Bortfall i folkhälsoenkäter- Spelar det någon roll? - Örebro läns ...

ÖREBRO LÄNS LANDSTING 

Samhällsmedicinska enheten 

Laboremus Nr 7 • 2010 

Bortfall i folkhälsoenkäter- 

Spelar det någon roll? 

Uppföljning av Liv & hälsa 2004 i Örebro län 

Fånga dagen - frigör morgondagen 

Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv 

Margareta Lindén-Boström 

Carina Persson


Rapportserier för kunskapsspridning 

Laboremus 

nr 7 • 2010 

Laboremus är latin och 

betyder "låt oss arbeta". 

Granskning 

Epidemiologigruppen 

i CDUST-länen 

Layout inlaga 

Carina Persson, 

tel 019/6027482 

Layout omslag 

Ingmarie Arvidsson, 

tel 019/6027052 

e-post 

samhallsmedicin@orebroll.se 

www 

www.orebroll.se/ 

samhallsmedicin 

Ansvarig utgivare 

Thomas Falk, chef, 

Samhällsmedicinska enheten, 

tel 019/6027050 

Tryck 

Strands grafiska AB, 2010 

ISSN 1651-3207 

Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene 

och Laboremus. Med dessa vill vi sprida kunskap om folkhälsa 

och folkhälsoarbete. Vi vill också bidra med kunskapsunderlag 

som kan användas i landstingets och kommunernas beslutsprocesser. 

Målet är en god och jämlik hälsa 

Samhällsmedicinska enheten är landstingets resurs för folkhälsoarbetet 

i Örebro län. Vi fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta 

för en bättre folkhälsa. Det kan vara politiker och tjänstemän, myndigheter, 

organisationer, näringsliv, folkrörelser och andra som kan påverka 

folkhälsan. 

Enhetens arbete koncentreras kring epidemiologi, folkhälsorapportering 

och analys, planerings- och beslutsstöd samt strategiskt folkhälsoarbete. 

Vårt yttersta mål är att skapa förutsättningar för en god och 

jämlik hälsa i Örebro län. 

Mer om folkhälsoarbetet i Örebro län 

På Samhällsmedicinska enhetens hemsida får Du veta mer om folkhälsoarbetet 

i Örebro län. Där kan Du även ta del av material vi publicerat 

inom folkhälsoområdet.

FÖRORD 

Undersökningen Liv & hälsa är en befolkningsinriktad folkhälsostudie som genomförts 

i samarbete med landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och 

Örebro län (CDUST-regionen). Undersökningen genomfördes för första gången år 2000 

och följdes sedan upp 2004 och 2008. Genom detta samarbete har bättre och mer omfattande 

undersökningar kunnat göras, liksom gemensamma analyser av ett mycket omfattande 

datamaterial. 

Under en lång period av år har dock andelen personer som deltar i den här typen av 

undersökningar minskat, vilket också gäller för Liv & hälsa-undersökningarna. Detta är 

problematiskt med tanke på att en allt mindre del av befolkningen får ge röst åt allt fler 

och det är osäkert hur resultaten påverkas. Det är därför viktigt att få en bild av hur bortfallet 

ser ut. Med detta som bakgrund beslutades att genomföra en bortfallsundersökning 

i Örebro län i samband med Liv & hälsa 2004. 

De resultat som framkommit från analysen av bortfallsuppföljningen är inte bara 

intressanta för Örebro län, utan även för de andra länen inom CDUST-regionen, men 

också nationellt. Resultaten kan utgöra ett av flera underlag inför upplägg av kommande 

befolkningsstudier. 

Örebro 2010 

Thomas Falk 

Chef 


Örebro läns landsting

Innehållsförteckning 

Sammanfattning ................................................................................ 1 

Inledning ............................................................................................ 5 

Bortfall i folkhälsoenkäter....................................................................................5 

Syfte........................................................................................................................7 

Rapportens uppläggning......................................................................................7 

Material och metod............................................................................ 9 

Liv & hälsa 2004 ....................................................................................................9 

Kort om undersökningen ....................................................................................9 

Population, urval och datainsamling...................................................................9 

Svarsfrekvens ...................................................................................................10 

Kalibrering.........................................................................................................12 

Bortfallsuppföljningen........................................................................................12 

Urval .................................................................................................................12 

Telefonintervju ..................................................................................................13 

Sekretess och utlämnande av datamaterial .....................................................13 

Frågor ...............................................................................................................14 

Livsvillkor ......................................................................................................14 

Levnadsvanor ...............................................................................................15 

Hälsa.............................................................................................................16 

Datainsamling ...................................................................................................16 

Bortfall...............................................................................................................16 

De svarande i enkät- respektive intervjustudien .............................................18 

Svarsfrekvensens förändring............................................................................18 

Justeringsviktning .............................................................................................20 

Studerade svarsgrupper och områden.............................................................21 

Resultat ............................................................................................ 23 

Livsvillkor ............................................................................................................24 

Levnadsvanor......................................................................................................27 

Hälsa.....................................................................................................................30 

Svarsmönster justerat för bakgrundsvariabler................................................33 

Kalibreringsviktningens betydelse ...................................................................34 

Tidiga och sena svar...........................................................................................34 

Jämförelse mellan olika geografiska områden................................................35 

Diskussion ....................................................................................... 37 

Referenser........................................................................................ 41 

Tabellbilaga...................................................................................... 45 

Populationsvikter; Tabell B1 .............................................................................45 

Prevalenser uppdelat på svarsgrupper; Tabell B2–B15...................................46 

Födelseland ..................................................................................................47 

Utbildningsnivå .............................................................................................48 

Sysselsättning ..............................................................................................49 

Ensamstående med eller utan barn .............................................................50 

Gift/sambo/partner med eller utan barn........................................................51 

Ekonomiska problem ....................................................................................52 

Dagligrökare .................................................................................................52 

Alkoholvanor.................................................................................................53 

Undervikt, övervikt och fetma .......................................................................54 

Allmänt hälsotillstånd....................................................................................55 

Tandhälsa.....................................................................................................56 

Olycksfall ......................................................................................................57 

Nedlåtande behandling.................................................................................57 

Framtidstro....................................................................................................58 

Svarsmönster – logistisk regression; Tabell B16–B19.....................................59 

Olikheter mellan geografiska områden; Tabell B20 .........................................64

Sammanfattning 

För att kunna säga något om människors hälsa och dess bestämningsfaktorer genomförs 

både nationellt och regionalt stora folkhälsoundersökningar som sedan används som 

planeringsunderlag och i forskningssammanhang. Under en lång rad av år har emellertid 

andelen personer som deltar i undersökningarna minskat. Detta är problematiskt med 

tanke på att en allt mindre del av befolkningen får ge röst åt allt fler och det är osäkert 

hur resultaten påverkas. 

Från Liv & hälsa-undersökningarna 1 vet vi att svarsbenägenheten skiljer sig åt beroende 

på kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och även beroende på i vilken typ av 

bostadsområde man bor i. Det innebär således en snedfördelning bland de svarande avseende 

demografiska och socioekonomiska förhållanden. 

Svarsfrekvensen i enkätundersökningen Liv & hälsa 2004 var 62,7 procent i Örebro 

län. I slutet av år 2004 genomfördes en uppföljning bland samtliga i bortfallet i Örebro 

kommuns hyreshusområden, samt i Degerfors som användes som kontrollkommun. De 

som kontaktades ombads att i en telefonintervju svara på ett begränsat antal frågor ur 

enkäten för att se om de skiljde sig från enkätrespondenterna. 

Totalt var det 580 personer som besvarade frågorna, vilket är 49,3 procent av dem 

som ingick i bortfallsuppföljningen. Bortfallsuppföljningen bidrog starkt till att jämna ut 

skillnader i svarsfrekvens mellan kvinnor och män, yngre och äldre, lågutbildade och 

högutbildade, svenskfödda och utlandsfödda samt mellan olika sysselsättningsgrupper. 

För flertalet av de undersökta variablerna framkom inga signifikanta skillnader mellan 

intervjuade i bortfallsuppföljningen jämfört med dem som svarade i huvudundersökningen. 

Några signifikanta skillnader återfanns dock, vilka gällde utbildningsnivå, 

sysselsättning, familjesammansättning, allmänt hälsotillstånd samt nedlåtande behandling. 

Andelen med endast förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå var högre 

bland dem som svarat på bortfallsintervjun jämfört med dem som svarat på enkäten. 

Förvärvsarbetande och studerande var underrepresenterade och arbetslösa överrepresenterade 

i bortfallsgruppen i jämförelse med enkätrespondenterna. Andelen ensamboende 

utan barn under 18 år var högre och sammanboende utan barn var lägre bland de bortfallsintervjuade 

än bland dem som svarat på enkäten. 

1 

Liv & hälsa-undersökningen har genomförts gemensamt av lanstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro 

(CDUST-regionen) åren 2000, 2004 och 2008. 

1

Dåligt allmänt hälsotillstånd var signifikant högre bland kvinnor i bortfallet jämfört 

med dem som svarat på enkäten, vilket även gällde för kvinnor och män ihopslaget. Att 

uppleva sig ha blivit nedlåtande behandlad skiljde sig både för kvinnor och män mellan 

dem som svarat på bortfallsintervjun respektive enkäten då andelarna var signifikant 

lägre i bortfallet. Eftersom det föreligger ett starkt positivt samband mellan dålig hälsa 

och att ha blivit nedlåtande behandlad misstänker vi att det faktum att andelen som anser 

sig blivit nedlåtande behandlade är lägre i bortfallsgruppen snarare återspeglar skillnader 

i vilken metod som använts än en reell skillnad mellan dem som svarat på postenkäten 

respektive telefonintervjun. 

Med hänsyn tagen till bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå 

skiljde sig de som svarat på bortfallsintervjun signifikant från dem som svarat på 

enkäten eftersom de hade: högre sannolikhet att ha dålig hälsa och att vara dagligrökare, 

lägre sannolikhet att ha ekonomiska problem och att ha blivit nedlåtande behandlade. 

Kalibreringsviktade data skiljde sig inte statistiskt signifikant från populationsviktade 

data. Däremot fanns en tydlig tendens till att kalibreringsviktade enkätdata justerade för 

bortfallet på ett positivt sätt. För samtliga studerade frågor liknade de andelar som kalibreringsviktats 

de andelar som erhölls när enkät- och intervjudata slogs ihop mer än de 

andelar som enbart populationsviktats (det vill säga enbart justerats för olika stora urvalsstorlekar). 

Vid uppföljningar där ett fåtal frågor ställs i form av telefonintervjuer 

kan skillnader i svarsbenägenhet mellan olika grupper jämnas ut, men kalibreringsviktning 

med goda hjälpvariabler är ett mer kostnadseffektivt hjälpmedel för att justera för 

dessa skillnader. 

Att kalibreringsvikta istället för att komplettera enkätdata med intervjudata från bortfallsintervjuer 

innebär att den osäkerhet som införs när två olika metoder kombineras 

undviks. Vi vill därför rekommendera kalibreringsviktning för att justera för olikheter i 

svarsbenägenhet vid större undersökningar. Bortfallsuppföljningar i intervjuform bör 

främst användas till att skatta bortfallsskevheter för att öka förståelsen och tolkningen 

av de resultat som erhålls. 

Det förekom inga statistiskt signifikanta skillnader mellan dem som svarade tidigt på 

enkäten jämfört med dem som svarade senare. Efter justering för olikheter i kön, ålder, 

födelseland och utbildningsnivå framkom en signifikant skillnad då de som haft ekonomiska 

problem i större utsträckning svarade i ett sent skede av datainsamlingen. Vår 

slutsats blir dock att den grupp som svarat tidigt på enkäten inte skiljer sig nämnvärt 

från den grupp som svarat sent. 

2

Signifikanta skillnader i svarsmönster för de olika svarsgrupperna inom de två geografiska 

områdena hyreshusområden i Örebro kommun och Degerfors kommun återfanns 

avseende de två sociodemografiska variablerna sysselsättning och familjestruktur. 

De slutsatser som kan dras utifrån denna bortfallsstudie är att det visserligen är bra med 

riktade undersökningar eller strategiska urval där ett specifikt område studeras, men att 

generaliseringar till andra områden som skiljer sig från varandra med avseende på den 

sociodemografiska strukturen bör göras med försiktighet. 

På frågan om vi i framtiden kan fortsätta använda oss av resultaten från befolkningsenkäter 

med allt lägre svarsfrekvenser anser vi att vi kan det, men att medvetenheten om 

de eventuella skevheter i resultaten som kan uppstå på grund av att vissa grupper är underrepresenterade, 

eller kanske inte alls representerade, hela tiden måste vara närvarande 

vid tolkningen av resultaten. Vår förhoppning är att denna bortfallsuppföljning som 

särskilt riktar sig mot ett underrepresenterat område ytterligare kan bidra till att få större 

förståelse för bortfallets betydelse i urvalsundersökningar. 

3

Inledning 

Bortfall i folkhälsoenkäter 

För att kunna säga något om människors hälsa och dess bestämningsfaktorer genomförs 

både nationellt och regionalt stora folkhälsoundersökningar som sedan används som 

planeringsunderlag och i forskningssammanhang. Under en lång rad av år har emellertid 

andelen personer som deltar i undersökningarna minskat, vilket inte bara är en nationell 

trend utan en internationell (de Leeuw, de Heer 2000). Detta är problematiskt med tanke 

på att en allt mindre del av befolkningen får ge röst åt allt fler och det är osäkert hur 

resultaten påverkas. I den svenska nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”, 

som är en postenkät, har bortfallet ökat varje år från 39 procent år 2004 till 48 procent 

år 2009 (Boström 2010). Undersökningen Liv & hälsa 2 , också det en postenkät, som har 

genomförts sedan år 2000 hade ett bortfall det året på 36 procent. År 2004 hade det ökat 

något till 37 procent och var 41 procent år 2008. Även här finns en tendens till att bortfallets 

storlek ökat under de senaste åren. Det är en utveckling som kan ses både nationellt 

och internationellt. I Sverige har bortfallet i Arbetskraftsundersökningen (AKU), 

som huvudsakligen genomförs med hjälp av individuella telefonintervjuer, ökat från 

knappt två procent år 1970 till drygt 18 procent år 2008, vilket innebär en ökning av 

bortfallet om ungefär 0,44 procentenheter årligen (Andersson, Fredriksson 2010). Internationellt 

sett har Morton m.fl. även räknat ut att det i tvärsnittsundersökningar skett en 

genomsnittlig minskning om 0,67 procentenheter per år i svarsfrekvens under perioden 

1970 till 2003 (Morton, Cahill, Hartge 2005). 

Det externa bortfallet, som det här är frågan om, består av personer som av olika anledningar 

inte deltar i undersökningen. Det som är problematiskt är att man inte vet om 

de som svarar är representativa för den eller de grupper som ska belysas i och med att 

bortfallet kan vara avvikande i ett eller flera avseenden. De främsta orsakerna till ickedeltagande 

är att urvalspersonerna inte nås eller att de vägrar vara med. Det här rör sig 

om två olika grupper, vars icke-deltagande kan få olika konsekvenser för resultaten 

(Groves, Couper 1998, Groves 2006). 

Från Liv & hälsa-undersökningarna vet vi sedan tidigare att kvinnor svarar i högre utsträckning 

än män, medelålders mer än yngre och de allra äldsta, högutbildade mer än 

lågutbildade, svenskfödda mer än utlandsfödda och boende i småhusområden mer än de 

som bor i hyreshusområden (Lindén-Boström et al 2006). Det innebär således en snedfördelning 

bland de svarande avseende demografiska och socioekonomiska förhållanden. 

Detta bekräftas också i en rad andra studier (se t.ex. Reineveld et al 1999, Korkeila 

et al 2001, van Loon et al 2003, Selmer et al 2003, Goodman et al 2008). Det finns även 

studier som visar att bortfallet skiljer ut sig genom sådant som högre sjuklighet och 

2 

Liv & hälsa-undersökningen har genomförts gemensamt av lanstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro 

(CDUST-regionen) åren 2000, 2004 och 2008. 

5

sämre självskattad hälsa (Hoeymans et al 1998), högre dödlighet (Mattila et al 2007) 

och högre andel dagligrökare (Boström et al 1993). 

I flera studier visas att det inte är givet att högre svarsfrekvenser ger annorlunda och 

”säkrare” resultat och det är därför inte tillräckligt att bara fokusera på svarsfrekvensen 

för att bestämma kvaliteten hos survey-data (Lee et al 2009). I en meta-analys av 59 

surveys hittades inga klara samband mellan nivån på svarsfrekvenser och bortfallsskevhet 

(Groves, Peytcheva 2008, Groves 2006). Vissa studier med en svarsfrekvens runt 20 

procent visade liknande bias, det vill säga systematiska avvikelser, som studier med 

över 70 procents svarsfrekvens. Avvikelserna hängde snarare ihop med de undersökta 

variablerna. I linje med detta konstaterar Stang och Jöckel (2004) att studier med låg 

svarsfrekvens kan ha mindre systematiska skevheter än studier med hög svarsfrekvens 

speciellt i lägen där undersökta prevalenser av ett fenomen ökar efter olika insamlingssteg 

i en studie. Där finns således ingen miniminivå där urvalsskattningar kan sägas vara 

snedfördelade. Och på motsvarande sätt går det inte att säga att det finns en övre svarsfrekvens 

där resultaten inte skulle vara snedfördelade på grund av bortfallet. 

Det som framkommer av många studier är att prevalensskattningar kan påverkas av 

bortfallet men att sambandsanalyserna inte gör det. Exempelvis konstateras i ”Oslo 

Health Study” att sjuka personer inte deltog i samma utsträckning som andra men att 

sambandet mellan social ojämlikhet i hälsa i förhållande till olika sociodemografiska 

förhållanden bestod (Søgaard et al 2004). Även i en finsk studie visades att de sociala 

skillnaderna inte påverkades när det gällde sjukfrånvaro och social klasstillhörighet 

(Martikainen et al 2007). I de Winters undersökning ökade svarsfrekvensen i och med 

bortfallsuppföljningen från 66 till 76 procent, vilket ändrade prevalensen av mental hälsa 

med detta hade ingen betydelse för de funna sambanden mellan individuella karaktäristika 

och mental hälsa (de Winter et al 2005). 

Det finns olika tillvägagångssätt att försöka fånga bortfallsproblematiken, vilket framför 

allt har varit ett forskningsområde inom sociologi och statistik. Forskningsintresset 

går så långt tillbaka som till 1930- och 40-talens valundersökningar. Under mer modern 

tid går det att grovt urskilja tre perioder i forskningen kring icke-deltagande i urvalsundersökningar, 

även om de naturligtvis överlappar varandra (Singer 2006). Under den 

första perioden, från mitten av 1980-talet och fram till början av 90-talet, handlade en 

väsentlig del av forskningen om huruvida det verkligen rörde sig om minskat deltagande 

i undersökningarna eller inte. Och om det var så, hur stor var minskningen och vilka var 

icke-deltagarna. Den andra perioden, från 1992 till 2002, handlade mycket om hur man 

skulle kunna stimulera människor till ett ökat deltagande till exempel genom ekonomiska 

incitament. På den statistiska sidan riktades ett ökat forskningsintresse mot imputering 

av data för att justera för såväl internt som externt bortfall i tillägg till ett fortsatt 

intresse för viktning och variansskattning. Den tredje perioden, som fortfarande kan 

anses gälla, har att brottas med fortsatt minskande svarsfrekvenser. En utmaning är därför 

att bestämma under vilka förhållanden som bortfallet medför systematisk avvikelse. 

En andra utmaning är att förbättra kvaliteten i de statistiska metoderna som gäller skattning 

av bortfallet. En sådan metod, kalibreringsviktning, som bland annat används i Liv 

& hälsa-undersökningarna utnyttjar hjälpvariabler för att estimera bortfallet (Lund- 

6

ström, Särndal 1999, Särndal, Lundström2005). I Sverige är detta möjligt tack vare att 

det går att använda registerdata med god täckningsgrad och kvalitet från Statistiska centralbyrån. 

Syfte 

Syftet med den här studien är för det första att analysera om bortfallet i Liv & hälsa 

2004 skiljer sig från de svarande utifrån ett utvalt antal variabler, med tonvikt på demografiska 

och socioekonomiska faktorer, självskattad hälsa och levnadsvanor. Ett andra 

syfte är att se om den använda kalibreringsviktningen kan korrigera för bortfallet. Ytterligare 

delsyften är att jämföra om det finns några skillnader mellan tidiga och sena respondenter 

med avseende på de utvalda variablerna samt att avgöra om resultaten är 

generaliserbara för andra geografiska områden med en annorlunda demografisk och 

socioekonomisk struktur. 

Analysen grundar sig främst på den bortfallsuppföljning som genomfördes av Statistiska 

centralbyrån (SCB) under perioden november–december 2004 på uppdrag av 

Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. 

