Omhändertagande av PCB i byggnader - Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 5
Bedömning enligt Simplexförordningen
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 5
Bilaga 5
Enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor skall
följande frågeställningar belysas:
1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker?
PCB har använts i byggnader främst under perioden 1956 till 1973. Om inte åtgärder vidtas kommer läckaget av PCB
till omgivningen från fogmassor att fortsätta. Spridningen kommer att ske dels direkt från fasader till luft och mark
men också via bygg- och rivningsavfall från deponier och vid återvinning. PCB i golvmassor sprids med skurvatten till
avloppssystemet och hamnar i huvudsak i slam från reningsverk och kan sedan spridas vidare vid deponering,
nyttiggörande i jordbruket eller i utsläpp från andra former för återvinning av närsalter från slammet. Avsaknad av
reglering innebär också att Sverige inte gör fullt ut vad vi åtagit oss i internationella överenskommelser.
2. Finns det några alternativa lösningar?
Sedan problemet med spridning av PCB till miljön från befintliga fogar säkert belagts engagerade byggsektorn sig i att
själv ta hand om sitt problem genom ett frivilligt åtagande. Utsikterna att inom en rimlig tidplan genomföra kartering
och sanering utan ytterligare styrmedel får betraktas som små. Ökad tillsyn och aktioner från fall till fall genom
förelägganden från tillsynsmyndigheterna blir mycket tungt och lägger initiativet på fel instans. Problemet ägs av
byggnadens ägare som genom att ett farligt ämne läcker ut till miljön från byggnaden bedriver en miljöfarlig
verksamhet som är oacceptabel.
3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen
vidta till följd av regleringen?
Byggnadens ägare måste komma fram till om hans byggnad tillhör riskzonen, d.v.s. innehåller fogmassa, isolerrutor
eller golvmassa från perioden 1956 till 1973. Han måste handla upp provtagning och analys. Rapportera resultatet till
tillsynsmyndigheten, i samråd ta fram ett saneringsprogram, upphandla och genomföra det och slutligen avrapportera
till tillsynsmyndigheten.
4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen?
Den första utredningsfasen omfattande provtagning analys och rapportering uppskattas ta byggnadens ägare ägaren två
arbetsdagar.
5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för
småföretagen kan reglerna leda till?
Storleksordningar på kostnader kan anges. Lönekostnad: 16*400 kr = 6400 kronor. Analyskostnader: 500 till 1 000 per
prov. Provantal efter byggnadens storlek. Kostnad för provtagning 4 000 kronor.
6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till nackdel
för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar?
Det kan finnas stordriftsfördelar för större fastighetsägare som kan göra en effektivare upphandling av provtagning och
laboratorietjänster. En samverkan inom fastighetsägarkretsen kan minska skillnaderna.
7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen?
Det kan vara svårare för en mindre fastighetsägare att klara av informationen till hyresgäster.
8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer reglernas
effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas?
Efterföljden av kraven på utredning och sanering blir en del av tillsynsmyndighetens uppgift. Ett webb-baserat
uppföljningssystem skulle underlätta för tillsynsmyndigheten att få överblick och rapportera regionalt.