Kartläggning av hur mottagningar i Nationella ... - Göteborg

More documents

Recommendations

Info

”Abstinensrelaterade tankar och ökad motivation att sluta verkar vara effektiva behandlingsmål. Individuella, förändringsbara psykologiska faktorer, exempelvis attityder till droger, uppfattningar om skador, problemlösnings- och avståndstagandeförmågor är kopplade till avsikten att inte använda droger och senare bruk.” (Turner, 2013) I kartläggningen har de svarande i fritext fått beskriva obligatoriska inslag i de enskilda samtalen med ungdomen (kapitel 3.1.4.) och fokus i dessa samtal (kapitel 3.1.5.). Exempel på obligatoriska inslag som möter upp vad forskningen ovan anger som verkningsfullt är; information och fakta om cannabis och dess skadeverkningar (vilket 17 skrivit), MI – undersökning av inställning/ambivalens till drogen, varför röka? – varför sluta?, ambivalenskors (vilket 10 skrivit), THC- och ångestkurvan under abstinens fasen (vilket 9 skrivit), ytterligare 2 har skrivit fysiska och psykiska abstinenssymptom, 2 har skrivit vilken hjälp de behöver för att kunna sluta. Även under rubriken fokus i samtalen finns många exempel som möter upp forskningen ovan som exempel; förmedla kunskap om cannabis (vilket 19 skrivit), motivation (vilket 12 skrivit), problematisera – konsekvenser – bryta missbruket (vilket 9 skrivit), att hålla sig drogfri (vilket 3 skrivit). Under såväl obligatoriska inslag som under fokus i samtalen finns många fler punkter nedskrivna som möter upp vad forskningen visar är verksamt, dessa finner man under kapitlen som nämns ovan. ”Föräldraprogram kan vara ett effektivt sätt att få svårengagerade ungdomar in i behandling.” (Turner, 2013) Det föräldraprogram punkten ovan från sammanfattningen hänvisar till är CRAFT (The Community- Reinforcement Approach Family Training). Som metod är den sprungen ur CRA (The Community- Reinforcement Approach). CRAFT vänder sig till föräldrar eller andra nära anhöriga till personer med missbruk som inte är motiverade att vare sig gå i behandling eller sluta med missbruket. Syftet är att underlätta för tonårsföräldrar att få sina ungdomar att gå i behandling. Att man arbetar med just CRAFT har inte framkommit någonstans i kartläggningen. Däremot har deltagarna i kartläggningen fått svara på frågan om de erbjuder föräldrar egna samtal. Av de 44 svarande har 16 svarat att man alltid gör det, 18 att man ofta gör det och 8 att man gör det ibland, en att man sällan gör det och endast tre att man aldrig gör det. Tittar man på dem som svarat alltid eller ofta så utgör de 77 procent av de svarande. Det har också efterfrågats om man arbetar med föräldragrupper för denna målgrupp, av de 40 svarande har en tredjedel uppgivit att man gör det. Det finns några stödjande förändringar som verkar viktiga för ungdomar som tar sig ur cannabisanvändningen; bildande av ett nytt nätverk, förbättrade relationer med familjen, proaktivt professionellt stöd efter behandling (Assertive Continuing Care), och fokus på icke-drogfrågor som att exempelvis hantera ångest, parförhållanden.” (Turner, 2013) Bildande av nytt nätverk har inte lyfts som en enskild punkt av någon. Däremot har nio skrivit att fokus bland annat är den unges livssituation ex relationer, familj, nätverk, skola, fritid, sex med mera. Ytterligare tre har skrivit samtal kring familj och nätverk – hur den unge upplever sin familjesociala situation. Sådant som mer specifikt rör bildande av nytt nätverk finns i några av de 11 kortprogrammen. Exempelvis har fyra med kompissociogram/sociogram och ett har med kompisar, vilka är drogaktiva och inte. Tittar man på fokus i familjesamtalen så har 16 skrivit att fokus är relationer, samspel, kommunikation familjemedlemmarna emellan, familjesystemet, ungdomen som en del i ett sammanhang – sin familj. Ytterligare fyra har skrivit gränssättning, rådgivning i förhållningssätt och stärka föräldrarollen. Vid föräldrasamtalen har 11 skrivit att fokus är att stärka dem i sin föräldraroll, att vara förälder, våga sätta gränser, hitta fungerande strategier/förhållningssätt i vardagen, fyra har skrivit att fokus är relationer. Någon fråga om professionellt stöd efter behandlingen har inte funnits i enkäten. Däremot finner man i de 11 kortprogrammen att fem har med upprätta handlingsplan över vad som ska ske efter programmet och en hur gå vidare/avsluta. Bland dem finner man också då det gäller ickedrogfrågor att fyra har skrivit att de som obligatoriskt inslag har med mående, psykiska mående och sömn. 35
