Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
fram<strong>för</strong> allt är nyhetsurval. Detta är<br />
olyckligt i analysen, då det bortser från<br />
att det i alla olika led av nyhetsprocessen<br />
finns utrymme <strong>för</strong> variationer <strong>och</strong><br />
komplexa samspel.<br />
Nyheter skapas inte efter någon fullständigt<br />
enhetlig <strong>och</strong> allmängiltig mall,<br />
utan nyhetsproduktionen formas i mer<br />
eller mindre egenartade kombinationer<br />
av kontroll <strong>och</strong> kaos, <strong>för</strong>utsägbarhet<br />
<strong>och</strong> överraskningar samt rutiner <strong>och</strong><br />
avvikelser. Nyhetsvärdet <strong>på</strong>verkas också<br />
av enskilda, isolerade avgöranden i varje<br />
ögonblick: Vad är nytt just nu? Vilka<br />
liknande nyheter är redan kända? Hur<br />
passar nyheten in i dagens övriga nyhetsflöde?<br />
Utifrån de kunskaper som<br />
finns inom medieforskningen när det<br />
gäller dessa två dimensioner av nyhetsproduktionen<br />
är det rimligt att också<br />
diskutera samspelet mellan dem.<br />
Av central betydelse är vilka individuella<br />
<strong>och</strong> kollektiva nyhetsbedömningar<br />
som görs i olika skeden av den<br />
journalistiska arbetsprocessen <strong>och</strong> vad<br />
dessa betyder i samband med att beslut<br />
fattas om vilka journalistiska uppdrag<br />
som ska genom<strong>för</strong>as, vilket material<br />
som sedan ska publiceras <strong>och</strong> hur detta<br />
material slutligen ska presenteras <strong>för</strong><br />
publiken. Gäller samma nyhetsbedömningar<br />
i olika skeden av den journalistiska<br />
arbetsprocessen eller finns variationer,<br />
<strong>och</strong> vilka mönster utmärker i<br />
så fall dessa? Vad kan <strong>för</strong>klara olika<br />
nyhetsbedömningar i olika faser av<br />
arbetet?<br />
Det finns här goda skäl att inte<br />
enbart studera nyhets<strong>för</strong>medlingen utifrån<br />
det slutliga nyhetsurvalet i form<br />
av det manifesta medieinnehållet, utan<br />
att i stället <strong>för</strong>söka följa nyheternas<br />
tillkomst från nyhetsidé <strong>och</strong> framåt.<br />
Nyhetsbedömningar sker i flera olika<br />
skeden, <strong>och</strong> av många olika människor<br />
inom medie<strong>för</strong>etaget, <strong>och</strong> i stort saknas<br />
kunskaper om hur dessa successiva bedömningar<br />
sker. Inte minst viktigt i<br />
detta sammanhang är att granska den<br />
indirekta betydelsen av medierelaterade<br />
faktorer som redaktionella hänsyn till<br />
andra aktörer, exempelvis källor, konkurrenter,<br />
medieägare, annonsörer <strong>och</strong><br />
publik: Hur har de nyheter bedömts<br />
som blivit huvudnyheter <strong>på</strong> tidningarnas<br />
<strong>för</strong>stasidor <strong>och</strong> toppnyheter i nyhetsprogrammen<br />
i radio <strong>och</strong> TV? Vad har<br />
kännetecknat urvalet av dessa nyheter?<br />
Hur har nyheter växt från att vara små<br />
till att bli stora? Och var<strong>för</strong> har ibland<br />
ingenting hänt av vad som <strong>för</strong>st såg ut<br />
som en verklig nyhet?<br />
Teoretiskt handlar det om att <strong>för</strong>söka<br />
<strong>för</strong>ena analytiska perspektiv <strong>på</strong> nyhetsvärdering<br />
<strong>och</strong> nyhetsurval. Det är givet<br />
att dessa två begrepp ofta hänger<br />
samman. Det som de flesta journalister<br />
betraktar som nyhetsvärt blir också ofta<br />
det som till sist publiceras, medan det<br />
mindre nyhetsvärda som regel hamnar i<br />
redaktionens ”runda arkiv”. Men dessa<br />
samband gäller, som tidigare konstaterats,<br />
inte alltid. För att få en helhetsbild<br />
av nyhetsproduktionen fordras en analytisk<br />
diskussion kring samspelet<br />
mellan de två begreppen nyhetsvärdering<br />
<strong>och</strong> nyhetsurval. Dessa två begrepp<br />
kan teoretiskt <strong>för</strong>hålla sig till varandra<br />
<strong>på</strong> fyra olika sätt i enlighet med följande<br />
enkla modell (figur 5).<br />
hot, risker <strong>och</strong> kriser i nyheterna | 41