Kartläggning av hur mottagningar i Nationella ... - Göteborg

Kartläggning av hur mottagningar i
Nationella Cannabisnätverket arbetar
med tidiga interventioner vid cannabisanvändning
Karin Patriksson

Innehåll
Sammanfattning…………………………………………………………………………………………………………………………...2
1. Inledning…………………………………………………………………………………………………………………………..3
1.1. Syfte och målgrupp…………………………………………………………………………………………………………3
1.2. Behandlingstermer…………………………………………………………………………………………………………3
1.3. Rapportens innehåll……………………………………………………………………………………………………....3
2. Tillvägagångssätt……………………………………………………………………………………………………………….4
2.1. Urval och bortfall……………………………………………………………………………………………………………4
2.2. Mottagningar som ingår i kartläggningen……………………………………………………………………….4
2.2.1. Mottagningarnas organisationstillhörighet…………………………………………………………5
2.2.2. Mottagningarnas åldersindelning……………………………………………………………………….5
3. Resultat…………………………………………………………………………………………………………………………….6
3.1. Enskilda samtal med ungdomen……………………………………………………………………………………..6
3.1.1. Har ni enskilda samtal med ungdomen……………………………………………………………….6
3.1.2. Är föräldrarna med vid första träffen………………………………………………………………….7
3.1.3. Hur ofta träffar ni ungdomarna enskilt……………………………………………………………….7
3.1.4. Obligatoriska inslag i de enskilda samtalen…………………………………………………………8
3.1.5. Fokus i samtalen med ungdomarna…………………………………………………………………….8
3.1.6. Den metod/det förhållningssätt som används i mötet med ungdomen………………9
3.1.7. Hur man arbetar i rummet med ungdomen………………………………………………………10
3.2. Familjesamtal……………………………………………………………………………………………………………….11
3.2.1. Fördelning mellan samtal med ungdomen och familjesamtal……………………………11
3.2.2. Obligatoriska inslag i familjesamtalen……………………………………………………………….12
3.2.3. Fokus i familjesamtalen…………………………………………………………………………………….13
3.2.4. Den metod/det förhållningssätt som används vid familjesamtal……………………….14
3.2.5. Hur man arbetar i rummet vid familjesamtal…………………………………………………….15
3.2.6. Syskons delaktighet…………………………………………………………………………………………..16
3.3. Föräldrasamtal……………………………………………………………………………………………………………..17
3.3.1. Erbjuds föräldrarna egna samtal och hur ofta…………………………………………………..17
3.3.2. Obligatoriska inslag i föräldrasamtalen……………………………………………………………..18
3.3.3. Fokus i föräldrasamtalen…………………………………………………………………………………..18
3.3.4. Den metod/det förhållningssätt som används vid föräldrasamtal……………………..19
3.3.5. Hur arbetar man i rummet vid föräldrasamtal…………………………………………………..19
3.3.6. Föräldragrupper………………………………………………………………………………………………..20
3.4. Samtal tillsammans med annan viktig person – nätverkssamtal……………………………………21
3.4.1. Obligatoriska inslag och fokus i nätverksamtalen………………………………………………22
3.4.2. Den metod/det förhållningssätt som används vid nätverkssamtal…………………….23
3.5. En jämförelse mellan den metod/det förhållningssätt som används vid enskilda
samtal med ungdomen, familjesamtal, föräldrasamtal och nätverkssamtal……..24
3.6. Provtagning, tester, bedömningsinstrument/dokumentationssystem………………………….25
3.6.1. Urinprov……………………………………………………………………………………………………………25
3.6.2. Tester, bedömningsinstrument/dokumentationssystem…………………………………..26
3.7. Speciellt utarbetade program ………………………………………………………………………………………29
4. Sammanställning av de 11 speciellt utarbetade programmen/kortprogrammen……………..30
4.1. Jämförelse mellan de 11 kortprogrammen…………………………………………………………………….30
4.2. Obligatoriska inslag i de 11 kortprogrammen………………………………………………………………..33
5. Avslutande diskussion och framåtblickande…………………………………………………………………….34
6. Referenslista……………………………………………………………………………………………………………………37
7. Bilaga………………………………………………………………………………………………………………………………38
1

Sammanfattning
Denna rapport bygger på en kartläggning som gjorts bland mottagningar i Nationella Cannabisnätverket.
Syftet har varit att ta reda på hur man på dessa mottagningar arbetar med tidiga interventioner
vid cannabisanvändning med målgruppen ungdomar/unga vuxna som har rökt cannabis men inte
i den omfattningen att de bedöms vara i behov av HAP (Haschavvänjningsprogrammet) och/eller är
för unga för HAP. Kartläggningen kommer tillsammans med en kunskapsinventering av tidiga interventioner
vid cannabisanvändning (Turner, 2013) utgöra kunskapsunderlag för framtagande av ett
program för tidig intervention vid cannabisanvändning.
I rapporten presenteras mottagningarnas svar inom olika frågeområden. Den första delen handlar
hur man arbetar i olika former av samtal såsom; Enskilda samtal med ungdomen, Familjesamtal, Föräldrasamtal
och Samtal med annan viktig person – Nätverkssamtal. Därefter beskrivs om och hur
mottagningarna arbetar med provtagningar, tester och bedömningsinstrument/dokumentationssystem.
Hur vanligt det är att mottagningarna har ett speciellt utarbetat program för målgruppen
finns redovisat samt en sammanställning av dessa program.
Resultaten visar att majoriteten arbetar med en kombination av enskilda samtal med ungdomen och
familjesamtal. När det gäller metod/förhållningssätt så är MI, kognitiv och systemteoretisk metod/
förhållningssätt de mest vanliga, ofta kombineras två eller alla tre av dessa. Majoriteten erbjuder
alltid eller ofta föräldrarna egna samtal. En tredjedel av mottagningarna arbetar med föräldragrupper
för denna målgrupp. Samtal tillsammans med annan viktig person – nätverkssamtal visar sig inte lika
vanligt förekommande, ingen har svarat att de alltid gör det och endast 17 procent att de ofta gör
det. Över två tredjedelar av mottagningarna erbjuder alltid urinprov som en del av behandlingen,
endast en mottagning har svarat att de aldrig gör det. Bland mottagningarna har 76 procent angivit
att de använder ett eller flera psykologiska test eller andra test. Bland mottagningarna har också 56
procent angivit att de använder ett eller flera bedömningsinstrument/dokumentationssystem.
Bland mottagningarna som ingår i denna kartläggning visar det sig att över en tredjedel, 37 procent,
uppger att de har ett speciellt utarbetat program för denna målgrupp och där flertalet av dem har
detta program dokumenterat. En sammanställning av dessa program finns med i rapporten.
I den avslutande diskussionen görs ett försök till en jämförelse mellan resultaten i kunskapsinventeringen
(Turner, 2013) och resultaten i denna kartläggning. Direkta jämförelser har varit svåra att göra
då resultat från kunskapsinventeringen inte fanns när enkäten för denna kartläggning utformades.
Trots detta visar kartläggningen att många av de 48 mottagningar som deltagit arbetar på ett sätt
som i mångt och mycket stämmer väl överens med flera av de punkter som lyfts fram som verksamma
i forskningen.
2

1. Inledning
Nationella Cannabisnätverket bildades år 2000 och består av behandlare som arbetar med särskild
behandling vid cannabismissbruk/beroende med utgångspunkt i HAP (Haschavvänjningsprogrammet).
Initiativ till bildandet av nätverket togs av referensgruppen för cannabisfrågor vid Beroendecentrum
i Stockholm. Tanken var att behandlare runt om i Sverige som använder sig av metoden
skulle få möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Utöver detta arbetar nätverket med metod-
och kompetensutveckling, kvalitetssäkring av arbetet, samordning av utvärderingar med mera.
I december 2011 beviljades Nationella Cannabisnätverket medel från Statens folkhälsoinstitut (FHI)
för att genomföra fyra projekt; kunskapsspridning genom nationella, regionala och lokala konferenser,
att skapa professionell rådgivning genom en virtuell mötesplats på internet, att ta fram utbildningsfilmer
om cannabis och att inventera, utveckla och implementera metoder för tidig intervention.
Denna rapport utgör en del av arbetet med det sistnämnda projektet. För att kunna utveckla och
implementera en metod har två inventeringar gjorts; dels en kunskapsinventering (Turner, 2013) och
dels denna kartläggning bland mottagningar som är medlemmar i Nationella Cannabisnätverket.
1.1. Syfte och målgrupp
Syftet med denna studie är att kartlägga hur mottagningarna i Nationella Cannabisnätverket arbetar
med tidig intervention.
Målgruppen för tidig intervention utgörs i det här sammanhanget av;
Ungdomar/unga vuxna som har rökt cannabis men inte i den omfattningen att de bedöms vara i behov
av HAP (Haschavvänjningsprogrammet) och/eller är för unga för HAP.
Kartläggningens målgrupp är de mottagningar i Nationella Cannabisnätverket som möter målgruppen
ovan.
1.2. Behandlingstermer
I denna rapport förekommer en del behandlingstermer, som exempelvis THC-kurvan, De sju kognitiva
funktionsnedsättningarna med flera, vilka den som tidigare inte har arbetat med Haschavvänjningsprogrammet
(HAP) kanske inte känner till. För att få inblick i vad dessa står för rekommenderas boken;
Vägen ut ur haschmissbruket (Lundqvist, T. och Ericsson, D., 1988) samt Manual till Haschavvänjningsprogrammet
(HAP) (Nationella Cannabisnätverket, 2012)
1.3. Rapportens innehåll
I nästa kapitel beskrivs tillvägagångssättet, urval och bortfall följt av en beskrivning av huvudmannaskap
och åldersindelning på de mottagningar som ingår i kartläggningen. Kapitel 3 presenterar resultaten
av enkätsvaren utifrån frågeområdena om hur man bedriver samtal. Därefter följer redovisning
av enkätsvar på frågor om provtagning, tester och bedömningsinstrument/ dokumentationssystem.
Kapitlet avslutas med en presentation av resultat på frågor kring speciellt utarbetade program. I kapitel
4 ges en sammanfattande beskrivning av de 11 kortprogram som mottagningarna bidragit med.
Rapporten avslutas med en diskussion kring resultaten av enkätstudien samt också en jämförelse
mellan dessa resultat, de 11 speciellt utarbetade programmen samt den kunskapsinventering som
gjorts inom ramen för hela projektet Tidig intervention.
3

2. Tillvägagångssätt
Den enkät (se bilaga 1) som använts i kartläggningen har arbetats fram i samarbete med personer i
styrgruppen för alla fyra projekten, den person som haft rollen som expertresurs för projekten samt
några medlemmar i nätverket. Huvudvikten i enkäten utgörs av frågor om hur man arbetar i samtalssituationen
med ungdomen, familjen, föräldrarna och annan viktig person för ungdomen. Enkäten
innehåller också en del frågor om provtagning, tester och bedömningsinstrument/ dokumentationssystem
samt om man har ett speciellt utarbetat program för denna målgrupp.
2.1. Urval och bortfall
Enkäten har skickats ut till en person per mottagning på de mottagningar där vi visste att de arbetar
med målgruppen alternativt där vi var osäkra på om de arbetar med målgruppen. Mottagningar där
vi visste att de inte arbetar med målgruppen har inte fått någon enkät. Enkäten sändes ut via mail till
86 personer på 84 mottagningar, på en stor mottagning skickades den till tre personer. Två medlemmar
som hade fått enkäten men som inte arbetar med målgruppen rekommenderade i sin tur två
personer på mottagningar i deras kommuner vilka inte var medlemmar i Nationella Cannabisnätverket,
dessa två fick också enkäten. Detta innebär att enkäten skickades ut till sammanlagt 88 personer
på 86 mottagningar. I utskicket ombads de som inte möter målgruppen att meddela detta.
Fem personer har inte kunnat nås (de har troligen slutat på sina arbetsplatser) och ingen annan på
arbetsplatsen har varit medlem i Nationella Cannabisnätverket. På en stor mottagning skickades enkäten
ut till tre personer, dessa valde att svara gemensamt med en enkät. Detta innebär att vi kunnat
invänta svar från 81 av de 88 vi hade skickat enkäten till.
48 ifyllda enkäter har inkommit. 14 personer har meddelat att de inte arbetar med målgruppen. Tre
personer hörde av sig om att de skulle svara alternativt trodde det var för sent att svara, men det
kom aldrig några enkäter från dem. 16 personer har inte hört av sig alls.
2.2. Mottagningarna som ingår i kartläggningen
Som nämndes i kapitlet innan är minst en person på varje av de 48 mottagningar som ingår i kartläggningen
medlem i Nationella Cannabisnätverket. Enkäten (se bilaga 1) som använts i denna kartläggning
inleds med ett litet avsnitt om Fakta och kontaktuppgifter. Från det avsnittet presenteras
nedan uppgifter om organisationstillhörighet och åldersindelning.
4

