Tebladet nr 6 2013 - Örebro läns landsting

Tebladet.
Nr 6 2013 årgång 32
Monica lägger
nallen på hyllan
39 år och 11 månader. Så länge
har Monica Hagman arbetat
på lekterapin på USÖ. Nu
går hon i pension och minns
tillbaka på åren som gått, men
inte med vemod, utan med
glädje.
SIDAN 3
Mer kunskap
om dopning
Örebro läns landsting ska bli
bättre på att motverka och
behandla dopningsmissbruk.
Därför har landstingsstyrelsen
nu beslutat att ansöka om 5
miljoner kronor hos Socialstyrelsen.
SIDAN 4
Nya politiska
organisationen
Den 4 juni tog landstingsfullmäktige
beslut om en politisk
organisation för den nya regionen
i Örebro län som bildas
2015.
SIDAN 5
Habiliteringen
satsar på AKK
Habilitering och hjälpmedel
satsar i år extra på AKK,
alternativ och kompletterande
kommunikation. All personal
inom förvaltningen får lära
sig mer om hur man använder
AKK och intresset är stort.
SIDAN 8
Patientnämnd
med ny chef
För lite drygt två år sedan
började han som handläggare
på Patientnämndens
kansli. Nu är han chef för
samma verksamhet. Möt
Marcus Philipson.
SIDAN 9
Landstinget
firar 150 år
I år fyller Örebro läns landsting
150 år. Har du koll på
när de första kvinnorna tog
plats i landstinget eller när
den första ambulansen köptes
in? Tebladet har valt ut
några intressanta händelser
ur landstingets historia.
SIDAN 12
personal
Kollegorna
– ovärderliga på jobbet
... och Tebladstårtan går till Ulrika Andersson och Henrik Eliasson SIDAN 10
Posttidning B
Sidorna 6-7
Foto: guNIllA SäweNmyr

2
Aktuellt
Jubileum, pensionering och utveckling
I år fyller Örebro läns landsting 150 år. I det här numret tar vid dig
med på en resa i landstingets historia - från det allra första mötet
1863, till landstinget av i dag.
Du får också möta Monica Hagman som efter 39 år i barnens
tjänst lämnar jobbet som förskollärare på Lekterapin på USÖ.
Under åren har hon hunnit träffa många barn och föräldrar.
Utvecklingen går hela tiden framåt och vi får mer och mer utrustning
som ska hjälpa oss att sköta våra jobb. Vi har besökt några
arbetsplatser och ställt frågan ”Vilka fem saker klarar du dig inte
utan på jobbet?”
Trevlig sommar önskar vi på Tebladsredaktionen!
Inledare
mAriE-louisE
ForsbErg-FrANssoN
landstingsstyrelsens
ordförande
Vi frågar landstingets politiker
Vilket är ditt bästa smultronställe i länet?
Jenny Steen,
Socialdemokraterna:
– Jag skulle kunna slå
ett slag för någon av
länets alla fina motionsspår,
men det struntar
jag i den här gången.
Istället vill jag tipsa om
Sveriges mest centralt
belägna glasskiosk ”Go
Glass” i Hjortkvarn, närmare
den demografiska
mittpunkten kommer
man knappt. Där finns
massor av god glass
och sorbet, samtidigt
som du bidrar till en
hållbar utveckling och
ett starkt näringsliv på
landsbygden.
Ola Karlsson,
Moderaterna:
– Vid sidan av Granbergsdals
hytta är
Skräddartorp, hembygdsgården
i Grythyttan,
ett av mina riktiga
smultonställen. Högt
beläget, med en fantastisk
utsikt. En riktigt
gammal gård, med
rötter i finsk uppodling
och bergshantering tillsammans
med en trevlig
servering gör varje
besök till en koppling
av historia och nutid.
Är vädret bra tar man
ett dopp nedanför i
Skatviken.
Erik Johansson,
Folkpartiet:
– Mitt smultronställe är
Katrinelund, cirka 20
minuter från Örebro.
Bad i vackra Hjälmaren
och Sjökrogen med
Årets lokala kock
2010! Verkligen värt
lata sommardagar, som
glider över i kväll med
gastronomisk kvalité!
Redaktionen
En blomstertid är nu äntligen kommen
och naturen stoltserar i all sin
sommarprakt. Grönskan och värmen
välkomnar vi och glädjer oss
åt att det bara är början än.
Vi började sommaren på landstingsfullmäktige
med att ta beslut om en politisk organisation
för den nya regionen i Örebro län som
bildas 2015. Det är ett stort steg vi tar efter
ett febrilt arbete som pågått under våren i den
politiska ledningen.
Samtliga partier i fullmäktige enades om den
slutliga skissen av den politiska organisationen.
Genom att föra samman landstinget
och regionförbundet till en samlad organisation
skapas en samlad demokratisk arena för
regional- utvecklings och tillväxtpolitik som
med en kraftfull hälso- och sjukvårdspolitik
kan möta människors behov.
Det är ett viktigt steg för att vi bättre rustade
ska kunna möta de utmaningar som
hälso- och sjukvården står inför. I höst väntas
riksdagen fatta det formella beslutet att ge
landstinget det regionala utvecklingsansvaret
och det ser vi fram emot.
Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro,
Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.se
Katarina Raneborn,
Vänsterpartiet:
– Jag tycker mycket
om att resa, men inte
på sommaren. Då vill
jag inte resa ifrån norra
Vättern, där jag bor,
utan vill passa på att
njuta så mycket som
möjligt av stillheten vid
Vätterns skärgård och
skogarna däromkring.
Långa promenader,
en båttur på sjön, sol
och bad samt en bra
bok i hängmattan med
chans att blicka ut över
Vätterns skimrande
vatten – det är sommar
för mig.
Victoria rydergård
redaktör
019-602 73 57
E-post:
victoria.rydergard@
orebroll.se
gunilla säwenmyr
redaktör
019-602 75 47
E-post:
gunilla.savenmyr@
orebroll.se
Landstingets arbete med att förbättra hälsan
och vården för våra äldre går oförtrutet
framåt. Det är en mycket högt prioriterad och
viktig fråga som
Ewa Sundkvist,
Kristdemokraterna:
– På cykelavstånd är
Oset och cykelvägarna
runt Hemfjärden
oslagbara. Vi brukar
ta med vår kvällsmat
och äta den vid något
av picknickborden.
Härlig natur och lugn
miljö nära centrala
Örebro.
– På bilavstånd är
Sörön med miljoner
vitsippor på våren
en lisa för själen för
en kristdemokrat
(partiets blomma).
Likaså är Garphyttans
nationalpark med alla
gullvivor ett underbart
andningshål. Inget blir
sämre med kaffekorg.
vi arbetar kontinuerligt
med.
Vi valde tidigare
i år att öronmärka
medel för
forskning kring
äldres hälsa. Nu
har landstingets
forskningskom-
mitté fördelat pengarna och sju forskare inom
Örebro läns landsting får dela på två miljoner
kronor för forskning kring äldres hälsa och
sjukdomar.
Bland annat handlar det om forskning kring
äldres munhälsa och vårdkvalitet bland äldre
som vårdas på korttidsboende. Ett projekt
handlar om att göra en utvärdering av omhändertagandet
av multisjuka äldre, en annan är
forskning kring demens, genetik och miljö.
Landstinget är en fantastisk verksamhet och
jag är stolt över att vara en del av den. Det
är en stor verksamhet med många delar och
Torbjörn Ahlin,
Centerpartiet:
– I Hardemo, på den
bördiga Närkeslätten,
ligger en högmosse
utslängd. Den heter
Öjamossen. Där
växer det köttätande
sileshåret tillsammans
med tuvull och
skvattram. Där finns
hjortron, tranbär och
odon. Där kan du se
och höra orre, trana,
storspov och enkelbeckasin.
På mossen
ligger Älgasjön, en
liten tjärn omgiven av
gungfly. Väl ute på
mossen känner du dig
förflyttad till en annan
värld. En utflykt till
Öjamossen är en lisa
för själen.
Tebladet.
Tebladet 6/13
är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning.
Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska
principer och följer de etiska regler som
finns för press, radio och TV.
Tebladets utgivning och manusstopp 2013 (preliminär.):
(P - personaltidning, L - länstidning)
Nr 7 3 sep (19 aug) P
Nr 8 26 sep (9 sep) L
Nr 9 15 okt (30 sep) P
Nr 10 14 nov (28 okt) L
Nr 11 17 dec (2 dec) P
Ingrid Fries-
Hansson,
Miljöpartiet:
– Örebro län är som ett
Sverige i miniatyr. Vi har
många olika naturtyper
och våra naturreservat
leder oss till de vackraste
platserna.
– Inom Askersunds
kommun kan jag rekommendera
Fagertärn och
Harge Uddar vid Vättern
men mitt eget smultronställe
är Tjälvesta Ängar.
I detta isälvslandskap
med sin rika flora vill
jag promenera i alla
årstider men framförallt
på våren, innan träden
fått sina blad, och dricka
mitt medhavda kaffe
bland blåsippor och
gullvivor.
Tryck: Daily print
”Det är viktigt att vi håller ihop och samverkar”
”Landstinget
är en fantastisk
verksamhet
och jag är stolt
över att vara
en del av den”
Karin Wettermark- Vill du lyssna på Tebladet? Beställ den inläst på CD
Jonsson
eller i Daisyformat på telefon 019- 602 73 44.
ansvarig utgivare
019-602 70 14
karin.wettermarkjonsson@orebroll.se
det är viktigt att vi håller ihop och samverkar.
Det är en förutsättning för att klara de
utmaningar vi står inför och tillsammans är
vi starka.
Jag vill tillönska er alla en riktigt skön sommar.
Kanske blir det god sommarläsning i
hängmattan, avkoppling med vänner och
familj, en och annan grillkväll, massor av sol
och bad.
Trevlig sommar på er alla och med återseenden
till hösten!
Jag avslutar med en sommardikt skriven av
Linnéa Norold.
