Råd vid smärta www.smarta.nu - Publikationer Provisa Sverige AB ...

Smärta 

& 

Följande 16 sidor är en annons från Reumatikerförbundet och Provisa Information AB 

ledbesvär 

En tematidning från Reumatikerförbundet 

Rehabilitering lönar sig ................................................ sid 2 

Författarna Marcus Birro och 

Helene Tursten om skrivandet 

som smärtlindring .............................................................. sid 4 

Familjen Friberg ser positivt på livet .......... sid 11 

Alternativa vägar till välmående ...................... sid 12 

Råd vid smärta 

www.smarta.nu 

Stöd reumatologisk forskning pg 90 03 19 - 5

Hela denna sektion är en annons från Reumatikerförbundet och Provisa Information AB 

s 

Vi är många 

Ungefär var tionde person du möter 

har en reumatisk sjukdom. För många 

av oss syns det inte utanpå. 

Visst kan det vara skönt att det inte syns. Man 

kan smälta in bland alla andra. Man behöver 

inte prata om sin sjukdom, inte förklara, inte 

bli ifrågasatt. Det har sina fördelar. 

På några av oss har sjukdomen satt sina tydliga 

spår så att det syns på våra kroppar. Ibland 

behöver vi kryckor och andra hjälpmedel. Vi 

syns. Därmed kan vi få en hel del förståelse och 

stöttning. Det har också sina fördelar. 

Det vi ofta har gemensamt vare sig det syns 

på oss eller inte är två saker. Det första är 

tröttheten. Det är en obegriplig trötthet som 

inte går att jämföra med den trötthet jag kände 

innan jag blev sjuk. Det är en trötthet som kan 

förstöra såväl arbetsliv och fritid som umgänge 

med familj och vänner. 

Det andra vi har gemensamt är smärtan. 

Ibland är det en ständig följeslagare, dygnet 

runt. Ibland slår det till med en sådan kraft att 

man är helt utslagen. 

Vi ger oss inte 

Reumatism drabbar rika och fattiga, långa och 

korta, tjocka och smala, unga och gamla. 

Foto: Anders Arhammar 

Det finns ett 80-tal reumatiska diagnoser. 

Ibland är det svårt att ställa rätt diagnos. När 

ett barn får reumatism förväxlas ofta symtomen 

med växtvärk och att de är i trotsåldern. 

Majoriteten av dem som får en reumatisk sjukdom 

är kvinnor. Alldeles för ofta avfärdas dessa 

kvinnor inom såväl vården som andra myndigheter. 

De blir helt enkelt inte trodda. De tas för 

inbillningssjuka och lite allmänt känsliga. 

Ingen vet varför man får en reumatisk sjukdom. 

Och ingen vet hur vi ska kunna bli botade. 

Reumatikerförbundet samlar in pengar och 

stödjer forskningen med flera miljoner varje år. 

Vi vill vara med och lösa reumatismens gåta och 

har verksamheter runt om i landet. Vi träffas för 

att lära oss mer om våra sjukdomar. Dessutom 

smider vi planer för hur vi ska kunna påverka 

politiker och tjänstemän så att samhället blir en 

bättre plats att leva i - även för oss. 

Anne Carlsson 

Ordförande 

Reumatikerförbundet 

Det lönar sig samhällsekonomiskt att 

satsa på rehabilitering framför passiv 

sjukskrivning av långvarigt sjuka. Det 

visar en undersökning som Reumatikerförbundet 

har gjort. 

Trots att kostnaderna för vård och läkemedel är 

höga för en reumatiker görs stora samhällsvinster 

om en person kan arbeta deltid istället för 

att få passiv sjukersättning. 

s 

INNEHÅLL 

Rehabilitering lönar sig ............2 

Med skrivandet 

som smärtlindring ....................4 

Lindra symtom vid 

Sjögrens syndrom ....................6 

Träning effektivt mot smärta....7 

Målet - en skräddarsydd 

behandling ...............................8 

Hur mår hjärtat 

vid reumatism? ........................8 

Familjen Friberg ser 

positivt på livet .......................11 

Alternativa vägar 

till välmående .........................12 

Vi verkar mot värk ..................15 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stöd reumatologisk forskning pg 90 03 19 - 5 

EN BILAGA FRÅN 

Strandvägen 19, 114 56 Stockholm 

Tel 08-555 400 00 www.provisa.se 

Redaktionsråd 

Representanter från 

Reumatikerförbundet samt Provisa 

Utgivare 

Reumatikerförbundet, 

Annelie Norberg, 08-505 805 37, 

www.reumatikerforbundet.org 

Projektledare Patrik Mood 

Red. projektledare Anna Flemmert 

Säljare Charlotte Törnqvist 

Formgivning Filip Grandert 

Traffic Mei-Hsia Wang 

Omslagsbild Kalle Rimling 

Tryck Hansaprint Åbo, Finland 2006 

Har du tips eller synpunkter? 

Skriv till synpunkter@provisa.se 

Rehabilitering lönar sig 

– En person som får snabb vård och rehabilitering 

kan vara kvar i arbetslivet och fortsätta 

betala skatt. Det tjänar både individen och 

samhället på. En person som får passiv sjukersättning 

blir betydligt dyrare för samhället i 

längden, säger Anne Carlsson, ordförande för 

Reumatikerförbundet. 

Ett problem är att kostnader och intäkter inte 

är jämnt fördelade mellan stat, landsting och 

kommuner. Landstingen får ofta ta huvuddelen 

av kostnaderna för rehabilitering medan Försäkringskassan 

får minskade utgifter när personer 

är kvar i arbete. 

– Vi anser därför att landstingen och Försäkringskassan 

bör ta ett större gemensamt ekonomiskt 

ansvar för rehabilitering, säger Anne Carlsson. 

Det måste skapas drivkrafter för bra vård och 

behandling istället för inbyggda motsättningar 

mellan myndigheterna. Det skulle både samhället 

och personer med kroniska sjukdomar tjäna på.

s 


B-cellsterapi mot 

kronisk ledgångsreumatism 

Att B-cellsterapi kan ha positiv effekt 

på reumatoid artrit, RA, upptäcktes av 

en slump av Jonathan Edwards, professor 

vid University College London. 

På 1960-talet, när man identifierade T- och Blymfocyter 

som olika typer av vita blodkroppar, 

trodde man att B-lymfocyter kunde vara viktiga 

eftersom de också producerar den reumafaktor 

som finns i blodet hos patienter med RA. Man 

kunde dock inte hitta mekanismerna bakom det 

faktum att antikroppar orsakar sjukdomen och 

därför vändes intresset till de andra cellerna i 

immunsystemet, T-cellerna. 

Starkare och friskare 

1996 upptäckte Joe Edwards att vissa förhållanden 

i ledvävnaden gjorde den mottaglig för processer 

som involverade B-celler och antikroppar. 

Studieresultaten bekräftade att B-celler har en 

mycket mer avgörande roll i den reumatiska inflammationsprocessen 

än vad man tidigare trott. 

Tillsammans med sina kolleger i London inledde 

han en behandling med B-cellshämmare, 

som helt eller delvis tar bort kroppens B-celler, 

på ett fåtal patienter med goda resultat. Patienternas 

RA verkade gå tillbaka men de blev inte 

permanent fria från sin sjukdom. Alla fick återfall 

men en del av dem inte förrän efter två till tre 

år. De förblev alltså friska långt efter att deras 

normala B-celler hade kommit tillbaka. 

