Bokslut 2012.pdf - Vanda stad

VANDA STADS 

BOKSLUT 

2012 

Stadsfullmäktige 20.5.2013

Pärm: Informationen 

Pärmbild: Vandas materialbank 

Layouthandledning: Heidi Nordberg, Ekonomiservicecentralen 

Översättning: translatorerna, Förvaltningsservicen 

Tryckeri: Vanda stads tryckeri 5/2013

VANDA STADS BOKSLUT 2012 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE ............................................................................................. 1 

1.1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN ..................................................................... 1 

1.1.1 Stadsdirektörens översikt .................................................................................................................. 1 

1.1.2 Vanda stads förvaltning .................................................................................................................... 2 

1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda ........................................................................... 6 

1.1.4 Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin ........................................................... 7 

1.1.5 Vanda stads personal ......................................................................................................................15 

1.1.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna ............................................................16 

1.1.7 Miljöfaktorer ...................................................................................................................................18 

1.2 REDOGÖRELSE ÖVER HUR DEN INTERNA KONTROLLEN ORDNAS .................................................................18 

1.3 HUR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT BILDAS OCH VERKSAMHETEN FINANSIERAS .................................20 

1.3.1 Hur räkenskapsperiodens resultat bildas .........................................................................................20 

1.3.2 Finansiering av verksamheten .........................................................................................................22 

1.4 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH ÄNDRINGAR I DEN ...........................................................................24 

1.5 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER .........................................................................................................29 

1.6 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI ................................................................................30 

1.6.1 Samfund som ingår i koncernbokslutet .............................................................................................30 

1.6.2 Styrning av koncernens verksamhet .................................................................................................31 

1.6.3 Väsentliga händelser som berör koncernsamfunden .........................................................................31 

1.6.4 Redogörelse över organiseringen av koncernövervakningen ...........................................................33 

1.6.5 Koncernbokslutet och dess nyckeltal ................................................................................................35 

1.7 BOKSLUTETS CENTRALA NOTER ...............................................................................................................39 

1.8 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ................................................................................40 

2. BUDGETENS UTFALL ....................................................................................................... 41 

2.1 MÅLENS UTFALL .....................................................................................................................................41 

..........................................................................................................................................................................78 

2.2 UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER................................................................................85 

2.2.1 Driftsekonomins utfall .....................................................................................................................85 

2.2.2 Tablå över budgetutfallet i resultaträkningsdelen 2012 .................................................................. 169 

2.2.3 Investeringsdelens utfall ................................................................................................................ 172 

2.2.4 Finansieringsdelens utfall (exklusive affärsverken) ........................................................................ 179 

2.2.5 Sammandrag över utfallet av anslag och beräknade inkomster ....................................................... 180 

3. BOKSLUTSKALKYLER .................................................................................................... 181 

3.1 VANDA STADS RESULTATRÄKNING......................................................................................................... 181 

3.2 VANDA STADS FINANSIERINGSANALYS ................................................................................................... 182 

3.3 VANDA STADS BALANSRÄKNING ............................................................................................................ 183 

3.4 VANDA STADS KONCERNRESULTATRÄKNING .......................................................................................... 185 

3.5 VANDA STADS KONCERNFINANSIERINGSANALYS .................................................................................... 186 

3.6 VANDA STADS KONCERNBALANSRÄKNING ............................................................................................. 187 

4. BOKSLUTETS NOTER ..................................................................................................... 189 

4.1 NOTER SOM GÄLLER UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET ............................................................................... 189 

4.1.1 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet .................................................................................... 189 

4.1.2 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet .................................................................................... 190 

4.2 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN ........................................................................................................ 192 

4.3 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN ............................................................................................................ 195 

4.3.1 Noter till balansräkningens aktiva ................................................................................................. 195 

4.3.2 Noter till balansräkningens passiva ............................................................................................... 200 

4.4 NOTER SOM GÄLLER SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER ............................................................. 205 

4.5 NOTER SOM GÄLLER MILJÖBOKFÖRINGEN............................................................................................... 208 

4.6 NOTER SOM GÄLLER PERSONALEN.......................................................................................................... 212

5. SÄRREDOVISADE BOKSLUT .......................................................................................... 213 

5.1 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVERK ................................................. 213 

5.1.1 Verksamhetsberättelse ................................................................................................................... 213 

5.1.2 Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen ....................................................................... 222 

5.1.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal ....................................................................................................... 224 

5.1.4 Noter till bokslutet för Mellersta Nylands räddningsväsen.............................................................. 227 

5.1.5 Bokslutets underskrifte .................................................................................................................. 230 

5.2 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖRETAGSHÄLSAN I VANDA .................................................................... 231 




5.2.4 Bokslutsnoter för Affärsverket Företagshälsan i Vanda .................................................................. 239 


5.3 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖR MUN- OCH TANDHÄLSA ..................................................................... 243 




5.3.4 Bokslutsnoter för Affärsverket för mun- och tandhälsa ................................................................... 250 


5.4 AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ STADENS EKONOMI ................................................................................ 253 

5.5 BOKSLUT FÖR ÖVRIGA SÄRREDOVISADE ENHETER .................................................................................. 255 

5.5.1 Bokslutskalkyl för bostadslånefonden ............................................................................................ 255 

5.5.2 Bokslutskalkyl för Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena ............................... 256 

5.5.3 Bokslutskalkyl för fonden för social kreditgivning .......................................................................... 258 

5.5.4 Bokslutskalkyl för Skadefonden...................................................................................................... 259 

6. FÖRTECKNINGAR OCH REDOGÖRELSER ...................................................................... 260 

6.1 BOKFÖRINGSBÖCKER OCH REDOGÖRELSE FÖR FÖRVARING AV BOKFÖRINGEN .......................................... 260 

6.2 FÖRTECKNING ÖVER VERIFIKATIONSTYPER ............................................................................................ 261 

6.3 KALKYLSCHEMAN FÖR NYCKELTAL ....................................................................................................... 263 

7. UNDERTECKNING AV BOKSLUTET OCH BOKSLUTSANTECKNING ................................ 265

Vanda stad Bokslut 2012 

1. Verksamhetsberättelse 

1.1 Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin 

1.1.1 Stadsdirektörens översikt 

En svår ekonomisk tid har tyngt Europa under några års tid nu. Den ekonomiska situationen som under 

fjolåret förvandlades till en ekonomisk recession försvagar både statens och kommunernas skatteinkomstbas 

och ökar de kostnader som en ökande arbetslöshet medför. Och några lättnader utlovas 

inte: inom den närmaste framtiden finns det inte några stora förbättringar i sikte. 

År 2012 beslutade regeringen balansera den offentliga ekonomin genom att göra nedskärningar i 

kommunernas statsandelar. Åtgärden minskade statsandelarna i hela riket, i Vanda med över 20 miljoner 

euro. Samtidigt ökade stadens skatteinkomster mindre än beräknat: de uppskattade skatteinkomsterna 

i budgeten underskreds med närmare 11 miljoner euro. I Vanda har dock samfundsskattens 

fördelningsandel ökat under de senaste åren och utvecklingen ser ut att hålla i sig. Trots detta 

låg skatteinkomsterna och statsandelarna fyra miljoner euro under det som budgeterats för fjolåret. 

Vanda stads nettoinvesteringar uppgick till närmare 160 miljoner euro år 2012. Av dem täcktes 40,5 

% med egen inkomstfinansiering. Stadens skulder ökade med 95 miljoner euro under året. Även om 

tillväxten överensstämde med budgeten är situationen ohållbar i längden. 

Utifrån ett av de bindande mål som fullmäktige beslutat om bereddes det för staden under våren ett 

balanserings- och skuldprogram för ekonomin (TVO). Målet med programmet är att genom att behärska 

utgifterna och sänka investeringsnivån hejda ökningen av stadens skulder före ekonomiplaneperiodens 

slut. I juni godkände fullmäktige ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin. Den 

budget som utarbetats för år 2013 baseras på programmets riktlinjer och mål. 

Stadens förtroendevalda- och tjänsteinnehavarorganisation förband sig till att balansera ekonomin och 

hejda skuldsättningen. Under fjolåret fick jag lära mig hur Vandas yrkeskunniga tjänstemannakår klarar 

av att verkställa också svåra beslut utan att skada välfärdsstatens strukturer, om det finns tillräckligt 

med politisk vilja bakom. Utvecklingen av tjänster förutsätter också en ekonomi som är i balans. 

1


1.1.2 Vanda stads förvaltning 

Stadsfullmäktige 

Samlingspartiet 

Heinimäki Heikki 

Hirvonen Reeta t.o.m. 30.1.2012 

Häkkinen Juha 

Karén Timo 

Koivuniemi Petri 

Kunnas Jukka 

Larkio Johanna 

Lehmuskallio Paula 

Kuntsi Hanna t.o.m. 27.8.2012 

Leppänen Janne 

Mäkinen Tapani 

Nevander Vesa 

Norres Lasse 

Orpana Anita 

Palo Markku 

Peura Sirpa fr.o.m. 30.1.2012 

Porthén Jari 

Puha Seija 

Sandell Annukka fr.o.m. 27.8.2012 

Suonperä Kaarina 

Virta Raija 

Weckman Markku 

Finlands socialdemokratiska parti 

Aittakallio Matti 

Ala-Nikkola Taina 

Grönfors Eija 

Hako Jukka 

Hyttinen Eila 

Jääskeläinen Markku J. 

Kiljunen Kimmo 

Kähärä Sirkka-Liisa 

Lindtman Antti 

Loikkanen Eva Maria 

Murto Marja-Leena 

Mäntynen Taisto 

Niemi-Saari Mari 

Puoskari Pentti 

Päivinen Tiina-Maaria 

Sainio Jari 

Sodhi Ranbir 

Tahvanainen Säde 

2


Gröna förbundet 

Alén Sini 

Huhta Jaana fr.o.m. 18.6.2012 

Kauppinen Sirpa 

Kokko Hannu 

Korhonen Leena 

Kostilainen Anniina 

Mäkelä Mikko 

Niinimäki Terhi t.o.m. 27.8.2012 

Pajunen Sirpa 

Saarivuo Maria t.o.m. 18.6.2012 

Valtanen Hanna fr.o.m. 27.8.2012 

Sannfinländarna 

Auvinen Timo 

Jurva Johanna 

Jääskeläinen Pietari 

Malmi Juha 

Nieminen Johannes 

Niikko Mika 

Niinistö Jaakko 

Uppala Timo 

Vänsterförbundet 

Heinonen Ilmari 

Laakso Jaakko 

Saastamoinen Tuula 

Saramo Jussi 

Tyystjärvi Kati 

Centern i Finland 

Ansalehto-Salmi Irja 

Kuokkanen Marjut t.o.m. 13.8.2012 

Ryhänen Riitta 

Wallenius Arja fr.o.m. 13.8.2012 

Svenska folkpartiet 

Härmälä Göran 

Karlsson Patrik 

Kristdemokraterna 

Hurri Maija 

Jääskeläinen Jouko 

Stadsfullmäktiges ordföranden 

Ordförande Antti Lindtman (SDP) 

I vice ordförande Heikki Heinimäki (SAML) 

II vice ordförande Seija Puha (SAML) 

3


Stadsstyrelsen 

Samlingspartiet 

Häkkinen Juha 

Lehmuskallio Paula 

Mäkinen Tapani 

Orpana Anitta 

Suonperä Kaarina 

Weckman Markku 

Finlands socialdemokratiska parti 

Aittakallio Matti 

Hako Jukka 

Mäntynen Taisto 

Niemi-Saari Mari 

Päivinen Tiina-Maaria 

Gröna förbundet 

Mäkelä Mikko 

Pajunen Sirpa 

Vänsterförbundet 

Holopainen Matti 

Sannfinländarna 

Niemelä Arja 

Niinistö Jaakko 

Centern i Finland 

Wallenius Arja 

Stadsstyrelsens ordföranden: 

Ordförande Tapani Mäkinen (SAML) 

I vice ordförande Jukka Hako (SDP) 

II vice ordförande Sirpa Pajunen (GRÖNA) 

Föredragande (31.12.2012) 

Stadsdirektör Kari Nenonen 

Redovisningsskyldiga (31.12.2012) 

Stadsdirektör Kari Nenonen 

Biträdande stadsdirektör Martti Lipponen 

Biträdande stadsdirektör Jukka T. Salminen 

Biträdande stadsdirektör Juha-Veikko Nikulainen 

Biträdande stadsdirektör Elina Lehto-Häggroth 

Tf. verksamhetsområdesdirektör Heidi Nygren 

4


Vanda stads organisation 2012 

5


1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda 

Den allmänna ekonomiska utvecklingen 

Hösten 2012 drabbades Finlands samhällsekonomi av en konjunkturnedgång som en följd av en finansoch 

bankkris som var inne på sitt tredje år i euroområdet. Den ekonomiska recessionen i Europa avspeglades 

särskilt på exportindustrin och industriproduktionen rentav minskade under fjolåret. Också utsikterna 

för byggnation försämrades kraftigt och sysselsättningen minskade starkt. Tillväxten i BNP avstannade 

och i ljuset av förhandsuppgifter kan den ha minskat något år 2012. Enligt arbetskraftsförvaltningens arbetsförmedlingsstatistik 

uppgick arbetslöshetsgraden i årsslutet till 10,7 procent i hela landet. Under året 

ökade antalet arbetslösa med 27 000 personer. 

Konsumentpriserna ökade med ca 3 procent, inkomstnivån med 3,4 procent och lönesumman med ca 3,7 

procent år 2012. Den ekonomiska krisen i euroområdet har hållit räntenivån låg på statens och även 

kommunernas lån och marginalerna rimliga på Finlands kreditklassificering AAA. En höjning av bankernas 

soliditetskrav håller också på att höja marginalerna på nya lån. 3 månaders Euribor låg i snitt på 0,6 procent 

och medelräntan på nya krediter låg på 2,3 procent år 2012. I slutet av år 2012 utgjorde statsskulden 

46 procent och hela den offentliga skulden 53,6 procent av BNP. 

Enligt förhandsuppgifter försvagades kommunernas ekonomi dramatiskt och uppvisade ett negativt resultat 

år 2012. Kommunernas verksamhetsbidrag minskade med 6,2 procent och skattefinansieringen (skatter 

och statsandelar) uppvisade en gemensam ökning på blott 2,5 procent. Kommunernas skatteinkomster 

ökade med 1,5 procent och statsandelarna med 5,3 procent. Kommunernas lånestock ökade med 1,4 miljarder 

euro och skulderna uppgick till totalt 12,3 miljarder euro i slutet av år 2012. Kommunernas skuld 

var 2 282 euro räknat per invånare. Årsbidraget var negativt hos 63 kommuner och årsbidraget var 

mindre än avskrivningarna hos 220 kommuner. Kommunernas investeringar låg på en hög nivå också år 

2012. 

Utvecklingen i Nyland och Helsingforsregionen 

Enligt förhandsuppgifter hade Nyland ett invånarantal på 1 566 500 personer i slutet av 2012. Under år 

2012 ökade invånarantalet med 17 500 personer, vilket är den näst största årliga ökningen av antalet invånare 

på 2000-talet. Esbos och Helsingfors andel av ökningen var 12 800 personer, dvs. nästan tre fjärdedelar. 

Vandas invånarantal ökade med endast hälften så många som i Esbo. Relativt sett var Träskända, 

Mäntsälä och Esbo de kommuner som växte snabbast. Invånarantalet minskade i nio kommuner: 

Hangö, Karislojo, Högfors, Mörskom, Lappträsk, Ingå, Raseborg, Lovisa och Kervo. 

Utvecklingen av sysselsättningen i Nyland var tudelad år 2012. Ännu i början av år 2012 var arbetslösheten 

i Nyland på en något lägre nivå än året innan. De första tecknen på en konjunkturnedgång uppenbarade 

sig när sommaren stod för dörren. I slutet av 2012 fanns det redan 6 000 fler arbetslösa jämfört 

med året innan, allt som allt fanns det 62 900 arbetslösa. Arbetslöshetgraden steg från 6,9 procent till 7,5 

procent. Proportionellt ökade ungdomsarbetslösheten mindre och långtidsarbetslösheten mer jämfört med 

den allmänna arbetslösheten år 2012. I december 2012 fanns det ca 8 600 lediga arbetsplatser, det var 

ca 650 färre än i december 2011. 

I början av sommaren försämrades de ekonomiska utsikterna i hela Europa. Den europeiska centralbanken 

reagerade på situationen och lovade att vid behov utan begränsningar köpa kortfristiga skuldebrev av 

krisländerna. Detta löfte lugnade i stor utsträckning ner finansmarknaderna i årsslutet 2012 och euroområdets 

akuta skuldkris gav med sig. Krisländerna Spanien och Italien beviljades lån med en klart lägre 

ränta än tidigare och börskurserna steg i Europa under årets andra hälft. Utvecklingen av realekonomin 

var dock ännu svag såväl i Europa som i Finland och Nyland. Enligt en förhandsprognos ökade BNP i Nylandsområdet 

med ca en halv procent år 2012, tillväxten i hela landet hamnade på noll. 

Den ekonomiska recessionen avspeglade sig också på konjunkturbilden och utsikterna för företag i 

Helsingforsregionen. Svagast utvecklades omsättningen hos industriföretag, då utvecklingen låg närmare 

fem procent på minussidan under årets tredje kvartal. Å andra sidan uppvisade privata tjänster och informations- 

och kommunikationssektorerna en tillväxt. Den sammanräknade omsättningen hos handel och 

samtliga sektorer dalade hösten 2012. Antalet arbetstagare inom byggnation ökade något och sjönk 

6


kraftigt inom industrin. Byggnadsutsikterna försämrades kraftigt mot årsslutet också i Helsingforsregionen. 

Trots konjunkturnedgången ökade företagens sammanräknade lönesumma i Helsingforsregionen under 

det senaste året. 

1.1.4 Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin 

Befolkningen ökade enligt prognoserna, invandringen fortsatt livlig 

Enligt statistikcentralens förhandsuppgifter uppgick Vandas invånarantal till 205 312 personer i slutet av år 

2012. Befolkningen ökade under 2012 med 2 311 personer. I den befolkningsprognos som gjordes upp 

våren 2012 prognostiserades ökningen uppgå till 2 300 år 2012. I prognosen bedömdes migrationsöverskottet 

bli 800 personer men i realiteten blev det något färre, 760 personer. 

Migrationen visade ett underskott på drygt 300 personer, men det flyttade 1 100 fler personer till Vanda 

från utlandet jämfört med antalet personer som flyttade utomlands från Vanda. Immigrationen som håller 

på att öka i betydelse fortsatte att öka och var något större än under det tidigare rekordåret 2011, då inflyttningsöverskottet 

från utlandet uppgick till närmare 1 000 personer. 

Det föddes färre nya vandabor än året innan och nästan 150 färre än prognosen. Något fler vandabor avled 

under år 2012 jämfört med prognosen, totalt drygt 1 230 personer. 

Bild. Befolkningsändringen i Vanda åren 1995–2012, indelad i delfaktorer 

I Esbo fick nettomigrationen inom landet ett uppsving och uppvisade år 2010 ett positivt resultat efter 

några års underskott och år 2011 uppvisade migrationen i Esbo ett överskott på 670 personer. År 2012 

hade dock inflyttningsöverskottet minskat något. I Helsingfors har nettomigrationen inom landet redan 

länge varit på plussidan. År 2012 fick Helsingfors ett inflyttningsöverskott på hela 3 100 personer. Också i 

Helsingforsregionens kranskommuner ökade inflyttningsöverskottet klart jämfört med året innan. 

Nettomigrationen har både i Esbo och Helsingfors varit större än i Vanda, år 2012 var den i Esbo 1 600 

och i Helsingfors 3 600 personer. I båda städerna var den större än året innan. I kranskommunerna trefaldigades 

inflyttningsöverskottet från migrationen jämfört med året innan och uppgick till totalt 1 700 

personer. Nettomigrationen uppgick i hela landet till 16 800 personer, vilket är tvåtusentalet fler än år 

2011. Helsingforsregionens kommuner stod för något mindre än hälften av nettomigrationen i hela landet. 

7


Största befolkningsökningen i Dickursby storområde 

Enligt förhandsuppgifter växte befolkningen i Dickursby storområde med 700 personer år 2012. I Björkby 

var tillväxten 380 och i Aviapolis 270 personer. Befolkningen i de övriga storområdena ökade jämnt, med 

ca 180 personer. 

Bland stadsdelarna var befolkningsökningen störst i Björkby, Simonsböle och Bäckby. I Myrbacka storområde 

koncentrerades den största befolkningstillväxten till Mårtensdal. Stadsdelen Kivistö ökade mest i 

Kivistö storområde, Rosendal i Aviapolis, Simonsböle i Dickursby, stadsdelen Björkby i Björkby, Nissbacka i 

Korso och Kungsbacka i Håkansböle. Enligt förhandsuppgifter minskade befolkningen i totalt 23 stadsdelar 

i Vanda, mest i Ånäs. 

Enligt tillgänglig förhandsstatistik ökade befolkningen nästan som beräknat i de åldersgrupper som har 

störst betydelse med tanke på kommunens tjänster. Antalet barn under skolåldern ändrades i hela staden 

främst enligt prognoserna, det fanns endast femtio färre barn än beräknat. I storområdena var skillnaden 

gentemot prognosen högst 50 barn i endera riktningen: I Korso och Håkansböle fanns det fler barn 

under skolåldern jämfört med prognosen, i de övriga områdena var antalet barn mindre. Antalet barn i 

grundskoleåldern ökade i hela staden med omkring fyrtio fler barn än beräknat. I Myrbacka, Björkby, 

Korso och Håkansböle överensstämde antalet barn i grundskoleåldern med prognosen, i Dickursby var de 

fler, men i Aviapolis och Kivistö färre än beräknat. Antalet personer som uppnått ålderspensionsåldern 

ökade praktiskt taget enligt prognosen inom samtliga storområden. I Håkansböle var antalet något större 

än beräknat och på motsvarande sätt något mindre i Dickursby. 

Antalet personer i arbetsför ålder ökade i Vanda med 80 personer fler än beräknat. I Kivistö och 

Björkby var ökningen mindre än beräknat. 

Enligt en befolkningsprognos som gjordes i fjol våras kommer antalet invånare i Vanda att öka med 2 290 

år 2013. En ny befolkningsprognos för åren 2014–2023 görs i början av året och den preciseras i maj-juni. 

Källor: Statistikcentralen och kommunregistret Facta 

Prognos för den del av befolkningen som talar främmande språk 

Som ett samarbete mellan kommunerna i huvudstadsregionen utarbetades för Helsingforsregionen år 

2009 en prognos för de närmaste årens utveckling av den del av befolkningen som talar ett främmande 

språk. Invandringen har dock ökat snabbare än vad som då beräknades. I årsskiftet 2011/2012 var prognosens 

felmarginal hela 9 000 i hela regionen. Därför uppdaterades prognosen i slutet av år 2012 och det 

förväntade inflyttningsöverskottet höjdes. Nu beräknas det i regionen år 2030 finnas närmare 300 000 

personer som talar främmande språk eller har utländsk bakgrund, 50 000 fler än i den tidigare prognosen. 

Enligt den nya prognosen ökar storleken på den del av befolkningen som talar främmande språk i Vanda 

från ca 22 000 personer till ca 56 000 personer fram till år 2030. Den andel av befolkningen som talar 

främmande språk i Vanda växer från dagens 11 procent till 23 procent. 

Källa: Prognos för den del av befolkningen som talar främmande språk i Helsingforsregionen fram till år 

2040. 

Antalet arbetslösa ökar 

Vid årsskiftet var arbetslöshetsgraden i Vanda 8,9 procent, vilket vid sidan av Karislojo var den högsta siffran 

i Helsingfors ekonomiska region. I hela den ekonomiska regionen var arbetslöshetsgraden 7,7 procent 

och i hela området för Nylands NTM-central 7,5 procent. 

I slutet av december fanns det 9 660 arbetslösa i Vanda, vilket är 780 fler än året innan. Antalet arbetslösa 

var som lägst i Vanda i april 2012, då de uppgick till ca 8 500. 

8


I slutet av december 2012 hade 2 635 vandabor varit utan jobb i över ett år. Det är 325 fler än ett år tidigare. 

I Vanda var antalet arbetslösa ungdomar under 25 år störst i juli, då de uppgick till närmare 1 200 

personer. Efter det har antalet minskat så att antalet arbetslösa var 914 i slutet av december, vilket är 

blott 40 fler än i december året innan. 

Bild. Arbetslösa ungdomar under 25 år i Vanda månad för månad åren 1995–2012 

I december 2012 hade också antalet permitterade ökat i jämförelse med året innan: 550 vandabor var 

permitterade, hundratalet fler än ett år tidigare. 

Antalet lediga arbetsplatser i Vanda uppgick vid förra årsskiftet till knappt 2 000, vilket är 700 fler än ett 

år tidigare. Antalet lediga arbetsplatser var som störst i januari i fjol, då de var fler än 2 100 till antalet. 

Källa: statistik från Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Vandas arbets- och näringsbyrå 

Antalet färdigställda bostäder minskade med en tredjedel 

Under 2012 färdigställdes 1 360 nya bostäder i Vanda, dvs. nästintill åttahundra färre än år 2011. På 

1990-talet var den årliga bostadsproduktionen i snitt 1 650 bostäder och på 2000-talet 1 600 bostäder. 

Målsättningen på 2 000 bostäder per år som uppställts i Vandas bostadsprogram har på 2000-talet endast 

uppnåtts åren 2003, 2004 och 2010. 

Av de nya bostäderna byggdes 62 procent i våningshus, 19 procent i egnahemshus, 7 procent i andra fristående 

småhus (parhus och kopplade småhus) och 12 procent i radhus. Andelen bostäder i småhus, egnahemshus, 

andra fristående småhus och radhus av antalet nybyggen uppgick till 38 procent. 

Byggandet av egnahemshus har minskat jämfört med det tidiga 2000-talet. De årliga variationerna är 

störst i fråga om byggandet av bostäder i våningshus, t.ex. färdigställdes ca 700 färre bostäder år 2012 

jämfört med år 2011. Byggandet av radhusbostäder har under de senaste åren varit småskaligare jämfört 

med det tidiga 2000-talet. 

Bostadsbyggandet fokuserades år 2012 på storområdena Dickursby och Björkby där närmare tre femtedelar 

av alla nya bostäder färdigställdes. Av de bostäder som färdigställdes år 2012 var 363 hyresbostäder 

som byggts med statligt stöd, dvs. över fyrahundra färre än år 2011. I fråga om 86 hyresbostäder var 

staden, dvs. VAV, byggherre. Det är cirka sextio färre än år 2011. År 2011 byggdes totalt 93 bostadsrättsbostäder 

i Vanda. 

9


Bild. Färdigställda bostäder i Vanda 2000–2012 enligt hustyp 

Utifrån de bostäder som var under byggnad och de bygglov som hade beviljats för att bygga bostäderna 

uppskattar man att det under loppet av 2013 endast byggs något fler bostäder i Vanda än året innan, 

1 550 stycken. Av dem uppskattas andelen bostäder i våningshus uppgå till 1 050, egnahemshus 230, 

kopplade småhus 90 och radhus 180. Fokus i bostadsbyggandet ligger på axeln Dickursby–Aviapolis. 

Källa: kommunregistret Facta 

Våningsyta för verksamhetslokaler byggdes i mindre omfattning jämfört med genomsnittet 

på 2000-talet 

I Vanda har antalet arbetsplatser ökat på 2000-talet, med undantag av åren 2005 och 2009, då antalet 

arbetsplatser inom staden minskade med i snitt 1 500 arbetsplatser om året. Enligt de senaste officiella 

uppgifterna ökade antalet arbetsplatser i Vanda under 2010 med 2 820 arbetsplatser. Utifrån statistikcentralens 

arbetsplatsutredning kan man göra bedömningen att antalet arbetsplatser fortsatte att öka i Vanda 

under 2011, men att under 2012 avstannade tillväxten så att antalet arbetsplatser i årsskiftet 2012/2013 

endast var något större än i slutet av 2010. 

Den ekonomiska recessionen i slutet av 2000-talets första decennium lämnade sina spår i Vanda också i 

fråga om byggandet av arbetsplatser: under år 2010 färdigställdes endast 71 000 m 2 -vy annan ny våningsyta 

än bostadsvåningsyta, dvs. den klart lägsta siffran på hela 2000-talet. År 2011 byggdes åter mer 

verksamhetslokaler: mängden färdigställda verksamhetslokaler fördubblades jämfört med år 2010. År 

2012 färdigställdes endast något mer våningsyta (153 400 m 2 -vy) jämfört med år 2011. Det är 30 000 m 2 - 

vy mindre än genomsnittet på 2000-talet. 

Av den våningsyta för verksamhetslokaler som färdigställdes år 2012 byggdes två femtedelar i Dickursby 

storområde och en tredjedel i Aviapolis storområde. 

Nästan hela den färdigställda våningsytan (95 %) byggdes i nybyggnader. Av ytan färdigställdes två femtedelar 

i lagerbyggnader, en femtedel i affärs- och kontorsbyggnader och likaså en femtedel i industribyggnader. 

Under det innevarande året 2013 kommer tyngdpunkten inom annat än bostadsbyggande att ligga i området 

utmed Ring III. Volymen på den byggnadsyta som färdigställs under det innevarande året beräknas 

bli något mindre än i fjol. Affärs- och kontorsbyggnader samt lagerbyggnader upptar största delen av den 

färdigställda våningsytan. 

Källa: kommunregistret Facta 

10


Bild. Byggnation som färdigställts i Vanda åren 1995–2012, exkl. bostadsvåningsyta 

Skatteinkomster 

Staden fick sammanlagt 857,1 miljoner euro i skatteinkomst år 2012. Skatteinkomsterna ökade med 2,6 

procent jämfört med år 2011. Budgeten underskreds för skatteinkomstens del med 10,9 miljoner euro. 

Samtliga skattekategorier underskreds. 

Staden fick in 739,1 miljoner euro år i kommunalskatt; en ökning på 4,1 procent jämfört med kommunalskatteinkomsten 

år 2011. Motsvarande ändring var 3,8 procent i hela landet. Förskott på kommunalskatt 

för skatteåret 2012 inflöt totalt 690,2 miljoner euro; en ökning med 3,2 procent jämfört med kommunalskatteförskotten 

skatteåret 2011. I slutet av 2012 sänkte staten kommungruppens andel för skatteåret 

2012 till 62,41 procent och Vandas kommunspecifika fördelningsandel ökade till 0,04398; ändringarna i 

form av rättelser kompenserade varandra. November månads redovisning av debiteringar, dvs. skatteåterbäringarna 

för år 2011 var också i hela landet större än beräknat och november månads skatteredovisning 

uppgick i Vanda till sammanlagt -4,7 miljoner euro. För skatteåret 2011 fick staden in sammanlagt 

25,4 miljoner euro i redovisad inkomstskatt och för skatteåret 2010 24,2 miljoner euro i kvarskatt. Vandas 

inkomstskattesats är 19,0 och det vägda genomsnittet bland kommunernas inkomstskattesatser var 19,25 

år 2012. I kommunalskatt inflöt 2,9 miljoner euro mindre än vad som hade beräknats i budgeten 2012. 

Staden fick 56,3 miljoner euro i samfundsskatt år 2012, 14,2 procent mindre än år 2011. I hela landet 

uppgick motsvarande minskning av kommunernas samfundsskatt till 27,4 procent. Stadens fördelningsandel 

av kommunernas samfundsskatt år 2011 var 0,04606; år 2011 var motsvarande andel 0,04060. Stadens 

höjda fördelningsandel förklaras av att stadens skatteinkomstavdrag var minst i landet i fjol. Kommunerna 

fick 28,34 procent av den totala samfundsskatten som hade influtit i hela landet år 2012. Den 

ackumulerade samfundsskatten år 2012 minskades av en exceptionellt stor återbäring till skattebetalarna 

för åren 2009–2011. Också den ekonomiska recessionen minskade i årsslutet samfundsskatteförskotten 

för skatteåret 2012. Staden fick in 6,7 miljoner euro mindre i samfundsskatt än vad som hade beräknats i 

budgeten 2012. 

Staden fick in 61,7 miljoner euro i fastighetsskatt år 2012, vilket var en ökning på 3,1 procent jämfört 

med år 2011. Ökningen berodde på en höjning av taxeringsvärden. Taxeringsvärdet hos fastigheter och 

byggnader ökade totalt med över 4 procent år 2012 och lite över 63 miljoner euro debiterades i fastighetsskatt. 

Av den debiterade fastighetsskatten inflöt närmare 80 procent från skatt för fastigheter och 

byggnader som omfattas av allmän fastighetsskatt, ca 19 procent för permanenta bostadshus och en procent 

för obebyggda bostadstomter som omfattas av förhöjd fastighetsskatt. En minskande rättelse gjordes 

i fastighetsskatten för början av året. I fastighetsskatt inflöt 1,3 miljoner euro mindre än vad som hade 

beräknats i budgeten 2012. 

11


Tabell: Stadens skatteinkomst år 2012 

1000 euro Ursprunglig Budget- Budget Utfall Avvikelse 

budget ändringar efter 

ändringarna 

Skatteinkomster 868 000 0 868 000 857 077 -10 923 

Kommunal inkomstskatt 742 000 0 742 000 739 107 -2 893 

Andel av samfundsskatteintäter 63 000 0 63 000 56 266 -6 734 

Fastighetsskatt 63 000 0 63 000 61 704 -1 296 

Tabell: Bestämningsgrunderna för stadens inkomstskatt 

Inkomstskattesats 

12 

Beskattningsbar 

inkomst, milj. euro Ändring i % 

2007 18,50 3 336,3 8,2 

2008 18,50 3 591,6 7,7 

2009 18,50 3 656,7 1,8 

2010 19,00 3 730,0 2,0 

2011 19,00 3 924,3 5,2 

2012* 19,00 

* Beskattningen för 2012 färdigställs hösten 2013 

Tabell: Bestämningsgrunderna för stadens fastighetsskatt 

Fastighetsskattesatser 

Allmän 1,00 

Stadigvarande bostadshus 0,32 

Kraftverk 2,85 

Obebyggd byggnadsplats 2,50 

Statsandelar 

År 2012 fick staden in 148,2 miljoner euro i statsandelar för driftsekonomin, vilket är en ökning på 8,5 

procent jämfört med år 2011. Statsandelen för basservice var 148 milj. euro och övriga statsandelar för 

undervisningsoch kulturväsendet 0,2 miljoner euro. Budgeten överskreds för statsandelarnas del med 

7,2 miljoner euro. 

