Omhändertagande av PCB i byggnader - Naturvårdsverket

Omhändertagande av PCB 

i byggnader 

Redovisning av regeringsuppdrag · juni 2002

Omhändertagande av PCB i byggnader 

Redovisning av regeringsuppdrag M2002/1114/Kn 

Naturvårdsverket och Boverket 

Juni 2002 , Naturvårdsverkets diarienummer 643-2429-02. 

1

Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader 

Dnr 643-2492-02 

2


Dnr 643-2492-02 

Förord......................................................................................................................5 

Sammanfattning......................................................................................................6 

Uppdraget ................................................................................................................7 

Bakgrund.................................................................................................................7 

Riskerna med PCB.............................................................................................7 

Förekomst av PCB i byggnader........................................................................8 

Isolerrutor.........................................................................................................8 

Småkondensatorer............................................................................................9 

Sammanvägning.............................................................................................11 

EU-rätt och internationella åtaganden ..........................................................11 

Miljömål............................................................................................................13 

Giftfri miljö....................................................................................................13 

God bebyggd miljö ........................................................................................13 

Pågående emissioner och effekter i avfallsledet............................................13 

Mängden PCB i byggnader.............................................................................14 

Byggsektorns miljöåtagande och PCB-program .................................................15 

Uppnådda resultat ...........................................................................................16 

Hinder....................................................................................................................17 

Alternativa styrmedel ............................................................................................19 

Information.......................................................................................................19 

Miljöledningssystem ........................................................................................19 

Ekonomiska styrmedel ....................................................................................19 

Tvingande regler ..............................................................................................20 

Tvingande regler ...................................................................................................20 

Miljöbalken.......................................................................................................20 

Vilka specialförordningar kan beröras..........................................................21 

Tillsynsfrågor ...................................................................................................22 

Uppföljning.......................................................................................................22 

Miljökonsekvenser ................................................................................................22 

Arbetsmiljökonsekvenser ......................................................................................23 

Ekonomiska konsekvenser....................................................................................24 

Fog- och golvmassor......................................................................................24 

Lysrörsarmaturer............................................................................................25 

3


Dnr 643-2492-02 

Konsekvenser för små företag ..............................................................................25 

Motivering av avgränsningarna av föreslagna regler.........................................26 

Bilagor...................................................................................................................28 

Bilaga 1 Uppdraget 

Bilaga 2 Författningsförslag 

Bilaga 3 PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCBer och farliga PCBersättningar 

Bilaga 4 PCB-programmet från Byggsektorns Kretsloppsråd 

Bilaga 5 Bedömning enligt Simplexförordningen 

Bilaga 6 Litteratur 

Bilaga 7 Utdrag ur Ecofast 

4

Förord 


Dnr 643-2492-02 

Uppdraget att utreda omhändertagandet av PCB i byggnader lades i slutet på mars 2002. 

Den korta tiden har inneburit att möjligheterna varit små att ta fram nytt material. Arbetet 

har därför bestått i att sammanställa, värdera och dra slutsatser utifrån befintligt underlag. 

Samråd har skett med Boverket och underhandskontakter har tagits, framför allt med 

PCB-gruppen i Byggsektorns Kretsloppsråd, men även med andra kunniga företrädare för 

byggsektorn. Rapporten har utarbetats av Lars Asplund vid Naturvårdsverkets miljörättsavdelning. 

5


Dnr 643-2492-02 

Sammanfattning 

Förekomst av PCB i byggnader kräver åtgärder från såväl miljö- som hälsosynpunkt. 

Hälsosynpunkten är främst att vi måste skydda kvaliteten hos våra livsmedel för att 

förhindra exponering via kosten men också att förhindra exponering via rumsluft. I den 

yttre miljön är det främst rovdjur högt upp i näringskedjorna som drabbas. Det finns ett 

flertal internationella konventioner och andra fora som fattat beslut med innebörden att all 

PCB skall destrueras då det är möjligt. EG-rätten är också tydlig på denna punkt, 

direktivet om bortskaffande av PCB/PCT ställer krav på avveckling av såväl s.k. PCButrustning 

som andra PCB-innehållande produkter. 

Gemensamt för många farliga ämnen, PCB, kvicksilver osv., är att om de blandas ut 

med annat material, t.ex. i avfallsledet blir det mycket svårt att i efterhand sortera ut dem 

för att ta hand om dem på ett bra sätt ur miljösynpunkt. En sortering vid källan är alltså 

nödvändig då PCB-haltiga material och komponenter blir avfall. 

Det program som drivits inom Byggsektorns Kretsloppsråd för att ansvarsfullt hantera 

frågan om PCB i byggnader har varit bra och nödvändigt, men målen, uttryckta som 

andelen inventerade och sanerade byggnader, har inte uppnåtts. Ett bra material för 

information om riskerna med PCB och hur man genomför inventering och sanering har 

tagits fram inom projektet och en fortsatt spridning av information för att öka kunskapen 

hos alla berörda är fortfarande en viktig förutsättning för ett framgångsrikt genomförande. 

Naturvårdsverket bedömer därför att det behövs hårdare styrmedel för att få alla som 

äger byggnader som kan innehålla PCB att delta i inventering och sanering. För att 

åstadkomma detta föreslås nya regler i förordningen om bortskaffande av PCB mm. Som 

Naturvårdsverket uppfattat det finns det en bred acceptans för tvingande regler, men 

kanske inte alltid för de kostnader som de kan medföra. 

En lösning måste gå ut på att en utsortering sker vid källan och att det PCB-haltiga 

avfallet sedan förbränns. För att en utsortering skall kunna ske behövs en noggrann 

inventering av var PCB förekommer. Det behövs också en plan för de åtgärder som skall 

vidtas. Åtgärdsplanen skall innehålla en beskrivning av var PCB förekommer och 

tidplanering för åtgärderna för att sanera och omhänderta material/byggnadsdelar/ 

utrustningar som avfall. 

Allmänt sett när det gäller destruktion av PCB, är det för svensk del nu högtemperaturförbränning 

som är den lämpligaste metoden. 

Speciellt för isolerrutor vore det angeläget om en mellanliggande behandling kunde 

byggas upp. Merparten av glaset skulle kunna återvinnas och endast kanterna som 

innehåller PCB skulle behöva förbrännas. 

Naturvårdsverket har övervägt om någon form av bidrag, t ex för behandlingskostnaden 

för avfallet skulle göra det lättare att genomföra de åtgärder som behövs, men inte 

funnit att det skulle ha en avgörande betydelse. Avfallskostnaden, särskilt för fogmassesaneringar 

är en liten del av totalkostnaden. 

Det första steget i de föreslagna åtgärderna är att identifiera var PCB finns i de enskilda 

byggnaderna. 

6

I punktform bör följande moment ingå: 


Dnr 643-2492-02 

• Krav på utredning, inventering/mätning samt åtgärdsplan redovisad för tillsynsmyndigheten 

senast 2004-06-30. 

• Krav på utsortering/destruktion av lysrörsarmaturer med småkondensatorer med 

PCB och isolerrutor med PCB när de kasseras. 

• Krav på sanering av fogar och golv med högre PCB-halt än 500 ppm (senast 

2008-12-31). 

• Krav på åtgärder för fogar och golv med under 500 ppm PCB vid rivning/renovering/ombyggnad. 

Uppdraget 

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att intensifiera arbetet med att 

kartlägga och omhänderta PCB i byggnader och särskilt utreda om det finns behov av 

tvingande åtgärder. I den mån det behövs skall verket lämna förslag till författningsändringar. 

Arbetet skall ske i samråd med Boverket. Regeringens beslut om uppdraget 

återfinns i bilaga. 

Bakgrund 

Riskerna med PCB 

Ämnen som PCB, vilka utöver sin svårnedbrytbarhet och giftighet också är biomagnifierbara, 

innebär särskilda risker för både människans hälsa och vår miljö. Påverkan på 

hälsan sker främst genom vår konsumtion av livsmedel som fisk, kött och mjölk. För 

rovdjur, särskilt i vattenmiljö, som säl, havsörn och utter sker påverkan genom intag av 

fisk med förhöjda PCB-halter. Biomagnifieringen medför att PCB anrikas i högre led i 

näringskedjorna till den grad att giftverkningar uppträder i de senare leden. Effekter som 

fertilitetsskador, påverkan på immun- och hormonsystem och för människan också 

påverkan på barns mentala utveckling och påverkan i förloppet av cancersjukdomar har 

kopplats samman med förhöjda PCB-halter. Halterna i miljön av PCB, liksom för 

exempelvis DDT, har sjunkit, men inte till den grad att de inte längre utgör en risk. 

Nedgången visar dessutom tendens att avmattas. Det är bakgrunden till att åtgärder måste 

övervägas för den nu största kvarvarande användningen av PCB som finns i olika delar av 

våra byggnader. 

7


Dnr 643-2492-02 

Förekomst av PCB i byggnader 

De fyra viktigaste användningsområdena för PCB i byggnader är: 

• Fogmassa 

• Golvmassa 

• Isolerrutor 

• Småkondensatorer i lysrörsarmaturer och hushållsmaskiner med enfasmotorer 

De två förstnämnda användningarna innebär att PCB-haltigt material är öppet exponerat 

och PCB genom förångning, erosion och lakning sprids till luft/mark respektive 

avloppsvatten. Användningen i isolerrutor innebär en större grad av inkapsling vilket bör 

leda till lägre emissioner. Slutligen innebär användningen i småkondensatorer att ämnet 

är inkapslat och att emissionerna är ännu lägre än för användningen i isolerrutor tills 

kapslingen bryts. Några mätningar av emissioner från isolerrutor eller småkondensatorer 

med PCB är inte kända för Naturvårdsverket. 

Förekomsten i isolerrutor och kondensatorer i elapparater skiljer sig från användningen 

i fogmassor och golvmassor. De senare utgör material som inte kan demonteras som en 

komponent utan måste tas bort genom sanering. 

Isolerrutor 

I isolerrutor användes PCB som mjukgörare i den förseglingsmassa som tätar det slutna 

utrymmet mellan de två (tre) glasskivorna i rutan.. Distansprofilen sitter på insidan och 

ofta instansad med namn på tillverkaren och tillverkningstidpunkten som kan läsas genom 

fönstret. I sådana fall behövs inte någon kemisk analys för att avgöra om PCB använts 

som mjukgörare eftersom de olika tillverkarnas uppgifter om material vid olika tidpunkter 

finns tillgängliga genom undersökningar av Svensk Planglasförening. Om märkningen 

inte kan tolkas, byggåret ligger i intervallet 1956 till 1973 och utförandet är av typen med 

organisk tätningsmassa kan i undantagsfall kemisk analys behöva genomföras. En 

provtagning bör omfatta någon/några få representativa, inte utbytta rutor. Provtagningstekniken 

på kanten från utsidan av isolerrutan kan behöva utvecklas. Monteringen är 

utförd så att en krossad eller på annat sätt (kondens) skadad ruta kan bytas, vilket gör att 

även en intakt ruta oftast kan lyftas ut så att kanten blir åtkomlig. Metoden att skanna av 

en byggnad genom spårning med PCB-hund kan också vara ett rationellt sätt att reducera 

behovet av analyser av många prover. 

8

Figur. Principskiss av isolerruta 


Dnr 643-2492-02 

Det vore önskvärt om mängden PCB-avfall från isolerrutor kunde minskas genom att 

kanterna, som innehåller förseglingsmassa med PCB, kunde separeras från huvuddelen av 

glaset. Någon anläggning eller teknik för detta finns inte tillgänglig i Sverige. Det 

alternativ som nu står till buds är krossning av rutorna och behandling av allt det krossade 

materialet genom högtemperaturförbränning. 

I Norge finns en anläggning som utnyttjar skärning med vattenstråle under högt tryck. 

Med den tekniken kan merparten av glaset tas bort. Kanterna med sin fogmassa måste 

sedan behandlas som PCB-avfall. Man har i Norge den 30 april 2002 ingått ett avtal 

mellan den norska regeringen och Glassbransjeforbundet i Norge, Norske Trevarefabrikkers 

Landsforbund, Foreningen Norsk Eiendom samt Foreningen Næringseiendom om att 

branschen senast den 1 juli ska etablera ett insamlingssystem för PCB-haltiga isolerrutor. 

Avsikten är att finansiering ska ske genom att en avgift tas ut på nya isolerrutor. För 

närvarande pågår en kampanj där Norsk Renholdsverks-Forening, NRF och Statens 

Forurensningstilsyn, SFT, samarbetar. Fram till den 30 juni 2002 kan isolerrutor lämnas 

in till anläggningar som har tillstånd att ta emot PCB-haltiga rutor till samma avgift som 

för icke-farligt avfall för deponering. Statens Forurensningstilsyn bidrar med transportkostnad 

och mottagningsavgift för behandlingen i specialanläggningen. 

Småkondensatorer 

Små oljekondensatorer av PCB-typ består av en hård rulle av aluminiumfolie och 

papper eller plastfolie med elektriska anslutningar på aluminiumfolierna. "Lindan" är 

vakuumimpregnerad med PCB-vätska och det hela är kapslat i en liten plåt eller 

plastburk. Småkondensatorer innehållande PCB som impregneringsmedel kan i 

byggnader särskilt förekomma i lysrörsarmaturer och i inbyggda i hushållsapparater med 

9


Dnr 643-2492-02 

enfasmotorer i exempelvis tvätt- och diskmaskiner, köksfläktar osv. Sedan den 1 juli 

2001 finns ett system med obligatorisk förbehandling av el- och elektronikavfall före 

förbränning, fragmentering och deponering. Syftet med detta krav är att "avgifta" avfallet 

för att minska riskerna vid återvinning eller bortskaffande. Sedan 1 januari 2002 finns 

också ett producentansvar för stora delar av el- och elektronikavfallet, bl a de hushållsapparater 

som ovan angetts innehålla PCB, samt ljuskällor och armaturer för ljuskällor. Det 

innebär att vid utbyte skall den som levererar nya armaturer ta hand om de kasserade. Vid 

rivning ligger kostnadsansvaret hos avfallsproducenten. 