2.2.1. Mottagningarnas organisationstillhörighet
Diagrammet nedan visar hur organisationstillhörigheten för mottagningarna ser ut. Från en mottagning
har man inte angivit svar på frågan.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
32
Diagram 1. Mottagningarnas organisationstillhörighet. I antal. (n=47)
Vanligaste huvudmannaskapet för mottagningarna är kommunens socialtjänst, vilket 32 av mottagningarna
har. Hos en av dessa 32 är huvudmannaskapet delat mellan kommunens socialtjänst och
skola. Personalen på dessa mottagningar består vanligtvis av socionomer eller motsvarande. Ibland
förekommer det att en sjuksköterska anställts av kommunen alternativt hyrts/lånats in från sjukvården
hel- eller deltid. 13 av mottagningarna har delat huvudmannaskap bestående av socialtjänst och
sjukvård. På dessa mottagningar finns personal från såväl socialtjänstens och sjukvårdens professioner.
Samtliga av dessa 13 mottagningar återfinns i någon av de tre storstäderna, i förortskommun till
de tre storstäderna eller i det som kallas större stad (50 000-200 000 invånare). Två av mottagningar
har sjukvård som huvudman. En mottagning har inte svarat på frågan.
2.2.2. Mottagningarnas åldersindelning
På frågan om mottagningarnas åldersindelning har svaren varit mycket varierande. För att ge en bild
har ett försök till en indelning gjorts:
Åldersindelning Antal mottagningar
Ungdomar upp till 18, 20 eller 21 år 18
Ungdomar och unga vuxna upp till 22, 23, 24, 25, 26 eller 30 år 15
Både ungdomar och vuxna, ingen åldersgräns uppåt 11
Vuxna inkl unga vuxna, dvs från 18 och ingen åldersgräns uppåt 4
Tabell 1. Mottagningarnas åldersfördelning. I antal. (n=48)
Bland de mottagningar som arbetar med det som här kallats ungdomar är åldersindelningen upp till
21 år vanligast. För de mottagningar som arbetar med ungdomar och unga vuxna är åldersindelningen
upp till 25 år vanligast.
2
Socialtjänst Sjukvård Socialtjänst och sjukvård
5
13

3. Resultat - samtal
I denna resultatdel kommer de inkomna enkätsvaren att redovisas. Enkäten (se bilaga 1) består av
många frågor och ett visst urval har gjorts vilket innebär att några frågor har valts bort exempelvis för
att de varit för lika andra frågor. Presentationen nedan följer i princip upplägget i enkäten. Det börjar
med frågor kring hur man arbetar med målgruppen, vilket inleds med hur man arbetar med enskilda
samtal med ungdomen, följt av familjesamtal, föräldrasamtal, samtal tillsammans med annan viktig
person och sist en jämförelse av metod/förhållningssätt mellan de olika samtalsformerna. I den delen
av kapitlet läggs mer fokus på delkapitel 3.1. Enskilda samtal med ungdomen och delkapitel 3.2. Familjesamtal
då dessa är mer vanligt förekommande och mindre fokus på delkapitel 3.3. Föräldrasamtal
och delkapitel 3.4. Samtal med annan viktig person – nätverkssamtal. Därefter följer ett avsnitt
om provtagning, tester, bedömningsinstrument/dokumentationssystem och sist svar på frågan om
man har ett utarbetat program för målgruppen.
3.1. Enskilda samtal med ungdomen
Det avsnitt som i enkäten som benämnts enskilda samtal med ungdomen redovisas nedan.
3.1.1. Har ni enskilda samtal med ungdomen
Nedan följer en redovisning för hur respondenterna svarat på frågorna som rör enskilda samtal med
ungdomar.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
17
Diagram 2. Har ni enskilda samtal med ungdomarna? I antal. (n=47)
1
Ja, enbart enskilda Nej, aldrig enskilda Enskilda i kombination
med familjesamtal
Av diagrammet ovan framgår tydligt att det vanligaste sättet att arbeta med den här målgruppen är
Enskilda samtal i kombination med familjesamtal, vilket 37 av 47 svarande angivit. De 47 som svarat
på denna fråga har sammanlagt angivit 65 svar vilket innebär att flera personer har angivit mer än ett
svarsalternativ. Exempelvis har 7 av de 17 som svarat Ja, enbart enskilda men även angivit Enskilda
samtal i kombination med familjesamtal. Av de 10 återstående har en person angivit att denne
primärt arbetar med urinprovskontroll och att samtal/familjesamtal sköts av annan enhet, vilket innebär
att endast 9 av de 47 svarande enbart arbetar med enskilda samtal med ungdomen. Det har
funnits utrymme att beskriva vad Annat upplägg är. Vid genomgång av de svaren framkommer att
två som enbart kryssat för Annat upplägg i texten beskrivit att de arbetar med en kombination av
enskilda samtal med ungdomen och familjesamtal, vilket innebär att 39 istället för 37 av 47 arbetar
med enskilda samtal i kombination med familjesamtal.
6
37
10
Annat upplägg

3.1.2. Är föräldrarna med vid första träffen med ungdomen
Hur kontakten inleds är också intressant. Här har det efterfrågats om föräldrarna är med vid första
träffen.
25
20
15
10
5
0
Diagram 3. Är föräldrarna med vid första träffen. I antal. (N=47).
De svarande (n=47) på denna fråga har sammanlagt angivit 50 svarsalternativ. Av diagrammet ovan
framgår att 18 angivit att föräldrarna Alltid är med vid första träffen, att 20 angivit att föräldrarna
Ofta är med vid första träffen och att 10 angivit att föräldrarna Ibland är med vid första träffen. Sällan
och Aldrig har kryssats för av en person. De tre extra svarsalternativ som angivits i förhållande till
antal svarande utgörs av en person har satt kryss för både Alltid och Ofta och en annan person har
kryssat för tre alternativ vilka utgörs av Ibland, Sällan och Aldrig. Detta innebär att ingen enbart kryssat
för att de aldrig har med föräldrarna vid första träffen.
Det har också efterfrågats hur många enskilda samtal man har med varje ungdom i den här målgruppen,
vilken 45 svarat på. På denna fråga fick man svara i form av fritext. En mycket stor variation av
svarsalternativ har framkommit. Exempelvis har några svarat från 1 eller 2 och upp till fleråriga kontakter.
Sådana svar är svåra att ta med när man ska räkna ut ett snittantal, varför de ej tagits med
här. Då det angivits exempelvis 4-8 eller 1-20 har medeltalet räknats ut. Dessa medeltal har lagts
samman med de fasta tal som angivits och sedan delats med antalet svar. Vid denna uträkning framkom
att det genomsnittsliga antalet enskilda samtal med varje ungdom i denna målgrupp som mottagningarna
i kartläggningen har är 7,2 stycken.
3.1.3. Hur ofta träffar ni ungdomarna enskilt
Tabell nedan visar hur ofta man träffar ungdomarna enskilt.
Tre gånger
per vecka
18
Två gånger
per vecka
En gång per
vecka
Varannan
vecka
7
En
gång/månad
Mer sällan än
en gång/månad
2 15 36 4 1 0
Tabell 2. Hur ofta träffar ni ungdomarna enskilt? I antal. (n=45)
20
10
1 1
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
De 45 personer som har svarat på frågan har sammanlagt angivit 58 svar, fem har angivit två svarsalternativ
och fyra har angivit tre svarsalternativ. Av de nio personer som angivit mer än ett svarsalternativ
är det endast en person som inte satt kryss i rutan för en gång per vecka, denna person har

istället satt kryss i rutorna för tre respektive två gånger per vecka. Vanligast är att man träffar ungdomen
en gång per vecka vilket 36 svarat och näst vanligast är två gånger per vecka vilket 15 svarat.
3.1.4. Obligatoriska inslag i de enskilda samtalen
I enkäten efterfrågades om det finns obligatoriska inslag i de enskilda samtalen med ungdomarna. 45
har svarat på frågan, av dessa har 39 svarat att de har obligatoriska inslag. Dessa ombads att i fritext
beskriva vad de obligatoriska inslagen består av, vilket 37 svarande har gjort. I fritext uttrycker man
sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa
formuleringar valts ut för att täcka alla. Nedan redovisas svaren i punktform. Inom parentes efter
varje punkt framgår hur många som har med den punkten i sin fritext. För att listan inte ska bli för
lång sammanfogas de punkter som tre eller färre angivit i löpande text under listan nedan.
• Information och fakta om cannabis och dess skadeverkningar (17)
• MI - Undersökning av inställning/ambivalens till drogen – Varför röka?
Varför sluta? Ambivalenskors (10)
• THC- och ångestkurvan (9)
• Missbrukskartläggning/historia – Drog- och tidsaxel (9)
• De sju kognitiva funktionerna (8)
• Drogtester/urinprov (7)
• Nätverkskarta – Sociogram – Familjeträd - Kompissociogram (5)
• Mående, psykiska måendet, sömn (4)
De punkter som har skrivits av tre personer är; drogens funktion, samtal kring familj och nätverk - hur
den unge upplever sin familjesociala situation – föräldrasamtal, UngDOK. Följande punkter har angivits
av två personer; handlingsplan, fysiska och psykiska abstinenssymtom, vilken hjälp de behöver
för att kunna sluta, hur har det gått sedan förra besöket, informationssamtal/Allmän information och
KASAM.
3.1.5. Fokus i samtalen med ungdomarna
De svarande har också i fritext fått beskriva vilket fokus man har i samtalen med ungdomarna, vilket
41 svarande har gjort. Som i frågan innan uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma
sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla.
Inom parentes efter varje punkt framgår hur många som har med den punkten i sin fritext. För att
listan inte ska bli för lång sammanfogas de punkter som tre eller färre angivit i löpande text under
listan nedan.
• Förmedla kunskap om cannabis (19)
• Motivation (12)
• Hur den unge ser på hela sin livssituation ex relationer, familj, nätverk,
skola, fritid, sex med mera (9)
• Problematisera - Konsekvenser - Bryta missbruket (6)
• Fokus på det som fungerar – Friskfaktorer (5)
Till dessa kommer en mängd punkter som tre eller färre personer har angivit. Först de punkter som
angivits av tre personer; vad cannabis fyller/fyllt för funktion, att få den unge, familjen och skolan att
samverka för att förhindra fortsatt drogande – nätverkets inställning och stödfunktion, mål och meningsfullhet
– framtid - vad är viktigt att uppnå och att hålla sig drogfri. Följande punkter har angivits
av två personer; hur kan man få det man söker i cannabis på ett annat/konstruktivt sätt och involvera
föräldrar – föräldrastöd. Sist följer de punkter som har angivits av en person vardera; förbereda dem
på hur man kan reagera när man slutar med cannabis, att hitta verktyg för att kunna ändra sitt beteende
och sluta med droger, prestationer, stärka självkänslan, relationsskapande, förändringsarbete,
8

följsamhet, hjälpa dem att börja reflektera över om de mål de har i livet är förenligt med fortsatt
cannabismissbruk, utforska tidigare användning, ungdomens val i livet och vad behöver stärkas.
3.1.6. Den metod/det förhållningssätt som används i mötet med ungdomen
I diagrammet nedan visas den metod/det förhållningssätt man använder i mötet med ungdomen.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
45
34
10
Diagram 4. Beskriv den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med ungdomen. I antal.
(N=45)
Denna fråga har 45 personer svarat på. Dessa har angivit allt ifrån ett till sex svarsalternativ, sammantaget
har 147 svarsalternativ kryssats för. Vanligast är att man har kryssat för tre stycken alternativ,
vilket 13 personer har gjort. Därefter kommer i fallande ordning fyra, två, ett, fem och sex alternativ.
De vanligaste kombinationerna är; MI + Kognitiv + Systemteoretisk + Lösningsfokuserad (7
stycken har kryssat för den kombinationen), MI + Kognitiv och Systemteoretisk (6 stycken) och MI +
Kognitiv (5 stycken).
Samtliga 45 svarande har angivit att de använder MI. 34 (76 procent) har angivit att de använder
Kognitiv metod/förhållningssätt och 27 (60 procent) har angivit att de använder Systemteoretisk metod/förhållningssätt.
21 (47 procent) har angivit Lösningsfokuserad metod/förhållningssätt. 10 (22
procent) har angivit Psykodynamisk respektive Annan/annat metod/förhållningssätt .
De som kryssat för Annan/annat ombads att i fritext beskriva vad det är, vilket 10 personer gjort. Två
personer har vardera angivit; pedagogiskt utbildande/pedagogiskt/psykoedukativt förhållningssätt,
Kort HAP, Haschsamtal, narrativt förhållningssätt och medicinskt perspektiv/kunskap. Följande har
angivits av en person; ART, samtalsserie om fem drogförebyggande samtal, ORS/SRS, Feedback iformed
treatment, abstinensmedicinering, psykosomatiskt perspektiv, återfallsprevention, lite CRA för
dem över 18 år och cannabisinformation samt bedömning och utredning.
9
27
21
10