Enligt finansministeriets beslut (FM 29.12.2011) fick staden 145,8 miljoner euro i statsandel för basservicen. 

Finansministeriets beslut (FM 4.9.2012) om en minskning av statsandelarna med anledning av den 

finansiering som betalas för inledandet av grundläggande utbildning minskade stadens statsandel för 

basservice med 46 013 euro. Finansministeriets beslut (FM 12.12.2012) om en ökning av statsandelarna 

med anledning av landskapsförbundens uppgiftsändring ökade stadens statsandel för basservice med 

18 005 euro. Den statsandel som betalats till kommunerna i slutet av år 2011 i anslutning till arbetsmarknadsorganisationernas 

ramavtal har enligt anvisningarna förts upp i bokslutet för år 2012. I Vanda var 

denna andel 2,2 miljoner euro. 

Merparten av statsandelen för basservice består av kalkylenliga kostnader inom socialoch hälsovården 

samt förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen. Vandas kalkylenliga kostnader uppgick 

till 773 miljoner euro. Kommunens självfinansieringsandel var 600 miljoner euro (3 001,5 

euro/invånare) år 2012. En allmän andel tillförs statsandelarna liksom minskningarna och ökningarna i


dem, vilka i Vanda uppgick till sammanlagt 20,4 miljoner euro år 2012 frånsett en ökning i anslutning till 

underhållsstöd. Utjämningen av statsandelarna utgående från skatteinkomsterna var -58,5 miljoner euro i 

Vanda år 2012 (år 2011 -59,3 miljoner euro). Vandas utjämning minskades med ca 6,2 miljoner euro år 

2012 på grund av att fastighetsskatten avskrevs från utjämningskalkylen. 

I övriga statsandelar för undervisningsoch kulturväsendet fick staden -0,5 miljoner euro enligt utbildningsstyrelsens 

förhandskalkyl (UM 13.12.2011). I årsslutet 2012 uppgick utbildningsstyrelsens justeringsbeslut 

till 0,2 miljoner euro och således omfattade beslutet en rättelsepost på 0,7 miljoner euro. De 

största utökande rättelseposterna anknöt till den grundläggande utbildningens förberedande undervisning 

för invandrare och gymnasieutbildningen. Vid budgetberedningen var Kommunförbundets förhandsprognos 

om kommunernas finansieringsandel i UKM:s statsandel -375 euro/invånare, från vilken den sjönk till 

-364,6 euro i det slutgiltiga beslutet. Också elevantal och enhetspriser preciserades i UKM:s slutgiltiga 

statsandelsbeslut. 

Basservicens statsandelsprocent var 31,42 och undervisningsoch kulturväsendets (huvudmannafinansiering) 

statsandelsprocent var 41,89 år 2012. 

Besluten om hemkommunsersättningsinkomster och -utgifter som fattas i samband med statsandelsberäkningen 

samt återbetalningen av återkraven av underhållsstöd har bokförts i enlighet med bokföringsanvisningarna 

på egna separata konton. 

Tabell: Statsandelarna i stadens driftsekonomi 2012 

1000 euro Ursprunglig Budget- Budget Utfall Avvikelse 

budget ändringar efter 

ändringarna 

Statsandelar 141 000 0 141 000 148 170 7 170 

Basservicens statsandel 147 981 

Undervisnings- och kultursektorns 189 

Övriga statsandelar 0 

Budgetutfallet 2012 

Budgeten för 2012 godkändes av Vanda stadsfullmäktige 14.11.2011. Stadsstyrelsen antecknade verksamhetsområdenas 

driftsplaner som beretts enligt budgeten för kännedom 30.1.2012. 

Den av fullmäktige godkända ursprungliga budgeten för år 2012 uppvisade ett överskott på 238 000 euro. 

I driftsbudgetfasen separerades inkomster och utgifter för resultatområdena för måltids-, städ- och fastighetsservice 

som överlåtits till Vantaan Tilapalvelut Oy genom en affärsverksamhetsöverföring och budgeten 

uppvisade ett underskott på -5,7 miljoner euro, samt en bruttoinvesteringsnivå på totalt 176,9 miljoner 

euro. Stadsfullmäktige beslutade under hösten 2012 om ändringar i budgeten för 2012 utgående från 

förslag från verksamhetsområdena. Efter budgetändringarna blev räkenskapsperiodens resultat i budgeten 

-17 miljoner euro och bruttoinvesteringsnivån hamnade på 196,8 miljoner euro. 

I bokslutet för 2012 uppgår resultatet för räkenskapsperioden till -3,7 miljoner euro. Bokslutets resultat 

överensstämmer med de resultatprognoser som presenterats för stadsstyrelsen i rapporteringen under 

hösten 2012. Under 2012 har det i prognoserna beaktats att räntekostnaderna och skatteinkomsterna underskrids, 

men budgeten har inte ändrats i dessa avseenden. 

Utfallet för driftsekonomidelen och resultaträkningsdelen i budgeten 

Budgeten för 2012 godkändes av Vanda stadsfullmäktige 14.11.2011. Stadsstyrelsen antecknade organens 

driftsplaner som beretts utifrån budgeten för kännedom 30.1.2012. 

Den av fullmäktige godkända ursprungliga budgeten för år 2012 uppvisade ett överskott på 238 000 euro. 

I driftsbudgetfasen separerades inkomster och utgifter för resultatområdena för måltids-, städ- och 

13


fastighetsservice som överlåtits till Vantaan Tilapalvelut Oy genom en affärsverksamhetsöverföring och 

budgeten uppvisade ett underskott på -5,7 miljoner euro, samt en bruttoinvesteringsnivå på totalt 176,9 

miljoner euro. Stadsfullmäktige beslutade under hösten 2012 om ändringar i budgeten för 2012 utgående 

från förslag från verksamhetsområdena. Efter budgetändringarna uppvisade räkenskapsperiodens resultat 

i budgeten -17 miljoner euro och bruttoinvesteringsnivån hamnade på 196,8 miljoner euro. 

I bokslutet för 2012 uppgår resultatet för räkenskapsperioden till -3,7 miljoner euro. Bokslutets resultat 

överensstämmer med de resultatprognoser som presenterats för stadsstyrelsen i rapporteringen under 

hösten 2012. Under 2012 har det i prognoserna beaktats att räntekostnaderna och skatteinkomsterna underskrids, 

men budgeten har inte ändrats i dessa avseenden. 

Stadens verksamhetsutgifter utan tillverkning för eget bruk var 1 341,4 miljoner euro i den ändrade budgeten. 

Utfallet av verksamhetsutgifterna utan tillverkning för eget bruk var 1 329 milj. euro år 2012. Underskridningen 

av verksamhetskostnader berodde på bl.a. att antalet köpta vårdtjänster minskade, understöden 

för utkomststöd var mindre än beräknat samt att antalet köpta tjänster av HRM var mindre än beräknat. 

Verksamhetskostnaderna utföll till 99,1 procent. I den del av bokslutet där budgetutfallet jämförs 

ges en noggrannare beskrivning av budgetens utfall i förhållande till de bindande nivåerna i budgeten som 

stadsfullmäktige fattat beslut om. 

Skattefinansieringen 2012 utföll enligt prognoserna för årsslutet 2012. Jämfört med budgeten var skatteinkomstsutfallet 

följande: kommunalskatten (beräknad) 99,6 procent, samfundsskatten 89,3 procent, fastighetsskatten 

97,9 procent och statsandelarna 105,1 procent. Allt som allt underskred skattefinansieringens 

totala utfall (skatteinkomster + statsandelar) budgeten med 3,7 milj. euro. 

Utfallet av de finansiella intäkterna och kostnaderna var år 2012 totalt 17,6 milj. euro, när de sammanräknade 

finansiella intäkterna och kostnaderna i budgeten 2012 var 8 miljoner euro. Skillnaden mellan 

budgeten och utfallet bildades av en underskridning av räntekostnader i budgeten, bl.a. på grund av att 

räntenivån hållit sig på en exceptionellt låg nivå samt på grund av en överskridning av ränteintäkterna 

med 1,4 miljoner euro. De finansiella intäkterna och kostnaderna utföll enligt de prognoser som gjordes 

upp i slutet av år 2012. 

Stadens avskrivningar år 2012 var 68,4 miljoner euro vilket var 99,2 procent jämfört med budgeten. Avskrivningarnas 

antal var litet, 166,7 miljoner euro, jämfört med bruttoinvesteringsnivån. Stadsstyrelsen 

beslutade 4.6.2012 ändra grunderna för planenliga avskrivningar fr.o.m. 1.1.2013. Ändringen av avskrivningstiderna 

höjer avskrivningsnivån avsevärt under ekonomiplaneperioden i relation till egenanskaffningsutgifterna 

för investeringar. 

I bokslutet 2011 blev årsbidraget för staden 64,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat -3,7 miljoner 

euro. I räkenskapsperiodens resultat ingår en post av engångskaraktär på 6,7 miljoner euro, som 

hänför sig till vinsten från försäljningen av stadsägda hyresbostäder. 

Utfallet av investeringsdelen och finansieringsdelen 

I den ursprungliga budgeten för 2012 var inkomsterna i investeringsdelen (affärsverken och fonderna inkluderade) 

13,6 miljoner euro, utgifterna 190,5 miljoner euro och nettot för investeringsdelen 176,9 miljoner 

euro. Under år 2012 beslutade fullmäktige dessutom att höja anslagen för investeringsdelen med 

totalt 6,3 miljoner euro i fråga om vissa bindande nivåer i budgeten. 

Bruttoutgifterna för investeringar som genomförts år 2012 uppgick till 166,7 miljoner euro, varav Ringbanans 

andel var 44,5 miljoner euro och Ring III:s andel 1,9 miljoner euro. Investeringsdelens inkomster 

uppgick till 14,1 miljoner euro, därmed uppgick investeringsdelens netto år 2012 till sammanlagt 152,6 

miljoner euro. 

De budgetenliga investeringsanslagen underskreds i de offentliga anläggningstillgångarnas och den fasta 

egendomens projektgrupper. De största avvikelserna jämfört med den ändrade budgeten 2012 var: 

- Investeringarna i trafikområden underskreds med 11 miljoner euro 

- Investeringarna i Ringbanan underskreds med 10,5 miljoner euro 

- Köpen av fast egendom underskreds med 6,8 miljoner euro 

14


I finansieringsdelen i budgeten för 2012 gjordes reserveringar för en nettoupplåning på 95 miljoner euro, 

utgående från budgetens driftsekonomidel och investeringsdel. Driftsekonomin utföll år 2012 något bättre 

än vad som budgeterats och nettoinvesteringarna låg på en 24,3 miljoner euro lägre nivå än budgeterat. 

Stadens lånebelopp utökades budgetenligt med 95 miljoner euro under år 2012. Om man räknar bort 

vinsten från försäljningen av hyresbostäder på 6,7 miljoner euro skulle staden varit tvungen att öka lånebeloppet 

med över 100 miljoner euro för att hålla kassasituationen på en motsvarande nivå. 

1.1.5 Vanda stads personal 

Antalet anställda 

31.12.2011 31.12.2012 

Centralförvaltningen 886 888 

Social- och hälsovårdsväsendet 2 910 2 951 

Bildningsväsendet 5 355 5 363 

Markanvändning och miljö 596 673 

Fastighetscentralen 1 101 - 

Fritid och invånarservice 529 600 

Sammanlagt 11 377 10 475 

Löneutgifterna uppgick under årets lopp till sammanlagt ca 359 miljoner euro och lönesumman ökade från 

fjolårets jämförelselönesumma (verkningarna av Tilapalvelut Oy eliminerade) med ca 3,6 procent. 

Personalens utveckling och välbefinnande 

Kommun10, dvs. personalenkäten genomfördes under hösten. Vanda stads resultat har varit fortsatt 

goda. Det sociala kapitalet, genomförandet av resultat- och utvecklingssamtal samt fortbildning i tillräcklig 

omfattning togs upp bland Vandas starka sidor. Kvaliteten på resultat- och utvecklingssamtalen, möjligheterna 

till inflytande under förändringar och den växande trenden i fråga om hot- och våldssituationer 

behöver utvecklas. 

Av utvärderingarna av resultatområdenas ledningssystem är hälften färdiga eller under arbete och resten 

blir färdiga under vårens lopp 2013. Under årets lopp utvecklades stigen mot systematisk chefscoachning: 

nya chefer (samtliga får en kallelse till utbildning), ledningsbricka (aktuella ämnen), en ny chefscoachning 

som stöder balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin (för chefer som redan installerats på sina 

poster), en specialyrkesexamen i ledarskap för chefer och utbildningar för den högsta ledningen. 

Sjukfrånvaron minskade med 0,3 procent – vilket var en fin prestation. I välbefinnandeprojekten Watti 1 

(avslutades våren 2012) och 2 (inleddes våren 2012) deltog sammanlagt ca 1 700 anställda inom staden. 

De genomgick konditionstester, vid behov hänvisades de till företagshälsan eller intensivrehabilitering och 

det satsades på hälsoledning av arbetsgemenskaper. I synnerhet Watti 2-projektet kommer att uppvisa 

goda resultat. 

Utveckling av system 

Under årets lopp utökades hr-skrivbordstjänsterna med rapporter för cheferna som stöd för operativ personalledning 

och aktiv omtanke. Åt producenterna av företagshälsovårdstjänster genomfördes de ändringar 

i hanteringen och överföringen av frånvarouppgifter som erfordras i sjukförsäkringslagen och lagen 

om företagshälsovård. Dessutom produktifierades personalförvaltningens centraliserade stödtjänster och 

produktkort och processbeskrivningar publicerades i Avain. 

15


1.1.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna 

Allmänt 

Vanda stads beslutsfattande, egendomsförvaltning och avtalsverksamhet regleras utöver lagar och förordningar 

bl.a. av instruktioner, förvaltnings- och ekonomistadgan, samt i fråga om funktioner vilkas ansvar 

ligger på olika verksamhetsområden och resultatområden av anvisningar som gjorts upp av resultatområdena 

i fråga. Riskbedömningen och den interna kontrollen beskrivs närmare i stycke 1.2. 

Risker i verksamheten 

Världsekonomins tillväxt avmattades i slutet av år 2011 och denna fas pågår ännu åtminstone under 

första hälften av år 2013. Bakom den avmattade tillväxten ligger upphörandet av regeringarnas stimulansåtgärder, 

behoven av balansering av de offentliga ekonomierna samt den svaga privata efterfrågan. 

Euroområdet och EU har hamnat i en svag konjunkturnedgång, vilken förväntas övergå i en långsam tillväxt 

i slutet av 2013. Riskerna inom världsekonomin är fortsatt höga. Den ekonomiska utvecklingen kommer 

att vara svag framför allt inom euroområdet. Osäkerheten i omvärlden kommer att ha en betydande 

inverkan på Finlands ekonomi under de följande åren. Under 2012 beräknas Finlands BNP att minska med 

0,1 %. För 2013 förutspås en tillväxt på 0,5 %. Sysselsättningen har försvagats i slutet av år 2012. I december 

2012 uppgick arbetslöshetsgraden i Vanda till 8,9 %, då den i december 2011 var 8,2 %. Sysselsättningen 

förväntas minska också under det innevarande året. Den försämrade ekonomiska tillväxten påverkar 

utvecklingen av kommunernas skattefinansiering. Vanda är under ett stort tryck att anpassa utgiftsutvecklingen 

till den minskade skattefinansieringen för att stadens skuldsättning ska kunna dämpas. 

Stadsfullmäktige godkände Vandas balanserings- och skuldprogram för ekonomin (TVO) 18.6.2012. I programmet 

föreslås åtgärder som gäller ekonomiplaneperioden 2013–2016, med vilkas hjälp driftsekonomins 

utgiftsutveckling stävjas och investeringsnivån sänks. Vidare finns det i programmet föreslag på utvecklingsriktlinjer 

och utredningar som ska inledas, med vilkas hjälp man strävar efter att garantera stadens 

konkurrenskraft också på längre sikt genom att stärka inkomstbasen och garantera att servicen är 

kostnadseffektiv. Staden strävar efter att genom riktade åtgärder och en snabb tidtabell balansera ekonomin 

och få kontroll över skuldutvecklingen. 

Den bristande tillgången på personal på grund av en ökad efterfrågan märks inom flera yrkesgrupper, 

särskilt i fråga om vårduppgifter. För att förebygga detta vidtas ständigt särskilda åtgärder för att underlätta 

rekryteringen av personal till sådana uppgifter som det är svårt att få personal till. Servicebehovet i 

sin helhet växer på lång sikt då befolkningen ökar och åldras. För att kunna upprätthålla den nuvarande 

servicenivån krävs det att man aktivt söker efter alternativ till att öka antalet anställda, till exempel genom 

interna förändringar i servicestrukturen och genom att öka antalet köptjänster. Det viktigaste med tanke 

på hållbarheten i stadens ekonomi är hålla löneutgifterna under kontroll och att genomföra produktivitetsförbättrande 

åtgärder. 

Finansierings- och skaderisker 

Enligt de allmänna anvisningar som godkänts av Vanda stadsstyrelse är målet med stadens finansieringsoch 

ränteriskförvaltning att skydda Vandas stadskoncern från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. 

Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets 

allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens 

ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för stadskoncernen. 

Hanteringen av finansieringsoch ränterisker inom Vanda stadskoncern har centraliserats till resultatområdet 

för finansiering. Den mest centrala uppgiften hos Vanda stads resultatområde för finansiering är att 

trygga tillgången till finansiering och stadens likviditet. Man håller finansieringsrisken under kontroll genom 

att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt 

medelanskaffningskälla samt med hjälp av investerad överloppslikviditet. Trots de svåra marknadsförhållandena 

kunde stadens långsiktiga medelanskaffning år 2012 ordnas på rimliga villkor. 

I Vanda stads låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. 

16


Skade- och ansvarsriskerna har begränsats genom försäkringar. Vanda stads och dess affärsverks 

lagstadgade olycksfallsförsäkringar, egendoms- och avbrottsförsäkringar, ansvarsförsäkringar för verksamheten 

och administrationen, bil- och trafikförsäkringar, olycksfallsförsäkringar samt reseförsäkringar 

konkurrensutsattes år 2008. Försäkringarna kommer att konkurrensutsättas år 2013. År 2010 konkurrensutsatte 

Vanda stad en subsidiär monterings- och byggarbetsförsäkring för sin andel i Ringbane-projektet, 

vars täckning årligen uppdateras allt eftersom projektet framskrider. Staden och dess affärsverk har ett 

tidsenligt och omfattande försäkringsskydd samt tillgång till försäkringsbolagens riskhanterings- och 

skadepreventionsservice. Till de delar som stadens försäkringar inte ersätter egendomsskador, täcks de ur 

skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde. Skadefondens regler uppdaterades år 2012. 

Beredskap inför störningstillstånd och beredskapsplanering 

Eventuella störningar i eldistributionen utgör en betydande risk för kontinuiteten hos de tjänster som staden 

tillhandahåller sina invånare. Staden har intensifierat samarbetet med Vanda Energi Ab och avtalat 

om praxis för att återbörda tillgången till el till de viktigaste objekten vid störningar. Den information som 

staden och Vanda Energi ger ut gemensamt om de regionala effekterna av och varaktigheten hos störningar 

i eldistributionen har effektiverats. Eftersom nästintill samtliga av stadens funktioner är starkt beroende 

av tillgången till el, undersöks möjligheterna till framtida ibruktagande av reserverkraft vid socialoch 

hälsovårdens kritiska serviceställen samt vårdinrättningar. Staden arbetar med att inleda ett program 

för att öka tillgången till reservkraft. Programmet sträcker sig över flera år. 

Störningar i datasystemen och datatrafiken utgör en betydande risk för kontinuiteten i stadens serviceproduktion. 

Vid störningar är det viktigaste att säkerställa att staden tillgång till reservsystemen hos de 

företag som producerar tjänsterna i fråga. IT-administrationens resultatområde testar i samarbete med de 

företag som producerar stadens viktigaste ICT-tjänster dessas förmåga att också fungera i störningssituationer. 

Tillgången till färskvatten utgör en betydande risk med tanke på kvaliteten på de tjänster som socialoch 

hälsovården, skolorna och småbarnsfostran tillhandahåller. Staden har förutsatt av Samkommunen 

Helsingforsregionens miljötjänster HRM som ansvarar för vattenförsörjningen i Vanda att samkommunen 

genom egna beredskapsplaner och övriga beredskapsarrangemang har hand om förebyggandet av störningar 

i vattendistributionen samt så snabbt som möjligt återbördar vattendistributionen vid störningar. 

Staden skaffar både tjänster och för serviceproduktionen viktiga material av företag. I stadens upphandlingsanvisningar 

förutsätts att man vid utarbetandet av upphandlingsavtal försäkrar sig om företagets 

förmåga att leverera de tjänster och varor som förutsätts i avtalen också under störningar och undantagsförhållanden. 

Staden förbereder sig inför allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden enligt beredskapslagen 

och statliga myndigheters eventuella anvisningar genom att se till att stadens beredskapsplaner är 

uppdaterade samt sköta beredskapsarrangemangen i anslutning till samhällets övriga livsviktiga funktioner 

för vilka staden ansvarar. 

17


1.1.7 Miljöfaktorer 

Miljöbokföring genomfördes i Vanda nu för sjätte gången. Den allmänna anvisningen om redovisning och 

lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner som bokföringsnämndens 

kommunsektion vid handels- och industriministeriet utarbetat fungerar som utgångspunkt för 

uppgörandet av kommunernas miljöbokföring. De inkomster, utgifter och investeringar som följs upp i 

Vanda har fastställts i samband med utvecklingsarbetet för rapporteringen av den hållbara utvecklingen i 

de sex största städerna. Staden gör upp en separat rapport om hållbar utveckling i miljöfrågor. 

Med miljöinkomster avses de inkomster från kommunorganisationens verksamhet som hänför sig till miljöskydd. 

Sådana är exempelvis miljötillståndsavgifter, försäljningsinkomster av eventuell miljöverksamhet 

och ersättningar som kommunen debiterat av miljöförstörare för arbeten som kommunen utfört eller låtit 

utföra för att återställa och städa miljön. År 2012 uppgick miljöintäkterna för Vandas stadsorganisation till 

0,2 miljoner euro. Intäkterna täckte 0,1 procent av stadens alla verksamhetsintäkter. I Vanda bestod nästan 

alla miljöintäkter år 2012 av försäljningsinkomster från avfallshanteringen. Miljöintäkterna uppgick till 

1,0 euro per invånare. 

Miljöutgifter förorsakas av åtgärder som vidtagits för att åstadkomma miljönytta eller för att förhindra, reducera 

eller återställa skador på miljön, förbättra standarden på det framtida miljöskyddet eller för att 

främja en hållbar användning av naturresurser. Också avfalls-, elektricitets- och bränsleskatt samt oljeavfalls- 

och oljeskyddsavgifter betraktas som miljöutgifter. Stadens miljökostnader och miljöinvesteringsavskrivningar 

uppgick år 2012 till 21,3 miljoner euro och de omfattade 1,5 procent av stadens alla verksamhetskostnader 

och avskrivningar. Den största miljökostnadsposten utgjordes av övriga miljöskyddsåtgärder. 

Räknat per invånare uppgick kostnaderna till 103,6 euro. 

Med miljöinvesteringar avses utgifter med lång verkningstid som förorsakas av åtgärder för att förebygga, 

minska eller eliminera skadliga miljökonsekvenser i framtiden. Det kan också handla om att åstadkomma 

positiva framtida miljökonsekvenser. År 2012 investerade Vanda stad 5,5 miljoner euro i miljöskydd och 

detta belopp utgjorde 3,3 procent av stadens totala investeringar. De största miljöinvesteringarna gjordes 

i skyddet av mark och grundvatten samt bekämpningen av buller och skakningar. Räknat per invånare 

användes 26,8 euro till miljöinvesteringar. 

1.2 Redogörelse över hur den interna kontrollen ordnas 

Ramarna för god lednings- och förvaltningssed utgörs av de organisationslösningar som gjorts upp utgående 

från instruktioner, ekonomi- och förvaltningsstadgor samt av den organisation av arbetsuppgifterna 

som sker inom ramen för chefsarbetet. Inom utvärderingen av verksamhetsområdenas risker och hotbilder 

utgörs delområdena av att identifiera, utvärdera och svara på risker. I de viktigaste och mest betydande 

funktionerna och processerna ingår utvärderingar som anknyter till lagstiftning och stadens interna 

anvisningar samt framsynta, identifierande och säkerställande åtgärder i anslutning till dessa utvärderingar. 

Riskhanteringen inom verksamhetsområdena har integrerats till att utgöra en del av de dagliga lednings-, 

förvaltnings- och verksamhetsprocesserna. De lösningar som behövs för att hantera risker görs i 

anslutning till varje enskilt beslutsfattande och organisering av verksamheten samt vid uppställningen av 

mål. För datasystemens del har riskhanteringen och kontinuitetsplaneringen genomförts under ledning av 

IT-servicecentralen. 

Den interna kontrollen av stadens verksamhetsområden och affärsverk kompletteras av de revisionsiakttagelser 

som den interna revisionen gjort, vilka behandlas i ledningsgrupperna. Huvudsakligen utförs riskhantering 

som en del av stadens ledningsförfarande i form av säkerhets- och räddningsplaner, beredskapsplaner, 

personalplaner, verksamhetsprogram för arbetsskydd, informationsplaner och undersökningar 

som mäter chefsverksamheten. Personalförvaltningens anvisningar har dokumenterats i en handbok i 

anställningsfrågor (Palvelusuhdeasiain käsikirja) som kontinuerligt uppdateras och utvecklas. 

Stadsstyrelsen i Vanda godkände i september 2007 anvisningen ”Principerna för utvärdering av god lednings- 

och förvaltningssed". Den interna kontrollen och riskhanteringen har kompletterats med en självvärderingsmetod. 

Vanda stads ledningsgrupp har dragit upp riktlinjer för användningen av utvärderings- 

18


modellen CAF (Common Assessment Framework) vid utveckling och utvärdering av verksamheten inom 

alla de verksamhetsområden, resultatområden och resultatenheter som har en egen budget. Utvärderingsgrunderna 

fungerar som hjälpmedel i ledningen och utvecklingen. Verksamhetsbeskrivningarna görs 

minst en gång per fullmäktigeperiod, under mellanåren används en mindre omfattande CAFsnabbutvärdering. 

Utifrån dem antecknas vilka utvecklingsobjekt som prioriteras. Ett sammandrag på 

stadsnivå har utarbetats om resultatområdenas prioriterade utvecklingsprojekt. Fram lyftes bl.a. utvecklingen 

och beskrivningen av processer, utvecklingen av systematiska kundresponssystem och utnyttjandet 

av resultat samt utvecklingen av mätningssystem. CAF och utvärderingen av god förvaltningssed kompletterar 

varandra. Med hjälp av utvärderingsmodellen CAF utvecklar man ledningen och verksamheten samt 

följer upp hur resultaten utvecklas. Genom utvärdering av god lednings- och förvaltningssed säkerställer 

man årligen att riskhantering, intern kontroll, ledning och information fungerar enligt överenskomna anvisningar. 

Vanda stads strategi drar upp riktlinjer för att målen uppställs på lika vis för hela staden, så att stadens 

ekonomiska resurser och möjligheter beaktas i målen. I resultatkorts- och budgetnavigeringarna undersöks 

om de strategiska och ekonomiska målen är i linje med strategin och ledningsgrupperna följer upp 

hur målen nås och de fattar beslut om erforderliga korrigeringsåtgärder. Budgetutfallet följs upp varje 

månad i stadens ledningsgrupp samt inom verksamhetsområden och affärsverk på alla verksamhetsnivåer. 

Driftsplanens utfallsprognos uppdateras regelbundet åtminstone i samband med delårsrapporterna, 

vilka också behandlas i stadsstyrelsen. 

Bedömning av ordnandet av intern revision 

Den interna revisionen lyder under stadsdirektören och resultatområdets uppgifter har fastställts i instruktionen 

för centralförvaltningen. Revisionsarbetet grundar sig på en årsplan (för kalenderåret) som 

stadsdirektören godkänt och planen jämkas samman med den externa revisionens arbetsprogram. 

Resultaten från revisionerna rapporterades varje månad till stadsdirektören och var sjätte månad till 

stadsstyrelsen. Efter det att revisionsrapporterna blivit färdiga skickades de till stadsstyrelsens ordförande 

och stadsdirektören, och i fall som berörde hela staden eller ett visst verksamhetsområde till biträdande 

stadsdirektören för verksamhetsområdet/direktören för verksamhetsområdet och vederbörande chefer, 

samt i fall som i stor grad berörde verksamhetsområdet till nämndens/direktionens ordförande. I revisioner 

som berörde dottersamfund skickades revisionsrapporterna också till bolaget och koncernsektionen i 

fråga. 

År 2012 utförde den interna revisionen 29 revisioner enligt revisionsplanen, 11 efterrevisioner och 78 kassagranskningar. 

Dessutom utvärderades vid 12 resultatområden förverkligandet av god lednings- och förvaltningssed, 

intern kontroll och riskhantering. Revisioner utfördes inom alla verksamhetsområden och de 

var brett inriktade på allmän förvaltning, personalförvaltning, egendomsförvaltning, köp av varor och 

tjänster, ekonomförvaltning, dataadministration samt avtal. Av revisionerna inriktades fem på stadens dotterbolag. 

Inom resultatområdet arbetade 6 personer. 

Av revisionerna framkom inga sådana större helheter, där det skulle finnas betydande behov av att effektivisera 

den interna kontrollen eller riskhanteringen. 

19


1.3 Hur räkenskapsperiodens resultat bildas och verksamheten finansieras 

1.3.1 Hur räkenskapsperiodens resultat bildas 

Resultatet för räkenskapsperioden 2012 visade ett underskott på 3,7 miljoner euro. Efter bokslutsdispositioner 

uppgick räkenskapsperiodens underskott till 3,2 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat försämrades 

med 17,0 miljoner euro jämfört med det föregående året. Den sammanräknade ökningen av 

verksamhetsintäkter, tillverkning för eget bruk, skatteinkomster och statsandelar underskred de ökade 

driftskostnaderna med 14,0 miljoner euro jämfört med år 2011. De finansiella intäkterna med de finansiella 

kostnaderna borträknade minskade med 0,2 milj. euro. Avskrivningarna ökade med 2,6 miljoner euro. 

Resultaträkning 

Kommunens resultaträkning visar om den interna finansiering som ackumulerats som intäkter räcker till 

för att täcka de kostnader som orsakats av serviceproduktionen. Den resultaträkning som presenteras i 

detta sammanhang innehåller stadens, affärsverkens och fondernas externa intäkter och kostnader. 

Intäkter 

Vanda stads totala intäkter år 2012 utan tillverkning för eget bruk var 1 256,3 miljoner euro. Ökningen 

jämfört med året innan var 40,9 miljoner euro, dvs. 3,4 procent. Verksamhetsintäkterna ökade från året 

innan med 9,2 miljoner euro. Skatteinkomsterna uppgick totalt till 857,1 miljoner euro. Jämfört med 2011 

var ökningen 21,5 miljoner euro (2,6 procent). Under 2012 uppgick statsandelarna till sammanlagt 148,2 

miljoner euro. De ökade från året innan med 11,6 miljoner euro (8,5 procent). 

Kostnader 

Vanda stads totala kostnader under 2012 uppgick till 1 393,3 miljoner euro. Ökningen jämfört med året 

innan var 37,5 miljoner (2,8 procent). Verksamhetskostnaderna växte med 35,8 miljoner euro jämfört 

med år 2011. Av de största kostnaderna minskade personalkostnaderna med 11,7 miljoner euro (2,4 

procent). Drygt 1000 personer gick över till Vantaan Tilapalvelut Oy genom en affärsöverlåtelse. Köpen 

av tjänster ökade med 38,5 miljoner euro (6,3 procent) jämfört med det föregående året. Värdet av nyt- 

20 

2012 2011 2010 

milj. € milj. € milj. € 

Verksamhetsintäkter 218,1 208,9 182,9 

Tillverkning för eget bruk 133,3 153,7 96,7 

Verksamhetskostnader - 1 309,4 - 1 273,6 - 1 154,3 

Verksamhetsbidrag - 958,1 - 910,9 - 874,7 

Skatteinkomster 857,1 835,6 804,7 

Statsandelar 148,2 136,6 129,0 

Finansiella intäkter och kostnader 

Ränteintäkter 14,6 15,4 13,4 

Övriga finansiella intäkter 18,4 18,8 17,3 

Räntekostnader - 15,3 - 15,9 - 11,8 

Övriga finansieringskostnader - 0,1 - 0,6 - 0,4 

Årsbidrag 64,7 79,0 77,5 

Avskrivningar och nedskrivningar - 68,4 - 65,8 - 62,2 

Extraordinära poster 0,0 0,0 201,7 

Räkenskapsperiodens resultat - 3,7 13,3 216,9 

Bokslutsdispositioner 0,5 - 0,1 - 7,7 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) - 3,2 13,2 209,2


tigheter som tillverkats för eget bruk och aktiverats i balansräkningen sjönk med 20,4 miljoner euro jämfört 

med det föregående året. 