Förbehandlingskravet har en svag punkt i det första ledet, när avfallet uppkommer, just 

för sådant avfall från byggbranschen. El- och elektronikavfall inklusive fasta installationer 

kan lätt förbises och undgå utsortering och därför läggas i en byggcontainer i 

samband med renovering, utrivning eller rivning. När sedan containern kommer till en 

avfallsanläggning är det stor risk att de farliga komponenterna inte upptäcks utan 

deponeras eller förbränns i strid med syftet med förbehandlingsreglerna för el- och 

elektronikavfall. 

Skärpningar beträffande obligatorisk miljöbesiktning av byggnader och fördemontering 

av farliga komponenter inför rivning behövs. Ett användningsförbud för PCBkondensatorer 

för lysrörsarmaturer i lokaler, alltså inte i bostäder, skulle underlätta ett 

samlat utbyte men ingår inte i Naturvårdsverkets författningsförslag. Stora installationer 

med tiotusentals armaturer kan innehålla betydande mängder PCB, i ett känt fall var det 

ca ett ton. En hög återfinningsgrad behövs eftersom en enda PCB-kondensator i en 

lysrörsarmatur ofta innehåller ungefär femtio gram PCB och alltså ger halten 50 ppm 

PCB åt ett helt ton avfall. Såväl lysrörsarmaturer som elektriska maskiner med PCBkondensator 

förekommer i de privata hushållen såväl som inom näringslivet och den 

offentliga sektorn. Den andel av lysrören som används i bostäder kan vara av storleksordningen 

tio procent. Det fall som erfarenhetsvis leder till störst risker för att farliga 

komponenter i byggoch rivningsavfall inte sorteras ut är utrivningar, ombyggnader och 

rivningar. Har inte identifiering av de farliga byggdelarna skett och utsortering gjorts före 

de huvudsakliga bygg-/rivningsåtgärderna finns det en betydande risk att de farliga 

ämnena över huvud taget inte sorteras ut utan att de hanteras med övrigt avfall och kanske 

deponeras på en deponi för icke farligt eller inert avfall. 

Hushållsmaskiner som byts, endera kampanjvis av moderniseringsskäl eller enstaka, 

har bättre utsikter att hamna rätt dvs. omhändertas som annat el- och elektronikavfall och 

avgiftas. 

Kondensatorer med PCB kan demonteras och omhändertas genom högtemperaturförbränning. 

PCB-halten är hög, cirka 25 %, vilket innebär att någon förbehandling inte 

behövs. 

För närvarande känner vi endast till risker med PCB i isolerrutor och PCBkondensatorer 

i samband med byggnads- eller rivningsåtgärder, då i form av att avfallet 

kan komma att hanteras fel om det inte sorteras ut som det ska. I samband med elektriska 

fel i lysrörsarmaturer kan spridning av PCB ske och brand initieras men detta är ovanliga 

händelser. 

Det kan nämnas att ännu inte genomförda förslag till ändringar i plan- och bygglagen 

som lades i en utredning från Boverket på regeringens uppdrag (1997) syftade till bättre 

identifiering och hantering av farligt avfall från rivningar och utrivningar. 

10

Sammanvägning 


Dnr 643-2492-02 

Naturvårdsverket har övervägt att föreslå att ett slutdatum för användning av isolerrutor 

och PCB-kondensatorer i armaturer i lokaler sätts till den 31 december 2008. Syftet 

med detta skulle vara att uppnå att nästan all identifierbar PCB skall omhändertas för att 

förebygga ytterligare utsläpp till miljön. Det skulle också vara en anpassning till Sveriges 

internationella åtaganden. 

Erfarenheterna av hur utsortering och omhändertagande enligt gällande regler fungerar 

nu visar tydligt att starkare styrmedel behövs. Ett obligatoriskt slutdatum är dock 

betungande för byggnadens ägare och Boverket har ställt sig tvekande till en sådan 

lösning med hänsyn till att några mätningar som visar på emissioner av PCB från 

bruksskedet av dessa komponenter inte är kända och de höga kostnaderna. Mot bakgrund 

av denna Boverkets uppfattning har Naturvårdsverket därför kommit fram till att inte nu 

föreslå ett sådant datum, utan att branschen förutsätts ta ett ansvar när rivning eller utbyte 

sker. 

I dag finns inte någon bra sammanhängande kedja för att rationellt omhänderta isolerrutor 

t.ex. i samband med ombyggnader och resultatet är att det är ovanligt att sådana 

rutor får ett riktigt omhändertagande. En inventering med planer för utbyte skulle öka de 

mängder avfall som tas omhand på rätt sätt och sannolikt också driva på en teknisk 

utveckling av avfallsbehandlingen. Det är beklagligt att behöva kassera fungerande 

byggnadsdelar, men det finns av andra åldersskäl ändå behov av att byta en del fönster 

som då kommer att vara över 35 år gamla och rimligen är ekonomiskt avskrivna. Det kan 

noteras att uppskattningsvis redan 70% av det ursprungliga antalet redan bytts ut – tyvärr 

oftast utan att omhändertas som PCB-avfall. 

Utanför uppdraget om PCB i byggnader ligger de lysrörsarmaturer och armaturer för 

urladdningslampor som används utomhus exempelvis för belysning av vägar, idrottsanläggningar, 

parkeringsplatser osv. Även sådana armaturer kan innehålla PCBkondensatorer. 

EU-rätt och internationella åtaganden 

Användningen, utsläppen och avvecklingen av PCB har tagits upp i internationella organ 

och i ett antal konventioner till skydd för miljön: 

• OECD 

• Oslo- och Pariskonventionerna 

• Helsingforskonventionen 

• Nordsjökonferensen 

• Baselkonventionen 

• POP-protokollet (1998) inom LRTAP 

• Stockholmskonventionen om POP-ämnen 

Ämnet PCB och varor innehållande PCB har också reglerats genom flera EG-direktiv. 

11


Dnr 643-2492-02 

Ett vanligt sätt att hantera problemet med PCB-förorening av miljön har varit att 

rekommendera åtgärder för att förhindra utsläpp. Ett första steg har varit att stoppa öppen 

användning exempelvis som mjukgörare i färg och plast. Ett nästa steg har varit att 

förbjuda all nyanvändning och nu pågår utfasningsskedet då den pågående användningen 

ska upphöra och PCB destrueras på ett säkert sätt. 

Redan i OECD-beslut C(73)1 Final av den 13 februari 1973 sägs att PCB inte ska 

användas industriellt eller kommersiellt annat än för följande ändamål: 

• Transformatorer och kraftkondensatorer 

• Värmeöverföringsvätskor 

• Hydraulvätska i gruvutrustning 

• Småkondensatorer 

Användningen av PCB i småkondensatorer ska avvecklas. 

Användningen ska begränsas till fall då brandskyddskraven tar över miljöskyddskraven 

och att avveckling av användningen ska ske med målet att helt stoppa utsläppen till 

miljön. 

I PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCB och farliga PCB-substitut sägs att parterna 

skall vidta åtgärder för att ta ur bruk och destruera all identifierbar PCB år 1995 eller 

senast vid utgången av 1999 för Nordsjöns strandstater och år 2005 eller senast 2010 för 

övriga parter i konventionen. 

Kraven är inte helt uppfyllda vare sig av Sverige eller av andra parter. PARCOMs 

tidtabell var för snäv och en del av användningsområdena exempelvis i byggnader var 

inte aktuella då rekommendationer och beslut antogs. 

Helsingforskonventionen om skydd av Östersjön har satt upp PCB och PCT på en lista 

över förbjudna ämnen och beslutat om en särskild rekommendation 6/1 om eliminering 

av PCB och PCT. 

Inom EU-rätten tas PCB upp i följande direktiv: 

• Rådets direktiv 96/59/EEG om bortskaffande av PCB/PCT 

• Rådets direktiv 89/677/EEG om marknadsföring av farliga ämnen 

• Rådets direktiv 75/439/EEG om omhändertagande av spilloljor 

• Rådets direktiv 94/67/EEG om förbränning av farligt avfall 

• Kommissionens förordning (EEG) 92/2455/EC om export och import av vissa 

farliga kemikalier , "PIC" 

• Rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall 

• Rådets förordning (EEG) nr 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter 

inom, till och från Europeiska gemenskapen 

Sammanfattningsvis har Sverige i flera internationella överenskommelser och som 

medlem i den Europeiska unionen åtagit sig att avveckla användningen av PCB och 

att på ett säkert sätt destruera PCB-avfall. Tidsmässigt har redan de tider som gäller 

passerats. 

12

Miljömål 


Dnr 643-2492-02 

Miljömålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö omfattar förekomsten av PCB i 

byggnader. 

Giftfri miljö 

"Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället 

och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 

Miljökvalitetsmålet innebär: 

– Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. 

– Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll." 

God bebyggd miljö 

Bland generationsmålen för God bebyggd miljö utpekas särskilt: 

– Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga 

radonhalter, eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. 

– Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar. 

– Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskas. 

– Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper 

och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. 

I Socialstyrelsens rapport "Hälsorelaterade miljökvalitetsmål, delmål och åtgärder för ett 

hållbart Sverige, 1999", framhålls vikten av att Byggsektorns program genomförs för att 

hindra att PCB sprids och förorenar bostadsmiljön, mark och i naturen. 

Pågående emissioner och effekter i avfallsledet 

Någon kvantifiering av emissionerna av PCB från byggnader har inte genomförts. 

Däremot är de kvalitativt belagda. Mätningar av PCB-halten i mark i omgivningen av en 

byggnad med PCB-fogar visar en påverkan också på långt håll (500 m) av PCB med 

samma mönster som i fogmassan. Halten i luft högst upp nära fasaden var vid varm 

väderlek starkt förhöjd jämfört med bakgrundsnivån men halten varierade starkt mellan 

de två provtagningstillfällena. Det innebär att det är svårt att uppskatta ett årsvärde för 

emissionerna. Ytterligare ett resultat av mätningarna är att oväntat stor del av luftens 

PCB-innehåll återfanns i partikelfas. Även mätningar av PCB-halten i inomhusluft i PCBfogade 

byggnader visar förhöjda nivåer. 

13


Dnr 643-2492-02 

En ny studie pågår inom Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, som är 

inriktad på PCB-belastningen på personer boende i en byggnad som är utförd med PCBhaltiga 

fogar jämfört med en likadan byggnad med PCB-fria fogar. 

Vid renovering av PCB-fogar uppkommer ett farligt avfall bestående av dels själva 

fogmassan och den bottningslist som normalt används bakom fogmassan, dels slipdamm 

från omgivande material, täckningsmaterial och använda skyddskläder. 

I samband med rivning är det viktigt att bedöma konsekvenserna av förekomsten av 

PCB i rivningsmaterial för möjligheterna att återvinna material och också de krav som 

måste ställas i samband med deponering om återvinning inte är möjlig i det enskilda 

fallet. 

Om den mängd PCB som finns i fogmassan, några tiotal kilogram i tämligen stora 

byggnader, slås ut på hela mängden byggmaterial kommer medelhalten att bli så låg att en 

klassning som farligt avfall framstår som orimlig. Det är oacceptabelt att tillgodoräkna sig 

utspädning med stora kvantiteter betong: PCB ska omhändertas vid källan. En sådan 

utspädning genom att låta bli att sortera bort vad som utgör farligt avfall står i strid med 

avfallsförordningens regler. 

I fogmassan är halten typiskt fem till trettiofem procent och de mängder farligt avfall 

som behöver förbrännas i samband med sanering ryms väl inom den kapacitet för god 

förbränning som finns i landet. 

En genomförd men ännu inte publicerad studie, Spridningen av PCB från fogmassor 

till angränsande material, med Gunilla Rex som projektledare visar att halten PCB i 

intilliggande material kan vara ordentligt förhöjd. Vid rivning av byggnader med 

fasadelement i betong kan saneringen av fogarna i vissa fall ske på marken, vilket 

underlättar arbetet, och förmodligen kan den utföras med diamantsågning i betong så 

långt från fogen att betongen inte är kontaminerad. 

Mängden PCB i byggnader 

De uppskattningar som gjorts av PCB-mängden i fogmassor tyder på att den använda 

mängden varit 100-500 ton under perioden. Hittillsvarande inventeringsresultat tyder på 

att mängden bör ligga i den lägre delen av intervallet. Till detta kommer PCB i isolerrutor, 

ursprungligen ca 115 ton PCB, uppskattad kvarvarande mängd 35 ton PCB, i 

akrylgolvmassa 20–30 ton och småkondensatorer i lysrörsarmaturer 20 ton PCB. För 

vitvaror har Naturvårdsverket inte tillgång till data. Det kan nämnas att uppskattningar 

beträffande lysrörskondensatorer som görs på basis av motsvarande underlag från andra 

länder kan innebära en överskattning beroende på att den svenska lagstiftningen tidigt 

reglerade även lysrörsarmatur med PCB-kondensator. Eftersom inventeringar inte 

genomförts har uppskattningarna fått göras på basis av andra uppgifter och extrapoleringar, 

vilket innebär att resultaten bör användas med försiktighet. 

Bland mängduppgifterna bör särskilt situationen när det gäller isolerrutor observeras. 

Sjuttio procent av dem, innehållande 80 ton PCB, har sannolikt redan deponerats, ofta på 

deponier av låg kvalitet. 

14


Dnr 643-2492-02 

Byggsektorns miljöåtagande 

och PCB-program 

När Naturvårdsverkets rapport "PCB i fogmassor – stort eller litet problem?" publicerats 

år1997 såg Byggsektorns Kretsloppsråd hanteringen av frågan kring inventering och 

sanering som en uppgift som ingick i det miljöåtagande som branschen gjort. 

