Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mer abstrakta samhälleliga fenomen<br />
(Campbell 2004).<br />
Ett annat sätt att <strong>för</strong>stå hur mediernas<br />
innehåll formas är att utgå från hur<br />
medierna själva värderar nyheter. Enligt<br />
Herbert J. Gans (1980) är det huvudsakligen<br />
fyra överväganden som görs<br />
redaktionellt vid bedömningar av nyheter:<br />
För det <strong>för</strong>sta, hur högt upp i<br />
makthierarkierna befinner sig personer<br />
eller institutioner som är inblandade i<br />
en möjlig nyhet? För det andra, vilken<br />
betydelse har möjliga nyheter <strong>för</strong> nationen<br />
<strong>och</strong> det nationella intresset? För<br />
det tredje, hur många personer berörs<br />
av en möjlig nyhet? Och, <strong>för</strong> det fjärde,<br />
vilken betydelse har möjliga nyheter<br />
<strong>för</strong> det <strong>för</strong>gångna <strong>och</strong>/eller framtiden?<br />
Enligt detta resonemang ska sålunda<br />
graden av viktighet <strong>och</strong> relevans <strong>för</strong><br />
samhället i dess helhet <strong>och</strong> människorna<br />
som lever i det vara bestämmande.<br />
En annan ”checklista” <strong>för</strong> vad som<br />
passar som nyheter har sammanställts<br />
av medieforskaren John H. McManus<br />
(1994) efter en genomgång av befintlig<br />
forskning. Vissa av hans punkter gäller<br />
endast tevenyheterna, men huvuddelen<br />
är lika giltig <strong>för</strong> tidningsjournalistiken.<br />
En syntes av forskningen om kriterier <strong>för</strong><br />
nyhetsvärdering ger följande nyhetsvärden:<br />
1. Nytt – hur ny är händelsen eller frågan?<br />
2. Närhet – hur geografiskt nära publiken<br />
är händelsen eller frågan?<br />
3. Konsekvens – hur viktig är händelsen<br />
eller frågan <strong>för</strong> den lokala publiken?<br />
4. Känslor – hur mycket känslor väcker<br />
frågan eller händelsen?<br />
22 | hot <strong>på</strong> <strong>agendan</strong><br />
5. Betydelse – hur välkända är människorna<br />
kring händelsen eller frågan?<br />
6. Ovanlighet – hur osannolik eller överraskande<br />
är händelsen eller frågan?<br />
7. Konflikt – hur mycket oenighet finns<br />
det mellan personer, organisationer,<br />
nationer eller mellan människa <strong>och</strong><br />
natur?<br />
8. Visuell kvalitet – hur fängslande är<br />
bilderna som kan samlas kring<br />
händelsen eller frågan?<br />
9. Underhållning – hur mycket belöning<br />
i form av skratt, ironi eller tillfredsställelse<br />
ger händelsen eller frågan?<br />
10. Utgångsläge – hur stort publikintresse<br />
finns redan <strong>för</strong> händelsen eller frågan?<br />
(McManus 1994:119–120,<br />
<strong>för</strong>fattarnas översättning)<br />
Inom den nordiska journalistikforskningen<br />
finns några ytterligare studier av<br />
central betydelse <strong>på</strong> området. Till dessa<br />
kan räknas Einar Östgaards forskning<br />
som framhåller två komponenter som<br />
särskilt betydelsefulla <strong>för</strong> nyhetsvärderingen:<br />
identifikation <strong>och</strong> sensation.<br />
Östgaard anknyter vidare i sitt klassiska<br />
arbete Nyhetsvärdering – massmedia<br />
<strong>och</strong> nyhets<strong>för</strong>medling till de tidigare<br />
redovisade teorierna om närhetens<br />
betydelse <strong>och</strong> med begreppet sensation<br />
<strong>för</strong> att beskriva händelsens ovanlighet<br />
(Östgaard 1969).<br />
En viktig faktor i sammanhanget,<br />
som särskilt <strong>på</strong>talas av Östgaard, är en<br />
händelses <strong>för</strong>väntade intresse hos allmänheten.<br />
Det kan både gälla nyheter<br />
om sådant som är direkt nyttigt <strong>för</strong><br />
publiken att veta mer om, <strong>och</strong> sådant
Change language