Intresse för den nya behandlingen väcktes 

hos reumatologer i flera länder. En av dem är 

Ronald van Vollenhoven, docent och överläkare 

på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och 

ansvarig för flera stora internationella studier 

kring B-cellsterapi i Sverige. 

– Man har följt patienternas sjukdomsutveckling 

och deras fysiska tillstånd. De har blivit 

bättre i sin sjukdom men också starkare och 

friskare i muskulaturen och lederna, säger han. 

Lovande resultat 

Detta är lovande resultat eftersom det på sikt är 

mycket viktigt att RA-patienter klarar sig i det 

dagliga livet och inte känner sig handikappade. 

När patienternas B-celler kommit tillbaka efter 

behandling finns T-cellsminnet kvar, liksom de 

antikroppar som de hade före behandlingen. 

– Vi följer den rekommendation som givits av 

myndigheterna, nämligen att vi ska behandla 

de patienter som har svår RA och där man inte 

kunnat uppnå tillfredsställande resultat med åtminstone 

ett av anti-TNF-preparaten. 

Ronald van Vollenhoven berättar att man inom 

reumatologin just nu diskuterar B-cellsterapi 

även för patienter som nyligen insjuknat i RA. 

Sedan några månader pågår en internationell 

studie där cirka 45 kliniker i världen deltar. Karolinska 

Universitetssjukhuset deltar med ett tiotal 

patienter. 

Förhoppningen lindrigare 

sjukdomsförlopp 

– Kanske kan det vara positivt att slå till tidigt med 

en mycket kraftfull behandling. Vi prövar detta på 


ANNONS FRÅN 

TEL 08-726 12 00 

s 

patienter som fått sin RA-diagnos nyligen och 

sätter in antingen sedvanlig behandling, det vill 

säga metotrexat, eller B-cellsterapi plus metotrexat. 

Förhoppningen är att patienterna med 

kombinationsbehandlingen inte bara kortsiktigt 

blir bättre i sin sjukdom, utan också kommer att få 

ett lindrigare och långsammare sjukdomsförlopp. 

Det är inte omöjligt att B-cellsterapi kan användas 

vid andra reumatiska sjukdomar eftersom 

det verksamma ämnet i den monoklonala 

antikroppen bryter samspelet mellan B-celler 

och T-celler. På Karolinska Universitetssjukhuset 

och andra svenska kliniker har man prövat Bcellsterapi 

mot till exempel SLE, där behandlingen 

har en viss effekt på den sjukdomsframkallande 

immunreaktionen.


s 

Med skrivandet 

som smärtlindring 

Att skriva av sig sorg är ett känt 

fenomen, men det går även att 

skriva av sig smärta. Det menar 

högaktuella författarna Helene 

Tursten och Marcus Birro. 

Av Susanne Bengtsson 

Marcus Birro har nyligen kommit ut med diktsamlingen 

43 dikter och reser landet runt med 

en uppläsningsturné. 

– Jag tänker i rocktermer och ville ut på turné 

när nya boken var släppt, säger Marcus som 

innan jul ska hinna med omkring 25 liveuppträdanden 

där han blandar monologer och dikter. 

Deckarförfattarinnan Helene Tursten håller på 

att skriva filmmanus eftersom hennes böcker 

om kriminalinspektör Irene Huss ska bli tv-serie. 

Inspelningarna drar igång i januari. 

– Det känns jättespännande! Filmprojektet 

på 80 miljoner är en samproduktion mellan 

Sverige och Tyskland, berättar hon. 

För Helene känns de litterära framgångarna 

Foto: Ola Kjelbye 

Namn: Marcus Birro 

Ålder: 34 

Bor: Norrköping 

Familj: Sambo 

Utgivna böcker: 43 dikter (2006), Flyktsoda (2005), Du är 

Christer Pettersson du också (2005), Diktskola – författarens 

guide till galaxen (2003), Landet utanför (2003), Kalashnikov 

(2001), Alla djävulska främlingar (1999), Skjut dom som älskar 

(1997), Det oerhörda/I den andra världen (1992) 

extra roliga eftersom hon började skriva sent i 

livet och egentligen mest av en slump. Helene, 

som både är utbildad sjuksköterska och tandläkare 

och älskar att jobba med människor, blev 

akut sjuk 1993. En kväll i augusti gick hon och 

lade sig med influensa men vaknade upp med 

Sjögrens syndrom - en reumatisk sjukdom som 

både drabbar leder, körtlar, slemhinnor och hud. 

I två år var hon sjukskriven och sedan fick hon 

förtidspensioneras. 

Svårt acceptera sjukdomen 

– Det var oerhört svårt att acceptera sjukdomen 

och det var en stor sorg att mista jobb 

och arbetskamrater. Jag fick ingen hjälp från 

sjukvården utan möttes av attityden att jag 

skulle vara tacksam att jag fått sjukpension, 

säger Helene Tursten. 

Efter tre år av konstant trötthet, svullna leder, 

värk och dåligt immunförsvar bestämde sig 

Helene, som i samma veva även fick diagnosen 

glutenintolerans, för att själv ta tag i sin situa- 

s 

tion. Hon började äta kejsarkost, en gammal 

kinesisk diet som utesluter sura livsmedel, och 

blev mycket bättre. 

– Jag blev så mycket bättre i lederna att jag 

kunde sluta med alla reumatikermediciner. Den 

enda medicin jag äter i dag är Alvedon. 

Den psykiska påfrestningen, att känna sig 

ensam, utanför och oduglig, var minst lika påfrestande 

som de fysiska besvären. Helene 

skaffade hunden Sammie för att få sällskap och 

motion. Hon anmälde sig till en datakurs och 

började skriva. 

– Jag har alltid kunnat skriva och dessutom 

läser jag mycket, säger hon. 

Helenes första roman, Den krossade tanghästen, 

kom ut 1998 och sen dess har hon 

levererat en bok om året. Hennes böcker har 

översatts till elva språk och sjukpenningen är 

indragen sen länge. 

Namn: Helene Tursten 

Skrivandet bästa medicinen 

Det ligger mycket disciplin bakom böckerna eftersom 

sjukdomen gör att 

Helene bara orkar sitta vid 

Ålder: 52 

datorn max tre timmar per 

Bor: Sunne 

dag. Men hon skriver varje 

Familj: Man, vuxen dotter och hunden Sammie dag - även på julafton. Det är 

Utgivna böcker: Den krossade tanghästen bästa medicinen för henne. 

(1998), Nattrond (1999), Tatuerad torso (2000), 

Glasdjävulen (2002), Kvinnan i hissen och andra 

mystiska historier (2003), Guldkalven (2004), 

Elddansen (2005), Svarta diamanter (2004) 

– När jag skriver går jag in 

i jobbet och skingrar tankarna. 

Det är bevisat att det går 

att distrahera smärta. Böck- 


Foto: Maria Gredeskog 

erna har blivit en flykt från min situation, och 

sjukdomen vill jag inte ha med mig in i den 

världen. 

Poeten och författaren Marcus Birro reagerade 

på ett annat sätt när han fick diagnosen 

Bechterew 2003. Han skrev boken Landet utanför 

som handlar om en man som drabbas av 

just Bechterew och hamnar utanför samhället. 

– Boken var en uppgörelse med sjukdomen. 

När man drabbas av en katastrof blir skrivandet 

viktigt. Men efter Landet utanför kände jag att 

jag klarat av detta ämne i litterär form. 

Marcus Birro har idag långt mellan skoven 

och lever ett tämligen normalt liv. 

– Jag la om livsföringen, bröt mina dåliga 

vanor och gick ner i vikt. Jag bestämde mig för 

att inte bli en del av sjukdomen. 