En arbetsgrupp bildades och ett program utarbetades. Kretsloppsrådet sammanfattar 

programmet så här: 

"Handlingsplan för att hantera PCB i byggnader 

Byggsektorns Kretsloppsråd har antagit ett handlingsprogram för hur man ska komma tillrätta med 

problemet med PCB i byggnader. Syftet är att kartlägga förekomsten av PCB i byggnader, samla 

in och utvärdera kunskap om tekniska metoder för identifiering, analys och sanering av PCB i 

byggnader samt utreda lämplig hantering av PCB-haltiga restprodukter. Information ska spridas 

till fastighetsägare m.fl. i hela landet om rekommenderade värden för när åtgärder bör vidtas och 

om rekommenderad teknik för identifiering, sanering och restprodukthantering. Detta ska leda till 

att byggoch fastighetsbranschen på ett korrekt sätt kan inventera och hantera de PCB-haltiga 

material som bedöms innebära risk från hälso- och miljösynpunkt. 

Målen i handlingsprogrammet har formulerats så här: 

1. Alla fastighetsägare ska senast under maj 1998 få en första information om riskerna med 

PCB, om halter där åtgärder rekommenderas, om teknik för att identifiera och sanera PCB 

i byggnader och om hur PCB-haltiga restprodukter ska tas omhand. 

2. Eventuella kompletterande rekommendationer för hantering av PCB-haltiga restprodukter 

ska vara utarbetade till årsskiftet 1998/99. 

3. Alla fastighetsägare m fl ska få mer ingående information om identifieringsoch saneringsmetoder 

och hantering av PCB-haltiga restprodukter senast i början på 1999. Samma 

information ska då finnas tillgänglig för hela byggoch fastighetsbranschen. 

4. Under 1998 ska de mängder av PCB inventeras som uppskattningsvis finns i fogmassor, 

golvmassor och isolerrutor och under 1999 ska de fastigheter inventeras i vilka detta material 

finns. 

5. De identifierade PCB-haltiga material som bedöms kunna innebära betydande risk för 

miljö och hälsa ska vara sanerade till årsskiftet 2002/03." 

Sedan 1998 har ett omfattande arbete med teknikutveckling och information bedrivits. En 

välbesökt hemsida på internet har byggts upp, www.sanerapcb.nu, och ett flertal kurser 

har hållits, över tjugo nära kopplade till Byggsektorns Kretsloppsråd. 

15

Uppnådda resultat 


Dnr 643-2492-02 

Allmänt sett är stora allmännyttiga bostadsföretag de som haft den största förmågan och 

intresset att uppfylla åtagandet. Stockholm och Västra Götaland är exempel på regioner 

som varit aktiva. Mindre fastighetsägare, både bostadsrättsföreningar och privata har av 

naturliga kompetens- och resursskäl varit mindre aktiva. 

Miljöförvaltningarna bl a i Stockholm och Göteborg har genom brev uppmanat 

aktuella fastighetsägare att genomföra inventeringar för att vid behov gå vidare med 

sanering. Responsen har varit svagare än önskvärt. De fastighetsägare som har tagit till 

sig informationen att deras fastighet tillhör de som kan misstänkas innehålla PCB har ofta 

inte tillräcklig kunskap eller eget intresse att gå vidare. Man riskerar besvär, kostnader 

och oroliga frågor från de boende. Viktigt är också att man i branschen inte har vana att 

hantera innebörden av ett frivilligt miljöåtagande. En beräkning som utgår från situationen 

i Stockholm leder till slutsatsen att under10 procent av det bestånd som visats 

innehålla PCB har sanerats. När det gäller läget för inventeringar finns det en stor 

spridning mellan olika kommuner i hur långt man kommit, från att man knappt börjat till 

att praktiskt taget allt är inventerat. 

Ett mått på hur framgångsrik saneringen varit är de mängder avfall av fogmassor med 

PCB som tagits emot av Sydenergi Sakab, som är det enda svenska behandlingsföretaget 

med tillstånd att bortskaffa detta PCB-avfall. Sedan ett särskilt konto för redovisning av 

sådant avfall inrättades har mängden för de senaste två åren varit ungefär lika stor eller ca 

80 ton fogavfall med PCB per år. Utöver PCB-haltig fogmassa består avfallet av 

slipdamm och andra rester av omgivande material, täckningsmaterial och skyddskläder. 

Till i mars 2002 har ca 225 ton fogavfall tagits emot av Sakab innehållande uppskattningsvis 

7-9 ton PCB. Om inventering och sanering hade utvecklat sig som de borde så 

skulle kvantiteterna ha visat en starkt ökande trend. 

Genom en skrivelse från Anneli Åstebro, tidigare Stockholms miljöförvaltning, nu 

Järfälla Miljö- och stadsbyggnadskontor, har Naturvårdsverket fått tillgång till följande 

figur som visar utvecklingen av avfallsmängder och antal saneringar i Stockholms 

kommun. 

16

90000 

80000 

70000 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 

7 


Dnr 643-2492-02 

Figur; Avfallsstatistik från Stockholm och Sverige enligt uppgift från SAKAB, antal 

saneringar enligt databasen Ecofast i Stockholm. 

Vidare meddelar Åstebro: 

"Fördelning av PCB i olika material i Stockholm redovisas på följande sätt. Följande 

resonemang grundar sig på uppgifter som hämtats ur databasen Ecofast och några utdrag 

liknande det daterat 2002-05-21, se bilaga. 

Totalt har 1131 inventeringar registrerats av totalt 2285 möjliga från hus byggda 

mellan 1956 och 1973 i Stockholm. Den huvudskaliga mängden finns i fogmassor, 62 %. 

Enligt en prognos kan den totala mängden PCB i fogmassor uppskattas till ca 12 ton. 

Förfrågan att inventera har gått ut till alla byggnadstyper utom enskilda villor och 

småhus. 

Isolerrutor med PCB står för 14 % av den hittills inventerade mängden PCB och 24 % 

av mängden PCB finns i små lysrörskondensatorer eller andra el-installationer där PCB 

kan tänkas förekomma. 

En grov prognos visar att det finns ca 19 ton PCB finns i dessa tre olika material i 

Stockholm. Vid inventeringarna har man frågat efter golv med PCB men några sådana 

har ej redovisats ännu." 

Hinder 

13 10 

Det frivilliga åtagandet av Byggsektorns Kretsloppsråd har inte genomförts enligt 

tidsplanen. Det finns många möjliga hinder som kan ha bidragit till detta: 

Byggsektorns Kretsloppsråd: 

• Begränsade ekonomiska och personella resurser 

• Inga starka styrmedel att påverka medlemsföretagen 

Fastighetsägarna: 

20 

30 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 

17 

Antal saneringar st i 

Stockholm 

Avfall från Stockholm, 

kg 

Avfall hela Sverige, kg


Dnr 643-2492-02 

• Svårt att nå ut med information till fastighetsägarna 

• Småföretag med bristande kompetens och resurser 

• Ekonomiskt betungande 

• Ovana att arbeta med frivilliga åtaganden 

• Många små privata fastighetsägare oorganiserade och svåra att nå 

• Besvärliga regler för transport av farligt avfall 

Provtagning och analys: 

• Behov av ytterligare utbildning av inventerare/provtagare, analyskapaciteten 

bedöms tillräcklig 

Sanerings-/renoveringsföretagen: 

• Begränsad kapacitet 

• Ytterligare utbildningsbehov 

• Auktorisation 

• Arbetsmiljöproblem 

Avfallsbehandlingsföretagen 

• Inget effektivt hanteringssystem för isolerrutor 

Tillsynsmyndigheterna: 

• Begränsad kapacitet driva på och oklar roll 

• Ytterligare utbildningsbehov 

Det finns ett tvingande regelverk för transporter av farligt avfall i avfallsförordningen 

som kan innebära ett hinder för att farliga beståndsdelar i byggnader tas omhand på rätt 

sätt. Yrkesmässig transport av farligt avfall kräver tillstånd eller för vissa undantagsfall 

anmälan till länsstyrelsen. Undantagen gäller spillolja och färg- och lösningsmedelsavfall, 

köldmedier, el- och elektronikavfall samt lysrör. För övrigt farligt avfall får det vara högst 

100 kilogram per år och inte innehålla PCB, kvicksilver, cyanid eller kadmium. 

Ett fungerande system för att samla in utbytta isolerrutor med PCB skulle underlättas 

mycket av att glasmästarna fick möjlighet att ta med sig den gamla rutan, hel eller i delar, 

för transport till mottagningsstation för farligt avfall. Om den gamla rutan lämnas kvar för 

att fastighetsägaren ska beställa borttransport av transportör med tillstånd att transportera 

farligt avfall är risken stor att den gamla rutan hamnar i den vanliga avfallshaneringen. 

Motsvarande gäller då en eller ett fåtal lysrörsarmaturer byts ut av elektriker. Riskerna 

bedöms dock som mindre i detta fall eftersom ett system för insamling av el- och 

elektronikavfall byggts upp. Problemet är relativt sett mindre vid systematiska byten i en 

hel fastighet eller bostadsområde. I de fallen handlar det om hela lass och transportkostnaden 

per enhet sjunker. När det gäller sanering av fogar och golv finns också svårigheter 

förknippade med mellanlagring och borttransport av avfallet men i de fallen är det en 

mindre del av problemet, så som beskrivits för större byteskampanjer för isolerrutor. 

18


Dnr 643-2492-02 

Alternativa styrmedel 

Information 

PCB är ett signalord för många miljöintresserade. Det har liknande tyngd som DDT, 

kvicksilver och dioxiner och enbart omnämnandet av PCB har ett nyhetsvärde vilket 

underlättar möjligheterna att framföra olika budskap. Samtidigt innebär det en risk att 

utlösa en oro som går utöver vad som finns grund för. Ett bättre underlag behöver tas 

fram som belyser just de risker som finns i inomhusmiljön. I dag finns mätningar som 

visar en förhöjning av PCB-halten i luft i byggnader med PCB-fogar. Det tillskott av PCB 

som detta innebär för de boende/arbetande finns däremot inte utrett. Undersökningar av 

detta pågår dock för närvarande. Byggsektorns Kretsloppsråd har i frågor gällande PCB i 

byggnader använt sig av olika slag av information som styrmedel. De vägar som använts 

är ett flertal kurser och seminarier, en välbesökt hemsida, pressmeddelanden och artiklar i 

fackpress. Handböcker har utarbetats inom Stockholms miljöförvaltning, projektet PCBfria 

fogar i Västra Götaland och av fogbranschen. Pengar för att bekosta traditionella 

reklamkampanjer med annonser, affischer och tevereklam har inte stått till buds. Det kan 

också ha funnits en viss tveksamhet mot att alltför hårt slå på trumman för riskerna med 

ett farligt ämne som finns nära oss i våra bostäder. Strävan har varit att alla personer som 

direkt berörts av saneringar ska vara väl informerade om vad som ska ske och riskerna 

med detta. Information måste vara en beståndsdel i varje insats för att genomföra 

inventering och sanering av PCB i byggnader. Den behövs inte minst för att det stora 

antal boende och arbetande som kommer att beröras måste få en möjlighet att bedöma sin 

situation realistiskt och inte utsättas för en allmän oro. Information som enda styrmedel 

bedöms däremot mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts inte vara tillräckligt. 

Miljöledningssystem 

Införande av miljöledningssystem för fastighetsförvaltning kan vara ett sätt att lyfta fram 

viktiga miljöaspekter på byggnader såsom energihushållning, PCB, radon, asbest, 

ventilation, materialåtervinning osv. Det bedöms dock inte kunna ge ett genomslag på 

inventering och sanering av PCB i det nödvändiga korta tidsperspektiv som nu är aktuellt, 

mindre än åtta år. 

Ekonomiska styrmedel 

Ett system med ekonomiskt stöd till exempelvis sanering, som är den kostsamma delen av 

ett åtgärdsprogram, skulle underlätta för många att få ekonomin att gå ihop. Det bör i 

sammanhanget nämnas att de fastighetsägare som ambitiöst tagit till sig problemet och 

med ekonomiska uppoffringar själva genomfört innehållet i branschens frivilliga åtagande 

19


Dnr 643-2492-02 

med en viss rätt kan känna sig besvikna om mer senfärdiga kollegor slipper hela eller 

delar av utgifterna. Mot detta väger allmänintresset att åtgärderna genomförs heltäckande. 

En del av ägarna till sanerade fastigheter har i egenskap av samhällsnyttiga bostadsbolag 

redan fått statligt stöd för uppförandet av sina byggnader. Någon uppskattning av hur stor 

del av de redan sanerade byggnaderna som detta gäller för är nu inte känd för Naturvårdsverket. 

Så mycket är dock känt som att under den aktuella byggtiden var olika 

stödformer vanliga. 

Under avsnittet om isolerrutor beskrivs den kampanj för insamling av isolerrutor som 

pågår i Norge. För användningen av PCB i byggnader i separata komponenter som 

isolerrutor eller kondensatorer blir avfallskostnaden relativt sett större än för användningen 

i material som fog- och golvmassor för vilka arbetskostnaden är helt dominerande. Ett 

ekonomiskt stöd för mottagningsavgiften för avfallet skulle kunna minska risken att PCBhaltigt 

avfall kommer på avvägar. Ett sådant stöd kunde med fördel alternativt ges i form 

av teknik- eller investeringsbidrag för exempelvis anläggningar för behandling av 

isolerrutor. Lysrörsarmaturerna omfattas av producentansvaret för elektriska och 

elektroniska produkter vilket innebär att i samband med utbyte har leverantören av nya 

armaturer kostnadsansvar för avfallshanteringen. 

Tvingande regler 

Tvingande regler kan utgöras av krav som innebär att det frivilliga åtagandet skall 

genomföras med en reviderad tidplan och påföljder vid försummelser. Även en regelstyrning 

behöver emellertid åtföljas av omfattande information till verksamhetsutövarna 

(fastighetsägarna), tillsynsmyndigheterna och allmänheten. Som för alla regler behövs 

också ett uppföljningssystem. 