Andra intressanta resultat som framkommit i kartläggningen är användandet av visuella hjälpmedel, såsom blädderblock, white board eller annat som de fått beskriva i fritext. Samtliga av de 46 svarande mottagningarna använder någon form av visuellt hjälpmedel i de enskilda samtalen med ungdomen, 38 av 39 svarande gör det vid familjesamtal och 40 av 42 svarande att de gör det vid föräldrasamtal. Urinprovstagning som del av behandlingen visar sig vara vanligt förekommande. Av de svarande erbjuder 68 procent alltid urinprov som del av behandlingen. Lägger man ihop alltid och ofta så är det 87 procent som erbjuder det. Beträffande psykologiska test och andra test så har 76 procent angivit att de använder sig av sådana, där ungefär hälften använde två eller flera sådana tester. Bedömningsinstrument/dokumentationssystem är inte fullt lika vanligt förekommande, 56 procent av de svarande har angivit att de använder ett alternativt två sådana instrument/system. Då enkäten utformades var kunskapsinventeringen ännu inte gjord och det var därför inte möjligt att utforma frågorna på ett sätt som skulle kunna göra det möjligt att göra mer fulländade jämförelser. I stället väcks så här i efterhand frågor som skulle vara intressanta att utforska vidare inom Nationella Cannabisnätveket. Exempel på sådana frågor är; • Vilken utbildningsnivå har behandlarna i MI? • Hur använder de MI i det praktiska behandlingsarbetet? • Kvalitetssäkrar de sitt MI arbete genom exempelvis kodning? • Finns det mottagningar som arbetar med föräldraprogrammet CRAFT? • Finns det mottagningar som arbetar med Multi-Dimensional Family Therapy? • Finns det mottagningar som använder sig av belöning för önskat beteende? • Hur vanligt är det att föräldrar ingår i behandlingsarbetet med målgruppen över 18 år? • Hur vanligt förekommande är det att man erbjuder proaktivt professionellt stöd efter behandlingen, genom exempelvis upprättande av handlingsplan vid avslut samt att boka en uppföljningsträff 2-4 månader efter avslutad behandling? Trots att det finns en mängd frågor som kartläggningen inte ger svar på visar kartläggningen att många av de 48 mottagningarna som deltagit arbetar på ett sätt som i mångt och mycket stämmer överens med flera av punkterna från kunskapsinventeringen. Avslutningsvis en återkoppling till det som stod i inledningen. Denna kartläggning tillsammans med kunskapsinventeringen (Turner, 2013) har tagits fram för att utgöra kunskapsunderlag vid framtagande av ett program för tidig intervention vid cannabisanvändning. Projektledaren har tillsammans med en referensgrupp om fyra personer från mottagningar i lika många städer med stöd av de två kunskapsunderlagen och den egna praktiska erfarenheten arbetat fram ett Program för tidig intervention vid cannabisanvändning. I skrivande stund pilotkörs programmet på referensgruppsmedlemmarnas mottagningar och kommer efter testperioden att revideras för att sedan spridas. Programmet är efterlängtat, vilket inte minst gavs till uttryck då Nationella Cannabisnätverkets utbildargrupp i HAP träffades i veckan. 36
Page 1 and 2: Kartläggning av hur mottagningar i
Page 3 and 4: Sammanfattning Denna rapport bygger
Page 5 and 6: 2. Tillvägagångssätt Den enkät
Page 7 and 8: 3. Resultat - samtal I denna result
Page 9 and 10: istället satt kryss i rutorna för
Page 11 and 12: 3.1.7. Hur man arbetar i rummet med
Page 13 and 14: Respondenterna har också fått sva
Page 15 and 16: 3.2.4. Den metod/det förhållnings
Page 17 and 18: 3.2.6. Syskons delaktighet I enkät
Page 19 and 20: Av de 41 som tidigare svarat att de
Page 21 and 22: De 11 som kryssat för Använder an
Page 23 and 24: Av de 34 som på föregående fråg
Page 25 and 26: 3.5. En jämförelse av metod/förh
Page 27 and 28: eskrivit annan frekvens som följer
Page 29 and 30: Diagrammet nedan visar hur vanligt
Page 31 and 32: 4. En sammanställning av de 11 kor
Page 33 and 34: Familjesamtal Borlänge 4 styck (in
Page 35: 5. Avslutande diskussion och framå
Page 39 and 40: Frågeformulär: Tidig intervention
Page 41 and 42: B9. Hur arbetar ni i rummet med ung
Page 43 and 44: Om X på annat material, beskriv de
Page 45 and 46: Ett nätverksamtal följt av tre en
Page 47: D2. Om ja, finns programmet beskriv

Kartläggning av hur mottagningar i Nationella ... - Göteborg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?