Kartläggning av hur mottagningar i Nationella ... - Göteborg

5. Avslutande diskussion och framåtblickande
I detta avslutande kapitel kommer en del svagheter i kartläggningen att presenteras. Därefter följer ett
försök till en jämförelse mellan resultaten från den kunskapsinventering som genomförts av Russel
Turner (2013) på uppdrag av Nationella Cannabisnätverket och resultaten från kartläggningen. Lite
andra intressanta resultat från kartläggningen lyfts fram och kapitlet avslutas med en reflektion över
framtida frågor för Nationella Cannabisnätverket.
Det finns väl inga studier utan brister och det gäller även denna. Ett sådant exempel är att kartläggningen
som presenterats i denna rapport enbart bygger på en källa för kunskapsinhämtning i form av
enkäten (se bilaga 1). Naturligtvis hade en triangulering där enkäten kompletterats med exempelvis
semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer givit ett fylligare och mer uttömmande material
som underlag till denna rapport, men tiden har inte funnits för detta. Urvalet av svarande har skett
genom selektion där en person per mottagning har valts ut, istället för att låta alla på varje mottagning
svara. Valet av att ta fram urvalet av svarande genom selektion grundar sig dels på behovet av att
snabbt få in svar och dels på att få in svar i en hanterbar omfattning. Med dessa brister i beaktning går
det ändå att se rätt tydliga mönster för hur mottagningarna arbetar. Nedan görs ett försök att jämföra
resultaten från kunskapsinventeringen med resultaten från denna kartläggning.
I denna jämförelse kommer punkter från kunskapsinventeringens sammanfattning citeras nedan och
följas av en beskrivande text om huruvida resultaten från denna kartläggning möter upp punkterna
från forskningen eller inte.
”Korta, MI-baserade rådgivningsinterventioner kan vara effektiva på olika interventionsplatser så
länge innehållet är skräddarsytt för deltagaren och personal är väl utbildade i MI.” (Turner, 2013).
På frågan om vilken metod/vilket förhållningssätt som används i mötet med ungdomen har samtliga
av de svarande enheterna angivit att de använder MI. Huruvida MI används i korta rådgivningsinterventioner
eller mer som ett förhållningssätt har inte efterfrågats i enkäten. Det har heller inte efterfrågats
vilken utbildningsnivå behandlingspersonalen på mottagningarna har i MI eller om de kvalitetssäkrar
sin MI, exempelvis genom kodning.
”MI, kognitiv beteendeterapi och familjebaserade metoder verkar effektiva inom ungdomsbehandling
och mer komplexa och djupgående metoder (exempelvis Multi-Dimensional Family Therapy) är mer
effektiva i mer komplexa fall, exempelvis de med en högre grad av drogmissbruk och/eller psykologiska
problem.” (Turner, 2013).
De som deltagit i kartläggningen har fått fem olika metoder/förhållningsätt att välja mellan tillsammans
med annat alternativ, det har också varit möjligt att fylla i flera alternativ vilket de flesta har
gjort. Vid såväl enskilt samtal med ungdomen, familjesamtal som vid föräldrasamtal är det tre metoder/förhållningssätt
som är mer förekommande, dessa tre är MI, kognitiv och systemteoretisk. Vid
nätverksmöten är MI och kognitiv klart framstående, som trea kommer här lösningsfokuserad metod/förhållningssätt.
Multi-Dimensional Family Therapy har inte funnits som alternativ och har heller
inte angivits i fritexten som annat alternativ vid någon av de olika samtalsformerna som nämnts
ovan.
”Contingency Management (belöning för önskad beteende) verkar inte vara ett effektivt tillägg till
ungdomsbehandling vad gäller drogbruk men kan öka närvaron och tid i behandling.” (Turner, 2013)
Om man använder belöning för önskat beteende har inte efterfrågats i enkäten. De svarande har vid
fråga om metod/förhållningssätt, obligatoriska inslag och fokus i samtalen i fritext fått beskriva hur
de arbetar. Denna möjlighet har de svarande använts sig av flitigt. Ingenstans i den fritext som inkommit
i enkätsvaren finns något nämnt som skulle kunna antyda på något som liknar belöning för
önskat beteende.
34