Nya Professorer: Installation hösten 2011 - Uppsala universitet

av 1920-talet till slutet av 1970-talet, hade lärostolen endast två innehavare:
anton fridrichsen och harald riesenfeld. fridrichsen var norrman men
hade utbildats i Tyskland. han hade disputerat i strasbourg 1925, och när
han kom till Uppsala tre år senare var han redan en internationellt erkänd
forskare i exegetik. Under professorstiden strävade han efter att förena kyrkan
och den teologiska forskningen men utan att ge avkall på de vetenskapliga
kraven. han ställde höga krav på sina elever när det gällde kunskaper i
de bibliska språken, och han ledde ingående studier av källtexterna. Därtill
framträdde fridrichsen som populärvetenskaplig författare, och han lyckades
sprida intresset för den exegetiska forskningens landvinningar långt utanför
universitetets gränser.
fridrichsen avled på hösten 1953 vid sextiofem års ålder. han efterträddes
av sin elev harald riesenfeld, som 1947 hade disputerat och blivit docent på
avhandlingen Jésus transfiguré. I likhet med sin företrädare bedrev riesenfeld
inträngande bibelfilologiska studier. Åren 1972 till 1981 spelade han en central
roll inom den bibelkommission som utgav Nya testamentet i nyöversättning.
Uppdraget inom bibelkommissionen innebar att han var tjänstledig från professuren
under en längre period på 1970-talet. Tillsammans med sin kollega
Gösta lindeskog utgav han läroboken Inledning till Nya testamentet. riesenfeld
avgick 1979 och avled sommaren 2008 vid nittiofem års ålder.
efter harald riesenfeld följde lars hartman, som hade disputerat i Uppsala
1966 och vikarierat på professuren sedan våren 1973. sedan riesenfeld meddelat
sin avsikt att kvarstå som professor intill dess han 1979 skulle uppnå den
övre gällande pensionsgränsen – men på grund av sitt arbete inom bibelkommissionen
inte vidare skulle återgå i tjänst – utlystes lärostolen 1977. På nyåret
1978 tillträdde hartman professuren, således året före riesenfelds emeritering.
Inför hartmans tillträde bytte professuren namn från ”exegetik” till ”Nya
testamentets exegetik”, vilket ytterligare underströk den ordning som de facto
varit rådande under mer än sjuttiofem år. hartman har i sin forskning bland
annat behandlat markusevangeliet, Nya Testamentets brev och dess judiska
och hellenistiska rötter. han utsågs 1990 till forskningschef vid svenska kyrkans
forskningsråd, varför han var tjänstledig från professuren under de sista
fem åren före pensioneringen 1995. ansvaret för ämnet Nya testamentets ex-
45