Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hot på agendan - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
hur val sker mellan olika nyhetsvärda<br />
händelser när det gäller vad som slutligen<br />
presenteras <strong>och</strong> gestaltas <strong>för</strong><br />
mediepubliken.<br />
I den fortsatta framställningen kommer<br />
denna uppdelning att beaktas.<br />
Först diskuteras hur olika hot <strong>och</strong> risker<br />
i samhället värderas nyhetsmässigt.<br />
Därefter följer en genomgång av hur<br />
medierna väljer att rapportera om <strong>och</strong><br />
gestalta vissa hot <strong>och</strong> risker som kriser<br />
i nyhetsutbudet. Slutligen beaktas den<br />
redaktionella processens betydelse <strong>för</strong> hur<br />
vissa hot <strong>och</strong> risker omvandlas till kriser<br />
i medierna medan andra inte gör det.<br />
Nyhetsvärdering<br />
Forskning kring nyhetsvärdering har<br />
alltid brottats med problemet att varken<br />
enskilda journalister eller redaktioner<br />
vanligtvis medger att det existerar<br />
några allmänna principer <strong>för</strong> vad som<br />
är nyhetsvärt. Huvud<strong>för</strong>klaringen till<br />
att något blir en nyhet beskrivs snarare<br />
som en intuitiv, professionell känsla<br />
än någonting <strong>på</strong> <strong>för</strong>hand fastställt.<br />
20 | hot <strong>på</strong> <strong>agendan</strong><br />
Journalister brukar säga att en bra nyhet<br />
känns igen när man ser den (McQuail<br />
1994). I de fall centrala policydokument<br />
existerar <strong>på</strong> redaktionerna ger de<br />
sällan annat än översiktlig vägledning<br />
kring den dagliga nyhetsvärderingen (jfr<br />
Andersson-Odén 2001). I stället brukar<br />
hänvisas till en professionell journalistisk<br />
bedömning från fall till fall.<br />
Mot den bakgrunden har det blivit<br />
journalistikforskningens uppgift att utifrån<br />
systematiska studier <strong>för</strong>söka ge en<br />
bild av nyhetsvärderingen med olika<br />
metoder, alltifrån innehållsanalyser till<br />
intervjuer <strong>och</strong> enkätundersökningar<br />
med journalister <strong>och</strong> mer övergripande<br />
analyser av mediernas produktionsvillkor.<br />
I centrala arbeten <strong>på</strong> området<br />
framträder också flera komplementära<br />
teorier i vilka några gemensamma nyhetsegenskaper<br />
upprepas. I en aktuell<br />
översikt (se tabell 2) av de viktigaste<br />
teorimodeller som vunnit inflytande<br />
under perioden 1960–1990 återkommer<br />
till exempel i samtliga fall kriterier<br />
kring viktighet, närhet <strong>och</strong> avvikelse<br />
(Campbell 2004; jfr Johansson 2004).<br />
Tabell 2. En jäm<strong>för</strong>else av viktiga nyhetsvärderingskriterier i medieforskningen<br />
(baserad <strong>på</strong> sammanställningen i Campbell 2004:118, <strong>för</strong>fattarnas översättning)<br />
Galtung & Ruge (1965) Gans (1979) Shoemaker et al. (1987)<br />
Regelbundenhet<br />
Tröskelvärde<br />
Nytt<br />
Otvetydighet Konflikt<br />
Relevans Betydelse Närhet, intresse<br />
Överraskning Nytt Sensation, oväntat<br />
Elitaktörer Kvalitet Betydelse<br />
Personifiering Underhållning
Change language