Marcus Birro har, precis som kollegan Helene 

Tursten, valt att inte gömma sig bakom sjukdomen 

utan försöker att leva som vanligt. Han håller 

med om att det går att skriva av sig smärtan men 

samtidigt är skrivandet hans yrke och ingen terapiform. 

Marcus Birro vill inte gärna prata om sin 

sjukdom i lösryckta sammanhang utan hellre om 

sina böcker och projekt. Sjukdomen får inte bli 

hans identitet. 

Även om båda två har valt att tona ner sina 

sjukdomar har de påverkat deras karriärer. För 

Helene var reumatismen startskottet på en ny 

karriär som författare och för Marcus Birro resulterade 

reumatismen i den kritikerrosade 

romanen Landet utanför.

Har du eller någon anhörig ledbesvär? 

Fråga doktorn om reumatiska besvär 

www.reumatiska-sjukdomar.nu 

Ny möjlighet till 

ett aktivt liv 

Comfora lindrar smärta och 

stelhet vid lätt till måttlig artros 

Stela och ömma leder kan vara tecken på artros, 

Sveriges vanligaste ledsjukdom. Men det behöver inte 

hindra dig att leva ett aktivt liv med golf, skogspromenader, 

cykelturer och lek med barnbarnen. Comfora innehåller 

glukosamin, samma ämne som fi nns naturligt i dina leder, 

som lindrar smärta och stelhet vid lätt till måttlig artros. 

Comfora köper du receptfritt på 

apoteket. Du hittar den i nyhets- 

hyllan. Mer information och tips 

fi nns på hemsida www.comfora.nu 

Där kan du även beställa vårt nyhets- 

brev och vara med i vår tipstävling. 

Comfora 595 mg tablett (glukosamin) säljs receptfritt på apoteket i förpackningar om 60 tabletter och kostar 120 kr. 

Ska inte tas av skaldjursallergiker, eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur. Om man har diabetes bör man rådgöra med läkare före användning av Comfora. 

Bör inte användas under längre tid än en månad utan samråd med läkare. Innehåller 129 mg kalium per tablett. Läs bipacksedeln före användning. Referens: www.fass.se 

Tel 08-522 21 500 

www.schering-plough.se 

Nordic Drugs AB • Box 30035 • 200 61 Limhamn • Tel 040-36 66 00 • E-post info@nordicdrugs.se


s 

» Att ta fram ett nytt läkemedel 

mot ledgångsreumatism känns 

stimulerande, speciellt då många 

reumatiker är i behov av nya 

behandlingsmöjligheter.« 

 

Medicinskt ansvarig immunologi Skandinavien 

I våra egna laboratorier har vi forskat fram ett läkemedel som vi hoppas ska 

kunna ge patienter med reumatism hjälp inom en snar framtid. Läkemedlet har 

en helt ny verkningsmekanism som vi är övertygade om är banbrytande. 

Även om det idag finns bra behandling av reumatoid artrit så är ändå många 

patienter i stort behov av hjälp. 

Vi hoppas att vår forskning kan leda till ett förbättrat liv för dessa patienter. 

t o e x t e n d a n d e n h a n c e h u m a n l i f e 

Bristol-Myers squiBB, Box 15200, 167 15 BroMMa, telefon 08-704 71 00, www.BMs.se. 

Annons 2 trappa upp 06-10-16 14.56 Sida 1 

BMS-6008 Ann 102x134.indd 1 06-10-25 14.46.22 

Trappa upp ditt kunnande! 

www.abf.se 

Foto: Walter Hirsch 

s 

Behandlingen vid Sjögrens syndrom 

går ut på att lindra symtomen. Ögondroppar 

kan minska besvären med 

kliande ögon och noggrann munhygien 

är viktigt. 

Av Anna Flemmert 

15 procent av patienterna med ledgångsreumatism 

och omkring hälften av patienterna med 

SLE har även Sjögrens syndrom, vilket innebär 

att vissa körtlar i kroppen inflammeras. Sjukdomen 

utvecklar sig ofta långsamt och de största 

besvären brukar vara torra slemhinnor, ledont 

och trötthet. 

– Det som är mest besvärande för de flesta 

är den kroniska tröttheten, så det är viktigt att 

röra på sig regelbundet. Stavgång tre gånger i 

veckan är ett utmärkt alternativ, säger Marika 

Kvarnström, reumatolog på Karolinska Universitetssjukhuset. 

Muntorrheten som orsakas av Sjögrens syndrom 

innebär ofta problem med karies och 

tandlossning. Det är därför av största vikt att 

vara noga med sin munhygien. 

– Det är viktigt att hålla regelbunden kontakt 

med sin tandläkare och framför allt med sin 

tandhygienist, säger Marika Kvarnström. Det är 

också en klok idé att förebygga hål med flour. 

Patienter som fått diagnosen ska få tandvård 

med reducerade kostnader vid sjukdomsorsa- 


Det finns hjälp mot kliande 

ögon. Ögondroppar är ett 

bra alternativ. 

Lindra symtom vid 

Sjögrens syndrom 

kade problem. Vid mycket svåra symtom av 

muntorrhet kan man svälja lite matolja innan 

man lägger sig för att slippa vakna med tungan 

fastklistrad i munnen. 

När det gäller problem med ögon som är 

torra och svidiga kan det kännas bättre med 

ögondroppar. Ett flertal nya produkter av detta 

slag är på ingående. 

– Det finns många sorters ögondroppar på 

marknaden så det är bara att prova sig fram tills 

man hittar den som fungerar bäst, säger Marika 

Kvarnström. 

På grund av att symtomen är så varierade 

söker patienterna ofta hjälp hos olika typer av 

läkare, optiker och tandläkare innan diagnosen 

kan fastslås. 

– Det är lättare att leva med sjukdomen om 

man kan se den sammantagna bilden och att 

försöka lindra samtliga symtom med hjälp av 

kunskap och råd från sin läkare. 

Sjögrens syndrom kan komma som ett 

ensamt fenomen och kallas då primärt SS. 

Mycket vanligare är dock att syndromet 

ses tillsammans med andra reumatiska 

systemsjukdomar, framför allt reumatoid 

artrit och SLE. Det kallas då sekundärt SS. 

Sjögrens syndrom räknas in bland de reumatiska 

systemsjukdomarna.

En halvtimmes träning om dagen, alla 

dagar i veckan, rekommenderas. I början 

behöver man hjälp av en sjukgymnast. 

Träning effektivt 

mot smärta 

Träning har lika bra effekt på värk 

som smärtstillande mediciner när 

det gäller artros. Det menar sjukgymnast 

Carina Thorstensson. 

Det har visat sig att människor som lider av artros 

kan göra mycket själva för att lindra besvären 

men få personer får hjälp och information om vad 

de kan göra på egen hand. Många får endast 

smärtstillande mediciner. 

– Överviktiga personer blir oerhört hjälpta av 

att gå ner i vikt. Att träna överhuvudtaget är viktigt 

eftersom brosket i våra leder behöver det, 

säger Carina Thorstensson, legitimerad sjukgymnast 

och doktor i medicinsk vetenskap. 

Träning kan göra ont, särskilt vid starten, 

men i princip ska man fortsätta ändå. 

Fakta artros 

Hitta dina favoritövningar 

I början behöver man hjälp och stöd av en sjukgymnast 

för att hitta sin nivå och rätt intensitet. 

Ungefär 30 minuters träning om dagen, alla dagar 

i veckan, är en rekommendation som Carina 

Thorstensson ger de flesta av sina patienter. 