Rapportens uppläggning 

I kapitlet Material och metod beskrivs först hur undersökningen Liv & hälsa 2004 gått 

till för att ge en bakgrund till den bortfallsuppföljning som sen gjordes. Hur själva bortfallsstudien 

genomförts följer därefter med en redogörelse över sådant som urval, intervjufrågor 

och bortfall. 

I det nästföljande Resultatkapitlet visas, i huvudsak med olika diagram, hur respondenterna 

i bortfallsintervjuerna förhåller sig till de svarande i huvudundersökningen 

med avseende på frågorna om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I diagrammen visas 

också hur fördelningarna och svaren ser ut för tidiga och sena respondenter, när enkätdata 

läggs ihop med intervjudata och hur kalibreringsviktningen inverkar. I detta kapitel 

beskrivs även skillnader i svarsmönster för en rad utvalda frågor justerat för bakgrundsvariablerna 

kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå. Jämförelser görs också mellan 

olika geografiska områden där bortfallsuppföljningen genomförts. 

Rapporten avslutas med ett diskussionskapitel. För den som är speciellt intresserad av 

exakta siffror presenteras resultaten även i en tabellbilaga längst bak i rapporten. 

7

Material och metod 

Liv & hälsa 2004 

Kort om undersökningen 

Befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004 genomfördes i samarbete med landstingen 

i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). 

Undersökningen genomfördes för första gången år 2000 och följdes även upp år 2008. 

Genom detta samarbete har bättre och mer omfattande undersökningar kunnat göras 

liksom gemensamma analyser av ett mycket stort datamaterial. Enkätundersökningen 

har vid de två senaste tillfällena riktat sig till drygt 68 000 personer i åldern 18–84 år, 

varav 17 160 i Örebro län. 

Frågorna som ställts har avsett att ge en bild av befolkningens livsvillkor, levnadsvanor, 

hälsa och kontakter med vården. De är antingen vedertagna och validerade frågor 

som tidigare använts i liknande undersökningar eller egna konstruktioner av arbetsgruppen 

inom de samverkande landstingen. För att möjliggöra jämförelser med de rikstäckande 

befolkningsenkäterna ”Hälsa på lika villkor” som genomförs löpande av Statens 

folkhälsoinstitut är flera av frågorna likadana i Liv & hälsa-enkäten. Som bakgrund till 

bortfallsuppföljningen följer nedan en beskrivning över undersökningens genomförande 

i Örebro län. 

Population, urval och datainsamling 

Örebro län hade år 2004 tolv kommuner med närmare 274 000 innevånare, varav cirka 

hälften, 127 000 personer bodde i Örebro kommun. Populationen för undersökningen 

definierades som samtliga levande personer 18–84 år (födda mellan 1 september 1919 

och 31 augusti 1986) och som vid tidpunkten för urvalsdragningen var folkbokförda i 

någon kommun i Örebro län. Av de cirka 208 000 länsbor som ingick i populationen 

valdes 17 160 ut genom ett stratifierat obundet slumpmässigt urval. 

Populationen delades in efter kommuntillhörighet, det vill säga Askersund, Degerfors, 

Hallsberg, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, 

Nora och Örebro kommun. I Örebro kommun bor närmare hälften av länets befolkning 

och inom Örebro kommun finns områden med stora socioekonomiska och kulturella 

skillnader. För att försöka åskådliggöra detta delades Örebro kommun in i grupper 

med olika socioekonomisk karaktär, nämligen Innerstadsområdet, Hyreshusområden, 

Småhusområden, Ytterområden samt Övriga områden som inte är placerade i någon 

annan grupp. 

För att möjliggöra analyser uppdelade på kön och fyra åldersgrupper i varje delområde 

delades de geografiska områdena också in i åtta strata: kvinnor och män 

18–34 år, 35–49 år, 50–64 år samt 65–84 år. 

9

Datainsamlingen genomfördes hösten 2004 under perioden augusti till oktober månad. 

Alla i urvalet fick en första enkät samt ett tack- och påminnelsekort. De som inte 

svarat fick dessutom upp till två påminnelser med ny enkät. Efter inskanning av enkäter, 

kompletterades materialet med vissa registerdata från SCB. Dessa registerdata användes 

som hjälpinformation för att skapa kalibreringsvikter som justerar för bortfallsskevheter. 

Svarsfrekvens 

Totalt svarade 62,7 procent av de personer som ingick i urvalet 2004, vilket var lägre än 

år 2000 då det var 64,5 procent. Svarsfrekvenserna fördelade sig mycket olika beroende 

på kön, ålder, område, födelseland, utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. Kvinnor 

var mer svarsbenägna än män och svarsbenägenheten ökade med stigande ålder, förutom 

för den allra äldsta åldersgruppen (diagram 1). 

När det gäller utbildning var personer med grundskola som högsta utbildningsnivå 

minst svarsbenägna. Andelen svarande ökade med utbildningens längd och var som 

högst hos personer med minst två års eftergymnasial utbildning. Dessutom svarade en 

större andel bland personer födda i Norden än personer födda utanför Norden, vilket 

antagligen till stor del påverkades av att enkäten endast skickades ut i en svensk version 

och relativt goda språkkunskaper i det svenska språket krävdes för att kunna fylla i enkäten. 

Kvinnor 

Män 

18-34 år 

35-49 år 

50-64 år 

65-79 år 

80-84 år 

Grundskola 

Gymnasium 

Eftergymn

Även mellan olika geografiska områden fanns stora skillnader i svarsbenägenhet. De 

största skillnaderna sågs dock inom Örebro kommun (diagram 2). Säkerligen föreligger 

sådana skillnader även mellan olika områden inom övriga kommuner fastän vi inte har 

haft möjlighet att analysera detta. Dessa områdesskillnader har varit av betydelse för 

valet av enheter vid bortfallsuppföljningen. 

69 

72 

70 

70 

71 

73 

66 

66 

66 

66 

68 

68 

66 

68 

68 

63 

63 

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 

Kvinnor Män 

Diagram 2. Svarsfrekvens fördelat på kön och geografiskt område. 

11 

55 

52 

52 

55 

53 

59 

57 

60 

58 

60 

60 

61 

57 

64 

61 

67 

68 

Askersunds kommun 

Degerfors kommun 

Hallsbergs kommun 

Hällefors kommun 

Karlskoga kommun 

Kumla kommun 

Laxå kommun 

Lekebergs kommun 

Lindesbergs kommun 

Ljusnarsbergs kommun 

Nora kommun 

Örebro kommun 

…varav Innerstadsområden 

…varav Hyreshusområden 

…varav Småhusområden 

…varav Ytterområden 

Örebro län 

Procent 

Det område inom Örebro kommun som hade lägst svarsfrekvens oavsett kön och åldersgrupp 

var de hyreshusområden 3 som tillhörde kommunens så kallade ”utvecklingsområden”, 

det vill säga områden där kommunen genomförde särskilda satsningar inom 

området samhällsbyggnad och folkhälsa (tabell 1). Bland män 18–34 år boende i något 

av dessa områden var svarsfrekvensen så låg som 32 procent, vilket var den lägsta 

svarsfrekvensen i länet bland de olika urvalsgrupperna (strata). 

Tabell 1. Svarsfrekvens (procent) för olika områden inom Örebro kommun fördelat på kön och ålder. 

Kvinnor Män 

18-34 35-49 50-64 65-84 18-84 18-34 35-49 50-64 65-84 18-84 

Innerstadsområden 61 65 81 73 70 46 53 61 77 61 

Hyreshusområden 62 60 66 63 63 37 50 61 63 53 

...varav utvecklingsområden 56 56 58 58 57 32 43 57 61 49 

…varav övriga områden 69 63 75 69 69 42 56 66 65 58 

Småhusområden 64 65 74 79 71 50 56 69 87 67 

Ytterområden 64 72 78 76 73 54 59 67 85 68 

Örebro kommun 63 65 73 71 68 45 53 64 75 60 

3 De större sammanhängande hyreshusområden som återfinns inom Örebro tätort ingår i gruppen ”Hyreshusområden”. Gruppen är 

dessutom uppdelad på ”utvecklingsområden”, de områden som tillhörde kommunens områden som var föremål för särskilda insatser: 

Vivalla, Baronbackarna, Markbacken, Varberga, Tornfalkgatan och Brickebacken, samt ”övriga områden”.

Kalibrering 

Det slutliga datamaterialet viktades för att korrigera för dem som inte svarat. Dels ingick 

olika stor andel av populationen (invånarna) i de olika urvalsgrupperna, dels svarade 

olika stor andel av dessa på enkäten. Vikterna används för att uppskatta förhållanden 

i populationen med hjälp av de enkätsvar som inkommit. 

Denna viktningsmetod kallas för kalibreringsviktning, som rätt använd kan minska 

både urvalsfel och bortfallsskevhet. Med hjälp av denna teknik utnyttjas ”starka” hjälpvariabler 

(Särndal, Lundström 2005). Med ”stark” hjälpvariabel menas en variabel som 

uppfyller en eller flera av följande egenskaper: 

• Variabeln samvarierar väl med svarsbenägenheten 

• Variabeln samvarierar väl med viktiga undersökningsvariabler 

• Variabeln avgränsar viktiga redovisningsgrupper 

De hjälpvariabler som användes till den här undersökningen var: kön, ålder, område, 

födelseland, invandringsår, utbildningsnivå samt sysselsättningsstatus. Alla dessa uppgifter 

finns tillgängliga i register för befolkningen och uppfyller väl de kriterier som 

ställs på att vara en god hjälpvariabel. Uppgifter om utbildningsnivå är dock något bristfälliga 

för de allra äldsta åldersgrupperna över 75 år samt för personer födda utanför 

Norden. Se även avsnittet ”Justeringsviktning” längre fram i rapporten. 

Bortfallsuppföljningen 

Svarsfrekvensen i undersökningen Liv & hälsa 2004 var 62,7 procent i Örebro län. 

På uppdrag av Samhällsmedicinska enheten genomförde SCB en uppföljning bland dem 

som inte svarat på postenkäten under perioden november–december 2004. Syftet var att 

få en bild av hur bortfallet ser ut i vissa utvalda delar av Örebro län. I urvalet till bortfallsuppföljningen 

ingick samtliga i bortfallet i Örebro kommuns hyreshusområden, 

samt i Degerfors kommun som valdes ut som en kontrollkommun. De som kontaktades 

ombads att svara på ett begränsat antal frågor ur enkäten för att se om de skiljde sig från 

dem som svarat. Det är ett sätt att uppskatta det eventuella systematiska bortfallet som 

kan finnas. 

Urval 

Urvalet till en bortfallsuppföljning kan göras på olika sätt. Det mest önskvärda hade 

naturligtvis varit att göra en uppföljning i hela länet. På grund av dels ekonomiska skäl 

och dels för att studera de områden som utmärkts av särskilt låga svarsfrekvenser gjordes 

ett strategiskt urval. Det innebar att de två områden som ingick i gruppen hyreshusområden 

i Örebro kommun, ”Hyreshus-utvecklingsområden” och ”Hyreshus-övriga 

områden”, valdes ut för att ingå i bortfallsuppföljningen. En misstanke var att bortfallet 

var som skevast i de socioekonomiskt mest missgynnade hyreshusområdena i Örebro 

kommun. Att det finns en koppling mellan lägre svarsfrekvens och mindre gynnade 

områden har framkommit i olika studier (se t.ex. Goodman, Gatward 2008; Søgaard et 

al 2004). I en nyligen sammanställd intern rapport från SCB (Lundström, Särndal 2010) 

rekommenderas att fler bortfallsuppföljningar som särskilt riktar sig mot underrepresenterade 

grupper ska genomföras. Vår förhoppning är att denna uppföljning som särskilt 

12

iktar sig mot en sådan grupp ytterligare kan bidra till att få större förståelse för bortfallets 

betydelse i urvalsundersökningar. 

För att ha ett annat område som kontrollområde valdes en av länets medelstora kommuner 

med en svarsfrekvens som liknade länet i övrigt. Den kommun som valdes ut 

som kontrollområde var Degerfors kommun. Bortfallet i dessa områden bestod totalt av 

1 188 personer och samtliga ingick i bortfallsuppföljningen. För en mer utförlig beskrivning 

av områdena och antal svaranden se tabell 3 i avsnittet ”De svarande i enkät- 

respektive intervjustudien”. 

I de strata som ingår i uppföljningen var 22 personer övertäckningsobjekt. Det var 

personer som avlidit eller flyttat utomlands. Någon undertäckning har inte observerats, 

men undertäckning är vanligtvis svårare att upptäcka än övertäckning (Teknisk Rapport, 

SCB 2004). 

Telefonintervju 

Bortfallsuppföljningen genomfördes som en telefonintervju med fem kontaktförsök 

(SCB 2004). Totalt var det 580 personer som besvarade frågorna, vilket är 49,3 procent 

av dem som ingår i bortfallsuppföljningen. Jämfört med flera andra bortfallsuppföljningar 

är detta en hög andel. I olika svenska bortfallsundersökningar under 2000-talet 

som gäller folkhälsoenkäter har andelen varierat mellan 7 och 27 procent (Boström 

2010). En faktor som kan ha påverkat att nästan hälften av bortfallet besvarade intervjun 

är att en person från Samhällsmedicinska enheten hade en träff med alla intervjuare och 

informerade om undersökningen. Möjligen kan detta ha ökat motivationen hos intervjuarna, 

vilket i sin tur bidragit till svarsfrekvensen. Det förhållandevis höga antalet kontaktförsök, 

samt att endast ett fåtal frågor ställdes, var ytterligare några faktorer som kan 

ha bidragit till att höja svarsfrekvensen. Trots detta är det dock hälften av bortfallet som 

vi inte vet något om. 

Sekretess och utlämnande av datamaterial 

I huvudundersökningen Liv & hälsa 2004 skickades ett informationsbrev ut tillsammans 

med enkäten. Där kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte 

och vilka parter som undersökningen genomfördes i samarbete med. I brevet informerades 

också om att olika registeruppgifter skulle inhämtas, att samtliga uppgifter skyddades 

av personuppgiftslagen och sekretesslagen, att deltagande var frivilligt och att en 

avidentifierad fil och avidentifierade enkäter skulle levereras till Örebro läns landsting. 

Vid telefonintervjuerna tillfrågades uppgiftslämnarna om de hade läst den information 

de fått i samband med utskicket av postenkäten och i de fall de inte läst informationen 

berättade intervjuaren om undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut ett datamaterial 

så krävs ”informerat samtycke” av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att 

besvara intervjufrågorna godkänner att deras svar kompletteras med de registervariabler 

och behandlas på det sätt som informationsbrevet eller intervjuaren informerar om. 

13

Frågor 

I telefonintervjuerna ställdes ett mindre antal frågor tagna ur frågeformuläret Liv & hälsa 

2004. Frågorna handlade bland annat om livsvillkor som familjesituation och ekonomi, 

levnadsvanor och hälsa. Det är frågor som tidigare visats vara betydelsefulla för att 

spegla hälsan och dess bestämningsfaktorer, vilket exempelvis framkommit i tidigare 

analyser av material från Liv & hälsa (Berglund et al 2003; Molarius et al 2007, 2009). 

Förutom de variabler som samlats in via telefonintervjuerna har även ett antal registervariabler 

hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), yrkesregistret, utbildningsregistret 

och geografidatabasen. Dessa är främst födelseår, kön, födelseland, 

invandringsår, yrke enlig svensk yrkesklassificering (SSYK-kod), utbildningsnivå och 

nyckelkodsområde. Uppgifterna från RTB avser den 20:e augusti 2004 och uppgifterna 

från yrkesregistret är från år 2002. Utbildningsnivå gäller avklarade utbildningar till och 

med höstterminen 2003. 

Livsvillkor 

Till livsvillkoren räknas demografiska och socioekonomiska förhållanden. 

Ålder och kön: All redovisning sker uppdelat på kön och totalt. Åldersvariabeln 

har delats in i de fyra kategorierna 18–34 år, 35–49 år, 50–64 år, samt 65–84 år. Dessa 

uppgifter är hämtade från SCB:s register. 

Födelseland: För att undvika alltför små svarsgrupper har samtliga svarande med födelseland 

utanför Norden slagits samman till en grupp. Variabeln födelseland har därför 

endast tre grupper, nämligen födda i Sverige, övriga Norden samt utanför Norden. 

Uppgifterna är från SCB:s register. 

Utbildning: Till förgymnasial utbildning räknas de individer som har som högsta utbildning 

grundskola, folkskola, realskola eller liknande utbildning om högst nio år, 

gymnasial utbildning omfattar dem med upp till tre års avslutade gymnasiestudier. 

Gruppen med eftergymnasial utbildning är tämligen heterogen eftersom den omfattar 

såväl mycket långa akademiska utbildningar som mer yrkesinriktade sådana. Dessa 

uppgifter är hämtade från SCB:s register. 

Sysselsättning: Sysselsättningsstatus har grupperats utifrån en konstruktion av frågor 

om sysselsättning där endast ett svarsalternativ per svarande har bibehållits. Vid fler än 

ett svar har samtliga som svarat arbetar som anställd eller som egen företagare placerats 

i den förvärvsarbetande gruppen. De som svarat att de studerar (och inte samtidigt något 

av de två ovanstående alternativen) har placerats i den studerande gruppen och de som 

svarat att de är arbetslösa (och inte samtidigt något av de tre ovanstående alternativen) 

har placerats i den arbetslösa gruppen. Övriga svarsalternativ har lagts ihop till gruppen 

övrigt. Förtidspensionärer och ålderspensionärer som ingår i gruppen övrigt har dock 

även studerats separat. 

14

Familjesammansättning: Detta är en konstruktion utifrån frågor om vilken eller vilka 

man bor tillsammans med. Frågealternativen har sedan kategoriserats i fyra grupper 

vilka består av ensamstående med eller utan barn under 18 år samt gifta eller sammanboende 

med partner med eller utan barn under 18 år. Personer som svarat att de delar 

boende med föräldrar, syskon eller andra vuxna förutom make eller maka, sambo eller 

partner har klassificerats som ensamstående. 

Ekonomi: De som svarat att de under de senaste 12 månaderna inte någon gång haft 

svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra eller avbetalningar jämförs med 

dem som minst en gång haft sådana problem. 

Levnadsvanor 

Rökning och alkoholvanor ingår under levnadsvanor. Även det kombinerade måttet 

Body Mass Index (BMI) räknas hit. 

Rökvanor: För att mäta rökvanor användes frågan ”Röker du?” med svarsalternativen: 

”Nej, jag har aldrig vanerökt”, ”Nej, jag har slutat röka”, ”Ja, jag röker någon gång 

ibland” samt ”Ja, jag röker dagligen”. Alternativen har dikotomiserats så att dagligrökarna 

jämförs med övriga. 

Riskkonsumtion av alkohol: Med hjälp av de tre första frågorna i AUDIT (Acohol 

Use Disorders Identification Test) har riskkonsumtion beräknats (Bergman et al. 1998; 

Bergman, Källmén 2000). Detta sätt att bedöma riskkonsumtion av alkohol har under 

flera år använts i svenska befolkningsundersökningar (Boström, Nyqvist 2008). Ett index 

beräknas utifrån hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en 

större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värdet 0–12. Kvinnor 

som har 6–12 poäng och män som har 8–12 klassats som riskkonsumenter. Intensivkonsumtion 

av alkohol: De som svarat varje månad eller oftare på frågan ”Hur ofta dricker 

Du sex ”glas” eller fler vid samma tillfälle” har definierats som intensivkonsumenter. 

Berusningsdrickande: ”Hur ofta har Du under de senaste tolv månaderna druckit så 

mycket alkohol att Du varit berusad?” Personer som svarat att de minst två till tre gånger 

per månad dricker så pass mycket att de känner sig berusade jämförs med dem som 

berusar sig mindre ofta eller inte alls. 

BMI: Grundat på självskattad vikt (kg)/självskattad längd (m) 2 har fyra grupper skapats: 

normalvikt, undervikt, övervikt ej fetma samt fetma (WHO 1997). 

15

Hälsa 

Under hälsoavsnittet ryms förutom direkta frågor om allmän hälsa och tandhälsa, frågor 

som kan betraktas som bestämningsfaktorer för hälsa såsom olycksfall som lett till kontakt 

med hälso- och sjukvård eller tandvård, om man blivit nedlåtande behandlad samt 

synen på framtiden. 

Allmänt hälsotillstånd: Självskattad hälsa mättes med hjälp av frågan ”Hur bedömer 

Du Ditt allmänna hälsotillstånd?” Utifrån svarsalternativen har tre grupper skapats 

”Mycket bra och Bra”, ”Varken bra eller dåligt” och ”Dåligt och Mycket dåligt”. 

Tandhälsa: Även tandhälsan mättes med en allmän fråga ”Hur tycker Du att Din 

tandhälsa är? Alternativen har grupperats i de tre grupperna ”Mycket bra och Bra”, 

”Varken bra eller dåligt” och ”Dåligt och Mycket dåligt”. 

Olycksfall: De som svarat att de under de senaste tolv månaderna råkat ut för olycksfall 

en eller flera gånger och som lett till att de sökt vård eller tandvård har kategoriserats 

som en grupp och de som svarat nej på frågan som en. 