Tvingande regler 

Miljöbalken 

I miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1 §) fastslås bl.a. att balken skall tillämpas så 

människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter och att hushållning 

med material, råvaror och energi främjas så att uthålliga kretslopp kan uppnås. Enligt 

Naturvårdsverkets bedömning omfattas innehav av PCB, oavsett om det förekommer i en 

byggnad eller någon annanstans, av balkens tillämpningsområde. I balkens 2 kapitel finns 

allmänna hänsynsregler som är rättsligt bindande. Flertalet gäller alla som bedriver eller 

avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. En rimlighetsbedömning ska alltid 

göras beträffande kostnaderna för olika skyddsåtgärder och nyttan av desamma. 

Avvägningen får dock inte leda till att miljökvalitetsnormer kan komma att överskridas. 

Någon formell miljökvalitetsnorm gällande PCB finns inte fastställd, men generationsmå- 

20


Dnr 643-2492-02 

let för giftfri miljö, att all PCB i miljön skall elimineras, innebär att alla källor av 

betydelse måste avlägsnas eller begränsas. 

Kapitel 9 miljöbalken behandlar miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Med miljöfarlig 

verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som innebär 

utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön. 

Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk 

bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Det kan 

diskuteras om att äga en byggnad som har PCB i fogar eller golv utgör en miljöfarlig 

verksamhet. I vart fall bör sådana byggnader omfattas som innehåller PCB-haltiga 

byggnadsdelar för vilka det finns en risk för påverkan på hälsan eller miljön genom 

spridning av PCB. Det finns ingen praxis i detta avseende. 

Kapitel 10 reglerar frågor kring förorenade områden och omfattar bl.a. förorenade 

byggnader. PCB har avsiktligt tillsatts som mjukgörare till fog- och golvmassor och utgör 

i den bemärkelsen inte någon förorening i materialet. Det innebär att förhållandet att 

fastighetsägaren har PCB i sina fogmassor inte i och för sig leder till ett ansvar enligt 

detta kapitel, d.v.s. att använda sig av ett olämpligt byggnadsmaterial är inte i sig en 

förorening. Om fogmassan avger PCB och förorenar byggnad eller mark kan eventuellt 

ett ansvar enligt 10 kap MB komma ifråga. Så vitt vi vet i dag är det så att PCB i dessa 

"öppna" användningar alltid sprids till omgivningen. Föroreningen ska i så fall vara sådan 

att den kan medföra fara eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. En sanering 

omfattas av anmälningsskyldighet enlig 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig 

verksamhet och hälsoskydd. 

Den eventuella direkta hälsorisken via rumsluft är ännu inte klarlagd. Den indirekta, 

via kosten, är det däremot. 

Vilka specialförordningar kan beröras 

Ämnet PCB nämns uttryckligen i fem förordningar: 

• Förordningen (1985:837) om PCB mm 

• Förordningen (1998:122) om bortskaffande av PCB mm 

• Förordningen (1993:1268) om spillolja 

• Avfallsförordningen (2001:1063) 

• Förordningen (1997:692) om förbränning av farligt avfall 

Av dessa är det de två förstnämnda som ligger närmast frågan om PCB som är i bruk i 


21

Tillsynsfrågor 


Dnr 643-2492-02 

Den operativa tillsynsmyndighet som verkar lokalt, kommunens miljönämnd, har redan 

stor belastning av arbetsuppgifter. Tvingande regler kommer att innebära en ökande 

ärendebelastning på den operativa tillsynsmyndigheten. Det ligger i syftet med regeländringen. 

Granskning av inventeringsrapporter och åtgärdsplan, samråd och uppföljning 

kommer att kräva ökade arbetsinsatser. Det kommer också att renodla tillsynsrollen som 

har upplevts som oklar i det frivilliga åtagandet. Ett alternativ skulle vara att lägga det 

huvudsakliga tillsynsansvaret på central eller regional nivå men detta är dock knappast 

praktiskt genomförbart. I de kommuner där PCB-fogar är vanligt förekommande kan det 

finnas många byggnader som behöver inventeras och för vilka samråd beträffande 

sanering måste genomföras. Ytterligare utbildningar för handläggare på kommuner och 

länsstyrelser torde behövas. Information om bindande regler behöver spridas genom ett 

antal olika kanaler individuellt och kollektivt: brev till fastighetsägare, artiklar i lokal-, 

riks- och fackpress och eventuellt också via kommersiella kanaler som annonser i press 

och teve, direktreklam till fastighetsägare osv. 

Uppföljning 

Rapportering av inventeringsresultat bör göras till kommunen som operativ tillsynsmyndighet. 

Naturvårdsverket och Boverket som centralt ansvariga myndigheter behöver 

sedan för vidare rapportering till regeringen och den Europeiska kommissionen en 

nationell sammanställning av materialet. En sådan sammanställning kan göras inom 

ramen för länsstyrelsernas tillsynsarbete eller genom en enkät direkt till kommunerna. 

Miljökonsekvenser 

Under avsnittet Pågående emissioner och effekter i avfallsledet beskrivs vilka emissioner 

som pågår och som kan uppkomma från hantering av byggoch rivningsavfall. PCBanvändningen 

är reglerad inom EU och en avveckling pågår. I de flesta medlemsstater är 

den gamla "öppna" användningen inte på dagordningen ännu. Sverige, Norge (EES) och 

Finland är de länder i vår närhet där PCB i byggnader kommit på dagordningen. I den 

mån som samma byggteknik med prefabricerade fasadelement av betong, stora tegelfasader 

och naturstensfasader använts kan man förvänta sig att samma typer av väderbeständiga 

fogmassor använts. Användning för andra liknande ändamål som tätningar runt 

fönster, plåtbeslagning, skyltfönster och glasade partier i allmänhet kan också antas 

förekomma i varierande omfattning. 

Som ett resultat av pågående emissioner från teknosfären och re-emission från tidigare 

utsläpp av PCB så pågår ett atmosfäriskt nedfall av PCB över Sverige av storleken 

sannolikt 0,5 till 2 ton per år. En sanering av byggnader från PCB, till betydande kostnad, 

bör ställas i relation till pågående utsläpp och till de utsläpp som kan förorsakas av själva 

saneringsarbetet. Spridningen kan rimligen få vara av storleken något års utsläpp utan 

22


Dnr 643-2492-02 

åtgärder. De mätningar som gjorts av PCB-spridningen från sanering tyder på att ett 

omsorgsfullt arbete med intäckning och effektiva punktutsug uppfyller detta krav. 

Det kan tilläggas att åtminstone användningen av lysrörsarmaturer med PCBkondensatorer 

inomhus i olyckliga fall kan utgöra en risk i samband med brand. PCB kan 

spridas och dioxiner kan bildas. Arbetsmiljöverkets PCB-kungörelse, AFS 1985:1, anger 

att PCB-apparat skall vara uppställd så att ohälsa eller olycksfall, som den kan orsaka vid 

brand eller explosion, förebyggs. En PCB-apparat definieras som kondensator, transformator 

eller annan teknisk anordning som innehåller mer än 0,5 kg PCB räknat som 100procentig 

PCB. Någon regel om sammanslagning av totala PCB-mängden i en lokal finns 

inte i föreskriften. Bl. a. anges också att det skall finnas anordnig under en PCB-apparat 

som ska samla upp utläckande PCB. Såvitt känt har inte bestämmelsen tillämpats på 

lysrörsinstallationer, som kan innehålla 50 gram PCB per lysrör. Tio lysrör i en 

arbetslokal kan mycket väl förekomma och då överstiger totalmängden PCB där 0,5 kg. 

Motsvarande risker finns naturligtvis med all PCB som finns i en byggnad som drabbas 

av brand. Hanteringen av dessa frågor bör kunna genomföras inom branschen med stöd 

av försäkringsbolagen. Inventeringsresultaten från Stockholm som visar på 24 % av PCBmängden 

i småkondensatorer avslöjar at frågan inte kan ignoreras. 

Arbetsmiljökonsekvenser 

Sanering av fogmassor innehållande PCB utförs i stort sett hantverksmässigt med hjälp av 

speciella verktyg. Oftast en vibrerande kniv först och sedan en vinkelslip eller en 

slipmaskin med diamantstift för inåtgående vinklar. Verktygen är jämförelsevis tunga, 

också beroende på att det behövs kraftiga punktutsug för att för hindra dammspridning. 

Maskinerna vibrerar också vilket delvis kan åtgärdas med hjälp av speciella dämpande 

handtag. Arbetet ska utföras på fasader och någon form av ställning behövs normalt för 

att komma åt alla fogar. Fasta ställningar kan göra att arbetet måste utföras på obekväm 

arbetshöjd. Skyddsåtgärder i form av andningsskydd behövs också vilket gör arbetet 

tyngre. 

Arbetsmiljöverket har av ergonomiska skäl framfört invändningar mot att saneringen 

drivs så långt som till slipning av fogarna. Tunga, vibrerande maskiner och påfrestande 

arbetsställningar bedöms kunna leda till belastningsskador. En sanering som endast 

innebär att fogmassan skärs bort med en vibrerande kniv har därför förordats av 

Arbetsmiljöverket. 

Enligt de nämnda undersökningar som gjorts i projektet spridning av PCB från fogar 

till omgivande material medför det att 4-20 % av PCB-mängden lämnas kvar i betongen. 

Det innebär att en inte obetydlig del lämnas kvar för senare åtgärd. Det är därför sannolikt 

att slipning ändå måste utföras vid byte av den nya fogmassan även om en del PCB 

vandrat tillbaka till denna. Slipning kan också vara ett nödvändigt moment för att den nya 

fogen skall fästa på det omgivande materialet på ett säkert sätt. Normalt slipas all gammal 

fogmassa bort med vinkelslip enligt anvisningar från Svenska Fogbranschens Riksförbund. 

Det kan behövas begränsningar av de ergonomiska påfrestningarna genom krav på 

höj- och sänkbara ställningar, avvibrering och tyngdavlastning av maskiner, korta 

23


Dnr 643-2492-02 

arbetspass och så vidare. På det sättet bör en sanering till en tekniskt rimlig nivå kunna 

göras utan oacceptabla arbetsrisker. 

Ekonomiska konsekvenser 

Fog- och golvmassor 

Inventering av förekomsten av PCB-haltiga fogmassor eller golvmassor innebär 

jämförelsevis måttliga kostnader. Analyskostnaden per prov är från 500 kronor och uppåt. 

Till detta kommer provtagningskostnaden. Sanering av en byggnad som innehåller PCB 

kan däremot bli mycket kostsam. Kostnaden för sanering och omfogning kan, beroende 

på byggnadens utformning, uppgå till 200-500 kronor per löpmeter och i extremfall till 

och med 1 000 kronor per löpmeter. Till detta kommer kostnaden för avfallshanteringen. 

Mottagningsavgiften hos Sakab är 15 500 kronor per ton, vartill kommer transportkostnaden. 

Någon uppskattning av kostnaden för sanering av golv med PCB-haltig golvmassa 

har inte gjorts. 

Nedan följer ett försök till uppskattning av totalkostnaden för fogsanering. Om totalmängden 

PCB i fogmassa i byggnader är 100 – 500 ton så blir mängden fogmassa 500 till 

5000 ton räknat på en halt av 10 – 20 % PCB. Om mängden fogmassa per löpmeter fog är 

0,25 kg blir det 2 till 20 miljoner löpmeter fog. Med en kostnad av 200 kr/lm blir 

kostnaden 400 miljoner till 4 miljarder kronor, med en kostnad på 500 kr/lm blir 

kostnaden 1 till 10 miljarder. Ytterligheterna att det totalt är mycket PCB, att halten är 

runt 10 % och att fogarna är svårsanerade är mindre sannolik. Det är också sannolikt, 

utgående från hittillsvarande erfarenheter från inventeringar att mängden PCB ligger i 

intervallet 100 till 300 ton och kanske i den lägre delen av intervallet. Mycket tidigt, när 

problemet med PCB-läckande fogmassor konstaterades nämndes en kostnad på 2 

miljarder och det låter inte orimligt. Kostnaden skulle också kunna bli dubbelt så stor utan 

att det vore uppseendeväckande. Ett av syftena med den schablonmässiga beräkningen är 

att visa det uppenbara att omfattningen av användningen av PCB-fogmassa är helt 

avgörande för kostnaden. 

Den slutsats som kan dras av försöket till kalkyl är att en omsorgsfull inventering av 

förekomsten är nödvändig för att en realistisk kostnadskalkyl för sanering ska kunna 

göras. Kalkylen har en viktig brist som utgörs av att utbyte av fogar ofta är en nödvändig 

underhållsåtgärd och att samordningsfördelar med andra underhålls eller renoveringsåtgärder 

kan uppstå. Som exempel kan nämnas fasadunderhåll i övrigt, utbyte av fönster 

och tilläggsisolering. Att göra en bättre kostnadskalkyl är sannolikt möjligt men den 

nödvändiga grunden, antalet PCB-innehållande byggnader och antalet löpmeter fog som 

måste saneras finns inte tillgänglig idag. 

Isolerrutor 

Totalkostnaden för utbyte av alla PCB-innehållande isolerrutor kan beräknas så här. 

Utgående från en mängduppskattning, 165 000 rutor, från december 2000 av Lars 

Karlsson, Svensk Planglasförening kan det se ut så här. Om endast rutorna byts, alltså det 

24


Dnr 643-2492-02 

som görs när en ruta går sönder och ska bytas ut, kostar den nya rutan ca 1700 kronor. 

Det blir alltså en kostnad för nya rutor på ca 280 miljoner kronor vartill kommer 

monteringskostnaden. 

Oftast är isolerrutorna monterade med gummilist, luftat och dränerat. Ursprungligen, då 

isolerrutorna togs i bruk, var kanske 10-15 % monterade i kitt. De som var monterade i 

kitt har oftast gått sönder och bytts ut. Detta är intressant av det skälet att vid montering i 

kitt kan, enligt norska erfarenheter, kittet vara kontaminerat och i det fallet behöver oftast 

hela fönstret bytas om det är fast monterat eller om det är öppningsbart åtminstone bågen. 