3.1.7. Hur man arbetar i rummet med ungdomen
Denna fråga har haft fokus på användandet av visuella hjälpmedel i kombination med samtal.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
9
Enbart samtal utan
visuella hjälpmedel
Diagram 5. Hur arbetar ni i rummet med ungdomen. I antal. (n=46)
34
Använder blädderblock i
kombination med
samtal
Denna fråga har 46 personer besvarat vilka sammanlag har angivit 99 svarsalternativ. Flest har kryssat
för Använder White Board i kombination med samtal (35), därefter kommer Använder blädderblock
i kombination med samtal (34), följt av Använder annat hjälpmedel i kombination med samtal
(21) och minst antal har kryssat för Enbart samtal utan visuella hjälpmedel (9). De nio som kryssat för
Enbart samtal utan visuella hjälpmedel har samtliga även kryssat för något eller några av de andra
alternativen.
Av de 21 som kryssat för att de använder annat hjälpmedel i kombination med samtal har 16 angivit
vad det är. Ytterligare 3 (vilka ej kryssat för det alternativet) har också fyllt i exempel på andra hjälpmedel
som de använder, detta innebär att totalt 19 personer har valt att beskriva vad annat hjälpmedel
kan vara.
Av dessa har fem personer i fritext angivit; bilder, inplastade bilder med info om cannabis, bilder på
hjärnan hur den fungerar och vad som händer när man röker cannabis. Tre personer har vardera
skrivit följande punkter; formulär/frågeformulär, PowerPoint, bilder på datorn och skrivblock, papper
på bordet, ungdomen får ofta skriva och rita själv. Följt av två personer som skrivit följande punkter;
hemuppgifter, hemläxa, egen mapp med ungdomens arbetsmaterial, samtalskort, känslokort, stenkort,
övningar, blanketter från återfallsprevention och stenciler, pärmar. Sist de punkter som angivits
av en person vardera; videoklipp, texter som utgör underlag för samtal, Haschguiden som information,
liknelser, avslappningsövningar, smartboard, mobil och dator, en hjärna i plast som går att
plocka isär och ORS och SRS.
10
35
Använder White Board i
kombination med
samtal
21
Använder annat
hjälpmedel i
kombination med
samtal

3.2. Familjesamtal
Det avsnitt som i enkäten som benämnts familjesamtal redovisas nedan. Redovisningen följer i stort
sett de frågor som finns i enkäten med undantag av de frågor som berör syskon, vilka har valts att i
detta delkapitel komma efter frågorna om familjesamtal.
3.2.1. Fördelning mellan samtal med ungdomen och familjesamtal
Huruvida man kombinerar familjesamtal och samtal med enbart ungdomen visas i diagrammet nedan.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
35
Ja Nej
Diagram 6. Kombinerar ni familjesamtal och samtal med enbart ungdomen? I antal. (n=44)
Av de 44 svarande har 35 svarat att man kombinerar familjesamtal och samtal med enbart ungdomen
och 9 har svarat att man inte gör det. Hur dessa nio arbetar ger denna fråga inte svar på. Det vi
vet från tidigare frågor är att åtta mottagningar enbart arbetar med enskilda samtal med ungdomen
och en mottagning arbetar aldrig med enskilda samtal med ungdomen.
11
9

Respondenterna har också fått svara på hur fördelningen mellan samtal med ungdomen och familjesamtalen
ser ut.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
3
Vartannat samtal
med ungdom och
vartannat med
familj
6 5
Två samtal med
ungdom, ett
familjesamtal,
upprepas
Diagram 7. Om ja, hur ser fördelningen av föräldramedverkan ut mellan de olika samtalen? I antal.
(n=37)
Frågan har besvarats av 37 personer som sammanlagt har angivit 47 svarsalternativ, av vilka sex har
kryssat för två, tre eller fem svarsalternativ. Mest förekommande är att man har kryssat för annan
kombination, vilket 25 har gjort. Av dessa 25 har fem stycken även kryssat för något eller några av de
andra alternativen. Av de fyra föreslagna fördelningarna på samtal med ungdomen och familjesamtal
var alternativet fyra samtal med ungdomen, ett familjesamtal och att det upprepas det mest vanliga,
vilket åtta hade svarat. Därefter kom två samtal med ungdom, ett familjesamtal vilket upprepas som
sex hade svarat. Fem hade svarat tre samtal med ungdomen, ett familjesamtal, följt av vartannat
samtal med ungdomen och vartannat familjesamtal som 3 hade svarat.
De som kryssat för annan kombination fick i fritext beskriva den. Det mest vanliga som har angivits av
10 svarande är att det varierar alternativt ser olika ut, i bland med tilläggen efter behov och/eller
utifrån familjens möjligheter. Fyra har svarat att det görs en individuell planering eller bedömning.
Ytterligare fyra andra hade svarat att det sker i överenskommelse med familjen. Fyra andra hade
svarat att föräldrarna är med på första och sista samtalet. De övriga fyra hade angivit svar som; ett
familjesamtal och sedan fem med ungdomen, ett familjesamtal och sedan sex med ungdomen, att
föräldern är med vid första samtalet och erbjuds kontakt under tiden som mottagningen har kontakt
med ungdomen och att flest samtal är med ungdomen och ligger tyngdpunkten på familjearbete så
har de kollegor som arbetar med det.
Det har också efterfrågats hur många familjesamtal man har, vilket man har fått svara på i fritext.
Svaren varierade från 0 och till upp till 20. Beräkning av ett snittvärde har gjorts på samma sätt som
tidigare beskrevs vid enskilda samtal med ungdomen. Det sammantagna snittvärdet bland de 39 som
besvarat frågan var att man har sammanlagt 3,5 familjesamtal.
3.2.2. Obligatoriska inslag i familjesamtalen
Tre samtal med
ungdom, ett
familjesamtal,
upprepas
På frågan om det finns obligatoriska inslag i familjesamtalen har 24 svarat ja och 15 nej (N=39). De
som har obligatoriska inslag bads att i fritext beskriva dessa, vilket 23 har gjort. I fritext uttrycker man
12
8
Fyra samtal med
ungdom, ett
familjesamtal,
upprepas
25
Annan kombination

sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa
formuleringar valts ut för att täcka alla i redovisningen som följer nedan.
Av de 23 svarande har 13 personer angivit; cannabisinformation, information om droger, dess effekter
och konsekvenser. Fyra personer har angivit; situationen, problemformulering och målplanering.
Tre personer har angivit följande punkter; information om mottagningen, allmän information, THCkurvan,
de sju kognitiva funktionerna, hjärnans belöningssystem, föräldrars oro, egen påverkan av att
någon nära använder droger och uppföljning av hur det går. Två personer har angivit; relationer,
kommunikation, problemlösning och samarbete och resursinventering, nätverk, resurser. Sist de
punkter som angivits av en person; vad behöver föräldrarna se för att deras oro ska minska, hur kan
föräldrarna vara till hjälp för ungdomen att göra förändringar, kartläggning av familjehistorik vad
gäller missbruk, psykisk ohälsa och våld, familjekarta, ORS/SRS och UngDOK, information om provsvar,
prata förväntningar, belysning av framsteg, återfallsprevention och sista samtalet om de förändringar
som skett.
3.2.3. Fokus i familjesamtalen
De svarande har också i fritext fått beskriva vilket fokus man har i familjesamtalen, vilket 31 svarande
har gjort. Som i frågan innan uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre
formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla. Inom parentes
efter varje punkt framgår hur många som har med den punkten i sin fritext.
Av de 31 svarande har 16 angivit; relationer, samspel, kommunikationen familjemedlemmarna emellan,
familjesystemet och ungdomen som del i ett sammanhang – sin familj. Tio har angivit; cannabiskunskap,
drogerna och dess effekter och konsekvenser. Fem har angivit; hur familjen kan stötta ungdomen
att sluta droga och förbli drogfri. Därefter följer fyra som angivit; tillit, tillitsproblematik och
gränssättning, rådgivning i förhållningssätt och stärka föräldrarollen. Tre har angivit; oro, följt av två
som angivit; utforska föräldrarnas bild av situationen, nätverk, resurser alternativt samordna resurser,
familjens uppdrag och formulera gemensamma målsättningar. Sist de punkter som angivits av en
person vardera; vad som behöver förändras för att familjen ska känna sig tryggare, uppmärksamma
framsteg den unge och familjen gjort, friskfaktorer, risk och skyddsfaktorer, insikt droger – egen påverkan
hantering, lyfta fram känslor, tankar och frågor kring problemet, det vill säga drogen och behövs
ett mer omfattande familjearbete kopplar vi in andra behandlare.
13

3.2.4. Den metod/det förhållningssätt som används i familjesamtalen
I diagrammet nedan visas vilken metod/vilket förhållningssätt man använder i familjesamtalen.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
35
26
8
Diagram 8. Beskriv den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med familjen. I antal. (n=40)
Sammanlagt 40 personer har svarat på denna fråga. Dessa har angivit allt ifrån ett till sex svarsalternativ
och sammanlagt har 124 svarsalternativ kryssats för. Vanligast är att man kryssat för tre svarsalternativ,
vilket 15 personer har gjort. Därefter kommer i fallande ordning fyra, två, ett, sex och fem
svarsalternativ. De vanligaste kombinationerna är, MI + Kognitiv + Systemteoretisk (8 stycken har
kryssat för den kombinationen), MI + Kognitiv + Systemteoretisk + Lösningsfokuserad (6 stycken), MI
+ Kognitiv + Lösningsfokuserad (3 stycken), MI + Kognitiv (3 stycken) och kryss för samtliga sex svarsalternativ
(3 stycken).
Av de 40 svarande har 35 (88 procent) angivit MI), följt av 26 (65 procent) som har angivit Kognitiv,
29 (73 procent) som svarat Systemteoretisk. Lösningsfokuserat har 19 (48 procent) och åtta (20 procent)
har svarat Psykodynamisk. Annan metod/annat förhållningssätt har sju (18 procent) angivit.
De som kryssat för Annan metod/annat förhållningssätt har i fritext fått beskriva vad det är. Nedan
beskrivs vad dessa sju personer angivit. Inom parentes efter varje punkt framgår hur många som har
med den punkten i sin fritext.
Två har i fritext skrivit narrativ och följande har skrivits av en person; systemisk familjeterapi, reflekterande
positioner, föräldra-”empowerment”, pedagogiskt/psykoedukativt förhållningssätt, Art och
CAN info.
14
29
19
7