Nedlåtande behandling: De som svarat att de under de senaste tre månaderna minst 

en gång har upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt jämförs med dem 

som inte blivit nedlåtande behandlade. 

Framtidstro: Frågan ”Hur ser Du på framtiden för Din personliga del?” användes för 

att kategorisera dem med en ”Mycket eller Ganska optimistisk”, ”Varken optimistisk 

eller pessimistisk” respektive ”Mycket eller Ganska pessimistisk” tro på framtiden. 

Datainsamling 

Datainsamlingen genomfördes med datorstödda telefonintervjuer av SCB:s intervjuare. 

Telefonintervjuerna gjordes under vecka 49 och 50 år 2004 . Antalet kontaktförsök med 

varje urvalsperson uppgick som mest till fem. Svarsfrekvensen blev 49,3 procent, det 

vill säga 580 personer av dem som ingick i bortfallsuppföljningen. Svaren registrerades 

direkt i samband med telefonintervjuerna. Svarsdatafilen kompletterades sedan med 

registervariablerna. 

Bortfall 

Bortfallet består dels av objektsbortfall som innebär att intervjufrågorna inte är besvarade 

alls och av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor inte är besvarade. Om bortfallet 

skiljer sig åt från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna så kan 

skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. 

16

Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte påträffas, är förhindrad 

att vara med eller inte vill vara med i undersökningen (tabell 2). Med ”ej anträffad” 

menas att personen inte har blivit nådd efter fem kontaktförsök, vilket till exempel 

kan bero på okänd adress eller okänt telefonnummer. Språksvårigheter eller sjukdom 

kan vara skäl varför en person är förhindrad att medverka. Att delta i undersökningar av 

det här slaget är frivilligt och just detta används ofta som argument för att avböja medverkan. 

Det var 326 personer, 27,7 procent, som av olika anledningar inte anträffades, 

96 personer som var förhindrade att medverka och 172 personer som inte ville medverka 

i undersökningen. Totalt utgjorde 596 personer, 50,7 procent, objektsbortfall. 

Tabell 2. Beskrivning av objektsbortfall och svarande på bortfallsintervju. 

Antal Procent 

Ej anträffade 326 27,7 

Ej anträffad efter 5 kontaktförsök 115 9,8 

Flyttat, adress okänd 1 0,1 

Tillfälligt bortrest 11 0,9 

Hemligt telefonnummer 2 0,2 

Uppgift om telefon saknas 197 16,8 

Förhindrade att medverka 96 8,2 

Sjukdom (tillfällig) 4 0,3 

Institution 4 0,3 

Fysiskt/psykiskt hinder 34 2,9 

Språksvårigheter 52 4,4 

Övrigt 2 0,2 

Avböjt medverkan 172 14,6 

Ej tid 17 1,4 

Sekretess – integritet – register 5 0,4 

Ställer aldrig upp i undersökningar 12 1,0 

Frivilligheten 116 9,8 

Undersökningens syfte 12 1,0 

Övrigt 10 0,8 

Säger sig ha sänt in blanketten 2 0,2 

Totalt bortfall 596 50,7 

Intervjuade 580 49,3 

Det partiella bortfallet bland de svarande på bortfallsintervjun var mycket lågt, som 

högst 1,5 procent, förutom för frågan om kroppsvikt där andelen som inte visste eller 

inte ville svara var 3,4 procent. 

17

De svarande i enkät- respektive intervjustudien 

De svarande har delats in i olika grupper. Dels beroende på vid vilken tidpunkt de svarat 

på postenkäten eller om de svarat på bortfallsintervjun, dels beroende på kön och geografisk 

urvalsgrupp. 

En övervägande majoritet, 1 387 personer, av de totalt 1 828 personer som svarade på 

postenkäten gjorde detta innan första påminnelsen med ytterligare en enkät skickades ut 

(tabell 3). Samma mönster kan utläsas oavsett kön och geografiskt område. 

Totalt svarade 2 408 personer på antingen postenkäten eller bortfallsintervjun. Två 

tredjedelar av dessa, 1 566 personer, kom från något av Örebro kommuns hyreshusområden. 

Drygt en tredjedel av de svarande, 842 personer tillhörde den valda kontrollkommunen 

Degerfors kommun. 

Tabell 3. Antal svarande uppdelat på olika svarstidpunkter för enkäten, bortfallsintervjuerna samt totalt för de olika 

geografiska områdena som ingår i bortfallsuppföljningen, kvinnor, män och totalt (K, M & T). 

Kontroll 

Totalt antal 

Hyreshusområden kommun 

svarande 

Antal svarande på: K M T K M T K M T 

enkät tom tack- och påminnelsekort 486 405 891 258 238 496 744 643 1 387 

enkät tom första utskick av enkätpåminnelse 595 499 1 094 297 272 569 892 771 1 663 

postenkät totalt 655 552 1 207 327 294 621 982 846 1 828 

bortfallsintervjuer 152 207 359 105 116 221 257 323 580 

Samtliga svarande på postenkät 

eller bortfallsintervju 

807 759 1 566 432 410 842 1 239 1 169 2 408 

Svarsfrekvensens förändring 

I detta avsnitt redovisas två olika svarsfrekvenser. Dels en svarsfrekvens som beräknats 

för dem som svarat på postenkäten samt en svarsfrekvens som erhålls när den tidigare 

frekvensen kompletteras med bortfallsintervjuerna. Svarsandelarna har delats upp på 

kön, ålder, geografiskt område, utbildningsnivå, sysselsättning, födelseland respektive 

invandringsår utifrån registerdata från SCB. Vid tolkningen av svarsfrekvensens förändring 

ska det beaktas att det i bortfallsintervjuerna endast ställdes ett fåtal av de frågor 

som ingick i enkätformuläret, vilket givetvis även det har betydelse för svarsfrekvensen. 

I Örebros hyreshusområden har andelen kvinnor som svarat ökat från 63 till 78 procent 

och bland männen i samma område har svarsandelen ökat från 54 till 74 procent 

(tabell 4). Detta innebär att skillnaden i svarsfrekvens mellan könen har minskat från 9 

till 4 procentenheter. Samma mönster, att skillnaden i svarsfrekvens mellan kvinnor och 

män minskat, kan även ses i kontrollkommunen. Även skillnader i svarsfrekvenser mellan 

olika åldersgrupper har utjämnats. Den största ökningen av svarsfrekvens återfinns 

bland män 18–34 år i kontrollkommunen där svarsfrekvensen ökat med 34 procentenheter 

från 42 procent till 76 procent. 

18

Tabell 4. Svarsfrekvenser (procent) fördelat på kön och ålder för de två geografiska områdena för enbart svarande på 

postenkäten, för samtliga svarande (postenkät eller bortfallsintervju) samt svarsfrekvensens förändring i procentenheter. 

Enkät Enkät+ Ökning i 

intervju procentenheter 

Hyreshusområden: 

Kvinnor 18–34 år 63 83 20 

Kvinnor 35–49 år 60 76 17 

Kvinnor 50–64 år 66 79 13 

Kvinnor 65–84 år 63 74 11 

Kvinnor totalt 63 78 15 

Män 18–34 år 37 70 33 

Män 35–49 år 50 70 20 

Män 50–64 år 62 77 15 

Män 65–84 år 64 78 13 

Män totalt 

Kontrollkommun: 

54 74 20 

Kvinnor 18–34 år 63 88 25 

Kvinnor 35–49 år 64 87 23 

Kvinnor 50–64 år 71 88 17 

Kvinnor 65–84 år 59 76 18 

Kvinnor totalt 63 84 21 

Män 18–34 år 42 76 34 

Män 35–49 år 48 75 28 

Män 50–64 år 67 85 18 

Män 65–84 år 71 83 13 

Män totalt 57 80 23 

Högutbildade med eftergymnasial utbildning under minst två år är den grupp som har 

högst svarsfrekvens i postenkäten, vilket även gäller när den kompletteras med svarande 

från bortfallsintervjun (tabell 5). För de med förgymnasial utbildning ökar dock andelen 

svarande i än högre grad från 48 till 72 procent. De studerande är en grupp med förhållandevis 

låg svarsfrekvens i enkäten, vilken kommer upp till 76 procent när den kompletteras 

med bortfallsintervjun. Då hänsyn tas till dem som svarat på bortfallsintervjuerna 

ökar andelen svarande födda i Sverige med 21 procentenheter från 59 till 

80 procent. Även bland ej svenskfödda ses en ökning av svarsfrekvensen från 57 till 73 

procent för personer födda i övriga Norden och från 44 till 68 procent för personer födda 

utanför Norden. Det förefaller dock främst vara personer som bott i Sverige i minst 

sex år som står för den största ökningen av svarsfrekvensen, 24 procentenheter från 47 

till 71 procent. 

Tabell 5. Svarsfrekvenser (procent) fördelat på kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning, födelseland samt invandringsår 

för enbart svarande på postenkäten, för samtliga svarande (postenkät eller bortfallsintervju) samt svarsfrekvensens 

förändring i procentenheter. 

Enkät Enkät+ 

intervju 

19 

Ökning i 

procentenheter 

Kvinnor 62 80 18 

Män 49 74 25 

18–34 år 48 76 28 

35–49 år 53 74 21 

50–64 år 65 80 15 

65–79 år 65 79 14 

80–84 år 59 72 13 

Utbildningsnivå okänd 48 60 12 

Förgymnasial utbildning 48 72 24 

Gymnasial utbildning 58 80 23 

Eftergymnasial utbildning kortade än två år 61 79 18 

Eftergymnasial utbildning minst två år 69 88 19 

Förvärvsarbetar 61 82 21 

Studerande 45 76 31 

Arbetslös 59 82 23 

Övrigt 51 68 17 

Född i Sverige 59 80 21 

Född i övriga Norden 57 73 16 

Född utanför Norden 44 68 23 

Invandrat för 0-5 år sedan 42 57 15 

Invandrat för minst 6 år sedan 47 71 24

En slutsats som kan dras är således att bortfallsuppföljningen, åtminstone för de frågor 

som ingick i bortfallsintervjun, starkt bidragit till att jämna ut skillnader i svarsfrekvens 

mellan kvinnor och män, yngre och äldre, lågutbildade och högutbildade, svenskfödda 

och utlandsfödda samt mellan olika sysselsättningsgrupper. 

Justeringsviktning 

Vikter har skapats för att kunna räkna upp svaren från de som svarat till så kallad 

”populationsnivå”. Vikter som tar hänsyn till populationens 4 storlek för de olika urvalsgrupperna, 

strata, i undersökningen består av antalet mantalsskrivna personer dividerat 

med antalet svarande inklusive övertäckning 5 i varje stratum. 

Antalet svarande skiljer sig åt för de olika svarstidpunkter som redovisas i rapporten. 

Detta innebär att populationsvikter för de olika tidpunkterna som tar hänsyn till antalet 

inkomna svar har skapats (se även tabell B1 i tabellbilagan). 

För att beskriva förhållanden i befolkningen (populationen) har för enkätdata även så 

kallade kalibreringsvikter 6 beräknats. Kalibreringsvikterna är framtagna genom att utnyttja 

hjälpinformation från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Registerdata 

används förutom att justera för olika urvalsstorlekar i de olika strata även till att justera 

för bortfallsskevheter för olika grupper av individer. Exempelvis har en yngre arbetslös 

utomnordiskt född man med enbart förgymnasial utbildning en betydligt lägre svarsbenägenhet 

än en medelålders förvärvsarbetande svenskfödd kvinna med eftergymnasial 

utbildning. Man tar då hänsyn till detta genom att ge mannens svar en högre kalibreringsvikt 

och hans svar bidrar därför mer till skattningen av hela populationens värde än 

vad kvinnans svar gör. Mannen får på detta sätt ”ge röst” åt övriga män med samma 

förhållanden som tillhörde urvalet men som av någon anledning inte svarade på enkäten. 

4 

Populationen är den totala gruppen individer som ska studeras. 

5 

Till övertäckning räknas de personer som inte ingår i populationen men som ändå finns med i urvalsramen, till exempel avlidna 

eller emigrerade personer. 

6 

För en mer utförlig redovisning av kalibreringsvikterna hänvisas till ”Liv & hälsa 2004 – En undersökning om hälsa, levnadsvanor 

och livsvillkor, Kvalitetsdeklaration/Teknisk rapport avseende Örebro län”, Statisticon, december 2004. 

20

Studerade svarsgrupper och områden 

I resultatredovisningen redovisas svaren för de olika frågorna för sex olika grupper: 

1. Inkomna svar på postenkäten till och med tack- och påminnelsekort (Enkät första) 

2. Inkomna svar på postenkäten efter första påminnelse med ny enkät (Enkät andra) 

3. Inkomna svar på postenkäten totalt (Enkät alla) 

4. Svarande på bortfallsintervjuerna (Intervju) 

5. Svarande på antingen postenkät eller intervju (Enkät+intervju) 

6. Svarande på postenkäten totalt med kalibreringsvikter (Enkät+kalibrerat) 

Personer som ingår i grupp 1 (Enkät första) ingår även i grupp 2, 3, 5 och 6 och så vidare 

för de personer som ingår i den andra respektive tredje gruppen. Personer som ingår 

i grupp 4 ingår även i grupp 5. 

I denna rapport studeras skillnader i svarsmönster mellan de olika svarsgrupperna. 

Om konfidensintervallet för den skattade andelen i en svarsgrupp inte överlappar konfidensintervallet 

i en annan svarsgrupp görs bedömningen att svarsmönstren skiljer sig 

statistiskt signifikant från varandra. 7 

Grupp 1–4 används först och främst till att studera om de som tillhör olika svarsgrupper 

har svarat annorlunda på de olika frågorna som ingår i bortfallsuppföljningen. 

Grupp 3, 5 och 6 kan användas för att jämföra om resultaten blir annorlunda beroende 

på om enkätdata enbart är justerat för urvalsstorlekar (grupp 3), enkätdata är kompletterat 

med intervjudata och justerat för urvalsstorlekar (grupp 5) eller om enkätdata är justerat 

för urvalsstorlekar och kalibrerat för skillnader i svarsmönster (grupp 6). 

I Resultatkapitlets avsnitt ”Tidiga och sena svar” redovisas skillnader mellan svarsgrupp 

1–3, det vill säga mellan dem som svarat tidigt i relation till dem som svarat sent. 

I avsnittet ”Kalibreringsviktningens betydelse” studeras skattningar som genereras då 

kalibreringsvikterna används (svarsgrupp 6) samt om dessa skattningar skiljer sig från 

övriga svarsgrupper. 

För att studera skillnader i svarsmönster för de olika svarsgrupperna ojusterat och justerat 

för bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå har oddskvoter 

tagits fram med hjälp av bivariat och multivariat logistisk regression 8 för några 

av de frågor som ingår i analysen. De justerade oddskvoterna redovisas i resultatdelen 

medan mer detaljerade resultat från analyserna beskrivs i tabellbilagan under avsnittet 

”Svarsmönster – logistisk regression”. 

7 Det mer korrekta förfarandet att studera om differensen mellan de olika andelarna skiljer sig statistiskt signifikant från 0 har valts 

bort av redovisningsskäl då konfidensintervall för samtliga andelar kan redovisas istället för ett utvalt antal differenser. 

8 Entermetod genomförd med dataprogrammet SPSS 17.0. 

21

För analysera om resultaten som studerats för hyreshusområden i Örebro kommun 

gäller mer generellt har svarsmönstren mellan de sex olika svarsgrupperna studerats för 

att se om dessa skiljer sig åt inom de två geografiska områdena hyreshusområden 

respektive kontrollkommunen. Detta beskrivs i avsnittet ” Jämförelse mellan olika geografiska 

områden” i Resultatkapitlet. 

Eftersom syftet med denna rapport inte är att studera skillnader i nivåer på de olika 

andelarna (prevalenserna) mellan olika geografiska områden redovisas dessa skillnader 

enbart i tabellbilagan (Tabell B2–B15 samt B20). 

22

Resultat 

I detta kapitel redovisas inledningsvis hur de svarande i enkätundersökningen förhåller 

sig till de svarande på bortfallsintervjuerna med avseende på frågor om livsvillkor, 

levnadsvanor och hälsa. Andelarna är justeringsviktade, vilket innebär att hänsyn har 

tagits till hur stor andel som de svarande utgör i hela befolkningen uppdelat på kön och 

åldersgrupper i det geografiska området som studeras. Eftersom det viktade materialet 

inte innehåller några direkta skillnader i åldersfördelning 9 mellan de olika svarsgrupperna 

har vi valt att inte åldersstandardisera materialet då vi gör jämförelserna. 

Underlaget utgörs av dem som tillhör det geografiska området Hyreshusområden. I 

anslutning till varje diagram redovisas först eventuella statistiskt signifikanta skillnader. 

I de fall då skillnader i svarsmönster kan utläsas som inte är statistiskt signifikanta används 

istället termen ”tendens”. De skillnader som nämns i texten mellan svarsgrupper 

avser de intervjuade i bortfallet i jämförelse med alla som svarat på enkäten. 

I avsnittet ”Svarsmönster justerat för bakgrundsvariabler” beskrivs med hjälp av multivariat 

logistisk regression de signifikanta skillnader som finns mellan dem som svarat 

på enkäten och på bortfallsintervjun. Ytterligare siffermaterial relaterat till detta finns i 

tabellbilagan. 

I de tre nästkommande avsnitten beskrivs skillnader mellan tidiga och sena svar, kalibreringsviktningens 

betydelse samt skillnader i svarsmönster mellan de två geografiska 

områdena. Ytterligare underlag redovisas även i tabellbilagan. 

9 Att det inte är några direkta skillnader i ålder beror främst på att vikterna är framtagna just för att de svarande har olika vikter 

beroende på från vilken åldersgrupp de kommer. Samtliga svarsgrupper får då en åldersstruktur som liknar den som återfinns i det 

studerade området (populationen). 

23

Livsvillkor 

I detta avsnitt redovisas skillnader i andelar mellan olika svarsgrupper för kvinnor och 

män med avseende på födelseland, utbildningsnivå, sysselsättning, familjesammansättning 

och ekonomi. 

När det gäller födelseland finns det en tendens till att de intervjuade i bortfallet har en 

lägre andel svenskfödda och en högre andel utomnordiskt födda jämfört med dem som 

svarat på enkäten (diagram 3, tabell B2). 

Kvinnor Män Totalt 

Enkät+kalibrerat 

Enkät+intervju 

Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 

Enkät första 



Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 


24 

Födelseland 

0 20 40 60 80 100 

Procent 

Sverige Övriga Norden Utanför Norden 

Diagram 3. Födelseland enligt registerdata fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

Utbildningsmässigt är andelen med endast förgymnasial utbildning signifikant högre 

bland dem som svarat på bortfallsintervjun jämfört med dem som svarat på enkäten 

(diagram 4, tabell B3). 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 


Högsta avslutade utbildningsnivå 

0 20 40 60 80 100 

Procent 

Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 

Diagram 4. Utbildningsnivå enligt registerdata fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004.

Sysselsättningsstatus är något som skiljer mellan bortfall och huvudundersökning. 

Andelen förvärvsarbetande är signifikant lägre för kvinnor samt kvinnor och män totalt 

bland de svarande i bortfallet jämfört med dem som svarat på enkäten (diagram 5, 

tabell B4). På motsvarande sätt är andelen arbetslösa, oavsett kön, signifikant högre i 

den grupp som svarat på bortfallsintervjun i relation till enkätrespondenterna. Det är 

dessutom en signifikant lägre andel studerande i bortfallsgruppen. 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 


Sysselsättning enligt registerdata 

0 20 40 60 80 100 

Procent 

Förvärvsarbetande Studerande Arbetslös Övrigt 

Diagram 5. Sysselsättning fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

I gruppen övrigt ingår ålderspensionärer och förtidspensionärer. Det finns en tendens 

till att andelen ålderspensionärer är något högre bland kvinnor som svarat på bortfallsintervjuerna 

samt att andelen förtidspensionärer är något högre bland de intervjuade oavsett 

kön. Bland kvinnorna som svarat på postenkäten är det 16 procent som är ålderspensionärer 

och 8 procent som är förtidspensionärer. Bland de intervjuade kvinnorna är 

motsvarande andelar 19 respektive 12 procent. Bland männen är andelen ålderspensionärer 

11 procent oavsett svarsgrupp. Andelen förtidspensionerade män varierar mellan 

6 och 8 procent beroende på svarsgrupp, där den högsta andelen återfinns bland dem 

som svarat på bortfallsintervjun. 

25

Familjesammansättning är ett förhållande som skiljer mellan bortfall och huvudundersökning. 