I de fall hela fönstret, karmar och eventuella bågar, behöver bytas av andra skäl och 

kostnaden per fönsterluft uppskattas till 10 000 kronor blir kostnaden totalt 1650 miljoner 

kronor. 

I båda fallen, byte av rutor respektive hela fönster, tillkommer mottagningskostnaden 

för avfallet hos Sakab 8 500 kronor per ton. Om rutorna i medeltal väger 30 kg blir 

avfallsmängden ca 5 000 ton och mottagningsavgiften 43 miljoner kronor, vartill kommer 

transportkostnaden. Detta är kostnader som drabbar fastighetsägaren när utbytet än görs. 

Kalkylen utgående från att hela fönstret behöver bytas överskattar rimligen betydligt 

kostnaden för byggnadernas ägare. Kostnaden per styck kan bli högre i en del fall 

beroende på behovet av ställningsbyggen och den kan bli lägre per styck då det är fråga 

om stora antal fönster. Merkostnaden för att utbytet av isolerrutor med PCB tidigare än 

vad som annars behövts är svår att bestämma eftersom det är avhängigt av när utbytet 

skulle ha gjorts av andra skäl. 

Lysrörsarmaturer 

Motsvarande kalkyl för lysrörsarmaturer har Naturvårdsverket inte kunnat göra på grund 

av brist på data. Ett utbyte av en byggnadsdel som är avskriven ekonomiskt och vars 

återstående tekniska livslängd är okänd är svårt att sätta ett pris på. För lysrörsarmaturernas 

del ger utbytet tillfälle att höja belysningsstandarden eller att minska energiförbrukningen 

genom övergången till bättre utformade armaturer och energisnålare elektroniska 

HF-don. 

Konsekvenser för små företag 

Som nämnts ovan under rubriken Uppnådda resultat släpar de mindre fastighetsägarna 

efter. Ett problem är att dessa inte har personella resurser eller kompetens att själva 

organisera provtagning, analys, utvärdering, rapportering och planering och genomförande 

av eventuell sanering. De små företagen blir tvungna att handla upp dessa eller vissa 

av dessa tjänster av konsulter och byggföretag. Man har inte heller möjlighet att slå ut 

kostnaderna på flera fastigheter där förhoppningsvis inte alla innehåller PCB. Ofta har 

man inte heller renovering/underhåll så väl planerat att man med en viss framförhållning 

kan kombinera olika åtgärder så att exempelvis ställningsbygge kan utnyttjas för såväl 

fogsanering som exempelvis fönsterbyte eller andra fasadarbeten. Ett ekonomiskt stöd till 

sanering skulle gynna ett genomförande men samtidigt med sina administrativa system 

tynga genomförandet. Den begränsade tiden har inte tillåtit en djupare analys av den 

25


Dnr 643-2492-02 

typiska kostnaden för de mindre företagen bland byggnadsägarna. För en liten ägare av en 

byggnad som visar sig innehålla PCB kan de ekonomiska konsekvenserna bli betungande, 

särskilt på kort sikt. 

Vid sidan av de direkta kostnaderna för inventering och sanering finns det andra 

ekonomiska aspekter på inventeringsresultaten, med effekter inom fastighetsmarknaden 

och skattesystemet. Naturvårdsverket är inte berett att ta ställning i dessa frågor på 

grundval av det underlag som nu finns tillgängligt. 

Motivering av avgränsningarna 

av föreslagna regler 

De föreslagna reglerna ansluter sig nära till det åtagande som Byggsektorns Kretsloppsråd 

gjort i sitt PCB-program om inventering av PCB-förekomsten i byggnader och sanering 

av PCB-haltiga fog- och golvmassor. Övriga PCB-haltiga produkter, främst isolerrutor 

och småkondensatorer, ska omhändertas som farligt avfall då de kasseras. De viktigaste 

hälso- och miljöriskerna med dessa senare produkter inträffar i avfallsledet. Det är därför 

avgörande att en utsortering sker som innebär att de kan tas omhand på ett sätt som 

förhindrar utsläpp av PCB till omgivningen. När det gäller isolerrutorna kan man 

konstatera att ca åttio ton PCB i kasserade sådana rutor sannolikt har deponerats, ofta på 

byggdeponier av sämre kvalitet. Mycket små mängder har lämnats till Sakab som är det 

enda svenska behandlingsföretag som har tillstånd att bortskaffa PCB. Ca trettio procent 

av den ursprungliga mängden isolerrutor med PCB uppskattas fortfarande vara i 

användning. 

Ett slutdatum för användning skulle underlätta att hålla uppmärksamheten på frågan 

vid liv. Ett sådant slutdatum bör ligga så långt i framtiden att ett planerat utbyte kan 

genomföras i samband med andra underhålls- och renoveringsarbeten, vilket bör minska 

kostnaderna. Ett slutdatum skulle också kunna vara ett incitament för en teknisk 

utveckling av förbehandling av isolerrutor för att få till stånd en återvinning av planglas 

på byggområdet, så som skett när det gäller bilrutor. Det kan nämnas att på två år har 

omhändertagandet för återvinning av glas ur vindrutor ökat från nära noll till 55 % och 

väntas i år komma över 70 %. En utbyggnad med ytterligare en anläggning kan bli aktuell 

och då kan frågan om planglas från byggsektorn vara av stort intresse. Glasfraktionen är 

en högvärdig råvara för exempelvis mineralullstillverkning. 

I PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCB och farliga PCB-substitut sägs att 

parterna vid vissa angivna tidpunkter skall vidta åtgärder för att ta ur bruk och destruera 

all identifierbar PCB, vilket skulle tala för ett användningsförbud. 

Enligt art. 6.3 i Rådets direktiv 96/59/EG om bortskaffande av PCB och PCT skall 

sådan utrustning som innehåller PCB som inte omfattas av den inventeringsskyldighet 

26


Dnr 643-2492-02 

som föreskrivs i direktivet, alltså inte mer än fem liter PCB-produkt med minst 50 ppm 

PCB, omhändertas särskilt när utrustningen tas ur bruk återanvänds eller bortskaffas. 

När det gäller isolerrutor med PCB finns i dag inte underlag för att konstatera att 

spridning av PCB sker i användningsfasen. Det finns därför i dag inte några omedelbara 

miljöskäl som talar för att tvinga fram ett utbyte till en viss tidpunkt. Det väsentliga är att 

säkerställa att isolerrutorna med PCB omhändertas i särskild ordning och inte hamnar 

tillsammans med annat avfall och att PCB-innehållet därigenom kan spridas till den yttre 

miljön. 

För de stora kondensatorerna (och transformatorerna) var motivet i Sverige för användningsförbud 

de risker som finns i samband med tillbud som brand, överslag eller 

liknande. Något förvaringsförbud för kraftkondensatorer med PCB finns ännu inte men 

detta har dock såvitt känt inte lett till några problem, innehavarna var i huvudsak 

elproducenter och -distributörer – oftast stora, starka aktörer. I anmälningar till Naturvårdsverket 

av innehav av sådana kondensatorer har också åtaganden gjorts att också 

skicka iväg kondensatorerna för bortskaffande. 

När det gäller det stora antalet små objekt med PCB som utgörs av lysrörsarmaturer 

och isolerrutor som innehas av många aktörer kan det befaras att risken att de blir kvar i 

användning, i en del fall mycket länge, om inte ett legalt krav ställs på att de skall 

omhändertas som PCB-avfall. 

Ett sådant krav på utbyte lysrörsarmaturer och isolerrutor med PCB före en viss 

tidpunkt skulle gå längre än åtagandet från Byggsektorns Kretsloppsråd. 

27

Bilagor 


Dnr 643-2492-02 

28

Miljödepartementet 

Uppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader 

Regeringens beslut 

Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att föreslå åtgärder för att 

intensifiera arbetet med att kartlägga och omhändertaga PCB i byggnader. 

Naturvårdsverket bör särskilt utreda om det finns ett behov av tvingande 

åtgärder. I den utsträckning det behövs skall verket lämna förslag till 

författningsändringar. När förslag till nya åtgärder övervägs skall verket 

särskilt beakta mindre fastighetsägares situation avseende de kostnader som 

kan uppstå. 

Uppdraget skall genomföras i samverkan med Boverket. 

Konsekvensbeskrivningar som tar upp effekter för enskilda personer, 

offentliga fastighetsägare och näringslivet i miljömässigt och ekonomiskt 

hänseende skall redovisas. Författningsförslag skall underställas en 

konsekvensanalys i enlighet med kraven i förordningen (1998:1820) om 

särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor. I 

förekommande fall skall redovisningen beakta EG-rättsliga och andra 

internationella åtaganden. 

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 juni 2002. 

Skälen för regeringens beslut 

Regeringsbeslut 1 

Ämnet PCB förbjöds i Sverige 1978 men uppmärksammas fortfarande på 

grund av förekomst av fortsatt höga halter i miljön. PCB är giftigt, långlivat 

och bioackumulerande. Enligt Sveriges åtagande att uppfylla 

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar där bl.a. 

PCB ingår, skall åtgärder vidtas för att minska halterna av PCB i miljön. 

Enligt miljökvalitetsmålet för giftfri miljö i regeringens proposition om en 

kemikaliestrategi för giftfri miljö (prop. 2000/01:65) skall befintliga varor 

som innehåller ämnen som är giftiga, långlivade och bioackumulerande 

hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Enligt EGdirektivet 

(96/59/EG) om bortskaffande av PCB och PCT skall 

medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att snarast möjligt 

säkerställa bortskaffande av använd PCB. 


Rapport dnr 643-2492-02 

Bilaga 1 

Bilaga 1 

2002-03-19 M2002/1114/Kn 

Naturvårdsverket 

106 48 Stockholm

2 

PCB återfinns bl.a. i fogmassor i byggnader som uppförts under åren 1956- 

1973 och undersökningar visar att PCB läcker från fogarna. Mängden PCB i 

kvarvarande fogar landet runt har uppskattats till 300 ton. I mars 1998 antog 

Byggsektorns Kretsloppsråd ett handlingsprogram som innebär att 

fastighetsägarna frivilligt åta sig att inventera och sanera spridningskällor för 

PCB. Utredningen för översyn av producentansvaret (Resurs i Retur, SOU 

2001:102) har utvärderat åtagandet och bl.a. konstaterat att projektet haft 

svårt att nå ut till de små fastighetsägarna. Regeringen bedömer mot denna 

bakgrund att det finns skäl att överväga ytterligare åtgärder för att 

intensifiera arbetet med att kartlägga och omhänderta PCB i byggnader. 

På regeringens vägnar 

Lena Sommestad 

Kopia till : 

Statsrådsberedningen 

Finansdepartementet 

Socialdepartementet 

Näringsdepartementet 

Boverket 

Kemikalieinspektionen 



Bilaga 1 

Viktoria Ljung

Författningsförslag 


Dnr643-2492-02 

Bilaga2 

Bilaga 2 

Naturvårdsverket föreslår att fyra paragrafer läggs till i förordningen om bortskaffande av PCB mm. 

A § Byggnader uppförda eller renoverade under åren 1956 - 1973 och där fogmassa eller halkskyddad 

golvmassa kan ha använts eller isolerrutor monterats eller där armaturer med urladdningslampor då 

installerats skall av ägaren utredas vad avser förekomst av PCB. Vid osäkerhet om förekomst av PCB 

skall en kemisk analys utföras. Resultatet av utredningen samt en åtgärdsplan skall senast den 30 juni 

2004 skriftligen rapporteras till den operativa tillsynsmyndigheten. 

Åtgärdsplanen skall innehålla en beskrivning av var PCB förekommer och en tidplan för att sanera 

och omhänderta material/byggnadsdelar/utrustningar som avfall. 

B § Bestämmelser om att isolerrutor innehållande PCB i förseglingsmassan samt PCB-kondensatorer i 

armaturer för urladdningslampor som kasseras skall sorteras ut och omhändertas som farligt avfall 

finns i avfallsförordningen (2001:1063) och förordningen (1985:837) om PCB mm. 

C § Byggnader som har högre halt av PCB i fog- eller golvmassa än 500 miljondelar (vikts-ppm) eller 

0,05 vikts- % skall av ägaren senast den 31 december 2008 i samråd med tillsynsmyndigheten ha 

dekontaminerats. 

D § Byggnadsdel som innehåller PCB i lägre halt än 500 ppm skall av byggnadens ägare 

dekontamineras innan byggnads- eller rivningsåtgärd som omfattar de kontaminerade materialen. 

I författningsförslaget används uttrycken utredning och dekontaminering som synonymer till 

inventering och sanering som en anpassning till befintlig författningstext inom området. 

I samband med framtida revidering av avfallsförordningen bör frågan om transporttillstånd för 

transporter av PCB-haltigt avfall ses över. 

Dessa förslag kan föranleda behov av följdändringar i denna eller annan lagstiftning.

PARCOM DECISION 92/3 

ON THE PHASING OUT OF PCBs AND 

HAZARDOUS PCB SUBSTITUTES 1 


Dnr643-2492-02 

Bilaga3 

Bilaga 3 

CONTRACTING PARTIES TO THE CONVENTION FOR THE PREVENTION OF MARINE 

POLLUTION FROM LAND-BASED SOURCES AGREE: 

To prevent PCBs and hazardous PCB substitutes from entering the marine environment and to this end they 

shall: 

1. take measures to phase out and to destroy in an environmentally safe manner all identifiable PCBs as 

soon as possible with the aim of complete destruction, including the interim options of safe deep 

underground disposal in dry rock formation of capacitors and empty transformers, ensuring that the time 

between taking out of service and destruction is as short as practicable: 

a. by 1995, or by the end of 1999 at the latest, for Iceland and the Contracting Parties which are 

riparian to the North Sea; 

b. by 2005, or by the end of 2010 at the latest, for the remaining Contracting Parties. 

