Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
inte skäl att beakta de rutiner <strong>och</strong> de<br />
avvägningar som görs i övriga faser av<br />
det redaktionella nyhetsarbetet?<br />
En underliggande ansats i denna<br />
rapport har också varit att diskutera<br />
möjligheterna att analysera nyhetsavvägningar<br />
genom hela den redaktionella<br />
processen. Om så görs framstår begränsade<br />
studier av värdering <strong>och</strong> urval av<br />
nyheter som otillräckliga. I stället uppstår<br />
ett behov av att integrera dessa teoretiska<br />
begrepp med nyhetsteorier som<br />
i högre grad uppmärksammar<br />
särskilda medierelaterade produktionsvillkor.<br />
Sannolikt kan sådana studier<br />
bidra till att nyhetsteorierna får ett<br />
större <strong>för</strong>klaringsvärde.<br />
I detta perspektiv är det intressant<br />
att fråga sig vad som <strong>på</strong>verkar nyhets<strong>för</strong>medlingen<br />
utöver de egenskaper<br />
som själva nyheten har. Som den tidigare<br />
genomgången visat kan det vara en<br />
rad faktorer. Teoribildning kring mediernas<br />
marknadsorientering pekar både<br />
<strong>på</strong> de redaktionella resursernas betydelse<br />
<strong>och</strong> <strong>på</strong> att det journalistiska arbetet<br />
kan vara underordnat kommersiella<br />
bedömningar som tar hänsyn till exempelvis<br />
publik, annonsörer <strong>och</strong> konkurrenter<br />
(McManus 1994; Croteau &<br />
Hoynes 2001; Hamilton 2004). Teorier<br />
kring medieutveckling <strong>och</strong> konvergens<br />
understryker den redaktionella anpassningen<br />
till produktionsprocessen <strong>och</strong><br />
dygnet runt-nyheters särskilda särdrag<br />
(Seib 2001). Teorier kring globalisering<br />
av mediesystemen framhåller harmoniseringen<br />
av utbudet <strong>och</strong> de allt mer<br />
likartade journalistiska produktionsvillkoren<br />
(Bennett & Entman red. 2001;<br />
54 | hot <strong>på</strong> <strong>agendan</strong><br />
Hallin & Mancini 2004). Vidare finns<br />
teorier som uppmärksammar det ökade<br />
gränslandet mellan fakta <strong>och</strong> fiktion,<br />
mellan nyheter <strong>och</strong> underhållning <strong>och</strong><br />
mellan informerande <strong>och</strong> värderande<br />
journalistik (Corner & Pels red. 2003).<br />
Det existerar således numera en rad<br />
olika medieteoretiska perspektiv med<br />
betydelse <strong>för</strong> hur nyheter behandlas i<br />
den redaktionella processen. En del av<br />
dessa perspektiv har sannolikt ett minst<br />
lika högt <strong>för</strong>klaringsvärde som traditionella<br />
nyhetsteorier, de senare utformade<br />
i en tid som åtminstone i Sverige schematiskt<br />
kan beskrivas som ”nyhetsjournalistikens<br />
guldålder” med stora rikstäckande<br />
kvalitetstidningar som lästes<br />
av de flesta <strong>och</strong> med public servicemedier<br />
utan kommersiell konkurrens.<br />
Nackdelen med de mer moderna teorierna<br />
<strong>på</strong> området är dock att de inte<br />
huvudsakligen är inriktade mot nyhets<strong>för</strong>medlingen,<br />
utan i stället ofta tar<br />
sikte <strong>på</strong> mer övergripande tendenser<br />
i medieutvecklingen. Det kan ibland<br />
leda till en vårdslös determinism –<br />
exempelvis att medier är kommersiella<br />
<strong>och</strong> där<strong>för</strong> alltid producerar det som<br />
fram<strong>för</strong> allt roar <strong>för</strong> stunden. I sådana<br />
fall blir de nya teorierna lika <strong>för</strong>enklade<br />
som de gamla.<br />
Det ligger en fara i <strong>för</strong>enklade resonemang<br />
<strong>och</strong> brist <strong>på</strong> analytiskt perspektiv<br />
när den moderna nyhets<strong>för</strong>medlingens<br />
villkor ska diskuteras. På samma<br />
sätt som en gammal nyhetsteori om att<br />
nyheter alltid är elitorienterade inte<br />
behöver stämma, kan inte heller allt<br />
nyhetsarbete <strong>för</strong>klaras av att nyhetsarbetet<br />
numera <strong>på</strong>går dygnet runt.
Change language