Andelen som bor ensamma utan barn under 18 år är signifikant högre i den 

grupp som svarat på bortfallsintervjun (diagram 6, tabell B5–B6). Bland männen är andelen 

ensamstående med barn signifikant lägre i den intervjuade gruppen jämfört med 

enkätrespondenterna. För kvinnor samt för kvinnor och män totalt är andelen som bor 

med make/maka, sambo eller partner utan barn signifikant lägre bland de bortfallsintervjuade 

än bland dem som svarat på enkäten. 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 


Familjesammansättning 

0 20 40 60 80 100 

Procent 

Ensamstående utan barn Ensamstående med barn under 18 år 

Gift/sambo/partner utan barn Gift/sambo/partner med barn under 18 år 

Diagram 6. Familjesammansättning fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

Det förekommer inga statistiskt signifikanta skillnader mellan bortfallsintervjuade 

och enkätrespondenter när det gäller ekonomiska problem, det vill säga att ha haft svårigheter 

att klara löpande utgifter. Det finns dock en tendens till att andelen som svarat 

att de haft sådana problem är lägre bland de intervjuade än bland dem som svarat på 

enkäten (diagram 7, tabell B7). 

Procent 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel som haft svårigheter att klara löpande utgifter 

Enkät första Enkät andra Enkät alla Intervju Enkät+intervju Enkät 

kalibrerat 


Diagram 7. Andel som under de senaste 12 månaderna haft svårigheter att klara löpande utgifter som till exempel hyra, 

avbetalningar och liknande fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

26

Levnadsvanor 

I detta avsnitt redovisas andelar för olika svarsgrupper med avseende på rökvanor, 

alkoholvanor och kroppsvikt (BMI). 

Dagligrökning visar inga signifikanta skillnader mellan bortfall och enkätrespondenter 

(diagram 8, tabell B8). För männen finns dock en tendens till att det är vanligare att 

röka varje dag i den grupp som svarat på bortfallsintervjuerna. 

Procent 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel som röker dagligen 


kalibrerat 


Diagram 8. Andel dagligrökare fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

När det gäller alkoholvanor finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan dem 

som svarat på bortfallsintervjuerna och dem som svarat på enkäten (diagram 9–11, 

tabell B9). Det finns inte heller några tendenser till skillnader mellan olika svarsgrupper 

avseende riskkonsumtion av alkohol enligt AUDIT (diagram 9, tabell B9). 

Procent 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel riskkonsumenter av alkohol 


kalibrerat 


Diagram 9. Andel riskkonsumenter av alkohol enligt tre frågor om alkohol (AUDIT) fördelat på kön och olika svarsgrupper, 

Hyreshusområden 2004. 

27

Intensivkonsumtion av alkohol uppvisar inte heller några signifikanta skillnader mellan 

intervjuade i bortfallet jämfört med de svarande i huvudundersökningen. Det som 

framkommer är emellertid en tendens till skillnad i svarsmönster såtillvida att andelen 

intensivkonsumenter är lägre bland kvinnorna och högre bland männen i den intervjuade 

gruppen jämfört med enkätgruppen (diagram 10, tabell B9). 

Procent 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel intensivkonsumenter av alkohol 


kalibrerat 


Diagram 10. Andel som dricker minst sex ”glas” alkohol vid samma tillfälle minst en gång i månaden fördelat på kön och 

olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

Med avseende på berusningsdrickande minst två gånger i månaden finns det en tendens 

till att andelen är något lägre bland de kvinnor och män som svarat på bortfallsintervjuerna 

än bland dem som svarat på enkäten (diagram 11, tabell B9). 

Procent 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel som blir berusade av alkohol minst två gånger i månaden 


kalibrerat 


Diagram 11. Andel som blir berusade av alkohol minst två gånger i månaden fördelat på kön och olika svarsgrupper, 

Hyreshusområden 2004. 

28

Vikt enligt BMI visar inga statistiskt signifikanta skillnader mellan svarsgrupperna 

(diagram 12, tabell B10). Det finns dock en tendens till att det är något vanligare med 

undervikt eller normalvikt bland kvinnor som svarat på bortfallsintervjuerna än bland 

dem som svarat enkäten. Bland de intervjuade männen ses en tendens till att andelen 

med normalvikt eller fetma är något högre samt att andelen med övervikt (ej fetma) är 

något lägre. 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 


Vikt enligt Body Mass Index (BMI) 

0 20 40 60 80 100 

Procent 

Undervikt Normalvikt Övervikt ej fetma Fetma 

Diagram 12. Andel med undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 

2004. 

29

Hälsa 

I detta avsnitt redovisas allmän hälsa och tandhälsa men även olycksfall, nedlåtande 

behandling samt framtidstro. Dåligt allmänt hälsotillstånd är signifikant högre i bortfallsgruppen 

jämfört med enkätgruppen både bland kvinnor respektive kvinnor och män 

totalt (diagram 13, tabell B11). Även bland männen finns en tendens till att det är vanligare 

med dålig hälsa bland de bortfallsintervjuade. Det finns dessutom en tendens till att 

det är en lägre andel som har god hälsa i gruppen som svarat på bortfallsintervjun. 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 


Allmänt hälsotillstånd 

0 20 40 60 80 100 

Procent 

Mycket bra/bra Varken eller Dåligt/mycket dåligt 

Diagram 13. Allmänt hälsotillstånd fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

För tandhälsa förekommer inga statistiskt signifikanta skillnader mellan svarsgrupper 

(diagram 14, tabell B12). Det finns dock tendenser till att både god och dålig tandhälsa 

är vanligare i bortfallsgruppen jämfört med enkätrespondenterna. 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 


30 

Tandhälsa 

0 20 40 60 80 100 

Procent 

Mycket bra/bra Varken eller Dålig/mycket dålig 

Diagram 14. Tandhälsa fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004.

Det finns när det gäller att ha råkat ut för olycksfall under de senaste tolv månaderna 

inga statistiskt signifikanta skillnader mellan svarsgrupper (diagram 15, tabell B13). 

Bland de intervjuade kvinnorna finns dock en tendens till att det är vanligare att ha varit 

med om ett olycksfall än bland kvinnorna som svarat på enkäten. Det omvända förhållandet 

gäller för männen. 

Procent 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel som råkat ut för olycksfall som lett till att de sökt vård eller tandvård 


kalibrerat 


Diagram 15. Andel som råkat ut för ett olycksfall under de senaste 12 månaderna som lett till att de sökt vård eller 

tandvård fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

Att uppleva sig ha blivit nedlåtande behandlad skiljer sig både för kvinnor och män 

signifikant mellan dem som svarat på bortfallsintervjun respektive enkäten. Andelarna 

är betydligt lägre i bortfallet (diagram 16, tabell B14). 

Procent 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel som blivit behandlade på ett nedlåtande sätt 


kalibrerat 


Diagram 16. Andel som under de tre senaste månaderna upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt 

fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

. 

31

När det gäller framtidstro för egen del förekommer inga statistiskt signifikanta skillnader 

mellan svarsgrupper (diagram 17, tabell B15). Bland de kvinnor och män som 

svarat på bortfallsintervjun finns dock en tendens till att andelen som varken är pessimistiska 

eller optimistiska är något lägre. 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 




Intervju 

Enkät alla 

Enkät andra 


Framtidstro för egen del 

0 20 40 60 80 100 

Procent 

Optimistisk Varken eller Pessimistisk 

Diagram 17. Framtidstro för egen del fördelat på kön och olika svarsgrupper, Hyreshusområden 2004. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte förekommer några statistiskt signifikanta 

skillnader mellan intervjuade i bortfallsuppföljningen jämfört med de som svarat i 

huvudundersökningen för flertalet av de undersökta variablerna. Signifikanta skillnader 

återfinns dock när det gäller utbildningsnivå, sysselsättning, familjesammansättning, 

allmänt hälsotillstånd samt nedlåtande behandling. 

32

Svarsmönster justerat för bakgrundsvariabler 

För att kunna studera statistiskt signifikanta skillnader mellan de olika svarsgrupperna 

justerat för bakgrundvariablerna kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå har en multivariat 

logistisk regressionsanalys genomförts för sju olika beroende variabler: allmänt 

hälsotillstånd, tandhälsa, förekomst av ekonomiska problem, förekomst av nedlåtande 

behandling, rökvanor, alkoholkonsumtion enligt AUDIT, samt kroppsvikt enligt Body 

Mass Index. De som svarat på enkäten är referensgrupp i samtliga analyser som redovisas 

i detta avsnitt. Ojusterade (raka) oddskvoter för bortfallsgruppen samt oddskvoter 

för de övriga oberoende bakgrundsvariablerna som ingår i analyserna redovisas i tabellbilagan 

(tabell B16, B18). I tabellbilagan återfinns även oddskvoter där de som svarat 

på enkätens första utskick är referensgrupp (tabell B17, B19). 

Med hänsyn tagen till bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå 

skiljer sig de som svarat på bortfallsintervjun signifikant från dem som svarat på 

enkäten när det gäller utfallen ekonomiska problem, daglig rökning, dålig/mycket dålig 

hälsa samt att ha blivit nedlåtande behandlad (tabell 6, tabell B18). De intervjuade har 

lägre sannolikhet att ha ekonomiska problem respektive att ha blivit nedlåtande behandlade, 

och högre sannolikhet att vara dagligrökare och att ha dålig hälsa. 

Tabell 6. Oddskvoter (OR) samt 95% konfidensintervall (95% KI) för gruppen som svarat på bortfallsintervjun, referensgrupp 

är de som svarat på enkäten, Hyreshusområden 2004. Oddskvoterna är justerade för kön, ålder, födelseland och 

utbildningsnivå. 

Utfall: OR 95% KI n 

Ekonomiska problem 0,7 0,54 – 0,999 1 295 

Dagligrökare 1,4 1,01 – 1,85 1 305 

Riskkonsument av alkohol 0,7 0,43 – 1,29 1 296 

Fetma 0,9 0,63 – 1,34 1 261 

Dålig/mycket dålig hälsa 1,9 1,28 – 2,73 1 288 

Dålig/mycket dålig tandhälsa 1,4 0,98 – 1,95 1 284 

Nedlåtande behandlad 0,5 0,35 – 0,68 1 291 

När det gäller utfallen riskkonsumtion av alkohol, fetma och dålig tandhälsa återfinns 

inga statistiskt signifikanta skillnader mellan dem som svarat på bortfallsintervjuerna i 

relation till dem som svarat på enkäten justerat för bakgrundsvariablerna kön, ålder, 

födelseland och utbildningsnivå. 

33

Kalibreringsviktningens betydelse 

Kalibreringsviktningen justerar för urvalsdesign men tar även hänsyn till svarsbenägenheten. 

Kan en skillnad utläsas i skattningarna för svarande på enkäten beroende på vilket 

viktsystem som används? 

Det förekommer inga statistiskt signifikanta skillnader mellan andelar som har viktats 

med hjälp av kalibreringsvikter (Enkät+kalibrerat) respektive populationsviktade enkätdata 

ihopslaget med intervjudata (Enkät+intervju) för de studerade frågorna: födelseland, 

utbildningsnivå, sysselsättning, familjesammansättning, ekonomi, rökvanor, alkoholvanor, 

BMI, allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, olycksfall, nedlåtande behandling samt 

framtidstro (tabell B2–B15). Inte heller mellan populationsviktade enkätdata (Enkät 

alla) och populationsviktade enkät och intervjudata (Enkät+intervju) förekommer några 

statistiskt signifikanta skillnader. Om detta tolkas strikt kan det anses vara ett argument 

för att det inte skulle ha så stor betydelse att justera för skevheter med hjälp av kalibrering. 

Prevalensen för kalibreringsviktade enkätdata tenderar dock att likna prevalensen 

för populationsviktade enkätdata kompletterat med intervjudata något mer än enbart 

populationsviktade enkätdata. Detta kan då ses som en indikation på att kalibreringsviktningen 

fungerar som den ska, det vill säga att den justerar något bättre för olikheter i 

svarsbenägenhet. 

Tidiga och sena svar 

I detta avsnitt analyseras om svarsmönstret ser annorlunda ut beroende på om respondenterna 

svarat tidigt eller sent på enkäten. När det gäller populationsviktade andelar 

förekommer inga statistiskt signifikanta skillnader mellan de kvinnor och män som svarat 

på enkäten tidigt jämfört med svarsgrupperna 2 och 3 (Enkät andra och Enkät alla) 

för de studerade frågorna: födelseland, utbildningsnivå, sysselsättning, familjesammansättning, 

ekonomi, rökvanor, alkoholvanor, BMI, allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, 

olycksfall, nedlåtande behandling samt framtidstro. Det finns dock en relativt tydlig 

tendens till att andelen svenskfödda är högre ibland dem som svarat tidigt på enkäten. 

För mer detaljerad information, se tabell B2–B15 i tabellbilagan. 

Vid analys med logistisk regression för frågorna ekonomi, rökvanor, alkoholvanor, 

BMI, allmän hälsa, tandhälsa samt nedlåtande behandling skiljer sig den grupp som 

svarat sent på enkäten signifikant från den grupp som svarat tidigt när det gäller utfallen 

ekonomiska problem och dålig eller mycket dålig tandhälsa (tabell B17). Efter justering 

för kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå kvarstår endast en signifikant skillnad 

som visar att de som haft ekonomiska problem i större utsträckning svarar i ett sent skede 

av datainsamlingen (tabell B20–B21). 

34

Jämförelse mellan olika geografiska områden 

För att studera om resultatet från bortfallsuppföljningen i Hyreshusområden kan generaliseras 

gjordes även intervjuer med bortfallet i en utvald kontrollkommun. Resultaten 

visar att kontrollkommunen skiljer sig från hyreshusområden när det gäller sysselsättning 

eftersom andelen förvärvsarbetande är relativt konstant över de olika svarsgrupperna, 

vilket inte är fallet i hyreshusområden där signifikanta skillnader återfinns. Inte 

heller för frågan om familjesammansättning finns de signifikanta skillnader mellan 

svarsgrupper i kontrollkommunen som syns i hyreshusområden. 

När det gäller födelseland kan en tendens till ett omvänt mönster ses mellan svarsgrupperna 

i kontrollkommunen där andelen svenskfödda är högre i den intervjuade 

gruppen, vilket är det motsatta i hyreshusområden. I kontrollkommunen är mönstret för 

BMI annorlunda än i hyreshusområden eftersom andelen överviktiga är högre bland 

intervjuade män i kontrollkommunen i relation till de män som svarat på enkäten. Det 

finns en tendens till att de intervjuade kvinnorna i hyreshusområden råkat ut för olycksfall 

i större utsträckning än kvinnorna i kontrollkommunen, en skillnad som inte framkommer 

av enkätsvaren. För männens del är tendensen den motsatta i så motto att det är 

i enkätsvaren som det anges en högre andel som råkat ut för olycksfall, medan det inte 

framkommer någon skillnad mellan de intervjuade i hyreshusområden respektive kontrollkommun. 

När det gäller framtidstro återfinns skillnader i svarsmönster mellan 

kvinnor i kontrollkommunen och kvinnor i hyreshusområden. Andelen kvinnor som är 

optimistiska inför framtiden är lägre bland de intervjuade kvinnorna i kontrollkommunen 

än bland kvinnor som svarat på enkäten, vilket inte är fallet bland kvinnor i hyreshusområden. 

Den slutsats som kan dras utifrån detta är att generaliseringar till andra områden som 

skiljer sig den sociodemografiska strukturen bör göras med försiktighet. Se även tabell 

B2–B15 samt B20 i tabellbilagan för en mer detaljerad beskrivning samt skillnader i 

prevalenser mellan de geografiska områdena. 

35

Diskussion 

Den främsta anledningen till att denna bortfallsuppföljning genomfördes på delar av 

bortfallet i undersökningen Liv & hälsa 2004 var de sjunkande svarsfrekvenser som 

kunde ses för denna typ av enkätundersökningar både internationellt och nationellt. Detta 

är naturligtvis problematiskt med tanke på att en allt mindre del av befolkningen får 

ge röst åt allt fler och det är osäkert hur resultaten påverkas. Vi frågade oss om vi kunde 

fortsätta använda befolkningsenkäter med allt lägre svarsfrekvenser totalt sett, men även 

i förhållande till det mycket höga bortfallet i vissa socioekonomiska grupper. 

I den här bortfallsundersökningen, som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer, 

nåddes 49,3 procent, det vill säga cirka hälften av de avsedda personerna. Det är en hög 

andel jämfört med liknande svenska uppföljningar. Den vanligaste orsaken till att urvalspersonerna 

inte kom med i uppföljningen var att de inte anträffades, vilket till stor 

del berodde på att det saknades uppgift om telefon till dem. Detta är ett faktum som kan 

förväntas få än större betydelse i framtiden då andelen med fast telefoni minskar i befolkningen. 

För flertalet av de utvalda frågorna som ingick i bortfallsuppföljningen återfanns inga 

statistiskt signifikanta skillnader i svarsmönster mellan dem som svarat på huvudundersökningens 

postenkät respektive bortfallsintervjun. Signifikanta skillnader mellan dessa 

två svarsgrupper återfanns dock beträffande främst bakgrundsförhållanden som utbildningsnivå, 

sysselsättning och familjesammansättning men även gällande allmänt hälsotillstånd 

och förekomst av nedlåtande behandling. De bortfallsintervjuade hade kortare 

utbildning, lägre andel förvärvsarbetande och högre andel arbetslösa, högre andel ensamboende 

och personer med dålig hälsa samt även en lägre andel som angav att de 

blivit nedlåtande behandlade. 

Vid den fortsatta analysen då hänsyn togs till bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseland 

och utbildningsnivå kvarstod signifikanta skillnader mellan bortfallsintervjuade 

och enkätrespondenter för dålig hälsa och nedlåtande behandling. Därutöver framkom 

att de som svarat på bortfallsintervjun skiljde sig signifikant från dem som svarat på 

enkäten då de hade lägre sannolikhet att ha ekonomiska problem men även högre sannolikhet 

att vara dagligrökare. 

De statistiskt signifikanta skillnader som återfanns mellan dem som svarat på bortfallsintervjun 

och dem som svarat på enkäten kvarstod även vid jämförelse med kalibreringsviktade 

enkätsvar. Skillnaderna mellan bortfallsintervjuade och svarande på enkäten 

tenderade dock att vara något mindre när kalibreringsvikter användes för att justera 

upp materialet till populationsnivå än då enbart populationsvikter användes. Detta kan 

ses som en indikation på att kalibreringsviktningen fungerar som den ska, det vill säga 

att den justerar något bättre för olikheter i svarsbenägenhet. 

37

Det förekom inga statistiskt signifikanta skillnader mellan dem som svarade tidigt på 

enkäten jämfört med dem som svarade senare. En tendens återfanns dock till att andelen 

svenskfödda var högre bland dem som svarade tidigt. Efter justering för olikheter i kön, 

ålder, födelseland och utbildningsnivå framkom en signifikant skillnad då de som haft 

ekonomiska problem i större utsträckning svarade i ett sent skede av datainsamlingen i 

relation till dem som svarat tidigt. Vår slutsats blir dock att den grupp som svarat tidigt 

på enkäten inte skiljer sig nämnvärt från den grupp som svarar sent. 

Med tanke på ovanstående är det kanske så att man i framtida undersökningar av detta 

slag istället för att satsa resurser på att skicka upp till tre påminnelser i ett försök att 

reducera svarsbortfallet ska minska ned antalet påminnelser. Istället kan resurserna användas 

till att dra ett något större urval för att få in ”tillräckligt” antal svar för att kunna 

göra önskade analyser. I detta sammanhang blir det mycket intressant att följa upp det 

resultat som Statens folkhälsoinstitut erhåller för sin enkät ”Hälsa på lika villkor 2010”. 

I den undersökningen kommer det datamaterial som inkommit före första påminnelsen 

att kalibreras på samma sätt som det slutliga datamaterialet. De kalibreringsviktade prevalenserna 

från dessa båda dataset kommer därefter att jämföras med varandra för att 

studera om de skiljer sig från varandra. 

Resultaten visade att kontrollkommunen skiljer sig från det studerade området, hyreshusområden, 

då inga signifikanta skillnader mellan de svarande på postenkäten i relation 

till dem som svarat på bortfallsintervjuerna återfanns när det gällde frågorna sysselsättning 

och familjesammansättning i kontrollkommunen. De slutsatser som kan dras 

utifrån detta är att det visserligen är bra med riktade undersökningar men att generaliseringar 

till andra områden som skiljer sig i befolkningsstrukturen bör göras med mycket 

stor försiktighet. 

Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån resultaten är att bortfallsuppföljningen 

starkt bidragit till att jämna ut skillnader i svarsfrekvens mellan kvinnor och män, yngre 

och äldre, lågutbildade och högutbildade, svenskfödda och utlandsfödda samt mellan 

olika sysselsättningsgrupper. Vid tolkningen av svarsfrekvensens förändring ska det 

dock beaktas att det i bortfallsintervjuerna endast ställdes ett fåtal av de frågor som ingick 

i enkätformuläret, vilket givetvis även det har betydelse för svarsfrekvensen. 

Man kan också fråga sig om de två olika metoderna, postenkät respektive telefonintervju, 

i sig genererar olika svar. Av resultaten framkom att de bortfallsintervjuade hade 

lägre sannolikhet att ha ekonomiska problem respektive att ha blivit nedlåtande behandlade 

samtidigt som de bortfallsintervjuade hade en högre sannolikhet att ha dålig hälsa. 