– Man kan dela upp det i tre tiominuterspass 

om man vill. Det gäller att hitta sina favoritövningar 

som man gillar och trivs med så att träningen 

verkligen blir av, säger hon. 

Detta måste också göras kontinuerligt. Det 

går alltså inte att sluta träna och tro att den 

goda effekten sitter kvar. Carina Thorstensson 

har satt ihop övningar som är särskilt bra för 

personer med knäartros. Dessa finns samlade 

på en cd som Reumatikerförbundet har gett ut. 

• Övervikt, arvsanlag, svaga muskler och olika typer av belastning från yrkeslivet är 

faktorer som ökar risken att få artros i knäna. Även en del elitidrottare löper större risk. 

• Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto fler patienter återfinns med sjukdomen, 

som har blivit så vanlig att man kan tala om en folksjukdom. 

• Var fjärde person över 55 år har någon form av artros. Men även yngre drabbas. 

• Det tar ungefär 15-20 år för en artros att utvecklas så pass att den märks och 

börjar göra ont. 

• Sjukdomen kan drabba nästan vilken led som helst. Vanligast är dock fingrar, fötter, 

knän och höftleder. 

Låt dig inte hindras av 

stela och ömma leder! 

Glucosine ® lindrar symtomen vid lätt till måttlig artros 

Smärta vid artros, ledsvikt, gör vardagen besvärlig och gör 

ibland att man avstår från motion och träning. Men det 

besvärliga kan bli lättare. Glucosine är ett läkemedel med 

glukosaminsulfat som lindrar symtomen vid lätt till måttlig 

artros. En burk räcker en månad och kostar 136,50* kr vid 

receptfritt köp på Apoteket. 

Prisvärt 

glukosamin 

på Apoteket 

Glucosine kan köpas receptfritt i burk med 

90 tabletter. Varje tablett innehåller 509 

mg glukosaminsulfat (motsvarande 400 

mg glukosamin). Burken har ett lättöppnat 

skruvlock. Glucosine ska inte användas 

av skaldjursallergiker och inte heller av 

gravida, ammande eller personer under 

18 år. *Pris per 1 oktober 2006. 

Greppvänligt skruvlock 

Det miljöcertifi erade läkemedelsföretaget 

Kundservice 020-35 05 05, fax 08-602 53 03, 

e-post info@recip.se. www.recip.se


s 

Cyklar för livet 

Bengt Falkes ledgångsreumatism gjorde 

att han knappt kunde ta sig ur sängen 

eller klä på sig på egen hand. Men i år 

har han cyklat 160 mil, från Skåne till 

Frankrike, och därmed dragit igång 

kampanjen ”Cykla för livet”. 

– Jag vill uppmuntra och visa andra 

att det går att finna utmaningar i livet 

trots en svår och kronisk sjukdom. 

Med hjälp av de nya mediciner som 

utvecklats kan han fortsätta sitt arbete 

som it-chef. 

– Den medicinska utvecklingen har 

gjort fantastiska framsteg och betydligt 

fler kan få hjälp idag. Med mina åtta 

behandlingar om året kan jag fortsätta 

leva ett ganska normalt liv med min familj. 

För tio år sedan hade min cykeltur 

i Europa inte varit möjlig att genomföra 

för någon med ledgångsreumatism, säger 

Bengt Falke. 

Aktivt liv med RA 

Michael Larsson har haft reumatism i 

över 20 år men springer idag milslånga 

motionslopp och laddar för fullt 

inför Vasaloppet. 

– Jag vill visa att man med rätt motivation 

och stöd kan leva ett aktivt liv ändå, 

säger han. Det gick faktiskt lite lättare än 

jag hade räknat med i det tre mil långa 

Lidingöloppet. 

När Michael var nio år fick han diagnosen 

ledgångsreumatism och sjukdomen 

har medfört att han inte kunnat löpträna 

på grund av smärta och svullnad i 

leder. Med hjälp av nya biologiska läkemedel 

och aktiv träning har han nu blivit 

så pass frisk att detta är möjligt. 

Reumatikerförbundet... 

...är den viktigaste opinionsbildaren för 

den dryga miljon människor i Sverige 

som har en reumatisk sjukdom. 

...verkar för en samhällsutveckling som 

ger alla reumatiker full delaktighet och 

jämlikhet inom alla samhällsområden. 

...har nära 60 000 medlemmar organiserade 

i 200 föreningar runt om i landet. 

Det är föreningarna som ordnar föreläsningar, 

möten, studiecirklar, resor och 

olika träningsaktiviteter. 

...står bakom Reumatikertidningen, som 

utkommer med sex nummer per år. 

...har ett nära samarbete med riksorganisationen 

Unga reumatiker. 

Målet - en skräddarsydd behandling 

Reumatoid artrit, RA, även kallad ledgångsreumatism, 

är en livslång sjukdom 

som drabbar många människor 

i alla åldrar. Inför framtiden hoppas 

forskarna tidigt kunna stoppa de immunreaktioner 

som leder till sjukdomen, 

till exempel med vaccination. 

Av Yvonne Enman 

Forskarna känner i dagsläget 

till en del om vilka 

immunreaktioner som 

leder till ledgångsreumatism 

men mycket är 

ännu okänt. 

– För att kunna förebygga 

en sjukdom 

måste vi veta upphovet 

Lars Klareskog 

till den och hur vi ska 

kunna påverka de sjukdomsorsakande immunreaktionerna, 

helst innan de startat, säger Lars 

Klareskog, professor i reumatologi vid Karolinska 

sjukhuset i Stockholm. Vi måste också veta 

vilka omgivningsfaktorer som har betydelse för 

vem, vilken roll olika gener spelar och vilka immunreaktioner 

som sen uppkommer. Först då 

vet vi mer om hur vi ska förhindra att sjukdomen 

uppkommer och hur den ska behandlas 

Hur mår hjärtat vid reumatism? 

Påståendet att reumatoid artrit, 

ledgångsreumatism, är en sjukdom 

som värker men inte dödar, är felaktigt. 

Detta kunde professor Solbritt 

Rantapää Dahlqvist konstatera när 

hon i dödsorsaksregistret sökte sina 

forna patienters öden. 

Av Yvonne Enman 

– Alldeles för många av mina tidigare patienter 

visade sig ha dött en för tidig död på grund av 

hjärt- och kärlsjukdom som komplikation till sin 

tidigare kända ledsjukdom, för att det skulle 

s 

Framtidshopp 

Varje person är dock unik med en mer eller 

mindre egen variant av sjukdomen. 

– Genom att studera olika molekylära skeenden 

hos människor kommer vi så småningom 

fram till målet att kunna skräddarsy 

var och ens behandling utifrån dennes variant 

av gener, molekyler och sjukdom. 

– Forskningen måste följas med en strategi 

för alla sjukdomens faser. Det viktiga är att förstå 

förloppet och söka svaren på frågor om vad som 

leder till att sjukdomen bryter ut, hur den ska 

Riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom 

är vanligtvis rökning samt förhöjt 

blodtryck och kolesterol. 

kunna vara en slump. Det väckte mitt intresse 

att analysera detta närmare, säger hon. 

En analys gjord vid Umeå universitet av 606 

personers sjukdomsförlopp visade att dödsorsaken 

för 265 personer som haft RA var hjärt- och kärlsjukdom 

och att levnadstiden var kortare än för 

normalbefolkningen i Västerbotten. 

