Uppföljning av 16 nationella forskarskolor - Högskoleverket
Uppföljning av 16 nationella forskarskolor - Högskoleverket
Uppföljning av 16 nationella forskarskolor - Högskoleverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tillgängligheten för doktorander som står utanför <strong>forskarskolor</strong>na kan begränsas<br />
<strong>av</strong> annat än platsbrist. Det kan till exempel handla om i vilken utsträckning<br />
<strong>forskarskolor</strong>na gått ut med information om kurserna. Också kursernas<br />
form och lokalisering kan utgöra hinder. I de fall kurser genomförs i<br />
internatform, kanske till och med utomlands, torde de vara mer otillgängliga<br />
för övriga doktorander eftersom dessa vanligen själva får fi nansiera eventuella<br />
resor och uppehälle. 98<br />
När det gäller seminarierna varierar det huruvida dessa välkomnar också<br />
doktorander utanför forskarskolan. Forskarskolan i genomik och bioinformatik<br />
(GU) företräder helt klart en mer välkomnande och öppen form, och<br />
kallar till och med sin seminarieserie för ”Open Days in Genomics and Bioinformatics”.<br />
På forskarskolans hemsida står det: ”Th e research school will arrange<br />
four seminars/mini-symposiums per year. To stress that these events are<br />
open to everyone interested, and not only to students and supervisors directly<br />
linked to the research school, they will be called Open day in Genomics and<br />
Bioinformatics”.<br />
Nytänkande och utveckling <strong>av</strong> kurser<br />
Hittills har <strong>forskarskolor</strong>nas kursverksamhet beskrivits. Men vad, om något,<br />
i kursverksamheten har inneburit nytänkande och/eller utveckling?<br />
Till att börja med kan man konstatera att många skolor har utvecklat nya<br />
kurser. Såväl innehåll, form som kvalitet ingår i utvecklingen <strong>av</strong> kurserna<br />
– mer eller mindre. När det gäller utvecklingen <strong>av</strong> innehållet i nya kurser har<br />
några föreståndare nämnt att man utvecklat kurser som är mindre specialiserade<br />
och mer mångvetenskapliga.<br />
När det gäller formen använder fl era <strong>forskarskolor</strong>, som beskrevs tidigare,<br />
internat. Skälet är ofta att fl era lärosäten är inblandade. Föreståndarna har<br />
olika uppfattningar om huruvida detta är en positiv utveckling eller inte.<br />
Några tycker att internatformen har fungerat bra, medan andra hade föredragit<br />
mer löpande kurser.<br />
Finns det några indikationer om att <strong>forskarskolor</strong>nas kurser innebär förbättrad<br />
kvalitet? Ett exempel är att några <strong>forskarskolor</strong> har utvecklat olika nivåer<br />
<strong>av</strong> kurser, där mer <strong>av</strong>ancerade kurser bygger vidare på kurser <strong>av</strong> mer grundläggande<br />
karaktär. 99 Forskarskolan i språkteknologi nämner att man upplever<br />
det som att kvaliteten på kurserna har höjts i och med att fl era lärosäten<br />
samverkar: specialistkompetens från olika lärosäten/institutioner har kunnat<br />
tas tillvara. Forskarskolan i läkemedelsvetenskap rapporterar goda erfarenheter<br />
<strong>av</strong> kurssamverkan med industrin. Läkemedelsindustrin har ställt upp med<br />
såväl lärare, instrument som lokaler. Andra kvalitetsdrivande faktorer som<br />
nämns är större och mer sammanhållna doktorandgrupper, ett större utbud<br />
<strong>av</strong> kurser, mer riktade kurser, kurser <strong>av</strong> mer internationell karaktär samt mer<br />
regelbundet återkommande kurser.<br />
46
Change language