Vi frågar oss om dessa resultat återspeglar skillnader i vilken metod som använts, enkät 

eller intervju, eftersom det sedan tidigare konstaterats att det finns ett starkt positivt 

samband mellan dålig hälsa och att ha ekonomiska problem samt att ha blivit nedlåtande 

behandlad. Är det känsligt att tala med en intervjuare om ekonomiska problem respektive 

att ha blivit nedlåtande behandlad? 

38

Vid uppföljningar där ett fåtal frågor ställs med hjälp av telefonintervjuer kan skillnader 

i svarsbenägenhet mellan olika grupper jämnas ut. Om istället, som i fallet med Liv 

& hälsa-enkäten, kalibreringsvikter tas fram med hjälp av goda hjälpvariabler är detta 

ett effektivt och kostnadseffektivt hjälpmedel för att istället justera för dessa skillnader. 

Eftersom vi i denna bortfallsundersökning såg att det fanns demografiska och socioekonomiska 

skillnader mellan dem som svarade på postenkäten i förhållande till dem som 

svarat på bortfallsintervjuerna är det dock viktigt att beakta att en snedfördelning i sådana 

förhållanden kan men inte nödvändigtvis behöver leda till systematiska fel i resultaten. 

Att kalibreringsvikta istället för att komplettera enkätdata med intervjudata från bortfallsintervjuer 

innebär även att den osäkerhet som införs om två olika metoder kombineras 

undviks. Vi vill därför rekommendera kalibreringsviktning för att justera för olikheter 

i svarsbenägenhet vid större undersökningar och att bortfallsuppföljningar i intervjuform 

främst används till att skatta bortfallsskevheter samt för att öka förståelsen och 

tolkningen av de resultat som erhålls. 

På frågan om vi i framtiden kan fortsätta använda oss av resultaten från befolkningsenkäter 

med allt lägre svarsfrekvenser anser vi att vi ändå kan det, men att medvetenheten 

om de eventuella skevheter i resultaten som kan uppstå på grund av att vissa grupper 

är underrepresenterade, eller kanske inte alls representerade, hela tiden måste vara närvarande 

vid tolkningen av resultaten. 

Vår förhoppning är att denna bortfallsuppföljning som särskilt riktat sig mot en underrepresenterad 

grupp ytterligare kan bidra till att få större förståelse för bortfallets 

betydelse i urvalsundersökningar. 

39

Referenser 

Andersson E, Fredriksson K (2010) Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2008 

AM0401, Statistiska centralbyrån. 

Bergman H, Källmén H, Rydberg U, Sandahl C (1998) Tio frågor om alkohol identifierar 

alkoholproblem. Läkartidningen, Vol. 95, No. 43, pp. 4731-4735. 

Bergman H, Källmén H (2000) Befolkningens alkoholvanor enligt AUDIT-testet. Sänkt 

gränsvärde fördubblade andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor. Läkartidningen, 

Vol. 97, No. 17, pp. 2078-2084. 

Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Feldman I, Lambe M, Molarius A, Nordström E 

(2003) Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från enkätundersökningen Liv & 

hälsa 2000. CDUST, Liv & hälsa 2000, Rapport nr. 8. 

Boström G, Hallqvist J, Haglund B, Romelsjö A, Svanström L, Diderichsen F (1993) 

Socioeconomic differences in smoking in an urban swedish population. Scandinavian 

Journal of Social Medicine, Vol. 21, No. 2, pp. 77-82. 

Boström G (2010) Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Statens folkhälsoinstitut.[Online: 

www.fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Nationella-folkhalsoenkaten/] 

Boström G, Nyqvist K (2008) Syfte och bakgrund till enkätfrågorna i nationella folkhälsoenkäten. 

A 2008:06. Statens folkhälsoinstitut. 

[Online: www.fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Nationella-folkhalsoenkaten/] 

de Leeuw E, de Heer W (2002) Trends in household survey nonresponse: A longitudinal 

and international comparison. I Groves R, Dillman D, Eltinge J, Little R (red) Survey 

nonresponse. New York: Jonh Wiley & Sons. 

de Winter A, Oldehinkel A, Veenstra R, Brunnekreef A, Verhulst F, Ormel J (2005) 

Evaluation of non-response bias in mental health determinants and outcomes in a large 

sample of pre-adolescents. European Journal of Epidemiology, Vol. 20, pp. 173-181. 

Goodman A, Gatward R (2008) Who are we missing? Area deprivation and survey participation. 

European Journal of Epidemiology, Vol. 23, pp. 379-387. 

Groves R, Couper M (1998) Nonresponse in household interview surveys. New York: 

Jonh Wiley. 

Groves R (2006) Nonresponse rates and noneresponse bias in household surveys. Public 

Opinion Quarterly, Vol. 70, No. 5, Special Issue, pp. 646-675. 

Groves R, Peytcheva E (2008) The impact of nonresponse rates on nonresponse bias. A 

meta-analysis. Public Opinion Quarterly, Vol. 72, No. 2, Summer 2008, pp. 167-189. 

41

Hoeymans N, Feskens E, Van Den Bos G, Kromhout D (1998) Non-response bias in a 

study of cardiovascular diseases, functional status and self-rated health among elderly 

men. Age and Ageing, Vol. 27, pp. 35-40. 

Korkeila K, Suominen S, Ahvenainen J, Ojanlatva A, Rautava P, Helenius H, Koskenvuo 

M (2001) Non-response and related factors in a nation-wide health survey. European 

Journal of Epidemiology, Vol. 17, pp. 991-999. 

Lee S, Brown R, Grant D, Belin T, Brick M (2009). Exploring nonresponse bias in a 

health survey using neighborhood characteritics. American Journal of Public Health, 

Oktober, Vol. 99, No. 10, pp. 1811-1817. 

Lindén-Boström M, Eriksson C, Hagberg L, Persson C, Ydreborg B (2006) Den goda 

men ojämlika hälsan. Liv & hälsa i Örebro län 2004. 

Lundström S, Särndal C-E (1999) Calibration as a standard method for treatment of 

nonresponse. Journal of Official Statistics, Vol. 15, no. 2, pp. 305-327. 

Lundström S, Särndal C-E, (2010) Bortfallets förödande konsekvenser. Sannolikhetsurvalet 

ifrågasatt vid SCB. Intern rapport. Statistiska centralbyrån. 

Martikainen P, Laaksonen M, Phia K, Lallukka T (2007) Does survey non-response bias 

the association between occupational social class and health? Scandinavian Journal of 

Public Health, Vol. 35, pp 212- 215. 

Mattila VM, Parkkari J, Rimpelä A (2007) Adolescent survey non-response and later 

risk of death. A prospective cohort study of 78609 persons with 11-year follow-up. 

BMC Public Health, May 22; 7:87. 

Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Lambe M, Nordström E, Eriksson HG, Feldman I 

(2007) Socioeconomic conditions, lifestyle factors, and self-rated health among men 

and women in Sweden. European Journal of Public Health, Vol. 17, No.2, pp. 125-133. 

Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Lindén-Boström M, Nordström E, 

Persson C, Sahlqvist L, Starrin B, Ydreborg B (2009) Mental health symptoms in relation 

to socio-economic conditions and lifestyle factors – a population-based study in 

Sweden. BMC Public Health, 9:302. 

Morton L, Cahill J, Hartge P (2006) Reporting participation in epidemiologic studies: A 

survey of practice. American Journal of Epidemiology, Vol. 163, No. 3, pp: 197-203. 

Rejneveld SA, Stronks K (1999) The impact of response bias on estimates of health care 

utilization in a metropolitan area: the use of administrative data. International Journal of 

Epidemiology. Vol. 28, pp. 1134-1140. 

Selmer R, Søgaard A J, Bjertness E, Thelle D (2003) The Oslo Health Study: Reminding 

the non-responders – effects on prevalence estimate. Norsk Epidemiologi, Vol. 13, 

No. 1, pp. 89-94. 

Singer E (2006) Nonresponse bias in household surveys. Public Opinion Quarterly, Vol. 

70, No. 5, Special Issue, pp. 637-645. 

42

Stang A, Jöckel K-H (2004) Studies with low response proportions may be less biased 

than studies with high response proportions. American Journal of Epidemiology. Vol. 

159, No. 2, pp. 204-210. 

Statistiska centralbyrån (2004) Liv & hälsa 2004. Bortfallsuppföljning. Teknisk rapport, 

Enkätenheten, Örebro. 

Särndal S, Lundström C-E (2005) Estimation in Surveys with Nonresponse. Chichester: 

Jonh Wiley. 

Søgaard A J, Selmer R, Bjertness E, Thelle D (2004) The Oslo Health Study: The impact 

of self-selection in a large, population-based survey. International Journal for Equity 

in Health. Vol.3, No 3. 

Van Loon J, Tijhuis S, Picavet P, Surtees P, Ormel J (2003) Survey non-response in the 

Netherlands: Effects on prevalence estimates and associations. Annals of. Epidemiology, 

Vol. 13, pp. 105-110. 

WHO (1997) Obesity- preventing and managing the global epidemic. Report of a WHO 

consultation on obesity. WHO/NUT/NCD/98.1. Geneva: WHO, 3-5 June 1997. 

43

Tabellbilaga 

Populationsvikter; Tabell B1 

Tabell B1. Antal svarande plus övertäckning (mh) och populationsvikt (wh) för samtliga stata och redovisningstillfällen 

(Enkät första=Inkomna svar efter tack- och påminnelsekort; Enkät andra=Inkomna svar efter första påminnelseutskick 

med enkät; Enkät alla=Samtliga enkätsvar; Intervju=Samtliga bortfallsintervjuer; Enkät+Intervju=Samtliga svar från 

enkät eller intervju). 

Enkät 

Enkät 

Enkät+ 

första Enkät andra alla Intervju 

Intervju 

Stratum 

Hyreshus 

utvecklingsområden: 

mh wh mh wh mh wh mh wh mh wh 

Kvinnor 18-34 år 45 63,7 60 47,8 67 42,8 25 114,6 92 31,1 

Kvinnor 35-49 år 39 42,9 56 29,9 67 25,0 21 79,8 88 19,0 

Kvinnor 50-64 år 54 20,4 62 17,8 69 16,0 17 64,8 86 12,8 

Kvinnor 65-84 år 65 12,8 79 10,5 93 8,9 18 46,2 111 7,5 

Män 18-34 år 26 112,2 34 85,8 38 76,8 45 64,8 83 35,2 

Män 35-49 år 36 51,5 45 41,2 52 35,7 26 71,3 78 23,8 

Män 50-64 år 47 24,2 64 17,8 68 16,7 19 59,9 87 13,1 

Män 65-84 år 

Hyreshus 

övriga områden: 

77 7,6 92 6,4 100 5,9 25 23,5 121 4,9 

Kvinnor 18-34 år 61 24,1 78 18,9 84 17,5 24 61,4 107 13,8 

Kvinnor 35-49 år 63 13,5 72 11,8 76 11,2 19 44,8 95 9,0 

Kvinnor 50-64 år 75 10,3 82 9,5 90 8,6 13 59,7 103 7,5 

Kvinnor 65-84 år 85 12,0 107 9,5 110 9,3 16 63,8 126 8,1 

Män 18-34 år 28 50,1 44 31,9 50 28,0 35 40,1 85 16,5 

Män 35-49 år 38 21,5 54 15,1 67 12,2 23 35,6 90 9,1 

Män 50-64 år 66 10,2 74 9,1 81 8,3 20 33,8 98 6,9 

Män 65-84 år 

Kontrollkommun: 

97 6,4 102 6,1 106 5,9 24 25,9 127 4,9 

Kvinnor 18-34 år 51 14,1 63 11,4 76 9,5 30 24,0 106 6,8 

Kvinnor 35-49 år 63 14,9 70 13,4 77 12,2 28 33,5 104 9,0 

Kvinnor 50-64 år 72 15,3 80 13,8 85 13,0 22 50,1 105 10,5 

Kvinnor 65-84 år 77 13,1 89 11,3 94 10,7 30 33,6 122 8,3 

Män 18-34 år 38 22,7 47 18,4 50 17,3 44 19,6 91 9,5 

Män 35-49 år 43 24,6 51 20,8 57 18,6 34 31,1 90 11,8 

Män 50-64 år 65 18,2 73 16,2 80 14,8 22 53,8 102 11,6 

Män 65-84 år 98 9,0 107 8,3 113 7,8 22 40,2 133 6,7 

Vikter som används i svarsgruppen Enkät+kalibrerat är framtagna med hjälp av registerdata 

över totalbefolkningen. De variabler som används vid framställandet av kalibreringsvikterna 

är: 

kön*ålder*geografisk indelning+utbildning+födelseland+invandingsår 

+sysselsättning. 10 

10 För en mer utförlig redovisning av kalibreringsvikterna hänvisas till ”Liv & hälsa 2004 – En undersökning om hälsa, levnadsvanor 

och livsvillkor, Kvalitetsdeklaration/Teknisk rapport avseende Örebro län”, Statisticon, december 2004. 

45

Prevalenser uppdelat på svarsgrupper; Tabell B2–B15 

I detta avsnitt redovisas viktade prevalenser (p) samt 95 procentigt approximativt konfidensintervall 

(95% KI) uppdelat på olika svarsgrupper för kvinnor, män och totalt för 

boende i Hyreshusområden, Kontrollkommunen samt totalt för samtliga områden i bortfallsuppföljningen 

(tabell B2–B15). 

De olika prevalenserna och konfidensintervallen är framtagna med hjälp av dataprogrammet 

SAS 9.2 via utnyttjande av de framtagna justeringsvikterna i kombination med 

SAS-kommandot ”proc survey means”. 

Vi har valt att redovisa konfidensintervall för de olika proportionerna för samtliga 

svarsgrupper istället för det mer korrekta förfarandet att studera om differenserna mellan 

de olika andelarna skiljer sig statistiskt från 0 av redovisningsskäl då konfidensintervall 

för samtliga andelar kan redovisas istället för ett utvalt antal differenser. Om 

konfidensintervallet för den skattade andelen i en svarsgrupp inte överlappar konfidensintervallet 

för andelen i en annan svarsgrupp görs därför bedömningen att svarsmönstren 

skiljer sig statistiskt signifikant från varandra. Statistiskt signifikanta skillnader mellan 

de intervjuade i bortfallet (Intervju) och samtliga som svarat på enkäten (Enkät alla) 

är markerade med fet stil i tabellerna. De signifikanta skillnaderna kommenteras även 

kort i text i anslutning till tabellerna B2–B15 i detta avsnitt. 

46

Födelseland 

Tabell B2. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för dem som är födda i Sverige, övriga Norden respektive 

utanför Norden, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 

Hyreshusområden Kontrollkommun Samtliga områden 

Kön Svarsgrupp p 95% KI p 95% KI p 95% KI 

Enkät första 81 76,4 – 85,4 90 86,9 – 93,8 83 79,9 – 86,8 

Enkät andra 75 71,1 – 79,6 90 86,8 – 93,3 79 75,9 – 82,4 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

74 

66 

69,6 – 

58,0 – 

77,7 

73,3 

90 

92 

87,1 

86,6 

– 

– 

93,3 

97,6 

78 

72 

74,8 – 81,0 

66,4 – 78,2 

Enkät+intervju 72 68,1 – 75,3 91 88,0 – 93,4 77 73,9 – 79,4 

Enkät+kalibrerat 70 65,5 – 74,4 90 86,1 – 92,9 75 71,7 – 78,5 

Enkät första 70 62,8 – 76,4 89 84,6 – 93,1 75 70,0 – 80,0 

Enkät andra 67 61,1 – 73,2 89 85,3 – 93,0 73 68,8 – 77,8 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

65 

60 

59,5 – 

53,7 – 

70,9 

67,1 

88 

92 

84,5 

87,3 

– 

– 

92,2 

97,7 

72 

69 

67,5 – 

64,4 – 

76,0 

74,4 



Enkät första 75 71,4 – 79,4 90 86,8 – 92,3 79 76,2 – 82,3 

Enkät andra 71 67,7 – 75,0 90 87,0 – 92,1 76 73,5 – 79,0 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

70 

63 

66,1 – 

58,0 – 

73,0 

68,2 

89 

92 

86,8 

88,5 

– 

– 

91,7 

96,1 

75 

71 

72,3 – 77,5 

67,0 – 74,8 



Enkät första 3 1,4 – 4,5 6 3,2 – 8,7 4 2,4 – 5,1 

Enkät andra 3 1,8 – 4,7 6 3,5 – 8,7 4 2,7 – 5,3 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

3 

3 

2,0 – 

0,4 – 

4,7 

5,3 

6 

3 

3,3 

0,0 

– 

– 

8,2 

7,0 

4 

3 

2,8 – 

0,9 – 

5,2 

5,0 



Enkät första 2 0,0 – 4,7 7 3,6 – 10,4 4 1,7 – 5,6 

Enkät andra 2 0,2 – 3,8 6 3,2 – 9,1 3 1,6 – 4,7 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

2 

3 

0,6 – 

0,5 – 

4,0 

5,8 

6 

5 

3,6 

0,6 

– 

– 

9,2 

9,7 

3 

4 

2,0 – 

1,4 – 

4,9 

6,0 



Enkät första 3 1,2 – 4,0 6 4,3 – 8,7 4 2,5 – 4,9 

Enkät andra 3 1,5 – 3,8 6 4,2 – 8,1 4 2,6 – 4,6 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

3 

3 

1,8 – 

1,2 – 

3,9 

4,8 

6 

4 

4,2 

1,3 

– 

– 

8,0 

7,2 

4 

3 

2,8 – 

1,8 – 

4,7 

4,9 



Enkät första 16 11,8 – 20,5 4 1,5 – 5,9 13 9,6 – 16,2 

Enkät andra 21 17,3 – 25,6 4 1,7 – 6,0 17 13,7 – 20,0 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

23 

32 

19,1 – 

23,9 – 

27,0 

39,1 

4 

5 

1,9 

0,4 

– 

– 

6,1 

8,8 

18 

25 

15,1 – 21,1 

19,0 – 30,5 



Enkät första 28 21,5 – 34,7 4 1,4 – 7,0 21 16,6 – 26,2 

Enkät andra 31 24,9 – 36,9 5 2,1 – 7,4 24 19,2 – 27,9 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

32 

37 

26,8 – 

29,9 – 

38,1 

43,1 

5 

2 

2,5 

0,0 

– 

– 

8,0 

5,2 

25 

27 

20,7 – 

22,1 – 

28,9 

31,7 



Enkät första 22 18,0 – 25,8 4 2,2 – 5,7 17 14,2 – 20,0 

Enkät andra 26 22,4 – 29,6 4 2,6 – 6,0 20 17,5 – 22,8 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

28 

34 

24,2 – 

28,8 – 

31,0 

39,0 

5 

3 

2,9 

1,0 

– 

– 

6,4 

6,0 

21 

26 

18,9 – 23,9 

22,0 – 29,6 



Född i Sverige 

Född i Norden utanför Sverige 

Född utanför Norden 

Andelen svenskfödda samt andelen födda utanför Norden i den intervjuade gruppen är 

enbart signifikant skiljd från den grupp som svarade på enkäten i första omgången för 

kvinnor samt för män och kvinnor totalt i hyreshusområden och i samtliga områden. 

47

Utbildningsnivå 

Tabell B3. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för dem som har förgymnasial, gymnasial respektive 

eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska 

områden. 