3.2.5. Hur man arbetar i rummet vid familjesamtal
Denna fråga undersöker om man kombinerar samtal med visuella hjälpmedel, vilket visas i diagrammet
nedan.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
16
Diagram 9. Hur arbetar ni i rummet vid familjesamtal? I antal. (n=39)
27
Enbart samtal Använder blädderblock Använder White Board Använder annat
material
Denna fråga har besvarats av 39 personer, vilka sammanlagt angivit 82 svarsalternativ. Flest har kryssat
för att de Använder White Board i kombination med samtal (28), därefter kommer Använder
blädderblock i kombination med samtal (27), följt av Enbart samtal (16) och minst antal har kryssat
för Använder annat hjälpmedel (11). Av de 16 som kryssat för Enbart samtal har 15 även kryssat för
annat/andra alternativ.
De som kryssat för Använder annat material ombads beskriva vad det är i fritext. Nedan följer vad
dessa 11 angivit. Inom parentes efter varje punkt framgår hur många som har med den punkten i sin
fritext.
Tre har i fritext skrivit bildmaterial, bilder (bland annat THC hjärnan), bilder i form av serie på
dator eller inplastad variant och två har skrivit samtalskort, känslokort m.m. Följande har skrivits av
en person; skrivblock, anekdoter, infomaterial vid behov, olika frågeformulär, ibland hemuppgifter,
haschguiden, som information, papper på bordet, väntar på att komma igång med att rita på i-pad,
filmkamera, plasthjärna och samtal - blädderblock - öppna diskussioner.
15
28
11

3.2.6. Syskons delaktighet
I enkäten har det även ingått ett par frågor som berör syskon till ungdomen som rökt cannabis.
Diagrammet nedan ger en bild av hur vanligt det är att syskon deltar på familjesamtal.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
0
Diagram 10. Är syskon med vid familjesamtalen? I antal. (n=44)
Av de 44 som besvarat denna fråga har 27 svarat att syskon sällan är med vid familjesamtal, 12 har
svarat att syskon ibland är med vid familjesamtal, 5 att syskon aldrig är med vid familjesamtal och 1
att syskon ofta är med vid familjesamtal. Ingen har angivit svarsalternativet att syskon alltid är med
vid familjesamtal. Sammanlagt finns 45 svarsalternativ hos de 44 svarande, detta extra svarsalternativ
utgörs av en person som kryssat för både ibland och sällan.
Det efterfrågades också om syskon erbjuds egna samtal, vilket visas i diagrammet nedan.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Diagram 11. Erbjuds syskon egna samtal? I antal. (n=42)
1
På frågan om syskon erbjuds egna samtal har 42 personer svarat, av dessa har 17 svarat att man gör
det och 25 att man inte gör det.
12
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
17
Ja Nej
16
27
25
5

3.3. Föräldrasamtal
Svaren från enkätens delområde Föräldrasamtal redovisas i detta delkapitel. Redovisningen är något
mer summarisk jämfört med de två föregående delkapitlen.
3.3.1. Erbjuds föräldrar egna samtal och hur ofta
I diagrammet nedan redovisas svaren på frågan; Erbjuder ni föräldrarna egna samtal?
25
20
15
10
5
0
16
Diagram 12. Erbjuder ni föräldrarna egna samtal? I antal. (n=44)
Sammanlagt 44 personer har svarat på frågan om man erbjuder föräldrarna egna samtal. Dessa har
sammanlagt angivit 46 svarsalternativ. Mest förekommande är att man Ofta gör det (18), därefter att
man Alltid gör det (16), följt av att man gör det Ibland (8), att man aldrig gör det (3) och att det Sällan
görs (1). Av de 44 mottagningar som svarat erbjuder 41 föräldrarna egna samtal i någon utsträckning
där 34 av mottagningarna gör det alltid eller ofta. Två personer har kryssat för både Alltid och Ofta.
I enkäten efterfrågades hur ofta man har föräldrasamtal, resultatet redovisas i diagrammet nedan.
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Diagram 13. Hur ofta har ni föräldrasamtalen? I antal. (n=37)
18
8
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
8
17
Varje vecka Varannan vecka En gång per månad Mer sällan
17
15
1
11
3

Av de 41 som tidigare svarat att de erbjuder föräldrasamtal i någon utsträckning har 37 angivit svar
för hur ofta de äger rum. Dessa 37 har sammanlagt angivit 51 svarsalternativ. Vanligast är att föräldrasamtal
äger rum Varannan vecka (17), näst vanligast är En gång per månad (15), följt av Mer sällan
(än en gång per månad) och minst vanligt är Varje vecka (8). Bland dem som angivit ett svarsalternativ
har nio svarat Mer sällan (än en gång per månad) (11), sju har svarat En gång per månad, ytterligare
sju har svarat Varannan vecka och fyra har svarat Varje vecka. Bland dem som angivit fler svarsalternativ
har tre personer kryssat för alternativen Vannan vecka och En gång per månad. Två har
kryssat för Varje vecka, Varannan vecka och En gång per månad. Ytterligare två har kryssat för Varannan
vecka, En gång per månad och Mer sällan. En person har kryssat för Varje vecka och Varannan
vecka.
Antalet föräldrasamtal varierade från 1 och upp till 10. Beräkning av ett snittvärde har gjorts på
samma sätt som tidigare beskrevs vid enskilda samtal med ungdomen. Det sammantagna snittvärdet
bland de 39 som besvarat frågan var att man har sammanlagt 2,9 föräldrasamtal.
3.3.2. Obligatoriska inslag i föräldrasamtalen
På frågan om det finns obligatoriska inslag i föräldrasamtalen har 39 svarat. Av dessa svarade 16 ja
och 23 nej. De som svarade ja ombads att i fritext beskriva de obligatoriska inslagen, vilket samtliga
har gjort. I fritext uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar
har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla i redovisningen som följer
nedan.
Åtta har i fritext skrivit; cannabiskunskap, droginformation och dess effekter och konsekvenser och
tre har skrivit stärka och hjälpa till att lyfta skuld, oro och ångest, skuld, hur påverkas vi som föräldrar
utav att ha barn som använder droger. Följande har angivits av två personer; THC- och ångestkurvan,
inverkan på 7 tankemässiga funktioner, handlingsberedskap/strategier, förhållningssätt, risk- och
skyddsfaktorer, hur familjen upplever situationen och den unge och att som behandlare insamla information
om den unge. Följande har angivits av en person; relation, kommunikation och mål, ungdomen
i fokus, det vill säga samtalen med föräldrarna ska vara till gagn för ungdomen, vad behöver
förändras för att familjen ska känna sig tryggare, hur familjen hanterar svårigheter som uppstår, rättigheter
som förälder, att lyfta fram det som fungerar, frigörelseprocessen, Prochaskas förändringshjul,
material från Föräldrastegen, t.ex. ”Sån är jag som förälder”, ORS/SRS och utifrån förälderns
behov.
3.3.3. Fokus i föräldrasamtalen
De svarande har också i fritext fått beskriva fokus i föräldrasamtalen. Som framgick i tidigare fråga
har 41 mottagningar svarat att man erbjuder föräldrarna egna samtal i någon utsträckning. Av dessa
41 har 31 valt att i fritext beskriva fokus i föräldrasamtalen. I fritext uttrycker man sig ofta på olika
sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar
valts ut för att täcka alla. Nedan redovisas svaren i punktform.
11 personer har i fritext skrivit; Stärka dem i sin föräldraroll, Att vara förälder, våga sätta gränser,
hitta fungerande strategier/förhållningssätt i vardagen. Åtta har angivit; cannabis information, information
om droger och dess effekter samt konsekvenser. Följande har angivits av fyra personer; relationer,
gränssättning, konsekvenser, hantering, kontroll och efter föräldrarnas önskemål. Tre personer
har angivit följande; oro, hjälpa dem att minska oron, hur påverkas vi som föräldrar utav att ha
barn som använder droger, lyssnande, härbärgerande och känslomässig avlastning. Två personer har
angivit; samarbete, samarbete mellan föräldrarna, efter behov, anpassas individuellt, råd och stöd.
Och sist vad som angivits av en person; hur föräldrarna upplever sin familjesituation och hur de löser/hanterar
svåra situationer, att göra det svårt för ungdomen att använda droger, hemförhållanden,
hur ungdomen ska sluta droga och hålla sig drogfri, bedömning av allvarlighetsgraden i situationen,
återfallsprevention, risk och skyddsfaktorer, resurser i nätverket, de aktuella svårigheterna med
barnet.
18

3.3.4. Den metod/det förhållningssätt som används vid föräldrasamtal
I diagrammet nedan visas vilken metod/vilket förhållningssätt som används vid föräldrasamtal.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
37
Diagram 14. Beskriv den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med föräldrarna. I antal.
(n=42)
Denna fråga har 42 personer svarat på, vilka sammanlagt angivit 135 svarsalternativ. Dessa har angivit
allt från ett till sex svarsalternativ. Vanligast är att man kryssat för tre alternativ vilket 15 personer
har gjort, näst vanligast är att man kryssat för fyra alternativ vilket 10 personer har gjort. De vanligaste
kombinationerna är; MI + Kognitiv + Systemteoretisk + Lösningsfokuserad (9 stycken), följt av; MI +
Kognitiv + Systemteoretisk (6 stycken).
Även i föräldrasamtalen är MI det vanligaste förhållningssättet vilket 37 (88 procent) angivit. Näst
vanligast är Systemteoretisk (31 stycken eller 74 procent), följt av Kognitiv (30 stycken eller 71 procent),
därefter Lösningsfokuserad (21 stycken eller 50 procent) och Psykodynamisk (10 stycken eller
24 procent). Annan/Annat har enbart 6 personer (14 procent) kryssat för.
3.3.5. Hur arbetar man i rummet vid föräldrasamtal
Denna fråga har haft fokus på användandet av visuella hjälpmedel i kombination med samtal.
Enbart samtal
utan visuella
hjälpmedel
30
Använder blädderblock
i kombination med
samtal
Använder White Board
i kombination med
samtal
19
Använder annat hjälpmedel
i kombination
med samtal
16 26 25 11
Tabell 3. Hur arbetar ni i rummet med föräldrarna? I antal. (n=42)
10
Användandet av visuella hjälpmedel visar sig vanligt förekommande också vid föräldrasamtal. De 42
svarande har sammanlagt angivit 78 svarsalternativ med en spridning från ett till fyra alternativ. Mest
vanligt förekommande är Använder blädderblock i kombination med samtal vilket 26 har kryssat för,
följt av Använder White Board i kombination med samtal som 25 angivit. Bland de 16 som kryssat för
Enbart samtal utan visuella hjälpmedel är det endast två som inte kryssat för något annat alternativ.
31
21
6

De 11 som kryssat för Använder annat hjälpmedel i kombination med samtal har alla i fritexten beskrivit
olika visuella hjälpmedel. Här följer vad de skrivit i fritext; informationsmaterial har angivits av
tre och två har angivit bilder. Följande har skrivit av en person; frågeformulär, haschguiden, film,
PowerPoint, papper på bordet att rita på, uppgifter från Föräldrastegen och filmkamera.
3.3.6. Föräldragrupper
I enkäten fanns även en fråga om man arbetar med föräldragrupper för denna målgrupp.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
13
Ja Nej
Diagram 15. Arbetar ni med föräldragrupper för denna målgrupp? I antal. (n=40)
Av de 40 svarande på denna fråga har 13 (32,5 procent) svarat att de arbetar med föräldragrupper
för denna målgrupp och 27 (67,5 procent) att de inte gör det.
20
27