Tabell. Intäkter åren 2011 – 2012 Figur. Fördelning av intäkter år 2012 

Tabell. Kostnader åren 2011 – 2012 Figur. Fördelning av kostnader år 2012 

Verksamhets- och årsbidrag 

Stadens verksamhetsbidrag som består av differensen mellan verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter 

utvisar hur mycket av kostnaderna för driftsekonomin som kvarstår att täckas med skatteinkomster 

och statsandelar. År 2012 var verksamhetsbidraget -958,1 miljoner euro. Det försvagades med 47,2 

miljoner euro jämfört med året innan. 

Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna har under den fem år långa kontrollperioden 

legat på en jämn nivå. Verksamhetsintäkterna täckte 18,5 procent av verksamhetskostnaderna år 2012. 

21


Resultaträkningens nyckeltal 2012 2011 2010 

Verksamhetsintäkter/verksamhetskostnader, % 18,5 18,7 17,3 

Årsbidrag/avskrivningar, % 94,6 120,2 124,5 

Årsbidrag, euro/invånare 315,4 389,3 387,2 

Antal invånare 205 312 203 001 200 055 

Årsbidraget beskriver tillräckligheten i internt tillförda medel totalt. Stadens årsbidrag minskade med 18,1 

procent från året innan och uppgår således till 64,7 miljoner euro. Ser man till årsbidraget visar stadens 

internt tillförda medel ett underskott. 

Årsbidraget per invånare har minskat med 74 euro från 2011 års nivå, och var därmed 315,4 

euro/invånare år 2012. Vanda stads målvärde fås genom att man dividerar den genomsnittliga årliga investeringsnivån 

(144 miljoner euro) med invånarantalet, varvid värdet blir 702 euro/invånare. 

Räkenskapsperiodens resultat och över-/underskott 

När årsbidraget minskas med avskrivningar och nedskrivningar av värden, får man fram differensen mellan 

de inkomster och utgifter som periodiserats för räkenskapsperioden, dvs. räkenskapsperiodens resultat. 

Avskrivningarna har beräknats enligt den godkända avskrivningsplanen. Avskrivningarna uppgick till 

sammanlagt 68,4 miljoner euro under 2012. 

Räkenskapsperiodens resultat minskade från året innan med 16,9 miljoner euro, då det under 2012 var - 

3,7 miljoner euro. Räkenskapsperiodens underskott efter avskrivningsdifferensen och ändringarna i reserver 

och fondöverföringarna var 3,2 miljoner euro. 

1.3.2 Finansiering av verksamheten 

Bokslutets finansieringsanalys består av förändringarna i kassaflödet hos stadens och affärsverkens, dvs. 

Munhälsovårdens, Mellersta Nylands räddningsverks, Företagshälsans i Vanda samt fondernas ordinarie 

verksamhet och investeringar samt finansieringsverksamheten. Finansieringsanalysen härleds ur bokslutets 

resultaträkning och balansräkning. 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde visade under 2012 ett underskott på 86,7 miljoner euro. 

Investeringsutgifterna uppgick år 2012 till 166,7 miljoner euro. Den egna anskaffningsutgiften för investeringar, 

dvs. differensen mellan investeringsutgifterna och investeringarnas finansieringsandelar var 

159,8 miljoner euro, dvs. 12,1 miljoner euro (7,6 procent) mindre än året innan. 

Kassaflödet för finansieringens del 

Kassaflödet för finansieringens del visade å sin sida ett överskott på 72,9 miljoner euro. Sammanlagt 125 

miljoner euro upptogs av staden i nya långfristiga lån. Långfristiga lån amorterades med 30 miljoner 

euro. Nettoökningen av de långfristiga lånen uppgick sålunda till 95 miljoner euro, då den året innan var 


22


Förändring i likvida medel 

Förändringen i likvida medel består av differensen mellan nettosumman av finansieringsverksamhetens 

förändringar och nettosumman av internt tillförda medel och investeringar. Kassamedlen minskade med 

13,8 miljoner euro under 2012. 

Finansieringsanalys 

Nyckeltalet för de internt tillförda medlen för investeringar talar om hur stor del av utgiften för investeringarnas 

egenanskaffning som har finansierats genom inkomstfinansiering. Av Vanda stads investeringar 

2012 måste 59,5 procent finansieras genom lånefinansiering, försäljning av egendom eller genom att ta 

till kassamedel. 

23 

2012 2011 2010 


Verksamhetens kassaflöde 

Årsbidrag 64,7 79,0 77,4 


Korrektivposter till internt tillförda medel - 31,9 - 30,8 - 22,9 

Investeringarnas kassaflöde 

Investeringsutgifter - 166,7 - 175,6 - 209,3 

Finansieringsandelar för investeringar 6,9 3,7 6,7 

Överlåtelseinkomster av bestående aktiva nyttigheter 40,2 45,9 191,5 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 86,7 - 77,8 245,1 

Finansieringens kassaflöde 

Förändringar i utlåningen 

Ökning i utlåningsfordringar - 1,2 - 236,7 - 0,1 

Minskning i utlåningsfordringar 1,0 0,9 0,6 

Förändringar i lånestocken 

Ökning i långfristiga lån 125,0 130,0 80,0 

Minskning i långfristiga lån - 30,0 - 50,7 - 47,1 

Förändring i kortfristiga lån 0,4 23,4 - 1,5 

Förändringar i eget kapital 0,0 0,0 - 0,2 

Övriga förändringar i likviditeten - 22,3 226,8 - 274,6 

Finansieringens kassaflöde 72,9 93,6 - 242,9 

Förändring i likvida medel - 13,8 15,7 2,2 

Likvida medel 31.12 114,3 128,1 112,3 

Likvida medel 1.1 128,1 112,3 110,1 

Finansieringsanalysens nyckeltal 2012 2011 2010 

Internt tillförda medel för investeringar, % 40,5 46,0 38,2 

Internt tillförda medel för kapitalutgifter, % 34,1 17,2 31,1 

Låneskötselbidrag 1,8 1,4 1,5 

Kassamedlens tillräcklighet, dagar 30,0 29,2 30,9


I nedanstående figur åskådliggörs utvecklingen av årsbidraget och investeringarnas egenanskaffningsutgifter 

åren 2000–2012. 

Figur. Årsbidraget och investeringarnas egenanskaffningsutgifter 2000–2012 

Internt tillförda medel av kapitalutgifter uttrycker årsbidragets procentandel av summan av investeringarnas 

egenanskaffningsutgifter, nettoökningen i utlåningen och låneamorteringarna. Nyckeltalet visar att 

man under 2012 genom årsbidraget klarade av att finansiera endast 34,1 procent av kapitalkostnaderna. 

Låneskötselbidraget visar hur tillräcklig kommunens interna finansiering är när det gäller att täcka kostnaderna 

för räntor på främmande kapital och amorteringar. Vanda stads låneskötselbidrag var 1,8 år 

2012. Den interna finansieringen räcker till för att sköta lånen, eftersom nyckeltalets värde ligger över 1. 

Som god kan låneskötselförmågan anses vara, om nyckeltalets värde överskrider 2. Kommunens likviditet 

beskrivs som kassans tillräcklighet räknad i dagar. Med Vanda stads kassamedel i slutet av 2012 skulle 

man ha klarat av att täcka betalningar för 30 dagar ur kassan. 

1.4 Den finansiella ställningen och ändringar i den 

Strukturen för kommunens finansiering framställs med hjälp av en balansräkning och nyckeltal som beräknas 

utgående från balansräkningen. Balansräkningen omfattar både stadens och affärsverkens, dvs. 

Mellersta Nylands räddningsverks, Företagshälsans i Vanda och Munhälsovårdens samt Bostadslånefondens, 

Utvecklingsfondens för Marja-Vanda och centrumområdena, Fondens för social kreditgivning och 

Skadefondens balansenheters sammanställda balansräkningar. Interna poster, såsom interna fordringar 

och skulder, ingår inte i balansräkningen. 

Aktiva 

I bestående aktiva ingår immateriella och materiella tillgångar som inverkar i form av produktionsfaktorer 

under flera räkenskapsperioder samt verksamhetsområdenas investeringar i aktier, andelar samt andra 

slag av investeringsobjekt. Bestående aktiva har värderats till anskaffningskostnaderna och 

24


avskrivningarna har beräknats enligt den godkända avskrivningsplanen. Avskrivningsplanerna och ändringarna 

av bestående aktiva ingår i noterna. I slutet av 2012 var de bestående aktivas värde i balansräkningen 

1 659,2 miljoner euro. Den största andelen inom bestående aktiva utgjordes av de materiella 

tillgångarna som uppgick till 1 021,5 miljoner euro i slutet av 2012 (53,9 procent av slutsumman i balansräkningen). 

Byggnadernas värde var i slutet av år 2012 36,2 miljoner euro högre jämfört med situationen 

i slutet av år 2011. Värdet på fasta konstruktioner och anordningar var i slutet av år 2012 67,2 miljoner 

euro högre än i slutet av år 2011. 

Placeringarna, dvs. aktier, andelar och övriga fordringar uppgick i slutet av år 2012 till 605,5 miljoner 

euro (31,9 procent av den totala summan för aktiva). Placeringarna växte med 11,9 miljoner euro år 

2012. 

Tillgångarna i de förvaltade medlen bestod i huvudsak av förmedlade statliga bostadslån, vilka minskade 

till 2,3 miljoner euro från 2,7 miljoner euro året innan. 

Till rörliga aktiva räknas omsättningstillgångar, lång- och kortfristiga fordringar, finansiella värdepapper 

samt pengar och bankfordringar. I slutet av året utgjorde de rörliga aktiva sammanlagt 235,2 miljoner 

euro (12,4 procent av balansräkningens slutsumma). I övriga omsättningstillgångar ingår 49,1 miljoner 

euro i kostnader för ombyggnadsarbeten på Ring III, för vilka Vägförvaltningen betalar statens andel i 

början av 2013. 

Fordringarna uppgick i slutet av året till sammanlagt 70,6 miljoner euro. De kortfristiga kundfordringarna 

uppgår till 25,2 miljoner euro och lånefordringarna till 20,2 miljoner euro. De övriga fordringarna uppgår 

till 21,6 miljoner euro och resultatregleringarna till 3 miljoner euro. Kassa och bank uppgick i slutet av 

året till 114,2 miljoner euro, dvs. summan minskade med 13,8 miljoner euro jämfört med läget i slutet av 

det föregående året. 

Passiva 

Det egna kapitalet var i slutet av året 783,2 miljoner euro (41,3 procent av balansräkningens slutsumma). 

Det egna kapitalet bestod av ett grundkapital på 349,1 miljoner euro, ett kapital i övriga egna 

fonder på 97,6 miljoner euro samt av tidigare räkenskapsperioders överskott på 339,7 miljoner euro och 

räkenskapsperiodens underskott på 3,2 miljoner euro. Övriga egna fonder var Bostadslånefonden, Utvecklingsfonden 

för Marja-Vanda och centrumområdena, Fonden för social kreditgivning och Skadefonden. 

Reserver i form av investeringsreserver gjordes till en summa av 0,3 miljoner euro år 2012. Genom att 

investeringsreserver användes för att täcka anskaffningsutgifter uppstod år 2012 en ökning av avskrivningsdifferensen 

med 0,3 miljoner euro. I avsättningarna ingick en avsättning på 0,6 miljoner euro för 

pensionsförpliktelser som ingåtts utanför KTAPL och andra avsättningar för 3,9 miljoner euro. Det förvaltade 

kapitalet bestod av förmedlade statliga bostadslån på 2,5 miljoner euro och donationsfondkapital på 


Det främmande kapitalet uppgick vid årets slut till sammanlagt 1 105 miljoner euro. Stadens lånestock 

växte under året med 95,4 miljoner euro och vid årets slut uppgick summan till sammanlagt 953,1 miljoner 

euro. I övriga lång- och kortfristiga skulder ingick semesterlöne- och ränteperiodiseringar och andra 

bokslutsperiodiseringar som överföringsskulder på sammanlagt 64,8 miljoner euro, skulder till leverantörer 

på 55,8 miljoner euro, erhållna förskott på 13 miljoner euro samt övriga skulder på 18,2 miljoner 

euro. 

25


Balansräkning 

26 

2012 2011 2010 


AKTIVA 

Bestående aktiva 1 659,2 1 566,2 1 239,9 

Immateriella tillgångar 32,1 29,6 20,8 

Immateriella rättigheter 9,2 6,1 3,1 

Övriga utgifter med lång verkningstid 22,9 23,5 17,7 

Materiella tillgångar 1 021,5 943,0 862,6 

Mark- och vattenområden 213,4 205,6 212,6 

Byggnader 451,3 415,1 390,7 

Fasta konstruktioner och anordningar 324,6 257,4 209,7 

Maskiner och inventarier 16,9 18,3 17,8 

Övriga materiella tillgångar 0,3 0,3 0,3 

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 14,9 46,3 31,6 

Placeringar 605,5 593,6 356,6 

Aktier och andelar 321,4 309,6 308,5 

Övriga lånefordringar 284,0 284,0 48,1 

Övriga fordringar 0,2 0,0 0,0 

Förvaltade medel 2,3 2,7 3,0 

Statliga uppdrag 2,3 2,7 3,0 

Donationsfondernas särskilda täckning 0,0 0,0 0,1 

Rörliga aktiva 235,2 224,4 428,5 

Omsättningstillgångar 50,4 48,7 34,6 

Material och förnödenheter 1,2 1,4 1,0 

Övriga omsättningstillgångar 49,1 47,3 33,6 

Fordringar 

Långfristiga fordringar 0,6 2,2 235,3 

Lånefordringar 0,6 0,5 235,2 


Kortfristiga fordringar 70,0 45,5 46,3 

Kundfordringar 25,2 19,2 22,6 

Lånefordringar 20,2 0,4 0,5 


Resultatregleringar 3,0 5,4 6,6 

Finansiella värdepapper 0,1 0,1 0,1 


Kassa och bank 114,2 128,0 112,3 

AKTIVA TOTALT 1 896,7 1 793,4 1 671,4


Balansräkning 

Bild. Aktiva i balansräkningen Bild. Passiva i balansräkningen 

27 

2012 2011 2010 


PASSIVA 

Eget kapital 783,2 778,1 766,5 

Grundkapital 349,1 349,1 349,1 

Övriga egna fonder 97,6 97,3 77,3 

Över-(underskott) från tidigare räkenskapsperioder 339,7 318,4 130,8 

Räkenskapsperiodens över-(underskott) - 3,2 13,2 209,2 

Avskrivningsdifferens och reserver 0,9 1,1 1,0 

Avskrivningsdifferens 0,6 0,3 1,0 

Reserver 0,3 0,8 0,0 

Avsättningar 4,5 3,3 2,3 

Pensionsavsättningar 0,6 0,7 0,7 

Övriga avsättningar 3,9 2,6 1,6 

Förvaltat kapital 3,2 3,8 4,7 

Statliga uppdrag 2,5 2,8 3,6 

Donationsfondernas kapital 0,7 1,0 1,1 

Främmande kapital 1 105,0 1 007,1 896,9 

Långfristigt främmande kapital 792,7 800,3 699,5 

Masskuldebrevslån 118,8 224,5 230,2 

Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 665,0 565,2 457,3 

Lån från offentliga samfund 9,0 10,5 12,0 

Kortfristigt främmande kapital 312,2 206,9 197,5 

Masskuldebrevslån 105,7 5,7 5,7 

Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 24,5 22,0 43,5 

Lån från offentliga samfund 1,5 1,5 1,5 

Lån från övriga kreditgivare 28,7 28,3 4,9 

Erhållna förskott 13,0 7,0 11,6 

Leverantörsskulder 55,8 58,8 53,1 

Övriga skulder 18,2 17,9 17,2 

Resultatregleringar 64,8 65,7 59,9 

PASSIVA TOTALT 1 896,7 1 793,4 1 671,4


Balansräkningens nyckeltal 2012 2011 2010 

Soliditet, % 41,6 43,6 46,2 

Relativ skuldsättning, % 89,3 84,7 79,3 

Ackumulerat över-/underskott, milj. € 336,5 331,6 340,0 

Ackumulerat över-/underskott, €/inv. 1 638,9 1 633,7 1 699,7 

Lånestock 31.12, milj. € 953,1 857,8 755,2 

Lånestock 31.12, €/invånare 4 642,4 4 225,5 3 774,8 

Lånefordringar 31.12, milj. € 284,0 284,0 48,1 


Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, förmåga att bära underskott och dess kapacitet att klara av 

sina åtaganden på lång sikt. I slutet av 2012 var soliditetsgraden i Vanda 41,6 procent, vilket betyder att 

Vanda stad har en betydande skuldbörda att bära. Den relativa skuldsättningen påvisar att man av Vanda 

stads driftsinkomster under 2012 skulle ha behövt 89,3 procent för återbetalningen av främmande kapital. 

Lånestocken utslagen per invånare har ökat till 4 642,4 euro per invånare. 

Figur. Lånebeloppets utveckling 2000–2012 

28


1.5 Totala inkomster och utgifter 

Kalkylen för de totala inkomsterna och utgifterna görs upp utifrån stadens och affärsverkens Mellersta Nylands 

räddningsverks, Företagshälsans i Vanda och Mun- och tandhälsans resultaträkningar och finansieringsanalyser. 

I den beaktas endast externa inkomster, utgifter och finanstransaktioner. Bostadslånefonden, 

Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena, Fonden för social kreditgivning och Skadefonden 

ingår också i kalkylen. 

Stadens totala inkomster under 2012 uppgick till 1 395,7 miljoner euro och de totala utgifterna till 1 387,3 

miljoner euro. Differensen mellan inkomsterna och utgifterna utgjorde således 8,5 miljoner euro. Då Övriga 

ändringar i likviditeten (-22,3 miljoner euro), läggs till från finansieringsanalysen, fås en ändring på -13,8 

miljoner euro i kassamedlen. Den motsvarar minskningen i finansieringsanalysens kassamedel under år 

2012. 

Totala inkomster och utgifter 

Inkomster 

Verksamhet 

2012 

milj. € 

2012 

% 

2011 

milj. € 

2011 

% 

Verksamhetsintäkter 218,1 15,6 208,9 15,3 

Skatteinkomster 857,1 61,4 835,6 61,0 

Statsandelar 148,2 10,6 136,6 10,0 

Ränteintäkter 14,6 1,0 15,4 1,1 

Övriga finansiella intäkter 

Korrektivposter till internt tillförda medel 

18,4 1,3 18,8 1,4 

- Överlåtelsevinster på bestående aktiva nyttigheter 

Investeringar 

-33,7 -2,4 -32,0 -2,3 

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 6,9 0,5 3,7 0,3 

Överlåtelseinkomster av bestående aktiva nyttigheter 

Finansieringsverksamhet 

40,2 2,9 45,9 3,4 

Minskning i utlåningsfordringar 1,0 0,1 0,9 0,1 

Ökning i långfristiga lån 125,0 9,0 135,8 9,9 

Totala inkomster sammanlagt 1 395,7 100,0 1 369,7 100,0 

Utgifter 

Verksamhet 

Verksamhetskostnader 1 309,4 94,4 1 273,6 80,6 

- Tillverkning för eget bruk -133,3 -9,6 -153,7 -9,7 

Räntekostnader 15,3 1,1 15,9 1,0 

Övriga finansieringskostnader 0,1 0,0 0,6 0,0 

Korrektivposter till internt tillförda medel 

Förändring av avsättningar 

- Ökning (-), minskning (+) av avsättningar -1,2 -0,1 -1,0 -0,1 

- Överlåtelseförl. på nyttigh. som hör till best. aktiva -0,7 -0,1 -0,2 0,0 

Investeringar 

Investeringsutgifter 166,7 12,0 175,6 11,1 

Finansieringsverksamhet 

Ökning i utlåningsfordringar 1,2 0,1 236,7 15,0 

Minskning i långfristiga lån 30,0 2,2 56,5 3,6 

Förändring i kortfristiga lån -0,4 0,0 -23,4 -1,5 

Totala utgifter sammanlagt 1 387,3 100,0 1 580,7 100,0 

Avdragsposter i inkomsterna utgör Försäljningsvinster av anläggningstillgångar och i utgifterna Tillverkning 

för eget bruk och Försäljningsförluster för anläggningstillgångar samt Förändring av avsättningar, då 

avsättningarnas belopp har ökat under räkenskapsperioden. 

29


1.6 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi 

1.6.1 Samfund som ingår i koncernbokslutet 

Med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet bestående av kommunen och ett eller flera juridiskt 

självständiga samfund, där det bestämmande inflytandet i en eller flera samfund (dottersamfund) innehas 

av kommunen ensam eller tillsammans med andra samfund som ingår i kommunkoncernen. Bestämmanderätten 

kan också grunda sig på att dottersamfundet ensamt eller tillsammans med andra dottersamfund 

har bestämmanderätt i ett annat samfund. 

Koncernsamfund 

Kommunkoncernens modersamfund är skyldigt att upprätta ett koncernbokslut. 

Dottersamfund kallas sådana samfund i vilka modersamfundet har bestämmanderätt. Kommunen har 

bestämmanderätt i ett annat samfund om kommunen: 

har mer än hälften av det röstetal som alla aktier eller andelar medför eller 

med stöd av bolagsordningen, bolagsavtalet eller därmed jämförbara bestämmelser 

har rätt att utse majoriteten av styrelsemedlemmarna i samfundet eller ledamöterna i 

motsvarande organ eller 

med stöd av avtal har motsvarande ovannämnda rösträtt. 

En förening eller stiftelse är kommunens dottersamfund såvida: 

kommunen har rätt att utse majoriteten av samfundets styrelsemedlemmar eller ledamöter 

i motsvarande organ eller 

föreningens eller stiftelsens nettoförmögenhet enligt stadgarna vid upplösning i sin 

helhet övergår till kommunen eller till ett samfund som ingår i kommunkoncernen. 

Ett intresseföretag är ett samfund i vilket moderföretaget antingen ensamt eller tillsammans med andra 

koncernsamfund samtidigt har ett betydande inflytande och en betydande ägarandel i samfundet. Med 

betydande inflytande avses innehav av 20–50 procent av samfundets röstetal, och med betydande ägarandel 

innehav av minst 20 procent av intresseföretagets eget kapital. Intresseföretagen sammanställdes 

första gången 2008. 

En samkommun sammanställs med kommunens koncernbalans oberoende av storleken på kommunens 

andel av samkommunens tillgångar och skyldigheter. Sammanställningen sker enligt ägarandelen. 

Sammanställning för koncernbokslutet 

Dottersamfund 

Bostadaktiebolag 4 st. 

Fastighetsbolag 22 st. 

varav 1 st. såld under räkenskapsperioden 2012 

Övriga bolag 23 st. 

Stiftelser 2 st. 

varav bestämmanderätten upphört för 1 st. under räkenskapsperioden 2012 

Samkommuner 9 st. 

Intresseföretag 15 st. 

Sammanlagt 75 st. 

30


1.6.2 Styrning av koncernens verksamhet 

I Vanda stadskoncern ingår staden och de aktiebolag, stiftelser, föreningar och andra samfund, där staden 

ensam eller tillsammans med sina dottersamfund har bestämmanderätt samt samkommuner där staden 

är medlem. 

Koncernledningen ansvarar för styrningen av kommunkoncernen och för ordnandet av koncernövervakning. 

Till Vanda stads koncernledning hör stadsstyrelsen, stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna 

och verksamhetsområdesdirektörerna. 

Koncernsektionen som är underställd stadsstyrelsen (fr.o.m. 2012 den allmänna sektionen) bistår stadsstyrelsen 

med att organisera koncernförvaltningen på det sätt som avses i den av stadsfullmäktige godkända 

koncernstrategin samt i andra anvisningar och bestämmelser som stadsfullmäktige och stadsstyrelsen 

gett, och bereder instiftandet och upplösandet av sådana samfund där staden är ägare eller medlem. 

Enligt koncernstrategin beslutar stadsfullmäktige om de viktigaste målen för koncernens verksamhet och 

ekonomi via budgeten och ekonomiplanen. Den strategiska planeringen i dottersamfund styrs av stadens 

godkända budget och ekonomiplan. 

Koncernstrategin som stadsfullmäktige godkände 1.2.2006 innehåller de befogenheter och de verksamhetsprinciper 

genom vilka koncernen leds, styrs och övervakas för att de mål som stadsfullmäktige ställt 

upp ska nås. Stadsfullmäktige godkände den uppdaterade koncernstrategin 17.12.2012 (§ 7). Koncernstrategin 

har uppdaterats för lagstiftningens och stadens organisatoriska förändringars del. I strategin har 

gjorts tillägg som bl.a. gäller EU:s bestämmelser om statligt stöd, principerna för bekämpning av mutor 

och samhällsansvar. Ett helt nytt kapitel om personalfrågor har tagits med i strategin, där man fastställer 

arbetsgivarorganisationen och pensionssystemet i dottersamfund, avtalen för verkställande direktörer, 

personalpolitiken, rapporteringen och personalledningens stödtjänster. Till övriga delar har koncernstyrningens 

verksamhetssätt justerats och finslipats i koncernstrategin. Som bilagor till den uppdaterade koncernstrategin 

har man bifogat en blankett om samtycke för medlemmar i organ samt anmälan om bindningar. 

Koncernstrategin binder inte Vanda Energi Ab. Den uppdaterade koncernstrategin kommer under 

år 2013 att förankras bland dottersamfundens styrelseledamöter och verkställande direktörer under en 

separat anordnad utbildningsdag samt vid behov under styrelsernas sammanträden. 

1.6.3 Väsentliga händelser som berör koncernsamfunden 

Dotterbolagen 

Vantaan Tilapalvelut Oy inledde sin verksamhet 1.1.2012. I bolagets tjänst övergick ca 1 000 personer 

som s.k. gamla arbetstagare och bolaget producerar service för Vanda stad enligt in-houseprincipen. Vanda 

stads fastighetscentral och beställningsservice samt Vantaan Tilapalvelut Oy har utformat serviceavtal. Ca 

80 % av alla avtal som var under förhandling hade undertecknats i slutet av år 2012. Avtalen omfattar 

bl.a. fastighetsskötsel, måltidsservice inom småbarnsfostran, sanitetsservice inom småbarnsfostran 

samt måltids-, sanitets- och vaktmästarservice på grundskolor, gymnasier, bibliotek, Varia och 

vuxenutbildningsinstitutet. 

Byggandet av Vanda Energi Ab:s nya avfallskraftverk fortskred under år 2012 enligt den planerade tidtabellen 

och budgeten. Avfallskraftverkets bygglov vann laga kraft i februari och verket beräknas stå färdigt 

2014. 

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade 17.1.2013 sitt beslut om de besvär som i januari 2012 

anförts över avfallskraftverkets miljötillstånd. HFD förkastade till största delen de anförda besvären, men 

remitterade bl.a. den andel som berörde avfall från industri och handel till regionförvaltningsverket för 

behandling och beslut. Denna tilläggsbehandling förmodas inte påverka tidtabellen för då man planerat ta 

avfallskraftverket i användning. 

31


Våren 2012 fattade Helsingfors förvaltningsdomstol ett beslut om de besvär som anförts över den borgenslimit 

som Vanda stad år 2011 beviljade för finansieringen av avfallskraftverket, i vilket domstolen 

upphävde stadsfullmäktiges borgensbeslut med anledning av ett fel i beslutsförfarandet. Sommaren 2012 

beslutade Vanda stadsfullmäktige att på nytt bevilja proprieborgen med borgenslimit. Besväret som anförts 

över detta beslut väntar på behandling vid Helsingfors förvaltningsdomstol. 

Byggandet av värmecentralen i Varistorna i närheten av kraftverkets kolfält i Mårtensdal förbereddes och 

avtalet om leverans av pannor och pannhus undertecknades i december. Värmecentralen blir färdig våren 

2014. Dessutom beslutade Vanda Energi under sommaren att förbinda sig till den fortsatta finansieringen 

av Fennovoima Ab:s kärnkraftsprojekt under första halvåret 2013 samt att på hösten delta i Suomen 

Hyötytuuli Oy:s vindkraftverksprojekt i Kirrisanden. 

Inom VAV Asunnot Oy-koncernen färdigställdes 83 bostäder och byggandet av 157 bostäder inleddes år 

2012. Under verksamhetsåret avtalades om entreprenadavtal för två hyreshusobjekt och ett objekt avsett 

för personer inom psykiatrisk rehabilitering. Den påbörjade bostadsproduktionen finansieras genom statens 

långfristiga räntestödslån och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA:s investeringsunderstöd 

för start- och specialgrupper. Tyngdpunkten i de planenliga reparationerna av fastigheter 

låg i likhet med föregående år på reparationer av badrum (59 %) och kök (10 %) i bostäder. I slutet av 

verksamhetsåret omfattade registret ca 4 900 bostadssökande. Efterfrågan på hyresbostäder uppskattas 

stanna på den nuvarande nivån. 

År 2012 såldes markägobolaget Kiinteistöosakeyhtiö Pakkalan Kartanonkoski 97 till Sato Oyj. 

Stiftelser 

Stiftelsen Vantaan Jäähallisäätiö upplöstes i februari 2012 efter det att Patent- och registerstyrelsen godkänt 

slutredovisningen. Processen för upplösning av Kirkonkylän säätiö inleddes efter det att Patent- och 

registerstyrelsen i december 2012 beviljat stiftelsen tillstånd till upplösning. Upplösningsprocessen fortlöper 

fram till första kvartalet år 2013. 

I april 2012 godkändes en ändring av stadgarna för Stiftelsen för vetenskapscentret, enligt vilken Vanda 

stad har rätt att utse 14/29 av delegationens medlemmar (tidigare 14/27). Således är inte stiftelsen 

längre ett av stadens dotterbolag. 

Samkommunerna 

Vanda stadsfullmäktige godkände vid sammanträdet 17 december ett avtal om samarbete i fråga om 

upphandlingen av klient- och patientdatasystemet Apotti. Apotti är HNS och huvudstadsregionens kommuners 

gemensamma datasystemsprojekt. Vanda stad förbehåller sig rätten att ställa sig utanför projektet 

om det inte uppfyller de krav Vanda stad ställer. Helsingfors, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt hade 

redan tidigare fattat ett positivt beslut om projektet. Esbo stadsfullmäktige beslutade 28.1.2013 att Esbo 

ställer sig utanför projektet. 

Annat 

22.6.2011 undertecknades ett avtal mellan Vanda stad, Asunto Oy Leppäpuisto och Kulovalkeantien Pysäköinti 

Oy som gäller byggandet av en underjordisk parkeringsanläggning och anskaffningen av ett parkeringsbolag 

till staden, ett markarrendeavtal för parkeringsanläggningen samt ett föravtal om marköverlåtelse. 

Den underjordiska parkeringsanläggningen i Dickursby centrum färdigställdes i slutet av 2012 och 

den rymmer 357 bilplatser. I slutet av år 2012 köpte Vanda stad Tikkuparkki Oy:s hela aktiestock (282 

bilplatser) av Asunto Oy Leppäpuisto. Byggandet av en parkeringsanläggning ovan jord inleds i början av 

år 2013. Till parkeringsanläggningen ovan jord förläggs 234 bilplatser, varav 106 bilplatser är avsedda för 

allmän parkering och de hamnar i Ratakujan Pysäköinti Oy:s ägo. Efter det att parkeringsanläggningen 

ovan jord färdigställts kommer Vanda stad att köpa Ratakujan Pysäköinti Oy:s hela aktiestock. 

32


I slutet av år 2012 färdigställdes en utredning i anslutning till ekonomi- och skuldprogrammet – granskning 

av idrottsbolagens ställning och förvaltning i koncernen. 

Från dottersamfunden överfördes år 2012 Vantaan Tilapalvelut Oy:s, VTK-koncernens och Kiinteistö Oy 

Tiedepuistos ekonomitjänster till att skötas av ekonomiservicecentralen. 

Koncernförvaltningen konkurrensutsatte dottersamfundens revisionstjänster för räkenskapsperioden 

2013–2016. Revisorer valdes vid koncernsektionens sammanträde 10.12.2012 § 3. 

1.6.4 Redogörelse över organiseringen av koncernövervakningen 

Att ge anvisningar till kommunens representanter i stadskoncernens bolag 

Koncernsektionen gav år 2012 anvisningar om förfarande i de ärenden som det fattas beslut om på stadskoncernens 

bolags och andra samfunds bolagsstämmor samt i samkommunernas högsta beslutande organ. 

Dessutom kan enligt centralförvaltningens instruktion 18 § samt 19 § stadsdirektören eller den 

stadsdirektören förordnar samt biträdande stadsdirektören för centralförvaltningen eller den som biträdande 

stadsdirektören förordnar i brådskande fall besluta om utfärdande av anvisningar om förfarande 

och om förordnande av en företrädare för staden till sådana samfunds sammanträden där stadens intressen 

ska bevakas och stadens åsikt höras. 

Under räkenskapsperioden 2012 gav koncernsektionen 41 anvisningar om förfarande för bolags- och 

samkommunstämmor. Koncernsektionen har delegerat sådana bolagsstämmoärenden som gäller verksamhetsutrymmes- 

och bostadsbolag samt markägande bolag till sakkunniga verksamhetsområden. Som 

tjänstemannabeslut gavs 24 anvisningar om förfarande för bolags- och koncernmöten. Under räkenskapsperioden 

gav koncernsektionen i egenskap av ägare ett förhandssamtycke enligt koncernstrategin till försäljning 

av en fastighet till VAV Asunnot Oy och ett outbrutet område till Kiinteistö Oy Kehäsuora. 

Övervakning av dotterbolagens verksamhet och uppföljning och analys av det ekonomiska 

läget 

Enligt koncernstrategin hålls mellan staden och dottersamfundet minst två planerings- och förhandlingsmöten 

(navigeringsmöte) om året, för att garantera att stadens och dottersamfundets strategier är sinsemellan 

kompatibla samt för att utvärdera hur de operativa och ekonomiska målen har nåtts på årsnivå. 

De skriftliga navigeringarna som ges till koncernsektionen genomförs årligen i samband med utredningen 

av dottersamfundens riskhantering och interna kontroll. Navigeringen kan även utföras i form av samarbete 

av annat slag eller skriftligt med hjälp av det formulär som resultatområdet för koncernförvaltningen 

utarbetat för ändamålet. 