När fjärilar fladdra och snudda vid kind
Det doftar av grönska från björk och från lind.
Var äng, varje backe, vart dike, var dal
står smyckad med blommor i tusental.
Då vilja vi leva - leva och drömma oss bort
Till en smal liten slingrande å
Där dagsländan flyger så skiftande blå.
Där liljorna lysa så gult invid strand
Vi finna ej ord för vårt sköna land.
Anders Östlund,
Sverigedemokraterna:
– Mitt smultronställe
ligger vid Norasjöns
strand. Dit kan jag dra
mig tillbaka och filosofera
så mycket jag
vill kring människors
behov av förklädnader
och förställning. Man
tar alltid en risk med
att visa upp sig som
man är, men den som
en gång bitit huvudet
av skammen, han
skäms inte mer.

Tebladet 6/13
39 år i barnens tjänst
monica hagman på lekterapin på usÖ går i pension
– Den 12 juni har jag jobbat
här i 40 år. Men jag ville vara
lite udda och gå innan dess.
Det säger Monica Hagman,
som gjorde sin sista arbetsdag
den sista maj, efter 39 år
som förskollärare på Lekterapin
på USÖ.
Monica Hagman säger att hon inte är
vemodig, pensionen är efterlängtad.
Men nog låter hon lite sentimental, när
hon pratar om alla de barn hon träffat,
lekt med och lärt av i fyra decennier.
– Barnens livslust har gett mig så
mycket. De lever i en helt annan värld,
där fantasin får styra. Jag brukar tänka
på en dikt som slutar; ”Vuxna tror att
lek är tidsfördriv. De har fel i detta.
Lek är liv!”.
I ett stort och rymligt rum, fullt
av leksaker, mjuka gosedjur, lekinstrument
och annat har lekterapin sitt
näste, mitt emellan barn- och ungdomsavdelningarna
på USÖ. Hit kommer
barn upp till 18 år som befinner
sig på sjukhuset av någon anledning,
antingen för att de själva är sjuka eller
att de har ett syskon eller anhörig som
behöver vård.
– Lekterapin ska ge inspiration, tid,
rum och initiativ till lek. Den kan
också handla om att bearbeta något,
barn som ska genomgå en behandling
eller undersökning och tycker att det
är läskigt kan få leka sig fram. Leken
ska alltid ske på deras initiativ, vilket
innebär att jag har ätit många pizzor
och varit mamma till många sjuka
dockbarn under åren! säger Monica
och skrattar glatt.
Inga föräldrar var tillåtna
Den 12 juni 1973 började Monica
Hagman, som nyutexaminerad förskollärare,
på lekterapin på det gamla barnsjukhuset
i Örebro.
– Då var det många barn som låg
inne länge, det var en väldigt spartansk
miljö och inga föräldrar fick vara där.
Fler barn dog då än vad de gör idag, av
sjukdomar som vi idag kan bota.
1964 infördes lekterapin för barn på
sjukhuset, men då handlade ”leken”
mer om att syselsätta barnen.
– Man gick runt med en vagn på
avdelningarna och erbjöd dem saker att
sysselsätta sig med, som att göra pärlhalsband.
Då var barnen mer utspridda
över hela sjukhuset, idag finns i princip
alla barn här på barn- och ungdomskliniken.
20 år senare, 1993, flyttade man till
de nuvarande lokalerna och ytan att
leka på blev betydligt större. Nu fick
leken vara det viktiga, inte sysselsättningen
av barnen.
Förklarar sjukhusvärlden
Idag har barn- och ungdomskliniken
två anställda förskollärare. En av dem
stannar i rummet för att finnas till
hands om något barn vill leka. Den
andra går istället runt på avdelningen
för att berätta för nya barn vad
Monica Hagman har lekt med många barn under åren på lekterapin på barn- och ungdomskliniken.
”När jag går jag på stan känner jag igen väldigt många!” säger hon.
de kan göra i lekrummet, och finns
också behjälplig vid utredningar eller
behandlingar där barnet är oroligt.
– Jag brukar säga att vi också är
som tolkar, vi ska förbereda barnen
för sjukhusvärlden genom deras språk.
Det handlar om att bygga upp ett förtroende,
så att de vågar lita på mig att
det inte är farligt.
Monica berättar om en liten flicka
som vägrade låta sig röntgas.
– Hon skulle ligga helt stilla i ett
rör i 45 minuter, och då och då var
hon tvungen att hålla andan. De hade
prövat att ge henne lugnande, men det
gick inte.
Monica kallades dit för att hjälpa till.
– Vi fick öva många gånger, men tog
det i hennes takt. Jag fick gå igenom
vad som skulle hända och i början var
vi bara i rummet och tittade på röntgenröret.
Men efter tio gånger gick det,
till sist låg hon där alldeles stilla i 45
minuter. Glädjen att se henne ligga där
var obeskrivlig, säger Monica.
Bearbetningen sker hela tiden
genom lek, och Monica menar att man
klarar mycket om man är trygg.
Som att spela upp en film
Under åren har Monica Hagman hunnit
träffa många barn och föräldrar. Totalt
har hon arbetat under sju klinikchefer.
– Nu när jag rensar och sorterar
gamla papper är det som att spela upp
en film. Jag kommer ihåg mycket
som har hänt, och jag kan också tycka
att jag har gjort mycket här. Jag har
hela tiden fått utvecklas och genomfört
många av mina idéer, det tror jag har
varit anledningen till att jag stannat så
pass länge.
I anställningsbeviset hon fick 1973
stod det att hennes arbete skulle vara
betydelsefullt och ge glädje och tillfredsställelse.
– Det tycker jag att jag fått bevis på.
Jag har mötts av väldigt många positiva
människor hela tiden. Jag vill passa på
att hälsa och ge ett stort tack till alla
barn, föräldrar och all personal som har
stöttat mig genom åren.
text och foto:
gunilla säwenmyr
PERSonLiGT
namn: monica hagman.
Ålder: 65 år.
Gör: gick i pension från arbetet som
förskollärare på lekterapin på barn- och
ungdomsklinken på usÖ den 31 maj.
Bor: Kumla, i villa med trädgård. sommarställe
i Dalarna.
intressen: läsa böcker, trädgård, natur,
handarbete, släktforska och resa.
kommer att sakna mest med jobbet:
Barnen och arbetskamraterna.
kommer att sakna minst: att behöva
gå upp tidiga morgnar och ta sig halvsovandes
till bussen.
Utblick
Ett nytt sätt att tänka
Efter ännu en kall vår är sommaren här.
Det är den tid när vi på många sätt kan
leva ett annat liv än under de mörka årstiderna.
Det är också en tid som ger oss
påfyllning av energi, i sol och bad och i
möten med andra; en tid att ta vara på.
Vi står nu inför en mycket spännande tid i landstingets
historia. I år är det 150 år sedan landstinget
bildades, och det kommer vi att uppmärksamma
mer under hösten.
I början av juni tog politikerna beslut om en ny
politisk organisation som ska träda i kraft 2015.
Den nya organisationen får ett betydligt större uppdrag
än dagens, nämligen också ett ansvar för den
nya regionens utveckling.
Men är inte detta bara en politisk organisationsförändring,
kan man fråga sig. Hur kommer egentligen
jag som anställd, i vården, i ett serviceyrke
eller på en folkhögskola att beröras? Det finns nog
två svar på den frågan. I det dagliga mötet med
patienten, brukaren, eleven och länsinvånarna kanske
det inte kommer att märkas så mycket. Men på
ett annat sätt kan man säga att förutsättningarna
för våra arbeten förändras. Vi blir alla del av något
större. Vi blir alla del av en organisation som med
större kraft kommer att driva länets utvecklingsfrågor
framåt. Tillsammans kan vi utgöra en del av
den kraften. Att den nya regionen får ansvar för att
driva regionens utveckling framåt är uppfordrande.
Det ger oss nya möjligheter. Hälso- och sjukvården,
som i dag står för stor del av landstingets omsättning,
är en viktig tillväxtfaktor för den regionala
utvecklingen. Vi skapar mervärden för länets invånare
som på avgörande sätt bidrar till att länet kan
utvecklas. I den nya regionen får vi ytterligare uppdrag
som ska stärka utvecklingen av vårt län. Det är
en spännande tanke.
I den nya organisationen blir det viktigt att se till
att utvecklingsfrågorna inte är något som ska skötas
vid sidan om våra ordinarie verksamheter, utan de
måste bli en naturlig del i all verksamhet. Här måste
vi finna formerna för ett nytt sätt att tänka och
verka. På de ställen i landet där regioner har bildats
är erfarenheterna goda och vi kommer bland annat
att titta på hur de arbetar.
En fråga som hänger samman med den nya politiska
organisationen är hur vi organiserar hälso- och sjukvården.
Också här handlar det om att samla kraften,
att skapa ett starkare och mer sammanhållet system
för hälso- och sjukvården. Patienter, anhöriga och
medborgare ska få kvalitativt omhändertagande som
präglas av deras fokus där landstingets inre organisatoriska
gränser spelar mindre roll. Därför utreder vi
nu möjligheten att skapa en gemensam ledning för
hälso- och sjukvården samt forskning
och utbildning från 2014.
Vi kommer också lägga
förslag på några fortsatta
utvecklingsinriktningar
för länets sjukvård att
utreda, bland annat hur
vi kan utveckla ett
närsjukvårdskoncept.
Tyvärr utvecklas vårt
ekonomiska läge åt
fel håll. Det är mycket
angeläget för de
framtida utvecklingsmöjligheterna
att vi
anpassar vår ekonomi
till den budget vi har.
Våra kostnader ökar i
allt för hög takt.
Vi har mycket spännande
framför oss.
Trevlig sommar!
RickaRd SimonSSon
landstingsdirektör
Örebro läns landsting
Aktuellt
3

4 Nyheter
NYHETER I KORTHET
DELÅRSRAPPORT
Ekonomiresultatet
allvarligt för 2013
Landstingets resultat för 2013
kommer att bli negativt. Den
första prognosen visar på ett
minusresultat på 394 miljoner
kronor.