3.4. Samtal tillsammans med annan viktig person - nätverkssamtal
I diagrammet nedan visas hur vanligt det är att man har samtal med ungdomen tillsammans med
någon annan viktig person, exempelvis annan släkting, kompis, kompis förälder, kontaktperson eller
liknande, det vill säga det som av många benämns som nätverkssamtal.
25
20
15
10
5
0
0
8
Diagram 16. Arbetar ni med samtal med ungdomen tillsammans med någon annan viktig person, ex
annan släkting, kompis, kompis förälder, kontaktperson eller liknande (nätverkssamtal)? I antal.
(n=46)
Diagrammet ovan visar tydligt att samtal med ungdomen tillsammans med någon annan viktig person/nätverksamtal
inte är något vanligt förekommande. Samtliga 46 svarande har kryssat för ett
svarsalternativ var. Vanligast förekommande svara är att man har det Ibland (22 stycken), därefter
att man Aldrig har det (12 stycken) följt av Ofta (8 stycken), Sällan (4 stycken), ingen har svarat att de
alltid arbetar med den här formen av samtal.
Precis som i frågeområdet om familjesamtal har det även här frågat om hur man kombinerar nätverksamtal
med enskilda samtal med ungdomen som rökt cannabis.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Diagram 17. Om ni arbetar med nätverkssamtal och kombinerar dessa med enskilda samtal med
ungdomen som rökt cannabis, hur är dessa organiserade. I antal. (n=29)
22
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
1 0 0 1
Enbart
nätverkssamtal
Vartannat
nätverkssamtal
och vartannat
enskilt samtal
med den unge
Ett
nätverkssamtal
följt av två
samtal med den
unge, upprepas
21
Ett
nätverkssamtal
följt av tre
enskilda samtal
med den unge,
upprepas
4
3
Ett
nätverkssamtal
följt av fyra
enskilda samtal
med den unge,
upprepas
12
25
Annan
kombination

Av de 34 som på föregående fråga svarat att de Ofta, Ibland eller Sällan arbetar med nätverksamtal
har 29 svarat på denna fråga. Dessa 29 har sammanlagt angivit 30 svarsalternativ. Endast 5 personer
har valt en av de föreslagna kombinationerna, en av dessa fem har också kryssat för Annan kombination.
Där man i fritext fått beskriva Annan kombination har 26 beskrivit detta. 19 av dessa har med olika
ord beskrivit att det sker utifrån behov alternativt att det ser väldigt olika ut. Två har skrivit att det
sker vid enstaka tillfällen, en att man har ett nätverksmöte följt av 5 samtal för att åter ha ett nätverksmöte,
en att man har nätverksmöte med nätverksledare och då ett första möte och ett uppföljande,
en att man har tre nätverkssamtal under inskrivningstiden, en att man oftast har det tillsammans
med socialtjänsten och att det sker varannan månad och en har beskrivit innehållet istället för
frekvensen.
3.4.1. Obligatoriska inslag och fokus i nätverkssamtalen
Den fråga som handlade om obligatoriska inslag i nätverksamtalen har 31 besvarat, av dessa har 13
svarat att de har det, av dem har 12 beskrivit dessa inslag i fritext.
Fyra har angivit cannabiskunskap/Info om droger och dess effekter/Information, två har angivit relationer/rollförtydligande
och två har angivit hur den aktuella situationen ser ut och fungerar/drogerna
och ungdomen. Följande har angivits av en person; lyfta det som fungerar, samplanering, fysiska,
psykiska samt sociala faktorer, symtom, behandling, hopp, beroende på situation, hur den viktiga
personen kan vara till hjälp för ungdomen i den aktuella situationen, risk och skyddsfaktorer, återfall,
använder material från HAP och ORS/SRS.
De svarande ombads även beskriva fokus i nätverkssamtalen i fritext, vilket 20 personer har gjort. Nio
av de svarande har med olika ord uttryckt att fokus ligger på hur nätverket ska kunna samla sina resurser
för att stötta den unge till drogfrihet. Tre har angivit att det kan vara cannabiskunskap eller
info om droger och dess effekter. Tre andra har angivit aktuell situation eller hur de inbjudna tycker
att situationen fungerar och vad de kan bidra med. Två lyfter relationer och kommunikation. Två har
angivit att det är efter nätverkets önskemål eller beroende på situation. Därtill kommer ett antal
beskrivningar från en person; oro, sysselsättning, boende och så vidare, förändringssamtal, hopp,
tydliggörande av ansvarsområde, risk och skyddsfaktorer, återfall, planering, målfokuserat arbete, till
exempel tillsammans med lärare, mentor för att ungdomen ska klara skolan och klargörande av problemet.
22

3.4.2. Den metod/det förhållningssätt som används vid nätverkssamtal
Vilken metod/vilket förhållningssätt som används visas i diagrammet nedan.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
25
20
8
Diagram 18. Beskriv den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med ungdomen och personen
från nätverket. I antal. (n=32)
Denna fråga har 32 personer besvarat vilka sammanlagt angivit 99 svarsalternativ. Flest svarsalternativ
har Systemteoretisk fått (26 stycken), därefter kommer MI (25 stycken), följt av Kognitiv (20 stycken),
Lösningsfokuserad (18 stycken), Psykodynamisk (8 stycken) och Annat (2 stycken). De vanligaste
kombinationerna är MI, Kognitiv och Systemteoretisk (7 stycken), följt av MI, Kognitiv, Systemteoretisk
och Lösningsfokuserad (4 stycken)
Två hade kryssat för annat alternativ men det visar sig att ytterligare en person, sammanlagt tre, har
beskrivit i fritext vad annat alternativ är. Här följer deras beskrivningar; Art, Narrativ och Nätverksterapi/
Familjerådslag.
23
26
18
2

3.5. En jämförelse av metod/förhållningssätt mellan enskilda samtal med ungdomen,
familjesamtal, föräldrasamtal och nätverkssamtal
Det är lite intressant att se om metod/förhållningssätt skiljer sig åt eller inte mellan de olika samtalsformer
som nu har gåtts igenom. Nedan ett diagram som i procent visar den jämförelsen.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Vid enskilt samtal med ungdomen Vid familjesamtal
Vid föräldrasamtal Vid nätverkssamtal
100
88 88
78 76
71
81
73 74
65
48
60
56
47 48 50
24 25
22 20
Diagram 19. Jämförelse av vilken metod/vilket förhållningssätt man har vid enskilt samtal med ungdomen,
familjesamtal, föräldrasamtal respektive nätverkssamtal. I procent. (n=45, 40, 42 respektive
32)
Diagrammet ovan skiljer sig från övriga diagram i denna rapport då det presenteras i procent. Anledningen
till detta är att svarsfrekvensen varierar på de olika frågorna som resultaten är hämtade ifrån.
Flest svarande är det då frågan handlat om metod/förhållningssätt i enskilda samtal med ungdomar
där 45 har svarat, därefter följer då frågan ställts rörande föräldrasamtal vilken 42 har svarat på, följt
av då frågan ställdes rörande familjesamtal som 40 har svarat på och minst antal svarande var det då
frågan ställts rörande nätverkssamtal vilken 32 har svarat på. För att kunna göra jämförelser trots
den olika svarsfrekvensen har därför resultaten från varje frågeområde räknats om till procent.
Som diagrammet visar är det inga större skillnader i vilken metod/vilket förhållningssätt man använder
i de olika samtalen. Man kan se att det skiljer sig lite då det gäller enskilda samtal med ungdomarna
där man i något större utsträckning använder MI 100 procent jämfört med 88 procent för
familjesamtal och föräldrasamtal och 78 procent för nätverksamtal. Även Kognitiv är vanligare i enskilda
samtal med ungdomen, 76 procent jämfört med 65 procent i familjesamtal, 71 procent i föräldrasamtal
och endast 48 procent i nätverkssamtal. Systemteoretisk metod är vanligare i familjesamtal
73 procent, föräldrasamtal 74 procent och nätverkssamtal 81 procent jämfört med enskilda
samtal med ungdomen där det är 60 procent.
24
22
18
14
6

3.6. Provtagning, tester, bedömningsinstrument/dokumentations- system
I enkäten finns ett avsnitt med frågor som berör urinprovstagning, olika tester samt bedömningsinstrument/dokumentationssystem.
Resultaten från dessa frågor presenteras i detta kapitel.
3.6.1. Urinprov
Diagrammet nedan visar resultat på frågan om urinprov erbjuds som en del i behandlingen.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
32
Diagram 20. Erbjuds urinprov som en del i behandlingen? I antal. (n=47)
På denna fråga har 47 personer svarat. Dessa har angivit sammanlagt angivit 50 svarsalternativ, vilket
förklaras av att tre personer har angivit två svarsalternativ var. Flest har angivit att de Alltid erbjuder
urinprov som en del av behandlingen (32 stycken), därefter kommer Ofta (12 stycken), följt av Ibland
(5 stycken), ingen har angivit Sällan och en har angivit Aldrig. De tre som angivit två svarsalternativ
har alla tre kryssat för både Alltid och Ofta.
I enkäten efterfrågades även hur ofta man tar urinprov, vilket visas i tabellen nedan.
Vid start och slut av behandlingen En gång per vecka Annan frekvens
1 25 27
Tabell 4. Om urinprov tas, hur ofta tas de? I antal. (n=47)
12
Här har 47 besvarat frågan och angivit sammanlagt 53 svarsalternativ. De extra svarsalternativen
utgörs av fyra personer som har angivit två svarsalternativ i form av En gång per vecka och Annan
frekvens och en person har angivit alla tre svarsalternativen, de två nämnda samt Vid start och slut av
behandlingen. Det kan konstateras att det svarsalternativ som flest angivit inte var någon av de två
föreslagna frekvenserna utan istället Annan frekvens, vilket 27 angivit. Näst vanligast är En gång per
vecka, vilket 25 angivit och Följt av Vid start och slut av behandlingen, vilket en person angivit.
De 27 som svarat annan frekvens har i fritext fått beskriva vad det är. Sammanlagt har 28 personer
valt att i fritext beskriva vad annan frekvens innebär på deras mottagningar.
Som nämnts tidigare har fem personer kryssat för två alternativt tre svarsalternativ där Annan frekvens
ingick som ett alternativ hos samtliga. Fyra av dem hade svarat En gång per vecka och Annan
frekvens, som Annan frekvens har dessa i fritext skrivit; - Enligt överenskommelse, - Efter bedömning,
-1 - 4 gånger per månad utifrån behov och - eller slumpvis om vi har gjort upp om det. Den person
som kryssat för Vid start och slut av behandling, En gång per vecka och Annan frekvens har i fritext
5
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
25
0
1

eskrivit annan frekvens som följer; - Vid service tar personen själv kontakt med sin husläkare, bistånd
så skickar socialsekreteraren remiss.
Nedan redovisas vad de övriga 22 som enbart kryssat för alternativet Annan frekvens skrivit. I fritext
uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller
ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla.
Tre personer har angivit; alltifrån enstaka till varje vecka utifrån medicinska bedömningar som görs
av sjukvårdspersonal, kan ingå sjuksköterskan gör bedömning, när teamet bedömer att det är bra
och 2 gånger per vecka. Två personer har angivit; ca 1 gång per vecka till 1 gång varannan vecka, vid
varje samtal/varje session, 3 gånger per vecka och slumptester. Sist de punkter som angivits av en
person; kan vara oftare i vissa fall vid oro för droger, vid behov, 3 gånger per vecka - 1 gång per månad,
är en vuxenverksamhet, urinprov är en läkarordination som vuxenpsykiatern inte får ordinera till
dem under 18 år. För dem över 18 år kan man använda det om både han/hon och behandlaren bedömer
att urinprov är relevant, som regel 1 gång per vecka men kan variera, ej bestämt ännu, olika
och 2 gånger per vecka under cirka 3 veckor därefter 1 gång per vecka eller glesare.
3.6.2. Tester, bedömningsinstrument/dokumentationssystem
Diagrammet nedan visar resultat på frågan om man använder bedömning och/eller kartläggande
formulär.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
41
Ja Nej
Diagram 21. Används bedömning och/eller kartläggande formulär? I antal. (n=45)
Sammanlagt 45 personer har svarat på den här frågan och mer parten, 41 stycken, har angivit att de
använder bedömning och/eller kartläggande formulär.
De som svarat ja på frågan ovan (41 stycken) har ombetts fylla i vilket/vilka de använder för den här
målgruppen, vilket 45 stycken har gjort. Dessa har sammanlagt angivit 131 svarsalternativ. Följande
alternativ fanns i enkäten; KASAM, SCL90, BDI, AUDIT, DUDIT, ADAD, Euro-ADAD, ASI, UngDOK, DOK
och Annat alternativ. De olika alternativen skiljer sig åt när det gäller användningsområde. De fem
första har mer karaktären av testinstrument på olika livsområden. De fem följande är mer att se som
bedömningsinstrument/dokumentationssystem som kartlägger många livsområden och används för
bedömning av problemens svårighetsgrad, behandlingsplanering och uppföljning. Med anledning av
detta presenteras svaren på denna fråga i två diagram. Ett som redovisar användningen av psykologiska
test och andra test och ett som redovisar användning av bedömningsinstrument för bedömning
av svårighetsgrad, behandlingsplanering och uppföljning. I texten framöver benämns frågan så som
den är i enkäten med sina 11 svarsalternativ för ursprungsfrågan och uppdelningen som beskrevs
ovan för del av ursprungsfrågan. De som kryssat för Annat (15 stycken) har i fritext fått skriva ned vad
26
4