Uppföljningen av dottersamfundens resultat genomfördes 2012 genom att dottersamfunden lämnade in 

formbundna Excel-rapporter för respektive kvartal till koncernförvaltningen. För koncernsektionen utarbetades 

ett sammandrag över rapporterna, där resultatet jämfördes med budgeten, föregående årets bokslut 

och resultatet under motsvarande kvartal året innan. Alla verksamma dotterbolag har skickat in sina 

kvartalsrapporter. Utöver Excel-rapporterna utformades kvartalsvis mer omfattande delårsrapporter över 

betydande dotterbolags verksamhet, ekonomi och verksamhetens nyckeltal. 

Enligt koncernstrategin ska dotterbolagen till biträdande stadsdirektören för centralförvaltningen eller den 

ansvarsperson som biträdande stadsdirektören förordnar lämna in föredragningslistorna och protokollen 

från sina styrelsers sammanträden. Dessutom ska betydande dotterbolag lämna in sina verksamhets-, 

ekonomi- och investeringsplaner till koncernförvaltningen. 

Till de centrala koncernbolagsstyrelserna har man i enlighet med koncernsektionens anvisningar om förfaringssätt 

utsett sakkunniga från fastighetscentralens, koncernförvaltningens eller idrottsservicens resultatområden, 

vilka bolagsstyrelserna efter behov kallar till möten. 

33


Dotterbolagen har under räkenskapsperioden fått fem informationsbrev från koncernförvaltningen berörande 

bl.a. ändringarna i upphandlings- och skattelagarna, kollektivavtalen, ändringarna av planenliga avskrivningar 

samt konkurrensutsättningen av dottersamfundens revisorer. 

Användningen av centraliserade koncerntjänster 

Hanteringen av finansieringsoch ränterisker inom Vanda stadskoncern har centraliserats till resultatområdet 

för finansiering. Målet för centraliseringen är en effektiv finansieringsoch ränteriskhantering, kostnadsinbesparingar 

och en optimering av kassaflödena. Resultatområdet för finansiering konkurrensutsatte 

år 2007 koncernkonto- och betalningstrafiksservicen för stadskoncernens behov. Koncernkonto- och betalningsrörelsetjänsterna 

konkurrensutsätts i början av år 2013. Till koncernkontot anslöts under 2012 

Vanda Energi Ab, Vantaan Kiinteistö ja Vesi Oy samt fastighetsaktiebolagen Kehäsuora, Kehäportti och 

Itäkehä. Centralförvaltningens resultatområden producerar stödtjänster för Vantaan Tilapalvelut Oy med 

undantag av löneräkningsservicen. 

Upphandlingscentralen, koncernförvaltningen, finansieringen, IT-administrationen och ekonomiservicecentralen 

har konkurrensutsatt ramavtal för hela koncernens bruk samt gett dottersamfunden anvisningar i 

användningen av konkurrensutsatta avtalsleverantörer. 

Koncernförvaltningens jurister gav sakkunnigtjänster vid offentliga upphandlingar, i avtalsfrågor och andra 

juridiska frågor inom sitt uppgiftsområde. År 2012 konkurrensutsatte koncernförvaltningen sakkunnigtjänsterna 

i juridiska frågor för hela koncernen som stöd för sin egen juridiska kompetens. Personalcentralen 

gav sakkunnighjälp i personal- och arbetsavtalsfrågor. Fastighetscentralen tillhandahöll sakkunnigtjänster 

till bostads- och fastighetsaktiebolag. 

Utveckling av koncernövervakningen 

Uppföljningen, analysen och rapporteringen av det ekonomiska läget inom koncernsamfunden fortsätter 

genom verksamhetsstyrningssystemet SAP som tagits i bruk år 2011 och genom en successiv överföring 

av dotterbolagens bokföring till ekonomiservicecentralen. 

Koncernförvaltningen har tillhandahållit koncernbolagen och stadens verksamhetsområden juridiska tjänster 

och gjort utredningar kring de sammanslutningar som ingår i koncernen. 

Hur riskhanteringssystemen och den interna kontrollen fungerar i dotterbolagen 

Vanda stads och dottersamfundens riskhantering ordnas genom att man följer en enhetlig riskhanteringspolicy. 

Koncernsektionens (nuv. allmänna sektionen) har i uppgift att besluta om konkurrensutsättning av 

serviceproduktion och om upphandling av tjänster enligt stadsstyrelsens anvisningar. En försäkringsmäklare 

ser till att koncernens försäkringar är tillräckligt omfattande och har hand om konkurrensutsättningen 

av försäkringar. Stadskoncernens försäkringar konkurrensutsätts under loppet av år 2013. 

Dottersamfundets styrelse ska se till att risker i anslutning till samfundets verksamhet identifieras, utvärderas 

och följs upp. Koncernförvaltningen har gjort en utredning av situationen i fråga om bolagens riskhantering 

och den interna kontrollen för de koncernbolags del vars bolagsstämmeärenden behandlas i 

koncernsektionen. Resultaten från rundfrågan har presenterats för koncernsektionen 12.3.2012 § 7. Enligt 

utredningen genomförs riskhanteringen utgående från bolagens storlek och verksamhetens omfattning på 

det sätt som verksamheten kräver. Den interna kontrollen utgör inom de viktigaste bolagen en del av ledningen 

och en god förvaltningssed. 

Inom dotterbolagen är det bolagets styrelse och den verkställande direktören som ansvarar för den interna 

kontrollen. Stadens interna revision har rätt att på uppdrag av stadsdirektören granska dottersamfundens 

verksamhet. Den interna revisionen utför granskningar enligt det egna arbetsprogrammet eller enligt 

separata beslut samt rapporterar sina observationer och slutsatser till koncernledningen. För granskningen 

ska dotterbolagen uppge nödvändiga uppgifter och hjälpa till med att ta fram uppgifterna. Dotterbolagen 

kan använda stadens interna revision för att ordna sina egna interna revisioner. 

34


Enligt den interna revisionens revisionsplan reviderades verksamheten vid Kiinteistö Oy Tiedekeskus, 

Kauppiaitten kauppaoppilaitos, Kiinteistö Oy Vantaan Kauppalantalo. Dessutom gjordes efterrevisioner av 

verksamheten vid Kiinteistö Oy Tikkurilan terveysasema och Vantaan Moottorirata Oy. 

1.6.5 Koncernbokslutet och dess nyckeltal 

Koncernens resultaträkning 

35 

2012 2011 2010 


Verksamhetsintäkter 1 059,3 1 020,2 829,3 

Verksamhetskostnader - 1 889,7 - 1 816,7 - 1 548,9 

Andel av intressesamf. vinst (förlust) 3,1 5,3 6,2 

Verksamhetsbidrag - 827,2 - 791,2 - 713,3 

Skatteinkomster 857,1 835,6 804,7 

Statsandelar 154,6 141,7 129,0 


Ränteintäkter 12,4 16,9 13,8 

Övriga finansiella intäkter 4,8 4,9 3,1 

Räntekostnader - 43,6 - 46,4 - 39,1 

Övriga finansieringskostnader - 2,2 - 2,6 - 2,0 

Årsbidrag 155,8 158,9 196,1 

Avskrivningar och nedskrivningar 

Avskrivningar enligt plan - 138,1 - 130,5 - 133,0 

Räkenskapsperiodens över- och underparivärden 0,0 - 0,7 - 21,8 

Nedskrivningar 0,0 - 0,0 - 1,8 


Räkenskapsperiodens resultat 17,7 27,7 202,1 

Bokslutsdispositioner - 11,8 2,6 - 17,1 

Minoritetsandelar - 7,8 - 15,4 - 17,5 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) - 1,9 14,9 167,5 

Koncernens resultaträkning, nyckeltal 2012 2011 2010 

Verksamhetsintäkter/verksamhetskostnader, % 56,1 56,2 53,5 

Årsbidrag/avskrivningar, % 112,8 121,8 145,5 

Årsbidrag, euro/invånare 758,8 782,8 980,4 

Antal invånare 205 312 203 001 200 055


Koncernens finansieringsanalys 

36 

2012 2011 2010 



Årsbidrag 155,8 158,9 196,1 


Korrektivposter till internt tillförda medel - 35,9 - 25,3 - 26,7 


Investeringsutgifter - 360,8 - 314,4 - 585,9 

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 7,3 3,7 6,0 

Överlåtelseinkomster av bestående aktiva tillgångar 128,4 120,8 279,2 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 105,3 - 56,3 31,4 



Ökning i utlåningsfordringar - 0,2 - 190,6 - 2,2 

Minskning i utlåningsfordringar 1,3 0,0 2,0 


Ökning i långfristiga lån 143,6 175,0 313,6 

Minskning i långfristiga lån - 165,9 - 111,6 - 123,9 

Förändring i kortfristiga lån 129,9 - 20,9 13,8 

Förändringar i eget kapital - 3,5 - 15,5 - 36,8 

Övriga förändringar i likviditeten 

Förändringar i förv. medel och förvaltat kapital - 0,2 - 0,6 0,3 

Förändringar i omsättningstillgångar 2,3 - 23,5 - 18,8 

Förändringar i fordringar - 61,3 146,5 - 201,9 

Förändringar i räntefria skulder 70,7 43,3 47,3 

Finansieringens kassaflöde 116,7 2,1 - 6,6 

Förändring i likvida medel 11,4 - 54,2 24,9 

Likvida medel 31.12 185,5 174,0 228,2 

Likvida medel 1.1 174,0 228,2 203,4 

Koncernens finansieringsanalys, 

nyckeltal 

2012 2011 2010 

Internt tillförda medel för investeringar, % 44,1 51,2 33,8 

Internt tillförda medel för kapitalutgifter, % 30,0 25,9 27,9 

Låneskötselbidrag 1,0 1,3 1,4 

Kassamedlens tillräcklighet, dagar 27,5 25,6 36,2


Koncernbalansräkning 

37 

2012 2011 2010 


AKTIVA 

Bestående aktiva 2 774,2 2 649,6 2 381,6 

Immateriella tillgångar 44,0 37,1 26,0 

Immateriella rättigheter 11,0 8,4 5,0 

Övriga utgifter med lång verkningstid 31,3 27,9 20,5 

Förskottsbetalningar 1,8 0,8 0,5 

Materiella tillgångar 2 411,3 2 290,2 2 227,5 

Mark- och vattenområden 316,6 307,1 315,4 

Byggnader 1 185,6 1 146,1 1 153,7 

Fasta konstruktioner och anordningar 742,1 651,6 614,9 

Maskiner och inventarier 67,4 72,4 73,3 

Övriga materiella tillgångar 3,0 3,0 2,7 

Förskottsbetalningar och påg. nyanläggn. 96,6 109,9 67,5 

Placeringar 318,9 322,3 128,1 

Andelar i intressesamfund 47,3 47,2 50,6 


Övriga lånefordringar 195,0 195,1 5,3 


Förvaltade medel 3,5 4,1 4,3 

Rörliga aktiva 556,5 487,3 664,5 

Omsättningstillgångar 77,6 79,9 56,4 

Fordringar 

Långfristiga fordringar 86,9 93,4 259,0 

Kortfristiga fordringar 206,5 139,9 120,8 

Finansiella värdepapper 16,2 19,3 32,6 

Kassa och bank 169,2 154,7 195,6 

AKTIVA TOTALT 3 334,2 3 141,0 3 050,4


Koncernbalansräkning 

38 

2012 2011 2010 


PASSIVA 

Eget kapital 812,2 807,4 803,2 

Grundkapital 349,1 349,1 349,1 

Grundkapital i föreningar och stiftelser 0,0 0,0 0,2 

Uppskrivningsfond 0,2 0,2 0,2 

Övriga egna fonder 99,7 102,5 79,8 

Över-(underskott) från tidigare räkenskapsperioder 365,0 340,6 206,3 

Räkenskapsperiodens över-(underskott) -1,9 14,9 167,5 

Minoritetsandelar 63,9 64,9 59,7 

Avskrivningsdifferens och reserver 103,4 92,3 95,6 

Avskrivningsdifferens 101,4 89,5 92,7 

Reserver 2,0 2,8 2,9 

Avsättningar 14,9 13,8 14,3 

Pensionsavsättningar 0,9 1,0 1,1 

Övriga avsättningar 14,0 12,8 13,2 

Förvaltat kapital 4,3 5,2 6,0 

Främmande kapital 2 335,4 2 157,4 2 071,6 

Långfristigt räntebelagt främmande kapital 1 655,4 1 676,5 1 613,1 

Långfristigt räntefritt främmande kapital 123,8 121,8 119,3 

Kortfristigt räntebelagt främmande kapital 189,2 59,4 80,3 

Kortfristigt räntefritt främmande kapital 367,1 299,8 258,9 

PASSIVA TOTALT 3 334,2 3 141,0 3 050,4 

Nyckeltal för koncernens balansräkning 2012 2011 2010 

Soliditet, % 27,6 28,8 29,7 

Relativ skuldsättning, % 111,8 107,2 116,4 

Ackumulerat över-/underskott, milj. € 363,1 355,5 373,8 

Ackumulerat över-/underskott, € / inv. 1 768,6 1 751,1 1 868,3 

Koncernens lånestock 31.12, milj. € 1 844,6 1 735,8 1 693,3 

Lånestock 31.12, €/invånare 8 984,2 8 550,8 8 464,3 

Koncernens lånefordringar 31.12, milj. € 195,0 195,1 5,3 

Antal invånare 205 312 203 001 200 055


1.7 Bokslutets centrala noter 

Bokslutet kompletteras med noter för att inga faktorer i anknytning till stadens och koncernens ekonomi 

ska lämnas obeaktade när man granskar resultaträkningen och balansräkningen. 

För stadens del gjorde man rättelser i anslutning till tidigare räkenskapsperioder i avskrivningarna för 

Ringbanan, i de kapitalvederlag som ingått i hyreskostnaderna och utökade den sociala kreditgivningens 

fondkapital. I koncernbokslutet har en fondminskning bokförts i VAV-koncernens eget kapital. 

År 2012 uppgick stadens externa verksamhetsintäkter till 218 miljoner euro och koncernens till 1 059 miljoner 

euro, dvs. var koncernens intäkter nästan fem gånger större i jämförelse med stadens. Av stadens 

ackumulerade skatteinkomster, 857 miljoner euro, bildas 86 procent av kommunens inkomstskatt, 7 procent 

av samfundsskatt och resterande 7 procent av övriga skatteinkomster. 

Under räkenskapsperioden 2012 bokförde staden väsentliga försäljningsvinster för 34 miljoner euro och 

koncernen för 35 miljoner euro. Stadens dividendintäkter uppgick till 15,4 miljoner euro år 2012, varav 15 

miljoner euro från koncernen Vanda Energi. 

I noterna till balansräkningens aktiva specificeras stadens innehav i dottersamfund, samkommuner och 

intressesamfund. Ur noterna framgår även koncernens andel av respektive samfunds eget och främmande 

kapital samt räkenskapsperiodens över- eller underskott. Koncernens eget kapital uppgick i slutet av räkenskapsperioden 

2012 till 812 miljoner euro, varav andelen för Vanda Energi var 83 miljoner (10 %), 

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster 74 miljoner (9 %), VAV-koncernen 48 miljoner (6 %) 

och Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 46 miljoner euro (6 %). Koncernens främmande 

kapital uppgick i slutet av år 2012 till 2 335 miljoner euro, varav VAV:s andel var 512 miljoner (22 

%), HRM:s 298 miljoner (13 %), Vanda Energis 205 miljoner (9 %) och VTK Kiinteistöt-koncernens andel 

107 miljoner euro (5 %). Koncernens andel av Vanda Energis överskott var 12 miljoner och av VAV:s 6 

miljoner euro samt 4 miljoner euro av HNS underskott. 

Stadens kortfristiga fordringar från koncernsamfund uppgick i slutet av år 2012 till 29 miljoner euro, dvs. 

en ökning med 26 miljoner euro jämfört med året innan. De kortfristiga lånefordringarna ökade med 20 

miljoner euro beroende på att nya dotterbolag anslöts till koncernkontot. 

Stadens långfristiga skuld som förfaller senare än om fem år uppgick till 511 miljoner euro i slutet av 

2012. I slutet av år 2012 hade staden 65 miljoner euro i kortfristiga resultatregleringar, varav 92 procent 

bestod av periodiseringar av löner och lönebikostnader. I koncernen var motsvarande siffror 121 miljoner 

euro och 81 procent. 

När man granskar noterna över borgensförbindelser och ansvarsförbindelser kan man observera att staden 

inte har några skulder med inteckningar eller pantsatta aktier som säkerhet. Inom koncernen uppgick 

däremot de inteckningar i fastigheter som getts som säkerhet i årsslutet 2012 till 835 miljoner euro, bokföringsvärdet 

av pantsatta aktier till 20 miljoner samt övriga säkerheter till 50 miljoner euro. I slutet av 

räkenskapsperioden var stadens säkerheter som ställts för samfund hörande till en och samma koncern 

294 och för övriga 43 miljoner euro samt för koncernen 48 miljoner euro. 

Stadens övriga ansvar består av en andel av 759 miljoner euro i Kommunernas garanticentrals garantiansvar 

samt avtals- och leasingansvar på 260 miljoner euro. Koncernens leasing- och övriga ansvar uppgick 

i slutet av år 2012 till 417 miljoner euro. 

Stadens personalantal sjönk från det föregående året med 1 162 personer. Huvudsakligen förklaras det 

minskade personalantalet av att drygt 1 000 personer gick över till Vantaan Tilapalvelut Oy i samband 

med en affärsöverlåtelse. Antalet anställda vid socialoch hälsovårdsväsendet, bildningsväsendet och fritid 

och invånarservicen minskade med sammanlagt 123 personer. 

39


1.8 Behandling av räkenskapsperiodens resultat 

Vanda stads resultat för räkenskapsperioden uppvisar före ändringar i avskrivningsdifferensen, reserver 

och fonder ett underskott på 3 685 126,66 euro. I resultatet ingår resultaten för stadens affärsverk och 

fonder, vilka behandlas i affärsverkens och fondernas egna bokföringar enligt bokslutsbestämmelserna. 

Stadsstyrelsen föreslår följande inför behandlingen av resultatet för räkenskapsperioden 2012: 

Investeringsreserven för Affärsverket Mellersta Nylands räddningsväsende upplöses 

med totalt 473 558,19 euro enligt direktionens förslag. Av detta avsätts 368 737,43 

euro för anskaffningen av en bakgavellift, vilket bildar en ökning av avskrivningsdifferensen. 

Avskrivningar på 73 725,23 euro som avsatts för anskaffningen av en släckningsenhet 

och en bakgavellift bokförs som en minskning av avskrivningsdifferensen. 

Ur investeringsreserven upplöses 104 820,76 euro som extraordinär post. 

Ur investeringsreserven för Affärsverket Företagshälsan i Vanda upplöses i enlighet 

med direktionens förslag 20 955,00 euro för anskaffningen av tilläggsegenskaper till 

rapporteringssystemet QlikView, varvid avskrivningsdifferensen ökar med 20 955,00 

euro och en minskning av avskrivningsdifferensen bokförs för de avskrivningar på 

11 435,67 euro som hänför sig till anskaffningen av rapporteringssystemet. 

Bostadslånefondens överskott på 1 779 341,02 euro bokförs som ett tillskott i fonden 

och sammanförs med stadens bokslut i enlighet med fondens stadgar. 

Underskottet på 1 531 629,89 euro i Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena 

bokförs som en minskning i fonden och sammanförs med stadens bokslut i 

enlighet med fondens stadgar. 

Överskottet på 16 915,47 euro i Fonden för social kreditgivning bokförs som ett tillskott 

i fonden och sammanförs med stadens bokslut i enlighet med fondens stadgar. 

Skadefondens underskott på 529 633,58 euro bokförs som en minskning i fonden och 

sammanförs med stadens bokslut i enlighet med fondens stadgar. 

Räkenskapsperiodens resultat efter behandlingen: 

Räkenskapsperiodens överskott för Affärsverket Mellersta Nylands räddningsväsende, 

169 493,29 euro, överförs i enlighet med direktionen till affärsverkets överskott från 

tidigare räkenskapsperioder. 

Räkenskapsperiodens överskott för Affärsverket Företagshälsan i Vanda, 295,77 euro, 

överförs i enlighet med direktionens förslag till överskottet från tidigare räkenskapsperioder. 

Räkenskapsperiodens underskott för Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda, 

576 983,33 euro, täcks i enlighet med direktionens förslag med överskottet från tidigare 

räkenskapsperioder. 

Underskottet från Vanda stads räkenskapsperiod, 3 230 138,02 euro, täcks med överskottet 

från tidigare räkenskapsperioder. 

40


2. Budgetens utfall 

2.1 Målens utfall 

Verksamhetsberättelse 2012 

Hur de bindande målen nåddes 

Fullmäktige ställde totalt 35 bindande mål för 2012. Av dessa nåddes 22 helt, sju rätt väl, två i någon mån 

och två inte alls. Utöver detta gav mätarna för två mål oliklydande utfall. 

De centrala välfärdsmålen berörde sysselsättning, utbildning och småbarnsfostran samt tjänster för äldre. 

I arbetet med att förstärka sysselsättningen inriktades åtgärderna särskilt på områden med hög arbetslöshet. 

Ett kommunförsök för att minska långtidsarbetslösheten inleddes. 

Kommunen har begränsade möjligheter att bidra till att minska långtidsarbetslösheten. Antalet långtidsarbetslösa 

följer den riksomfattande ekonomiska utvecklingsriktningen som har varit svag under de senaste 

åren. För ungdomsarbetslösheten ser situationen ljusare ut: antalet arbetslösa ungdomar under 25 år 

minskade. En central metod är samhällsgarantin för ungdomar som erbjuder alla ungdomar under 25 år 

en arbets-, praktik-, studie- verkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader efter det att arbetslösheten 

börjat. 

Gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen minskades något för att trygga att undervisningen 

håller god kvalitet. I gymnasierna växte däremot gruppstorlekarna något, även om målet var att hålla 

dem på den tidigare nivån. 

Inom småbarnsfostran etablerades ett system för tillfällig vårdhjälp. Man eftersträvade öka utbudet av 

öppen service inom småbarnsfostran på så sätt att det inom samtliga storområden skulle finnas minst ett 

öppet daghem. För Korsos del förverkligades ännu inte detta år 2012. 

Det äldrepolitiska programmet sattes i verket. Med programmet säkerställer staden att välbefinnandet 

förbättras hos dem som fyllt 75 år och att andelen som bor i eget hem fortsätter att växa. Alla verksamhetsområden 

deltog i arbetet med att fullfölja programmet. 

Speciellt inom barnskyddet och servicen för äldre betonades det gemensamma ansvaret och förebyggande 

åtgärder. Samarbetet över verksamhetsområdesgränserna utökades. 

Staden satsade på framtiden genom att idka en aktiv näringspolitik och skapa förutsättningar för byggandet 

av bl.a. Kivistöområdet. Vanda deltog också aktivt i arrangemangen kring Designhuvudstadsårets evenemang. 

En fortsättning på det avtalsbaserade samarbetet mellan huvudstadsregionens kommuner för åren 2013– 

2016 bereddes och fördes till fullmäktige för beslut. Staden har också agerat enligt de riktlinjer för kommunstrukturreformen 

och metropollösningen som fullmäktige beslutat om. Praxisen med avsiktsförklaringar 

som ingås med statsmakten fortsattes. 

Personalen belönades för utmärkta arbetsinsatser i enlighet med stadens belöningssystem. Personalens 

sjukfrånvaro minskade med 0,3 procentenheter. 

Balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin presenterades under stadsfullmäktiges seminarium våren 

2012. Fullmäktige godkände programmet i juni. I programmet föreslås åtgärder som gäller ekonomiplaneperioden 

2013–2016, med vilkas hjälp driftsekonomins utgiftsutveckling stävjas och investeringsnivån 

sänks. I fråga om investeringar omfattar programmet hela den 10 år långa investeringsprogramperioden. 

Dessutom innehåller programmet förslag på utvecklingsriktlinjer med effekt på längre sikt och utredningar 

med vilkas hjälp man strävar efter att trygga stadens konkurrenskraft också på längre sikt genom 

att stärka inkomstbasen och garantera att servicen är kostnadseffektiv. 

41


31.12.2012 

Målen 2012 

42


Budget 2012 

Samhällsinflytande och genomslagskraft hos kunderna 

Kritisk framgångsfaktor En funktionell och hållbar stad 

43 

Mål 1 

Bindande mål De möjligheter används som lagen om försök med förenklade bygg- och 

planbestämmelser medger i fråga om att förtäta den urbana strukturen 

och att främja energieffektiva reparationer. 

Åtgärder, mätare Omfattningen av hur olika åtgärder används rapporteras tre gånger om 

året. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Juha-Veikko Nikulainen 

Markanvändning, byggnad och miljö: 

Med beslut i enlighet med undantagslagen har byggandet påskyndats och genomförandet av planer främjats. 

En detaljplaneändring som möjliggör kompletteringsbyggande i Gillerbågens och Gillergrändens område behandlades 

i stadsplaneringsnämnden 14.5.2012 och ett undantagstillstånd i anslutning till detta har vunnit laga 

kraft. 

STADSSTYRELSEN 

Målet nåddes i sin helhet.


Budget 2012 



44 

Mål 2 

Bindande mål Detaljplanerna för de centrala delarna av Kivistö blir färdiga inom år 2012. 

Åtgärder, mätare Detaljplanerna för de centrala delarna av Kivistö är färdiga. 

RAPPORTERING: 



Planläggningen av de första kvarteren i Kivistö pågår i samarbete med partner. 

Detaljplanen Centrumboende 1 godkändes i stadsfullmäktige 17.12.2012. 

Den av stadsfullmäktige godkända detaljplanen för bostadsmässområdet har vunnit laga kraft och ändringsplanen 

godkändes i stadsfullmäktige 17.12.2012. 




Budget 2012 



45 

Mål 3 

Bindande mål Energieffektivitet och växthusutsläpp utvärderas då detaljplanen utarbetas 

för bostadsmässområdet i Marja-Vanda. 

Åtgärder, mätare Energieffektivitet och växthusutsläpp har utvärderats vid utarbetandet av 

detaljplanen för bostadsmässområdet i Marja-Vanda. 

RAPPORTERING: 



Bostadsmässområdets energieffektivitet och växthusutsläpp utvärderades hösten 2012 i ett delprojekt som en 

del av ett separat forskningsprojekt. Arbetet fortsätter ännu år 2013. 




Budget 2012 


Kritisk framgångsfaktor Innovativ näringspolitik 

46 

Mål 4 

Bindande mål Företagsområdet i Veckal startas och där skapas förutsättningar för att 

även små och medelstora företag etablerar sig. 

Åtgärder, mätare Företagsområdet i Veckal har startats och även små och medelstora företag 

kommer att etablera sig där. 

RAPPORTERING: 



En översiktsplan för Veckal godkändes i juni i stadsplaneringsnämnden som beredningsmaterial för planläggningen. 

Utarbetandet av den första detaljplanen inleddes i augusti i form av ett program för deltagande och 

bedömning. Detaljplaneförslaget har beräknats bli behandlat i förvaltningen efter årsskiftet. 




Budget 2012 



47 

Mål 5 

Bindande mål Designhuvudstadsåret och övriga evenemang syns i vandabornas vardag. 

Åtgärder, mätare 1) Enkätundersökning för invånare. 

2) Medieundersökning om WDC-årets synlighet. 

3) Nya former av samarbete med företag. 

4) Deltagande i WDC-projektet om välfärdsdesign. 

5) Bästa resultaten från tävlingen om servicearkitekturen i Marja-Vanda 

omsätts i projekt enligt en utredning som görs av verksamhetsområdena 

i samråd. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Heidi Nygren, samtliga verksamhetsområdesdirektörer 

Fritid och invånarservice: 

En enkät om hur välkänd WDC är och dess inflytande genomfördes i juni och förnyades i december. Kunderna 

blev tillfrågade bl.a. om de har deltagit i designhuvudstadsårets evenemang i Vanda, om de har läst om det på 

Vandas webbsidor eller Facebook och om de hört talas om att Vandas Designfönster finns i Dickursby. Enligt 

enkätundersökningens resultat ökade kännedomen om designhuvudstadsåret med 64 procent mellan juni och 

december. 

WDC var synligt i media totalt 10 109 gånger, av dessa 3 828 gånger i inhemska medier, resten i utländska 

medier. Vanda hade 55 pressmeddelanden och mediekontakter. Vandas pressmeddelanden och mediekontakter 

gav upphov till totalt 46 publikationer i media. 

Designstiftelsen fick in 59 programansökningar där Vanda stad ingick som antingen arrangör eller samarbetspartner. 

I anslutning till WDC-projektet arrangerades i Vanda 400 evenemang eller tillställningar i januariseptember. 

Evenemangen hade sammanlagt 10 072 besökare. Vandas Designfönster hade 1 669 besökare i 

januari-september. I fråga om årsslutet kompletteras uppföljningen av antalet besökare under loppet av februari. 

Nya samarbetsformer utvecklades i anslutning till den internationella dagen för industriell design 29.6. Vanda 

deltog i WDC-projektet om välfärdsdesign i anslutning till projektet En rökfri huvudstadsregion. I tävlingen om 

servicearkitekturen i Marja-Vanda tog man i anslutning till Solstenenprojektet åtminstone till viss del hänsyn till 

kundperspektivet. 

WDC-projekt som producerats av kulturservicen: Formgivarens skattkista. Huvudstadsregionens och Lahtis gemensamma 

WDC2012-projekt "Barn och unga formger världen" startade. Vandas egna projekt var servicedesignklubben 

Proto och Varifrån kommer mullen? Under designveckoslutet arrangerades en utställning bestående 

av dukningar som gjorts av ungdomar. De ungas matfest ordnades minst en gång på samtliga ungdomsgårdar 

i Vanda och den omfattade olika teman. Kokboken Smaka på världen! publicerades i december. 

I Vanda anordnades flera viktiga motions- och idrottsevenemang på internationell, nationell och distriktsnivå, 

som Jukolabudkavlen, OS-uttagning i brottning, Finnish Open i badminton, Finlands Cup-deltävling i längdåkning, 

EM-kvalificeringstävling i volleyboll och Vanda Triathlon. 

Andra evenemang var bl.a. Laurentiusmarknaden, Elospelit, Vanda Musikfestival och Myötätuulirock. 

Fortsättning på följande sida. 

STADSSTYRELSEN


Budget 2012 



48 

Mål 5 

Bindande mål Designhuvudstadsåret och övriga evenemang syns i vandabornas vardag. 

Åtgärder, mätare 1) Enkätundersökning för invånare. 

2) Medieundersökning om WDC-årets synlighet. 

3) Nya former av samarbete med företag. 

4) Deltagande i WDC-projektet om välfärdsdesign. 

5) Bästa resultaten från tävlingen om servicearkitekturen i Marja-Vanda 

omsätts i projekt enligt en utredning som görs av verksamhetsområdena 

i samråd. 

RAPPORTERING: 


Bildningsväsendet: 

3) Projektet Formgivarens skattkista har realiserats i samarbete med WDC-experter. 

5) Bitr. stadsdirektören har deltagit i styrgruppens arbete. 

Social- och hälsovård: 

4) Verksamhetsområdet för socialoch hälsovård har i tillämpliga delar deltagit i WDC-styrgruppens arbete. 

5) Man har utrett hur tävlingsbidragen till tävlingen om servicearkitekturen i Marja-Vanda ska omsättas i projekt. 


Stadsplaneringen har tillsammans med kommunalteknikcentralen förberett ett flertal utställningar för Designfönstret 

i anslutning till WDC-året. Ett internationellt stadsplaneringsseminarium anordnades 12–14.9.2012 med 

ca 100 deltagare från huvudstadsregionen och ett flertal länder i Centraleuropa. 




Budget 2012 


Kritisk framgångsfaktor Stärkt sysselsättning 

Bindande mål Åtgärderna fokuseras på områden med hög arbetslöshet. 

49 

Mål 6 

Åtgärder, mätare 1) Antalet arbetslösa sjunker under 2011 års nivå i områdena Korso, 

Björkby och Håkansböle. 

RAPPORTERING: 

2) Åtgärderna i projektet Björkby – vår by. 

3) Aktiveringsplaner för långtidsarbetslösa klienter inom socialarbetet 

utarbetas i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna. 



1) Korso storområde hade 1 292 arbetslösa arbetssökande i slutet av år 2011. I november 2012 fanns 

det 1 259 arbetslösa i området. Håkansböle storområde hade 1 632 arbetslösa i slutet av år 2011 och 

1 573 i november 2012. Björkby storområde hade 1 305 arbetslösa arbetssökande i slutet av år 2011 

och 1 184 arbetslösa arbetssökande i november 2012. Antalet arbetslösa arbetssökande har sjunkit 

inom alla tre områden. 

2) Sysselsättningsservicen har under våren tillsammans arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, kyrkliga 

samfälligheten och projektet Björkby – vår by planerat en modell för rehabiliterande arbetsverksamhet 

i gruppform, där man använder sig av gruppträning enligt CABLE-metoden. Gruppen startade i 

september (10 kunder). Handledningen av klienter skedde via TYP (servicecentret för arbetskraft) och 

vuxensocialarbetet i Björkby. En grupphälsovårdare som utförde hälsokontroller på gruppdeltagarna 

kopplades också in i verksamheten. Under våren fördes överläggningar om att ordna CABLEgruppträning 

också för arbetstagare och aktörer i området. Syftet var att hitta verksamhetssätt som 

stärker delaktigheten och utveckla yrkesfärdigheter utgående från gruppen samt fördjupa samarbetet 

mellan aktörer och arbetstagare i området. Utbildningen inleddes i december. Till den antogs 16 personer 

varav hälften bestod av stadsanställda och hälften av aktiva medborgare i området. Utbildningen 

har kommit igång. 