– Personer med RA löper 50 procent högre 

risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom eller hjärtinfarkt 

än normalbefolkningen - en riskfaktor som 

är högre än risken att dö i cancer. Den ökade 

risken är högre för kvinnor än för män. 

För omkring en tredjedel av de 265 perso- 


Foto: Spenshult 

behandlas tidigt i sitt förlopp och vilka följdsjukdomar 

som kan tillstöta senare i livet, säger Lars 

Klareskog. 

En sådan forskning är möjlig i Sverige tack 

vare att patienter medverkar i forskningen under 

många, många år. 

Samarbete med patienterna 

– Vi har ett gott, långvarigt samarbete med patienterna 

som dels ställer upp med blodprov och dels 

svarar på en lång rad frågor om hur sjukdomen 

påverkar deras liv, säger Lars Klareskog. 

Att RA ska behandlas kraftfullt redan på ett 

tidigt stadium är forskarna överens om. 

– Därför pågår stora kliniska studier som idag 

visar att vi når längst med kombinationsbehandlingar. 

I första hand används beprövade läkemedel 

som metotrexat, låga doser kortison och salazopyrin. 

Om inte det hjälper går man vidare med 

TNF-blockad tillsammans med metotrexat. 

Redan inom de närmaste ett till två åren räknar 

vi med att kunna lägga till ytterligare helt nya 

mediciner. 

Målet är att forskarna ska ha så stora kunskaper 

att de kan välja en behandling som 

fungerar både på en människas grundsjukdom 

och förebygger eventuella följdsjukdomar. Det 

är framtidens hopp. 

nerna var orsaken bristande blodtillförsel till 

hjärtmuskeln. För en knapp tiondel var orsaken 

cerebrovaskulär, vilket innebär förändring 

av blodförsörjning till hjärnan och medför att 

vävnader skadats i hjärnan. Intressant är att 

den risken dock är något mindre än för befolkningen 

i helhet. 

Släck branden tidigt 

Riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom är 

vanligtvis rökning samt förhöjt blodtryck och 

kolesterol. 

– Rökning utgör en risk att få RA och ger ett 

svårare sjukdomsförlopp, säger Solbritt Rantapää 

Dahlqvist. 

Nu pågår en studie i landets fyra nordligaste 

län för att följa alla nydebuterade ledgångsreumatiker 

beträffande hjärt- och kärlsjukdom och 

de riskfaktorer det innebär. Hela 600 personer 

har redan kommit med i studien och 80 har 

analyserats avseende stelheten i blodkärlen. 

– För reumatiker som fått metotrexat eller 

andra sjukdomsdämpande mediciner har förstadiet 

till åderförkalkning i halspulsådern varit 

mindre utvecklat. Vi var först med att konstatera 

att personer med reumatoid artrit har ökad 

åderförkalkning i stora halspulsådern. 

Det kan inte sägas ofta nog att tidig diagnostisering 

och kraftfull medicinering för att dämpa inflammationen 

är nödvändigt för att behandla personer 

med ledgångsreumatism. Det är nyckeln till 

ett liv som är betydligt bättre än de framtidsutsikter 

som givits tidigare när någon insjuknat. 

– Och idag är det möjligt, avslutar Solbritt.

En förbättring 

i livskvalitet 

Maria Nylander har levt med ledgångsreumatism 

i 17 år. Utvecklingen 

av effektiva biologiska läkemedel 

har gjort hennes liv mycket 

lättare att leva. 

Maria Nylander var bara 26 år när hon fick diagnosen 

ledgångsreumatism och hon beskriver de 

första åren med sjukdomen som tunga. 

– Att drabbas av en kronisk sjukdom är en 

sorg, man funderar mycket på framtiden. Min 

vardag förändrades. Jag blev mamma efter att 

sjukdomen bröt ut vilket kom att påverka mig 

mycket som förälder - jag hade svårt att knyta 

blöjor och var tvungen att lyfta barnen på ett 

speciellt sätt. 

Sjukdomen gjorde Maria trött och att sköta 

vardagssysslorna blev tidsödande när orken 

inte räckte för att både tvätta och handla på 

samma dag. 

Fick ett bättre liv 

Vändningen kom år 2000. Då började Maria 

behandlas med ett biologiskt läkemedel, en så 

kallad TNF-alfa-hämmare, som hon själv injicerar 

veckovis. 

– Först vågade jag inte tro att det skulle hjälpa 

men efter ett par månader kändes allt plötsligt 

bättre. Jag fick ett bättre liv. Idag har jag ork för 

familjen och till vardagssysslor och jag kan arbeta. 

De senaste åren har inneburit en 

revolution för patienter med ledgångsreumatism. 

Bättre diagnosmetoder 

och tillgång till nya 

biologiska läkemedel 

har gjort att många 

med svår ledgångsreumatism 

kan återgå 

till ett normalt liv och 

börja arbeta igen. 

– Men det är viktigt 

att diagnos ställs tidigt Ingemar Petersson 

och att behandlingen 

snabbt kommer igång, säger Ingemar Petersson, 

forskningschef vid Spenshults reumatikersjukhus 

i Halmstad och docent i reumatologi vid 

Lunds universitet. 

En sjukdom som inte tas på allvar förstör leder 

och brosk och kan föra med sig svåra kom- 

s 

Det är en förbättring i livskvalitet som egentligen 

inte går att mäta. Och det gäller inte bara för mig. 

De senaste årens stora framgångar i behandlingen 

av ledgångsreumatism har inneburit stor 

hjälp för många med svår ledgångsreumatism. 

Idag arbetar Maria halvtid på Spenshults reumatikersjukhus 

i Halmstad - samma sjukhus 

som hon också är patient på. Maria ansvarar för 

utbildning och fortbildning av RA-instruktörer, 

det vill säga patienter med ledgångsreumatism 

som specialutbildas till att undervisa vårdpersonal. 

Delaktig i behandlingen 

Eftersom RA-instruktörerna själva har ledgångsreumatism 

kan de, genom att använda sina egna 

händer och fötter, mycket konkret visa typiska 

symtom på ledgångsreumatism och poängtera 

för vårdpersonalen hur de ska upptäcka sjukdomen 

i ett tidigt stadium. Allt för att vården tidigt 

ska kunna ställa rätt diagnos. 

– Det är en omvänd lärsituation, patienter som 

undervisar läkare. Vi pratar också om betydelsen 

av att involvera patienterna i vården, säger Maria, 

som själv är utbildad RA-instruktör. 

Maria är mycket involverad i sin egen behandling. 

I samråd med sin läkare har hon prövat 

sig fram till en dosering som är anpassad efter 

henne och hennes liv. 

– Jag vill vara delaktig i min egen behandling, 

det är viktigt för mig. 

Många återgår till normalt liv 

plikationer som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt. 

– Vi vet att sjukdomen påverkar många av 

kroppens viktiga organ. Men som tur är har vi 

metoder för att tidigt upptäcka vilka som riskerar 

allvarliga följdsjukdomar. 

Biologiska läkemedel 

Modern forskning har i detalj kartlagt många 

av de processer som kan leda till inflammation 

och vävnadsskada vid ledgångsreumatism. 

Detta har skapat förutsättningar för 

behandling med nya biologiska läkemedel, 

bland annat TNF-alfa-hämmare. 

Biologiska läkemedel liknar eller kopierar 

kroppsegna ämnen. De består av proteiner 

som inte kan tas som tabletter för att den sura 

magsaften förstör de verksamma ämnena. 

Läkemedlen ges istället antingen i intravenöst 

dropp på sjukhus, eller i vanliga sprutor som 

tas av patienten själv. 