det är. Dessa svar i fritext har grupperats in enligt ovan och redovisas efter varje diagram. Först
kommer diagrammet som visar användandet av psykologiska test och andra test.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
26
16
Diagram 22. Användning av psykologiska test och andra test. I antal. (n=45)
Bland de 45 svarande på ursprungsfrågan har 34 svarat jakande på något eller några av alternativen i
denna del av ursprungsfrågan. Dessa 34 har sammanlagt angivit 83 svarsalternativ. Vanligast förekommande
psykologiska test och andra test som angivits är KASAM (26 stycken), därefter AUDIT (22
stycken), följt av DUDIT (17 stycken), SCL90 (16 stycken) och BDI (2 stycken). Av de 45 svarande är det
11 som inte kryssat för något av alternativen på denna del av ursprungsfrågan, 10 av dessa har kryssat
för något av Bedömningsinstrumenten och/eller Annat. Den elfte har inte kryssat för något alternativ,
men har i fritext skrivit ned ett bedömningsinstrument som inte fanns bland alternativ ovan.
De vanligast förekommande kombinationerna som angivits är KASAM och SCL90 (5 stycken), KASAM,
SCL90, AUDIT och Annat (4 stycken), och AUDIT och Annat (4 stycken). Övriga kombinationer har
fyllts i av en, två eller tre personer.
De som kryssat för Annat på ursprungsfrågan har i fritext fått skriva vad det är. Nedan följer vad som
skrivits i fritext och som faller in under psykologiska test och andra test.
Tre personer har angivit; Becks Ungdomsskala och IDS-100 respektive Alcohol-E respektive bedömningsinstrument
för suicidbedömning (minns ej namnet) har angivits av två personer. Följande har
angivits av en person; MADRS-S, DUDIT-E, SCID, WISC, screening för neuropsykiatrisk utredning och
traumabedömning, RePro-K och RePro-S, ORS/SRS, landstingets mall för bedömningssamtal, Hälsoblankett
(början och avslut) och drogaxel.
2
KASAM SCL90 BDI AUDIT DUDIT
27
22
17

Diagrammet nedan visar hur vanligt förekommande det är att man använder bedömningsinstrument
avsedda för bedömning av problemens svårighetsgrad, behandlingsplanering och uppföljning.
25
20
15
10
5
0
15
1
Diagram 23. Användning av bedömningsinstrument för utredning av hjälpbehov och dokumentation. I
antal. (n=45)
Bland de 45 som svarat på ursprungsfrågan har 25 angivit jakande svar på något eller några av alternativen
i denna del av ursprungsfrågan. Dessa 25 har sammanlagt angivit 33 svarsalternativ. Vanligast
förekommande är ADAD (15 stycken), därefter kommer ASI och UngDOK (8 stycken vardera) följt
av Euro-ADAD och DOK (1 styck vardera). De som fyllt i mer än ett av svarsalternativen ovan har fyllt i
följande kombinationer; ADAD och ASI (6 stycken), UngDOK och DOK (1 stycken) och Euro-ADAD och
ASI (1 stycken).
De som på ursprungsfrågan fyllt i annat har i fritext fått skriva vad det är, tre personer har skrivit ett
bedömningsinstrument för ovan angivna ändamål. Alla tre har skrivit Addis-Ung.
28
8 8
ADAD Euro-ADAD ASI UngDOK DOK
1

3.7. Speciellt utarbetade program
Den enkät som legat till grund för denna kartläggning avslutades med ett par frågor om speciellt utarbetade
program för den här målgruppen. Diagrammet nedan visar hur vanligt förekommande det
är att man har ett sådant program.
Ja Nej
16 27
Tabell 5. Har ni något speciellt program som ni använder vid tidig intervention/behandling? I antal.
(n=43)
Av de 43 svarande har 16 angivit att de har ett speciellt utarbetat program vid tidig intervention/behandling
för denna målgrupp.
De som svarat ja på frågan har även fått svara på frågan om detta program finns beskrivit i ett dokument,
exempelvis en manual. Resultatet visas i tabellen nedan.
Ja Nej
13 17
D2. Om ja, finns programmet beskrivet i ett dokument, exempelvis manual? I antal. (n= 30)
Denna fråga var ställd till dem som svarat ja på föregående fråga, det vill säga de 16 som angivit att
de har ett utarbetat program till denna målgrupp, 30 har valt att besvara frågan. Det framkommer
att 13 av dem som svarat att de har ett speciellt utarbetat program angivit att de har detta program
dokumenterat. De som svarat ja här ombads att skicka in detta dokument till den som genomfört
kartläggningen. Sammanlagt 13 dokument har inkommit. I följande kapitel kommer en sammanställning
av dessa.
29

4. En sammanställning av de 11 kortprogrammen
Sammanlagt 13 mottagningar skickade, på frågan om de har ett dokumenterat speciellt program
dokumenterat, in dokument. Två av dessa är mer skrifter om hur de arbetar med ungdomar med
missbruk och deras familjer. De övriga 11 är mer att se som kortprogram beskrivna i punktform,
ibland med bilder och ger mer en beskrivning av vad man ska prata om.
4.1. Jämförelse mellan de 11 kortprogrammen
För att kunna göra en jämförelse mellan de 11 kortprogrammen har åtta punkter förekommer i flera
av programmen och som beskriver hur man arbetar med programmet valts ut. De åtta punkterna är;
målgrupp, förhållningssätt, antal träffar, över tid, antal enskilda samtal, antal familjesamtal, föräldrasamtal,
urinprov.
Inget av de 11 dokumenterade kortprogrammen som inkommit har givit svar på alla de punkterna,
därför har samtliga 11 mottagningarna blivit uppringda för inhämtning av kompletterande uppgifter
och samtidigt en kontroll av om de uppgifter som fanns med tolkats på rätt sätt. Det visade sig att
flera mottagningar hade gjort vissa ändringar i sitt praktiska arbete med kortprogrammen i förhållande
till det som finns nedtecknat. De obligatoriska inslagen som finns i de olika kortprogrammen
har analyserats utifrån hur ofta de förekommer, dessa presenteras i fallande ordning efter jämförelserna.
Målgrupp
Borlänge 12-17 år
Enköping Upp till 18 år
Eskilstuna 15-17 år
Gotland 13-24 år
Haninge 15-18 år
Kalmar Upp till 18 år
Motala 15-25 år, mest de yngre av dessa
Norrköping Upp till 25 år
Solna 13-17 år
Stockholm Upp till 17 år samt äldre som inte rökt så mycket
Västerås Upp till 18 år
Förhållningssätt
Borlänge MI, kognitivt, edukativt och icke värderande förstärkning av det
som fungerar
Enköping MI och kognitivt
Eskilstuna Systemiskt också i de enskilda samtalen
Gotland MI, kognitivt, systemteoretiskt, återfallspreventivt
Haninge Informativt och pedagogiskt
Kalmar Pedagogiskt
Motala MI, kognitivt och systemteoretiskt
Norrköping MI
Solna Edukativt
Stockholm MI, KBT, lösningsfokuserat och systemteoretiskt. Skapa allians
med ungdomen
Västerås MI, systemiskt
30

Antal träffar
Borlänge 7 träffar (1 info + 6 träffar)
Enköping 7 träffar (1 info + 6 träffar + ev uppföljning), kan vara fler
Eskilstuna 10 träffar 1 alt 2 g/v
Gotland Oftast 7 träffar (1 info + 6 träffar)
Haninge 7 träffar (1 info + 6 träffar)
Kalmar 7 träffar (1 info + 6 träffar)
Motala 6 träffar
Norrköping Startar med urinprov sedan 4-5 träffar
Solna 6 träffar (har ofta föregåtts av en missbruksbedömning på 8 veckor;
1 info m. familj, 2 enskilda, 1 föräldrar och 1 slutträff m. familj
+ urinprov under hela perioden)
Stockholm 6 träffar. Kan bli mer och mindre
Västerås 6 träffar
Över tid
Borlänge 4 veckor
Enköping 6 veckor
Eskilstuna 5 alternativt 10 veckor (beroende på om man har 2 alt. 1
träff/vecka)
Gotland 6 veckor
Haninge 3 alternativt 6 veckor (beroende på om man har 2 alt. 1
träff/vecka)
Kalmar 6 veckor
Motala 6 veckor
Norrköping 3-4 veckor + uppföljnings samtal 3 månader efter start
Solna 6 veckor
Stockholm 6 veckor
Västerås 3-6 veckor (beroende på om man har 2 alt. 1 träff/vecka)
Enskilda samtal
Borlänge 3 stycken
Enköping 4 stycken
Eskilstuna 10 stycken
Gotland 1 styck (för den över 18 år kan det bli upp till 6 stycken)
Haninge 1 styck (för de äldre i målgruppen har de ibland 2 stycken)
Kalmar 3 stycken
Motala 4 stycken
Norrköping 1-2 stycken
Solna 1 styck
Stockholm 4 stycken
Västerås 3 stycken
31

Familjesamtal
Borlänge 4 styck (infoträff + samtal 1 och 2 + sista) ibland mer
Enköping 3 stycken (info, 1:a + sista)
Eskilstuna 2 stycken
Gotland 5 stycken
Haninge 6 alt. 5 stycken (1 info + 5 styck alt. 1 info och 4 stycken för de som
är äldre)
Kalmar 4 stycken (1 info, 1:a i prog + 4:e + 6)
Motala 2 stycken (1:a & 6:e)
Norrköping 3-4 stycken
Solna 5 stycken
Stockholm 2 stycken
Västerås 3 stycken
Föräldrasamtal
Borlänge Nej
Enköping Erbjuds, men är ej obligatoriskt
Eskilstuna Nej
Gotland Vid behov
Haninge Om det efterfrågas. (Har föräldragrupp om 4-10 personer á 5 träffar
i sitt utbud)
Kalmar Erbjuds, men är ej obligatoriskt
Motala Vid behov
Norrköping Sällan
Solna 1 styck (äger ofta rum samtidigt som ungdomen har sitt enskilda
samtal)
Stockholm Nej (Har föräldrautbildning i grupp om 10 á 3 träffar på vardera 1,5
timme)
Västerås Ja, erbjuds, men är ej obligatoriskt
Urinprov
Borlänge Minst 1 i början och 1 i slutet. Fler vid behov
Enköping 1g/v = ca 6 stycken
Eskilstuna Kontinuerligt under programmets gång
Gotland 2 styck vid info-träff + 3:e träff
Haninge 3 styck, vid 1:a + i mitten och näst sista träffen.
Kalmar 1g/v = ca 6 stycken
Motala Föreslås men ej krav, oftast sker det.
Norrköping Vid positivt prov rekommenderas ungdomen fortsätta lämna prov
1g/v i 3 månad (oftast).
Solna 6 styck, 1 vid varje träff
Stockholm 1-2 ggr/v.
Västerås 1 gång /vecka (3 alternativt 6 stycken beroende på om man träffas
2 eller 1 gång/vecka)
32