Enkät första 22 17,1 – 27,0 26 20,6 – 31,7 23 19,1 – 27,0 

Enkät andra 23 18,9 – 27,6 25 20,4 – 30,6 24 20,3 – 27,3 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

25 

35 

20,3 – 

26,5 – 

28,7 

43,3 

25 

39 

20,3 

29,1 

– 

– 

30,0 

48,0 

25 

36 

21,3 – 28,0 

29,1 – 42,5 



Enkät första 25 18,1 – 31,4 29 22,6 – 35,1 26 20,9 – 31,0 

Enkät andra 26 20,2 – 31,9 30 23,7 – 35,3 27 22,5 – 31,5 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

26 

35 

20,3 – 

27,4 – 

31,4 

42,1 

30 

34 

24,1 

23,8 

– 

– 

35,3 

43,8 

27 

34 

22,7 – 31,2 

28,5 – 40,5 



Enkät första 23 19,2 – 27,4 28 23,4 – 31,8 24 21,3 – 27,7 

Enkät andra 25 21,0 – 28,2 28 23,7 – 31,5 25 22,5 – 28,2 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

25 

35 

21,7 – 

29,2 – 

28,6 

40,4 

28 

36 

23,8 

29,2 

– 

– 

31,3 

43,0 

26 

35 

23,1 – 28,5 

30,6 – 39,7 



Enkät första 48 41,7 – 53,6 53 46,6 – 59,4 49 44,3 – 53,7 

Enkät andra 48 42,7 – 53,1 53 46,8 – 58,8 49 45,0 – 53,3 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

48 

47 

42,7 – 

38,5 – 

52,5 

56,4 

53 

49 

46,8 

39,6 

– 

– 

58,3 

58,6 

49 

48 

44,9 – 52,8 

40,8 – 55,0 



Enkät första 51 42,9 – 58,6 59 51,7 – 65,5 53 47,0 – 59,0 

Enkät andra 50 42,7 – 56,3 59 52,6 – 65,3 52 47,0 – 57,4 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

50 

44 

44,1 – 

36,4 – 

56,8 

51,8 

58 

58 

51,6 

47,6 

– 

– 

63,9 

68,4 

53 

48 

47,7 – 57,4 

41,5 – 54,2 



Enkät första 49 44,3 – 54,0 56 51,2 – 60,7 51 47,2 – 54,8 

Enkät andra 49 44,4 – 52,9 56 51,7 – 60,4 51 47,3 – 54,0 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

49 

46 

45,0 – 

39,9 – 

53,0 

51,8 

55 

54 

51,1 

46,5 

– 

– 

59,5 

60,6 

51 

48 

47,6 – 53,8 

43,1 – 52,6 



Enkät första 30 24,9 – 35,8 21 15,5 – 26,1 28 23,6 – 32,2 

Enkät andra 29 24,3 – 33,6 22 16,7 – 26,8 27 23,4 – 30,8 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

28 

18 

23,6 – 

11,2 – 

32,3 

24,1 

22 

12 

17,4 

5,2 

– 

– 

27,1 

19,6 

26 

16 

23,0 – 29,9 

11,2 – 21,5 



Enkät första 25 18,3 – 30,7 13 7,8 – 17,2 21 16,5 – 25,7 

Enkät andra 24 19,1 – 29,8 12 7,4 – 15,7 21 16,8 – 24,8 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

24 

21 

18,8 – 

15,0 – 

28,6 

27,4 

12 

8 

8,3 

2,4 

– 

– 

16,7 

14,1 

20 

18 

16,8 – 24,2 

12,9 – 22,5 



Enkät första 28 23,4 – 31,6 16 13,0 – 20,0 25 21,4 – 27,7 

Enkät andra 27 23,2 – 30,3 16 13,1 – 19,6 24 21,2 – 26,7 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

26 

19 

22,6 – 

14,9 – 

29,1 

23,9 

17 

10 

13,9 

5,6 

– 

– 

20,3 

14,9 

24 

17 

21,0 – 26,0 

13,5 – 20,5 



Förgymnasial utbildning 

Gymnasial utbildning 

Eftergymnasial utbildning 

I samtliga områden ihopslaget är andelen med förgymnasial utbildning signifikant högre 

och andelen med eftergymnasial utbildning signifikant lägre i den intervjuade gruppen 

bland män och kvinnor samt för kvinnor med eftergymnasial utbildning. Även i hyreshusområden 

ses signifikanta skillnader i andel med förgymnasial utbildning. 

48

Sysselsättning 

Tabell B4. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för förvärvsarbetande, studerande respektive 

arbetslösa, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 



Enkät första 54 48,6 – 59,0 55 50,2 – 60,0 54 50,1 – 58,2 

Enkät andra 53 48,1 – 57,3 55 50,6 – 59,5 53 49,7 – 56,9 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

51 

39 

47,1 – 

31,6 – 

55,8 

46,8 

54 

56 

50,1 

47,7 

– 

– 

58,6 

64,0 

52 

43 

48,8 – 55,6 

37,4 – 49,5 



Enkät första 55 47,7 – 62,0 66 60,7 – 70,5 58 52,7 – 63,2 

Enkät andra 53 47,0 – 59,6 65 60,4 – 69,6 57 52,0 – 61,4 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

51 

45 

45,5 – 

37,6 – 

57,4 

51,7 

65 

67 

60,5 

60,4 

– 

– 

69,4 

73,4 

55 

51 

50,9 – 59,8 

45,6 – 56,4 



Enkät första 54 50,0 – 58,7 60 57,0 – 63,9 56 52,7 – 59,3 

Enkät andra 53 49,1 – 56,9 60 56,9 – 63,4 55 52,0 – 57,9 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

51 

42 

47,8 – 

36,6 – 

55,1 

47,0 

60 

62 

56,7 

56,4 

– 

– 

62,9 

66,7 

54 

47 

51,0 – 56,5 

43,1 – 51,2 



Enkät första 12 8,1 – 16,2 4 1,9 – 6,6 10 7,0 – 13,2 

Enkät andra 13 9,4 – 16,6 4 1,8 – 5,9 11 7,9 – 13,3 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

14 

7 

10,4 – 

2,6 – 

17,4 

11,0 

5 

5 

2,5 

0,9 

– 

– 

6,5 

9,2 

11 

6 

8,8 – 14,1 

3,0 – 9,6 



Enkät första 13 6,8 – 18,7 7 3,7 – 10,9 11 6,8 – 15,5 

Enkät andra 12 6,9 – 16,8 7 3,8 – 10,2 10 6,8 – 14,1 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

12 

6 

7,0 – 

2,3 – 

16,1 

9,3 

7 

1 

3,9 

0,0 

– 

– 

10,0 

2,4 

10 

4 

6,9 – 13,6 

1,9 – 7,0 



Enkät första 12 8,9 – 16,0 6 3,6 – 8,0 11 8,0 – 13,3 

Enkät andra 12 9,4 – 15,5 5 3,5 – 7,4 11 8,3 – 12,8 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

13 

6 

10,0 – 

3,5 – 

15,6 

9,1 

6 

3 

3,9 

0,8 

– 

– 

7,6 

5,1 

11 

5 

8,7 – 13,0 

3,3 – 7,5 



Enkät första 5 2,5 – 7,6 3 1,2 – 5,7 5 2,6 – 6,6 

Enkät andra 5 2,4 – 6,7 3 1,0 – 4,9 4 2,5 – 5,8 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

4 

15 

2,1 – 

8,5 – 

5,9 

20,6 

3 

3 

1,1 

0,1 

– 

– 

4,7 

5,8 

4 

12 

2,2 – 5,2 

7,1 – 16,2 



Enkät första 10 4,7 – 14,8 1 0,0 – 1,7 7 3,6 – 10,8 

Enkät andra 10 5,7 – 14,2 1 0,0 – 2,5 7 4,4 – 10,5 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

10 

20 

6,2 – 

14,7 – 

14,4 

25,4 

1 

5 

0,0 

2,3 

– 

– 

2,9 

7,9 

8 

16 

4,8 – 10,7 

11,9 – 19,7 



Enkät första 7 4,6 – 10,1 2 0,8 – 3,2 6 3,8 – 7,9 

Enkät andra 7 4,8 – 9,5 2 0,9 – 3,2 6 4,0 – 7,5 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

7 

17 

4,8 – 

13,1 – 

9,3 

21,3 

2 

4 

1,0 

2,1 

– 

– 

3,3 

6,1 

6 

14 

4,1 – 7,3 

10,6 – 16,7 



Förvärvsarbetande 

Studerande 

Arbetslösa 

Det finns ett flertal signifikanta skillnader mellan dem som svarat på bortfallsintervjun 

respektive enkäten när det gäller andel som förvärvsarbetar, studerar respektive är arbetslösa 

i framförallt hyreshusområden, men även i samtliga områden. 

49

Ensamstående med eller utan barn 

Tabell B5. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att vara ensamstående med eller utan barn under 

18 år, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 

Ensamstående utan barn 

Ensamstående med barn 



Enkät första 38 32,5 – 42,9 23 18,7 – 28,3 34 30,0 – 38,1 

Kvinnor 

Män 

Totalt 

Kvinnor 

Män 

Totalt 

Enkät andra 37 32,4 – 41,5 24 19,1 – 28,1 34 30,0 – 37,1 

Enkät alla 37 33,0 – 41,6 23 19,1 – 27,6 34 30,3 – 37,1 

Intervju 45 37,2 – 52,6 23 15,4 – 30,7 39 33,3 – 45,4 



Enkät första 35 27,7 – 42,0 19 14,1 – 24,2 30 25,1 – 35,7 

Enkät andra 36 29,5 – 41,8 20 15,5 – 25,2 31 26,7 – 35,9 

Enkät alla 36 30,4 – 42,1 20 15,8 – 25,1 32 27,4 – 36,1 

Intervju 48 41,5 – 55,2 31 22,0 – 39,3 43 37,9 – 48,9 



Enkät första 36 32,0 – 40,7 21 17,8 – 24,7 32 28,9 – 35,6 

Enkät andra 36 32,5 – 40,1 22 18,6 – 25,2 32 29,5 – 35,3 

Enkät alla 37 33,2 – 40,4 22 18,7 – 25,0 33 30,0 – 35,5 

Intervju 47 41,4 – 51,8 27 21,2 – 32,8 41 37,2 – 45,4 



Enkät första 14 10,6 – 17,5 4 1,3 – 5,8 11 8,8 – 14,0 

Enkät andra 14 11,0 – 17,2 3 1,3 – 5,4 11 9,0 – 13,7 

Enkät alla 14 11,0 – 16,7 4 2,0 – 6,1 11 9,1 – 13,5 

Intervju 12 6,6 – 17,1 5 0,5 – 8,8 10 6,0 – 14,0 



Enkät första 9 4,6 – 13,2 8 3,7 – 11,3 9 5,3 – 11,8 

Enkät andra 8 4,5 – 11,5 7 3,6 – 10,2 8 5,0 – 10,4 

Enkät alla 8 4,8 – 11,2 8 4,9 – 11,8 8 5,6 – 10,6 

Intervju 2 0,0 – 4,2 4 0,5 – 6,6 2 0,7 – 4,2 



Enkät första 12 8,8 – 14,3 6 3,4 – 7,8 10 7,9 – 12,0 

Enkät andra 11 8,8 – 13,5 5 3,2 – 7,2 10 7,8 – 11,3 

Enkät alla 11 8,9 – 13,2 6 4,2 – 8,3 10 8,1 – 11,4 

Intervju 7 4,2 – 10,0 4 1,5 – 6,6 6 4,1 – 8,6 



Bland män i samtliga områden är andelen ensamstående utan barn under 18 år signifikant 

högre och andelen ensamstående med barn signifikant lägre i den intervjuade gruppen 

än bland de män som svarat på enkäten. Andelen ensamstående män med barn under 

18 år är signifikant lägre bland dem som svarat på bortfallsintervjuerna i hyreshusområden. 

För män och kvinnor ihopslaget i hyreshusområden och i samtliga områden är andelen 

ensamstående utan barn signifikant högre i intervjugruppen än i enkätgruppen. 

50

Gift/sambo/partner med eller utan barn 

Tabell B6. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att vara bo med make/maka, sambo eller partner 

med eller utan barn under 18 år, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 



Enkät första 29 23,7 – 33,6 40 34,1 – 45,3 32 27,6 – 35,4 

Enkät andra 28 23,6 – 32,2 38 32,4 – 42,7 30 26,9 – 33,8 

Gift/sammanboende utan barn 

Gift/sammanboende med barn 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

27 

15 

23,3 – 

9,1 – 

31,3 

20,5 

38 

41 

32,9 

32,8 

– 

– 

42,8 

50,0 

30 

22 

26,8 – 33,2 

16,8 – 26,3 



Enkät första 28 21,9 – 35,1 34 29,0 – 39,8 30 25,2 – 35,1 

Enkät andra 29 23,5 – 35,0 35 29,6 – 39,9 31 26,4 – 35,2 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

28 

22 

22,3 – 

16,7 – 

33,0 

28,0 

35 

39 

29,7 

29,9 

– 

– 

39,5 

47,8 

30 

27 

25,6 – 33,7 

22,2 – 31,7 



Enkät första 29 24,5 – 32,7 37 33,1 – 40,8 31 27,7 – 34,0 

Enkät andra 29 25,0 – 32,1 36 32,4 – 39,7 31 27,8 – 33,4 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

27 

18 

24,2 – 

14,4 – 

30,8 

22,4 

36 

40 

32,7 

33,9 

– 

– 

39,7 

46,3 

30 

24 

27,2 – 32,4 

20,8 – 27,6 



Enkät första 20 15,2 – 24,0 33 28,1 – 38,3 23 19,6 – 26,6 

Enkät andra 21 17,1 – 24,9 35 30,6 – 40,3 25 21,6 – 27,9 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

22 

28 

17,9 – 

21,5 – 

25,3 

35,4 

35 

31 

30,1 

24,7 

– 

– 

39,3 

37,2 

25 

29 

22,0 – 28,0 

23,7 – 34,5 



Enkät första 28 21,3 – 34,2 39 32,7 – 45,3 31 26,0 – 35,9 

Enkät andra 27 21,7 – 32,6 38 32,1 – 44,0 30 26,0 – 34,5 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

28 

27 

22,8 – 

21,3 – 

33,4 

33,2 

37 

27 

31,0 

19,8 

– 

– 

42,3 

34,1 

31 

27 

26,4 – 34,6 

22,4 – 31,9 



Enkät första 24 19,6 – 27,4 36 32,1 – 40,3 27 23,9 – 30,0 

Enkät andra 24 20,7 – 27,3 37 33,0 – 40,7 27 24,8 – 30,1 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

25 

28 

21,5 – 

23,3 – 

27,9 

32,5 

36 

29 

32,1 

24,1 

– 

– 

39,4 

33,7 

28 

28 

25,2 – 30,2 

24,5 – 31,8 



Andelen som bor med make/maka, sambo eller partner utan barn under 18 år är signifikant 

lägre i den intervjuade gruppen än bland dem som svarat på enkäten för kvinnor 

respektive kvinnor och män ihopslaget i hyreshusområden och bland kvinnor i samtliga 

geografiska områden sammanslaget. 

51

Ekonomiska problem 

Tabell B7. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att ha haft problem med löpande utgifter de senaste 

12 månaderna, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 



Enkät första 27 21,4 – 31,7 16 11,4 – 20,2 24 19,8 – 27,8 

Enkät andra 28 23,3 – 32,4 15 10,7 – 18,8 24 20,9 – 28,0 


Kvinnor 

Män 

Totalt 

Enkät alla 29 24,9 – 33,6 14 10,5 – 18,1 25 22,0 – 28,8 

Intervju 20 13,4 – 26,9 10 4,5 – 15,8 18 12,3 – 22,8 



Enkät första 29 22,4 – 36,6 15 10,2 – 20,6 25 20,1 – 30,7 

Enkät andra 30 23,7 – 35,9 18 13,3 – 23,4 27 21,9 – 31,1 

Enkät alla 31 25,5 – 37,2 18 13,3 – 23,0 28 23,1 – 31,9 

Intervju 28 21,2 – 34,6 10 4,4 – 15,4 23 17,8 – 27,9 



Enkät första 28 23,6 – 32,3 16 12,2 – 19,0 25 21,3 – 27,9 

Enkät andra 29 25,0 – 32,6 17 13,3 – 19,9 25 22,6 – 28,4 

Enkät alla 30 26,6 – 33,8 16 13,2 – 19,4 26 23,7 – 29,2 

Intervju 24 19,1 – 28,6 10 6,1 – 14,0 20 16,5 – 23,8 



Det förekommer inga statistiskt signifikanta skillnader mellan dem som svarat på 

enkäten och dem som svarat på bortfallsintervjun. 

Dagligrökare 

Tabell B8. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att vara dagligrökare, viktade andelar uppdelat på 

kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 



Enkät första 22 17,4 – 26,6 19 14,0 – 23,6 21 17,5 – 24,8 

Enkät andra 22 18,3 – 26,4 19 14,4 – 23,5 21 18,2 – 24,7 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

22 

21 

17,9 – 

14,1 – 

25,4 

27,2 

19 

22 

14,6 

13,2 

– 

– 

23,3 

30,1 

21 

21 

17,9 – 23,9 

15,6 – 26,3 



Enkät första 24 17,5 – 30,2 8 4,8 – 12,2 20 14,9 – 24,2 

Enkät andra 25 19,1 – 30,2 9 5,4 – 12,6 20 16,1 – 24,3 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

25 

29 

20,0 – 

22,5 – 

30,7 

35,2 

10 

15 

6,7 

7,8 

– 

– 

14,2 

22,2 

21 

25 

17,2 – 25,1 

20,0 – 30,0 



Enkät första 23 19,0 – 26,8 14 10,5 – 16,5 20 17,4 – 23,3 

Enkät andra 23 20,0 – 26,8 14 10,9 – 16,7 21 18,2 – 23,4 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

23 

25 

20,2 – 

20,0 – 

26,7 

29,2 

15 

18 

11,7 

12,7 

– 

– 

17,4 

23,7 

21 

23 

18,6 – 23,5 

19,2 – 26,6 



Dagligrökare 



52

Alkoholvanor 

Tabell B9. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att vara riskkonsument av alkohol enligt AUDIT, 

intensivkonsument av alkohol minst en gång i månaden respektive berusa sig minst två gånger i månaden, viktade 

andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 



Enkät första 8 5,1 – 11,8 6 3,1 – 8,6 8 5,2 – 10,4 

Enkät andra 8 5,5 – 11,4 5 2,8 – 7,8 8 5,4 – 9,9 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

8 

6 

5,3 – 

1,8 – 

10,7 

10,3 

6 

2 

3,6 

0,0 

– 

– 

8,5 

4,2 

7 

5 

5,4 – 9,6 

1,8 – 8,2 



Enkät första 6 2,6 – 10,3 6 2,3 – 9,4 6 3,4 – 9,2 

Enkät andra 7 3,2 – 10,1 5 2,3 – 8,5 6 3,7 – 8,9 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

8 

7 

4,3 – 

3,0 – 

11,8 

10,7 

6 

7 

2,8 

2,3 

– 

– 

8,9 

11,1 

7 

7 

4,6 – 10,2 

3,8 – 9,8 



Enkät första 8 5,0 – 10,1 6 3,6 – 8,1 7 5,1 – 9,0 

Enkät andra 8 5,3 – 9,8 5 3,4 – 7,4 7 5,2 – 8,7 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

8 

6 

5,7 – 

3,6 – 

10,3 

9,3 

6 

4 

3,9 

1,9 

– 

– 

7,9 

6,9 

7 

6 

5,7 – 9,2 

3,7 – 8,1 



Enkät första 14 9,3 – 19,1 9 5,0 – 12,6 13 9,0 – 16,4 

Enkät andra 15 10,3 – 19,3 9 5,1 – 12,3 13 9,7 – 16,4 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

14 

12 

9,8 – 

4,6 – 

18,0 

19,0 

10 

4 

6,0 

0,0 

– 

– 

13,0 

8,0 

13 

9 

9,5 – 15,7 

4,2 – 14,6 



Enkät första 28 19,9 – 35,3 22 16,0 – 28,6 26 20,3 – 31,7 

Enkät andra 26 19,6 – 32,9 24 18,3 – 30,2 26 20,7 – 30,6 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

28 

30 

21,5 – 

22,9 – 

34,5 

36,6 

25 

28 

18,8 

20,1 

– 

– 

30,3 

35,9 

27 

29 

22,1 – 31,8 

23,9 – 34,6 



Enkät första 21 16,5 – 25,8 16 12,3 – 19,9 20 16,2 – 23,1 

Enkät andra 21 16,7 – 24,9 17 13,5 – 20,8 20 16,7 – 22,8 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

21 

22 

17,3 – 

16,8 – 

25,2 

26,7 

18 

17 

14,2 

12,0 

– 

– 

21,2 

21,5 

20 

20 

17,3 – 23,2 

16,5 – 24,1 



Enkät första 35 29,7 – 40,2 42 36,0 – 48,0 37 32,6 – 41,0 

Enkät andra 33 28,5 – 37,5 42 36,0 – 47,2 35 31,6 – 38,9 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

33 

28 

28,6 – 

20,4 – 

37,2 

35,4 

40 

36 

34,8 

26,6 

– 

– 

45,4 

45,0 

35 

30 

31,3 – 38,2 

23,9 – 36,0 



Enkät första 52 44,8 – 59,7 65 58,8 – 71,6 56 50,3 – 61,6 

Enkät andra 49 42,8 – 55,6 65 59,1 – 70,9 54 48,8 – 58,6 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

49 

45 

43,1 – 

38,1 – 

55,3 

52,2 

63 

53 

57,5 

42,9 

– 

– 

69,0 

62,1 

53 

47 

48,6 – 57,9 

41,5 – 52,9 



Enkät första 43 38,8 – 47,8 54 49,5 – 58,3 46 42,7 – 49,7 

Enkät andra 41 36,9 – 44,7 54 49,6 – 57,7 44 41,3 – 47,3 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

41 

36 

37,0 – 

31,1 – 

44,4 

41,4 

52 

44 

48,1 

37,7 

– 

– 

56,0 

51,1 

44 

38 

40,9 – 46,7 

34,2 – 42,6 



Riskkonsument av alkohol 

Intensivkonsument minst en gång i månaden 

Berusad minst två gånger i månaden 



53

Undervikt, övervikt och fetma 

Tabell B10. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att ha undervikt (BMI lägre än 18,5), övervikt ej 

fetma (BMI 25–29,99)) respektive fetma (BMI 30 eller högre), viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika 

geografiska områden. 