En stor del av underskottet
beror på en engångskostnad
på 314 miljoner kronor som
avser uppskrivning av landstingets
pensionsskuld. Men
även utan denna engångskostnad
blir resultatet negativt.
Prognosen för det lagstadgade
resultatkravet, det så kalllade
balanskravet, uppgår till
minus 80 miljoner kronor.
En mycket hög kostnadsökningstakt
i många av landstingens
verksamhet ligger
bakom resultatförsämringen
och de negativa prognoserna.
Kostnadsutvecklingen
innebär en uppenbar risk att
landstinget inte klarar balanskravet.
Därför måste åtgärder
omgående vidtas för att bryta
kostnadsutvecklingen.
– Det är ett mycket allvarligt
läge, säger Marie-
Louise Forsberg-Fransson,
S, landstingsstyrelsens ordförande.
Kostnaderna ökar
i en takt som inte är hållbar.
Förvaltningarna måste nu
vidta åtgärder för att komma
i balans. Något annat alternativ
finns inte. Vi kan inte
använda oss av pengar som vi
inte har.
– Förvaltningarna har av
landstingsstyrelsen fått tydliga
uppdrag att anpassa verksamheten
efter budget. Lagd
budget gäller.
Förutom landstingsstyrelsens
uppdrag har också landstingsdirektören
beslutat om
en rad åtgärder som tar sikte
på att dämpa kostnadsnivån
både på kort och på lång sikt.
FORSKNING
Äldreforskare får
dela på 2 miljoner
Sju forskare inom Örebro
läns landsting får dela på två
miljoner kronor för forskning
omkring äldres hälsa
och sjukdomar. Landstingets
forskningskommitté har fördelat
ut pengarna som Nämnden
för forskning ställt till
förfogande.
– Äldreforskning stärker
vården av våra äldre, säger
Jenny Steen, S, landstingsråd.
Vi har satsat två miljoner
kronor på sju projekt som ska
ge oss ökade kunskaper om
bland annat multisjuka äldre
och deras vårdkvalitet samt
demenssjukdomen.
Munhälsa, multisjuka och
demens är några av de ämnen
som kommer att förekomma i
de olika forskningsprojekten.
Landstingets hälso- och
sjukvårdssystem måste
bli starkare och mer samlat.
Nu pågår en utredning.
De mål som landstinget satt upp
inom vård och ekonomi har inte
kunnat nås i sin helhet.
Landstingsdirektör Rickard
Simonsson menar att det idag
finns för stor distans mellan förvaltningar,
enheter och specialiteter.
– Organisationens gränser försvårar
en samverkan av vården
som har patientens fokus. I dag
är mer samverkan och en stark
beslutskraft nödvändigt för att
kunna uppnå de
mål och utmaningar
som vi står
inför. Patientens
fokus ska vara
vägledande för
vårt arbete, säger
Rickard Simonsson.
Likvärdig vård i länet
I den utredning som nu pågår
finns fyra mål som ska prägla
landstingets nya organisation. De
är likvärdig vård i länet, effektivt
resursutnyttjande, utvecklingsinriktning
samt att landstinget ska
vara en regional utvecklingsmotor
och attraktiv arbetsgivare.
Starkare forskning
Man vill också stärka forskningens
roll. Tillsammans med Örebro
universitet föreslås en starkare
forskningsorganisation.
– Det är mycket viktigt att vi
kan utveckla våra gemensamma
insatser för att i den konkurrens
som finns kunna attrahera framgångsrika
forskare och få anslag
till vår verksamhet. Landstinget
och universitetet behöver arbeta
närmare varandra, säger Rickard
Simonsson.
Ledningsstruktur prövas
Just nu utreder man hur den nya
hälso- och sjukvårdsorganisationen
ska se ut. En möjlighet är att
ha en gemensam ledningsstruktur
för hälso- och sjukvården samt
för forskning och utbildning från
2014. Där skulle en organisatorisk
sammanhållen enhet, med
en chef med tillhörande ledning,
direkt underställd
landstingsdirektören/
regiondirektören,
leda och planera hälso-
och sjukvård samt
forskning och utbildning.
Regelbunden avstämning
Redovisning av utredningens
förslag kommer att stämmas av
regelbundet med landstingets ledningsgrupp
och politiken. Uppdragen
i utredningens andra fas
handlar bland annat om att utreda
närsjukvårdslösning, gemensam
ledning för produktionsplanering
för planerad vård och hur det
kan bidra till en starkare högspecialiserad
vård, en gemensam
forsknings- och utbildningsorganisation
samt ett system för
resursföredelning. Förändringar
inom dessa områden ska kunna
genomföras 2015.
Tebladet 6/13
Vill höja kunskap om dopningsmissbruk
Örebro läns landsting
ansöker hos Socialdepartementet
om drygt 5
miljoner kronor för att
fördjupa kunskapen om
dopningsmissbruk och
utveckla behandlingsformerna
för personer som
missbrukar dopningsmedel.
Det har landstingsstyrelsen
beslutat.
Missbruket av olika dopningspreparat
ökar. En statlig utredning
har bedömt att minst
10 000 personer i Sverige har
ett aktuellt missbruk av anabola
steroider. Behovet av ny kunskap
om hur sjukvården ska möta och
behandla personer med problem
och skador på grund av dopning
är mycket stort.
Unika i Norden
Örebro läns landstings Dopningsmottagning
är den enda kliniska
mottagningen i Norden som är
uppbyggd enbart för att ta emot
och behandla personer med dop-
Ett nytt hälso- och sjukvårdssystem tas fram
”Patientens
fokus ska vara
vägledande för
vårt arbete”
Örebro läns landsting ska bli bättre på att förebygga och behandla dopningsmissbruk.
ningsproblematik.
– Ökningen av dopningsmissbruket
gör att vi måste bli ännu
bättre på att förebygga, upptäcka
och behandla missbrukare av
olika dopningspreparat. Landstingets
dopningsmottagning med
sin unika kompetens är särskilt
lämpat att leda ett sådant kunskapsutvecklingsprojekt,
säger
Marie-Louise Forsberg Fransson,
landstingsstyrelsens ordförande,
S.
En del i projektet handlar om
att göra en kartläggning av alla
de kosttillskott som finns på den
svenska marknaden som kan
innehålla substanser som kan
jämföras med dopningspreparat.
Andra delar handlar om att bättre
upptäcka och behandla personer
med dopningsmissbruk och den
Stöd lokal forskning ... ditt bidrag är viktigt!
Nyckelfonden
Stiftelsen för Medicinsk Forskning
vid Universitetssjukhuset Örebro
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
särskilda problematik det för med
sig både fysiskt och psykiskt.
– Vår ambition är att projektet
ska kunna utarbeta en form av
screening som ska kunna användas
inom exempelvis primärvården,
företagshälsovård eller skolan
för att fler tidigt ska kunna
upptäcka tecken på dopningsmissbruk,
säger landstingsrådet
Catrin Steen, MP.
Måste tas på stort allvar
Landstinget har föreslagit att
Socialstyrelsen ska utse Dopningsmottagningen
i Örebro till
ett nationellt kompetenscentrum
för frågor kring dopningsmissbruk.
– Missbruk av dopning är
både en personlig tragedi och ett
ökande samhällsproblem som vi
måste ta på stort allvar. Landstingets
satsning på att utveckla ny
kunskap och behandlingsmetoder
kring dopning bör kunna komma
hela landet till del, säger landstingsrådet
Jihad Menhem, V.
Telefon 019-602 10 04
Plusgiro 90 02 98-1
nyckelfonden@orebroll.se
www.nyckelfonden.se
Gilla oss på Facebook!
Du har väl inte missat att Örebro läns
landsting finns på Facebook?
Gå in på www.facebook.com/orebroll
och gilla oss du med.

Tebladet 6/13
I början på juni fattade
landstingsfullmäktige
beslut om en politisk
organisation för den nya
regionen i Örebro län
som bildas 2015.
Organisationen är en viktig pusselbit
i det pågående arbetet med
att bygga den nya regionen.
– Det är ett historiskt beslut,
och det är mycket glädjande för
Örebro län, säger Marie-Louise
Forsberg-Fransson, S, landstingsstyrelsens
ordförande.
– Det har varit ett mycket intensivt
arbete för att hitta fram till en
politisk organisation som på ett
kraftfullt sätt ska kunna ta utvecklingsansvaret
för den nya regionens
framtid. Inte minst viktigt
har det varit att se till att länets
kommuner får sina intressen tillvaratagna.
Samverkan mellan
regionen och kommunerna kommer
att vara avgörande för att
skapa förutsättningar för en god
regional utveckling.
Bättre samordning
Syftet med att bilda region är
att ge större kraft och skapa
bättre samordning i det regionala
utvecklingsarbetet. I Örebro
län finns i dag på regional nivå
både landstinget, regionförbundet
och länsstyrelsen. Genom
att föra samman landstinget och
regionförbundet till en samlad
organisation skapas en starkare
och mer effektiv regional politisk
organisation.
Uppdrag från regeringen
Mer konkret innebär det ett ansvar
för regional samhällsplanering,
hälso- och sjukvård, tandvård,
klinisk forskning, infrastruktur,
kollektivtrafik, energi och klimat,
innovationer och entreprenörskap,
kompetensförsörjning,
turism, kultur med mera. Den nya
regionen kommer
också att, inom
exempelvis det
regionala tillväxtområdet,
få uppdrag
direkt från
regeringen och
statliga myndigheter
för att genomföra
statliga uppdrag. Regionen
får därmed en roll som är större
än uppdragen som finns i dagens
landsting och regionförbund.
