Bygga en framtid för det vilda - WAZA

More documents

Recommendations

Info

POPULATIONSSKÖTSEL 32 4.6 Globala samarbetsprogram för uppfödning Globala samarbetsprogram för uppfödning, som finns för vissa arter, har internationella stamböcker och en internationell artkoordinator, som bedömer den roll individuella djur, institutioner och regioner skall spela från en global synpunkt. Dessa program kan drivas under överinseende av en nationell myndighet, som kan äga alla eller de flesta av de djur som ingår i uppfödningsprogrammet. Globala program kan maximera utbytet av samlingars populationer genom att man undviker tänkbara motstridiga eller till och med konkurrerande mål i olika regioner. Till exempel kan försök att bygga upp regionala program för vissa arter i dessas utbredningsområde äventyras av förflyttning av genetiskt betydelsefulla djur, som tillförs program i andra 4.7 Äganderätt och populationsskötsel Äganderätten till djur fortsätter att vara en viktig aspekt för strukturen och genomförandet av samarbetsprogram för uppfödning. I vissa program stannar äganderätten kvar hos regeringarna i länderna inom utbredningsområdet, och djuren och all avkomma är bara ett lån. Äganderätten är därför oftast inte något problem inom populationsskötseln. Andra program utfärdar rekommendationer om djurtransaktioner utan att ta upp äganderätten. De lämnar alltså till den individuella anläggning som är inblandad att avgöra om djuren lånats, bytts eller sålts/köpts. Fördelarna med att låna djur innefattar bland annat att äganderätten till genetiskt värdefulla djur stannar kvar hos den ursprunglige ägaren, och att ett deltagande i ett ömsesidigt låneutbyte mellan institutioner ökar tillgången till ett större spektrum av individer i samlingen. Vissa djurparker måste emellertid förlita sig på intäkterna från försäljning av djur för att, åtminstone delvis, finansiera sina uppfödningsprogram. Detta komplicerar transaktioner mellan 4.8 Beslagtagna och övergivna djur Ett problem för vissa uppfödningsprogram är beslagtagna eller övergivna djur. De kan illegalt ha hållits som sällskapsdjur eller beslagtagits vid försök till illegal import. Det kan röra sig om djur, som räddats och överlämnats till viltvårdande myndigheter, eller också vilda problemdjur, som av viltvårdande myndigheter infångats för att inte orsaka konflikter mellan människor och djur. Vid assimilering av beslagtagna och övergivna djur i ett uppfödningsprogram måste följande punkter beaktas: • Tveksam hälsa, sjukdomsrisker • Ursprung tveksamt på grund av brist på livshistoria (vildfödda, infångade, taxonomi) • Tveksamt släktskap mellan individer i beslagtagna grupper WZACS 2005 regioner. Det kan också hända att ett regionalt program skickar övertaliga djur (och genetiskt betydelselösa djur) till andra regioner som, när de mobiliserar sina resurser för att bygga upp sitt eget regionala skötselprogram, plötsligt upptäcker att deras föräldradjur har föga genetiskt värde sett i ett globalt perspektiv. I vissa taxa kan det vara så att en samordnad insats i flera regioner är nödvändig för att bibehålla en frisk och livsduglig population. I andra fall kan kanske varje region för sig klara av att bibehålla en underart eller art i ett större taxon, inom vilket flera taxa kräver förvaltning. En samordnad tilldelning av resurser till världens djurparker och akvarier är nödvändig för att undvika fragmentering av resurser och onödiga dubbelinsatser. institutioner och kan begränsa effektiviteten i