4.2. Obligatoriska inslag
Nedan de obligatoriska inslag som finns omnämnda i ”kortprogrammen”. Siffrorna anger i hur många
av ”kortprogrammen” respektive inslag förekommer. Då innebörden tolkats som något så när den
samma har de sammanförts. I punktform de inslag som förekommer i fyra av programmen eller fler,
följt av de inslag som förekommer i tre av programmen eller färre i löpande text.
• Presentation av behandlaren och av ”programmet”/sammanhangsmarkering
(10)
• Vinster och kostnader för den unge med rökning/Plus – minus med
ungdom i början (10)
• Fakta om cannabis (9)
• Haschkurvan/THC-kurvan/THC- och ångestkurvan (8)
• Akut o kroniskt rus/intoxikation (7)
• Drogkartläggning/Drog och tidsaxel (7)
• De 7 punkterna (7)
• Helgplanering (7)
• Risksituationer och hantering av dem (7)
• Vad behövs för att kunna sluta/utforska detta hos ungdomen, vad
börja med och hur (6)
• Känslor/hur känslor påverkas av cannabismissbruk (6)
• Varför röker jag, varför vill jag sluta (5)
• Vad krävs för att bibehålla drogfrihet (5)
• Upprätta handlingsplan över vad som ska ske efter ”programmet” (5)
• Hjärnan + THC hjärnan + belöningssystemet (4)
• Haschguiden (4)
• Nätverkskarta (4)
• Kompissociogram/sociogram (4)
• Plus och minus med att inte röka ungdom o föräldrar ihop sista träffen (4)
Följande punkter förekommer i två av programmen; varför röker jag och varför skall jag sluta, skalfrågor
(vilja, arbete, tilltro/vill….. kan…..), framtidsvisualisering/framtid (mål), fritid, hur påverkas normer
av cannabismissbruk och hur påverkas värderingar av cannabismissbruk. Sist de punkter som förekommer
i ett av programmen; KASAM i början av programmet och inför avslut, när, hur, vad, var, med
vem?, att vara i en glaskupa, beroendefiguren: Missbruk; socialt, fysiskt, psykiskt och känslomässigt,
Thomas Lundqvist ”Ungdomsfrågor”, den unges syn på saken, föräldrarnas syn på saken, varför vill
ungdomen sluta, vad fyller cannabis för funktion, förändringscirkeln med fokus på ungdomens eventuella
beslut att sluta och vidmakthålla det, hasch, marijuana koncentration, Spice, röksätt, språk, symboler,
kläder mm, livsstil, cannabis o utveckling under tonåren, hur cannabis passar in i ungdomens
framtidsplaner, kompisar, vilka är drogaktiva och inte, vilket röktillfälle känns viktigast en normal dag,
måste du röka innan du göra något speciellt, genomgång av ungdomens livssituation, samtal om ungdomens
livssituation, hur påverkas problemlösnings förmågan av cannabismissbruk, hur påverkas beteendet
av cannabismissbruk, situation/händelse (tanke och känsla) handling ”Det bara blev så”, be
föräldrar beskriva tecken på förändring (efter en tids drogfrihet), förklara återfallsprocessen och eventuell
återfallsprevention, hur gå vidare/avsluta och vad har varit bra/dåligt? vad har du lärt dig?
33

5. Avslutande diskussion och framåtblickande
I detta avslutande kapitel kommer en del svagheter i kartläggningen att presenteras. Därefter följer ett
försök till en jämförelse mellan resultaten från den kunskapsinventering som genomförts av Russel
Turner (2013) på uppdrag av Nationella Cannabisnätverket och resultaten från kartläggningen. Lite
andra intressanta resultat från kartläggningen lyfts fram och kapitlet avslutas med en reflektion över
framtida frågor för Nationella Cannabisnätverket.
Det finns väl inga studier utan brister och det gäller även denna. Ett sådant exempel är att kartläggningen
som presenterats i denna rapport enbart bygger på en källa för kunskapsinhämtning i form av
enkäten (se bilaga 1). Naturligtvis hade en triangulering där enkäten kompletterats med exempelvis
semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer givit ett fylligare och mer uttömmande material
som underlag till denna rapport, men tiden har inte funnits för detta. Urvalet av svarande har skett
genom selektion där en person per mottagning har valts ut, istället för att låta alla på varje mottagning
svara. Valet av att ta fram urvalet av svarande genom selektion grundar sig dels på behovet av att
snabbt få in svar och dels på att få in svar i en hanterbar omfattning. Med dessa brister i beaktning går
det ändå att se rätt tydliga mönster för hur mottagningarna arbetar. Nedan görs ett försök att jämföra
resultaten från kunskapsinventeringen med resultaten från denna kartläggning.
I denna jämförelse kommer punkter från kunskapsinventeringens sammanfattning citeras nedan och
följas av en beskrivande text om huruvida resultaten från denna kartläggning möter upp punkterna
från forskningen eller inte.
”Korta, MI-baserade rådgivningsinterventioner kan vara effektiva på olika interventionsplatser så
länge innehållet är skräddarsytt för deltagaren och personal är väl utbildade i MI.” (Turner, 2013).
På frågan om vilken metod/vilket förhållningssätt som används i mötet med ungdomen har samtliga
av de svarande enheterna angivit att de använder MI. Huruvida MI används i korta rådgivningsinterventioner
eller mer som ett förhållningssätt har inte efterfrågats i enkäten. Det har heller inte efterfrågats
vilken utbildningsnivå behandlingspersonalen på mottagningarna har i MI eller om de kvalitetssäkrar
sin MI, exempelvis genom kodning.
”MI, kognitiv beteendeterapi och familjebaserade metoder verkar effektiva inom ungdomsbehandling
och mer komplexa och djupgående metoder (exempelvis Multi-Dimensional Family Therapy) är mer
effektiva i mer komplexa fall, exempelvis de med en högre grad av drogmissbruk och/eller psykologiska
problem.” (Turner, 2013).
De som deltagit i kartläggningen har fått fem olika metoder/förhållningsätt att välja mellan tillsammans
med annat alternativ, det har också varit möjligt att fylla i flera alternativ vilket de flesta har
gjort. Vid såväl enskilt samtal med ungdomen, familjesamtal som vid föräldrasamtal är det tre metoder/förhållningssätt
som är mer förekommande, dessa tre är MI, kognitiv och systemteoretisk. Vid
nätverksmöten är MI och kognitiv klart framstående, som trea kommer här lösningsfokuserad metod/förhållningssätt.
Multi-Dimensional Family Therapy har inte funnits som alternativ och har heller
inte angivits i fritexten som annat alternativ vid någon av de olika samtalsformerna som nämnts
ovan.
”Contingency Management (belöning för önskad beteende) verkar inte vara ett effektivt tillägg till
ungdomsbehandling vad gäller drogbruk men kan öka närvaron och tid i behandling.” (Turner, 2013)
Om man använder belöning för önskat beteende har inte efterfrågats i enkäten. De svarande har vid
fråga om metod/förhållningssätt, obligatoriska inslag och fokus i samtalen i fritext fått beskriva hur
de arbetar. Denna möjlighet har de svarande använts sig av flitigt. Ingenstans i den fritext som inkommit
i enkätsvaren finns något nämnt som skulle kunna antyda på något som liknar belöning för
önskat beteende.
34

”Abstinensrelaterade tankar och ökad motivation att sluta verkar vara effektiva behandlingsmål.
Individuella, förändringsbara psykologiska faktorer, exempelvis attityder till droger, uppfattningar om
skador, problemlösnings- och avståndstagandeförmågor är kopplade till avsikten att inte använda
droger och senare bruk.” (Turner, 2013)
I kartläggningen har de svarande i fritext fått beskriva obligatoriska inslag i de enskilda samtalen med
ungdomen (kapitel 3.1.4.) och fokus i dessa samtal (kapitel 3.1.5.). Exempel på obligatoriska inslag
som möter upp vad forskningen ovan anger som verkningsfullt är; information och fakta om cannabis
och dess skadeverkningar (vilket 17 skrivit), MI – undersökning av inställning/ambivalens till drogen,
varför röka? – varför sluta?, ambivalenskors (vilket 10 skrivit), THC- och ångestkurvan under abstinens
fasen (vilket 9 skrivit), ytterligare 2 har skrivit fysiska och psykiska abstinenssymptom, 2 har
skrivit vilken hjälp de behöver för att kunna sluta. Även under rubriken fokus i samtalen finns många
exempel som möter upp forskningen ovan som exempel; förmedla kunskap om cannabis (vilket 19
skrivit), motivation (vilket 12 skrivit), problematisera – konsekvenser – bryta missbruket (vilket 9 skrivit),
att hålla sig drogfri (vilket 3 skrivit). Under såväl obligatoriska inslag som under fokus i samtalen
finns många fler punkter nedskrivna som möter upp vad forskningen visar är verksamt, dessa finner
man under kapitlen som nämns ovan.
”Föräldraprogram kan vara ett effektivt sätt att få svårengagerade ungdomar in i behandling.” (Turner,
2013)
Det föräldraprogram punkten ovan från sammanfattningen hänvisar till är CRAFT (The Community-
Reinforcement Approach Family Training). Som metod är den sprungen ur CRA (The Community-
Reinforcement Approach). CRAFT vänder sig till föräldrar eller andra nära anhöriga till personer med
missbruk som inte är motiverade att vare sig gå i behandling eller sluta med missbruket. Syftet är att
underlätta för tonårsföräldrar att få sina ungdomar att gå i behandling. Att man arbetar med just
CRAFT har inte framkommit någonstans i kartläggningen. Däremot har deltagarna i kartläggningen
fått svara på frågan om de erbjuder föräldrar egna samtal. Av de 44 svarande har 16 svarat att man
alltid gör det, 18 att man ofta gör det och 8 att man gör det ibland, en att man sällan gör det och
endast tre att man aldrig gör det. Tittar man på dem som svarat alltid eller ofta så utgör de 77 procent
av de svarande. Det har också efterfrågats om man arbetar med föräldragrupper för denna målgrupp,
av de 40 svarande har en tredjedel uppgivit att man gör det.
Det finns några stödjande förändringar som verkar viktiga för ungdomar som tar sig ur cannabisanvändningen;
bildande av ett nytt nätverk, förbättrade relationer med familjen, proaktivt professionellt
stöd efter behandling (Assertive Continuing Care), och fokus på icke-drogfrågor som att exempelvis
hantera ångest, parförhållanden.” (Turner, 2013)
Bildande av nytt nätverk har inte lyfts som en enskild punkt av någon. Däremot har nio skrivit att fokus
bland annat är den unges livssituation ex relationer, familj, nätverk, skola, fritid, sex med mera. Ytterligare
tre har skrivit samtal kring familj och nätverk – hur den unge upplever sin familjesociala situation.
Sådant som mer specifikt rör bildande av nytt nätverk finns i några av de 11 kortprogrammen. Exempelvis
har fyra med kompissociogram/sociogram och ett har med kompisar, vilka är drogaktiva och
inte. Tittar man på fokus i familjesamtalen så har 16 skrivit att fokus är relationer, samspel, kommunikation
familjemedlemmarna emellan, familjesystemet, ungdomen som en del i ett sammanhang – sin
familj. Ytterligare fyra har skrivit gränssättning, rådgivning i förhållningssätt och stärka föräldrarollen.
Vid föräldrasamtalen har 11 skrivit att fokus är att stärka dem i sin föräldraroll, att vara förälder, våga
sätta gränser, hitta fungerande strategier/förhållningssätt i vardagen, fyra har skrivit att fokus är relationer.
Någon fråga om professionellt stöd efter behandlingen har inte funnits i enkäten. Däremot
finner man i de 11 kortprogrammen att fem har med upprätta handlingsplan över vad som ska ske
efter programmet och en hur gå vidare/avsluta. Bland dem finner man också då det gäller ickedrogfrågor
att fyra har skrivit att de som obligatoriskt inslag har med mående, psykiska mående och
sömn.
35