”Viktig framtidsfråga”
– Regionbildningen innebär att
Örebroregionen får en starkare
roll på den nationella arenan,
säger Irén Lejegren, S, regionstyrelsens
ordförande samt ledamot
i landstingsstyrelsen. Regionen
innebär också att vi får ett mandat
att mer kraftfullt kunna agera
Nyheter
Nya politiska organisationen
Ska ge större kraft och samordning när region Örebro bildas 2015
”Regionbildningen
innebär att
Örebroregionen
får en starkare roll
på den nationella
arenan.”
Valberedning
Patientnämnd
Revisionsnämnd
Personalutskott
Ekonomi,service- och
ägarutskott (inkl LOV)
Gemensam nämnd
för företagshälsovård
och tolk- och
översättarservice
Vilt- och
naturvårdskommitté
Fokusnämnd för
kultur, bildning och
ideella sektorn (tillika
folkhögskolestyrelse)
Rådet för funktions-
hinderfrågor
för länets bästa. Det är en viktig
framtidsfråga för länsinvånarna.
– Regionbildningen är bra för
länets tillväxt, säger Ola Karlsson,
M, landstingsstyrelsens 2:e
vice ordförande. Vi kan till exempel
agera mer kraftfullt i frågor
omkring länets
infrastruktur.
Tar beslut i
höst
Det formella
beslutet att ge
landstinget det
regionala utvecklingsansvaret
väntas regeringen ta
i höst. Därmed får den nya regionen
samma status som Region
Skåne, Västra Götalandsregionen
och Region Halland att kunna
driva ett hållbart regionalt tillväxtarbete.
I samband med att den nya
regionen bildas 2015 upphör
också Örebro läns landsting och
Regionförbundet Örebro län. Val
till den nya regionens parlament,
regionfullmäktige, kommer att
ske hösten 2014.
Politisk organisation – Region 2015
Nämnd för
regional
tillväxt
Fokusberedning
för hög-
specialiserad
vård, klinisk
forskning och
utbildning
Vid utformningen av den politiska
organisationen har samtliga
distriktsordförande för de politiska
partierna i länet har varit involverade
i processen. Partiernas
utgångspunkter har bland annat
varit att ansvar och befogenheter
kopplas samman, tydlighet och
enkelhet, kommunalt inflytande
och medborgarnas möjlighet till
insyn och påverkan.
Den nya regionen föreslås styras
av ett regionfullmäktige med
71 ledamöter, en regionstyrelse
med 15 ledamöter och tre nämnder,
Nämnd för regional tillväxt,
Nämnd för Hälsa, vård och klinisk
forskning samt Nämnd för
Samhällsbyggnad.
Till detta hör också särskilda
fokusnämnder, fokusberedningar,
utskott, rådgivande organ, rapportörskap
samt samverkansråd.
Antal politiska uppdrag i den
nya organisationen blir cirka 500,
vilket är färre än uppdragen som
finns i dagens landsting och regionförbund.
På www.orebroll.se/region2015
kan du lämna synpunkter.
Medborgare
Regionfullmäktige
Hållbar regional
utveckling
Regionstyrelse
Nämnd för hälsa,
vård och klinisk
forskning
Fokusberedning
för habilitering,
hjälpmedel och
folktandvård
Nämnd för
samhällsbyggnad
(tillika regional
kollektivtrafik
myndighet)
Fokusberedning
för närsjukvård
Demokratiberedning
Pensionärsråd
Etikråd
Planerings- och
organisationskommitté
Fokusnämnd
för miljö- och
klimatfrågor
(tillika styrelse
för energikontor
Så här kommer den nya politiska organisationen att se ut när Region Örebro bildas år 2015. Antalet politiska uppdrag blir runt 500, vilket är mindre än vad
som finns i dagens landsting och regionförbund.
Detta kommer att hända i
regionfrågan i höst
Beslutet om ny politisk
organisation är en viktig
del i Projekt Region 2015
som avslutas den sista
juni.
Under åtta månader har projektet
arbetat med att ta fram olika
underlag som behövs för att skapa
en ny regionor-
ganisation. Nu är
en slutrapport färdig.
Den sätter inte
punkt utan kommer
att vara viktig
i arbetet som inleds
i höst.
– Det kommer att blir en arbetsam,
men spännande, process att
bilda en ny regional organisation.
Regionbildningen innebär att vi
kommer att ha ett större och bredare
uppdrag än vad landstinget
har idag, säger Tommy Larserö,
projektledare för Region 2015.
”Det kommer att
bli en arbetsam,
men spännande,
process.”
5
Att bygga en regionorganisation
och lägga samman landstinget
och regionförbundet är
en stor process. I höst kommer
man att bland annat arbeta mer
med den politiska organisationen
på detaljnivå och bland annat
tydliggöra de roller som de nya
nämnderna kommer att ha. En
annan viktig del är
att utveckla regler
och arbetsformer
för samverkan mellan
kommunerna i
länet och regionen.
Bland annat kommer
ett politiskt regionalt samverkansråd
att bildas, en struktur för
samarbete och dialog för kommunerna
och regionorganisationen.
Inte minst kommer det inledas
flera olika projekt för att ta itu
med alla de praktiska frågor som
måste lösas för att bygga en ny
organisation.

6 Reportage
Visst är det lättare att göra ett bra
jobb om man har bra utrustning,
men behöver man verkligen allt?
Tebladet har besökt några olika
arbetsplatser för att ställa frågan
”Vilka fem saker klarar du dig inte
utan på jobbet?”
Diana Söderberg, kokerska på kostenheten:
Tebladet 6/13
Fem saker jag inte kla
TexT: VicToria rydergård
foTo: gunilla säwenmyr
Anna Stenholm,
tandläkare på Folktandvården Hertig Karl:
1. Min sköterska. Utan min sköterska Jeanette Pettersson skulle jag
inte klara jobbet.
2. Borren. Den är verkligen förknippad med mitt yrke och man använder
den till allt.
3. Röntgen. Den är vår back up och ser det vi inte ser. Tack vare röntgen
kan vi arbeta mer förebyggande.
4. Bedövningssprutan. Att använda bedövning är valfritt, men de allra
flesta väljer det och det är otroligt effektivt.
5. Spegel och sond. De är mina händer och mina ögon.
Ann-Sofie Carlsson, barnmorska på förlossningen på USÖ:
1. Händerna. De är viktigast. I mitt yrke gör jag så mycket med dem. Jag känner bland annat hur bebisen
ligger, hur långt förlossningen är gången och så vidare.
2. Trätratten. Med den hör jag hjärtljuden hos barnet och får en uppfattning om det är bra frekvens.
3. Förlosningsset. Förlossningssetet består av sax och peang. Det använder jag för att klippa navelsträngen,
men även vid perineotomi, det vill säga om jag måste klippa i mellangården på mamman för att underlätta
eller snabba på förlossningen.
4. Amniohook. Den använder jag för att stimulera förlossningsarbetet och även se färgen på vattnet.
5. Sugklocka. Den använder man om exempelvis hjärtljuden på barnet går ner och man snabbt måste avsluta
förlossningen eller om mamman är utmattad och behöver hjälp med att få ut barnet.
1. Termometern. Vi tempar all mat för att ha koll på temperaturen.
2. Märkpennan. Öppnar man något och ställer in i kylen måste det
märkas.
3. Sprättaren. Allt här i köket kommer förpackat i kartonger. Den här
är oumbärlig.
4. Pennan. När man packar karotter måste man skriva upp vad man
packat, vilket datum och så vidare.
5. Arbetskamraterna. Jag brukar jobba i team med Hanna Helge och
Angelica Grabö. Vi är utrustning för varandra. I ett kök är det många
tunga lyft och utan dem skulle arbetet inte funka. Även om jag nämner
mina arbetskamrater sist, så är de faktiskt viktigast.

Tebladet 6/13
rar mig utan
Lars-Göran Larsson,
överläkare på kirurgiska kliniken på USÖ:
1. Passerkortet. Utan det kommer man ju inte in.
2. Distansuppkopplingsnyckeln. Jag inleder alltid arbetsdagen hemma genom att koppla upp mig och
kolla upp patienter som legat inne under natten. På så sätt är jag förberedd när jag kommer till jobbet.
Distansuppkopplingsnyckeln är väldigt användbar när man har bakjour. Då kan man exempelvis kolla
röntgenbilder via datorn hemma.
3. Telefonen. Den sparar mycket tid. Man kan alltid bli nådd och lösa problem.
4. Skuggjournalen. Jag skriver alltid en skuggjournal på papper som jag bär med mig. Jag skriver ner 5-6
rader med stödord om varje patient, exempelvis vilket rum patienten ligger i, vad som ska göras och så
vidare. Skuggjournalen gör att jag sparar mycket tid.
5. Videokameran. Jag ansvarar för kirurgklinikens videoarkiv. Jag filmar operationer och gör patientintervjuer.
Materialet klipper jag ihop
till undervisningsfilmer. Vem som
helst kan gå in och titta på filmerna
via vårt videoarkiv.
Landstinget arbetar
aktivt för att minska
påverkan på miljön. I
Tebladets nya miljöspalt
berättar vi om vad som
händer i miljöarbetet.
Idag använder vi jordens resurser
på ett sätt som gör det svårt för
framtida generationer att tillfredsställa
sina behov. För att bedriva
landstingets verksamhet används
varje dag stora mängder energi
och material, och vi är därigenom
en del av problemet.
Det finns en tydlig koppling
mellan negativ miljöpåverkan
och försämrad hälsa. Exponering
av kemikalier kan till exempel
ge koncentrationssvårigheter, astma,
reproduktionssvårigheter och
cancer. Klimatförändringarna kan
komma att orsaka torka, värmerelaterade
dödsfall och spridning av
nya sjukdomar. Lokala luftföro-
Minska på engångsmaterial
Engångsmaterial är praktiskt
och användbart,
men en riktig miljöbov.
Målet är nu att minska
användandet i vården.
Vårdens användning av engångsprodukter
har ökat kraftigt.
Engångsmaterialet skapar stora
avfallsmängder, framförallt på
sjukhusen. Beräkningar visar
också att engångsmaterialet står
för cirka 25 procent av landstingets
totala klimatpåverkan.