Tidig behandling kan minska handikapp 

Genom tidig behandling är det också möjligt 

att minska framtida handikapp och sjukvårdsbehov. 

Allt fler patienter behandlas med biologiska 

läkemedel. 

Ledgångsreumatism 

Ledgångsreumatism, även kallad reumatoid 

artrit (RA) tillhör gruppen kroniska 

ledsjukdomar där brosk, skelett och även 

annan stödjevävnad angrips av en kronisk 

inflammation. 

Vid RA ger inflammationen långsamt 

skador på leden. Sjukdomen är kronisk och 

progressiv med successivt ackumulerat 

handikapp, ständiga smärtor och för tidig 

död som resultat. Livskvaliteten är lägre än i 

normalbefolkningen. 


Maria Nylander vill vara delaktig i sin egen behandling. 

ANNONS FRÅN 

www.wyeth.se 

s 

– Vi tror att ungefär 20 procent av alla som lever 

med ledgångsreumatism har så svåra besvär 

att de är i behov av effektiv biologisk behandling 

som kraftigt bromsar sjukdomsutvecklingen. 

Svenska läkare insåg tidigt vinsterna med att 

satsa på biologiska läkemedel vid reumatiska 

ledsjukdomar. Alla patienterna följs också noggrant. 

Den långa erfarenheten gör att vården, 

på ett bättre sätt än tidigare, kan ta hänsyn till 

patienternas önskemål och skräddarsy behandlingen 

efter enskildas behov. 

– Vi är mycket bättre på att lyssna och vi vet 

att behandlingseffekten blir bättre om patienten 

är engagerad och kunnig. Det är ju i patientens 

kropp som behandlingen sker. 

M0 10 EN.SV


s 

10 

Bättre klimat för rehabilitering 

På södra Teneriffa ligger Los Cristianos. Här erbjuder 

Humlegården och Vintersol ett komplett rehabiliteringsprogram 

för dig med reumatiska besvär. 

Vi har svensktalande personal, individuell sjukgymnastik 

och arbetsterapi, vattengympa, mattgympa, 

handgrupp, fotgrupp och pinngrupp. Vi har kurator, 

psykolog, reumatolog och sjuksköterska. 

s 

Uppvärmd pool, gymnastiksal och gym för 

egenträning. Egen restaurang och fritidsverksamhet. 

Vi har avtal med Landstinget och 

kan erbjuda stabilt barometertryck och många 

timmars solsken. 

Vi erbjuder boende på Vintersol, Mar y Sol 

eller La Paz i Los Cristianos. 

GÖR SÅ HÄR: Vänd dig till Vintersol på telefon 0034 922 77 79 00 (vi talar svenska). 

Eller per e-mail till: heidirosen@vintersol.com 

Vi kan berätta mer om rehabiliteringsmöjligheterna och skicka en remissblankett som du tar med till din läkare. 

Han/hon skriver en ansökan som skickas vidare till Landstingets handläggare. När du fått besked från Landstinget 

är du välkommen till en stimulerande rehabiliteringsperiod på Teneriffa. 

Visad effekt 

mot ledstelhet 

Naturläkemedlet Helaflex ger visad 

effekt mot värk och ledstelhet utan 

hög risk för biverkningar. 


När du vill ha hjälp mot 

ledstelhet är det viktigt 

att ta reda på om det 

preparat du använder 

verkligen ger den effekt 

du önskar och att väga 

nyttan mot biverkningstiden. 

Helaflex är ett registrerat 

naturläkemedel, Ulf ”Lill-Pröjsarn” Nilsson 

traditionellt använt för 

lindring av smärta vid lätt artros. 

– Jag är mindre stel och det är lättare att 

komma igång på morgnarna sen jag började 

äta Helaflex, säger före detta NHL- och landslagsspelaren 

Ulf ”Lill-Pröjsarn” Nilsson. 

Som gammal proffshockeyspelare är han sliten 

och har opererat knäna nio gånger. Brosket 

har blivit förstört vilket innebär att ben gnids mot 

ben och han har heller inga stötdämpare kvar. 

– Jag har ätit många antiinflammatoriska läkemedel 

under åren men tänkte att om naturpreparat 

funkar så skulle det kännas bättre. Och 

det gjorde det! 

Den aktiva substansen i Helaflex är Harpagoört 

eller Djävulsklo, som är en viktig grund i naturläkemedel 

världen över. Det fantasieggande namnet 

Djävulsklo har blivit en del i många folkliga 

berättelser om växten. Den anses undergörande 

vid smärta och ledvärk och har sedan länge använts 

inom natur- och komplementärmedicinen 

vid värk, led- och muskelproblem världen över. 

Gör stor nytta 

Den vanligaste orsaken till ledvärk är artros eller 

så kallad ledförslitning. Knän, höfter och fingrar 

drabbas oftast. Lederna kan värka, ömma eller 

kännas stela och du kan få ont när du reser dig 

efter att ha suttit stilla en stund. 

Lill-Pröjsarn började äta Helaflex för tre månader 

sen och tar dem nu varje morgon och 

kväll tillsammans med kosttillskottet Fortodol. 

– Kombinationen är jättebra, säger han. Jag 

upphörde med Helaflex i några dagar under en 

resa och märkte direkt att jag blev sämre när 

jag slutade äta dem. Det var då jag insåg vilken 

nytta de verkligen gör. 

Tipset på Helaflex fick han av vänner som 

hade testat och fått bra resultat. 

– Det funkade för dem så jag tyckte att det 


Clinica Vintersol, 

C/. Nordica 1, 

386 50 Los Cristianos, 

Teneriffa, Spanien. 

var värt ett försök. Alla är ju olika men för mig 

har det fungerat jättebra. 

ANNONS FRÅN 

www.helapharma.se

Familjen Friberg 

ser positivt på livet 

Barnen hoppar på studsmattan hemma 

hos Fribergs i Motala. Glädjen 

finns där mitt i vardagen, som också 

präglas av reumatism. Alla fem familjemedlemmar 

har sjukdomen i 

någon form – och har lärt sig leva 

med den. 

Av Stefan Holgersson 

– Visst har vi haft motgångar men vi försöker se 

livet från den ljusa sidan, säger pappa Jesper. 

Familjen för en ständig kamp mot reumatismen. 

Det har på sätt och vis blivit naturligt att 

leva med sjukdomen samtidigt som de med träning 

och andra aktiviteter håller den i schack så 

gott det går. För en utomstående, ickereumatiker, 

väcker ett besök hos dem både beundran 

och förundran. Hur orkar de? Och kanske framför 

allt: hur orkar de hålla humöret uppe? 

s 

– Vi hittar på roliga aktiviteter. Det är bättre att 

ha gjort något roligt och ha ont än att inte ha 

gjort något och ha ont ändå. Det är också viktigt 

att barnen gör saker tillsammans med kompisar 

även om de får ont efteråt, säger mamma Maria. 

Hjälpmedel i skolan 

Samtidigt är det viktigt att vara i gång för att öka 

rörligheten. Är man still stelnar muskler och leder. 

Tillsammans med medlemmar inom Reumatikerförbundet 

i Motala brukar de bada, bowla, 

köra femkamp och grilla. 

– Vi får gör det vi kan och rättar oss efter hur 

vi mår från dag till dag, säger Jesper. 

Barnens intresse för luftgevärsskytte är en sådan 

aktivitet - som de kan ägna sig åt när de mår 

bra och låta bli när de har ont. Familjens permanent 

uppställda husvagn vid sjön Lin utanför 

Motala är en annan källa till aktivitet och glädje. 