3) År 2012 gjordes det vid Vanda servicecenter för arbetskraft upp aktiveringsplaner för 721 klienter, vilket 

är 34 personer (27 %) fler än året innan, då aktiveringsplaner gjordes upp för 567 personer. Arbetsverksamheten 

i rehabiliteringssyfte hade 585 klienter, vilket var 5 procent fler än år 2011, då antalet 

klienter var 556. 


Fortsättning på följande sida.


Budget 2012 



Bindande mål Åtgärderna fokuseras på områden med hög arbetslöshet. 

50 

Mål 6 

Åtgärder, mätare 1) Antalet arbetslösa sjunker under 2011 års nivå i områdena Korso, 

Björkby och Håkansböle. 

RAPPORTERING: 

2) Åtgärderna i projektet Björkby – vår by. 

3) Aktiveringsplaner för långtidsarbetslösa klienter inom socialarbetet 

utarbetas i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna. 



3) Bitr. stadsdirektören har deltagit i styrgruppens arbete. 


3) Särskild uppmärksamhet fästs vid stödjandet av ungdomar. Enligt vuxensocialarbetets klientdatasystem 

hade 4 011 av vuxensocialarbetets klienter en plan för vuxensocialarbete (3 855 år 2011) och av dem hade 85 

en aktiveringsplan (114 år 2011). Planer som gjorts upp vid arbetskraftsbyrån, servicecentret för arbetskraft 

och verksamhetsområdet för fritid och invånarservice bokförs inte i socialvårdens klientdatasystem. 


Inom verksamhetsområdet främjar man sysselsättning genom att skapa förutsättningar för ett gott liv, boende, 

arbete och företagande. Med hjälp av näringspolitik skapas 2 000 nya arbetsplatser om året. Samarbetet mellan 

företagare har effektiverats och företagsamhet sporras med olika åtgärder. Arbetstagare har anställts med 

hjälp av sysselsättningsstöd. 




Budget 2012 



51 

Mål 7 

Bindande mål Ett kommunförsök för att minska långtidsarbetslösheten inleds. 

Åtgärder, mätare 1) Vanda har utvecklat en egen kommunförsöksmodell och försöket har 

inletts. 

2) Antalet långtidsarbetslösa sjunker med 10 % jämfört med nivån år 

2011. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Heidi Nygren 


1) Vanda fick ett beslut av arbets- och näringsministeriet om att staden antagits till kommunförsöket 

7.9.2012. Det sysselsättningspolitiska understödet uppgår år 2012 till högst 269 000 € och åren 

2013–2015 till högst 678 000 €. Kommunens andel av de totala kostnaderna för försöket är minst 25 

% och det sysselsättningspolitiska understödets andel uppgår till högst 75 %. Rekryteringen av personal 

till kommunförsöket påbörjades i september och verksamheten inleddes. Kommunförsöket startade 

fullskaligt i november efter det att personalen hade rekryterats och blivit introducerad i verksamheten. 

2) Antalet långtidsarbetslösa stiger, också på ett rikstäckande plan. I slutet av år 2012 fanns det i Vanda 

2 635 långtidsarbetslösa, då antalet i slutet av år 2011 uppgick till 2 310 personer. Antalet långtidsarbetslösa 

ökade under årets lopp med 325 personer (14 %). Arbetslöshetsnivån i Vanda uppgick till 8,9 

% i december 2012 då motsvarande siffra år 2011 var 8,2 %. Till arbets- och näringsbyrån anmäldes i 

december 1 721 lediga arbetsplatser, då antalet var 1 384 året innan. Det är 337 fler, vilket innebär 

en ökning med 24 procent jämfört med året innan. 

Staten ansvarar för sysselsättningen av långtidsarbetslösa (personer som varit arbetslösa i över 12 

månader i sträck). 


Mätare 1: målet nåddes helt. 

Mätare 2: målet nåddes inte.


Budget 2012 



52 

Mål 8 

Bindande mål Man förbereder sig på att förverkliga samhällsgarantin för unga och stöder 

med hjälp av utbildningsmetoder möjligheterna för 15-24-åringar att sysselsätta 

sig. 

Åtgärder, mätare Alla ungdomar under 25 år erbjuds en arbets-, praktik-, studie- verkstadseller 

rehabiliteringsplats senast inom tre månader efter det att arbetslösheten 

börjat. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Heidi Nygren, Elina Lehto-Häggroth 


1) I slutet av december 2012 fanns det i Vanda 914 arbetslösa ungdomar under 25 år. Under motsvarande 

tidpunkt året innan fanns det 871 arbetslösa ungdomar. Alla 17–24-åringar som anmält sig vid 

arbets- och näringsbyrån slussas vidare till Vanda stads ESF-finansierade projekt PETRA – unga i arbete 

och utbildning. År 2012 omfattade projektet totalt 1640 kunder. År 2011 uppgick antalet kunder 

till 1489. Serviceinstruktörer och hälsovårdare ger handledning åt ungdomar och kartlägger deras situation. 

Alla unga erbjuds, inom tre månader från att arbetslösheten har börjat, antingen arbete, arbetspraktik, 

utbildningsplats eller hänvisas vid behov till andra former av service. Det finns mest behov 

av mentalvårds- och missbrukartjänster samt service inom socialsektorn. År 2011 vägleddes 232 

klienter från Petra till arbete och år 2012 vägleddes 364 klienter. 

2) Uppföljningsmätaren för samhällsgarantin för unga utgår från ett inflöde av arbetslösa under 25 år 

med arbetslöshetsperioder som varar över 3 månader. I december 2012 uppgick siffran till 16,5 %, 

vilket var en procentenhet lägre än i december 2011, då andelen var 17,5 %. Åren 2010 och 2009 var 

motsvarande siffror 27,1 % och 29,4 %. Således har situationen i Vanda märkbart förbättrats jämfört 

med situationen år 2010 och 2009. 


Under årets lopp har daghemmen haft ungdomspraktikanter i enlighet med den kvot som anvisats småbarnsfostran. 

En del av dem har fortsatt som läroavtalsstuderande. 

För att kunna förverkliga samhällsgarantin med hjälp av utbildningsmetoder ansökte Vanda stad av undervisnings- 

och kulturministeriet om en ökning av det årliga totala antalet studerande inom yrkesutbildningen. 

Undervisnings- och kulturministeriet har på Vanda stads ansökan utökat det årliga totala antalet studerande 

inom den grundläggande yrkesinriktade utbildningen med sammanlagt 70 studerande. Ändringen utförs i två 

faser. Hösten 2012 kommer ett tillägg på 40 studieplatser och från början av 2013 kommer 30 platser, varvid 

det årliga totala antalet studerande inom den grundläggande yrkesinriktade utbildningen i Vanda år 2012 uppgår 

till högst 2750 studerande och år 2013 till högst 2780 studerande. 




Budget 2012 



53 

Mål 9 

Bindande mål Staden ordnar hälsovårdsservice för arbetslösa och genomför rehabilitering. 

Dessutom utvidgas pensionsutredningarna. 

Åtgärder, mätare 1) En modell för hälsokontroller av långtidsarbetslösa har tagits i bruk. Antalet 

genomförda hälsokontroller, antalet personer som hänvisats till 

rehabilitering samt antalet pensionsutredningar. 

RAPPORTERING: 

2) Antalet kunder inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ökar med 

10 %. 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Heidi Nygren, Jukka T. Salminen 


1) Målgruppen för modellen för hälsokontroller av långtidsarbetslösa är arbetslösa arbetssökande som 

kommit för en inledande kartläggning eller för att förnya arbetssökningen (3 mån., 5 mån. arbetslöshet 

bakom sig), av vilka ca 4 personer/vecka väljs ut som klient för Affärsverket Företagshälsan i 

Vanda (2–20 hälsokontroller/mån.). Angående pensionsutredningarna har Vanda slutit köpavtal med 

Helsingfors stads enhet för utredning av arbetsförmågan. Vanda servicecenter för arbetskraft (TYP) 

och aktörerna inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte hänvisar sådana personer till pensionsutredningar 

som inte är tillgängliga på arbetsmarknaden. Verksamheten har kommit igång efter sommaren, 

under hösten 2012 har 20 kunder hänvisats till pensionsutredning. 

2) Under loppet av 2012 fanns det 585 kunder inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte. År 2011 

uppgick antalet kunder till 556. I slutet av december hade 542 kunder fått ett beslut om arbetsverksamhet 

i rehabiliteringssyfte; året innan var antalet kunder 485. Antalet kunder inom arbetsverksamhet 

i rehabiliteringssyfte var större än året innan. Nya verksamhetsmodeller planeras för innehållet 

och handledningen i anslutning till den rehabiliterande verksamheten. 


1) Pensionsutredningarna köps av Helsingfors. Ärendet behandlades i socialoch hälsovårdsnämnden 

23.4.2012. 

Genomförandet av de hälsokontroller av arbetslösa som förutsätts i hälso- och sjukvårdslagen har planerats i 

samarbete med arbets- och näringscentralen. År 2012 anskaffades ca 40 hälsokontroller av Affärsverket Företagshälsan 

i Vanda; verksamheten inleddes i juli. 


Målet nåddes rätt väl.


Budget 2012 


Kritisk framgångsfaktor Fostran och utbildning förnyas 

54 

Mål 10 

Bindande mål Inom yrkesundervisningen minskas antalet avbrutna utbildningar och antalet 

slutförda ökas. 

Åtgärder, mätare 1) Antalet studerande som hoppat av utbildningen inom den grundläggande 

yrkesutbildningen vid Varia minskar med en procentenhet jämfört 

med år 2010. 

RAPPORTERING: 

2) Antalet studerande som avklarat examen på 3½ år ökar; graden full 

följda studier höjs med 1 procentenhet jämfört med 2011 års siffror. 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Elina Lehto-Häggroth 


År 2012 uppgick antalet studerande som hoppat av studierna till 18,1 % av det totala antalet studerande 

(15,8 % år 2011). Andelen studerande som fullföljt yrkesinriktad utbildning på 3½ år uppgick till 60,5 % (antalet 

utexaminerade har minskat med 3,3 %). 

Målen uppnåddes inte trots att man hade satsat på att minska antalet avbrutna studier inom yrkesutbildningen 

och förbättra antalet avklarade studier. Avbrutna studier är ett problem i hela huvudstadsregionen. 


Målet nåddes överhuvudtaget inte.


Budget 2012 


Kritisk framgångsfaktor Fostran och utbildning i omvandling 

55 

Mål 11 

Bindande mål Ungdomar som går ut grundskolan erbjuds en utbildningsplats på andra 

stadiet, en utbildningsplats som förbereder inför yrkesutbildning, en tilläggsutbildningsplats 

eller en verkstadsplats. 

Åtgärder, mätare 1) Antalet startplatser för den årsklass som går ut grundskolan (gymnasium, 

yrkesutbildning, tilläggsutbildning) %. 

2) Ungdomsverkstäderna hade 350–400 nya klienter. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvariga: Elina Lehto-Häggroth, Heidi Nygren 


Våren 2012 gick sammanlagt 2 192 ungdomar ut den grundläggande utbildningen i Vanda. Sammanlagt hade 

2107 nybörjarplatser reserverats för den examensinriktade yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen som 

inleddes hösten 2012, och kalkylmässigt fanns det nybörjarplatser för 96 procent av dem som gick ut den 

grundläggande utbildningen. Utöver detta har för dem som blivit utan studieplats reserverats sammanlagt 280 

platser i utbildning som bereder inför yrkesutbildning, liksom i tilläggsundervisning inom den grundläggande 

utbildningen. 

Antalet ungdomar som blev utan utbildningsplats efter den gemensamma elevantagningen uppgick till 362 

ungdomar, varav 94 i juli–augusti fick plats i någon yrkesutbildning och ungefär 20 inom gymnasieutbildningen. 

Dessutom fick ungefär 200 ungdomar plats i den utbildning som förbereder inför yrkesutbildningen samt i tillläggsundervisningen. 

De cirka 30 ungdomar som var utan utbildningsplats i slutet av augusti hänvisades till 

handlednings- och stödcentralen för unga Kipinä. Dessa ungdomar har erbjudits lediga platser inom s.k. yrkesstart- 

och ungdomsverkstäder eller så ordnades annat stöd som passade ihop med livssituationen. 

Som en ny verksamhet grundades en gymnasieförberedande tionde klass (LUVA) för de ungdomar som behöver 

förbättra sin finska för att klara av studierna i gymnasiet. 


Verkstäder för unga – Genomförande av samhällsgarantin för unga: 

Sammanlagt 1707 ungdomar deltog i ungdomsverkstädernas verksamhet (per 31.12.2012), vilket var en ökning 

på cirka 50 %. Motsvarande siffra för 2011 var 1139 ungdomar. Allt yngre ungdomar har kommit med i 

verksamheten. Antalet stödda läroavtal för unga var 33 och de omfattade över 10 olika yrkesområden. Antalet 

nyutexaminerade unga sysselsatta inom Vanda stad i lönesubventionerade anställningar har minskat med över 

90 % till 8 ungdomar (105 ungdomar år 2011). Uppskattningsvis ungefär 10-20 % av verkstadsungdomarna 

har allvarliga hälsoproblem och bostadslösheten bland dem har ökat. Handlednings- och stödcentralen för unga 

Kipinä och det uppsökande ungdomsarbetet hade 371 klienter. Utöver dessa hänvisades 209 unga till utbildning 

och antalet kontakter inom sociala medier samt handledningssamtal uppgick till sammanlagt 641. 




Budget 2012 



56 

Mål 12 

Bindande mål Utbudet av service inom öppen småbarnsfostran ökas i områden där det 

saknas service. 

Åtgärder, mätare Det finns åtminstone ett öppet daghem inom varje storområde. 

RAPPORTERING: 



Antalet öppna daghem uppgick i januari 2012 till: Myrbacka 3, Kivistö 1, Aviapolis 1, Dickursby 1, Björkby 0, 

Korso 0 och Håkansböle 2. 

Inom Björkby storområde inleddes öppen daghemsverksamhet 1.3.2012 i Ulrikas paviljongbyggnad. Verksamhetsstället 

har öppen verksamhet en gång om veckan. Av storområdena finns det inga öppna daghem i Korso, 

medan det finns en invånarpark i området. Enligt planerna skulle småbarnsfostran ta över Alkärrs rådgivningsbyrås 

lokaliteter i anslutning till daghemmet Ilvespuisto år 2012 men planen förverkligades inte. Man hade 

förberett sig på att placera den öppna daghemsverksamheten i lokaliteterna. Lokaliteternas användningsändamål 

bedöms på nytt då man får klarhet i tidtabellen för övergången. 

Verksamheten vid det öppna daghemmet i Dickursby och i Håkansböle öppna daghem, beläget i Västerkulla, 

avbröts i november 2012 p.g.a. problem med inomhusluften. Man letade under hösten efter nya lokaliteter i 

Dickursby och verksamheten torde fortsätta i februari 2013. De ersättande lokaliteterna i Håkansböle har tagits 

i fullt bruk i januari 2013. 




Budget 2012 



57 

Mål 13 

Bindande mål Den tillfälliga barnvårdsservicen blir permanent serviceform inom småbarnsfostran. 

Åtgärder, mätare Antalet besökare per månad är minst 95 barn (87 barn år 2010). 

RAPPORTERING: 



Under året använde i genomsnitt 75 barn per månad den tillfälliga barnvårdsservicen. Målvärdet överskreds 

endast i maj då besökarantalet uppgick till 100. Problemen med inomhusluften i verksamhetsenheten i Dickursby 

(samma enhet som det öppna daghemmet) hade en minskande verkan på den totala användningen av 

den tillfälliga barnvårdsservicen, och ledde till att det inte var möjligt att anordna tillfällig barnvårdsservice i 

Dickursby under hösten 2012. 




Budget 2012 



58 

Mål 14 

Bindande mål Undervisningsgruppernas storlek inom den grundläggande utbildningen är 

högst på nuvarande nivå så att kvaliteten kan tryggas. 

Åtgärder, mätare Undervisningsgruppernas storlek är 20.9.2012 på samma nivå som 

20.9.2010. 

RAPPORTERING: 



Undervisningsgruppernas storlek inom den grundläggande utbildningen 20.9.2012 (jämförelsedatum 

20.9.2010). 

Klassernas genomsnittliga storlek årskursvis inom allmänundervisningen i de finskspråkiga skolornas 

lägre klasser 

enligt statistiska uppgifter 

20.9.2010 


20.9.2012 


åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 1–6 

19,7 21,8 20,7 22,7 22,7 23,4 21,7 

19,6 20,3 21,3 20,5 21,5 22,2 20,8 

Klassernas genomsnittliga storlek årskursvis inom allmänundervisningen i de finskspråkiga skolornas 

högre årskurser 


20.9.2010 


20.9.2012 

Målet nåddes i sin helhet. 

åk 7 åk 8 åk 9 åk 7–9 

20,65 21,12 20,11 20,62 

20,30 20,58 20,76 20,54


Budget 2012 



59 

Mål 15 

Bindande mål I gymnasierna är undervisningsgruppernas storlek på högst nuvarande 

nivå och de enskilda gymnasiernas antal valfria kurser på minst nuvarande 

nivå. 

Åtgärder, mätare Genomsnittlig gruppstorlek i tre obligatoriska ämnen (modersmål, engelska, 

geografi) jämfört med föregående läsår; antal valfria kurser i de enskilda 

gymnasierna jämfört med föregående läsår är på minst den nivå 

som fullmäktige fastställt för år 2010. 

RAPPORTERING: 



Gruppernas storlek har i genomsnitt ökat i samtliga ämnen jämfört med föregående år: modersmål 30,2 (läsåret 

2011–2012: 29,5), engelska 30,9 (30,3), geografi 31,5 (30,9). Antalet valfria kurser i de enskilda gymnasierna 

läsåret 2012–2013 sammanlagt 635 kurser (läsåret 2011–2012 sammanlagt 680 kurser). 


För gruppstorlekarnas del nåddes målet rätt väl (ökningen var ringa), medan man inte nådde målet 

för kursantal i de enskilda gymnasierna.


Budget 2012 


Kritisk framgångsfaktor Främjande av hälsa och välfärd 

60 

Mål 16 

Bindande mål Med hjälp av listningsmodellen för husläkarservicen fokuseras läkararbetet 

inom mottagningsverksamheten på dem som den gagnar mest, och införandet 

av en affärsverksmodell för mottagningsverksamheten utreds. 

Åtgärder, mätare 1) Andelen listade patienter är minst 20 procent av befolkningen. 

2) En utredning av affärsverksmodellens ibruktagande inom mottagningsverksamheten 

har gjorts upp före 31.5.2012. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Jukka T. Salminen 


1) År 2012 hade 18 procent av befolkningen listat sig och andelen ökar. I juli fattades ett beslut om att 

öka antalet listade patienter för läkarna och i september började patientlistorna för de enskilda läkarna 

utökas med 30 procent. I västra Vanda har ökningen av patientlistorna lyckats rätt väl, medan det i 

norra Vanda p.g.a. läkarbrist och hög läkaromsättning finns patientlistor som inte fyllts, vilket påverkar 

utfallet totalt sett. Listningsmodellen är ett steg mot ett familjeläkarsystem. 

2) Utredningen gjordes upp och behandlades i nämnden 6/2012. Utgående från utredningen inleder man 

i stället för en affärsverksmodell förberedelser för en nettobudgetering av hälsostationerna så att modellen 

kan tas i bruk i början av år 2014. 




Budget 2012 



61 

Mål 17 

Bindande mål Genom att verkställa det äldrepolitiska programmet säkrar staden att välbefinnandet 

för personer över 75 år förbättras och att andelen som bor i 

det egna hemmet fortsätter att växa. 

Åtgärder, mätare 1) Verksamhetsområdena rapporterar om åtgärder för ett förbättrat 

välbefinnande bland personer som fyllt 75 år 

2) Andelen personer över 75 år som bor i det egna hemmet ökar till 92 

procent. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvariga: Jukka T.Salminen, övriga biträdande stadsdirektörer, 

verksamhetsområdenas direktörer 


1) De som fyllt 75 år får alltid en husläkare inom systemet med listningsmodell. 

Alla resultatområden deltar i arbetet med att verkställa det äldrepolitiska programmet genom att bl.a. delta i 

servicelöftesarbetsgrupperna. Över genomförandet av programmet under 2011 rapporterades 16.4.2012 till 

stadsstyrelsen, 21.5 till stadsfullmäktige och 23.4 till socialoch hälsovårdsnämnden. 

Servicelöftesarbetsgruppernas arbete framskred, bl.a.: 

Kunskap förändrar attityder 

Evenemanget Liikuta minua arrangerades i Björkby i anslutning till stadsfestivalen och företag, samfund, församlingen, 

Vanda stad, läroinrättningarna samt frivilliga från dessa aktörer deltog i evenemanget. Stadsfestivalorganisationen 

anordnade taxiskjuts till evenemanget vilket gjorde det lättare för seniorer vars funktionsförmåga 

redan är nedsatt att delta. 

Det nätverk bestående av många olika aktörer som uppstått kring äldrecentralerna har sammanställt den 

mycket populära broschyren Seniorimenot som riktar sig till seniorerna i området. Broschyren innehåller information 

om fritids-, förenings-, undervisningsoch handledningsevenemang och -tillfällen. 

Föreläsningarna i gerontologi som arrangeras av socialoch hälsovårdsväsendet är öppna för nätverket Viksu. 

Verkstäderna i servicedesign som inlett verksamheten fokuserar på användarperspektiv vid utvecklingen av 

handledning och rådgivning. 

Delaktighet ger inflytande 

I biblioteken har man som en ny form inom frivilligverksamheten inlett verksamhet med tutorer i informationsteknik. 

I början av året publicerades Åldrandets många ansikten – välfärdsöversikt över de äldre i Vanda. I anslutning 

till översikten arrangerades verkstäder, ett seminarium och ett seniorevenemang som tog upp ämnet, och 

under vilka välfärden behandlades tillsammans med kommuninvånarna, de olika verksamhetsområena samt 

olika aktörer. 



Budget 2012 



62 

Mål 17 




Åtgärder, mätare 1) Verksamhetsområdena rapporterar om åtgärder för ett förbättrat välbefinnande 

bland personer som fyllt 75 år. 


procent. 

RAPPORTERING: 



Social- och hälsovård (forts.): 

Boende med mersmak 

En handbok för boende sammanställdes; handboken publiceras i början av 2013 Ett informationstillfälle om 

boende i anslutning till handboken i östra Vanda. 

I verkstaden för servicedesign utvecklas för tillfället konceptet "kvartersgårdskarl" 

En tillgänglig miljö 

En utvärdering av den urbana miljön har gjorts i Myrbacka där man inlett ett byggprojekt i vilket seniorernas 

egna perspektiv beaktats. 

Prioriteringen av underhållet av seniorernas promenadvägar har tagits upp. 

Förebyggande service främjar välbefinnandet 

En verkstad för servicedesign körde igång med fokus på äldrecenterkonceptet och en utveckling av den 

öppna dagverksamheten. I vardera projektet är det fråga om att utveckla verksamheten inom områdesgemenskapen 

genom att främja ett aktivt och självständigt liv för kommunens seniorer. 

Ny teknologi i bruk 

Planen för hur vårdteknologin kan utnyttjas uppdaterades. Planen styr anskaffningen av den teknologi som 

tas i bruk samt handledningen för hur teknologin används. 

Nätverket har ett nära samarbete med Cide-klustret i Laurea, vilket öppnar för samarbete med många företag. 

Man fokuserar både på vårdteknologi och den teknologi, t.ex. trygghetsteknologi, som främjar ett självständigt 

liv för kommunens seniorinvånare. 

I verkstaden för servicedesign utvecklas en utlåning av teknologisk apparatur. 

2) I slutet av december var andelen personer som bodde i det egna hemmet 91,94 procent i åldersgruppen 75 

år fyllda. Utvecklingen följer det uppställda målet. 



Budget 2012 



63 

Mål 17 




Åtgärder, mätare 1) Verksamhetsområdena rapporterar om åtgärder för ett förbättrat välbefinnande 

bland personer som fyllt 75 år. 


procent. 

RAPPORTERING: 




Man utredde placeringen av gymlokaliteter lämpade för seniorbruk samt inrättande av seniorgym i dessa lokaliteter 

i samarbete med socialoch hälsovårdsväsendet med Björkby seniorgym som modell. Verksamhetsområdet 

informerade om de motionsmöjligheter kommunen erbjuder samt om Sportkortet (gratis användning av 

stadens idrottslokaler, simhallar och gym). 

Genom kulturservicens kulturlotsverksamhet kunde man till olika kulturevenemang få sällskap av en person 

som utbildats för kamrat- och frivilligverksamhet. 

vapaaehtoisen maallikon. 


För att främja samhällsgemenskapen har man i en del av daghemmen haft evenemang och besök tillsammans 

med åldringar / mor- eller farföräldrar. 


Vid utförandet av centrumområdena följer man rekommendationerna i det äldrepolitiska programmet. Tillgängligheten 

beaktas antingen på basnivå eller specialnivå. Inom ramen för trafiksäkerhets- och tillgänglighetsanslaget 

genomförs ändringar som gör den nuvarande miljön tillgänglig. 




Budget 2012 

Strukturer och processer 

Kritisk framgångsfaktor Servicestrategiska riktlinjer 

64 

Mål 18 

Bindande mål Fastighetsservicen Vantaan Tilapalvelut Oy uppnår produktivitetskravet 

om 3procent utan kvalitativa eller kvantitativa sänkningar. 

Åtgärder, mätare Produktivitetskravet har nåtts i samarbete med våra kunder, verksamhetsområdena. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvariga: Juha-Veikko Nikulainen, Tilapalvelut Oy 


Enligt Vantaan Tilapalvelut Oy:s kalkyler nådde bolaget år 2012 det bindande målet på 3 % med avseende på 

förbättrad produktivitet utan kvalitativa och kvantitativa sänkningar. Den detaljerade kalkylen som bolaget gjort 

upp publiceras i anslutning till bokslutet för år 2012. 




Budget 2012 


Kritisk framgångsfaktor Servicestrategiska riktlinjer 

Bindande mål Användningen av servicesedlar utökas och utvidgas till nya 

användningsområden. 

65 

Mål 19 

Åtgärder, mätare 1) Nya användningsområden inom vilka servicesedeln tagits i bruk. 

2) Användningen av servicesedlar per verksamhet, antal. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Jukka T. Salminen 


1) I familjeservicen har man som en del av Kaste-projektet Barnets röst från början av år 2012 för rådgivningens 

klienter tagit i bruk en servicesedel för webbtjänsten ViSvarar i samband med omfattande hälsokontroller. 

Kartläggningen av nya användningsområden för servicesedlar fortgår, bl.a. inom hemtjänsten för barnfamiljer, 

skyddshem, personlig assistans och hemvård. 

2) Servicesedlarnas antal 12/2012: 

- Inom det effektiverade serviceboendet använde 25 klienter servicesedel. 

- För att organisera den lagstadgade ledigheten inom stödet för närståendevård använde år 2012 sammanlagt 

28 klienter inom det effektiverade serviceboendet servicesedeln på 125 euro. 

- Sammanlagt 46 klienter använde under året servicesedlar på 100 euro (s.k. gamla servicesedlar) för att organisera 

lagstadgade ledigheter inom stödet för närståendevård. 

- Uppdragsavtal med en avlösare hade ingåtts av sammanlagt 38 klienter. 

- Inom munhälsovården hade 16 servicesedlar delats ut. 

- Inom ViSvarar-tjänsten finns det sammanlagt 2 100 servicesedlar som delats ut till hälsovårdarna för vidare 

distribution till klienterna; av dessa hade 1 147 servicesedlar delats ut till klienterna. Jämfört med de servicesedlar 

som delats ut har antalet inloggningar till ViSvarar-tjänsten varit ringa. 




Budget 2012 


66 

Mål 20 

Kritisk framgångsfaktor Gemensamt ansvar och förebyggande verksamhet som verksamhetsprincip 

Bindande mål Samtliga verksamhetsområden tar fram verksamhetsmodeller för det förebyggande 

arbetet så att inte klientskapen inom barnskyddet ökar. 

Åtgärder, mätare 1) Verksamhetsområdena rapporterar om åtgärder som vidtagits för att 

förhindra en ökning av klienter inom barnskyddet. 

2) Andelen klienter inom barnskyddets öppna vård uppgår till =


Budget 2012 


67 

Mål 20 


Bindande mål Samtliga verksamhetsområden tar fram verksamhetsmodeller för det förebyggande 

arbetet så att inte klientskapen inom barnskyddet ökar. 

Åtgärder, mätare 1) Verksamhetsområdena rapporterar om åtgärder som vidtagits för att 

förhindra en ökning av klienter inom barnskyddet. 

2) Andelen klienter inom barnskyddets öppna vård uppgår till =


Budget 2012 


68 

Mål 21 


Bindande mål Fullföljandet av det äldrepolitiska programmet inom samtliga 

verksamhetsområden stöder välfärden bland de äldre Vandabor 

Åtgärder, mätare Över åtgärder som ökar de äldres välfärd rapporteras årligen till stadsstyrelsen 

via utfallet av det arbete som utförs av de servicelöftesarbetsgrupper 

som verkställer det äldrepolitiska programmet, liksom i delårsöversikterna 

i samband med rapporteringen över de bindande målen. 

RAPPORTERING: 




Alla resultatområden deltar i arbetet med att verkställa det äldrepolitiska programmet bl.a. genom att delta i 

servicelöftesarbetsgrupperna. Över genomförandet av programmet under 2011 rapporterades 16.4.2012 till 

stadsstyrelsen, 21.5 till stadsfullmäktige och 23.4 till socialoch hälsovårdsnämnden. 

I servicelöftesarbetsgrupperna ingår ca 100 aktörer: Vanda stad, företag, organisationer och församlingar. Arbetet 

genomförs i sex servicelöftesgrupper. Alla gruppernas arbete främjar självständig funktionsförmåga och 

hälsa hos kommunens seniorinvånare. Nätverket deltog även i arbetet med att sammanställa välfärdsöversikten 

för äldre. Se även rapporteringen över det bindande målet nr 17. 


En tredjedel av daghemmen i Vanda ordnar varje år en dag avsedd för far- och morföräldrar, då äldre släktingar 

besöker daghemmen och deltar i verksamheten. Dessutom ordnas besök från daghemmen till vårdanstalter för 

äldre och barn uppträder vid olika tillställningar för äldre. I omkring 5–10 daghem finns det en morfar eller farmor 

som arbetar frivilligt och deltar på överenskommet vis i daghemmets verksamhet. 


Samservicen genomförde seniorinfo tillsammans med olika samarbetspartner. Som stöd för utvecklingsarbetet 

har Palmenias utbildning i produktifiering av kommunala tjänster använts. 

Vanda stadsfestival som samordnats av evenemangs- och stadskulturservicen producerade dans- och musikföreställningar 

i olika vårdinrättningar och organiserade transporter till tre olika evenemang under stadsfestivalen 

för äldre som bor i eget hem eller på vårdinrättningar samt deras ledsagare. Elever från den grundläggande 

konstundervisningen höll konserter i olika enheter för äldre. Musikinstitutets musikverkstadsverksamhet för seniorer 

fortsatte i Hasselbackens seniorhus. En serie av filmer avsedda för äldre under namnet Hopeatähti- 

Silverstjärnan ordnades. Seniorbefolkningen gick också aktivt på föreställningarna i matinéfilmserien som ordnades 

av kulturservicen. Kappsäcksutställningsverksamheten som utvecklats av stadsmuseet ambulerade flitigt 

runt olika enheter för äldre. Detsamma gäller verkstäderna riktade till den äldre befolkningen som ordnats av 

Vanda Konstmuseum. Kappsäcksutställningarna ordnades i dagcentraler och ålderdomshem och omfattade minnen 

från 1940- och 50-talen. 


Verksamhetsområdet stöder de äldres välfärd i Vanda genom att för sin del främja möjligheterna att uppnå målsättningarna 

i det Äldrepolitiska programmet. 




Budget 2012 


69 

Mål 22 


Bindande mål Genomförandet av delaktighetsmodellen inleds. 

Åtgärder, mätare Åtgärder som utförts för att verkställa delaktighetsmodellen 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvariga: Heidi Nygren, alla verksamhetsområdesdirektörer 

Fritid och invånarservice: (verksamhetsområdet rapporterar centraliserat om detta mål) 

Delaktighetsmodellen fick en övergripande beskrivning på stadsnivå genom arbetsgruppsarbete i slutet av 2011 

och fördes på remissrunda i början av 2012. Fritids- och invånarservicenämnden behandlade modellen vid flera 

sammanträden och godkände den för sin del i november. Under processens gång tillkom rikligt med ändringar, 

vilket medförde att stadens ledningsgrupp förutsatte att modellen, innan den förs till behandling i stadsstyrelsen 

och -fullmäktige ska presenteras i alla verksamhetsområdens ledningsgrupper. Delaktighetsmodellen presenteras 

i stadsstyrelsens aftonskola den 18 mars 2013. 

Områdesservicen har som en del av verksamheten enligt sin instruktion och via olika pilotprojekt främjat de 

åtgärder som ingår i delaktighetsmodellen. Åtgärder av detta slag är bl.a. den informationskampanj rörande 

kommuninvånarnas delaktighet som ordnades inför kommunalvalet samt samprojektet kring byggandet av avfallskraftverket 

i Håkansböle tillsammans med vetenskapscentret Heureka, HRM och Vanda Energi Ab samt 

planeringen av delaktighetsutbildningen för områdes- och evenemangsservicens personal och själva genomförandet. 

Via pilotprojekten är det möjligt att utvidga praxis till stadens hela organisation. 

Kulturservicens projekt Aladdins lampa har varit med om att genomföra projektet Delaktig i Finland genom att 

sätta i gång långvariga projekt i konstfostran som verkar i skolorna i form av klubbar inklusive konstnärsbesök 

och -verkstäder. I dessa evenemang, verkstäder och klubbar deltog, utöver eleverna, dessutom skolornas personal 

och elevernas vårdnadshavare. Under år 2012 ordnades bildkonstklubbar i bl.a. Dickursby och Havukoski 

särskilt med tanke på barn med muslimsk bakgrund. Barnens konstverk ställdes ut vid utställningar i Vanda 

stads bibliotek och barnens kulturhus. 


