Kartläggning av hur mottagningar i Nationella ... - Göteborg

Andra intressanta resultat som framkommit i kartläggningen är användandet av visuella hjälpmedel,
såsom blädderblock, white board eller annat som de fått beskriva i fritext. Samtliga av de 46 svarande
mottagningarna använder någon form av visuellt hjälpmedel i de enskilda samtalen med ungdomen,
38 av 39 svarande gör det vid familjesamtal och 40 av 42 svarande att de gör det vid föräldrasamtal.
Urinprovstagning som del av behandlingen visar sig vara vanligt förekommande. Av de svarande erbjuder
68 procent alltid urinprov som del av behandlingen. Lägger man ihop alltid och ofta så är det 87
procent som erbjuder det. Beträffande psykologiska test och andra test så har 76 procent angivit att de
använder sig av sådana, där ungefär hälften använde två eller flera sådana tester. Bedömningsinstrument/dokumentationssystem
är inte fullt lika vanligt förekommande, 56 procent av de svarande har
angivit att de använder ett alternativt två sådana instrument/system.
Då enkäten utformades var kunskapsinventeringen ännu inte gjord och det var därför inte möjligt att
utforma frågorna på ett sätt som skulle kunna göra det möjligt att göra mer fulländade jämförelser. I
stället väcks så här i efterhand frågor som skulle vara intressanta att utforska vidare inom Nationella
Cannabisnätveket. Exempel på sådana frågor är;
• Vilken utbildningsnivå har behandlarna i MI?
• Hur använder de MI i det praktiska behandlingsarbetet?
• Kvalitetssäkrar de sitt MI arbete genom exempelvis kodning?
• Finns det mottagningar som arbetar med föräldraprogrammet CRAFT?
• Finns det mottagningar som arbetar med Multi-Dimensional Family Therapy?
• Finns det mottagningar som använder sig av belöning för önskat beteende?
• Hur vanligt är det att föräldrar ingår i behandlingsarbetet med målgruppen över 18 år?
• Hur vanligt förekommande är det att man erbjuder proaktivt professionellt stöd efter behandlingen,
genom exempelvis upprättande av handlingsplan vid avslut samt att boka en uppföljningsträff
2-4 månader efter avslutad behandling?
Trots att det finns en mängd frågor som kartläggningen inte ger svar på visar kartläggningen att många
av de 48 mottagningarna som deltagit arbetar på ett sätt som i mångt och mycket stämmer överens
med flera av punkterna från kunskapsinventeringen.
Avslutningsvis en återkoppling till det som stod i inledningen. Denna kartläggning tillsammans med
kunskapsinventeringen (Turner, 2013) har tagits fram för att utgöra kunskapsunderlag vid framtagande
av ett program för tidig intervention vid cannabisanvändning. Projektledaren har tillsammans med en
referensgrupp om fyra personer från mottagningar i lika många städer med stöd av de två kunskapsunderlagen
och den egna praktiska erfarenheten arbetat fram ett Program för tidig intervention vid
cannabisanvändning. I skrivande stund pilotkörs programmet på referensgruppsmedlemmarnas mottagningar
och kommer efter testperioden att revideras för att sedan spridas. Programmet är efterlängtat,
vilket inte minst gavs till uttryck då Nationella Cannabisnätverkets utbildargrupp i HAP träffades i
veckan.
36