Omhändertagande av PCB i byggnader - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

Sammanvägning Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader Dnr 643-2492-02 Naturvårdsverket har övervägt att föreslå att ett slutdatum för användning av isolerrutor och PCB-kondensatorer i armaturer i lokaler sätts till den 31 december 2008. Syftet med detta skulle vara att uppnå att nästan all identifierbar PCB skall omhändertas för att förebygga ytterligare utsläpp till miljön. Det skulle också vara en anpassning till Sveriges internationella åtaganden. Erfarenheterna av hur utsortering och omhändertagande enligt gällande regler fungerar nu visar tydligt att starkare styrmedel behövs. Ett obligatoriskt slutdatum är dock betungande för byggnadens ägare och Boverket har ställt sig tvekande till en sådan lösning med hänsyn till att några mätningar som visar på emissioner av PCB från bruksskedet av dessa komponenter inte är kända och de höga kostnaderna. Mot bakgrund av denna Boverkets uppfattning har Naturvårdsverket därför kommit fram till att inte nu föreslå ett sådant datum, utan att branschen förutsätts ta ett ansvar när rivning eller utbyte sker. I dag finns inte någon bra sammanhängande kedja för att rationellt omhänderta isolerrutor t.ex. i samband med ombyggnader och resultatet är att det är ovanligt att sådana rutor får ett riktigt omhändertagande. En inventering med planer för utbyte skulle öka de mängder avfall som tas omhand på rätt sätt och sannolikt också driva på en teknisk utveckling av avfallsbehandlingen. Det är beklagligt att behöva kassera fungerande byggnadsdelar, men det finns av andra åldersskäl ändå behov av att byta en del fönster som då kommer att vara över 35 år gamla och rimligen är ekonomiskt avskrivna. Det kan noteras att uppskattningsvis redan 70% av det ursprungliga antalet redan bytts ut – tyvärr oftast utan att omhändertas som PCB-avfall. Utanför uppdraget om PCB i byggnader ligger de lysrörsarmaturer och armaturer för urladdningslampor som används utomhus exempelvis för belysning av vägar, idrottsanläggningar, parkeringsplatser osv. Även sådana armaturer kan innehålla PCBkondensatorer. EU-rätt och internationella åtaganden Användningen, utsläppen och avvecklingen av PCB har tagits upp i internationella organ och i ett antal konventioner till skydd för miljön: • OECD • Oslo- och Pariskonventionerna • Helsingforskonventionen • Nordsjökonferensen • Baselkonventionen • POP-protokollet (1998) inom LRTAP • Stockholmskonventionen om POP-ämnen Ämnet PCB och varor innehållande PCB har också reglerats genom flera EG-direktiv. 11
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader Dnr 643-2492-02 Ett vanligt sätt att hantera problemet med PCB-förorening av miljön har varit att rekommendera åtgärder för att förhindra utsläpp. Ett första steg har varit att stoppa öppen användning exempelvis som mjukgörare i färg och plast. Ett nästa steg har varit att förbjuda all nyanvändning och nu pågår utfasningsskedet då den pågående användningen ska upphöra och PCB destrueras på ett säkert sätt. Redan i OECD-beslut C(73)1 Final av den 13 februari 1973 sägs att PCB inte ska användas industriellt eller kommersiellt annat än för följande ändamål: • Transformatorer och kraftkondensatorer • Värmeöverföringsvätskor • Hydraulvätska i gruvutrustning • Småkondensatorer Användningen av PCB i småkondensatorer ska avvecklas. Användningen ska begränsas till fall då brandskyddskraven tar över miljöskyddskraven och att avveckling av användningen ska ske med målet att helt stoppa utsläppen till miljön. I PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCB och farliga PCB-substitut sägs att parterna skall vidta åtgärder för att ta ur bruk och destruera all identifierbar PCB år 1995 eller senast vid utgången av 1999 för Nordsjöns strandstater och år 2005 eller senast 2010 för övriga parter i konventionen. Kraven är inte helt uppfyllda vare sig av Sverige eller av andra parter. PARCOMs tidtabell var för snäv och en del av användningsområdena exempelvis i byggnader var inte aktuella då rekommendationer och beslut antogs. Helsingforskonventionen om skydd av Östersjön har satt upp PCB och PCT på en lista över förbjudna ämnen och beslutat om en särskild rekommendation 6/1 om eliminering av PCB och PCT. Inom EU-rätten tas PCB upp i följande direktiv: • Rådets direktiv 96/59/EEG om bortskaffande av PCB/PCT • Rådets direktiv 89/677/EEG om marknadsföring av farliga ämnen • Rådets direktiv 75/439/EEG om omhändertagande av spilloljor • Rådets direktiv 94/67/EEG om förbränning av farligt avfall • Kommissionens förordning (EEG) 92/2455/EC om export och import av vissa farliga kemikalier , "PIC" • Rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall • Rådets förordning (EEG) nr 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen Sammanfattningsvis har Sverige i flera internationella överenskommelser och som medlem i den Europeiska unionen åtagit sig att avveckla användningen av PCB och att på ett säkert sätt destruera PCB-avfall. Tidsmässigt har redan de tider som gäller passerats. 12
Page 1 and 2: Omhändertagande av PCB i byggnader
Page 3 and 4: Regeringsuppdrag om omhändertagand
Page 11: Regeringsuppdrag om omhändertagand
Page 17 and 18: Uppnådda resultat Regeringsuppdrag
Page 23 and 24: Tillsynsfrågor Regeringsuppdrag om
Page 29 and 30: Bilagor Regeringsuppdrag om omhänd
Page 31 and 32: 2 PCB återfinns bl.a. i fogmassor
Page 33 and 34: PARCOM DECISION 92/3 ON THE PHASING
Page 35 and 36: Innehållsförteckning Förord 1 In
Page 37 and 38: 1 Inledning 1.1 Bakgrund REX HUS &
Page 39 and 40: REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
Page 41 and 42: PCB i byggnader - Ett projekt inom
Page 47 and 48: Underlag för arbetet REX HUS & MIL
Page 49 and 50: PCB i byggnader - Ett projekt inom

Omhändertagande av PCB i byggnader - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?