Enkät första 3 0,8 – 5,1 3 1,0 – 5,2 3 1,3 – 4,7 

Enkät andra 2 0,6 – 3,9 3 0,8 – 4,5 2 1,1 – 3,7 

Undervikt 

Övervikt (ej fetma) 

Fetma 

Kvinnor 

Män 

Totalt 

Kvinnor 

Män 

Totalt 

Kvinnor 

Män 

Totalt 

Enkät alla 2 0,6 – 3,5 3 0,9 – 4,4 2 1,1 – 3,4 

Intervju 7 2,4 – 10,7 1 0,0 – 3,1 5 2,0 – 8,3 



Enkät första 0 0,0 – 0,0 0 0,0 – 0,0 0 0,0 – 0,0 

Enkät andra 1 0,0 – 2,6 0 0,0 – 0,0 1 0,0 – 1,9 

Enkät alla 1 0,0 – 2,4 0 0,0 – 0,0 1 0,0 – 1,7 

Intervju 0 0,0 – 0,8 0 0,0 – 0,0 0 0,0 – 0,6 



Enkät första 2 0,4 – 2,6 2 0,5 – 2,5 2 0,7 – 2,4 

Enkät andra 2 0,4 – 2,8 1 0,4 – 2,2 2 0,6 – 2,4 

Enkät alla 1 0,4 – 2,5 1 0,4 – 2,1 1 0,6 – 2,2 

Intervju 3 1,3 – 5,5 0 0,0 – 1,5 3 1,1 – 4,2 



Enkät första 28 23,2 – 32,6 34 28,4 – 40,1 30 25,8 – 33,4 

Enkät andra 28 23,5 – 31,6 33 27,5 – 38,4 29 25,7 – 32,3 

Enkät alla 28 24,5 – 32,2 33 27,6 – 38,1 30 26,4 – 32,7 

Intervju 22 15,1 – 28,1 32 21,9 – 41,8 24 18,8 – 29,7 



Enkät första 41 33,8 – 48,6 42 35,8 – 49,1 42 36,0 – 47,2 

Enkät andra 40 33,2 – 45,9 43 37,3 – 49,7 41 35,8 – 45,5 

Enkät alla 40 34,0 – 45,9 41 35,5 – 47,3 40 35,8 – 44,9 

Intervju 33 26,4 – 39,8 45 35,6 – 54,9 36 30,9 – 42,0 



Enkät första 34 30,1 – 38,8 38 34,0 – 42,9 36 32,2 – 38,9 

Enkät andra 33 29,7 – 37,2 38 34,3 – 42,6 35 31,9 – 37,7 

Enkät alla 34 30,5 – 37,6 37 33,4 – 41,3 35 32,2 – 37,7 

Intervju 27 22,7 – 32,1 39 32,0 – 45,8 30 26,6 – 34,4 



Enkät första 19 14,0 – 23,1 22 16,5 – 26,6 19 15,8 – 23,0 

Enkät andra 18 13,7 – 21,4 22 17,0 – 26,5 19 15,6 – 21,8 

Enkät alla 18 14,0 – 21,2 22 17,0 – 26,1 19 15,7 – 21,6 

Intervju 14 8,9 – 19,8 15 7,6 – 23,3 15 10,1 – 19,2 



Enkät första 12 8,3 – 16,6 13 8,7 – 18,1 13 9,5 – 16,0 

Enkät andra 13 9,8 – 17,0 13 8,7 – 17,2 13 10,4 – 16,1 

Enkät alla 13 9,9 – 17,1 13 8,8 – 16,8 13 10,5 – 16,1 

Intervju 15 9,9 – 20,4 17 9,5 – 24,2 16 11,3 – 20,0 



Enkät första 16 12,5 – 18,7 17 13,9 – 20,8 16 13,6 – 18,5 

Enkät andra 16 12,9 – 18,2 17 14,0 – 20,4 16 13,9 – 18,1 

Enkät alla 16 13,0 – 18,1 17 13,9 – 20,0 16 13,9 – 18,0 

Intervju 15 11,0 – 18,6 16 10,8 – 21,6 15 12,0 – 18,3 





54

Allmänt hälsotillstånd 

Tabell B11. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att ha gott/mycket gott respektive dåligt/mycket 

dåligt allmänt hälsotillstånd, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 



Enkät första 67 62,1 – 72,0 67 60,8 – 72,5 67 63,0 – 71,0 

Enkät andra 66 61,5 – 70,2 66 60,4 – 71,3 66 62,3 – 69,4 

God/mycket god hälsa 

Dålig/mycket dålig hälsa 

Kvinnor 

Män 

Totalt 

Kvinnor 

Män 

Totalt 

Enkät alla 66 61,7 – 69,8 66 60,5 – 70,9 66 62,4 – 69,0 

Intervju 56 47,8 – 63,7 62 53,1 – 71,8 57 51,1 – 63,9 



Enkät första 73 67,9 – 77,9 74 68,2 – 79,5 73 69,3 – 77,1 

Enkät andra 72 67,1 – 76,2 71 65,1 – 76,2 71 67,8 – 75,0 

Enkät alla 70 65,6 – 75,1 72 66,8 – 77,2 71 67,1 – 74,5 

Intervju 67 60,8 – 73,5 72 63,1 – 80,3 68 63,3 – 73,6 



Enkät första 70 66,3 – 73,4 70 66,3 – 74,4 70 67,2 – 72,8 

Enkät andra 69 65,5 – 71,8 68 64,4 – 72,2 69 66,0 – 71,1 

Enkät alla 68 64,8 – 71,0 69 65,2 – 72,6 68 65,7 – 70,7 

Intervju 61 56,1 – 66,4 67 60,9 – 73,6 63 58,7 – 67,0 



Enkät första 8 5,3 – 10,5 7 3,7 – 9,9 8 5,5 – 9,7 

Enkät andra 9 6,6 – 11,8 7 4,0 – 10,0 9 6,6 – 10,7 

Enkät alla 9 7,0 – 11,9 8 4,7 – 10,7 9 7,1 – 11,0 

Intervju 22 15,9 – 28,9 18 10,3 – 25,2 21 16,0 – 26,5 



Enkät första 11 7,8 – 14,9 3 1,2 – 5,8 9 6,5 – 11,7 

Enkät andra 12 8,5 – 14,9 5 2,6 – 7,9 10 7,5 – 12,3 

Enkät alla 12 8,6 – 15,3 5 2,4 – 7,3 10 7,5 – 12,4 

Intervju 17 11,6 – 22,4 13 5,9 – 19,5 16 11,5 – 20,1 



Enkät första 10 7,4 – 11,7 5 3,2 – 7,0 8 6,7 – 10,0 

Enkät andra 10 8,4 – 12,4 6 4,1 – 8,1 9 7,7 – 10,8 

Enkät alla 11 8,6 – 12,7 6 4,3 – 8,2 9 7,9 – 11,0 

Intervju 20 15,5 – 24,1 15 10,1 – 20,2 19 15,2 – 22,0 



I gruppen som svarat på bortfallsintervjuerna återfinns en signifikant högre andel med 

dålig hälsa bland kvinnor respektive kvinnor och män totalt i hyreshusområden och i 

samtliga områden. Detta förhållande är även statistiskt signifikant i kontrollkommunen 

bland kvinnor och män totalt. 

55

Tandhälsa 

Tabell B12. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att ha god/mycket god respektive dålig/mycket 

dålig tandhälsa, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 



Enkät första 66 60,5 – 70,9 69 63,3 – 74,9 67 62,5 – 70,7 

Enkät andra 64 59,1 – 68,4 70 64,7 – 75,4 65 61,7 – 69,1 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

62 

68 

57,9 – 

59,9 – 

66,7 

76,0 

69 

70 

64,1 

60,7 

– 

– 

74,4 

79,2 

64 

68 

60,6 – 67,6 

62,0 – 74,9 



Enkät första 52 44,1 – 59,3 67 60,5 – 73,5 56 50,4 – 61,8 

Enkät andra 52 45,4 – 58,4 66 59,5 – 71,6 56 50,8 – 60,8 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

51 

62 

44,8 – 

55,4 – 

57,1 

69,3 

66 

76 

60,4 

67,9 

– 

– 

72,0 

84,8 

55 

66 

50,6 – 59,9 

60,7 – 71,8 



Enkät första 59 54,5 – 63,5 68 63,6 – 72,4 61 58,0 – 65,0 

Enkät andra 58 54,1 – 62,0 68 63,7 – 71,8 61 57,6 – 63,8 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

57 

65 

53,1 – 

59,9 – 

60,5 

70,6 

68 

73 

63,8 

67,0 

– 

– 

71,6 

79,5 

60 

67 

56,8 – 62,7 

63,1 – 71,6 



Enkät första 14 10,5 – 18,3 10 6,3 – 13,8 13 10,3 – 16,3 

Enkät andra 15 11,2 – 18,2 9 5,8 – 12,6 13 10,5 – 16,0 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

15 

18 

11,8 – 

11,8 – 

18,4 

24,8 

10 

18 

6,3 

9,9 

– 

– 

12,8 

25,5 

14 

18 

11,1 – 16,3 

12,9 – 23,3 



Enkät första 18 11,9 – 23,4 5 1,6 – 7,4 14 9,7 – 18,0 

Enkät andra 19 14,1 – 24,4 6 3,1 – 9,5 16 11,7 – 19,4 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

20 

26 

15,3 – 

19,4 – 

25,5 

31,6 

6 

13 

3,2 

6,1 

– 

– 

9,3 

19,5 

16 

22 

12,7 – 20,1 

17,2 – 26,7 



Enkät första 16 12,6 – 19,4 7 4,9 – 9,6 14 11,0 – 16,1 

Enkät andra 17 13,8 – 20,0 8 5,4 – 10,0 14 12,1 – 16,7 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

18 

22 

14,7 – 

17,3 – 

20,6 

26,2 

8 

15 

5,6 

10,07 

– 

– 

10,10 

20,3 

15 

20 

12,8 – 17,3 

16,4 – 23,5 



God/mycket god tandhälsa 

Dålig/mycket dålig tandhälsa 

Bland samtliga svarande är andelen med god tandhälsa signifikant högre i den grupp 

som har svarat på bortfallsintervjuerna i relation till dem som svarat på enkäten. 

56

Olycksfall 

Tabell B13. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att ha varit med om olycksfall som lett till att det 

måste uppsöka vård eller tandvård de senaste tolv månaderna, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för 

olika geografiska områden. 



Enkät första 10 6,2 – 13,2 11 7,0 – 14,7 10 7,2 – 12,8 

Enkät andra 9 6,1 – 12,0 10 6,9 – 13,9 9 7,1 – 11,8 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

9 

15 

6,4 – 

9,4 – 

11,9 

20,9 

10 

5 

6,6 

0,6 

– 

– 

13,2 

10,1 

9 

13 

7,2 – 11,5 

8,2 – 17,2 



Enkät första 16 9,4 – 21,6 10 5,5 – 13,9 14 9,3 – 18,4 

Enkät andra 16 10,9 – 21,7 11 6,6 – 14,6 15 10,7 – 18,7 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

17 

12 

12,1 – 

7,3 – 

22,4 

17,0 

10 

11 

6,3 

5,5 

– 

– 

13,8 

16,7 

15 

12 

11,4 – 19,0 

8,0 – 15,7 



Enkät första 13 9,1 – 16,0 10 7,4 – 13,1 12 9,3 – 14,5 

Enkät andra 13 9,6 – 15,6 11 7,8 – 13,2 12 9,7 – 14,4 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

13 

14 

10,2 – 

9,9 – 

15,9 

17,5 

10 

8 

7,5 

4,6 

– 

– 

12,5 

12,0 

12 

12 

10,0 – 14,4 

9,3 – 15,2 



Varit med om olycksfall 



Nedlåtande behandling 

Tabell B14. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för att ha blivit nedlåtande behandlad de senaste tre 

månaderna, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska områden. 



Enkät första 38 32,7 – 43,6 23 17,6 – 27,6 34 29,9 – 38,4 

Enkät andra 37 32,2 – 41,6 22 16,9 – 26,2 33 29,2 – 36,5 

Blivit nedlåtande behandlad 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

37 

22 

32,4 – 

14,9 – 

41,3 

29,2 

21 

15 

16,8 

7,7 

– 

– 

25,5 

22,1 

33 

20 

29,2 – 36,2 

14,6 – 25,9 



Enkät första 33 25,8 – 40,2 18 12,5 – 23,6 29 23,4 – 34,2 

Enkät andra 32 25,9 – 38,3 20 14,5 – 25,0 29 24,0 – 33,3 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

32 

19 

25,9 – 

12,9 – 

37,5 

24,6 

21 

10 

15,9 

4,2 

– 

– 

26,0 

16,8 

29 

16 

24,3 – 33,0 

11,8 – 21,0 



Enkät första 36 31,2 – 40,2 20 16,5 – 24,0 32 28,1 – 34,9 

Enkät andra 35 30,7 – 38,4 21 17,1 – 24,1 31 27,8 – 33,7 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

34 

20 

30,7 – 

15,8 – 

37,9 

25,2 

21 

13 

17,7 

7,9 

– 

– 

24,4 

17,4 

31 

18 

27,9 – 33,5 

14,7 – 22,0 



I gruppen som svarat på bortfallsintervjuerna återfinns en signifikant lägre andel som 

har blivit nedlåtande behandlade oavsett kön i hyreshusområden och i samtliga områden. 

Detta förhållande är även signifikant för kvinnor och män ihopslaget i kontrollkommunen. 

57

Framtidstro 

Tabell B15. Procentuell andel (p) samt konfidensintervall (95% KI) för dem som ser mycket eller ganska optimistiskt 

respektive pessimistiskt på framtiden för sin egen del, viktade andelar uppdelat på kön och svarsgrupp för olika geografiska 

områden. 



Enkät första 62 56,6 – 67,0 65 59,4 – 71,0 63 58,6 – 66,8 

Enkät andra 62 57,1 – 66,3 65 59,4 – 70,3 63 58,9 – 66,2 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

61 

63 

56,7 – 

55,3 – 

65,4 

71,4 

65 

59 

59,3 

50,0 

– 

– 

69,7 

68,7 

62 

62 

58,5 – 65,4 

55,9 – 68,8 



Enkät första 64 56,9 – 70,8 65 58,3 – 71,1 64 58,8 – 69,4 

Enkät andra 62 55,4 – 67,7 61 54,4 – 66,7 61 56,6 – 66,0 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

61 

69 

54,7 – 

62,7 – 

66,4 

76,1 

61 

64 

54,6 

55,1 

– 

– 

66,4 

73,0 

61 

68 

56,0 – 65,0 

62,4 – 73,4 



Enkät första 63 58,5 – 67,1 65 60,6 – 69,3 63 60,1 – 66,7 

Enkät andra 62 57,8 – 65,4 63 58,5 – 66,7 62 58,9 – 64,9 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

61 

66 

57,2 – 

61,0 – 

64,4 

71,6 

62 

62 

58,5 

55,3 

– 

– 

66,4 

68,2 

61 

65 

58,4 – 64,1 

60,9 – 69,3 



Enkät första 9 5,8 – 12,6 7 4,0 – 10,4 9 6,0 – 11,3 

Enkät andra 9 5,8 – 11,5 7 4,0 – 9,8 8 5,9 – 10,4 

Kvinnor 

Enkät alla 

Intervju 

9 

10 

6,4 – 

4,8 – 

11,9 

14,5 

7 

14 

3,9 

6,9 

– 

– 

9,4 

21,4 

9 

11 

6,4 – 10,7 

6,7 – 14,9 



Enkät första 8 4,4 – 11,9 4 1,2 – 6,1 7 4,1 – 9,6 

Enkät andra 9 5,5 – 12,0 5 2,5 – 7,9 8 5,3 – 10,2 

Män 

Enkät alla 

Intervju 

9 

13 

5,6 – 

8,3 – 

11,7 

18,2 

5 

9 

2,4 

2,7 

– 

– 

7,3 

14,3 

8 

12 

5,3 – 9,8 

8,0 – 15,9 



Enkät första 9 6,2 – 11,2 5 3,4 – 7,4 8 5,9 – 9,7 

Enkät andra 9 6,5 – 10,9 6 4,0 – 8,0 8 6,3 – 9,6 

Totalt 

Enkät alla 

Intervju 

9 

11 

6,9 – 

7,9 – 

11,0 

14,9 

6 

11 

3,9 

6,6 

– 

– 

7,6 

15,8 

8 

11 

6,5 – 9,6 

8,5 – 14,2 



Optimistisk framtidstro 

Pessimistisk framtidstro 



58

Svarsmönster – logistisk regression; Tabell B16–B19 

Tabell B16 och B17 beskriver resultaten från de bivariata logistiska regressionsanalyser 

som genomförts med svarsgrupp som oberoende variabel. I tabell B16 är samtliga som 

svarat på enkäten referensgrupp och i tabell B17 är de som svarat på enkäten tidigt referensgrupp. 

Tabell B16. Raka oddskvoter (OR) samt 95% konfidensintervall (95% KI) för gruppen som svarat på bortfallsintervjun, 

referensgrupp är de som svarat på enkäten, hyreshusområden 2004. 

Utfall: OR 95% KI n 

Ekonomiska problem 1,0 0,74 – 1,295 1 525 

Dagligrökare 1,3 0,99 – 1,71 1 542 

Riskkonsument av alkohol 0,9 0,52 – 1,44 1 528 

Fetma 0,8 0,61 – 1,19 1 478 

Dålig/mycket dålig hälsa 1,9 1,35 – 2,54 1 524 

Dålig/mycket dålig tandhälsa 1,5 1,10 – 1,97 1 513 

Nedlåtande behandlad 0,6 0,48 – 0,87 1 520 

Tabell B17. Raka oddskvoter (OR) för olika svarsgrupper, referensgrupp är de som svarat tidigt på enkäten (11/9-30/9), 

hyreshusområden 2004. 

Svarat på enkät Svarat på enkät Svarat på intervju 

Utfall: 

1/10–15/10 16/10–15/11 29/11–12/12 n 

Ekonomiska problem 1,3 2,5 *** 1,1 1 525 

Dagligrökare 1,0 1,0 1,3 1 542 

Riskkonsument av alkohol 1,1 1,3 0,9 1 528 

Fetma 1,1 1,0 0,9 1 478 

Dålig/mycket dålig hälsa 1,3 1,7 2,1 *** 1 524 

Dålig/mycket dålig tandhälsa 1,1 1,7 * 1,6 ** 1 513 

Nedlåtande behandlad 0,9 1,2 0,6 ** 1 520 

Signifikant oddskvot: *(p

Tabell B18. Oddskvoter (OR) och 95 procents konfidensintervall (95% KI) för ekonomiska problem, rökvanor, alkoholvanor 

samt kroppsvikt. Resultat från logistiska regressionsanalyser bland svarande från Hyreshusområden år 2004. 

Utfall: 

Enkät (ref) 

OR 95% KI 

Bortfallsintervju 

Kvinna (ref) 

0,7 0,54 – 0,999 

Man 

18–34 år (ref) 

1,1 0,84 – 1,41 

35–49 år 1,0 0,75 – 1,43 


50–64 år 0,5 0,38 – 0,77 

n=1 295 

65–84 år 

Sverige (ref) 

0,3 0,22 – 0,54 

Övriga Norden 1,3 0,62 – 2,57 

Utanför Norden 

Eftergymnasial utbildning (ref) 

1,3 0,94 – 1,75 

Gymnasial utbildning 1,2 0,90 – 1,70 


Enkät (ref) 

1,1 0,79 – 1,66 


Kvinna (ref) 

1,4 1,01 – 1,85 

Man 

18–34 år (ref) 

1,1 0,86 – 1,44 

35–49 år 2,4 1,64 – 3,52 

Dagligrökare 

50–64 år 2,4 1,63 – 3,51 

n=1 305 

65–84 år 

Sverige (ref) 

1,7 1,12 – 2,66 




1,1 0,81 – 1,53 



n=1 296 

Fetma 

n=1 261 

(forts.) 


Enkät (ref) 

2,5 1,67 – 3,78 


Kvinna (ref) 

0,7 0,43 – 1,29 

Man 

18–34 år (ref) 

1,0 0,67 – 1,62 

35–49 år 0,6 0,33 – 1,04 

50–64 år 0,4 0,25 – 0,78 

65–84 år 

Sverige (ref) 

0,2 0,07 – 0,41 




0,2 0,09 – 0,48 



Enkät (ref) 

1,4 0,72 – 2,74 


Kvinna (ref) 

0,9 0,63 – 1,34 

Man 

18–34 år (ref) 

1,0 0,71 – 1,31 

35–49 år 1,7 1,09 – 2,72 

50–64 år 1,6 1,02 – 2,55 

65–84 år 

Sverige (ref) 

2,1 1,31 – 3,48 




0,9 0,63 – 1,37 


Förgymnasial utbildning 2,1 1,32 – 3,48 

60

Tabell B18 (forts.). Oddskvoter (OR) och 95 procents konfidensintervall (95% KI) för allmänt hälsotillstånd, tandhälsa 

samt förekomst av nedlåtande behandling. Resultat från logistiska regressionsanalyser bland svarande från Hyreshusområden 

år 2004. 