Barnen är ”fiskegalna” och 13-åriga dottern 

Emelie berättar stolt att hon fått en tiokilosgädda. 

Emelies muskelvärk varierar, vissa dagar har 

hon så svårt att gå att hon har rullstol i skolan. 

– Jag har förklarat för klasskompisarna. De 

förstår väl ganska bra, säger Emelie. 

Tolvårige sonen Emil berättar att han i skolan, 

för att minska värken i fingrarna, använder 

ett elektroniskt anteckningsblock kopplad till en 

dator. När Emil skrev med penna hann han inte 

med i klassens tempo men med det smarta 

hjälpmedlet är han nu snabbast. 

Viktigt vara aktiv 

Flera dagar i veckan ägnar familjen åt träning 

anpassad för reumatiker. Emil berättar om sin 

träningsvecka med konditionsträning i bad på 

måndagar, stafetter i bad eller vattenbasket på 

onsdagar och rörlighetsträning i lasarettets trä- 


Barnen Emelie, 13, Emil, 12, och Mathilda, 9, 

hoppar glatt på studsmattan på villatomten. 

– Det är inte bara en rolig aktivitet utan 

samtidigt en mycket bra träning för kroppen, 

säger föräldrarna Maria och Jesper. 

s 

ningshall på torsdagar. 

– Det är viktigt att peppa barnen att fortsätta 

träna även om det är tufft för dem, säger Jesper. 

Mot alla odds jobbar han heltid som möbelsäljare, 

efter en flerårig sjukskrivningsperiod. 

– Ingen trodde att det skulle vara möjligt 

men det har gått väldigt bra att jobba. Jag har 

bara haft en enda sjukdag på tre år. 

Inför framtiden, vad skulle ni önska? 

– Det vore underbart att få åka till Vintersol 

igen, svarar Jesper direkt. 

Han beskriver Vintersol som en jackpot för 

hela familjen som, tack vare skänkta pengar till 

Reumatikerfonden, fick åka till Teneriffa under 

två augustiveckor. 

– Det var ingen semester utan vi hade ett 

tufft rehabiliteringsprogram. Samtidigt hade 

barnen roligt tillsammans med andra barn i 

sammma situation, berättar Jesper. 

SE_Gluco_ann_IcaKuriren_1006.ind1 1 01-11-2006 13:45:37 

Foton: Kalle Rimling 

11


s 

1 

Sjukdomen finns hela tiden med Annica Svenson 

men den får aldrig ta överhand. 

Karolinska Institutet 

UNIVERSITY PRESS 

Ny bok om reumatism 

Kunskap är viktigt för dig med en reumatisk sjukdom. 

I nya boken Reumatism delar Professor Johan Frostegård 

vid Karolinska Institutet med sig av de senaste forskningsresultaten. 

Han berättar utförligt om symtom, diagnos och 

behandling av de reumatiska sjukdomarna och förklarar 

immunsystemets betydelse för de reumatiska sjukdomarna 

och dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fungera. 

Boken är illustrerad med bl.a. nytagna bilder av Lennart 

Nilsson, omfång 160 sidor. 

Foto: Andreas Dybeck 

s 


Alternativa vägar 

till välmående 

Meditation, yoga och innerpower. 

Annica Larson har sina egna sätt att 

hantera reumatismen. 

– I vinter ska jag åka till Indien, säger 

Annica som har hittat alternativ 

till den traditionella medicineringen. 

Av Susanne Bengtsson 

Biverkningar från mediciner som reumatiker 

ofta äter kan vara besvärliga. 54-åriga Annica 

Larson upplevde att medicinerna mot hennes 

reumatoid artrit, RA, ibland gjorde mer skada än 

nytta. Därför sökte hon alternativa metoder för 

att bli av med sin värk och för att kunna leva 

med reumatismen. 

Meditation, yoga, massage och innerpower, 

som är en träningsform där man kontrollerar 

andningen, är bra för blodgenomströmningen, 

avslappning och för att kunna hantera smärta. 

– En biverkning av de starka medicinerna var 

att min mage slogs ut och jag blev kroniskt illamående. 

Jag gick runt och kände mig ”åksjuk” i 

flera år. Sen provade jag så kallad ayurvedakost 

och då försvann illamåendet, säger Annica 

som nu klarar sig utan sina starka mediciner 

under långa perioder. 

Sjuk sen ettårsåldern 

Ayurveda är en urgammal indisk hälsolära som 

går ut på att det finns tre olika människotyper 

som fungerar på olika sätt och som måste rätta 

kosten efter sina behov. I vinter har Annica bokat 

en resa till Indien för att besöka ett ayurvedasjukhus 

och lära sig mer om metoden. 

Att resa är ett stort intresse för henne och 

hon har äventyrslusten i blodet sedan barnsben. 

Hennes pappa var pilot och familjen flyttade runt 

i Afrika och Mellanöstern. Det var när familjen, 

som då bodde i Jemen, var hemma i Sverige på 

besök som Annicas ledgångsreumatism bröt ut. 

– Jag var 1,5 år då och drabbades av halsfluss. 

Efter det kunde jag inte stödja på ena benet. 

När familjen senare flyttade från det varma, 

torra ökenklimatet i Jemen till Beirut blev Annica 

sämre och sjukdomen var ett faktum. 

– Men jag tänkte aldrig så mycket på att jag 

hade reumatism och jag fick alltid höra att jag 

skulle bli frisk när jag blev stor, berättar Annica 

vars föräldrar tränade hårt med henne under 

hela uppväxten. 

Mår bättre i värmen 

Trots att sjukdomen satt sina spår tycker Annica 

att hon kan leva ett relativt normalt liv. Hon är 

stelopererad i både nacke och handleder, och 

fingrar och tår är deformerade. 

1997 sa kroppen ifrån rejält och Annica var 

sjukskriven i ett år. Hon blev tvungen att lämna 

jobbet på dagis och omskola sig. Efter ett datakörkort 

fick hon kontorsjobb på ett företag som 

säljer naturkosmetika. 

– Halvtid är vad jag orkar med. Jag måste ha 

tid att träna och vila också och jag måste lyssna 

på min kropp. 

Resorna gör gott för både kropp och själ. 

– Visst mår jag bättre i varmare länder. Jag 

har rest mycket i Sydostasien och tillbringat ett 

par månader i Guinea med mitt gudbarn, säger 

Annica som bävar inför den antågande vintern. 

Att ta på sig strumpor och knäppa knappar 

och dragkedjor är ett helsike. Allting tar så 

mycket längre tid på vintern, men Annica har 

bestämt sig för att inte bli en del av sjukdomen. 

– Sjukdomen finns hela tiden med mig men 

den får aldrig ta överhand. Jag kämpar på och 

är bra på att se ljusglimtarna i livet. 

Beställ boken på www.kiup.se, ring 08524 871 71 

eller fyll i talongen nedan och posta den till 

KIUP, 171 77 Stockholm 

Jag beställer boken Reumatism för 157: inkl moms, 

porto tillkommer. 

Namn 

Postadress 

Postnummer 

Antal böcker

Nyhet 

 

 

 

 

 

 

 

Annons ICA 10/17/06 12:41 

PM Sida 1 

Känner du smärta, ömhet eller 

stelhet i en led? Har du svårt att komma 

igång efter att ha suttit stilla en längre tid? 

s 

Det kan vara artros. 

Donacom ® 

1178 mg glukosamin är ett nytt läkemedel 

som används för symtomlindring vid lätt till måttlig 

knäartros. 