Målet uppnåddes till en del.


Budget 2012 


Kritisk framgångsfaktor Intressebevakning och regionalt samarbete 

70 

Mål 23 

Bindande mål En fortsättning på det avtalsbaserade samarbetet mellan huvudstadsregionens 

kommuner från 2013 framåt bereds och tas till fullmäktige för beslut. 

Åtgärder, mätare Fullmäktige har fattat beslut om att fortsätta det avtalsbaserade samarbetet 

mellan kommunerna i huvudstadsregionen. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Stadsdirektören 

Stadskansliet: 

Huvudstadsregionens koordinationsgrupp godkände den 14 december 2012 för sin del förslaget till ett nytt 

samarbetsavtal för åren 2013–2016. Därefter gick ärendet vidare till beslut i städernas fullmäktige. Till sitt innehåll 

motsvarar avtalet det tidigare avtalet. 




Budget 2012 



71 

Mål 24 

Bindande mål Staden påverkar kommunstrukturreformen och metropollösningarnas i enlighet 

med de riktlinjer som Vanda stadsfullmäktige dragit upp. 

Åtgärder, mätare Åtgärder som genomförts utgående från de riktlinjer som stadsfullmäktige 

dragit upp. 

RAPPORTERING: 



Vanda stadsfullmäktige gav den 16 april 2012 ett utlåtande till finansministeriet över den utredning som lämnats 

av arbetsgruppen för kommunförvaltningsstrukturen samt de övriga reformerna i anslutning till kommunreformen. 

Vanda stöder inte tanken om det områdes om föreslås enligt utredningen och som skulle utgöras av 

de sammanslagna kommunerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Sibbo. I Vanda stads utlåtande konstaterades 

att det ur Vandas synvinkel vore, i stället för de utredningsområden som föreslås i utredningen, 

mera ändamålsenligt att undersöka sådana alternativ, som stöder den internationella konkurrenskraften och 

utvecklandet av områden för pendling och uträttande av ärenden, t.ex. utvecklandet av Aviapolisområdet tillsammans 

med de kranskommuner i grannskapet, vilka funktionellt sett anknyter till detta område. I utlåtandet 

konstateras vidare att man omedelbart måste igångsätta beredningen av en metropollösning vid sidan av 

kommunstrukturreformen. 

MM och FM har den 3 juli 2012 igångsatt en förutredningsprocess om de områden som omfattas av kommunindelningsutredningar 

i metropolområdet samt över olika alternativ för metropolförvaltningen. Utredarna har 

berättat om utredningen vid sina besök i Vanda stadsstyrelses aftonskola 8.10.2012 och i Vandas intressebevakningskommitté 

3.12.2012. 




Budget 2012 



72 

Mål 25 

Bindande mål Staden påverkar ombyggnadsarbetena på Ring III så att staten omedelbart 

efter det att den första fasen står klar fortsätter ombyggnationen och 

att även nödvändiga bullervallar anläggs i anslutning till arbetena. 

Åtgärder, mätare I samråd med staten har man fått till stånd ett fortsättningsavtal om att 

fortsätta arbetena på ombyggnaden av Ring III i enlighet med Vandas 

riktlinjer. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Biträdande stadsdirektör Juha-Veikko Nikulainen 


Avsiktsförklaringen för ombyggnaden av Ring III har godkänts i stadsfullmäktige 17.12.2012 och undertecknats 

18.12.2012. Avsiktsförklaringen kompletteras genom ett verkställighetsavtal som sammanställs våren 2013. 

Anläggningen av den planskilda anslutningen vid Flygstationsvägen inleds hösten 2013. 




Budget 2012 



73 

Mål 26 

Bindande mål Vanda fortsätter nuvarande praxis med avsiktsförklaringar med staten. 

Åtgärder Ett fortsättningsavtal om praxis med avsiktsförklaringar i samråd med staten 

har fåtts till stånd. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvarig: Biträdande stadsdirektör Juha-Veikko Nikulainen 


Praxis med avsiktsförklaringar tillsammans med staten har fortsatts: 

- Avsiktsförklaringen om markanvändning, byggande och trafik för åren 2012–2015 undertecknades 

mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen. 

- Avsikten är att praxis med avsiktsförklaringar ska fortsätta på basis av den strategi för metropolområdets 

konkurrenskraft som färdigställdes i slutet av 2012, beredningen av tillväxtavtalet kommer igång i 

början av 2013. 

- Staten, städerna Helsingfors, Esbo och Vanda samt företagarorganisationerna i huvudstadsregionen 

och Helsingforsregionens handelskammare ingick en avsiktsförklaring för att effektivisera invandrarnas 

integrering och sysselsättning i huvudstadsregionen åren 2013–2015. 

- Avsiktsförklaringen mellan staten och Vanda stad (2012–2015) om att få bort långtidsbostadslösheten 

godkändes. 


Avsiktsförklaringen MAL som berör markanvändning, byggande och trafik åren 2012–2015 har godkänts i 

stadsfullmäktige 18.6.2012 och undertecknats 20.6.2012. Den nya avsiktsförklaringen fortsätter den praxis 

som anammats av den föregående avsiktsförklaringen och genomförandet uppföljs årligen. Praxisen med avsiktsförklaringar 

fortsattes som underlag för den konkurrenskraftsstrategiska processen i Helsingforsregionen 

som genomförs hösten 2012. 




Budget 2012 

Förnyelse och personalens välbefinnande i arbetet 

Kritisk framgångsfaktor Framgångsrikt och energigivande ledarskap 

74 

Mål 27 

Bindande mål Inom varje verksamhetsområde har det ledningssystem som använts 

blivit utvärderat och en utvecklingsplan har gjorts upp. 

Åtgärder, mätare Antalet bedömda ledningssystem och utvecklingsplaner/alla resultatområden. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvariga: stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna, 

verks.områdenas dir. 

Personalcentralen: 

Bedömningar av ledningssystemen har utförts inom 14/40 resultatområden och har inletts inom 6/40 resultatområden. 

Av resultatområdena lämnar 20 stycken utvärderingen till våren 2013. En tidtabell för dessa utvärderingar 

har uppgjorts. 

Fördelningen av dem som verkställts i sin helhet: 

Centralförvaltningen 9 

Social- o. hälsovård 1 

Bildningsväsendet 1 

Markanvändningen 3 

Fördelningen av de områden där processen kommit i gång: 

Social- o. hälsovård 4 

Bildningsväsendet 1 

Markanvändningen 1 

Fördröjningen av utvärderingarna har förorsakats av det faktum att processen kom i gång först i april 2012 

(man försökte få fram extern finansiering för projektet) och det att beskrivningen av resultatområdenas ledningssystem 

har fördröjts på grund av att arbetet för en del av resultatområdena är så pass omfattande. 


Målet uppnåddes till en del.


Budget 2012 


Kritisk framgångsfaktor Framgångsrikt och energigivande ledarskap 

75 

Mål 28 

Bindande mål Personalen belönas för utmärkta arbetsinsatser i enlighet med 

stadens belöningssystem. 

Åtgärder, mätare En separat rapport sammanställs två gånger i året. 

Dessutom rapporteras i samband med rapporteringen över de bindande 

målen. 

RAPPORTERING: 



2011 2012 

Personliga tillägg 7,8 milj. € 7,4 milj. € 

Sporrande tillägg 851 pers. 3 665 pers. 

Resultatarvoden 420 700 € 

Specialarvoden 242 500 € 218 600 € 


Personligt tillägg får 39% av den ordinarie personalen. Kostnadseffekten av de personliga tilläggen uppgick till 

7,4 milj. euro under 2012. Bolagiseringen av Fastighetsservicen har inverkat genom en minskning av tilläggen 

mätt i euro. Under 2012 piloterades en separat process där man omfördelar de personliga tilläggen som hört 

till personer som avslutat sina arbetsförhållanden. Första gången delades tillägg ut 1.5.2012 och andra gånen 

1.11.2012. Den sammanlagda årliga kostnaden i euro är 138 800 euro. Kostnaderna för personliga tillägg under 

2011 uppgick till 7,4 milj. 

Under 2012 omfattades 3665 personer av det sporrande systemet, vilket utgör 35 % av personalen. Under 

2012 har 215 600 euro utbetalats i sporrande tillägg och för dessa har 337 900 euro i reserveringar gjorts. 

Under 2011 utbetalades sporrande tillägg åt 851 personer (7,5 % av de anställda) och i euro uppgick kostnaden 

till 231 400 euro. 

2012 hör den högsta ledningen (39 personer) och anställda från affärsverken (282 personer) till resultatlönesystemet. 

År 2012 har 87 700 euro reserverats för resultatlöner och av detta har 85 300 redan utbetalats. År 

2011 fanns det 11 resultatlönesystem, där 434 personer ingick (3,8 % av personalen). Med fanns även resultatområdenas 

direktörer och den högsta ledningen (35 personer). 2011 utbetalades 420 700 euro i resultatlön. 

Under 2012 har specialarvoden beviljats till 762 personer (7,4 % av de anställda) medan det under 2011 beviljades 

specialarvoden åt 1169 personer (10,3 % av de anställda). Under 2012 utbetalades 218 600 i specialarvoden 

och under 2011 användes sammanlagt 242 500 euro för dessa. 




Budget 2012 


Kritiska framgångsfaktor Produktiv personal som hittar sin styrka 

Bindande mål Sjukfrånvaron minskar med en halv procentenhet. 

Åtgärder, mätare Förändringen i sjukfrånvaroprocenten. 

RAPPORTERING: 




76 

Mål 29 


Det bindande målet uppfylldes inte på stadsnivå, även om staden för sjukfrånvarons del uppnått det läge som 

rådde för tio år sedan. 

Sjukfrånvaron i hela staden har minskat med 0,3 %-enheter från föregående år när man från de frånvarouppgifter 

som står som grund för jämförelsen har avlägsnat frånvarouppgifterna för resultatområdena för måltider, 

städning och fastighetsskötsel, dvs. beaktat inverkan av Tilapalvelut Oy. Frånvaron motsvarar 459 personarbetsår. 

Av verksamhetsområdena uppnåddes målet av verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö 

samt centralförvaltningens verksamhetsområde, dessutom var verksamhetsområdet för fritid och invånarservice 

mycket nära att nå målet (en minskning på 0,49 %-enheter). 



Budget 2012 

Ekonomiska resurser och möjligheter 

Kritisk framgångsfaktor Balansering av ekonomin 

77 

Mål 30 

Bindande mål Ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin görs upp inför 

stadsfullmäktiges seminarium våren 2012, i programmet ingår en plan för 

investeringsnivån för 10 år samt investeringarnas prioriteringsordning. 

Åtgärder, mätare Balanserings- och skuldprogrammet för stadens ekonomi har utarbetats 

inför fullmäktigeseminariet våren 2012. 

RAPPORTERING: 


Ekonomiplaneringen: 

Balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin presenterades under stadsfullmäktiges seminarium våren 

2012. Stadsfullmäktige godkände programmet den 18 juni 2012. 




Budget 2012 



Bindande mål Räkenskapsårets resultat uppgår till minst noll. 

Åtgärder, mätare Ett nollresultat har uppnåtts. 

RAPPORTERING: 



78 

Mål 31 


I bokslutet för 2012 uppgår resultaträkningen för räkenskapsperioden till ett negativt resultat på -3,7 miljoner 

euro. Hur resultatet av räkenskapsperioden uppkommer har närmare återgetts i bokslutshandlingarna. På det 

negativa resultatet av räkenskapsperioden inverkade för sin del bl.a. de genomförda nedskärningarna i statsandelarna, 

underskridningarna i relation till de budgeterade skatteinkomsterna 2012 (närmast då samfundsskatten) 

samt det faktum att en del av de under år 2012 budgeterade försäljningsinkomsterna överförs till 

2013. 

I det skede då driftsplanen uppgjordes avskiljdes ur budgeten de funktioner som överförts till Vantaan Tilapalvelut 

Oy. I och med dessa ändringar blev driftsplanens resultat –5,7 milj. euro på stadsnivå. Därmed är räkenskapsperiodens 

resultat i budgetutfallet för år 2012 svagare än i den ursprungliga budgeten för år 2012, men 

efter de genomförda organisationsändringarna är det bättre än räkenskapsperiodens resultat i driftsplanen för 

år 2012. 

Under år 2012 sammanställdes ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin, med målet att få stadens 

skuldsättningsspiral att stanna upp genom nedskärningar i investeringarna och genom att investeringarnas bärighet 

via inkomstfinansieringar ökas. 

Målet uppfylldes inte.


Budget 2012 



79 

Mål 32 

Bindande mål Runt hälften av de enskilda bostadsaktierna i stadens ägo säljs 

till en eller flere parter. 

Åtgärder, mätare Antalet enskilda bostadsaktier som sålts/antalet enskilda bostadsaktier 

som ägs av staden. 

RAPPORTERING: 



Försäljningen av enskilda bostadsaktier har genomförts i två etapper. Fastighetscentalen bad genom en försäljningsannons 

om icke bindande anbud på två separata bostadsportföljer A och B före den 21 juni 2012. Anbudsbegäran 

skickades direkt till tjugo olika aktörer, av dessa ombads ytterligare via ett tilläggsbrev uppgifter 

om anbudsgivareen duglighet samt ekonomiska och finansiella situation. I det andra försäljningsskedet fick anbudsgivarna 

sig tillsända uppgifterna över respektive lägenhet och det arrangerades möjlighet att inspektera de 

lägenheter som skulle säljas. 

Portfölj A omfattade 112 lägenheter och såldes 14.12.2012 genom beslut av fastighetscentralsnämnden 

13.11.2012 § 9. 

Anbudsbegäran över portfölj B tillkännagavs 12.11.2012 åt fem av de anbudsgivare som godkänts till den 

andra etappen av föregående affär. Anbudsgivaren skulle förbinda sig till villkoren i det köpebrev som bifogats 

anbudsbegäran, dessa följer stadsstyrelsens beslut 23.5.2011 § 10. Vidare skulle man lämna ett separat anbud 

för de nio lägenheter i Asunto-osakeyhtiö Martinlaakson palvelutalo som ingår i portfölj B samt för resten av 

portföljen (103 lägenheter). 

Anbudstiden har gått ut och försäljningen av portfölj B är under beslut i fastighetscentralsnämnden i januari 

2013. 

I stadens ägo kvarstår ännu runt 440 aktielägenheter. Dessutom är ca 350 bostadslägenheter som är i uthyrningsbart 

skick i stadens direkta ägo. I stadens ägo kvarstår alltså sammanlagt runt 790 bostäder, varav en 

betydande del används som tjänstebostäder. 




Budget 2012 


Kritisk framgångsfaktor Hållbar produktivitet 

Bindande mål Produktivitetsmätare på stadsnivå utarbetas. 

80 

Mål 33 

Åtgärder, mätare Produktivitetsmätare på stadsnivå har utarbetats och inkluderats i 

budgeten för år 2013. 

RAPPORTERING: 




Produktivitetsmätare på stadsnivå har utarbetats under 2012. Produktivitetsmätarna på stadsnivå inklusive 

jämförelseuppgifter har inkluderats i budgeten för år 2013. 

Produktivitetsmätarnas infallsvinklar är: ekonomi/nettoutgifternas utveckling, personalen, lokalerna samt energieffektivitet. 

Utfallet av de målnivåer som uppställts för produktivitetsmätarna uppföljs i delårsöversikterna 

och i samband med bokslutet. 

Vanda deltar i ett samarbete mellan Kommunförbundet, Finansministeriet samt de stora städerna i processen 

med att utveckla utvärderingen av produktiviteten. 




Budget 2012 



81 

Mål 34 

Bindande mål Lokalitetseffektiviteten förbättras genom pilotprojekt som fastställs separat. 

Åtgärder, mätare Bedömning av hur lokalitetseffektiviteten förbättrats. 

RAPPORTERING: 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ansvariga: Juha-Veikko Nikulainen, övriga verksamhetsområdesdirektörer 


Under år 2012 godkändes projektplanen för att förlägga rådgivningen i Korso till Korso nuvarande socialoch 

hälsostation vid Fjällrävsstigen 6 där socialoch hälsovårdsväsendets verksamhet för socialt arbete för vuxna 

för nuvarande äger rum. Det sociala arbetet för vuxna flyttas till Vårdträdsgränden 17, projektplanen över 

detta godkändes i november 2010. 

Genom ovannämnda lokalitetsändringar kan man avstå från ett nybyggnadsprojekt på ca 600 m 2 och spara in 

på 210 m 2 i hyreslokaler. 

I slutet av året fortsatte man projektet med att öka produktiviteten i användningen av lokaliteter i Dickursbyområdet 

genom att mer ingående bereda omändringarna i lokalerna på översta våningsplanet på Konvaljvägen 

20. Den planeringslösning som är resultat av utvecklingsarbetet är avsedd att bli förverkligad i samband 

med det arbete för att sanera luftkonditioneringen som ifrågavarande fastighetsbolag låter utföra, förutsatt att 

projektfinansiering ordnas. 

På Konvaljvägen 13 och 28 har man berett mindre lokalitetsarrangemang som bidrar till effektiverad lokalitetsanvändning 

när det gäller lokaler som är i verksamhetsområdets eget bruk , liksom till möjligheter att avstå 

från hyreslokaler. 




Budget 2012 



Bindande mål Utbudet av e-tjänster ökas. 

Åtgärder, mätare De nya former av e-tjänster som tagits i bruk rapporteras. 

RAPPORTERING: 




82 

Mål 35 

IT-administrationens servicecentral: 

En plan för e-tjänster som omfattar hela Vanda stad har sammanställts i samarbete med verksamhetsområdena, 

planen omfattar åren 2010–2013. Verksamhetsområdenas planer har uppdaterats 2012. Vidare har en 

plan för e-tjänsterna på stadsnivå utgående från it-administrationens riktlinjer och prioriteringar uppgjorts för 

åren 2012–2015. För socialoch hälsovårdens verksamhetsområde har en egen plan för att påskynda användningen 

av e-tjänster uppgjorts under 2012. 

Av de projekt som följer planen för åren 2010–2013 och de som det senare tagits beslut om har följande färdigställts: 

En gemensam servicekarta i form av ett projekt gemensamt för hela huvudstadsregionen, projektetet för att utveckla servicen 

Kartta.vantaa.fi, samt Bildningsväsendets elektroniska dagvårds-, förskoleundervisnings- och klubbesked, där man drar 

nytta av det riksomfattande medborgarkontot vid delgivningen. Stadens nya webbsidor och en reform av Intranetsidorna till 

ett elektroniskt arbetsbord. I april togs eReceptet i KanTa-projektets regi i bruk. I den grundläggande utbildningen har man 

delvis överfört ansökan om morgon- och eftermiddagsverksamhet i elektronisk form. Likaså har ett riksomfattande webbaserat 

konkurrensutsättningssystem tagits i pilotbruk. Extranet för de förtroendevalda har förnyats, togs i bruk 1/2013. Socialoch 

hälsovårdsväsendets vårdservice på distans samt den elektroniska servicen för att ordna med stimulerande aktiviteter 

samt socialvårdens projekt för säker e-post har genomförts och tas till pilotering Q1/2013. Inom hälsoservicen har man inom 

rusmedels- och handikappservicen genomfört en elektronisk bokning av tider som är integrerad i patientregistersystemet, tas 

i bruk 01/2013. Inom markanvändningsväsendet har man förverkligat ett kartbaserat responssystem på basis av MM:s program 

SADe, inom detta inleds fem piloter Q1/2013. Kravdefinitionerna har färdigställts för samprojektet Elektronisk servicesedel 

som är på gång som ett samarbete mellan sex städer. 

I verkställighetsskedet är det som ett projekt gemensamt för hela huvudstadsregion genomförda systemet för att administrera 

institutens kurser, vilket som bäst piloteras, ett system för att behandla ansökningar om understöd, där målsättningen 

är att inleda pilotering Q2/2013, målet för att ta i bruk tidsbokning integrerad i socialservicen är Q2/2013, applikationen för 

försäljningsservice rörande elektroniskt arkivmaterial, Museets system för att administrera samlingarna, där målet för ibruktagande 

är årsskiftet 2014. 

I anskaffningsskedet är projektet med att spela in sammanträdena i fullmäktigesalen, projektet för fastighetsadministrationens 

system, en plattform för studier på webben, eRecept för Social- och hälsovårdens behov samt företagshälsovården, ett 

projekt som omfattar hela huvudstadsregionen för e-betalningar, ett projekt för att arbeta via elektroniska arbetsbord. 

Tidtabellerna för programmet för e-tjänster på stadsnivå har delvis senarelagts i och med ekonomi- och skuldprogrammet 

2012 där åren 2014–2015 2017. 



Budget 2012 





RAPPORTERING: 




83 

Mål 35 


Till dagvård har man kunnat ansöka på elektronisk väg sedan 2004. En klient kan ta i bruk ett medborgarkonto, 

vilket gör att han eller hon får de myndighetsbeslut som rör honom eller henne i elektronisk form i stället 

för per papperspost. Det har funnits möjlighet att skicka dagvårdsbeslut till medborgarkontot sedan våren 

2011, under förutsättning att klienten gett tillstånd om att ta medborgarkontot i bruk. Användningen av medborgarkonton 

har utvidgats till förskoleundervisningens och klubbverksamhetens beslut under 2012. 

Inom verksamhetsområdet för grundläggande utbildning har man berett och tagit i bruk elektroniska pedagogiska 

dokument som återfinns inom Wilmaprogrammet. Dessutom övergick man i ansökan till morgon- och eftermiddagsverksamheten 

delvis till ett elektroniskt ansökningssystem. 


Social- och hälsovårdsväsendets ledningsgrupp och IT-administrationens servicecentral har tillsammans dragit 

upp riktlinjerna för hur processen med e-tjänster ska framskrida. Projekt har inletts och alla resultatområden är 

aktivt involverade i att främja planen. 

I Vanda togs eRecept i bruk vid alla hälsovårdens verksamhetsenheter i april 2012. Av alla recept i Vanda i december 

uppgick e-Recepten till 77 %. I slutet av året blev en ny funktion klar som gör det möjligt för medborgarna 

att lämna begäran om förnyade eRecept på sin egen hemdator. 

Funktionen medborgarens tidsbokning på elektronisk väg till hälsovårdens tjänster färdigställdes i slutet av året 

och tas i första skedet i bruk inom den förebyggande hälsovården, mottagningsverksamheten, rehabiliteringen 

och rådgivningen för familjeplanering. För socialvårdens tjänster är projektet på gång och färdigställs våren 

2013. Medborgarens elektroniska tidsbokning tas då i bruk bl.a. till barnatillsyningsmännen, missbrukarservicen, 

handikappservicen samt fostrings- och familjerådgivningen. 

Inom barnskyddets vård utom hemmet är ett försöksprojekt på gång för att förverkliga elektroniskt skyddad 

förmedling av meddelanden via medborgarkonton. Av projekten för att utveckla elektroniska tjänster har beslut 

fattats med avseende på tidsbeställning och utkomststöd. 



Budget 2012 





RAPPORTERING: 




84 

Mål 35 

Social- och hälsovård (forts.): 

Försöksprojektet för distansvårdsystem är på gång inom hemvården, stödet till närståendevård, omsorgen om 

utvecklingsstörda, missbrukarvården och barnskyddets vård utom hemmet. I dessa fall sker kontakten till kunderna 

via videoförbindelser. På samma gång samlas erfarenheter om den stimulerande verksamheten via HyvinvointiTV 

(VälfärdsTV). Anläggningarna är i bruk och utgående från erfarenheterna planeras fortsatta åtgärder. 

Hösten 2012 genomfördes inom socialoch hälsovården en uppföljningspilot över kundtillfredsställelsen på 

elektronisk väg vid 24 verksamhetsställen via en anläggning med namnet Happy or Not. 


Det skede där applikationen för att ansöka om understöd på elektronisk väg definieras och testas har för projektgruppens 

del slutförts och i produktionen inleds användningen i augusti 2013. 


1. Det kartbaserade systemet för att lämna kundrespons: konkurrensutsättningen avbruten, systemet 

utbytt till statens SADe-projekt (för att främja e-tjänster och demokrati), med målet att tas i bruk under 

2013. 

2. Service för försäljning av elektroniskt arkivmaterial på webben: med målet att tas i bruk under 2013. 

3. Systemet för gatuevenemang och -tillstånd: med målet att tas i bruk under 2013. 

4. Utveckling av ett elektroniskt system för sökning av fastighetsförrättningar och uträttande av ärenden 

på elektronisk väg: i planeringsskedet i samråd med systemleverantören. 

5. Utveckling av en servicekarta för huvudstadsregionen: i Vanda är insamlingen av information om tillgängligheten 

vid olika serviceställen på gång. Dessutom inkluderades en karta över åldersfördelningen 

i Vanda i servicen. 

6. Stadens parkeringsövervakning: ett program är på gång för att möjliggöra inlämnande av rättelseyrkan 

över felparkeringsavgifter på elektronisk väg. 



2.2 Utfallet av anslag och beräknade inkomster 

2.2.1 Driftsekonomins utfall 

10-11 

Centralförvaltningens verksamhetsområde sammanlagt 

1 000 € Budget 2012 Ändringar i Budgeten efter Utfall Överskridning/ 

budgeten ändringarna 

underskridning 

Inkomster 6 556 0 6 556 7 038 -482 

Tillverkning för eget bruk 1 572 0 1 572 757 815 

Utgifter 

Utgifter utan tillverkning för 

-75 200 782 -74 418 -72 593 -1 825 

eget bruk -73 628 782 -72 846 -71 836 -1 009 

Verksamhetsbidrag -67 072 782 -66 290 -64 798 -1 492 

Verksamheten och väsentliga förändringar under 2012 

Centralförvaltningens verksamhetsområde sammanlagt utgörs av den allmänna förvaltningen och centralförvaltningen. 

Den allmänna förvaltningens budget består bl.a. av kostnader för det kommunala systemet för beslutsfattande 

och andra funktioner och poster av allmän natur. 

Centralförvaltningen utgörs av stadens centraliserade enheter för förvaltning och stödtjänster. Centralförvaltningens 

verksamhetsområde bereder och verkställer ärenden som hör till stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och 

stadsstyrelsens koncernsektion samt handleder och bistår stadens övriga verksamhetsorgan. Centralförvaltningen 

svarar centraliserat för planeringen av stadens verksamhet och för att stadens verksamhet uppvisar resultat. 

Budgetens utfall 

År 2012 överskred centralförvaltningens verksamhetsintäkter budgeten med ca 0,5 milj. euro medan verksamhetsutgifterna 

(utan tillverkning för eget bruk) underskred budgeten med ca 1,0 milj. euro. Centralförvaltningens 

verksamhetsbidrag utföll 1,5 milj. euro bättre än budgeterat. 

10 

Den allmänna förvaltningen sammanlagt 




Inkomster 2 772 0 2 772 2 527 245 

Utgifter -28 204 836 -27 367 -26 973 -395 

Verksamhetsbidrag -25 432 836 -24 596 -24 446 -150 


Den allmänna förvaltningen omfattar följande budgetmoment: centralvalnämnden, stadsfullmäktige, revisionsnämnden, 

stadsstyrelsen och samarbetsandelar och -bidrag. 


Budgetens bindande poster i förhållande till fullmäktige är den allmänna förvaltningens inkomster och utgifter. 

I förhållande till budgeten underskreds inkomsterna med 0,2 milj. euro medan utgifterna underskreds med 0,4 

milj. euro. Utfallet av verksamhetsbidraget blev således 0,1 milj. euro bättre än budgeterat. 

85


10 10 

Centralvalnämnden 

Ansvarig: Päivi Kimpimäki Ordförande: Tapani Salmi 




Inkomster 290 0 290 560 -270 

Utgifter -707 0 -707 -939 233 

Verksamhetsbidrag -417 0 -417 -379 -37 


Centralvalnämndens uppgift är att förrätta kommunalval, riksdagsval, val av republikens president och Europaparlamentsval. 

Till centralvalnämnden hörde fem medlemmar och tolv ersättare som stadsfullmäktige har utsett 

för sin mandattid 2009–2012. Nämnden sammanträdde 14 gånger år 2012. I januari 2012 förrättades presidentval 

i två omgångar och i oktober kommunalval. 


I presidentvalet var statens ersättning till kommunerna 1,90 euro per röstberättigad som är bosatt i kommunen. 

Ersättningen för båda valen sammanlagt var således 560 000 euro. De totala kostnaderna för valet uppgick 

till 574 776 euro. Kommunerna får ingen ersättning av staten för att de ordnar kommunalval. Utgifterna är 

större för att ordna kommunalval än vad de är för att ordna de övriga valen, bland annat på grund av att 

kommunen också svarar för kontrollräkningarna. De totala kostnaderna för kommunalvalet uppgick till 

363 564 euro. 

10 20 

Stadsfullmäktige 

Ansvarig: Kari Nenonen Ordförande: Antti Lindtman 




Inkomster 0 0 0 0 0 

Utgifter -686 0 -686 -709 23 

Verksamhetsbidrag -686 0 -686 -709 23 


Stadsfullmäktige sammanträdde 10 gånger, sammanlagt hölls 15 informationsmöten. Dessutom hölls fullmäktigeseminarier 

i maj och augusti. Stadsfullmäktiges strategiska beslutsfattande omfattar befogenheten att besluta 

om de bindande målen för verksamheten och ekonomin. Stadsfullmäktiges roll i det strategiska beslutsfattandet 

framhävs vidare i och med bestämmelserna i stadsstyrelsens instruktion. Stadsfullmäktige fastställer 

också stadens avgifts- och taxepolitik. 

I augusti sammanträdde stadsfullmäktige för första gången den nya fullmäktigesalen. 


Utfallet för verksamhetsutgifterna var 103 procent jämfört med budgeten. 

86


10 30 

Revisionsnämnden och extern revision 

Ansvarig: Helena Hyvönen Ordförande: Hannu Kokko 





Utgifter -477 -7 -484 -448 -36 

Verksamhetsbidrag -477 -7 -484 -448 -36 


Revisionsnämnden utför och ordnar de uppgifter gällande granskning av förvaltningen och ekonomin som avses 

i kapitel 9 i kommunallagen samt arbetar i enlighet med sina verksamhets- och utvärderingsplaner. Revisionsnämnden 

sammanträdde åtta gånger och arbetsgrupperna fem gånger. Utvärderingsberättelsen från 2011 

godkändes i nämnden 2.5.2012. 

Nämnden behandlar revisionsplanen i samarbete med revisorn. I april och december rapporterade den ansvarige 

revisorn om granskningarna till nämnden. 

Utöver beredningen av utvärderingsgranskningarna och utvärderingsberättelsen har den externa revisionens 

personal i uppgift att utföra revisioner för den externa revisionen och att bistå revisionsnämnden i uppgifter 

som anknyter till revisionen. Den externa revisionen sköter också de uppgifter inom personal och ekonomiförvaltning 

som hör till det egna resultatområdet samt upphandlingar. 


Under 2012 genomfördes inga extra uppdrag inom revisions- och utvärderingsverksamheten. Utfallet för verksamhetsutgifterna 

var 93 procent jämfört med budgeten. 

10 40 

Stadsstyrelsen 

Ansvarig: Kari Nenonen Ordförande: Tapani Mäkinen 




Inkomster 2 482 0 2 482 1 788 694 

Utgifter -12 462 843 -11 619 -10 563 -1 056 



Stadsstyrelsen har skött ledningen och utvecklingen av staden i enlighet med stadsfullmäktiges mål, planer och 

beslut. Stadsstyrelsen sammanträdde 20 gånger. Dessutom höll stadsstyrelsen 7 aftonskolor, där stadsstyrelsen 

och fullmäktigegruppernas ordförande fick information om aktuella ärenden som kommer att tas upp till 

behandling. 



87


10 50 

Samarbetsandelar och -bidrag 

Ansvarig: Kari Nenonen Ordförande: Stadsstyrelsen 




Inkomster 0 0 0 179 -179 

Utgifter -13 872 0 -13 872 -14 314 442 

Verksamhetsbidrag -13 872 0 -13 872 -14 135 263 


Ur anslaget har man betalat stadens avtalsenliga bidrag till Stiftelsen för vetenskapscentret, forskningsprogrammet 

KatuMetro samt det årliga driftsbidraget till Finlands Nationalopera. Ur anslaget har man dessutom 

betalat betalningsandelarna till huvudstadsregionens internationella marknadsföringsbolag, Designhuvudstadsprojektet 

och HRI-projektet (regiondata) samt Vanda stads betalningsandel av kostnaderna för det regionala 

räddningsverkets kostnader. 



11 10 

Centralförvaltningen 

Ansvarig: Kari Nenonen Verksamhetsorgan: Stadsstyrelsen 




Inkomster 2 694 0 2 694 3 392 -698 

Utgifter -21 651 -42 -21 694 -22 412 718 

Verksamhetsbidrag -18 957 -42 -19 000 -19 020 20 


Centralförvaltningen innefattar följande resultatområden: stadens ledning, stadskansliet, den interna revisionen, 

ekonomiplaneringen, personalcentralen, informationen och upphandlingscentralen. 

Stadskansliets resultatområde har haft ansvar för att bereda stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens föredragningslistor 

och uppgöra protokollen, verkställandet av beslut, stadens gemensamma och centralförvaltningens 

verksamhetsområdes juridiska ärenden, centralförvaltningens gemensamma förvaltningstjänster, ledningen av 

stadens arkivverksamhet och slutarkivering av dokument som ska förvaras permanent, utvecklingen av centralförvaltningens 

dokumenthantering, stadens telefontjänster samt organiseringen av stadens internationella 

samarbete och för att ordna vänorts- och PR-verksamheten samt för säkerhets- och beredskapsärenden på 

stadsnivå. 

Processen med att ta i bruk en ny teleoperatör fortsatte under hela året. I augusti flyttade stadskansliet tillbaka 

till det ombyggda stadshuset. 