Utfall: 

Enkät (ref) 

OR 95% KI 


Kvinna (ref) 

1,9 1,28 – 2,73 

Man 

18–34 år (ref) 

0,9 0,66 – 1,32 

35–49 år 3,1 1,80 – 5,48 


n=1 288 


n=1 284 

Nedlåtande behandlad 

n=1 291 

50–64 år 3,5 2,00 – 6,20 

65–84 år 

Sverige (ref) 

3,0 1,61 – 5,59 




2,4 1,61 – 3,52 



Enkät (ref) 

2,3 1,35 – 3,82 


Kvinna (ref) 

1,4 0,98 – 1,92 

Man 

18–34 år (ref) 

1,2 0,93 – 1,67 

35–49 år 1,1 0,75 – 1,77 

50–64 år 2,1 1,39 – 3,15 

65–84 år 

Sverige (ref) 

1,6 0,98 – 2,52 




1,8 1,29 – 2,57 



Enkät (ref) 

1,6 1,01 – 2,41 


Kvinna (ref) 

0,5 0,35 – 0,68 

Man 

18–34 år (ref) 

0,8 0,60 – 1,005 

35–49 år 0,6 0,44 – 0,84 

50–64 år 0,5 0,34 – 0,68 

65–84 år 

Sverige (ref) 

0,2 0,12 – 0,30 




1,1 0,79 – 1,48 



61

Tabell B19. Oddskvoter (OR) och 95 procents konfidensintervall (95% KI) för ekonomiska problem, rökvanor samt 

alkoholvanor. Resultat från logistiska regressionsanalyser bland svarande från Hyreshusområden år 2004. 

Utfall: OR 95% KI 

Enkät efter tack- och påminnelsekort 11/9–30/9 (ref) 

Enkät efter påminnelse 1 1/10–15/10 1,0 0,68 – 1,50 


n=1 295 

Dagligrökare 

n=1 305 


n=1 296 

(forts.) 


Bortfallsintervju 29/11–12/12 

Kvinna (ref) 

0,8 0,57 – 1,11 

Man 

18–34 år (ref) 

1,1 0,83 – 1,39 

35–49 år 1,0 0,74 – 1,42 

50–64 år 0,5 0,38 – 0,78 

65–84 år 

Sverige (ref) 

0,3 0,22 – 0,54 




1,2 0,90 – 1,69 




1,1 0,78 – 1,64 




Kvinna (ref) 

1,4 0,99 – 1,88 

Man 

18–34 år (ref) 

1,1 0,86 – 1,44 

35–49 år 2,4 1,64 – 3,53 

50–64 år 2,4 1,63 – 3,53 

65–84 år 

Sverige (ref) 

1,7 1,12 – 2,67 




1,1 0,81 – 1,54 




2,5 1,67 – 3,78 




Kvinna (ref) 

0,8 0,44 – 1,39 

Man 

18–34 år (ref) 

1,0 0,66 – 1,61 

35–49 år 0,6 0,34 – 1,04 

50–64 år 0,4 0,25 – 0,79 

65–84 år 

Sverige (ref) 

0,2 0,08 – 0,42 




0,2 0,08 – 0,47 



62

Tabell B19 (forts.). Oddskvoter (OR) och 95 procents konfidensintervall (95% KI) för Body mass index (BMI), allmänt 

hälsotillstånd, tandhälsa samt förekomst av nedlåtande behandling. Resultat från logistiska regressionsanalyser bland 

svarande från Hyreshusområden år 2004. 

Utfall: OR 95% KI 




Bortfallsintervju 29/11–12/12 1,0 0,64 – 1,42 

Kvinna (ref) 

Fetma 

n=1 261 


n=1 288 


n=1 284 

Nedlåtande behandlad 

n=1 291 

Man 

18–34 år (ref) 

1,0 0,71 – 1,31 

35–49 år 1,7 1,10 – 2,75 

50–64 år 1,6 1,04 – 2,61 

65–84 år 

Sverige (ref) 

2,2 1,33 – 3,55 




0,9 0,62 – 1,35 




Kvinna (ref) 

2,0 1,35 – 3,07 

Man 

18–34 år (ref) 

0,9 0,66 – 1,32 

35–49 år 3,1 1,81 – 5,48 

50–64 år 3,6 2,04 – 6,33 

65–84 år 

Sverige (ref) 

3,1 1,64 – 5,70 




2,3 1,56 – 3,43 




2,2 1,33 – 3,77 




Kvinna (ref) 

1,5 1,02 – 2,09 

Man 

18–34 år (ref) 

1,2 0,93 – 1,67 

35–49 år 1,2 0,75 – 1,77 

50–64 år 2,1 1,41 – 3,21 

65–84 år 

Sverige (ref) 

1,6 0,99 – 2,58 




1,8 1,26 – 2,52 




1,5 0,997 – 2,38 




Kvinna (ref) 

0,5 0,33 – 0,66 

Man 

18–34 år (ref) 

0,8 0,60 – 1,01 

35–49 år 0,6 0,43 – 0,83 

50–64 år 0,5 0,34 – 0,66 

65–84 år 

Sverige (ref) 

0,2 0,12 – 0,30 




1,1 0,80 – 1,51 



63

Olikheter mellan geografiska områden; Tabell B20 

Kolumnen ”Svarsmönster” i tabell B20 ger en sammanfattning av de olikheter i svarsmönster 

för de sex studerade grupperna (Enkät första, Enkät andra, Enkät alla, Intervju, 

Enkät+intervju samt Enkät+kalibrerat) inom respektive geografiskt område. 

Kolumnen ”Prevalens” i samma tabell redovisar skillnader i prevalenser mellan de 

olika geografiska områdena som kan utläsas i tabellerna B2–B15. Observera att skillnader 

i nivån på prevalensandelarna kan skilja sig åt mellan de två geografiska områdena 

utan att de finns skillnader i svarsmönster mellan de två områdena. Då svarsmönstren 

mäter om det finns bortfallsskevheter är det svarsmönstren som kommenteras i rapporten. 

Intressant att notera är dock att för de två sociodemografiska variablerna sysselsättning 

och familjesammansättning där det finns signifikanta skillnader i svarsmönster 

återfinns även statistiskt signifikanta skillnader i prevalenser mellan de två geografiska 

områdena. 

De skillnader som beskrivs i tabell B20 är enbart tendenser om inget annat anges. 

Tabell B20. Sammanfattning av skillnader för området ”Kontrollkommun” i relation till ”Hyreshusområden”. 

Frågeområde Svarsmönster 

(skillnader mellan ”Kontrollkommun” 

och ”Hyreshusområden”) 

64 

Prevalens 

(skillnader mellan ”Kontrollkommun” och ”Hyreshusområden”) 

Födelseland Omvänt mönster för intervjuade Signifikant högre andel Svenskfödda, högre andel 

födda i övriga Norden och signifikant lägre andel 

utomnordiskt födda 

Utbildning Inga direkta skillnader Högre andel med förgymnasial respektive gymnasial 

och lägre andel med eftergymnasial utbildning 

Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är 

relativt konstant över de olika 

svarsgrupperna och inga signifikanta 

skillnader återfinns mellan 

svarsgrupper i kontrollkommunen 

vilket är fallet i hyreshusområden. 

Familjesammansättning Inga signifikanta skillnader mellan 

svarsgrupperna i kontrollkommunen 

vilket är fallet i hyreshusområden. 

Signifikant högre andel förvärvsarbetande bland 

intervjuade kvinnor och bland män, signifikant lägre 

andel studerande bland kvinnor som svarat på enkät 

samt signifikant lägre andel arbetslösa bland intervjuade 

kvinnor och bland män 

Signifikant lägre andel ensamstående och signifikant 

högre andel sammanboende 

Ekonomi Inga direkta skillnader Signifikant lägre andel med problem bland kvinnor 

som svarat på enkät och bland män 

Rökvanor Inga direkta skillnader Signifikant lägre andel dagligrökare bland män 

Riskkonsumtion av alkohol Inga direkta skillnader Lägre andel riskkonsumenter 

Intensivkonsumtion av alkohol Inga direkta skillnader Lägre andel intensivkonsumenter 

Berusningsdrickande Inga direkta skillnader Lägre andel som ofta blir berusade 

BMI Andelen överviktiga är högre bland 

intervjuade män i kontrollkommunen 

Högre andel överviktiga och feta bland kvinnor 

Allmänt hälsotillstånd Inga direkta skillnader Signifikant lägre andel som mår dåligt/mycket dåligt 

bland män som svarat på enkät 

Tandhälsa Inga direkta skillnader Signifikant lägre andel som har dålig/mycket dålig 

tandhälsa bland män samt signifikant högre andel 

som har god/mycket god tandhälsa bland män som 

svarat på enkät 

Olycksfall Annorlunda mönster för både Lägre andel som råkat ut för olycksfall bland kvinnor 

kvinnor och män 

som svarat på intervju och män som svarat på enkät 

Nedlåtande behandlad Inga direkta skillnader Signifikant lägre andel som blivit nedlåtande behandlade 

bland dem som svarat på enkät 

Framtidstro Lägre andel optimistiska i intervjugruppen 

bland kvinnor i kontrollkommunen 

Inga direkta skillnader

Folkhälsoundersökningarna Liv & hälsa 

Inom ramen för enkätundersökningarna Liv & hälsa (urvalsundersökning i befolkningen 18-84 år) och Liv & 

hälsa ung (totalundersökning bland elever i skolår 7 och 9 samt gymnasiet år 2) har nedanstående rapporter 

över länsbornas liv & hälsa publicerats. Du kan beställa rapporterna från Samhällsmedicinska enheten eller 

hämta dem som pdf-filer på vår hemsida www.orebroll.se/samhallsmedicin/infomaterial. 

Rapporter Liv & hälsa 

Liv & hälsa 2008. Resultat från en 

undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, 

hälsa och vårdkontakter. 

CDUST (2008) 

Molarius A, Berglund K, Eriksson C, 

Eriksson H G, Lindén-Boström M, 

Nordström E, Persson C, Sahlqvist L, 

Starrin B, Ydreborg B. Jordmån för 

psykisk hälsa - resultat från enkätundersökningen 

Liv & hälsa år 2004. 

CDUST (2006) 

Elo S, Nicolas I, Boström K. Liv & 

hälsa 2004. Vårdrapport. Länsbornas 

kontakter med hälso- och sjukvården 

och deras åsikter om den. Samhällsmedicinska 

enheten, Örebro läns 

landsting (2006) 

Lindén-Boström M, Eriksson C, Hagberg 

L, Persson C, Ydreborg B. Den 

goda men ojämlika hälsan - Liv & 

hälsa i Örebro län 2004, Samhällsmedicinska 



Liv & hälsa 2004. Resultat från en 

undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, 

hälsa och vårdkontakter. 

CDUST (2005) 

Wallin A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett 

etniskt perspektiv. En rapport från 

undersökningen om hälsa, levnadsvanor 

och livsvillkor, Liv & hälsa 2000. 

Samhällsmedicinska enheten, Örebro 

läns landsting. (2003) 

Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, 

Feldman I, Lambe M, Molarius A, 

Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor 

och hälsa. En rapport från 

undersökningen om hälsa, levnadsvanor 

och livsvillkor, Liv & hälsa 2000. 

CDUST (2003) 

Lindén- Boström M (red). Föräldrars 

livsvillkor och barns hälsa. En rapport 

från undersökningen om hälsa, 

levnadsvanor och livsvillkor, Liv & 

hälsa 2000. (2003) 

Ydreborg B. Den pigga pensionären. Om 

äldres hälsa i Örebro län år 2000. 

Samhällsmedicinska enheten, Örebro 

läns landsting. (2001) 

Eriksson C, Lindén-Boström M, Persson 

C, Skarped G, Wallin A-M, Ydreborg 

B. Den odemokratiska hälsan! En 

rapport från undersökningen om 

hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, 

Liv & hälsa 2000. Samhällsmedicinska 

enheten, Örebro läns landsting. 

(2001) 

Liv och hälsa år 2000. Resultat från en 

undersökning om hälsa, levnadsvanor 

och livsvillkor. CDUST (2000) 

Rapporter Liv & hälsa ung 

Brunnberg E, Lindén-Boström M, Persson 

C. Att höra eller nästan inte höra 

– Liv & hälsa ung 2005 och 2007 i 

Örebro län. Samhällsmedicinska enheten, 

Örebro läns landsting (2009) 

Lindén Boström M, Persson C. Tonåringars 

drogvanor, liv och hälsa i 

Örebro län 1996–2007. Samhällsmedicinska 



Lindén Boström M, Persson C. Tonåringars 

psykiska hälsa - Liv & hälsa 

ung i Örebro län 2005. Samhällsmedicinska 



Artiklar 

Dessutom har ett antal artiklar i 

vetenskapliga tidskrifter publicerats 

med material från Liv & hälsa och 

Liv & hälsa ung. 

Samhällsmedicinska enheten


Vill Du veta mer om folkhälsa och folkhälsoarbete? 

Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Du kan beställa rapporterna 

från Samhällsmedicinska enheten eller hämta dem som pdf-filer på vår hemsida 

www.orebroll.se/samhallsmedicin/infomaterial. 

Nota Bene 

1. Byansansa J, Hellmén O, Wallin A-M. 

”Har dom inte fattat att vi är här för att 

stanna?” En intervjuundersökning bland 

somaliska barnfamiljer. (1999) 

2. Hellid L, Schröder A, Wallin A-M, 

Isacsson P, Kjaergaard D, Öhrman A. 

Näbbtorgsmottagningen. Primärvårdens 

resursteam för flyktingar i Örebro län. 

(1999) 

3. Johansson E, Häggström H. ”Tjejdag 

och jungfrumässa”. Beskrivning och 

utvärdering av en skola/fritidsaktivitet 

med unga flickor i fokus. (2000) 

4. Ydreborg B, Skånberg G. Barnsköterskors 

arbetsinsatser i två kommundelar i 

Örebro 1998-1999. (2000) 

5. Wallskär H, Linderholm S, Elo S. 

”Stressen gjorde oss helt blockerade”. 

Hälso främjande arbete bland undersköterskor 

och sjuksköterskor vid infektionskliniken, 

Regionsjukhuset i Örebro, 

1998-2000. En lägesbild inför det sista 

projektåret. (2000) 

6. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. ”Det 

måste finnas någon som driver på”. Hälsofrämjande 

arbete bland undersköterskor 

och vårdbiträden vid Karlskoga lasarett 

1998-2000. En lägesbild i december 

1999. (2000) 

7. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. 

”Det här är vår chans”. Kvinnors hälsa 

- hälso främ jande arbete bland personliga 

assistenter inom Karlskoga kommuns 

äldre- och handikappomsorg 1998-2000. 

En lägesbild i november 1999. (2000) 

8. Iarpe K, Wallin A-M, Hydén M-L, 

Ahlström I, Skog G. Adam och Eva. En 

interaktiv metod i hälsoundervisning för 

låtutbildade invandrade kvinnor. (2000) 

9. Ydreborg B, Tegerhult A-C. Noraprojektet 

- ett sätt att arbeta med patienter med 

psykosociala besvär inom primärvården. 

(2000) 

10. Ivarsson-Sporrong L, Elo S, Johansson E, 

Landström I, Ryö L. Våld mot kvinnor 

- bemötande och stöd. (2000) 

11. Elo S. Primärvårdens ansvar och medverkan 

i folkhälsoarbetet i Örebro län. 

Underlag för diskussion och planering i 

samverkan. (2000) 

12. Hertting A, Wallskär H. Samtal om hälsa 

med kvinnor i industrin. (2001) 

13. Backteman P, Bergman C, Johansson 

E, Elo S. Unga flickor i Nora kommun 

- flickornas år 1999. Ett lokalt projekt 

för att främja unga flickors livssituation. 

(2002) 

14. Löfvenberg Å, Swift-Johannison A. Att 

bryta mönster - exemplet Tjejkraft i Hällefors. 

(2002) 

15. Geidne J. Resurs för lokalt folkhälsoarbete? 

Utvärdering av Örebro läns 

idrotts för bunds folkhälsoenhet. (2002) 

16. Munksten B, Persson C. Att vara barn 

i Kumla kommun - en betraktelse över 

barns liv och hälsa och kommunens 

organisation av arbetet med barn och 

ungdom. (2002) 

17. Ydreborg B, Tegerhult A-C, 

Engholm R. Mötet-ett verktyg för att 

hantera livet. Uppföljning av Noraprojektet 

efter ett år. (2002) 

18. Geidne J, Ydreborg B. Uppföljning av 

projekt Kumla skofabrik. (2002) 

19. Lindén-Boström M. Drogvanor bland 

elever i årskurs 9 i Örebro län. (2003) 

20. Geidne J, Häggström H. Kumla Rehabutvärdering 

av en multiprofessionell rehabiliteingsutredning 

i samverkan. (2003) 

21. Leijen T. Gemensamt föräldraskap-med 

pappor i fokus! Ett utvecklingsarbete 

om föräldraskap utifrån vad män tänker. 

(2003) 

22. Persson C, Fernberg O. Socioekonomiska 

kluster i Örebro län - tandhälsa 

hos barn och ungdomar . (2003) 

23. Nybäck M. Lokalt folkhälso arbete i 

norra Örebro län med fokus på barn och 

ungdom. (2004) 

24. Hagberg L, Fahlström G, Falk C. Utvärdering 

av Hälsotorg på apotek.- utvärdering 

av ett treårigt projekt på apoteket 

Hjorten i Örebro. (2004) 

25. Nilsson L, Hälsovetare på apotek - en 

kompletterande utvärdering av projektet 

”Hälsotorg” på apoteket Hjorten i Örebro. 

(2004) 

26. Nilsson L. Avtal för strategiskt folkhälsoarbete 

i Örebro län. En utvärdering efter 

halva avtalsperioden. (2004) 

27. Nilsson L. Samverkan kring folkhälsoarbete 

i Örebro län. Slutrapport för 

avtalsperioden 2003-2006. (2007) 

www.orebroll.se/samhallsmedicin 

Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro. 

Besöksadress: Eklundavägen 11, Örebro. E-post: samhallsmedicin@orebroll.se 

Telefon 019–602 74 00, telefax 019–602 70 49 

28. Laurén M. Inventering av skaderegistrering 

i Örebro län 2004. (2007) 

29. Hagberg L, Danesjö-Gustafsson A, 

Johansson M, Modin T. Införande av 

fysisk aktivitet på recept i primärvården i 

Örebro län 2004-2006. (2007) 

30. Hagberg L. Samhällsekonomiska effekter 

av samordnad rehabilitering och finansiell 

samordning. (2008) 

31. Hagberg L. Utvärdering av psoriasisskola 

vid hudkliniken, Örebro läns landsting. 

(2008) 

32. Nilsson L. Brickebacken - en hälsosam 

stadsdel. Ett folkhälsoprojekt i Örebro 

kommun. (2009) 

33. Nilsson L. Nätverk som utvecklingskraft, 

en utvärdering av Hälso-och sjukvårdens 

nationella nätverk för FaR. (2010) 

34. Philipson A. Socialt och emotionellt 

lärande i grundskolan- hinder och möjligheter 

vid implementering. (2010) 

35. Hellberg J, Björklund P. Liv och hälsa 

ung i Örebro län- hur använder rektorer 

resultatet? (2010) 

36. Nilsson L, Dialogforum som verktyg 

för politisk samverkan - ett försök att 

samordna folkhälsoinsatserna i Örebro 

län. (2010) 

Laboremus 

1. Hagberg L. Ska primärvården behandla 

med fysisk aktivitet? En hälsoekonomisk 

analys av MÅ BRA-projektet.(2002) 

2. Nilsson L. Fysisk aktivitet på recept i 

primärvården. En implementeringsstudie 

i Örebro län (2005) 

3. Nilsson L, Lindén-Boström M. Livskunskap 

- ett gymnasieämne i alkoholpreventionens 

tjänst? (2006) 

4. Nilsson L. Ordination av fysisk aktivitet 

på recept i sjukhusmiljö. Förskrivarnas 

tilltro till metoden. (2007) 

5. Omberg L, Sjökvist B. Fånga dagen - 

frigör morgondagen. Unga kvinnors 

uppfattning av ett gott liv. (2007) 

6. Persson Carina, Ekbäck Gunnar, 

Nyström Elizabeth. Socioekonomiska 

kluster i Örebro län- tandhälsa hos barn 

och ungdomar 2007. (2009) 

7. Lindén Boström M, Persson C. Bortfall 

i folkhälsoenkäter- Spelar det någon 

roll? Uppföljning av Liv & hälsa 2004 i 

Örebro län. (2010)

Bortfall i folkhälsoenkäter- Spelar det någon roll? - Örebro läns ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?