samarbetsprogram för uppfödning, eftersom dessa djurparker kan föredra att sälja djur hellre än att underställa dem samordnarens förvaltning. Starka intressekonflikter kan uppkomma i djurparker och akvarier med stora ekonomiska intressen i den population man förvaltar. De kan vara ovilliga att fullfölja rekommendationer att upphöra med uppfödning eller att skicka djur till andra institutioner för att avla på djur man inte själv äger. Dessa problem är särskilt relevanta, när samarbetsprogram för uppfödning innefattar enskilda privatpersoner. Artkoordinatorerna måste uppskatta kostnader och fördelar med att i programmet ta med de institutioner, offentliga eller privata, som har kommersiella intressen av de arter som förvaltas. Dylika deltagare kan visserligen hålla och (mot betalning) göra tillgängliga genetiskt värdefulla djur, men deras kommersiella intressen kan på andra sätt komplicera eller till och med skada programmets trovärdighet. Se även Kapitel 9. Å andra sidan kan friska beslagtagna eller räddade, som vilda infångade djur ge ett uppfödningsprogram möjligheten att friska upp beståndet av föräldradjur eller att byta ut gamla djur, som inte längre förökar sig, mot nya, yngre djur. De flesta uppfödningsprogram har inte byggts upp med lämpligt antal föräldradjur. Periodisk tillförsel av nya, obesläktade djur kan vara till fördel för sådana program. Varje ansträngning måste emellertid göras för att garantera att alla individer som tas med är friska, med känd taxonomi, vildfödda (eller, om de är födda i en samling, med känd släktskap med populationen) och lämpligt placerade. WAZA och IUCN har tagit fram detaljerade riktlinjer för hur djurparker, akvarier och viltvårdande myndigheter skall hantera beslagtagna djur (kan fås från WAZA och via IUCNs webbplats ./Final text 15 Jan AF.doc.
33 POPULATIONSSKÖTSEL 4.9 Nationella och internationella regelverk En intensiv populationsskötsel för bevarandeinsatser kräver förflyttning av djur. Detta innefattar bland annat: byte av djur mellan underenheter av ex situ-populationen, introduktion av vilda djur i existerande ex situ-populationer för genetisk förbättring, uppbyggande av nya ex situ-populationer med vilda djur och byte av djur mellan in situ- och ex situ-populationer för ömsesidig förbättring. Många av dessa överföringar – som planeras inom ramen för artens bevarande – innebär korsande av gränser mellan nationer och kontinenter. Djurparker och akvarier måste följa nationell och internationell lagstiftning i samband med djurförflyttningar. För att göra populationsskötsel effektiv, vilket är av största vikt för arternas bevarande, måste emellertid befintlig och kommande lagstiftning anpassas och utvecklas för att lämna öppna rikliga möjligheter att förflytta djur och genetiskt material mellan registrerade djurparker och akvarier och mellan in situ- och ex situ-populationer. Det är procedurer av den typ som finns 4.10 Populationsskötsel in situ och ex situ: planer för skötsel av metapopulationer Ett förstahandsmål för samarbetsprojekt avseende uppfödning ex situ av hotade och starkt hotade arter är att stödja bevarandearbetet in situ. Detta kan ske genom räddande av arter, som löper överhängande risk att utrotas i naturen, genom Ex situ Region A Nytt blod (djur, gameter) In situ Reintroduktion (djur, gameter) Djur eller gameter Djur eller gameter listade nedan som krävs för genomförandet av lagstiftningen. De kan tyvärr vara tidskrävande och komplicerade och därför orsaka onödiga