Den interna revisionen bistår stadsstyrelsen och stadsdirektören vid utvärderingen och utvecklingen av ett 

gott ledarskap och god förvaltningssed, riskhanteringen och en fungerande intern övervakning genom revision 

av stadsorganisationens förvaltning, ekonomi och funktioner samt genom att tillhandahålla rådgivningstjänster. 

Revisions- och driftsplanerna förverkligades enligt plan. 

Verksamhetsutgifterna för ekonomiplaneringens resultatområde under 2012 förverkligades till 101 procent 

jämfört med budgeten. Överskridningen av utgifter berodde på den extraordinära semesterlöneperiodiseringen 

till följd av ändringen i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet samt de ökade hyreskostnaderna 

efter inflyttningen i stadshuset. Utgifterna för den ordinarie verksamheten underskred det budgeterade. 

88


Våren 2012 utarbetades Balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. Hösten 2012 bereddes en ny verksamhetsmodell 

för att planera servicenät och en ny strategi för fullmäktigeperioden. Vidare har ekonomiplaneringen 

varit fullt upptagna med att implementera den omfattande organisationsförändringen i de ekonomiska 

planerings- och uppföljningssystemen. Inom dataservicen fortsatte bl.a. projektet med öppen data Helsinki 

Region Infoshare (HRI). 

Inom resultatområdet arbetsgivartjänster vid personalcentralen fördes förhandlingar med fackorganisationerna 

om hur de lokala justeringspotterna för 2012 ska riktas, inleddes arbete med att utvärdera resultatområdenas 

ledarskapssystem och utvecklades ett verktyg för självärdering för detta ändamål. Samarbetet med företagshälsovården 

utvecklades i enlighet med kraven i den reformerade lagstiftningen, även rapporteringen vid 

aktivt engagemang utvecklades. Genom projekten Watti 1 och Watti 2-främjades välbefinnandet och hälsan 

hos 1 700 anställda och särskilt inom projektet Watti 2 koncentrerade man sig på hälsoledarskap. 

Inom resultatenheten personalservice producerades centraliserade stödtjänster för rekryteringen, anställningsoch 

lönetjänster, dataservice och betalningstjänster för Vanda stads verksamhetsområden och affärsverk. 

Chefernas hr-arbetsbordstjänster kompletterades med rapporter för att stödja operativ personalledning 

och aktivt engagemang. 

De ändringar som förutsätts i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård vid hanteringen av 

sjukfrånvaro och överföringen av frånvarouppgifter till dem som producerar företagshälsovårdstjänster 

genomfördes. 

För chefernas hr-arbetsbord bereddes en tillämpning för signalsystem och rapportering inom aktivt engagemang. 

Resultatenheten deltog i genomförandet av integreringen mellan hr-arbetsbordet och Avain. 

Personalförvaltningens centraliserade stödtjänster produktifierades och produktkorten och processbeskrivningarna 

publicerades i Avain. 

Kostnadstrycket på företagshälsovården upptäcktes genast i början av hösten och de som producerar hälsovårdstjänster 

fick anvisningar i hur verksamheten ska riktas för att stävja kostnaderna. Trots denna åtgärd 

överskreds kostnaderna. På detta inverkade särskilt Affärsverkets Företagshälsan i Vanda förmåga att svara 

mot efterfrågan. Föregående år var eländigt visavi servicens funktion medan år 2012 går till historien såtillvida 

att man för första gången, i likhet med de övriga serviceproducenterna lyckades få affärsverkets verksamhet 

på en utmärkt nivå vad gäller funktionen. 

Efterfrågan på resebiljetter för personalen ökade ytterligare – till och med 25 procent under året. Budgetutfallet 

var 103 procent för personalcentralens del. 

Informationen publicerade fyra invånartidningar och sju personaltidningar. Det förnyade intra öppnades i 

juni och internets funktioner utvecklades. Strukturella förändringar planerades under slutet av året och därför 

hölls en vakans obesatt. Vidare inleddes inget varumärkesarbete, varför informationens budget underskreds 

med fem procent. 

Upphandlingscentralen ansvarar för att utveckla stadens upphandlingsväsen och konkurrensutsättning, för 

den centraliserade upphandlingen av material till staden i samarbete med de olika verksamhetsområdena, för 

lagring samt upphandlingsavtal för olika produktgrupper. 

I början av 2012 tog logistikcentralen i bruk extern försäljning av lagerprodukter till stadens dotterbolag 

Tilapalvelut Oy. Året innan hade man byggt in de funktioner som behövdes i datasystemet. Efter att apoteksfunktionerna 

hade flyttats över till HNS apotek överfördes lagringen och transporten av diabetesprodukter till 

logistikcentralen. Upphandlingscentralen deltog för upphandlingsprocessernas del som ett pilotprojekt i dokumenthanteringssystemet 

ASTA. Användningen av dokumenthanteringssystemet ASTA för produktion av funktioner 

i anslutning till konkurrensutsättning samt dokument inleddes 1.9.2012 vid upphandlingscentralen. Till 

övriga delar övergick man till att använda ASTA enligt samma tidtabell som centralförvaltningen. 

Inom upphandlingscentralens olika resultatenheter uppfylldes målen enligt styrkorten rätt väl. Upphandlingsenheten 

höll sig inom den uppgjorda budgeten och utfallet var 99 procent. Budgeten för hela resultatområdet 

överskreds med 7 procent, till följd av att tryckeribeställningarna minskade. 

89



Bindande poster i budgeten beträffande fullmäktige är centralförvaltningens inkomster och utgifter. I förhållande 

till budgeten överskreds inkomsterna med 0,6 milj. euro medan utgifterna överskreds med 0,7 milj. euro. 

11 20 

Koncern- och finansieringsservice 

Ansvarig: Martti Lipponen Verksamhetsorgan: Stadsstyrelsen 




Inkomster 1 090 0 1 090 1 119 -29 

Tillverkning för eget bruk 1 572 0 1 572 757 815 

Utgifter 


-25 345 -12 -25 357 -23 208 -2 148 

eget bruk -23 773 -12 -23 785 -22 452 -1 333 

Verksamhetsbidrag -22 683 -12 -22 695 -21 333 -1 362 


Koncernförvaltningens resultatområde har ansvarat för utvecklingen av koncern- och ägarstyrningen, ägarens 

intressebevakning på bolagsstämmor, beredningen av stadsstyrelsens koncernsektions föredragningslistor 

och uppgörandet av protokoll, koncernrapporteringen (exklusive koncernbokslutet), uppföljningen och analyseringen 

av koncernbolagens ekonomi samt koncerninformationen. Koncernförvaltningen har tillhandahållit koncernbolagen 

och stadens verksamhetsområden juridiska tjänster och gjort utredningar i anslutning till koncernsamfunden. 

Verksamhetsbidraget för koncernförvaltningens resultatområde utföll planenligt. Resultatområdena 

koncernförvaltningen och finansieringen har från och med 1.1.2013 slagits samman till resultatområdet för 

koncernförvaltningen och finansieringen. 

Finansieringens resultatområde svarar för stadens och stadskoncernens finansiering på kort och lång sikt 

och för hanteringen av finansieringsoch ränterisker, placeringsverksamheten, leasingfinansieringen, hanteringen 

av likviditeten, betalningsrörelsen och utvecklingen av dessa områden. Verksamhetsbidraget för finansieringens 

resultatområde var 17 procent bättre än budgeten, huvudsakligen beroende på lägre personalkostnader. 

Projektet med resursplaneringssystemet som inneburit mycket arbete för ekonomiservicecentralens resultatområde 

under åren 2008–2012 färdigställdes 2012. Effektiviseringen av ekonomiförvaltningens processer 

har överträffat de ursprungliga förväntningarna, eftersom man år 2012 genom att förnya datasystemen, rationalisera 

processerna och centralisera uppgifter uppnått en produktivitetsförbättring på 72 procent jämfört 

med år 2008 i hanteringen av inköpsfakturor med antalet inköpsfakturor per årsverke som mätinstrument. På 

motsvarande sätt var produktivitetsökningen i fråga om hanteringen av försäljningsfakturor hela 453 procent. 

Koncentrationen av koncernsamfundens ekonomiförvaltning har framskridit – år 2012 skötte ekonomiservicecentralen 

den ekonomiska servicen för Vantaan Tilapalvelut Oy, VTK-koncernen och Kiinteistö Oy Tiedepuisto. 

Resultatområdets personal ökade under 2012 med tre anställda till följd av att ekonomiförvaltningen i koncernbolagens 

serviceproduktion centraliserades. 

Resultatområdet för IT-administrationens servicecentral ansvarar för ändamålsenlig utveckling och samordning 

av stadens IT-administration, datateknik, teleteknik, ärendehantering och de program som används 

inom IT-administrationen. År 2012 fortsatte projektet för utveckling av den interna verksamheten i ITadministrationens 

servicecentral med syftet att skärpa praxis inom datasystemprojekten, utveckla hanteringen 

av kundrelationer, effektivera upphandlingen av datasystem och -tjänster samt säkra att datasystemen upprätthålls 

på ett pålitligt sätt. IT-administrationens verksamhetskostnader underskred budgeten. Verksamhetskostnaderna 

underskreds med cirka 2,3 milj. euro, vilket har sin förklaring i försenade datasystemprojekt. År 

2012 utgjorde på många sätt en stor utmaning. Investeringar genomfördes för cirka åtta miljoner euro. I slutet 

av 2012 övergick Vanda stad till att använda programmen Office 2010 och Microsoft Outlook Exchange. 

90



I förhållande till fullmäktige utgörs budgetens bindande nivå av koncern- och finansieringsservicens inkomster 

och utgifter. År 2012 underskreds koncern- och finansieringsservicen utgifter med 2,1 milj. euro. Räknat utan 

tillverkning för eget bruk underskreds verksamhetsutgifterna med 1,3 milj. euro. Underskridningen av verksamhetsutgifterna 

beror huvudsakligen på att projekt inom IT-administrationen senarelades. Utfallet av verksamhetsbidraget 

blev 1,4 milj. euro bättre än budgeterat. 

12 

Social- och hälsovård exklusive specialiserad sjukvård 

Ansvarig: Jukka T Salminen Verksamhetsorgan: Social- och hälsovårdsnämnden 

Ordförande: Eija Grönfors 

1 000 € Budget 2012 Ändringar i 

budgeten 


Verksamhetsområdet för socialoch hälsovård fortsatte att utveckla sin verksamhet på ett långsiktigt och 

kostnadseffektivt vis. Åtgärderna enligt balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin beaktades i verksamhetsområdets 

budgetberedning och de nödvändiga funktionella åtgärderna vidtogs. För att balansera 

upp ekonomin bereddes bl.a. justering av klientkriterier, senareläggande av investeringar, uppbromsning av 

ökningarna i antalet anställda, reformer i sättet att ordna service och i själva servicestrukturen samt utvecklingsåtgärder 

som ökar produktiviteten. 

Inom verksamhetsområdet för socialoch hälsovård uppgjordes en servicestrategi, med vars hjälp gemensamma 

riktlinjer för hela verksamhetsområdet skapades för att optimera sätten för att ordna service och 

som stöd för de lösningar som rör organisationens strukturella utveckling (socialoch hälsovårdsnämnden 

11.6.2012). De överenskomna åtgärderna bereddes för att bli beaktade i ekonomiplanen 2013–2016. 

I slutet av år 2012 genomfördes en omfattande enkät om klienttillfredsställelsen vid över 100 verksamhetsställen. 

Balanserings- och skuldprogrammet påverkade inte klienternas tillfredsställelse eftersom skolvitsordet 

var 9-. 

Serviceproduktionen i HNS (NordDRG-produkter och besöksprodukter) ökade med 3 procent i jämförelse 

med året innan. De s.k. vårddagsprodukterna som nästan helt och hållet består av psykiatriska klinikens serviceproduktion, 

minskade från året innan med 5,9 procent. Under årets sista dag fanns det 51 personer som 

hade varit i avdelningsköerna i mer än sex månaders tid. Antalet dröjsmålsdagar vid förflyttning som fakturerats 

inom somatisk vård var 182 medan antalet inom psykiatrin var 431 stycken. Tack vare funktionella 

vårdkedjor var Vandas dröjsmålsavgifter runt en tiondedel av motsvarande i de övriga av huvudstadsregionens 

stora kommuner. 

I hälsoservicens mottagningsverksamhet övergick man till en modell med tre resultatenheter som leds av 

hälsoservicechefer. Totala mängden mottagnings- och vårdbesök steg något jämfört med år 2011. Under 

2012 minskade antalet läkarbesök med 3,5 procent från året innan. Bakgrunden till det minskade antalet 

läkarbesök berodde på de alltmer komplexa problem som förekommer hos listade patienter och de längre 

besökstider som behövs vid kroniska sjukdomar för att undvika upprepade besök och för att möjliggöra fortsatt 

vård vid sjukskötarmottagningen. Väntetiden för listade patienter till icke-brådskande vård hos läkare 

var i december i medeltal 27 dygn medan motsvarande var 58 dygn för patienter som inte är listade. Vårdgarantin 

på tre månader förverkligades. Man fortsatte att utveckla listningsmodellen genom att utöka listornas 

omfattning med 30 procent mot slutet av året. Till dagpoliklinikernas mottagning fick 66,5 procent av 

patienterna komma på under en timme. Den genomsnittliga väntetiden på dagpolikliniken till mottagning hos 

91 

Budgeten efter 

ändringarna 

Utfall Överskridning/ 


Inkomster 57 800 4 472 62 272 61 273 999 

Utgifter -377 900 -8 694 -386 593 -380 077 -6 516 

Verksamhetsbidrag -320 100 -4 222 -324 321 -318 804 -5 518


hälsocentralläkare var 30 minuter i december 2012. Väntetiden varierar emellertid beroende på hälsostation 

och om det förekom en anstormning av patienter. 

Servicen vid hälsostationen i Håkansböle producerades av Attendo OY och väntetiderna föll inom avtalsramarna. 

Mängden besök hos läkare ökade från året innan med 45,7 procent. 

Affärsverket för mun- och tandhälsa uppfyllde förpliktelserna i vårdgarantin och mängden viktade åtgärder 

ökade från föregående år med 1,3 procent. 

Mängden läkarbesök vid hälsocentralsjouren som produceras av Attendo Oy ökade från året innan med 10 

procent exklusive tilläggskostnader från 36 263 besök (år 2011) till 39 745 läkarbesök (år 2012). Avtalet är 

uppgjort enligt fixerade kostnader. 

Inom familjeservicen ökade antalet barnskyddsanmälningar (7 986 anmälningar) från året innan med runt 

12 procent. Antalet klienter inom barnskyddets öppenvårdstjänster (4 267 barn) ökade från året innan med 

runt en halv procentenhet till 9,59 procent av alla 0–17 år. Under året var 710 olika barn placerad utom 

hemmet, vilket är 12 barn fler än ett år tidigare. Inom familjevården har verksamheten med mottagning i 

familjer för små barn samt placeringen i närståendenätverk utvecklats. Vårddygnen inom verksamheten för 

mottagning i familj ökade från året innan med motsvarande tio vårdplatser på helårsbasis (6 824 vårddygn, 

19 helårsplatser) och placeringarna i närståendenätverk med 6 helårsplatser (14 549 dygn, 40 helårsplatser). 

Dessutom ökade den övriga fosterfamiljeverksamheten i viss mån. 

Under år 2012 omfattades i genomsnitt 10 265 personer varje månad av utkomststöd. Sammanlagt 10 procent 

av alla Vandabor fick någon form av utkomststöd under året. Antalet hushåll som får utkomststöd 

ökade från året innan med 2,5 procent, men kostnaderna ökade med 12 procent, vilket beror på den ensamförsörjarförhöjning 

som gjordes i början av 2012 samt andra förhöjningar på riksnivå. Under hösten förlängdes 

tiderna för behandling av utkomststöd på grund av att arbetsförhållanden för visstidsanställda upphörde. 

Inom äldre- och handikappservicen centraliserades beslutsfattandet om färdtjänst till handikappservicen med 

målsättningen att bl.a. få fram nya former för att ordna färdtjänst på som är mer hållbara än vad som nu är 

fallet. Antalet resor i enlighet med socialvårdslagen ökade med 11 000 resor till 39 204 resor, men i motsvarande 

mån minskade antalet resor i enlighet med lag om service och stöd på grund av handikapp med 8000 

resor till 325 433 resor. Stadens handikappolitiska program godkändes i stadsstyrelsen i december 2012. Boendeservicen 

för utvecklingsstörda har genomgått trimning i enlighet med boendeprogrammet. I boendeservicen 

för utvecklingsstörda har andelen assisterat boende mer än fördubblats under de senaste två åren och 

uppgick till 15,7 procent i slutet av året. 

Social- och hälsovårdsnämnden godkände i oktober nya kriterier för närståendevård som träder i kraft från 

och med början av år 2013. 

Planeringen av en enhet för effektiverad hemvård fortsattes. Inom hemvården genomfördes ett analys- och 

effektiveringsprojekt för verksamheten. Som en följd av åtgärderna för att utveckla hemvården ökade hemvårdsbesöken 

med 10,5 procent från föregående år. Under 2012 fick 3 075 klienter del av hemvårdens tjänster, 

det sammanlagda antalet besök uppgick totalt till över 611 000. 

Hur verksamhetsområdets mål och produktivitetsprojekt utfallit 

Verksamhetsområdet för socialoch hälsovård genomförde de uppställda målen till huvuddelen. Det äldrepolitiska 

programmet verkställdes i servicelöftesarbetsgrupperna på stadsnivå och andelen personer som fyllt 

75 år och bor i sitt eget hem fortsatte att öka, även om målnivån på 92 procent fortfarande underskreds i 

viss mån. Det för hela staden gemensamma målet att stävja klientökningen inom barnskyddet lyckades bara 

delvis. Trots de verksamhetsmodeller för förebyggande arbete som utvecklats inom olika verksamhetsområden 

fortsatte antalet klienter inom barnskyddets öppenvårdstjänster samt andelen barn och unga som placeras 

utom hemmet öka ytterligare jämfört med året innan. 

Verksamhetsområdet fortsatte processen med att utveckla långsiktiga produktivitetsåtgärder. Social- och 

hälsovårdsväsendet deltog aktivt i samarbetet för att upphandla ett gemensamt patientdatasystem för kommunerna 

inom HUCS-området och HNS. 

E-tjänsterna utvecklades: bl.a. tog man eRecept i bruk och ibruktagandet av elektronisk tidsbokning och distansvård 

via videoförbindelse bereddes för vissa bestämda serviceformers del. 

92


Konkurrensutsättningshandlingarna för dataarkivet bereddes, men upphandlingen avbröts i och med nedskärningarna 

i anslagen för IT-administrationens del. 

En produktbok som systematiskt presenterar verksamhetsområdets serviceproduktion bereddes. Produktboken 

stöder bl.a. processen för att utveckla datsystemen, informationen och kostnadskalkyleringen. Användningen 

av servicesedlar utökades till sammanlagt fem servicesedlar och möjligheterna till nya former av servicesedlar 

utreddes fortsättningsvis. 


Utgifterna för socialoch hälsovårdens verksamhetsområde år 2012 var 573,3 miljoner euro medan inkomsterna 

var 61,5 miljoner euro. 

Serviceproduktionen inom verksamhetsområdet för socialoch hälsovård 

Utgifterna för socialoch hälsovårdens egen serviceproduktion år 2012 uppgick till 332,5 miljoner euro medan 

inkomsterna uppgick till 36,5 miljoner euro. Utgifterna för egen serviceproduktion underskred det ursprungliga 

budgetanslaget med 3,0 milj. euro (0,9 %) medan inkomsternas utfall ökade med 0,9 milj. euro 

(2,5 %). Resultatet (driftskostnaderna netto) blev 4,0 milj. euro bättre än det ursprungliga anslaget. 

Stadsfullmäktige höjde 17.12.2012 anslaget för socialoch hälsovårdsväsendets egen verksamhet med 1,6 

miljoner euro och inkomstanslaget med 0,6 miljoner euro. Det slutliga anslaget underskreds för utgifternas 

del med 4,8 milj. euro (1,4 %) och för inkomsternas del med 0,5 milj. euro (1,5 %). 

Utkomststöd 

År 2012 var utgifterna för utkomststöd 46,2 milj. euro och inkomsterna 23,3 milj. euro. Utgifterna överskred 

det ursprungliga budgetanslaget med 3,8 milj. euro och inkomsterna med 1,1 milj. euro. Resultatet (driftskostnaderna 

netto) var 2,7 milj. euro svagare än det ursprungliga anslaget. På basis av utfallsprognosen 

höjde stadsfullmäktige 17.12.2012 utgiftsanslaget med 5,0 milj. euro och inkomstanslaget med 2,0 milj. 

euro. Det slutliga anslaget underskreds för utgifternas del med 1,2 milj. euro och för inkomsternas del med 

1,1 milj. euro. 

Den specialiserade sjukvården 

Den specialiserade sjukvårdens utgifter år 2012 uppgick till 193,2 miljoner euro. Utgifterna överskred det ursprungliga 

anslaget med 2,5 miljoner euro. Stadsfullmäktige höjde 17.12.2012 inkomst- och utgiftsanslaget 

för den specialiserade sjukvården med 0,2 miljoner euro. Det slutliga anslaget överskreds för utgifternas del 

med 2,3 miljoner euro medan inkomsterna förverkligades som planerat. 

Projektet Kaste/Sinnets nyckel 

Verksamhetsområdet fortsatte år 2012 att administrera projektet Sinnets nyckel (Mielen avain) som inleddes 

2010 och omfattar hela södra Finland och finansieras inom ramen för socialoch hälsovårdsministeriets 

Kaste-program. Stadsfullmäktige höjde 17.12.2012 både inkomst- och utgiftsanslagen inom socialoch hälsovårdsväsendet 

med 1,9 milj. euro för administrationen av projektet. Det slutliga utgiftsanslaget för administrationen 

av Kasteprojektet underskreds med 0,5 milj. euro och inkomstanslaget med 0,4 milj. euro. 

12 10 

Ekonomi- och förvaltningsservice 


budgeten 

Inkomster 165 0 165 115 50 

Utgifter -5 994 1 052 -4 942 -4 663 -279 

Verksamhetsbidrag -5 829 1 052 -4 777 -4 548 -229 

I tabellen ingår både ekonomi- och förvaltningsservicen och socialoch hälsovårdsnämnden 

93 


ändringarna 


underskridning



Ekonomi- och förvaltningsservicen producerade ekonomi- och förvaltningstjänster för verksamhetsområdet 

centraliserat samt deltog i projekt på stadsnivå. Verksamhetsåret präglades av stram hushållning och processer 

för att utveckla åtgärder som höjer produktiviteten. 

Resultatområdet beredde verksamhetsområdets andel av Vandas balanserings- och skuldprogram för ekonomin, 

besluten i enlighet med detta inkluderades i verksamhetsområdets ekonomiplan. Resultatområdet 

har hela året fortsatt att stödja åtgärder för att verkställa programmet. 

Genom samordning av resultatområdet färdigställdes en produktifiering som omfattar hela verksamhetsområdet 

och verksamhetsområdets produktbok. Produktboken används för de behov som följer på ledarskapsutvecklingen, 

utvecklingen av olika lösningar för datasystemen, kostnadskalkyleringen och informationen om 

servicen. 

Resultatområdet deltog på olika vis i upphandlingssamarbetet kring den för socialvården, primärhälsovården 

och den specialiserade sjukvården gemensamma klientdatasystemservicen (APOTTI). Särskilt högprioriterat 

område med avseende på datasystemen var utvecklingen av e-tjänster på basis av den uppgjorda planen. 

De viktigaste verkställda projekten är förverkligandet av recept i elektronisk form, dvs. eRecept, samt funktionen 

med elektronisk tidsbokning och distansvård som sker via videoförbindelse inom vissa bestämda former 

av service. Inom dokumentförvaltningen bereddes ibruktagandet av dokumentförvaltningssystemet 

ASTA. Dessutom deltog man i datasystemprojektet för köptjänster och servicesdlar som är gemensamt för 

flera kommuner. 

Resultatområdet koordinerar ett projekt för förkommersiell upphandling, Silver (Supporting Independent 

Living for the Elderly), vilket verkställs i samarbete med äldre- och handikappservicen. I projektet deltar flera 

organisationer från Finland och andra länder. Genom projektet utvecklas både äldreservicen och upphandlingsfunktionen. 

En enkät om kundtillfredsställelse som rörde hela verksamhetsområdet genomfördes och anvisningarna för 

verksamhetsområdets kundresponssystem uppdaterades. Beskrivningen av ekonomi- och förvaltningsservicens 

ledningssystem uppdaterades och utvärderades på åtgärd av KPMG. Dessutom samordnades verksamhetsområdets 

Caf-självvärderingar och verksamhetsområdets huvudprocesser uppdaterades. 

Inom verksamhetsområdet grundades en koordinationsgrupp för forsknings- och utvecklingsverksamheten 

med namnet Tutke för att samordna den forsknings- och utvecklingsverksamhet som utförs inom verksamhetsområdet, 

liksom den som är inriktad på verksamhetsområdet. Ytterligare grundades dessutom en etisk 

arbetsgrupp som tar ställning till forskningsplaners etiskhet. Processen för att öka koherensen mellan olika 

former av praxis inom verksamhetsområdet inleddes utgående från följande temaområden; information, 

kundprocesser, prestation och kompetens. 

I arbetet med att bereda beslut tog man i enlighet med Kommunförbundets rekommendationer i bruk en 

modell för utvärdering av förhandsverkningar, denna användes vid bedömningen av de viktigaste besluten i 

driftsplanen för år 2013. För välfärdsrapporteringens del inleddes arbetet med att sammanställa en elektronisk 

välfärdsrapport på stadsnivå, denna verkställs i större omfattning en gång under varje fullmäktigeperiod 

och i mer koncis form varje år. 

Vanda har förklarat sig som en rökfri kommun. För att främja rökfrihetsarbetet sammanställdes en åtgärdsplan 

tillsammans med kommunerna i huvudstadsregionen. 

Helt i enlighet med målen minskade mängden sjukfrånvaro inom verksamhetsområdet något från året innan. 

Personalens fysiska välbefinnande stöddes genom projektet Watti. Genom omplaceringar av hälsoskäl bytte 

sju arbetstagare till nya arbetsuppgifter. 

Chefsarbetet stöddes genom utbildning och coachning samt genom att man tog i bruk ett introduktionsprogram 

för att trygga yrkeskunnandet i personal-, ekonomi- och förvaltningsärenden. Antalet utbildningsdagar 

för hela verksamhetsområdets personal uppgick till 10 300 stycken under året. 

Innehållet i verksamhetsområdes vakansregister uppdaterades till behövliga delar och på samma gång uppdaterades 

vakansernas kompetensvillkor. 

94


Med tanke på förebyggande rekrytering utökades samarbetet med Varia och Laurea medan samarbete med 

Metropolia inleddes. Dessutom ordnades ett eget rekryteringsjippo i Flamingo och deltogs det i TEcentralens 

rekryteringsevenemang, i läkardagarna samt i rekryteringsevenemanget Mamu. 


Resultatområdets utgifter år 2012 uppgick till 4,6 milj. euro och inkomsterna till 0,2 milj. euro. Utgifterna 

underskred det ursprungliga budgetanslaget med 1,4 milj. euro och inkomsterna med 0,1 milj. euro. Resultatet 

(driftskostnaderna netto) var 1,3 milj. euro bättre än i den ursprungliga driftsplanen. På basis av utfallsprognosen 

minskades resultatområdets utgiftsanslag med 1,1 milj. euro genom en intern anslagsöverföring 

inom verksamhetsområdet. I relation till det ändrade anslaget underskreds resultatområdets utgifter 

med 0,3 milj. euro. 

I resultatområdets anslag ingick en reservering för oförutsedda utgifter inom verksamhetsområdet. Dessutom 

ingår i resultatområdets utgifter under år 2012 köp av städtjänster som hör till andra resultatområdens 

utgifter. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Behovsindikatorer 

Antalet anställda (1 

Verksamhetsområdets volym 

2 618 2 654 2 595 

Ekonomi- och förvaltningsservicens personalantal 55 54 51 

Reell arbetstid i årsverken för administrativa uppgifter 

Produktivitet och effektivitet 

Andelen personalkostnader för administrativa uppgifter av 

41,0 42,1 41,6 

hela anslaget för verksamhetsområdet 

Personal inom ekonomi- och förvaltningsser- 

0,5 % 0,5 % 0,5 % 

vice/verksamhetsområdets personal 2,1 % 2,0 % 2,0 % 

Personal 

Ekonomi- och förvaltningsservicens personal/antalet che- 

55/2618 54/2654 51/2595 

fer inom verksamhetsområdet 31,4 % 33,1 % 27,7 % 

Personal 55/175 54/163 51/184 

1) omfattar den ordinarie och visstidsanställda personalen, förutom affärsverket för mun- och tandhälsa. 

12 20 

Den specialiserade sjukvården 


budgeten 


Specialsjukvårdstjänsterna i Vanda producerades nästan helt av samkommunen HNS. Om specialsjukvårdens 

serviceproduktion och anslagen avtalades i de kommunala förhandlingar som fördes 2011. 

HNS serviceproduktion ökade för NordRG- och besöksprodukternas del med närapå 3,0 procent jämfört med 

bokslutet för år 2011. Vårddagsprodukterna minskade med 5,9 procent från året innan. Vårddagsprodukterna 

består nästan helt och hållet av psykiatriska klinikens serviceproduktion. 

95 


ändringarna 



Inkomster 0 228 228 228 0 

Utgifter -190 650 -200 -190 850 -193 179 2 329 

Verksamhetsbidrag -190 650 28 -190 622 -192 951 2 329


Antalet elektiva remisser som skrevs ut på hälsostationerna i Vanda ökade med 0,8 procent jämfört med 

mängden remisser året innan. Om även de remisser som uppgjorts inom den privata sektorn och inom företagshälsovården 

räknas med, uppgick ökningen till 1,7 procent. 

Under år 2012 utfärdades 34 722 elektiva remisser till sjukvårdsområdet HNS och runt 60 procent av dessa 

utfärdades vid en hälsocentral. En stor del av remisserna är interna remisser inom HNS som behövs när en 

patient överförs till vård inom ett annat specialområde. Dessa remisser ingår inte i ovan nämnda siffror. Av 

de remisser som utfärdats vid hälsocentral vårdades 2 936 vid hälsocentral i form av expertkonsultationer 

utan att patienten överfördes till den specialiserade sjukvården. 

Antalet jourprodukter inom den specialiserade sjukvården minskade med 1,9 procent jämfört med utfallet 

2011. 

Antalet patienter som i avdelningsköerna väntat i över 6 månaders tid uppgick till 51 stycken (tvärsnitt 

31.12.2012), av dessa köade 10 till kirurgi och 36 till specialområdet ögonsjukdomar. 

Antalet dröjsmålsdagar vid förflyttning som fakturerats inom somatisk vård var 182 medan antalet inom psykiatrin 

var 431 stycken. Tack vare funktionella vårdkedjor var Vandas dröjsmålsavgifter runt en tiondedel av 

motsvarande i de övriga av huvudstadsregionens stora kommuner. 


De totala utgifterna för specialsjukvården uppgick år 2012 till ca 193,2 milj. euro. Utöver HNS serviceavtal 

utgörs utgifterna i specialsjukvården av HNS pensionsförpliktelser (5,7 milj. euro), faktureringen för HNS 

fördröjningsdagar (0,2 milj.euro), systemet med ansvariga läkare inom den prehospitala akutsjukvården (0,2 

milj. euro), helikopterakutvård (0,2 milj. euro), giftinformationscentralen (0,050 milj. euro) samt psykiatrins 

rehabiliteringstjänster (0,2 milj. euro). 

Kostnaderna för HNS serviceproduktion uppgick för Vandas del till ca 186,7 miljoner euro under år 2012 

varav närmare 1,8 miljoner euro är utjämning för dyr vård, 0,2 miljoner euro är faktureringar för dröjsmålsdagar 

vid överflyttningar och 0,65 miljoner euro är faktureringar för hemsjukvård för barn med specialbehov. 

Utgifterna överskred driftsplanens ursprungliga anslag med 2,5 milj. euro. Stadsfullmäktige höjde 

17.12.2012 inkomst- och utgiftsanslaget för den specialiserade sjukvården med 0,2 miljoner euro. Det slutliga 

anslaget överskreds för utgifternas del med 2,3 miljoner euro medan inkomsterna förverkligades som 

planerat. 

96


Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 1) 

BS 2012 


Prevalensindex (Vanda) 2) 

70 70 - 

Befolkningen 31.12 202 991 204 671 205 312 

Personer som fyllt 75 år 31.12 

Verksamhetens volym 

9 342 9 890 9 893 

Vårdperioder (NordDGR) totalt vid årets slut 74 082 74 158* 75 850 

Besök vid årets slut 215 544 214 700* 222 221 

Vårddagar vid årets slut 

Kvalitet och effekt 

36 825 35 698* 34 664 

Alla i kö per 31.12 1 912 2 220* 2 222 

Personer som köat över 6 mån. 31.12 20 53* 51 

I kö till barnpsykiatrin i över 3 mån. 31.12 0 0* 0 

I kö till ungdomspsykiatrin i över 3 mån. 31.12 0 0* 0 

Överbeläggningsdagar 31.12 


2 023 2 164* 3 124 

Euro/invånare 880 884 909 

Euro/NordDRG-produkt 1 501 1 552 1 510 

1) Förhandlingarna mellan HNS och Vanda var på hälft. 

* PM om samarbete mellan HNS och Vanda omvandlades till en bilaga till pilotavtalet 2012. Den 30 november 

2011 har budgeten för år 2012 funnits att tillgå. 

2) För varje finländsk kommun har med hjälp av FPA:s registeruppgifter uträknats ett indextal som anger 

hur frisk eller sjuk befolkningen är i relation till genomsnittet för hela landet (=100). 