Örebro läns landsting har därför
som mål att förbrukningen av ett
antal engångsprodukter ska minska
med 15 procent mellan 2010
och 2015. Läs mer på intranätet:
http://intra.orebroll.se/miljo/
engangsmaterial.
Viktigaste åtgärden
Ökad användning av flergångsprodukter
och ändrade arbetsmetoder
för att minska materialförbrukningen
är de viktigaste
åtgärderna för att nå målet. Det
är viktigt att alla verksamheter
Miljöspalten
Ny miljöspalt i tebladet
7
reningar orsakar idag många fall
av astma och luftvägsproblem.
Genom att minska landstingets
miljöpåverkan bidrar vi därför till
att förbättra människors hälsa –
själva kärnan i landstingets uppdrag
– och frigör då även resurser
till annat i vården.
Bättre arbetsmiljö
Miljöarbetet kan också bidra till
en bättre arbetsmiljö för våra
medarbetare. Färre farliga kemikalier
i vården minskar risken för
miljörelaterad ohälsa i arbetet.
I miljöspalten i Tebladet Personal
kommer vi skriva om aktuella
miljöfrågor i landstinget. Har du
synpunkter eller önskemål om
vad vi ska skriva om är du välkommen
att kontakta Miljöfunktionen
på ledningskansliet: sara.
richert@orebroll.se, 019-602 72
33, Sara Richert, miljöcontroller.
Lövverket symboliserar landstingets utmaningar för en hållbar utveckling,
grenarna symboliserar de målområden som landstinget arbetar med.
ser över sina inköp och reflekterar
kring vad som kan bytas till
flergångsprodukter, och vad som
kan minska i användning genom
ändrat arbetssätt.
Kärl-thoraxkliniken på USÖ
deltar i ett pilotarbete för att
identifiera de produkter som är
möjliga att minska eller byta ut.
Samtidigt pågår även ett arbete
med att ställa klimatkrav vid
upphandling av engångsmaterial
genom Varuförsörjningen. Landstinget
har också gjort jämförande
livscykelanalyser, som tydligt
visar att flergångsprodukterna är
ett mycket bättre val ur klimatsynpunkt
än engångsprodukterna.
sara richert

8 Aktuellt
NYHETER I KORTHET
LÄKEMEDELSBESTÄLLNING
Utbildningstillfällen
i iof ges i höst
Från den 1 april 2014 ska alla
läkemedelsbeställningar göras
i IoF, men redan i november
ska de flesta läkemedelsbeställningar
ske i IoF.
Nu finns tiderna för höstens
utbildningar för läkemedelsbeställning
via IoF upplagda
på Intranätet. Du väljer själv
vilket utbildningstillfälle du
går på, ingen föranmälan
krävs. Utbildningen tar cirka
två timmar och är i storsal.
Du hittar sidan på http://intra.
orebroll.se/IoFLakemedelsbestallningar.
UPPHANDLING
stoppas efter
överklagan
Landstinget har avbrutit upphandlingen
av läkemedelsförsörjning
och farmaceutiska
tjänster, det vill säga ”sjukhusapoteket”.
Anledningen
är att beslutet om vem som
skulle få det nya avtalet
överklagades och under den
tid som förflutit därefter har
förutsättningarna ändrats för
sjukhusapotekets verksamhet.
Det handlar främst om att
läkemedelsservice till vårdavdelningarna
utökats, i synnerhet
på USÖ. Därför gäller inte
längre det förfrågningsunderlag
som var utgångspunkten
för upphandling. Upphandlingen
stoppas och tas om
med rätt förutsättningar.
Landstinget har samtidigt
förlängt gällande försörjningsavtal
med Apoteket AB
med sex månader, fram till
och med 2014-09-30, med
en option på ytterligare sex
månader. Under denna period
ska en förnyad upphandling
av tjänsten genomföras.
NY BUSSTIDTABELL
nora har invigt
nytt resecentrum
Den 16 juni rullade bussarna
ut från det nya resecentrum
vid Nora station.
Resecentrum och den nya
bussgatan har byggts för att
underlätta för kommande
pendeltågstrafik och för att få
bort de bussar som idag utgår
från Nora torg.
– Samtliga länsbussar kommer
att gå från resecentrum
och genom bussgatan vid
Nora station. Vi har inte tagit
bort eller lagt till några turer,
däremot har vi justerat tidtabellen
tidsmässigt på grund
av att bussarna nu kör en lite
annorlunda väg, säger Amni
Dahlén, på Länstrafiken.
Mer information om de nya
tidtabellerna finns på länstrafikens
webbplats, www.
lanstrafiken.se/orebro.
storsatsar på aKK
vill få fler att använda alternativ och kompletterande kommunikation
Habilitering och hjälpmedel
satsar i år extra
på AKK, alternativ och
kompletterande kommunikation.
– Vi vill inspirera andra,
men för att göra det
måste våra egna verksamheter
föregå med
gott exempel.
Det säger Malin Puls, logoped på
Barn- och ungdomshabiliteringen.
Därför har man i år ett AKKår
då all personal inom förvaltningen
får lära sig mer om hur
man jobbar med alternativ och
kompletterande kommunikation.
AKK är kommunikation som
ersätter eller kompletterar när
talat språk inte räcker till för att
vi ska förstå varandra.
– Vi gjorde avstamp för den här
satsningen med en AKK-eftermiddag
då vi hade utbildning,
workshop och mässa. I samband
med workshopen efterlyste vi
inspiratörer som kunde tänka sig
att jobba lite extra med AKK,
berättar Eva Sundh, verksamhetschef
för Centrum för hjälpmedel.
Intresset var stort och inom Habilitering
och hjälpmedel har man
jobbat hårt för att införa alternativ
och kompletterande kommunikation
runt om i verksamheterna.
– Vi började med att ta fram
riktlinjer. Efter det har vi jobbat
efter varje verksamhets förutsättningar.
Att göra miljön tydlig är
en del. Hur man kommunicerar
är en annan, berättar Ann-Christin
Berlin, specialpedagog på Barn-
och ungdomshabiliteringen.
I en kommunikativ miljö är
lokalerna utformade så att de
underlättar tillgänglighet, delak-
Vid Primärvårdens kvalitetsdag
den 22 maj
presenterades många
exempel på att det pågår
ständiga förbättringar
och goda arbetssätt i
verksamheterna.
Ett hundratal personer inom primärvården
deltog och på programmet
för dagen stod posterutställningar
och miniseminarier.
Dagen avslutades med en prisutdelning
för bästa förbättringsarbete.
En rad intressanta presentationer
avlöste varandra. Några
exempel på utvecklingsarbeten
var sköterskeledd blodtrycksmottagning,
föreläsningar för
befolkningen samt drop-in-mottagningar.
Alla goda arbetssätt som visades
upp hade en tydlig gemensam
tighet och kommunikation. Habilitering
och hjälpmedel har därför
satt upp bilder och symboler i
korridorer, väntrum, besöks- och
behandlingsrum. Bilder, symboler,
personalfoton och lättläst text
finns dessutom i de brev, kallelser
och inbjudningar som skickas ut.
Tagit fram handbok
– Vi har också tagit fram en handbok
som ska vara ett internt hjälpmedel
för all personal som möter
personer med kommunikationssvårigheter,
berättar Anna-Mia Svensson,
assistent och AKK-inspiratör
på Centrum för hjälpmedel.
Målsättningen är att all personal
inom verksamheterna ska
ha kunskap om AKK och veta
nämnare – att förbättringsarbetet
hade inneburit något positivt för
primärvårdens patienter.
– Det engagemang som visades,
det stora antalet arbeten, samt att
så många ville delta är glädjande
och stöder min åsikt att Örebro
läns landsting är i framkant. Jag
är imponerad, säger Anncatrin
Studahl, kvalitets- och utvecklingschef
inom Primärvården.
Kvalitetspris delades ut
Två vårdcentraler fick pris för
sina förbättringsarbeten, Brickebackens
vårdcentral för ”Recept
direkt till läkare” samt Karla
vårdcentral för ”Vårdkontaktsmodellen,
ett förändrat arbetssätt”.
En prissumma på 5 000 kronor
delades ut till Brickebackens
vårdcentral som tagit fram
ett arbetssätt för receptförnyelse.
hur man använder det för att
underlätta vid samtal och öka
brukarnas delaktighet. Alla verksamheter
har nu kommit igång
och börjat använda AKK på olika
sätt. Ett exempel från Barn- och
ungdomshabiliteringen är att den
individuella habiliteringsplanen
finns anpassad med bildstöd och
frågor som riktar sig direkt till
barnet och ungdomen för att öka
delaktigheten i den planering som
görs. Personalen får nu mer kännedom
om vad barnen och ungdomarna
faktiskt tycker och har sett
att AKK kan vara ett stöd i mötet
med brukarna.
– Det är roligt att man kan nå
så bra resultat med en så liten och
lågteknologisk insats. Det finns
Detta har skapat en större telefontillgänglighet
på vårdcentralen
samt mindre belastning på sekreterare
och reception.
Brickebackens vårdcentral tilldelades
priset för sitt generaliserbara
och nytänkande arbete som
förenklar både för primärvårdens
patienter och för verksamheten.
Fast vårdkontakt
Karla vårdcentral
fick en prissumma
på 2 000 kronor
för sitt kvalitetsarbete.
På grund av
bristen på läkare
på vårdcentralen
har de tagit fram
en vårdkontaktmodell
som gör det
möjligt för patienten
att ha en fast
vårdkontakt som
Tebladet 6/13
Habilitering och hjälpmedel satsar i år extra på AKK, alternativ och kompletterande kommunikation. Anna-Mia
Svensson, Eva Sundh, Ann-Christin Berlin och Malin Puls har jobbat hårt för att införa AKK runt om i verksamheterna.
inga förlorare, bara vinnare, tilllägger
Eva Sundh.
