</strong> vilket risker uppmärksammas<br />
i medierna har sannolikt<br />
en betydelse <strong>för</strong> hur människor uppfattar<br />
<strong>och</strong> bedömer dessa risker. Detsamma<br />
gäller <strong>för</strong>modligen beskrivningar av<br />
hur man utsätter sig <strong>för</strong>, alternativt<br />
undviker, vissa risker. Moderna medier<br />
underbygger <strong>och</strong> skapar där<strong>för</strong> en allmän<br />
medvetenhet om vilka risker som<br />
finns i samhället <strong>och</strong> hur man kan <strong>för</strong>hålla<br />
sig till dem (Nilsson, Reitan,<br />
Tønnesen & Waldahl 2000).<br />
En del av de risker som blir <strong>för</strong>emål<br />
<strong>för</strong> mediernas intresse i ett inledande<br />
skede glöms snart bort som enstaka<br />
händelser, allt medan andra växer i betydelse<br />
med tiden <strong>och</strong> presenteras som<br />
allvarliga kriser i nyheterna. Frågan om<br />
hur de nyhetsprocesser går till där vissa<br />
uppfattade risker utvecklas till beskrivningar<br />
av samhälleliga kriser är högintressant,<br />
men kunskaperna <strong>på</strong> området<br />
kan knappast betraktas som tillfredsställande.<br />
Viss forskning pekar <strong>för</strong>visso<br />
<strong>på</strong> att mediernas händelseorienterade<br />
arbetslogik gör dem särskilt benägna att<br />
fokusera <strong>på</strong> synliga <strong>och</strong> lätt uppfattbara<br />
risker, medan andra resultat indikerar<br />
att också potentiella <strong>och</strong> mer abstrakta<br />
faror under vissa <strong>för</strong>utsättningar numera<br />
kan få stor uppmärksamhet i medierna<br />
(Wilkins 1986; Raboy & Dagenais red.<br />
1992; Nilsson, Reitan, Tønnesen &<br />
Waldahl 2000).<br />
14 | hot <strong>på</strong> <strong>agendan</strong><br />
Helt klart är att medierna inte kan<br />
rapportera om allt det som <strong>på</strong> något<br />
sätt uppfattas som risker i samhället.<br />
Nyhetsredaktionerna måste hantera en<br />
stor mängd inkommande information<br />
om olika typer av hot <strong>och</strong> risker, varav<br />
en inte obetydlig del är formulerade av<br />
individer eller grupper med särskilt intresse<br />
av att exponera vissa specifika hot<br />
<strong>och</strong> risker. En rad olika faktorer som<br />
har att göra med hotens <strong>och</strong> riskernas<br />
karaktär, källornas trovärdighet, <strong>för</strong>modat<br />
nyhetsvärde <strong>och</strong> redaktionernas<br />
egna arbets<strong>för</strong>hållanden <strong>och</strong> urvalsprinciper,<br />
avgör sannolikt vilka hot <strong>och</strong> risker<br />
som slutligen får särskilt stor uppmärksamhet<br />
i medierna <strong>och</strong> rapporteras<br />
som kriser i samhället (jfr Hvitfelt<br />
1989; Shoemaker & Reese 1996).<br />
Till skillnad från hot <strong>och</strong> risker, som<br />
ofta rent objektivt kan sägas <strong>för</strong>eligga<br />
i verkligheten, kan kriser i stället helt<br />
betraktas som sociala konstruktioner<br />
(Bruck 1992). Det existerar inga kriser<br />
i verkligheten, utan kriser är ytterst en<br />
subjektiv bedömning eller värdering av<br />
att något som händer är särskilt allvarligt<br />
eller hotfullt. Kriser utmärks vidare<br />
av en kollektiv stress som <strong>på</strong> något sätt<br />
sammanhänger med sociala konflikter<br />
<strong>och</strong> där<strong>för</strong> har en betydande subjektiv<br />
dimension. Kriser präglas därtill ofta av<br />
en ”vägvalssituation” som rymmer en<br />
konflikt mellan olika partsintressen<br />
(Nohrstedt & Nordlund 1993; Bruck<br />
1992).<br />
Kriser produceras i de moderna<br />
samhällena huvudsakligen i medierna<br />
<strong>och</strong> den nyhetsjournalistiska berättelsen
Change language