Andra intressanta resultat som framkommit i kartläggningen är användandet av visuella hjälpmedel,
såsom blädderblock, white board eller annat som de fått beskriva i fritext. Samtliga av de 46 svarande
mottagningarna använder någon form av visuellt hjälpmedel i de enskilda samtalen med ungdomen,
38 av 39 svarande gör det vid familjesamtal och 40 av 42 svarande att de gör det vid föräldrasamtal.
Urinprovstagning som del av behandlingen visar sig vara vanligt förekommande. Av de svarande erbjuder
68 procent alltid urinprov som del av behandlingen. Lägger man ihop alltid och ofta så är det 87
procent som erbjuder det. Beträffande psykologiska test och andra test så har 76 procent angivit att de
använder sig av sådana, där ungefär hälften använde två eller flera sådana tester. Bedömningsinstrument/dokumentationssystem
är inte fullt lika vanligt förekommande, 56 procent av de svarande har
angivit att de använder ett alternativt två sådana instrument/system.
Då enkäten utformades var kunskapsinventeringen ännu inte gjord och det var därför inte möjligt att
utforma frågorna på ett sätt som skulle kunna göra det möjligt att göra mer fulländade jämförelser. I
stället väcks så här i efterhand frågor som skulle vara intressanta att utforska vidare inom Nationella
Cannabisnätveket. Exempel på sådana frågor är;
• Vilken utbildningsnivå har behandlarna i MI?
• Hur använder de MI i det praktiska behandlingsarbetet?
• Kvalitetssäkrar de sitt MI arbete genom exempelvis kodning?
• Finns det mottagningar som arbetar med föräldraprogrammet CRAFT?
• Finns det mottagningar som arbetar med Multi-Dimensional Family Therapy?
• Finns det mottagningar som använder sig av belöning för önskat beteende?
• Hur vanligt är det att föräldrar ingår i behandlingsarbetet med målgruppen över 18 år?
• Hur vanligt förekommande är det att man erbjuder proaktivt professionellt stöd efter behandlingen,
genom exempelvis upprättande av handlingsplan vid avslut samt att boka en uppföljningsträff
2-4 månader efter avslutad behandling?
Trots att det finns en mängd frågor som kartläggningen inte ger svar på visar kartläggningen att många
av de 48 mottagningarna som deltagit arbetar på ett sätt som i mångt och mycket stämmer överens
med flera av punkterna från kunskapsinventeringen.
Avslutningsvis en återkoppling till det som stod i inledningen. Denna kartläggning tillsammans med
kunskapsinventeringen (Turner, 2013) har tagits fram för att utgöra kunskapsunderlag vid framtagande
av ett program för tidig intervention vid cannabisanvändning. Projektledaren har tillsammans med en
referensgrupp om fyra personer från mottagningar i lika många städer med stöd av de två kunskapsunderlagen
och den egna praktiska erfarenheten arbetat fram ett Program för tidig intervention vid
cannabisanvändning. I skrivande stund pilotkörs programmet på referensgruppsmedlemmarnas mottagningar
och kommer efter testperioden att revideras för att sedan spridas. Programmet är efterlängtat,
vilket inte minst gavs till uttryck då Nationella Cannabisnätverkets utbildargrupp i HAP träffades i
veckan.
36

Referenslista
Lundqvist, T. och Ericsson, D. (1988). Vägen ut ur haschmissbruket.
http://droginfo.com/pdf/Vagen_ut_ur_haschmissbruket.pdf 11 januari 2013.
Nationella Cannabisnätverket (2012). Manual till Haschavvänjningsprogrammet (HAP).
http://www.droginfo.com/pdf/Manual%20HAP_2.pdf 11 januari 2013.
Turner, R. (2013). Kunskapsinventering av tidiga interventioner vid cannabisanvändning. På uppdrag av
Nationella Cannabisnätverket. Göteborg: FoU i Väst-rapport.
37

Frågeformulär: Tidig intervention/behandling
Syftet med den här kartläggningen är ta reda på hur ni arbetar med målgruppen:
”ungdomar/unga vuxna som rökt cannabis men inte i den omfattningen att de bedöms vara i behov
av HAP (Haschavvänjningsprogrammet) och/eller är för unga för HAP.”
Första delen i enkäten efterfrågar kontaktuppgifter till dig samt uppgifter om den mottagning du
arbetar på (A). Därefter följer frågor om hur ni arbetar med målgruppen (B). Sist kommer ett par
frågor kring om ni har eller inte ett utarbetat program för målgruppen eller om ni inte har det (C).
A. Fakta och kontaktuppgifter:
A1. Ditt namn:
A2. Ditt telefonnummer:
A3. Din e-post adress:
A4. Namn på er mottagning:
A5. Kommun:
A6. Mottagningens organisationstillhörighet:
A7. Målgrupp för mottagningen (ålder):
A8. Remittenter:
B. Hur ni arbetar med målgruppen
(Exempelvis socialtjänst, sjukvård, dubbelt socialtjänst och sjukvård, annat ange vad)
Med målgruppen menar vi här och i resten av enkäten; de ungdomar/unga vuxna som har rökt cannabis
men inte i den omfattningen att de bedöms vara i behov av HAP (Haschavvänjningsprogrammet)
och/eller är för unga för HAP. Upplägget på denna del av enkäten inleds med frågor om enskilda
samtal med ungdomen, sedan frågor om familjesamtal, följt av frågor om föräldrasamtal och sist
frågor om samtal tillsammans med annan viktig person – nätverkssamtal. Därefter följer frågor om
provtagning, tester och bedömningsinstrument/dokumentationssystem. Enkäten avslutas med ett
par frågor om huruvida ni har ett utarbetat program.
Enskilda samtal med ungdomen
B1. Har ni enskilda samtal med ungdomarna?
Ja, enbart enskilda samtal med ungdomen
Nej, aldrig enskilda samtal med ungdomen
Ja, enskilda samtal med ungdomen i kombination med familjesamtal
Annat upplägg på samtalen, beskriv:
B2. Är föräldrarna med vid första träffen med ungdomen?
Alltid
38
Bilaga 1.

Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig
B3. Hur många enskilda samtal har ni med varje ungdom?
Exempelvis: I genomsnitt X antal eller mininum X och maximum X antal.
B4. Hur ofta träffar ni ungdomarna enskilt?
Tre gånger per vecka
Två gånger per vecka
En gång i veckan
Varannan vecka
En gång/månad
Mer sällan än en gång/månad
B5. Finns obligatoriska inslag i dessa samtal?
Ja
Nej
B6. Beskriv de obligatoriska inslagen:
B7. Beskriv fokus i samtalen med ungdomarna:
B8. Beskriv det den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med ungdomen. Du kan sätta
kryss för flera alternativ.
MI
Kognitiv
Psykodynamisk
Systemteoretisk
Lösningsfokuserad
Annan/annat
Om annan, beskriv vilken/vilket:
39

B9. Hur arbetar ni i rummet med ungdomen, sätt X på det/de alternativ som stämmer?
Enbart samtal utan visuella hjälpmedel
Använder blädderblock i kombination med samtal
Använder White Board i kombination med samtal
Använder annat hjälpmedel i kombination med samtal
Om X på annat hjälpmedel, beskriv vad;
Familjesamtal
B10. Är föräldrarna med vid alla samtalen?
Ja
Nej
B11. Är syskon med vid familjesamtal?
Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig
B12. Erbjuds syskon egna samtal?
Ja
Nej
B13. Kombinerar ni familjesamtal och samtal med enbart ungdom?
Ja
Nej
B14. Om Ja, hur ser fördelningen av föräldramedverkan ut mellan de olika samtalen?
Vartannat samtal är med ungdom och vartannat med familj
Två samtal med ungdom, ett familjesamtal, upprepas
Tre samtal med ungdom, ett familjesamtal, upprepas
Fyra samtal med ungdom, ett familjesamtal, upprepas
40

Annan kombination, beskriv:
B15. Hur många familjesamtal brukar ni ha med en familj?
B16. Hur ofta har ni familjesamtal?
Varje vecka
Varannan vecka
En gång/månad
Mer sällan
B17. Finns obligatoriska inslag i dessa samtal?
Ja
Nej
B18. Beskriv de obligatoriska inslagen:
B19. Beskriv fokus i familjesamtalen:
B20. Beskriv det den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med familjen. Du kan sätta X för
flera alternativ.
MI
Kognitiv
Systemteoretisk
Psykodynamisk
Lösningsfokuserad
Annan/annat
Om annan, beskriv vilken/vilket:
B21. Hur arbetar ni i rummet vid familjesamtal, sätt X på det/de alternativ som stämmer?
Enbart samtal
Använder blädderblock
Använder White Board
Använder annat material
41

Om X på annat material, beskriv det
Föräldrasamtal
B22. Erbjuder ni föräldrarna egna samtal?
Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig
Om du svarat aldrig på den här frågan kan du gå vidare till fråga B31.
B23. Hur många föräldrasamtal är vanligt förekommande i antal?
B24. Hur ofta har ni föräldrasamtalen?
Varje vecka
Varannan vecka
En gång/månad
Mer sällan
B25. Finns obligatoriska inslag i dessa samtal?
Ja
Nej
B26. Beskriv de obligatoriska inslagen:
B27. Beskriv fokus i samtalen med föräldrarna:
B28. Beskriv den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med föräldrarna. Du kan sätta X för
flera alternativ.
MI
Kognitiv
Psykodynamisk
Systemteoretisk
42

Lösningsfokuserad
Annan/annat
Om annan, beskriv vilken/vilket:
B29. Hur arbetar ni i rummet med föräldrarna, sätt X på det/de alternativ som stämmer?
Enbart samtal utan visuella hjälpmedel
Använder blädderblock i kombination med samtal
Använder White Board i kombination med samtal
Använder annat hjälpmedel i kombination med samtal?
Nej
Ja
Om ja på annat hjälpmedel, beskriv vad:
B30. Arbetar ni med föräldragrupper för föräldrar till denna målgrupp?
Ja
Nej
Samtal tillsammans med annan viktig person - nätverksamtal
B31. Arbetar ni med samtal med ungdomen tillsammans med någon annan viktig person, ex annan
släkting, kompis, kompis förälder, kontaktperson eller liknande (nätverksamtal)?
Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig
Om du svarat aldrig på den här frågan kan du gå vidare till fråga C1.
B32. Om ni arbetar med nätverksamtal och kombinerar dessa med enskilda samtal med ungdomen
som rökt cannabis, hur är dessa organiserade?
Enbart nätverksamtal
Vartannat samtal är nätverksamtal och vartannat är enskilt med den unge
Ett nätverksamtal följt av två enskilda samtal med den unge, upprepas
43

Ett nätverksamtal följt av tre enskilda samtal med den unge, upprepas
Ett nätverksamtal följt av fyra enskilda samtal med den unge, upprepas
Annan kombination, beskriv:
B33. Finns obligatoriska inslag i dessa samtal?
Ja
Nej
B34. Beskriv de obligatoriska inslagen:
B35. Beskriv fokus nätverksamtalen:
B36. Beskriv den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med ungdomen och personer från
nätverket. Du kan sätta X för flera alternativ.
MI
Kognitiv
Psykodynamisk
Systemteoretisk
Lösningsfokuserad
Annan
Om annan, beskriv vilken/vilket:
B37. Hur arbetar ni i rummet medungdomen och person/er från nätverket, sätt X på det/de alternativ
som stämmer?
Enbart samtal utan visuella hjälpmedel
Använder blädderblock i kombination med samtal
Använder White Board i kombination med samtal
Använder annat hjälpmedel i kombination med samtal
Om X på annat hjälpmedel, beskriv vad;
Provtagning, tester, bedömningsinstrument/dokumentationssystem
C1. Erbjuds urinprov som en del i behandlingen?
Alltid
Ofta
44

Ibland
Sällan
Aldrig
C2. Om urinprov erbjuds och tas, hur ofta tas de?
Vid start och slut av behandlingen
En gång per vecka
Annan frekvens, beskriv:
C3. Används bedömning och/eller kartläggande formulär?
Nej
Ja
C4. Om Ja, fyll i nedan vilket/vilka ni använder för denna målgrupp, du kan sätta kryss för flera alternativ:
KASAM
SCL90
BDI
AUDIT
DUDIT
ADAD
Euro-ADAD
ASI
UngDOK
DOK
Annat, fyll i vilket/vilka:
C. Speciellt utarbetat program?
Vi vet att en del mottagningar i nätverket har speciellt utarbetade program för den här målgruppen.
Här följer att par frågor om det.
D1. Har ni något speciellt program som ni använder vid tidig intervention/behandling?
Ja
Nej
45

D2. Om ja, finns programmet beskrivit i ett dokument, exempelvis manual?
Ja
Nej
Om ja, vill jag att du skickar dokumentet till mig*.
*) Skickas till: karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se
46