Höga ambitioner
Enligt Anna-Mia Svensson, Ann-
Christin Berlin, Malin Puls och
Eva Sundh kommer förvaltningens
ambitioner även fortsättningsvis
att vara höga.
– Det här arbetet blir aldrig
färdigt, utan det kommer att vara
ständigt pågående, avslutar Eva
Sundh.
Vill du veta mer? Kontakta
Kerstin Brandell, verksamhetsutvecklare
på Habilitering och
hjälpmedel, på telefonnummer
019-602 72 69.
text och foto:
victoria rydergård
Kvalitetspris delades ut på Primärvårdens kvalitetsdag
inte behöver vara en läkare.
Priset fick de för sitt intressanta
arbetssätt som är framåtsträvande,
tydligt och generaliserbart
samt bra för patienterna.
Mer information finns att läsa
på intranätet.
Malin WennerströM

Tebladet 6/13
Lars Ådlander, Håkan Lagerqvist, Anna-Lena Eriksson, Anders Lundström
och Sofia Sedin arbetar på Brickegårdens vårdcentral och tycker att det
bästa sättet att arbeta på är att arbeta i team.
arbete i team ger
många fördelar
God tillgänglighet, nöjda
patienter och en kontinuitet
för både personal
och patienter. Brickegårdens
vårdcentral har
arbetat i ”team” sedan
30 år tillbaka och kan
inte tänka sig ett bättre
sätt att jobba på.
– Det här arbetssättet gör att vi
har stor kännedom om patienten,
vilket gör att de känner sig trygga
när de kommer till oss, säger
Anna-Lena Eriksson, distriktssköterska
på Brickegårdens vårdcentral.
Bra kontinuitet
Ända sedan Brickegårdens vårdcentral
öppnade 1983 har man
arbetat i team. Ett team består
av två distriktsläkare och en
distriktssköterska. Varje läkare
har 1700 patienter var, vilket
innebär drygt 3000 patienter per
team.
– Varje team har ett eget telefonnummer
som distriktssköterskan
svarar på när läkarnas
patienter ringer. De pratar med
patienten och bokar
eventuellt in en
läkartid. Istället för
att distriktssköterskorna
har hand om
alla 9000 patienter,
behöver vi bara hålla reda på de
som tillhör vårt teams doktorer.
Detta gör att vi får en kontinuitet i
vården och i mötet med patienten,
som alltid får träffa samma läkare,
berättar Anna-Lena Eriksson.
Detta gör att de snabbare och
lättare lär känna patienterna,
något de har nytta av i bedömningar.
– Vi har en väldigt god tillgänglighet
på våra telefontider.
Patienten behöver inte dra sin
sjukdomshistoria varje gång de
ringer till oss, vilket kan spela in.
Systemet blir snabbt och effektivt
när man vet vem man ska gå till.
Ringer upp patienten
Varje dag har de också ett schema
för hur de akuta tiderna ska fördelas.
De erkänner att det det kräver
en del planering att ta fram schemat,
men de är alla överens om att
det lönar sig i längden.
– Vi gör alltid en medicinsk
bedömning när de ringer så att
de som bäst behöver får en tid
snabbt. När vi fördelat tiderna
ringer vi upp patienten igen, säger
Anna-Lena Eriksson.
– Detta gör att vi kan ge vård
efter behov, inte efter efterfrågan.
Enligt lagen har vi ett ansvar att
erbjuda medicinsk vård till de
som behöver den mest, inte till
de som är först till kvarn, säger
distriktsläkare Anders Lundström.
Enda vårdcentralen
”Detta gör att vi
kan ge vård efter
behov, inte efter
efterfrågan.”
Idag är Brickegårdens vårdcentral
ensamma om att arbeta i team i
Örebro läns landsting. Men vid
uppstarten för 30 år sedan föll sig
valet naturligt.
– Vårdcentralens föregångare
var ju distriktsmottagningarna
och då arbetade en läkare och
distriktssköterska tillsammans.
Även om vi inte
jobbar i distrikt
längre och valfriheten
blivit större,
kan vi ändå se att
många uppskattar
detta arbetssätt, säger Anders
Lundström.
De tycker sig se att vårdcentralen
får resultat av sitt sätt att arbeta.
Färre patienter från Brickegården
besöker vårdcentralsjouren.
– Många väntar nog till dagen
efter och ringer oss istället, eftersom
de vet att de blir uppringda
och att de får hjälp, säger verksamhetschefen
Håkan Lagerqvist.
Dessutom har de fått bra resultat
på patientenkäten och ligger
på fjärde plats av vårdcentralerna
i länet. Nu hoppas de att fler vårdcentraler
tar efter arbetssättet.
text och foto:
gunilla säwenmyr
Han är socionomen som
varit kommun- och landstingsvärlden
trogen.
Möt den nye chefen för
Patientnämndens kansli -
Marcus Philipson.
2011 började han som handläggare
på Patientnämndens kansli.
Nu, lite drygt två år senare, kan
Marcus Philipson titulera sig chef
för samma verksamhet.
Hur är det att plötsligt bli
chef över sina kollegor?
– Det fungerar väldigt bra. Jag
tror att det kan vara olika från fall
till fall om det fungerar bra att bli
chef över sina kollegor.
Vad gör du som chef för
Patientnämndens kansli?
– Det här är mitt allra första
chefsuppdrag och jag har bara
en dryg månads erfarenhet av att
vara chef, så hittills har det varit
mycket introduktion. Jag har fått
sätta mig in i hur man hanterar
olika saker, som exempelvis
Heroma.
Vad gör Patientnämnden?
– Patientnämnden har i uppdrag
att stödja och hjälpa patienter så
att de kan ta tillvara på sina rättigheter
i hälso- och sjukvården. Vad
många inte känner till är att vårt
uppdrag gäller både landstinget
och kommunen. Vi återför patienternas
upplevelser till hälso- och
sjukvården så att deras erfarenheter
kan tas till vara i kvalitets- och
patientsäkerhetsarbetet.
Neutrala och oberoende
– Vi har ett informationsuppdrag
och ska informera både allmänheten
och hälso- och sjukvården om
vår verksamhet. Vi är inte ombud
för patienterna och för inte deras
talan, utan vi ska vara så neutrala
och oberoende som det går,
och hjälpa till att
föra fram patienternaserfarenheter
av vården.
– En annan del
av Patientnämnden
verksamhet
är att rekrytera,
utbilda och förordnastödpersoner
till dem som
tvångsvårdas.
Vad har de
som vänder
sig till Patient-
nämnden mest synpunkter på?
– De flesta har klagomål på
vård och behandling, men vi tror
att många av de ärendena i själva
verket kan handla om kommunikation.
Det kan vara så att man
inte har fått information eller att
man inte har förstått den information
som man fått. Vissa hör av
sig till oss direkt, medan andra
hör av sig flera år efteråt. Vi
registrerar patienternas uppgifter
och lämnar dem till den verksam-
het det berör. Vi gör alltså inga
medicinska bedömningar och
kan inte vidta några disciplinära
åtgärder. Vår uppgift är att fungera
som förmedlande länk mellan
patienten och vården.
Vad ser du som
den största utmaningen?
– Den enskilt
största utmaningen
är att återföra patienternas
erfarenheter
på bästa sätt så att
hälso- och sjukvården
kan ta tillvara
erfarenheterna i kvalitets-
och patientsäkerhetsarbetet.
En
annan utmaning är
att göra vår verksamhet
känd. Kännedomen om
Patientnämnden har ökat, men
vi måste jobba ännu mer för att
Aktuellt
”det mesta kan förbättras”
marcus Philipson - ny chef för Patientnämndens kansli
”Vi är inte ombud
för patienterna
och för inte deras
talan, utan vi ska
vara så neutrala
och oberoende
som det går, och
hjälpa till att föra
fram patienternas
erfarenheter av
vården.”
2011 började han som handläggare på Patentnämndens kansli. Nu lite
drygt två år senare kan Marcus Philipson tituluera sig som chef för samma
verksamhet.
PERSONLIGT
Namn: marcus Philipson.
Ålder: 29 år.
Funktion: chef för Patientnämndens
kansli.
Familj: föräldrar och syskon.
Bor: i Örebro.
Favoritcitat: ”attitude is a little
thing that makes a big difference.”
(winston churchill).
9
folk ska känna till oss och vårt
uppdrag.
Ställer rätt frågor
Finns det områden där du
redan nu ser förbättringsmöjligheter?
– Ja, det mesta kan förbättras,
även om det är mycket som redan
är bra. Vi kan exempelvis bli
bättre när det gäller vår kommunikation.
Vi har sett att det finns
utrymme för förbättring och har
därför börjat använda oss av kommunikationsverktyget
SBAR. Det
är viktigt för oss att kunna återföra
ett bra material till hälsooch
sjukvården, och för att kunna
göra det gäller det att vi har ställt
rätt frågor och dokumenterat allt
på rätt sätt hos oss.
text och foto:
victoria rydergård
Favoritfilm: Breakfast at tiffany´s.
Favoritförfattare: vilhelm moberg.
Det här gör jag på fritiden:
umgås med familj och vänner.
någon gång då och då går jag på
spinning på friskis & svettis.
Det här vet inte så många om
mig: Jag har läst ryska på gymnasiet.

10
Tårtan
Personalen på Infektionskliniken tycker att Henrik Eliasson och Ulrika Andersson är sjukhusets bästa chefer. För att visa dem sin uppskattning nominerades både Henrik och Ulrika till månadens
Tebladstårta.
Dubbellurade av personalen
Henrik Eliasson och Ulrika Andersson på Infektionskliniken på USÖ fick Tebladstårtan
Han trodde att hon
skulle få tårtan. Hon i
sin tur hade fått veta att
det var han som skulle få
den. När det visade sig
att personalen på Infektionskliniken
på USÖ
nominerat både klinikchefen
Henrik Eliasson
och avdelningschefen
Ulrika Andersson var
förvirringen hos de båda
tårtmottagarna total.
