8 minuters introduktion till bränsleceller - Swerea

More documents

Recommendations

Info

Backupenergi Backupenergi för telekombasstationer har varit den första civila genomslagsmarknaden för bränsleceller. Tekniken konkurrerar med blybatterier och dieselgeneratorer. Endast PEMFC förekommer. För backupenergi är det ett mindre problem att det ännu inte finns någon vätgasinfrastruktur, eftersom det endast är vid enstaka strömavbrott som vätgasen förbrukas. Backupenergi med bränsleceller för IT och sjukhus har haft en trögare start, men är på gång. Bärbar elektronik Dagens mobiltelefon skall ha energislukande 3G, stor ljusstark skärm, lång drifttid per laddning, kamera, datorkraft, GPS och därtill gärna vara tunnare. Litiumjonbatteriernas kapacitet räcker inte för denna utveckling och någon större ökning av energidensiteten är inte inom sikte de närmaste åren. Bränsleceller, och främst DMFC, kan här utgöra lösningen. Bränsleceller kan ge mycket långa drifttider och drifttiden kan enkelt förlängas genom att fylla på några centiliter mer metanol. Problemet är att det är svårt att göra de kompletta bränslecellssystemen med fläkt, styrelektronik och tank tillräckligt kompakta. Genomslaget har därför dröjt mer än vad produktutvecklarna själva trott. Hittills har vi mest sett militär utrustning med höga prislappar. Toshiba släppte en bränslecellsdriven laddare för bärbara datorer på den japanska marknaden i oktober 2009. Vätgasskåp för telekombackup Fältprov hos TeliaSonera Toshibas DMFC laddare för bärbara datorer. Serieproducerad för den japanska marknaden från oktober 2009
Vanliga argument mot bränsleceller Det har ”alltid” påståtts vara 10 år tills vi får bränslecellsbilar. Området har lidit av allt för många överoptimistiska bedömningar, vilket har skadat förtroendet. Det finns tecken på att trenden nu är bruten. Bilindustrins bedömning att serieproduktion av bränslecellsbilar startar 2015 har stått oförändrad i tre års tid nu. Teknikutvecklingen har varit mycket snabb. År 2003 var det svårt att köpa ett bränslecellssystem. År 2005 var det lätt att köpa system, men tillförlitligheten var miserabel. Från år 2008 började vi se tillförlitliga system. Kvar står ett omfattande arbete med att sänka kostnaderna. Djupa studier av material- och produktionskostnader visar att vägen är möjlig. Vätgassamhället är orimligt. Det är för dyrt att bygga upp infrastrukturen. I Sverige har vi på kort tid fått en infrastruktur för E85 (Etanolbränsle), är på god väg att få en infrastruktur för biogas/naturgas och utbyggnaden av en infrastruktur med vätgastankstationer har börjat i skandinavien. En studie för amerikanska förhållanden visar att en utbyggnad som skulle ge 85% av befolkningen tillgång till en vätgastankstation inom 8 km skulle kosta 150 SEK per person inom täckningsområdet. Det går åt för mycket platina. Platinareserven räcker inte. Det går åt tre gånger så mycket platina till en bränslecellsbil som till en bensinbil med 3-vägs katalysator. Det är lättare att återvinna platina från bränslecellen. Den förbrukade mängden platina efter återvinning blir ungefär lika stor för de bägge fordonstyperna. Räknat på dagens teknologi, så skulle platinareserven räcka i 1.400 år om alla bilar var bränslecellsbilar. Mängden platina som behövs i en bränslecell har dock hittills minskat med 90% på tio år och utvecklingen fortsätter. 15 10 5 0 1995 2000 2005 2010 Antal år tills vi får bränslecellsbilar enligt olika tidningsartiklar mellan 1997 och 2006. Vätgastankstationer i Skandinavien Grön = Befintlig Gul = Under uppbyggnad Röd = Under utredning
Page 1 and 2: 8 minuters introduktion till bräns
Page 3 and 4: Vanligaste bränslecellstyperna Kor
Page 5: Vilka applikationer passar bränsle
Page 9: Swerea IVF erbjuder Marknadsanalyse

8 minuters introduktion till bränsleceller - Swerea

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?