2. take measures to phase out and to destroy in an environmentally safe manner hazardous PCB substitutes 

in use with the aim of complete destruction, including the interim options of safe deep underground 

disposal in dry rock formation of capacitors and empty transformers, ensuring that the time between 

taking out of service and destruction is as short as practicable: 

a within seven years, at the latest, after their identification for Iceland and the Contracting Parties 

which are riparian to the North Sea 2 2; 

b. between identification date and the year 2010 or between identification date and seven years 

later, whichever date is later for the remaining Contracting Parties. 

3. take measures in order to prevent or strictly control the use of hazardous PCB substitutes in capacitors 

and transformers. 

This decision supersedes PARCOM Decision 90/4 on the phasing out of PCBs. 

1 In the context of this Decision hazardous PCB substitutes are defined as "persistent, bioaccumulative organic 

compounds with hazard or structure characteristics comparable to those revealed by PCBs". In assessing the 

hazardous character of the proposed PCB substitutes Contracting Parties shall take account of the Guidelines for 

Environmental Risk Assessment Scheme annexed to this Decision. 

2 With regard to France, this Decision applies to the area covered by the Convention.



Bilaga 4 


Dnr 643-2492-02 Rp 

Bilaga 4 

Bilaga 4 

PCB i byggnader 

Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd 

Program 98-03-16 

Rev 98-09-08 

BYGGSEKTORNS KRETSLOPPSRÅD 

REGERINGSGATAN 67, PLAN 5, BOX 1707, 111 87 STOCKHOLM,

Innehållsförteckning 

Förord 

1 Inledning 

1.1 Bakgrund 

1.2 Förutsättningar i projektet 

2 Projektet PCB i byggnader 

2.1 Syfte 

2.2 Mål 

3 Projektarbetet 

3.1 Avgränsningar 

3.2 Handlingsplan med tider 

3.3 Projektorganisation 

3.4 Projektets genomförande 

3.5 Ekonomi 

TELEFON 08-613 57 85, FAX 08-21 06 24 



Bilaga 4

Förord 

REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex 98-03-16 

PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd 


Bygg- och fastighetssektorn har på eget initiativ år 1994 bildat Byggsektorns Kretsloppsråd 

- ett uttryck för sektorns växande miljöintresse och ambitioner att vara en stark 

drivkraft för ett uthålligt kretsloppssamhälle. 

Rådet har enats om en handlingsplan ”Miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande” 

i avsikt att ta ett totalansvar för att utveckla och använda byggvaror, byggsystem 

och byggmetoder som främjar hushållning med naturresurser och begränsar 

negativ miljöpåverkan. 

Rådet är uppbyggt kring fyra intressegrupper: byggherrar och fastighetsägare, arkitektföretag 

och tekniska konsultföretag, byggoch installationsföretag samt byggmaterialindustrin. 

Varje intressegrupp har tre representanter i rådet. 

Byggsektorns handlingsplan är ett gemensamt åtagande som omfattar hela byggprocessen 

och också gäller ägare av byggnadsverk från Vägverket till fastighets- och egnahemsägare. 

Våren 1997 publicerades resultatet från en undersökning i Stockholm, som visade att 

PCB från PCB-haltiga fogmassor i befintliga fogar i betongelementfasader kan spridas till 

miljön. 

Inom Byggsektorns Kretsloppsråd bildades därför under våren en arbetsgrupp för att 

samordna byggsektorns arbete med PCB-frågor, I gruppen ingår Arne Hellström, AB 

Strängbetong, Christer Björklund, J&W Bygg & Anläggning, Bertil Grandinsson, SBUF 

och i projektets inledningsskede Jan Flodén, HSB, som hade ansvaret för gruppens arbete. 

Under hösten har detta ansvar tagits över av Per Lilliehorn, SABO AB. 

I september i år kallade Naturvårdsverket (NV) till möte för att från byggoch fastighetsbranschens 

representanter få klarlagt hur branschen tänker hantera problemet med PCB i 

befintliga byggnader. Om inte branschen frivilligt vidtar åtgärder, kan NV komma att tillgripa 

regleringsåtgärder. NV framhöll vikten av att snarast informera fastighetsägarna, så 

att de blir uppmärksamma på hur man kan identifiera PCB, och hur PCB-haltiga material 

bör hanteras vid t ex underhållsåtgärder, så att inte PCB av misstag sprids i naturen. 

Kretsloppsrådets ”Projektgrupp PCB” har beslutat att genomföra ett projekt avseende 

identifiering och sanering av PCB i landets byggnader. Föreliggande program för 

projektet ”PCB i byggnader” togs vid ett möte i Byggsektorns Kretsloppsråd 98-03-05, 

med vissa mindre justeringar. Dessa har nu inarbetats och i materialet har också gjorts 

några redaktionella förändringar. 

Föreliggande program bygger på förutsättningen att en tillfredsställande finansiering kan 

åstadkommas. 

Stockholm den 16 mars 1998

1 Inledning 

1.1 Bakgrund 

REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex 


Program 98-03-16, rev 98-09-08 

PCB – polyklorerade bifenyler – är fettlösliga ämnen som kan skada reproduktionsförmågan 

och påverka immunförsvaret. Eftersom ämnena är mycket svårnedbrytbara, 

ackumuleras de i näringskedjan. Till de påverkade arterna hör t ex havsörn, pilgrimsfalk, 

utter och säl. Men även människan kan påverkas. Effekter har bl a konstaterats på barns 

inlärning. 

PCB har bl a värdefulla elektriska egenskaper och är flamsäkra. De har därför använts i 

elektrisk utrustning, transformatorer och kondensatorer, men även som tillsats bl a i 

fogmassor. Fogmassor används för att ta upp rörelser i byggnadskonstruktioner. Det är 

viktigt att fogmassan håller sig mjuk under en längre tid och PCB har i dessa produkter 

använts som mjukgörare. PCB användes i byggprodukter från mitten av 50-talet och 

fram till 1972, då PCB-användning i öppna system förbjöds. 

Arbetet med att begränsa spridningen av PCB till miljön har pågått under många år och i 

första hand varit inriktat mot det största användningsområdet – elindustrin. Arbetet har 

varit framgångsrikt. Man har i den nationella miljöövervakningen kunnat se en stadig 

minskning av PCB-halter i biologiskt material sedan 1970-talet. Men det finns fortfarande 

stora mängder PCB i omlopp i miljön. I Sverige får vi troligen i oss det mesta av 

vår PCB-belastning via fet fisk från Östersjön. 

PCB-haltiga fogmassor användes bl a i fogar mellan fasadelement av betong i miljonprogrammets 

bostadshus och även i fogar mot fönster och glaspartier och som rörelsefogar 

t ex i stora tegelfasader. 

Förutom i fogmassa kan ämnet också finnas i 

• startkondensatorer i enfasmotorer (t ex i oljebrännare och tvättmaskiner) 

• kondensatorer i vissa lysrörsarmaturer, främst i större lokaler (t ex industrihallar) 

• vissa golvmassor som används främst i industrilokaler och storkök 

• förseglingsmassa i isolerrutor 

För att ta reda på om PCB i fogmassor kan spridas till miljön initierade Naturvårdsverket 

och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Stockholm en undersökning av några 

byggnader från den aktuella tidsperioden. Resultatet visade att PCB kan läcka ut från 

befintliga fogar och förorena intilliggande byggnadsdelar samt spridas till omgivande 

mark och luft. Fogmassor som tillverkats med tillsats av PCB bör därför bytas ut. 

1.2 Förutsättningar i projektet 

Byggvaror med PCB-innehåll som kräver åtgärder 

PCB-haltiga fogmassor kan finnas i hus som har byggts eller renoverats under perioden 

1956-1974. Framförallt gäller det hus av prefabricerade betongelement. 

De fogmassor som har tillverkats med PCB som en komponent innehåller vanligen höga 

halter PCB och är de som är mest angeläget att åtgärda. Fogmassor som visat sig 

innehålla mer än 500 ppm bedöms tillhöra den kategorin. Gränsen för omedelbara 

åtgärder läggs således vid 500 ppm. Det är troligt att merparten av fogmassorna med en 

4



Program 98-03-16, rev 98-09-08 

komponent av PCB finns kvar i byggnaderna från den aktuella perioden. Erfarenheter 

från Göteborg visar att denna typ av fogmassor finns i uppskattningsvis ca 80 % av 

fastigheterna med betongelement byggda före 1974. 

Den stora gruppen fogmassor med halter under 500 ppm men över 1 ppm utgörs 

sannolikt av sekundärt förorenade massor, dvs massor som förorenats av kvarvarande 

PCB vid tidigare omfogning. Fogmassor från fastigheter byggda eller fogrenoverade 

före 1974 skall antas vara förorenade med PCB. Dessa kan vid byte/rivning antingen 

analyseras med avseende på PCB-innehåll för att kunna hanteras på ett miljöriktigt sätt 

eller utan analys sändas för godkänd destruktion. Fastighetsägaren bör välja lämpligt 

alternativ med hänsyn till omfattningen av fogmassor som skall åtgärdas, bedömning av 

kostnaden för åtgärderna mm. 

För att uppnå en förenklad samt ekonomiskt och tekniskt rimlig hantering bör de 

fogmassor, som vid analys visar sig innehålla mindre än 50 ppm PCB, kunna hanteras 

utan att betraktas som farligt avfall. Att de ändå hanteras på ett ur miljösynpunkt riktigt 

sätt skall garanteras av att föreskrifter tas in i dokument som styr entreprenörens arbete. 

T ex kan en ”branschstandard” utformas för hantering av fogmassor som restprodukt, 

till vilken hänvisningar kan göras i AF för entreprenaden. 

Det är viktigt att beakta att det är fastighetsägaren som har ansvaret för att fogmassan 

hanteras på ett miljöanpassat sätt. 

I tabellen visas PCB-haltiga byggvarors indelning efter bedömd risk för PCB-spridning till omgivningen. 

Byggvara från 1956-1973 med PCB Åtgärdas snarast Åtgärdas först vid 

byte/rivning 

Fogmassor som tillverkats med innehåll av 

PCB (PCB-halt över 500 ppm) 

X 

Fogmassor tillverkade utan PCB förorenade 

av vid omfogning kvarvarande PCB 

PCB-haltig golvmassa med ytan exponerad ? Utreds i projektet ? 

PCB-haltig golvmassa, inbyggd X 

Isolerglas med PCB-haltig förseglingsmassa X 

Kondensatorer i lysrörsarmaturer, oljebrännare 

mm med PCB 

Lysrörsarmatur och oljebrännare med oljekondensator som tagits i bruk före 1974 kan 

innehålla PCB och skall hanteras som farligt avfall vid byte/rivning, om det inte finns 

dokumentation som visar att de ej innehåller PCB. 

Isolerrutor monterade före 1974 kan ha PCB-haltig förseglingsmassa och skall hanteras 

som farligt avfall vid byte/rivning. 

Hur PCB-haltig golvmassa med exponerad yta bör hanteras, kommer att utredas i 

projektet. Sådanan golv skall hanteras som farligt avfall vid byte/rivning. 

Projektet kommer att i första hand uppmärksamma PCB-haltiga fogmassor. 

5 

X 

X


PCB-projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd 


2 Projektet PCB i byggnader 

2.1 Syfte 

PCB-förekomst i byggnader i landet skall kartläggas, kunskap om tekniska metoder för 

identifiering, analys och sanering av PCB i byggnader skall samlas in och utvärderas 

samt lämplig hantering av PCB-haltiga restprodukter utredas. Information skall spridas 

till fastighetsägare m fl i hela landet om vid vilka halter åtgärder bör vidtas och om 

rekommenderad teknik för identifiering, sanering och restprodukthantering. 

Detta skall leda till att byggoch fastighetsbranschen på ett korrekt sätt inventerar och 

hanterar de PCB-haltiga material som bedöms innebära stor risk från hälso- och miljösynpunkt. 

Syftet är också att bygga på frivillighet från byggsektorns sida och därigenom nå bästa 

möjliga effektivitet. 

2.2 Mål 

1. Alla fastighetsägare skall senast under maj 1998 få en första information om 

riskerna med PCB, om halter där åtgärder rekommenderas, om teknik för att 

identifiera och sanera PCB i byggnader och om hur PCB-haltiga restprodukter 

skall tas omhand. 

2. Eventuella kompletterande rekommendationer för hantering av PCB-haltiga 

restprodukter skall vara utarbetade till årsskiftet 1998/99. 

3. Alla fastighetsägare m fl skall få mer ingående information om identifieringsoch 

saneringsmetoder och hantering av PCB-haltiga restprodukter senast i 

början på 1999. Samma information skall då finnas tillgänglig för hela byggoch 

fastighetsbranschen. 

4. Under 1998 skall inventeras vilka mängder av PCB som uppskattningsvis finns 

i fogmassor, golvmassor och isolerrutor och under 1999 skall inventeras i vilka 

fastigheter detta material finns. 

5. De identifierade PCB-haltiga material som bedöms kunna innebära betydande 

risk för miljö och hälsa skall vara sanerade till årsskiftet 2002/03. 

3 Projektarbetet 

3.1 Avgränsningar 

Att ta hand om PCB-problemet är i första hand en uppgift för landets fastighetsägare, 

som har ansvaret för att identifiera och byta ut de byggmaterial som kan sprida PCB till 

omgivningen. Fastighetsägarna måste också ha kunskap om hur man vid utbyte eller 

rivning på ett miljöriktigt sätt skall hantera dessa och andra byggprodukter som 

möjligen kan innehålla PCB. Kretsloppsrådet har här en samordnande och stödjande 

funktion gentemot fastighetsägarna. 

Även andra grupper inom byggsektorn är berörda av detta arbete, som t ex fogentreprenörer 

och konsulter, liksom tillverkare av vissa byggprodukter. 