– Men oj, jag blir alldeles svettig.
Jag trodde ju att du skulle
få tårtan, säger Ulrika Andersson
uppenbart chockad och rörd.
– Och jag var ju så himla glad
för att du skulle få den. Det här
hade jag verkligen ingen aning
Här är övriga nominerade till Tebladstårtan:
• Janne Johansson, utbildningsledare
Lindesbergs lasarett, av Patcha
Göransson.
• Brita Nordqvist, kurator, Fellingsbro
folkhögskola, av Åse Christensen.
• Janne Johansson, utbildningsledare
Lindesbergs lasarett, av Alena Chapuryna.
• Personalen på ambulansen i Karlskoga,
av Leif Johansson.
om. Jag skulle ju vara med och
blåsa dig och så blev jag lika
lurad jag med, konstaterar Henrik
Eliasson.
På Infektionskliniken, eller hos
familjen Infektion som personalen
själva kallar sig, är det svårt,
för att inte säga nästintill omöjligt,
att hålla något hemligt.
– Cheferna har björnkoll på
det mesta, så vi fick tänka till
ordentligt och se till att grundlura
dem båda två, berättar undersköterskan
Ewa Wahman.
Så för att kunna smussla i lugn
och ro berättade de för Henrik
Eliasson att Ulrika Andersson
skulle få tårtan. Ulrika fick i sin
tur veta att det var Henrik som
skulle få tårtan. Och personalens
• Loui Thorstensson, akutmottagningen,
USÖ, av Camilla och Sandra.
• Hanna Mikael, autmottagningen,
USÖ, städ, av personalen på akutmottagningen
genom Eva Jansson och
Johanna Lindblom.
• Ingvor Jerneståhl, kirurgiska kliniken,
USÖ, av klinikens medarbetare
och speciellt alla kirurger.
• Janne Johansson, utbildningsledare
Lindesbergs lasarett, av Alma
kupp gick hem. Det var verkligen
två mycket förvånade chefer
som fick ta emot Tebladstårta och
diplom.
Sjukhusets bästa chefer
– Henrik och Ulrika är sjukhusets
bästa chefer. De står på personalens
sida i vått och torrt. Vi har
haft en tung vinter och vår när
Arbetsmiljöverket varit inkopplat,
men Henrik och Ulrika gör
verkligen allt för att underlätta
arbetet och se till att vi har en bra
arbetsmiljö, berättar Ida Isakovic,
som är undersköterska på Infektionskliniken.
– Vi ville visa att vi verkligen
tycker om er och vad kunde då
passa bättre än att bjuda er på
Gintvainiene och Jurate Kuzminskiene.
• IT-support, av Camilla Warnicke och
Marie Martene.
• Pirjo Hänninen, städcentralen Lindesbergs
lasarett, av personalen på
kirurgavdelning 4.
• Administrativa enheten på BUV, av
Sara Sandgren.
• Överläkare Göran Brodén, av perso-
tårta. Ni är verkligen värda all
uppskattning, tillägger hon.
Varannan vecka
Enligt Henrik Eliasson och Ulrika
Andersson betyder personalens
nominering otroligt mycket.
– Det här visar att vi jobbar åt
rätt håll och ger oss inspiration
att fortsätta. Nu måste Ulrika och
jag bara göra upp vem av oss
som ska ha det fina diplomet
på vårt arbetsrum, skojar Henrik
Eliasson.
– Om vi inte kan komma överens
får vi väl köra varannan
vecka, säger Ulrika Andersson.
TExT:
VICTOrIA ryDErGÅrD
FOTO:
GUNILLA SäWENMyr
nalen på akuten, Lindesbergs lasarett,
genom Emma Elvenäs.
• Chatarina Hägglund, sterilcentralen,
av Pernilla Brehmer, förlossningen.
• Thomas Särnholm, medicinsk teknik,
av personalen på Odensbackens
vårdcentral, genom Marie Jacobsson.
• Janne Johansson, utbildningsledare
Lindesbergs lasarett, av Shathiso Persson.
Tebladet 6/13
TÅRTAN
Vem vill du ge
en Tebladstårta?
Tebladstårtan delas ut till en
landstingsanställd som gjort eller
gör något som är värt att uppmärksamma
eller ta efter.
Ta chansen och föreslå någon av
landstingets medarbetare som du
tycker har gjort något bra – det
där lilla extra.
Vinnaren presenteras i nästa personalnummer
av Tebladet som kommer
i brevlådorna i juni. Förutom
den goda tårtan får vinnaren ett
diplom som minne.
Förslag skickas senast den 1
augusti till Tebladet, Box 1613,
701 16 Örebro eller via interposten
eller landstingets webb. Det
går också bra att mejla förslag till:
tebladet@orebroll.se eller faxa till
019-10 79 35. Märk brevet, mejlet
eller faxet med ”Tebladstårtan”.
Tänk på att motiveringen är
betydelsefull för juryns val!

Tebladet 6/13
Vinn biljetter till Stadra!
Nu har tio läsare chans att vinna två biljetter var till ”Revykungen”,
Stadra sommarteaters föreställning 2013.
Föreställningarna visas 10 juli-11 augusti. Föreställningsdagar
onsdag-torsdag-fredag kl 19, lördag kl 17, söndag kl 15.
Jag vill vinna biljetter till Stadra!
Önskat föreställningsdatum:______________
Namn: _______________________________
Adress: _______________________________
______________________________________
Telefonnumer: _________________________
Adress: Stadra teater, Stadra gård, 713 92 Gyttorp. Märk
kuvertet med ”Revykungen”. Vi behöver ditt svar senast den
2 juli. Vinnarna meddelas personligen.
PÅ GÅNG
Juli:
• 17/7 Konst: Örebro läns museum.
Konst på lunchen med konstkonsulent
Marita Axelsson. Gå en 10 minuters
gratis visning och lär dig mer om Sveriges
främsta konstnärer. Marita Axelsson
berättar om utvalda målningar ur
Länsmuseets konstsamling. Samling
vid receptionen på museet klockan 12.
Varje månad lyfts en ny konstnär fram.
Juli: Karl Nordström.
Augusti:
• 7/8 Konst: Örebro läns museum.
Konst på lunchen med konstkonsulent
Marita Axelsson. Gå en 10 minuters
gratis visning och lär dig mer om Sveriges
främsta konstnärer. Marita Axelsson
berättar om utvalda målningar ur
Länsmuseets konstsamling. Samling
PÅ JOBBET
På jobbet publicerar inskickade personalnyheter från er som jobbar i Örebro läns
landsting. Är du nyanställd eller ska byta arbetsplats? Har du gått i pension och vill tacka?
Skicka e-post, gärna med bild, till tebladet@orebroll.se och berätta.
Nya förordnanden
LoVS:
Fredrik Persson
är ny
driftchef på
USÖ. Han
efterträder
Kari Åstedt
som har gått
i pension.
Primärvår- Fredrik Persson
den:
Susanne Wieland är ny verksamhetschef
vid Hallsbergs vårdcentral
från och med 2013-06-
03. Förordnandet är på fyra år.
Ann-Christine Granander förlängs
som verksamhetschef vid
Karla vårdcentral från och med
2013-09-01 och fyra år framåt.
Katrina Semb får förlängt förordnande
som verksamhetschef
Vill du skriva krönikor?
Arbetar du inom vården, som sjuksköterska, läkare eller annan vårdpersonal?
Tebladet söker dig som jobbar ”på golvet” och som vill dela med dig av din
vardag på landstinget i Tebladet. Uppdraget är att skriva 3 krönikor om året i
Tebladet personal. För detta utgår ersättning. Vill du veta mer, maila till
tebladet@orebroll.se.
vid receptionen på museet klockan 12.
Varje månad lyfts en ny konstnär fram.
Augusti: Torsten Renqvist.
• 31/8 Panelsamtal under Pride:
Olöslig konflikt eller möjlig väg? Panelsamtal
i hörsalen på Örebro läns museum
klockan 10.30-12. Eva Nikell,
projektledare för Vägar till rättigheter
på DO samt Joakim från RFSL, Örebro
samt ytterligare en medlem diskuterar
Europadomstolens olika utslag av religiösa
symbolers värde inom yrkesrollen.
Hur dilemman inom de mänskliga
rättigheterna kan lösas.
September:
• 1/9 Panelsamtal under Pride: Är
alla människor lika mycket värda? Ett
panelsamtal om mänskliga rättigheter
och religion i hörsalen på Örebro läns
vid Mikaeli vårdcentral från och
med 2013-09-01. Förordnandet
är på fyra år.
USÖ:
Stella Cizinsky förordnas som
verksamhetschef på Kardiologiska
kliniken under tiden 2013-08-01
– 2017-07-31.
Per Thunberg förordnas som
verksamhetschef 70% på FoU
under tiden 2013-06-01 – 2017-
05-31.
Eva Felle Persson tillförordnas
som verksamhetschef på Käkkirurgiska
kliniken från och med
2013-05-31 och till dess att ordinarie
verksamhetschef tillträtt,
dock längst till och med 2013-
11-17.
museum klockan 13.00. Medverkar
gör olika företrädare för religiösa samfund,
Ekho, Homan, RFSL med flera.
Skicka in på gång-material!
Här publicerar vi sådant som är på
gång inom landstinget. Skicka in
din verksamhets öppna kalendarium
till oss. Markera vilka evenemang
som är öppna för allmänheten
respektive enbart personal.
Maila till tebladet@orebroll.se,
senast 19 augusti för publicering i
nästa personalnummer, som kommer
ut den 3 september. Du kan
också använda formuläret på vår
hemsida. Materialet publiceras i
mån av plats.
Stort tack
Till alla som avtackade
mig inför min pensionering.