Donacom ® 

finns i pulverform som löses upp i vatten och 

doseras endast en gång per dag. Donacom ® 

köper du 

receptfritt på apoteket i en förpackning med 30 dospåsar. 

För mera information se: www.fass.se/bipacksedel 

Ska ej användas vid skaldjursallergi. Diabetiker kan behöva kontrollera blodsockervärdena 

oftare. Rådgör med läkare vid längre användning än en månad. 


Algol Pharma AB • Hammarby Fabriksväg 23 • 120 33 Stockholm E-post: info.pharma.se@algolpharma.se 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0609/8/pinor art illustration 

Man kan göra mycket själv för att förbättra 

ledens funktion, minska smärtan och må 

bättre, t ex promenera, cykla eller simma. 

1 

s


s 

Storsatsning på specialistsjukhus 

En kirurgisk storsatsning planeras 

för fullt på det reumatikerinriktade 

sjukhuset Spenshult. I mitten av 

januari 2007 står en ny operationsavdelning 

med tre nya salar redo att 

ta emot de första patienterna. 


Nysatsningen på kirurgi blir ett välkommet 

komplement till den befintliga reumatikervården 

och främjar möjligheten för reumatikernas behov 

av operationer. Det blir den största investeringen 

som görs med det danska vårdbolaget 

Transmedica som ny huvudägare. 

– Spenshult är ett patientstyrt specialistsjukhus 

och just patienterna är centrum för både 

vården och forskningen hos oss. Med den nya 

satsningen kan vi bli ännu bättre, säger Ingemar 

Petersson, forskningschef på Spenshult. 

Patientinriktad forskning 

Spenshult har fokus på alla typer av sjukdomar 

i rörelseapparaten. Det kan gälla inflammatoriska 

led- och systemsjukdomar men också 

andra tillstånd som till exempel artros eller fibromyalgi. 

Verksamheten är unik tack vare den 

samlade kompetensen och de stora resurser 

1 

Nyhet! 

Orudis ® 2,5% gel är ett utvärtes medel med smärtstillande 

och infl ammationsdämpande effekt i muskler och leder. 

För symtomatisk behandling av lokala smärttillstånd av 

lätt till måttlig intensitet i samband med muskel- och led- 

skador, t ex sportskador. 

För mer information se: www.FASS.se 

Orudis® 2,5 gel-förpackningar 

ketoprofen 

60g Receptfri 

2x60g Receptfri NYHET! 

som finns att tillgå. 

Även forsknings- och utvecklingsarbetet i anslutning 

till sjukhuset är välutvecklat. Det stora 

antalet patienter som besöker Spenshult ger ett 

unikt och brett underlag. De representerar en 

stor del av Sverige och är i olika åldrar, samti- 

sanofi -aventis, Box 14142, 167 14 Bromma, Tel 08-634 50 00, www.sanofi -aventis.se 

2 x 60 g 

s 

Spenshult har fokus på alla typer 

av sjukdomar i rörelseapparaten. 

digt som de flesta reumatiska diagnoserna finns 

representerade 

– Den patientnära, kliniska forskningen innebär 

att vi får förslag och idéer från patienterna 

som vi sen omsätter i forskningsplaner. Patienterna 

deltar i både planläggning av forsknings- 

Ny receptfri förpackning 

på Orudis ® 2,5% gel 

ketoprofen 


projekten och i genomförandet av dem, säger 

Ingemar Petersson. 

Ger patienterna bättre liv 

Spenshults Forsknings- och utvecklingscentrum, 

FoU-centrum, har sedan starten 1999 utvecklats 

snabbt. 

– Det är en självklarhet för oss att snabbt 

och tydligt berätta för både patienter, sjukvårdspersonal 

och allmänhet om de senaste 

forskningsrönen så att alla kan ta del av dem, 

säger Ingemar Petersson. 

Den vetenskapliga ledningen är av hög 

akademisk nivå. I ledningen sitter forskare på 

docent- och professorsnivå. 

– Stora framsteg har gjorts under de senaste 

tio åren när det gäller att hitta och diagnostisera 

de reumatiska sjukdomarna i ett tidigare skede. 

På så sätt kan vi behandla dem mer effektivt 

och därmed ge patienterna ett bättre liv. 

2,5 % gel 

ANNONS FRÅN 

www.spenshult.se 

Vnr 04 54 69 

KETOPROFEN 

SE.KET.06.10.03

Vi verkar mot värk värk, 

Sömnstörningar och trötthet innebär 

ökad risk för att utveckla och bibehålla 

långvarig, utbredd smärta. Det säger 

Stefan Bergman som leder forskningsprojektet 

Vi verkar mot värk. 

35 till 50 procent av Sveriges befolkning är 

drabbade av smärta och värk och det är därmed 

ett folkhälsoproblem. 

 

 

 

 

s 

– Smärta går sällan att se med röntgenundersökningar 

så därför fokuserar vi på att förstå 

samband mellan smärta och andra sjukdomar, 

säger Stefan Bergman, en av få forskare med 

smärta som område. Det här är viktigt för att 

man ska kunna förstå och behandla smärta i de 

fall där undersökningsresultaten inte visar på 

någon specifikt behandlingsbar sjukdom. 

Stefan Bergman leder projektet Vi verkar mot 


Sömnstörningar innebär en risk för att man 

utvecklar och bibehåller omfattande smärta. 

som Reumatikerförbundet har startat en 

insamling till. Syftet är att förbättra vården för 

dem som är drabbade av smärta och ifjol presenterade 

projektgruppen ny kunskap kring 

sömn och smärta som fick stor uppmärksamhet. 

– Sömnstörningar och, framför allt, att inte 

vara utvilad innebär en risk för att man utvecklar 

och bibehåller omfattande smärta under lång 

tid, säger Stefan Bergman. 

Projektgruppen studerar även i vilken utsträckning 

personer med långvarig smärta 

drabbas av andra allvarliga sjukdomar, till exempel 

artros, fibromyalgi och ledgångsreumatism. 

Man söker även ta reda på om det finns 

 

 

 

 


Fakta fibromyalgi 

Symptom 

De vanligaste symtomen för fibromyalgi är 

värk och stelhet i muskulaturen samt muskeltrötthet. 

Det är också vanligt med allmän 

trötthet, sömnsvårigheter, svullnadskänsla i 

händerna, stickningar, domningar, magbesvär 

och oro. Det är främst unga eller medelålders 

kvinnor som drabbas men både 

yngre och äldre kvinnor samt män kan få 

fibromyalgi. Muskelvärken kan variera från 

dag till dag men försvinner sällan helt. Man 

har ofta ömma punkter i muskulaturen, så 

kallade ”tender points”. 

Behandling 

Det finns ingen botande medicin för fibromyalgi. 

Det går att lindra symtomen genom 

smärtstillande tabletter men för att undvika 

ett beroende ska värktabletter endast tas i 

nödfall. TNS (elektronisk nervstimulering) 

kan lindra smärtan, det gäller också akupunktur 

och behandling med värme eller 

kyla. Muskelträning förbättrar muskelns 

funktion. Detta brukar leda till att man mår 

bättre även om inte smärtan minskar. 

s 

något samband mellan smärta och cancer. 

– Prognoserna är bättre ju tidigare i förloppet 

behandlingar sätts in men idag är det alldeles 

för få av de väst drabbade som blir besvärsfria, 

säger Stefan Bergman. Det är därför nödvändigt 

att vi hittar nya och bättre behandlingsmetoder. 

15

Råd vid smärta www.smarta.nu - Publikationer Provisa Sverige AB ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?