6




Avgränsningar för Kretsloppsrådets ansvar och uppgifter, vilka skall finansieras centralt 

i projektet, framgår av handlingsplanen, som redovisar var ansvaret bör ligga för olika 

aktiviteter. PCB-gruppen kommer att vara initiativtagare och samordnare av aktiviteterna 

och kommer att utföra vissa arbetsuppgifter med egna resurser eller med hjälp av 

konsulter. 

I projektet kommer att behandlas PCB-haltiga material i byggnader och i inredning/utrustning 

som är normalt förekommande i byggnader. Transformatorer kommer inte att 

ingå i projektet. 

3.2 Handlingsplan med tider 

Handlingsplanen tar upp aktiviteter som bör ingå i ett åtagande i branschen. De aktiviteter 

där Byggsektorns Kretsloppsråds Projektgrupp PCB har ett ansvar eller skall driva 

frågan har markerats med PCB-gr. 

Handlingsplanen visar de aktiviteter som är planerade men inför genomförandet kan den 

aktuella situationen och behov av vissa prioriteringar medföra att genomförandet inte 

blir helt enligt planen. 

Förslag till tider för genomförande av aktiviteterna har angetts. 

Aktiviteter Ansvar Tid 

1 I samråd med Naturvårdsverket utreda 

vilka halter av PCB som kräver åtgärder. 

2 Utforma och fastställa program för PCBprojektet 

7 

BYKR, 

PCB-gr 

Samråd 

NV 

Bransch- 

organis. 

Fastighetsägare 

Andra 

projekt 

Klart 

98-04-01 

X 98-02 

3 Utarbeta informationsplan X X 98-03 

4 Sammanställa och värdera dagens kunskap 

om teknik för identifiering och sanering 

mm 

Delaktiviteter: 

4.1 Sammanfatta kunskap om risker med 

PCB. 

4.2 Sammanställa uppgifter om vid vilka 

PCB-halter åtgärder rekommenderas. 

4.3 Sammanställa tillgängliga uppgifter om 

mängder av PCB-haltiga material i landets 


4.4 Sammanställa uppgifter om 

- inventerings- och identifieringsmetoder 

för PCB i fogmassor. 

- teknik för sanering av PCB i fogmassor. 

- teknik för omhändertagande av avfallet 

från fogsaneringen. 

Samråd 

NV 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

Samverkan 

Klart 

98-05-01


Program 98-03-16, rev 98-09-08 


4 Sammanställa och värdera dagens kunskap 

om teknik för identifiering och sanering 

mm. Forts. 

4.5 Sammanställa 

- råd för upphandling av identifierings- 

och saneringstjänster. 

- kostnadsuppgifter från genomförda 

saneringar. 

4.6 Sammanställa uppgifter om 

- var i byggnader PCB i övrigt kan finnas. 

- inventeringsmetoder för PCB i golv- 

massor, isolerglas, kondensatorer i 

armaturer mm. 

4.7 Utreda hur PCB-haltiga material (utöver 

fogmassor) skall tas omhand vid rivning. 

4.8 Formulera råd för hantering av dessa 

restprodukter. 

4.9 Samla uppgifter om hur hyresgäster 

informerats i genomförda projekt. 

5 Första information till fastighetsägare m fl 

om PCB-problemet och teknik för åtgärder 

Delaktiviteter: 

5.1 Formulera information som kan förmedlas 

till allmänheten och pressen. 

5.2 Informera allmänheten och pressen. 

5.3 Utforma en första skriftlig information till 

fastighetsägare. 

5.4 Distribuera denna information till så 

många fastighetsägare som möjligt. 


8 

BYKR, 


Samråd 

NV 

X 

X 

X 

X 

X 

Samråd 

NV 

X 

X 

X 

Bransch- 

organis. 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

Fast-org, 

kommuner 

m fl 


Andra 

projekt 

Samverkan 

Klart 

98-05-01 

98-04 - 

98-05 

6 Kartläggning av problemet 98-99 

Delaktiviteter 

6.1 Inventera vilka mängder av PCB det 

uppskattningsvis finns i fogmassor, golv, 

isolerrutor och kondensatorer. 

6.2 Inventera vilka fastigheter som har PCB i 

fogmassor, golv, isolerrutor och 

kondensatorer. 

6.3 Inventera PCB-halter i mark vid vissa 

byggnader med PCB-haltiga fogmassor 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

Älvsborgsproj 

. 

1998 

98-99 

Klart 

99-01?

PCB-projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd 



7 Utvärdera och beskriva tekniska metoder 

för identifiering och sanering 


7.1 Utvärdera metoder för 

- provtagning 

- analys, värdera noggrannhet 

- sanering 

av fogmassor 

7.2 Utvärdera metoder för identifiering och 

beskriva hantering av PCB-haltiga 

golvmassor, isolerrutor och kondensatorer 


9 

BYKR, 


X, 

samråd 

NV 

X 

X 

Bransch- 

organis. 


Andra 

projekt 

X X 98-02 - 

99-01? 

X 

X 

Samverkan 

med 

Älvsborgsproj 

m fl 

8 Utveckla tekniska metoder Samverkan 


8.1 Utveckla metoder för identifiering av 

PCB i fogmassor 

8.2 Utveckla metoder för sanering av PCBhaltiga 

fogmassor 

8.3 Ev ytterligare utvecklingsarbete 

X 

X 

X 

X 

X 

98-02 - 

99-06 

9 Ta fram hjälpmedel X X X Klart 

99-01? 


9.1 Utarbeta handledning för fastighetsägare 

för identifiering och sanering av PCBhaltiga 

fogmassor. 

9.2 Utarbeta mall för inventering av PCBhaltiga 

fogmassor. Ryms ev inom punkt 

9.1 alt utarbetas separat tidigare. 

9.3 Utforma förslag till hjälpmedel för 

upphandling av entreprenader avseende 

sanering av PCB. 

X 

X 

X 

Samverkan 

med andra 

proj



Program 98-03-16, rev 98-09-08 

Aktiviteter Ansv/ utförs av Tid 

10 

BYKR, 


Bransch- 

organis. 


Andra 

projekt 

10 Utreda kostnader X Klart 

99-01 


10.1 Utreda kostnader för sanering 

10.2 Utreda ev bidrag för sanering 

10.3 Utreda kostnader för framtida omhändertagande 

av resterande PCB-haltiga 

material i byggnader efter utbyte av 

fogmassor (Överenskomma med SAKAB 

om principer för prissättning.) 

11. Identifiera och sanera PCB-haltiga 

material i byggnader med den största 

risken för hälsa och miljö 

X 

X 

X 

X 1998 - 

2003 

12 Fortsatt teknikinformation och utbildning X, NV X 98-06 - 

99-06 


12.1 Ta fram broschyr om PCB 

12.2 Sprida broschyren 

12.3 Genomföra teknikseminarier och 

konferenser om PCB 

12.4 Genomföra utbildning om PCB 

12.5 Utarbeta handbok för miljöanpassad 

hantering av PCB i byggnader 

(handledning enl 9.1 infogas i denna). 

12.6 Sprida information genom hemsida på 

Internet. 

X, NV 

X 

X 

X 

Äv kommuner 

X 

X 

Samarb 

m Sths 

miljöförvaltn 

m fl 

13 Redovisning och uppföljning X X Klart 

2003 


13.1 Följa upp åtgärder avseende de primära 

spridningskällorna 

13.2 Identifiera och beskriva kvarvarande 

frågeställningar 

X 

X 

X 

X



Program 98-03-16, rev 98-09-08 

3.3 Projektorganisation 

Projektgrupp PCB 

Per Lilliehorn SABO AB projektansvarig 

Christer Björklund AB Jacobson & Widmark 

Bertil Grandinson SBUF 

Arne Hellström AB Strängbetong 

Projektsekreterare 

Gunilla Rex Rex Hus & Miljökonsult 

Kansli 

Per Lilliehorn SABO AB 

Gunilla Rex Rex Hus & Miljökonsult 

Kristin Åberg SABO AB 

Christer Björklund J&W 

Referenspersoner 

Kerstin Wahlberg Arbetarskyddsstyrelsen 

Stig Hedén Boverket 

Winnie Birberg Kemikalieinspektionen 

Sten Hebert Miljöteknikdelegationen 

Lars Asplund Naturvårdsverket 

Jan-Erik Hagman Byggherreföreningen 

Anna Larsson HSB 

Gun-Britt Sohlberg Hyresgästernas Riksförbund 

Ted Lindqvist Kommunförbundet 

Magdalena Rondahl Riksbyggen 

Anders Persson SBC 

Karin Witalis Sveriges Fastighetsägareförbund 

Roger Lundmark Västerbottens läns landsting, Landstingsförbundet 

Håkan Forsberg Plast- och Kemibranscherna (Acrydur AB) 

Kåre Nordin Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) 

Hans Zackrisson Fogspecialisten AB 

Per Johansson Glasbranschföreningen 

Sven-Ola Nilsson Maskinentreprenörerna 

Bo Jedler Plast- och Kemibranscherna 

Per Berg Rivstarten AB 

Hans Öqvist Snickerifabrikanternas Riksförbund (SNIRI) 

Rolf Neuendorff Stena Bilfragmentering AB 

11



Program 98-03-16, rev 98-09-08 

Cecilia Fajerson Sveriges Limleverantörers Förening och 

Sveriges Färgfabrikanters Förening (SVEFF) 

Leif Nilsson Emmaboda Glas AB 

Ingvar Folkesson Sveriges Fogentreprenörers Riksförening 

Lena Stridh SAKAB 

Ulf Alsterlind Byggnads 

Charlotte Bejersten Nalin AB Previa 

Lars G Lindahl Kretslopp Gävleborg, projektledare för projektet 

Miljö- och hälsofarliga ämnen i byggnader 

Anneli Åstebro Miljöförvaltningen, Stockholm, projektledare 

Skärholmenprojektet 

Ingrid Kjellsdotter Staaf Miljökontoret Sundsvall, PCB-projekt i Sundsvalls 

kommun och i Västernorrlands län 

Per-Ola Johannesson Miljösamverkan Älvsborg, projektledare för 

projektet PCB-fria fogar (Lerums kommun) 

Marithe Eriksson Nacka kommun, PCB-projekt i Nacka kommun 

Eva Sikander SP, projektet PCB-fria fogar, Älvsborg 

3.4 Projektets genomförande 

Arbetssätt 

Insamling och spridning av kunskap om teknik 

Ett kansli skall samordna arbetet att samla in och sprida uppgifter om erfarenheter från 

identifieringsoch saneringsarbete som hittills har utförts och från utvecklingsarbete i 

andra pågående och avslutade projekt. Information om tekniken för lämplig hantering av 

PCB skall sedan spridas dels genom utskick av material från de olika branschorganisationerna, 

dels genom lokala teknikseminarier på många olika orter över hela landet. På 

detta sätt bör man kunna nå i stort sett alla berörda fastighetsägare och få förståelse för 

problemet och ge dem incitament att starta identifieringsoch saneringsarbete i de egna 

fastigheterna. 

Samverkan med myndigheter, andra projekt, branschorganisationer mm 

Projektet skall genomföras i samråd med Naturvårdsverket och med bred förankring 

genom att referenspersoner finns med från andra myndigheter, från forskningsinstitut 

och fastighetsägarorganisationer, representanter för hyresgäster, byggentreprenörer, 

byggmaterialindustrin, byggfackförbund samt för kommuner och landsting. 

Kontakt med referenspersonerna kommer att hållas främst per telefon, fax mm under 

projektets gång. Möten kommer att hållas eventuellt i samband med projektstart och 

senare vid behov med valda delar av gruppen. 

Arbetet skall genomföras i samverkan med andra pågående PCB-projekt såsom 

Älvsborgsprojektet och PCB-projekten i Skärholmen i Stockholm och i Nacka kommun 

och projektet Miljö- och hälsofarliga ämnen i byggnader, som utförs vid KTH Byggd 

12



Program 98-03-16, rev 98-09-08 

Miljö i Gävle inom Kemikalieprojektet i Gävleborgs län. Värdefull information om 

tekniska metoder som där arbetas fram och tillämpas skall tas tillvara och förmedlas i 

detta projekt. Exempelvis kan de metoder för identifiering och sanering av PCB-haltiga 

fogmassor som tas fram i Älvsborgsprojektet användas men skall inte vara en 

förutsättning för att starta arbetet med att sprida kunskap om idag lämpligaste teknik för 

identifiering och sanering. 

Metoder för teknikspridning 

Planeringen av hur teknikinformationen skall förmedlas till fastighetsägare m fl skall 

genomföras i samråd med Miljöteknikdelegationen. Genom arbetet i detta projekt 

kommer kanaler och metoder för information att sökas, som kan användas vid kommande 

informationssatsningar inom byggoch fastighetsbranschen. 

Teknikutveckling 

Inom projektets ram planeras utveckling av en metod att identifiera PCB-haltiga 

fogmassor på plats. Kostnad för detta är budgeterad under rubriken ”Underlag för 

utvärdering av provtagnings-, analys- och saneringsmetoder”. 

I projektet planeras också viss utveckling av maskinutrustning för dammsugning vid 

slipning av fogar efter det att fogmassan skurits bort. Det gäller att få fram utrustning 

som minimerar utsläppen av slipdamm och som är mer ergonomiskt riktig. 

Sysselsättningseffekter 

Fogentreprenörerna har gjort en bedömning av sysselsättningseffekten av identifiering 

och sanering av PCB-haltiga fogmassor i Göteborgsområdet. Dessa uppskattas till ca 

200 årsarbeten. En grov bedömning för hela landet kan vara totalt ca 2 000 årsarbeten. 

Sysselsättningseffekterna kan bedömas med något större noggrannhet, då uppgifter har 

tagits fram om antalet hus byggda av betongelement i landet under den aktuella 

perioden. 

Kostnader för omhändertagande av PCB-haltigt rivningsmaterial 

En diskussion skall föras med SAKAB om principer för prissättning av omhändertagande 

av resterande PCB-haltigt material i byggnader som sanerats på PCB i 

fogmassor. Detta skall ge möjlighet för fastighetsägare som genomfört fogsanering i 

sina byggnader att få en uppfattning om dessa kostnader vid en framtida rivning. 

