Kartläggning av hur mottagningar i Nationella ... - Göteborg

Av de 41 som tidigare svarat att de erbjuder föräldrasamtal i någon utsträckning har 37 angivit svar
för hur ofta de äger rum. Dessa 37 har sammanlagt angivit 51 svarsalternativ. Vanligast är att föräldrasamtal
äger rum Varannan vecka (17), näst vanligast är En gång per månad (15), följt av Mer sällan
(än en gång per månad) och minst vanligt är Varje vecka (8). Bland dem som angivit ett svarsalternativ
har nio svarat Mer sällan (än en gång per månad) (11), sju har svarat En gång per månad, ytterligare
sju har svarat Varannan vecka och fyra har svarat Varje vecka. Bland dem som angivit fler svarsalternativ
har tre personer kryssat för alternativen Vannan vecka och En gång per månad. Två har
kryssat för Varje vecka, Varannan vecka och En gång per månad. Ytterligare två har kryssat för Varannan
vecka, En gång per månad och Mer sällan. En person har kryssat för Varje vecka och Varannan
vecka.
Antalet föräldrasamtal varierade från 1 och upp till 10. Beräkning av ett snittvärde har gjorts på
samma sätt som tidigare beskrevs vid enskilda samtal med ungdomen. Det sammantagna snittvärdet
bland de 39 som besvarat frågan var att man har sammanlagt 2,9 föräldrasamtal.
3.3.2. Obligatoriska inslag i föräldrasamtalen
På frågan om det finns obligatoriska inslag i föräldrasamtalen har 39 svarat. Av dessa svarade 16 ja
och 23 nej. De som svarade ja ombads att i fritext beskriva de obligatoriska inslagen, vilket samtliga
har gjort. I fritext uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar
har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla i redovisningen som följer
nedan.
Åtta har i fritext skrivit; cannabiskunskap, droginformation och dess effekter och konsekvenser och
tre har skrivit stärka och hjälpa till att lyfta skuld, oro och ångest, skuld, hur påverkas vi som föräldrar
utav att ha barn som använder droger. Följande har angivits av två personer; THC- och ångestkurvan,
inverkan på 7 tankemässiga funktioner, handlingsberedskap/strategier, förhållningssätt, risk- och
skyddsfaktorer, hur familjen upplever situationen och den unge och att som behandlare insamla information
om den unge. Följande har angivits av en person; relation, kommunikation och mål, ungdomen
i fokus, det vill säga samtalen med föräldrarna ska vara till gagn för ungdomen, vad behöver
förändras för att familjen ska känna sig tryggare, hur familjen hanterar svårigheter som uppstår, rättigheter
som förälder, att lyfta fram det som fungerar, frigörelseprocessen, Prochaskas förändringshjul,
material från Föräldrastegen, t.ex. ”Sån är jag som förälder”, ORS/SRS och utifrån förälderns
behov.
3.3.3. Fokus i föräldrasamtalen
De svarande har också i fritext fått beskriva fokus i föräldrasamtalen. Som framgick i tidigare fråga
har 41 mottagningar svarat att man erbjuder föräldrarna egna samtal i någon utsträckning. Av dessa
41 har 31 valt att i fritext beskriva fokus i föräldrasamtalen. I fritext uttrycker man sig ofta på olika
sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar
valts ut för att täcka alla. Nedan redovisas svaren i punktform.
11 personer har i fritext skrivit; Stärka dem i sin föräldraroll, Att vara förälder, våga sätta gränser,
hitta fungerande strategier/förhållningssätt i vardagen. Åtta har angivit; cannabis information, information
om droger och dess effekter samt konsekvenser. Följande har angivits av fyra personer; relationer,
gränssättning, konsekvenser, hantering, kontroll och efter föräldrarnas önskemål. Tre personer
har angivit följande; oro, hjälpa dem att minska oron, hur påverkas vi som föräldrar utav att ha
barn som använder droger, lyssnande, härbärgerande och känslomässig avlastning. Två personer har
angivit; samarbete, samarbete mellan föräldrarna, efter behov, anpassas individuellt, råd och stöd.
Och sist vad som angivits av en person; hur föräldrarna upplever sin familjesituation och hur de löser/hanterar
svåra situationer, att göra det svårt för ungdomen att använda droger, hemförhållanden,
hur ungdomen ska sluta droga och hålla sig drogfri, bedömning av allvarlighetsgraden i situationen,
återfallsprevention, risk och skyddsfaktorer, resurser i nätverket, de aktuella svårigheterna med
barnet.
18