Kari Åstedt
Tack
Till arbetskamrater
vid PME, Lindesbergs
lasarett, för penninggåva
från er till BRIS
(mitt önskemål) vid min
”pensionering”
Margareta Nordahl
Gott och blandat
KRÖNIKAN MAdElEINE holM
”Jag kände mig stolt
som en påfågel”
Att möta någon just där denne befinner sig i livet kan vara
något av det svåraste som finns. Vi som står framför vill ofta
så mycket och vi tycker en hel del. Om hur den personen borde
göra, tänka och så vidare. Vi kanske tycker att vi ser slutet på
vägen där den andra varken ser en väg eller ens står vänd åt
samma håll som vi. Så kan det vara när vi träffar patienter men
även i det privata livet. Hur ofta har det inte hänt att vi funderar:
” Jag fattar inte hur han/hon tänker!” Eller tvärtom, vi tror att
vi besitter förmågan att tankeläsa: ” Jag märker/ser/känner att
hon/han…..”. Misstaget vi gör är att tro att alla andra står på
samma utsiktsplats som vi och ser samma saker som vi.
Ett exempel för mig var när min dotter var liten och jag en
dag drabbades av något slags dåligt samvete. Tänkte att ”alla
andra” mammor aktiverade sina barn mycket mer, så nu baske
mig skulle hon få uppleva! Jag packade ryggsäcken med nyttig
matsäck som osade fibrer, satte henne i cykelsadeln och
gjorde en rivstart mot biblioteket. Där började vi. Med något
vilt i blicken plockade jag åt mig de mest pedagogiska böcker
jag kunde få syn på. Vilken mamma jag var! Sedan styrde jag
snabbt kosan mot Karlslundsskogen medan dottern roade sig
med Bulleribock mot min rygg. Ok, nu skulle skogen avnjutas
och jag kände mig som en riktig Skogsmulle-mamma, ja det
var sådant här som Riktiga Mammor pysslade med: ”Titta här
och titta där!”
Dottern tittade, traskade och svalde ner den medhavda fibermackan,
själv gick jag och nynnade, kände mig nöjd och stolt
som en påfågel. Ja jag täckte nog upp hela skogen med mina
fjädrar. Åh, denna dag skulle min dotter prata om och minnas.
På vägen hem gick tramporna nästan av sig själv och jag kunde
nästa höra Westlife sjunga ”You raise me up” i bakgrunden.
Nästan hemma vände jag halvt på huvudet och frågade min
dotter med någon slags självgodhet i rösten: ” Vilket tyckte du
var roligast av allt vi gjort idag?” Svaret kom snabbt: ”När vi
åkte över det där guppet där borta!”.
Det jag hade föreställt mig, målat upp och varit så säker på föll
som plockepinn i mitt huvud. Vad vill jag säga med detta? Jo,
att vi kanske ibland har våra egna behov eller föreställningar
framför ögonen när vi vill hjälpa eller göra något för någon
annan. Står vi brevid varandra och ser samma saker? Om inte,
kommer vi ihåg att vrida oss en aning och få in en del av den
andres synfält? Tycker vi att samma saker är viktiga?
En patient jag träffat en längre tid var oftast ganska tystlåten
när vi träffades och eftersom jag ”tankeläste” tänkte jag att han
egentligen inte ville ses för det ”såg” jag ju. Så jag tänkte att
jag måste ju fråga, vad gav våra träffar honom? Hans svar kom
lika snabbt som från min dotter där bak på cykeln:
” Jag känner mig upplyft”.
Mitt fågelholksliknande ansikte betraktade honom.
Så enkelt. Våra
föreställningar
om andra människor
behöver
få sig en törn då
och då.
Det påminner
oss om hur lite
vi egentligen
VET”.
Madeleine
Holm arbetar
som skötare i
psykiatrin, gillar
ljudet av steppdans
men föredrar
människor
i strumplästen.
11

12
apropå
Vilket är ditt bästa
smultronställe i
länet?
Rachel Celik, tandsköterska,
Folktandvården Lillån:
– Området runt Naturens hus
i Örebro. Det är mysigt och
vacker natur där. Dessutom
är det skönt att promenera i
området.
Ulla Hed Axelsson, sjuksköterska,
Frövi vårdcentral:
– Det är faktiskt hemma hos
mig i Heden utanför Mellringe.
Jag har skapat mig en
riktig oas där jag har nära
både till stan och till landet.
Per Algotsson, assistent,
Fellingsbro folkhögskola.
– Sjön Väringen. Där finns det
gott om stora gösar och det
är en riktigt bra badsjö.
Helena Eriksson, verksamhetschef,Specialistmottagningarna,
Lindesbergs
lasarett:
– Det finns många smultronställen
i länet. Jag har nyligen flyttat
och har nöjet att just nu leta
nya ställen. De brukar ha några
signum. Det ska vara på landet
med mycket natur, kohagar,
öppna ängar och skog och gärna
vatten. Jag älskar att leta för
mig nya vägar och stigar, hitta
”egna” promenadvägar. Just nu
finner jag det i områdena kring
Lerbäck och Askersund. Man
måste bara komma av de stora
vägarna så finns de där överallt.
Sen har vi altanen hemma förstås!
Det är en fin plats med en
bra bok och grillad mat.
Monika Randén, FaR-koordinator
och sjukgymnast,
Karlskoga lasarett:
– Det bästa smultronstället är
Hållsjön i närheten av där jag
bor. Där är det lugnt och klart
och fint vatten.
I år fyller Örebro läns
landsting 150 år. Tebladet
har valt ut några
händelser i landstingets
historia. Häng med på en
150-årig tidsresa.
1863 var året då allting började.
Landstingen inrättades i Sverige.
Genom en annons i Nerikes Allehanda
kallades 44 landstingsmän
till Örebro Hotell (nuvarande Stora
Hotellet) för sex dagars möte.
1919 tog de första kvinnorna
plats i Örebro läns landsting. Ida
Nilsson från Sköllersta och Elsa
Perselli från Örebro var båda
lärarinnor och räknades till de
borgerliga.
1926 köptes Örebro läns första
ambulans in.
Nya lasarett
Den 10 september 1942 invigdes
Karlskoga lasarett. Lasarettet
bestod av en huvudbyggnad med
två flyglar. I huvudbyggnaden
fanns två vårdavdelningar med 34
platser var. Den ena flygeln innehöll
mottagning, röntgen, operation
och BB. I den andra flygeln fanns
kök, matsalar och maskinrum.
1954 grundades Lindesbergs
lasarett i lokaler som tidigare
hade varit sjukstugor. Sju år senare
invigdes lasarettets nya lokaler.
1961 planerades det för ett fullvärdigt
regionsjukhus i Örebro.
Fyra år senare invigdes Regionsjukhuset
i Örebro. Sjukhuset
hade bland annat infektionsklinik,
hudklinik, öronklinik, ögonklinik
och plastikkirurgisk klinik.
1963 fyllde Örebro läns landsting
100 år. I samband med det
instiftades Örebro läns landstings
kulturstipendium.
1975 kostade ett läkarbesök 12
kronor.
För att det
inte skulle
bli för dyrt
för patienter
som
behövde
söka
vård ofta införde landstinget ett
”8-kort”. Syftet med kortet var att
patienter skulle slippa betala efter
det åttonde besöket.
1978 var Regionsjukhuset i
Örebro först i Europa med att
utföra en gastric bypass. Med
gott resultat opererades en bit av
magsäcken bort från ett 70-tal
patienter med extrem fetma.
1987 blev Regionsjukhuset i
Örebro först i landet med en ny
metod för värmebehandling av
livmoderhalscancer.
Den 2 maj 1990 genomfördes
Nordens första hjärtoperation med
hjälp av laser på Regionsjukhuset
i Örebro. Samma år var Lindesbergs
lasarett först i landet med att
införa arbetsrotation. Idén gick ut
på att låta undersköterskor
och
läkarsekreterare
byta arbetsuppgifter
med varandra.
1997 invigdes
O-huset,
regionsjukhusets hypermoderna
tillbyggnad. Huset rymmer bland
annat röntgen, ortopedi, urologi
och gynekologi. På taket finns en
helikopterplatta med direktansluten
hiss till intensivvård och operation.
1998 fyllde Kävesta folkhögskola
125 år. Skolan är därmed en
av landets äldsta folkhögskolor.
Den 17 november 2001 blev
Tebladet 6/13
Överst. 1919 tog de första kvinnorna plats i Örebro läns landsting. Nederst till vänster. Den 31 oktober 2011 tog landstingsstyrelsens ordförande Marie-
Louise Forsberg-Fransson (S) och Örebro Universitets rektor Jens Schollin det första gemensamma spadtaget för Campus USÖ. Nederst till höger. 2009
beslutade landstinget att de fasta folktandvårdsklinikerna i Pålsboda och Storå ska ersättas med en mobil enhet.
Landstinget 150 år
Regionsjukhuset i Örebro universitetssjukhus
och ändrade namn
till Universitetssjukhuset Örebro.
2009 beslutade landstinget att
de fasta folktandvårdsklinikerna
i Pålsboda och Storå ska ersättas
med en mobil enhet.
2010 fick Örebro universitet
rätt att utfärda läkarexamen. Planeringen
av universitetets läkarprogram
påbörjades tillsammans
med Örebro läns landsting.
Första spadtaget
Den 31 oktober 2011 tog landstingsstyrelsens
ordförande Marie-
Louise Forsberg-Fransson (S) och
Örebro Universitets rektor Jens
Schollin det första gemensamma
spadtaget för Campus USÖ,
byggnaden för den nya läkarutbildningen
i Örebro.
2012 blev Örebro läns landsting
kollektivtrafikmyndighet i Örebro
län. Samma år ansökte landstinget
hos regeringen om att från
och med 2015 få överta ansvaret
för den regionala utvecklingen
och därmed få status som region.
2013 fyller Örebro läns landsting
150 år. Jubileumsårets aktiviteter
ska bidra till ett ökat engagemang
hos länsinvånarna kring
landstingets frågor och uppgifter.
Efter sommaren kommer en bok,
en utställning och en film om
landstingets 150 år.
VictOriA ryDergårD