Miljödokumentation 

Projektgruppen kommer också att rekommendera fastighetsägare att samla alla uppgifter 

från inventering av PCB och de saneringsåtgärder som utförs i en miljödokumentation 

för den aktuella byggnaden. Även krav på hantering av de PCB-haltiga materialen i 

samband med rivning bör beskrivas. På så sätt blir byggnadens miljöstatus när det gäller 

PCB tillgänglig för den som vill göra ändringsarbeten eller när byggnaden skall rivas. 

I en sådan miljödokumentation bör också anges om man bedömer att uppföljning 

behöver göras efter en tid i form av nya undersökningar av PCB-halter i utbytt fogmassa 

mm och vilka åtgärder som då ev krävs. 

13

Underlag för arbetet 



Program 98-03-16, rev 98-09-08 

Genomförda utredningar, projekt, riktlinjer och arbetsanvisningar som berör PCB, 

redovisade t ex i följande dokument: 

• Generella riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverkets rapport 4638, 1997. 

• Information är inte tillräckligt, Lennart Parknäs, artikel i Miljö & Hälsa, 3/1995. 

• Kartläggning av materialflöden inom byggoch anläggningssektorn, AB Jacobson & 

Widmark, Naturvårdsverkets rapport 4659, 1996. 

• Miljonprogrammets giftiga baksida. PCB i fogmassor i flerfamiljshus av element 

1957-1972, Louise Boije & Hampus Markensten, 1993, Universitetet i Linköping. 

• PCB i fogmassor - stort eller litet problem? Naturvårdsverkets rapport 4697. 

• PCB - förekomst, problem och förslag till åtgärder, A Åstebro, Miljöförvaltningen i 

Stockholm, 1993. 

• PCB-innehållande fogmassor i Stockholm, Y Kafkas, examensarbete Stockholms 

Universitet, 1993. 

• PCB- rapport. Inventering/kartläggning av PCB i byggnader i Lerums kommun, O 

Lundholm, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Lerum. 

• Renovering av fogar innehållande PCB (arbetsanvisningar), Sveriges 

Fogentreprenörers Riksförening, 1998. 

3.5 Ekonomi 

Att omhänderta PCB-fogmassa direkt i byggnaden är ytterst kostnadseffektivt jämfört 

med andra åtgärder som exempelvis marksanering. I en studie i Lerum beräknades 

kostnaden för PCB-destruktion i samband med omfogning till drygt 300 kr/kg. 

Kostnader för projektet inom BYKR 

Kostnaderna som redovisas nedan är en budget utgående från den omfattning av 

kansliarbete mm som bedöms trolig för år 1998. Bedömningen för år 1999 är preliminär 

och kan komma att behöva revideras, då projektarbetet har kommit igång och vi har 

erfarenhet från arbetet under 1998. 

14



Program 98-03-16, rev 98-09-08 

Budget för projektet inom BYKR 1998 1999 2000-02 

kkr kkr 

• Personalkostnader 1998 

(kansli, omfattning en och en kvarts tjänst) 

(Detta kan fördelas på ca 100 kkr för punkterna 

1-3, 10 och ca 1.150 kkr för punkterna 4, 5, 7, 9, 12) 

1.250 

• Personalkostnader 1999 

(kansli, omfattning en heltidstjänst) 

(detta avser punkterna 7, 9, 10, 12, 13) 

500 

• Personalkostnader 2000-2002 (avser punkt 13) 

(kansli, omfattning ca 10 % av en heltid) 

• Underlag för utvärdering av provtagnings-, 

analys- och saneringsmetoder inkl 

300 

utveckling av identifieringsmetod på plats 

(Punkt 8.1, underlag för punkt 7.) 

• Utveckling av maskinutrustning för damm- 

150 

sugning vid sanering 

(Punkt 8.2.) 

100 

• Teknikseminarier, konferenser, utbildning 

• Övriga kostnader 

(förbrukningsmateriel, porto, utformning 

200 200 

av trycksaker mm, exkl tryckning) 150 50 

Summa: 1.850 750 300 

Totalt år 1998-1999 2.600 kkr 

Totalt för projektet 2.900 kkr 

Finansiering 

Teknikspridning och teknikutveckling 

Punkterna 4, 5, 7, 8, 9, 12 innebär teknikspridning och teknikutveckling (summa 

1.900 kkr). För dessa har sökts finansiering från Miljöteknikdelegationen, Gunnel 

Hedman, genom Sten Hebert och bidrag har beviljats med 500 000 kr. SBUF bidrar med 

300.000 för delprojekt om teknisk metodutveckling av saneringsmetoder. 

För ett samarbetsprojekt med Miljöförvaltningen i Stockholm lämnas ett bidrag om 

200 kkr för att utarbeta en handbok för miljöanpassad hantering av PCB i byggnader, 

som skall spridas via Internet. 

En bedömning är att branschen främst genom sina fastighetsägareorganisationer skall 

kunna lämna bidrag med cirka 1.000 kkr. Om stöd från departementet uteblir måste 

fastighetsägarorganisationernas bidrag öka till ca 2.000 kkr. 

Övrig finansiering skall sökas från statliga medel genom inrikesdepartementet. 

Möjligheterna till bidrag från EU bedöms som små men skall undersökas. Projektet 

skulle allvarligt försenas om vi måste avvakta svar från EU. 

15


Program 98-03-16, rev 98-09-08 

Identifiering och sanering 

Många fastighetsägare kommer att ha svårt att finansiera identifiering och sanering av 

PCB i sina fastigheter.För närvarande saknas statligt stöd till PCB-sanering av bostadsfastigheter. 

Ett framgångsrikt genomförande av PCB-saneringen kommer sannolikt att 

ställa krav på att staten går in med någon form av riktat stöd. 


* * * 

16



Bilaga 5 

Bedömning enligt Simplexförordningen 



Bilaga 5 

Bilaga 5 

Enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor skall 

följande frågeställningar belysas: 

1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker? 

PCB har använts i byggnader främst under perioden 1956 till 1973. Om inte åtgärder vidtas kommer läckaget av PCB 

till omgivningen från fogmassor att fortsätta. Spridningen kommer att ske dels direkt från fasader till luft och mark 

men också via byggoch rivningsavfall från deponier och vid återvinning. PCB i golvmassor sprids med skurvatten till 

avloppssystemet och hamnar i huvudsak i slam från reningsverk och kan sedan spridas vidare vid deponering, 

nyttiggörande i jordbruket eller i utsläpp från andra former för återvinning av närsalter från slammet. Avsaknad av 

reglering innebär också att Sverige inte gör fullt ut vad vi åtagit oss i internationella överenskommelser. 

2. Finns det några alternativa lösningar? 

Sedan problemet med spridning av PCB till miljön från befintliga fogar säkert belagts engagerade byggsektorn sig i att 

själv ta hand om sitt problem genom ett frivilligt åtagande. Utsikterna att inom en rimlig tidplan genomföra kartering 

och sanering utan ytterligare styrmedel får betraktas som små. Ökad tillsyn och aktioner från fall till fall genom 

förelägganden från tillsynsmyndigheterna blir mycket tungt och lägger initiativet på fel instans. Problemet ägs av 

byggnadens ägare som genom att ett farligt ämne läcker ut till miljön från byggnaden bedriver en miljöfarlig 

verksamhet som är oacceptabel. 

3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen 

vidta till följd av regleringen? 

Byggnadens ägare måste komma fram till om hans byggnad tillhör riskzonen, d.v.s. innehåller fogmassa, isolerrutor 

eller golvmassa från perioden 1956 till 1973. Han måste handla upp provtagning och analys. Rapportera resultatet till 

tillsynsmyndigheten, i samråd ta fram ett saneringsprogram, upphandla och genomföra det och slutligen avrapportera 

till tillsynsmyndigheten. 

4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen? 

Den första utredningsfasen omfattande provtagning analys och rapportering uppskattas ta byggnadens ägare ägaren två 

arbetsdagar. 

5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för 

småföretagen kan reglerna leda till? 

Storleksordningar på kostnader kan anges. Lönekostnad: 16*400 kr = 6400 kronor. Analyskostnader: 500 till 1 000 per 

prov. Provantal efter byggnadens storlek. Kostnad för provtagning 4 000 kronor. 

6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till nackdel 

för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar? 

Det kan finnas stordriftsfördelar för större fastighetsägare som kan göra en effektivare upphandling av provtagning och 

laboratorietjänster. En samverkan inom fastighetsägarkretsen kan minska skillnaderna. 

7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen? 

Det kan vara svårare för en mindre fastighetsägare att klara av informationen till hyresgäster. 

8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer reglernas 

effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas? 

Efterföljden av kraven på utredning och sanering blir en del av tillsynsmyndighetens uppgift. Ett webb-baserat 

uppföljningssystem skulle underlätta för tillsynsmyndigheten att få överblick och rapportera regionalt.



Bilaga 5 

9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella negativa 

effekter för småföretagen? 

När inventering och sanering har genomförts blir reglerna obehövliga och kan sannolikt upphävas eller i mer generell 

form läggas in i annan författning. 

10. Behöver särskilda hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller 

tiden för reglernas ikraftträdande? 

Hänsyn har tagits vid val av tidpunkt då åtgärder ska ha gjorts klara. 

11. Finns det behov av speciella informationsinsatser? 

Det finns ett stort behov av informationsinsatser och det gäller såväl stora som små fastighetsägare. 

12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter 

som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har kommit 

fram? 

Samråd har skett underhand med Byggsektorns Kretsloppsråd som främst utpekat kostnaderna med utbyte av 

fungerande isolerrutor som betungande. 



Bilaga 5



Bilaga 6 

Litteratur Bilaga 6 

PC-Belastung in Gebäuden: Erkennen, Bewerten, Sanieren. Katalyse e.V., Institut für 

Angewandte Umweltforschung.-Wiesbaden; Berlin Bauverl., 1995. 

Jansson B, Sandberg J, Johansson N, Åstebro A: PCB i fogmassor - stort eller 

litet problem? Rapport 4697 Naturvårdsverket, 1997. 

Bernes C: Organiska miljögifter. Ett svenskt perspektiv på ett internationellt 

problem. Naturvårdsverkets förlag, 1998. 

Sanera PCB! Byggsektorns Kretsloppsråd - Projektet PCB i byggnader (1998). 

Ny utgåva hösten 2000. 

Folkesson I: PCB i bygg fogar. Utveckling och värdering av metoder för sanering 

av PCB-haltiga fogar i byggnader. Svenska Fogbranschens Riksförbund, Svenska 

Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, 1999. 

Folkesson I: Sanera PCB-haltiga fogar. Svenska Fogbranschens Riksförbund. 

Utgåva 3, nov 2000. 

Åstebro A. Inventering av fogmassor med PCB. Handbok för fastighetsägare. 

Miljöförvaltningen i Stockholm, 1999. 

PCB i fogmassor. Slutsatser av inventering i västsvenska kommuner och 

framtagande av fungerande inventeringsteknik. Slutrapport av projektet PCB-fria 

fogar. Länsstyrelsen i Västra Götaland 1999:15, 1999. 

Uppföljning av PCB-fria fogar. Miljösamverkan Västra Götaland, 1999. 

(www.vgregion.se/miljo) 

http://www.sanerapcb.nu/ Webbplats för projektet PCB i byggnader inom 

Byggsektorns Kretsloppsråd. 

http://www.sfr.nu. Webbplats för Svenska Fogbranschens Riksförbund. 

Jansson B, Bergström U, Johansson C, Järnberg U, Shen Y, Åstebro A: 

Ogonmattet - a case study of emissions during replacement of PCB containing 

sealants. Institute of Applied Environmental Research, Stockholm University, and 

Environment and Health Protection Administration, City of Stockholm, 2000. 

Sikander E, Sundahl M, Tornevall M, Ek-Olausson B, Hjorthage A, 

Rosell L, Johannesson P-O: Utveckling och utvärdering av metoder för utbyte av 

PCB-haltiga fogmassor. SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, 1999. 

Sundahl M, Hjorthage A, Torstensson C, Ek-Olausson B: Spridning av PCB från 

PCB-haltiga fogmassor till angränsande byggmaterial. Provtagningar, analyser 

och utvärdering. SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP rapport 

2001:02. 



Bilaga 5



Bilaga 6 

Kommande rapport: 

Rex G, Sundahl M, Folkesson I: Spridning av PCB från fogmassor till angränsande material. 

Rivning och sanering vid rivning av hus med PCB-haltiga fogmassor. Byggsektorns 

Kretsloppsråd, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) och Svenska Fogbranschens 

Riksförbund (SFR). 



Bilaga 6 

2

Utdrag ur Ecofast, 2002-05-21 Bilaga 7 

Rapport: Inventeringsresultat och prognos 

Antal registrerade inventeringsblanketter 1131 

Antal fastigheter totalt 2285 

Material Inventerad Genomsnitt per Prognos totalt 

mängd (kg) fastighet 

Fogmassor 6092 5,386 12308 

Isolerrutor 1394 1,233 2817 

Golvmassor 0 0,000 0 

Kondensatorer 2262 2,000 4569 

Totalt 9748 8,619 19694 

Rapport: Antal fastigheter per åtgärdsstatus 

Åtgärdsstatus Antal fastigheter 

Ej inventerad 916 

○ 

! 

lnv. ska kompletteras 45 

● Inventerad, ej PCB 652 

● inventerad, med PCB 515 

Saneringsanmäld 38 

● 

● 

● 

○ 

○ 

Delvis sanerad 4 

Sanerad 35 

Dispens inventering 20 

Friklassad 60 

Totalt 2285 

Regeringsuppdrag om PCB I byggnader 

Dnr 643-2492-02 Rp 

Bilaga 7 

1289

Omhändertagande av PCB i byggnader - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?