dröjsmål: • CITES-bestämmelser och besläktad nationell och internationell lagstiftning, som reglerar import och export av djur tillhörande starkt hotade arter • Nationell lagstiftning, som begränsar import av djur (både domesticerade och vilda) för att förhindra införsel av sjukdomar • Nationella lagar eller bevaranderegler gällande utflyttning eller reintroduktion av djur från respektive till ett naturligt habitat • Nationell lagstiftning, som tillkommit som ett resultat av Convention on Biological Diversity (CBD), som gäller kontrollen av ”bio-piracy” och ett lands suveräna rätt till den biologiska mångfalden • Nationell lagstiftning med syfte att förhindra införande av främmande arter, som har invasiv potential forskning, undervisning eller marknadsföringsinsatser, som stödjer in situ-populationer eller helt enkelt som genetiska eller demografiska reservoarer, som fungerar som backup för starkt hotade vilda populationer. Nytt blod (djur, gameter) Ex situ Region B Figur 4.1. Skötsel av metapopulationer innefattar hantering av en uppsättning interagerande populationer, både in situ och ex situ gentemot ett gemensamt mål. Detta kan involvera ett antal komponenter: utbyte mellan större uppfödningsanläggningar (stora cirklar), utplacering av djur som blivit för gamla för uppfödning eller tagits ur denna till perifera anläggningar (mindre cirklar och prickade linjer), flyttning av djur mellan regioner, reintroduktion av på djurparker födda djur i ursprungliga habitat samt periodisk överföring av vilda djur till ex situ-populationer. Framtida framsteg inom reproduktiva tekniker kan innebära att överföring av gener mellan enheter i metapopulationen kan ske genom överföring av djur eller gameter. WZACS 2005
Page 1 and 2: WORLD ASSOCIATION OF ZOOS AND AQUAR
Page 3 and 4: 3 ALLMÄNT Innehåll Allmänt Inneh
Page 5 and 6: 5 ALLMÄNT Inledning World Associat
Page 7 and 8: 7 INLEDNING Inledning "Idag lever a
Page 9 and 10: 9 INLEDNING Där betonar man de ens
Page 11 and 12: 11 INTEGRERING AV BEVARANDEARBETET
Page 13 and 14: 13 INTEGRERING AV BEVARANDEARBETET
Page 15 and 16: 15 VILDA POPULATIONER 2.2 Internati
Page 17 and 18: 17 VILDA POPULATIONER 2.5 Det vilda
Page 19 and 20: 19 VILDA POPULATIONER 2.10 Utvärde
Page 21 and 22: 21 VETENSKAP OCH FORSKNING Forsknin
Page 23 and 24: 23 VETENSKAP OCH FORSKNING Box 3.3
Page 25 and 26: 25 VETENSKAP OCH FORSKNING 3.9 Utv
Page 27 and 28: 27 VETENSKAP OCH FORSKNING Ämne An
Page 29 and 30: 29 POPULATIONSSKÖTSEL • tillräc
Page 31: 31 POPULATIONSSKÖTSEL 4.4 Redskap
Page 35 and 36: 35 INFORMATION OCH UTBILDNING Kapit
Page 37 and 38: 37 INFORMATION OCH UTBILDNING Djurp
Page 39 and 40: 39 INFORMATION OCH UTBILDNING 5.9 F
Page 41 and 42: 41 INFORMATION OCH UTBILDNING Rekom
Page 43 and 44: 43 KOMMUNIKATION Vad djurparkerna k
Page 45 and 46: 45 KOMMUNIKATION kunskaper som har
Page 47 and 48: 47 KOMMUNIKATION Kritiska grupper D
Page 49 and 50: 49 PARTNERSKAP OCH POLITIK Genom at
Page 51 and 52: 51 PARTNERSKAP OCH POLITIK Fältpro
Page 53 and 54: 53 PARTNERSKAP OCH POLITIK Tvilling
Page 55 and 56: 55 HÅLLBARHET Kapitel 8 Hållbarhe
Page 57 and 58: 57 HÅLLBARHET 8.4 Hållbarhetens f
Page 59 and 60: 59 ETIK OCH DJURENS VÄLBEFINNANDE
Page 65 and 66: 65 BILAGOR Bilaga 1 Förkortningar
Page 67 and 68: 67 BILAGOR Bilaga 2 Ordlista adapti
Page 69 and 70: 69 BILAGOR Bilaga 3 Tack Det här d
Page 71 and 72: 71 BILAGOR Peter Olney, Storbritann

Bygga en framtid för det vilda - WAZA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?