VINDKRAFTEN TILLTAR Följande rapport grundar sig ... - Saunalahti

K är kapitalkostnaderna; E är producerad energi per år; O är driftskonstnader etc per
producerad energienhet; r är räntan; n är antal avskrivningsår. Priset är räknat utan
inflationsjusteringar varvid realräntan i kraftverksammanhang brukar antas ligga mellan
5% - 8%. För att höja lönsamheten bör man minimera lånebehovet (för att undvika
räntor). En utväg, förutom aktier, är att medlemmar ger lån till bolaget under
marknadsräntan. I Finland kan dessutom HIM komma emot med statsbidrag motsvarande
nästan hälften av investeringskapitalet. Överlag uppskattas "vinsten" för aktierna i ett
vindkraftbolag (som tas ut i energi) bli omkr 4 % - 5 % vilken uppgavs motsvara en
skattebelagd ränteavkastning kring 7 % på bank.
Tekniken
Såsom tillverkarnas företrädare betonade vid seminariet, är den största utmaningen för
tillverkaren den, att få fram tekniska lösningar vilka gör att vindkraftverket kan fungera i
minst 20 år utan avbrott i storm, regn, kyla och sol. Bland annat måste propellern regleras
vid hård vind (över 25 m/s). De danska tillverkarna använder sig härvid av en enkel
passiv metod (utan bladvinkelreglering) som baserar sig på den s.k. stallningseffekten.
Vid höga vindhastigheter och konstant rotationshastighet ökar anfallsvinkeln varvid
separationspunkten på ovansidan av propellervingen flyttas mot framkanten. Ett
backflöde uppkommer på ovansidan som minskar propellervingens lyftkraft. (Det finns
också "normala" aerodynamiska virvlar som är nödvändiga för att propellern
överhuvudtaget skall drivas runt). Vid propellerspetsarna har man ytterligare hydrauliskt
vridbara blad vilka bromsar in propellern. En mikroprocessor styr regulatorerna.
Bladvinkelregulatorer har den fördelen att de ger ett högre startmoment för propellern
varför vindkraftverket kan utnyttja svagare vindar än det stallningsreglerade
vindkraftverket.
Som ett exempel följer ytterligare några tekniska data för Bonus 300 kW:s
vindkraftverk: 3-bladspropellerns diametern är 31 m och gör 31 varv per minut;
startvinden är 5m/s medan den nominella effekten uppnås vid 15 m/s; 50 Hz växelström
med 400 Volts spänning alstras via en asynkrongenerator; slutligen står hela turbinen på
ett 30 meter högt torn.
Enligt undersökningar kan man uppskatta ett standardvindkraftverks årliga
energiproduktion i kWh per kvm av propellerns sveparea genom att multiplicera kubiken
av vindens medelhastighet med 2.5:
E = 2.5 V 3
För europeiska vindkraftverk uppgick treårsmedelvärdet 1989 till 536 kWh per år och
kvm sveparea. (1 ton tung brännolja motsvarar 11 MWh). För ett välplacerat
vindkraftverk kan man enkelt uppskatta årsproduktionen i MWh genom att fördubbla den
nominella effekten uttryckt kW; således borde en 500 kW:s mölla producera omkr 1000
MWh i året. Den genomsnittliga kapacitetsfaktorn är omkr 20 - 25 % (genomsnittlig
producerad effekt jämförd med den nominella effekten). Vindkraftverken uppges av
tillverkarna ge tillbaka energin som gått till deras tillverkning på ett år.
En viktig utmaning för vindkrafttillverkarna vore att konstruera olika vindkrafttyper
som lämpar sig för platser med olika sorts vindförhållande och användning (från pumpar
till elkraftverk). Givet ett visst sorts vindförhållande på en plats så borde det finnas