12 30 

Hälsovårdens tjänster 


budgeten 


Inom mottagningsverksamheten tog man från årsskiftet i bruk ett ledningssystem under ledning av chefer 

som utgår från tre resultatenheter (västra, östra och norra Vandas hälsostationsresultatenheter). Totala 

mängden mottagnings- och vårdbesök steg något jämfört med året innan 1 . Under 2012 minskade antalet 

läkarbesök med 3,5 procent jämfört med år 2011. Bakgrunden till det minskade antalet läkarbesök berodde 

på de alltmer komplexa problem som förekommer hos listade patienter och de längre besökstider som behövs 

vid kroniska sjukdomar för att undvika upprepade besök och möjliggöra fortsatt vård vid sjukskötarmottagningen. 

Arbetsmodellen med läkar-skötarteam utvecklades vidare. Läkarbristen på hälsostationerna var 10–20 procent 

beroende på hälsostation, bristen upphjälptes genom inhyrd läkararbetskraft. 

Väntetiderna till läkarmottagningarna överskred fortsättningsvis målnivån. De listade patienterna (patienter 

för vars räkning en egen läkare utsetts med en kronisk sjukdom eller ålder som motivering) fick icke brådskande 

tid till mottagning inom 1–4 veckor och de icke listade patienterna fick icke brådskande tid till mottagning 

inom 5–9 veckor. Listornas omfattning ökades i september–oktober enligt plan med 30 %, varvid listan 

1 Den exakta ökningsprocenten kan inte fastställas eftersom statistikföringen ändrades. 

97 


ändringarna 



Inkomster 5 496 1 900 7 396 6 871 525 

Utgifter -71 009 -1 907 -72 916 -72 150 -765 

Verksamhetsbidrag -65 513 -7 -65 520 -65 279 -240


för en läkare som jobbar heltid växte till 455 patienter. I slutet av år 2012 hade 18 procent av Vandas befolkning 

listats. För det förebyggande arbetet användes på hälsostationerna ca 16 läkares kalkylmässiga arbetsinsats. 

Dagpoliklinikerna är fortsättningsvis överbelastade, men man lyckades korta ner kötiderna. Till 

läkarmottagning vid dagpoliklinik kom 66,5 % av patienterna inom en timme. 

Medeltalet av svarsprocenten för besvarade telefonsamtal var 64,4 %. I genomsnitt besvarades telefonsamtal 

på 4 minuter och uppringning tillbaka gjordes alltid då begäran om återuppringning lämnats. 

Servicen vid hälsostationen i Håkansböle producerades av Attendo Oy från början av året. Väntetiderna till 

läkarmottagning har stämt överens med avtalet, dvs. uppgått till 1–2 veckor i snitt. Antalet läkarbesök vid 

hälsostationen i Håkansböle ökade med 25,7 procent från nivån år 2010 och 45,7 procent från nivån år 

2011. Omsättningen i vårdpersonalen överskred den kvalitetsnivå som man kommit överens om i avtalet, 

varför Attendo Oy fick betala 40 000 euro i avtalsböter. För att betala av på avtalsböterna inledde Attendo 

Oy genomförandet av 250 läkarbesök i september för invånarna i norra och mellersta Vanda. 

Recept i elektronisk form (eRecept) togs i bruk inom hela staden i april, projektet utföll väl. I december uppgick 

de elektroniska recepten till 77,1 procent av alla utskrivna recept. Under hösten bereddes igångsättandet 

av elektronisk tidsbokning från början av år 2013. 

Över mottagningsverksamheten anfördes 5 klagomål (motsvarande siffra under år 2011 var 3 st.) medan 

antalet anmärkningar var 28 (16 stycken under 2011). Inga patientskadeanmälningar gjordes. Under höstens 

lopp hade alla hälsostationer anläggningar för kundrespons med namnet Happy or Not i bruk. Enligt 

rapporteringen var servicen på mottagningarna i huvudsak bra, men för dagpoliklinikernas del var responsen 

helt tydligt sämre. Den spontana responsen rörde i första hand de långa kötiderna till dagpoliklinerna. I oktober 

gjordes en omfattande enkät om kundtillfredsställelsen och resultaten av denna var utomordentliga. 

Serviceproduktionen vid resultatenheten för rehabiliteringsarbete (medicinsk rehabilitering, fysioterapi och 

hjälpmedel, ergoterapi, talterapi, näringsterapi) förverkligades på samma nivå som under det föregående 

året; antalet direkta terapibesök minskade något, men i motsvarande mån ökade antalet vårdsamtal. Inom 

resultatenheten utvecklades nya effektiva operativa modeller för att få klienterna och anhöriga engagerade i 

rehabiliteringsprocessen. Satsningar gjordes när det gäller kronikers och handikappades möjligheter att reda 

sig i hemmet genom terapi- och hjälpmedelstjänster samt genom utbildning av samarbetspartners. 

Resultatenheten för mentalvårdstjänster svarade för administrationen av projektet Sinnets nyckel inom det 

nationella Kasteprogrammet samt förverkligandet av delprojektet i Vanda. Resultatenheten beredde den 

fortsatta finansieringen av Kaste II-programmet för projektet Sinnets nyckel. Enheten samordnar ordnandet 

av hälsokontroller för arbetslösa och dessa granskningar upphandlades av affärsverket Företagshälsan. Referensgrupper 

för långtidssjuka under namnet Arkeen voimaa (Kraft i vardagen) genomfördes vid två hälsostationer 

och verksamheten organiserades i Vanda. Resultatenheten har deltagit i uppföljningen, utvärderingen 

och effektiveringen av processerna i mentalvårdsarbetet och missbrukarvården i Vanda samt deltagit 

i flera nationella arbetsgrupper inom mentalvårdsarbetet och missbrukarvården. 

Hälsocentraljourens tjänster producerades av Attendo Oy. Vid jouren verkade också en tillnyktringsstation 

och en poliklinik för benbrott. Antalet läkarbesök ökade med 10 procent jämfört med föregående år och antalet 

producerade besök uppgick till 39 745 stycken. Väntetiden till läkarmottagningen var maximalt 3 timmar 

(genomfördes till 96,8 %) och för barn (0–6 år) var motsvarande väntetid två timmar. Antalet klagomål 

på jourverksamheten som inlämnades var 6 stycken (motsvarande antal år 2011 var 4 stycken). 

Affärsverket för mun- och tandhälsa producerade den munhälsovårdsservice som socialoch hälsovårdsnämnden 

definierat och beställt med beaktande av bestämmelserna i lagstiftningen och kommuninvånarnas 

behov. Vårdgarantiförpliktelserna kunde uppfyllas. Affärsverket producerade 405 114 prioriterade åtgärder 

(servicebeställning 411 096), ökningen var 1,3 procent från föregående år). 


Resultatområdets utgifter år 2012 uppgick till 72,2 milj. euro och inkomsterna till 6,9 milj. euro. Utgifterna i 

relation till resultatområdets ursprungliga driftsplan överskreds med 0,2 milj. euro, exklusive kostnaderna för 

Kaste-projektets administration, medan inkomsterna underskreds med 0,1 milj. euro. Stadsfullmäktige höjde 

17.12.2012 inkomst- och utgiftsanslagen för resultatområdet med 1,9 milj. euro vad gäller utgifterna för att 

administrera projektet Sinnets nyckel som genomförs inom södra Finlands område och finansieras inom 

98


ramen för socialoch hälsovårdsministeriets Kaste-program. Det slutliga utgiftsanslaget för administrationen 

av Kasteprojektet underskreds med 0,5 milj. euro och inkomstanslaget med 0,4 milj. euro. 

I relation till resultatområdets slutliga anslag underskreds utgifterna med 0,8 miljoner euro och inkomsterna 

med 0,5 miljoner euro. Resultatet (nettoverksamhetskostnader) blev 0,2 miljoner euro bättre än det slutliga 

anslaget. 

Faktureringen för Affärsverket för mun- och tandhälsas serviceproduktion var 14,9 miljoner euro (reserveringen 

i driftsplanen 15,1 miljoner euro). Kostnaderna för serviceupphandlingar (0,6 milj. euro) av den specialiserade 

tandvårdsenheten (PKS-Sehyk) erlades till Affärsverket för mun- och tandhälsa i form av understöd. 

Dessutom allokerades 0,2 milj. euro som understöd till affärsverket för att täcka ökningen i kostnaderna 

för externa faktureringar. 

99


Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


Prevalensindex (Vanda) 1) 

70 70 - 

Befolkningen 31.12 202 991 204 671 205 312 



Hälsostationsverksamhet 

9 342 9 890 9 893 

- läkarbesök 2) 

193 750 219 500 186 956 

- sjukskötarbesök 3) 

Jourverksamhet 

190 745 206 000 156 104 

- läkarbesök 36 263 38 500 39 745 

- besök hos sjukskötare 47 303 22 000 28 894 

Rehabiliteringsverksamhet totalt 75 364 74 000 74 222 

- terapibesök 62 982 64 000 60 989 

- terapi som köptjänst 


12 382 10 000 13 233 

Andelen besökare på mottagningarna av hela befolkningen 

(total täckning) 4) 

52 uppskattning 51 

55–58 

Listningsandel av befolkningen % 17 18 18 

Andel av befolkningen som besökt läkare (täckning) 5) 

48 51 41 

Andelen besök vid akutmottagning % av alla läkarbesök 

Väntetid till läkare inom jourverksamheten, under 3 tim. i 

14 15 17 

% 


Euro/invånare 

99,4 100 96,8 

hälsostationsverksamhet och jour 186,97 197,26 191,18 

rehabilitering (rehabilitering för veteraner ingår inte) 

Euro/besök 

38,86 38,31 37,61 

läkarbesök inom hälsostationsverksamheten 100,83 79,39 109,63 

Sjukskötarbesök inom hälsostationsverksamheten 

Personal 

Årsverken 

38,42 34,41 49,26 

- läkare (mottagning) 83 81 78 

- sjukskötare (mottagning) 91 86 86 

- terapeuter (rehabilitering) 69 68 67 

Beställning av tjänster inom munhälsovården 

Antalet SFA 10 -åtgärder 400 279 390 311 405 114 

Priset på SFA 10-åtgärder, tusen euro 14 812 15 108 14 888 

Uppföljning av vårdgarantin, antal i kö över 6 månader 0 0 0 

1) För varje finländsk kommun har med hjälp av FPA:s registeruppgifter uträknats ett indextal som 

anger hur frisk eller sjuk befolkningen är i relation till genomsnittet för hela landet (=100). 

2) Talet innefattar inte läkarbesöken inom rådgivnings-, skol- och studenthälsovården, dessa uppgick till 

20 302 år 2012. 

3) Inkluderar inte vårdkontakter av osjälvständig karaktär inom teamarbetsmodellen, dessa uppgick till 

77 899 under 2012. 

4) Andelen personer av hela befolkningen som använt hälsostationernas tjänster, i denna andel ingår 

t.ex. de som besökt läkar- och sjukskötarmottagningar samt de som emottagit vårdsamtal. 

5) Andel av befolkningen som besöker läkare inom Vanda stads öppna hälsovård. 

100


12 40 

Familjeservicen 


budgeten 


Inom mödra- och barnrådgivningarna permanentades de förnyade hälsogranskningsprogrammen. Utvecklingen 

av samarbetsprocesserna för omfattande hälsogranskningar i samarbete med småbarnsfostran och 

den grundläggande utbildningen fortsattes. Projektarbetare inom hemservicen för barnfamiljer (7 närvårdare) 

arbetade från februari till årets slut. Stödet som helt konkret fördes till hemmen och in i familjernas 

vardag hjälpte familjerna att klara sig vidare och man fortsätter att utnyttja de nya operativa modeller som 

utvecklats inom detta projekt. Från början av året påbörjades inom ramen för projektet Vastaamo användningen 

av en elektronisk servicesedel för klienterna vid rådgivningen och rådgivningens familjearbete. 

Ett halvannat hundratal webbkonferenser styrda av webbkonsulter genomfördes och som ett samarbete 

mellan verksamhetsområdena påbörjades processen med att sammanställa strukturer på stadsnivå för webbarbetet 

som kommer att stärkas från början av år 2013. 

I arbetet vid familje- och ungdomsrådgivningarna effektiverades verksamheten och klientköerna förkortades. 

Processen med att separera familjerådgivningen från det barnpsykiatriska undersöknings-, vård- och 

rehabiliteringsarbetet främjades systematiskt. Skolkuratorerna och skolornas socialhandledare deltog aktivt i 

att utveckla elevvårdsarbetet i samarbete med bildningsväsendet och en gemensam handbok i elevvård blev 

klar hösten 2012. I mottagningstjänsterna för invandrare ökade kundarbetet: antalet möten med klienter 

(13 273) ökade med 13,1 procent från året innan. Vandamodellen för inledande kartläggning i enlighet med 

integreringslagen utvecklades under ledning av samservicebyrån för invandrare (MYP). 

Antalet barnskyddsanmälningar ökade från föregående år med runt 12 procent. Det gjordes sammanlagt 7 

986 anmälningar om totalt 4 373 olika barn och av anmälningarna behandlades 95 procent inom den 

lagstadgade tidsrymden på sju dygn. 160 barn fler än ett år tidigare berördes av anmälningarna. Av utredningarna 

om barnskyddsbehov behandlades 86 procent inom utsatt tid. Antalet brådskande placeringar var 

30 färre än föregående år. 

Antalet nya barn som omhändertas har etablerats på en nivå på runt 100 barn i året. Som alternativ till omhändertagande 

lyckades man placera nästan 50 barn i barnens närståendenätverk. Från början av år 2012 

var kommunens egna placeringsställen fyllda och därför måste man öka användningen av köptjänster. 

Igångsättandet av den nya avdelningens verksamhet vid Bäckby mottagningshem hösten 2012 minskade 

avsevärt användningen av köptjänster för institutionsvård för ungdomar. Man har lyckats rekrytera fosterfamiljer 

och i fosterfamiljevård förverkligades 5 700 dygn fler än året innan. 

I enlighet med programmet för att minska långtidsarbetslösheten inleddes verksamheten vid bostadshuset 

vid Kaveldunsvägen (51 invånare) medan de två andra projekt som ingick i programmet måste avbrytas på 

grund av motstånd från invånare. Strävan är att ersättande altrnativ för dessa projekt ska hittas inom den 

tidtabell som är uppställd för långtidsarbetslöshetsprogrammet. 

Arbetena på att utveckla uppgiftsstrukturerna inom vuxensocialarbetet fortsattes i enlighet med uppgjorda 

piloteringsplaner. Socialstationeras invånarråd inledde sin verksamhet. Antalet hushåll som fick utkomststöd 

var ca 2,5 procent större än året innan, till sin omfattning ökade det utbetalda utkomststödet med runt 12 

procent. 

Upphörandet av visstidsanställdas arbetsförhållanden i slutet av augusti bidrog till att förlänga tiderna för 

behandling av utkomststöd hösten 2012 och angående klienternas klagomål lämnades en utredning till regionförvaltningsverket. 

På basis av influten respons beslutades att inleda ett separat utvecklingsprogram för 

utkomststödet utöver den redan tidigare överens-komna omvandlingen av uppgiftsstrukturen. 

101 


ändringarna 



Inkomster 27 660 2 200 29 860 29 523 337 

Utgifter -138 771 -7 472 -146 243 -143 915 -2 328 



Syftet med reformen som genomförs är att förenhetliga och snabba upp utkomststödets behandlingsprocess 

och förbättra beslutens innehåll. 

Inom medlingen i brott- och tvistemål påbörjades en nyplanering och omorganisation av verksamheten när 

verksamheten 1.1.2013 utvidgades till östra och mellersta Nyland och ett område på 12 kommuner. 

Servicestrukturen inom missbrukarvården har genom ett utvecklingsprogram ändrats så att tyngdvikten 

läggs mera på öppenvård. I A-klinikarbetet inleddes intensivt kursformat kundarbete samt utökades verksamheten 

i grupp i egen regi och den öppna kvarnverksamheten kvällstid genom köpservice. Service som 

erbjuds kvällstid är en ny möjlighet för dem som är i arbetslivet att delta i missbrukarvård. Tack vare en ny 

läkarvakans kunde läkarservice erbjudas även till kunderna vid Koisoranta servicecentral. Överföringen av 

den fortsatta vården för de klienter som genomgår substitutionsvård och är i god vårdbalans till hälsostationerna 

utföll väl. Vårdperioderna i institutionsvård förkortades med hjälp av nya former av service inom 

den öppna vården, bl.a. "kotikatko" (hemavgiftning) och efterrehabilitering samt boendestöd som ges till 

hemmet. Kundkretsen som omfattas av kotikatko och efterrehabilitering har utvidgats till olika åldersgrupper 

och också till barnfamiljer. 


Resultatområdets utgifter år 2012 uppgick till 143,9 milj. euro och inkomsterna till 29,5 milj. euro. I relation 

till den ursprungliga driftsplanen övrskreds resultatområdets utgifter med 5,1 milj. euro medan inkomsterna 

överskreds med 1,9 milj. euro. För utkomststödets del höjde stadsfullmäktige 17.12.2012 inkomtsanslaget 

med 2,0 milj. euro och utgiftsanslaget med 5,0 milj. euro. På basis av utfallsprognosen höjde stadsfullmäktige 

i samma veva utgiftsanslaget för resultatområdet med 2,4 milj. euro och inkomstanslaget med 0,2 milj. 

euro. 

I förhållande till det slutliga anslaget underskreds resultatområdets utgifter med 2,4 miljoner euro och inkomsterna 

med 0,3 miljoner euro beroende på underskridningar i anslagen för utkomststöd, vuxensocialarbetet 

och missbrukarvård, vilka täckte överskridningarna som uppstod i barnskyddets öppenvård och vård 

utom hemmet. Resultatet (verksamhetskostnaderna netto) överskred det slutliga anslaget med 2,0 milj. 

euro. 

Anslaget för utkomststöd underskreds eftersom antalet klienter inte ökat enligt förmodan. Överskridningarna 

i driftsplanen för barnskyddet uppkom genom de köpta tjänsterna inom såväl den öppna vården som i vården 

utom hemmet. Kostnaderna ökade särskilt på grund av att ungdomar placerades i specialenheter. Enligt 

beslut av Högsta förvaltningsdomstolen måste Vanda stad betala ersättningar på ca 1,4 milj. euro till Leppävirta 

kommun för kostnader för omhändertagande och placering av barn i vård utom hemmet. I driftsplanen 

gick det inte att förbereda sig på denna kostnad. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


- antalet födda barn 2 659 2 800 2 604 

- barn som det gjorts barnskyddsanmälan om 4 103 4 100 4 373 

- placerade utom hemmet 698 632 710 

- antal som varit arbetslösa över ett år 2 327 1 800 2 641 

- antalet bostadslösa klienter 


Klienter 

556 540 537 

- förebyggande hälsovård 52 183 54 580 61 158 

- psykosociala tjänster 6 646 7 400 6 668 

- barnskyddets öppenvård 4 042 4 850 4 267 

- barnskyddets vård utom hemmet och eftervård 898 850 973 

- vuxensocialarbete 20 317 19 500 20 805 

- missbrukarservice 2 150 2 300 2 213 

- nya bostäder för långtidsbostadslösa 16 52 52 

- antal långtidsbostadslösa som fått bostad 

Besök inom klientarbetet 

36 54 113 

Psykosociala tjänster 51 572 51 000 57 566 

102


BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

- klientbesök inom psykologtjänster 5 021 5 500 6 213 

- klientbesök inom skolans socialarbete 11 385 10 500 11 659 

- klientbesök inom familje- och ungdomsrådgivningen 10 498 11 000 10 722 

- klientbesök inom samservicen för invandrare 11 735 10 500 13 273 

- antalet gånger socialoch krisjouren blivit kontaktad 12 933 13 500 15 699 

Köpta vårddygn 

- köpta vårddygn inom barnskyddets vård utom hemmet 87 059 79 000 86 135 

- antalet boendeservicedygn inom vuxensocialarbetet 

- antalet dygn i assisterat boende inom vuxensocialarbetet 

64 960 56 000 60 400 

2 

23 343 20 000 35 335 

- antalet dygn i serviceboende inom missbrukarservicen 16 975 14 000 23 423 

- antalet dygn i institutionsvård inom missbrukarservicen 

Bedömning av servicebehovet 

14 034 14 000 11 374 

- utredningar om behovet av barnskydd 1265 1 400 1 782 

- vuxensocialarbetet 3) 

1 340 1 300 1 392 

- missbrukarvård 


961 1 500 969 

- antalet klienter inom rusmedelsservicens öppenvård 1 846 2 030 1 968 

- barn som placerats utom hemmet, 698 710 

i % av alla 0–17 år 

- antal barn som under året placerats i brådskande ord- 

1,58 1,4 1,60 

ning 247 210 

- brådskande placeringar som avslutats under året 

- antal personer som flyttat från boendeservicen för per- 

93 94 

soner inom psykisk rehabilitering till ett eget hem 

- klienter som flyttat från serviceboende till assisterat bo- 

7 6 6 

ende 

- andel personer som fått utkomststöd i 10–12 månader 

under året av det totala antalet personer som får utkomst- 

15 8 5 

stöd 


37,7 % 36,0 % 38,7 % 

Vårddygn inom köptjänster per klient och år 

- vårddygn inom barnskyddets vård utom hemmet 243 248 247 

- barnskyddets vårddygn i familjevård 4 

- boende- och institutionsservicedygn inom vuxensocialar- 

43 % 38 % 46 % 

betet 295 300 296 

- missbrukarservicens boende- och institutionsservicedygn 

Euro/invånare 31.12 

70 70 51 

Barnskydd, euro/person under 18 år 954 1 001 1 070 

Utkomststöd, euro/invånare 

Euro/klient 

203 207 225 

- förebyggande hälsovård 168 168 159 

- psykosociala tjänster 1 144 1 072 1 198 

- öppenvård 2 349 2 297 2 656 

- placering utom hemmet 36 479 39 143 37 284 

- vuxensocialarbete 874 1 066 932 

- missbrukarservice 

Personalens effektiva årsverken 

4 898 5 132 4 857 

- familjeservicen totalt 711 699 761 

1 Nylands arbets- och näringsbyrå, Vanda Vandas sysselsättningsöversikt december 2012 

2 Dygnen inom assisterat boende inkluderar både egenproduktion och köp 

3 Planer och lägesbedömningar 

103


12 60 

Äldre- och handikappservicen 


budgeten 


Verksamheten under år 2012 förverkligades i huvudsak enligt driftsplanen. De strategiska målen för äldreoch 

handikappservicen är ett tryggt och självständigt boende, en balanserad servicestruktur samt att sätten 

att ordna servicen stöder valfrihet samt att verksamheten utgår från klienterna. Under 2012 framhävdes i 

verksamheten också balansen mellan kortsiktiga och långsiktiga ekonomiska tidsperspektiv. Under året bereddes 

åtgärder i enlighet med stadens balanserings- och skuldprogram. Verksamheten utvecklades i enlighet 

med programmet för att utveckla servicestrukturen för äldre och boendeprogrammet för utvecklingsstörda. 

Vandas handikappolitiska program Wampo godkändes i stadsstyrelsen i december. Samordningen av 

Vandas äldrepolitiska program fortsattes. 

Förverkligandet av boendeprogrammet för utvecklingsstörda 2011–2015 inleddes. För dem som bor i assisterat 

boende igångsattes utvärderingar av funktionsförmåga och ändamålsenliga bostäder från och med 

våren 2012. Behovet av bostäder var större än beräknat. Även om förverkligandet har försinkats av fördröjda 

teknik- och personallösningar, har andelen assisterat boende mer än fördubblats jämfört med början 

av år 2011. Beslutsfattandet om färdtjänst centraliserades till handikappservicen från början av året. Antalet 

resor i enlighet med socialvårdslagen ökade med 11 000 resor, medan antalet resor i enlighet med lag om 

service och stöd på grund av handikapp minskade med 8 000 resor. 

Planeringen av en enhet för effektiverad hemvård fortsatte hela året. En verksamhetsmodell som är ägnad 

att förbättra processernas smidighet och spara in på totalkostnaderna igångsätts under våren 2013. Socialoch 

hälsovårdsnämnden beslutade i juni att nya beslut om stöd för närståendevård inte fattas från och med 

1.7.2012 och att inga arvoden utbetalas i den lägsta vårdklassen under november–december. Vidare godkände 

nämnden i oktober nya kriterier för arvodena för närståendevård, dessa träder i kraft 1.1.2013. Under 

hösten bereddes en nedläggning av dagverksamheten i Korso från och med början av år 2013 i enlighet 

med Vandas balanserings- och skuldprogram. 

För omsorgsboendeenheten sammanställdes planer för egenkontroll och de egna verksamhetsenheterna auditerades. 

Planen för operativ modell för korttidsvård inom omsorgsboendet färdigställdes så att den nya 

verksamheten inleds från början av 2013. 

På Kauniala sjukhus togs 30 nya vårdplatser i bruk under året. I slutet av året färdigställdes en enhet för effektiverad 

boendeservice med 24 platser som helt ställdes till Vandabornas förfogande. En utomstående 

konsult beredde under höstens lopp en utredning över Kaunialas verksamhet. Publikationen av rapporten 

och åtgärderna lämnades till år 2013. 

Verksamheten vid medicincentralen överfördes på HNS-apotekets ansvar 1.5.2012. 

I sjukhusverksamheten förverkligades samma nivå på verksamheten som under tidigare år. Med undantag 

för den epidemi förorsakad av norovirus som grasserade på Katrinesjukhuset i början av året kunde man i 

antalet somatiska vårddagar (övriga förutom de som ingår i psykiatrin) undgå fördröjningar som leder till 

överbeläggningsavgifter. 

I all verksamhet som utförs för att utveckla äldre- och handikappservicen beaktas ekonomiska aspekter och 

att verksamheten är effektiv. Ett analys- och produktivitetsprojekt inom hemvårdens verksamhet förverkligades 

och utgående från detta sammanställs ett utvecklingsprogram för kommande år. Ett alternativt förslag 

till den fullständiga externalisering av serviceverksamheten som framförs i Vandas balanserings- och 

skuldprogram bereddes, detta alternativa förslag utgick från en ökning av produktiviteten inom den egna 

104 


ändringarna 



Inkomster 24 479 372 24 851 24 764 87 

Utgifter -162 126 -367 -162 493 -159 348 -3 145 

Verksamhetsbidrag -137 647 5 -137 642 -134 584 -3 058


verksamheten och en ändring av användningsändamålet när det gäller servicehuset vid Kerogränden. Boendeservicen 

för utvecklingsstörda och den effektiverade boendeservicen för åldringar konkurrensutsattes. För 

färdtjänstens del bereddes i enlighet med Vandas balanserings- och skuldprogram justeringar av beslut och 

konkurrensutsättning av färdtjänsten. 


Resultatområdets utgifter år 2012 uppgick till 159,3 milj. euro och inkomsterna till 24,8 milj. euro. I relation 

till den ursprungliga driftsplanen underskreds resultatområdets utgifter med 2,8 milj. euro medan inkomsterna 

överskreds med 0,3 milj. euro. På basis av utfallsprognosen höjde stadsfullmäktige 17.12.2012 utgiftsanslaget 

för resultatområdet med 0,4 milj. euro och inkomstanslaget med 0,4 milj. euro. 

I relation till resultatområdets slutliga anslag underskreds resultatområdets utgifter med 3,1 milj. euro och 

inkomsterna med 0,1 miljon euro. Resultatet (verksamhetskostnaderna netto) visade ett plus på 3,1 milj. 

euro jämfört med den ändrade driftsplanen. 

Underskridningen i utgifter uppstod främst i servicen inom omsorgsboendet. 

105


Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

ÄLDRESERVICEN 


Befolkning 31.12 202 991 204 186 205 312 



9 342 9 938 9 893 

Klienter i hemvård totalt (hemvård + servicehus) 3 988 4 100 3 975 

Hemvårdsbesök 552 941 585 000 611 137 

Vårdplatser omsorgstjänster 1 066 1 083 1 084 

Avslutade vårdperioder (sjukhustjänster) 2 985 3 200 2 964 

Klienter inom stödet för närståendevård 


850 870 848 

Andel 75+-åringar som bor hemma 

Inom regelbunden hemvård 

91,8 % 92,0 % 91,9 % 

75 år fyllda/75+ befolkning, 31.12 8,8 % 9,0 % 9,0 % 

Andelen institutionsvård för 75+-åringar 3,0 % 3,0 % 3,1 % 

Specialiserad sjukvård 75+ vårdperioder 

Polyfarmaci 9+ medicin(RAI 2/2012 ålderdomshem 44%) 

3 384 3 900 3 571 

Tjäderhemmet 47 % 40 % 37 % 

Myrans 38 % 40 % 41 % 

Simons 


48 % 40 % 49 % 

Euro/hemvårdsbesök, hem 39 36 38 

Euro/hemvårdsbesök, servicehus 

Ålderdomshem och effektiverad boendeservice 

24 22 25 

Euro/vårddygn 138 138 140 

Euro / 75+-befolkningen 

Hälsocentralssjukhus 

5 624 5 761 5 585 

Euro/vårdperiod 6 726 7 333 7 169 

Euro/75+-befolkningen 2 302 2 450 2 148 

Vårdperiod/sjukhusplats 

HANDIKAPPSERVICEN 

14,8 14,6 14,3 


Befolkningen 31.12 202 991 204 186 205 312 

Personer som omfattas av specialomsorgen, totalt 769 760 792 


Klienter totalt 

Färdtjänst (HsL) 3 671 3 700 3 633 

Personliga assistenter 402 365 460 

Boendeservice enligt HsL 98 65 94 

Boendeservice för utvecklingsstörda 288 400 312 

Prestationer 

Färdtjänstresor (HsL) 335 104 350 000 325 433 

Dygn inom boendeservicen för utvecklingsstörda 101 262 98 400 106 444 

Boendeservicedygn enligt HsL 30 433 23 725 30 614 


Antal personer med assisterat boende inom boendeservicen 

12,9 % 6,0 % 15,7 % 


Euro/klient inom specialomsorgen 31 937 34 500 32 902 

Euro/vårddygn i specialvården 131 144 139 

Euro/boendeservicedygn enligt HsL 135 142 143 

106


12 13 

Affärsverket för mun- och tandhälsa 

1 000 € Budgeten 

2012 

Ändringar 

i budgeten 

107 

Budgeten 

efter ändringarna 



Omsättning 19 909 0 19 909 20 243 -334 

Övriga rörelseintäkter 600 0 600 1 222 -622 

Material och tjänster -4 735 0 -4 735 -5 820 1 085 

Personalkostnader -14 034 0 -14 034 -14 483 449 

Avskrivningar och värdeminskningar -269 0 -269 -273 4 

Övriga rörelsekostnader -1 124 0 -1 124 -1 243 119 

Rörelseöverskott (-underskott) 347 0 347 -354 701 

Övriga finansiella intäkter 0 0 0 5 -5 

Räntekostnader som betalats till 

-159 0 -159 -159 0 

kommunen 

Ersättning för grundkapitalet -68 0 -68 -68 0 


Överskott (underskott) före re- 

-227 0 -227 -223 -5 

server 

Ökning(-) eller minskning (+) av 

120 0 120 -577 697 

frivilliga reserver 0 0 0 0 0 

Räkenskapsperiodens överskott 

(underskott) 

120 0 120 -577 697 


Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda har som verksamhetsmål att producera munhälsovårdstjänster 

för Vanda stad. Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda har till uppgift att i enlighet med serviceavtalet 

om munhälsovårdstjänster producera de mun- och tandvårdstjänster där staden enligt folkhälsolagen och 

övrig lagstiftning svarar för att tjänsterna ordnas. 

Antalet ordinarie anställda var 262 i slutet av 2012. Personalkostnaderna uppgick till 14,48 miljoner euro. 

Efterfrågan på munhälsovårdens tjänster var fortsättningsvis stor under 2012. Det förekom en viss minskning 

i antalet patienter som sökte sig till icke brådskande vård jämfört med tidigare år. Mängderna prestationer, 

patientinkomster och klienter ökade i jämförelse med året innan. Under året gavs service till 67 821 

klienter. Serviceavtalet underskreds i pengar räknat, dock så att prioriterade åtgärder utfördes till 1,2 % mer 

än under 2011, medan procenttalet för alla åtgärder blev 2,1 % mer. 

Vårdgarantin hölls väl och väntetiden i slutet av året uppgick till 4 månader. Inga lokala avtal användes år 

2012. Köpet av tjänster måste ökas under slutåret. Befolkningen använde sig av privata tandvårdstjänster i 

mindre utsträckning än i grannkommunerna, vilket bidrar till en ökad efterfrågan på affärsverkets tjänster. 

Dålig tandhälsa bidrog till ökat vårdbehov. Mot slutet av året var det mycket svårt att rekrytera tandläkare 

och tandskötare. 

Anpassningen av personalen och verksamheten till en affärsverksmiljö fortsatte under räkenskapsperioden. 

Inhyrda tandläkare användes i munhälsovårdens lokaliteter under jouren inom tjänstetid samt för att minska 

köerna till icke brådskande vård. Under slutåret användes externa köptjänster i större utsträckning än tidigare 

för att hålla vårdgarantin och minska antalet patienter i kö för vård. Antalet personer som väntar på 

vård gick att minska till under 4 000 personer. Projektet för seniortandvård fortgick med hjälp av de ärvda 

medel som anvisats för munhälsovården. Projektet för barn och unga genom ärvda medel fick påökning genom 

att arvlåtarens tomt såldes. 

Samarbetet i huvudstadsregionen fungerade enligt planerna. Enheten för specialiserad mun- och tandvård 

samt jouren utom tjänstetid användes mindre än förväntat i relation till befolkningsmängden, ändå ökade 

mängden i båda fallen mer jämfört med föregående år. Utvecklingen av munhälsovårdens produktifiering 

skedde i samarbete med Helsingfors. De datatekniska tillämpningarna inom kundservicen kunde tas i bruk


nästan helt enligt plan. Prepaidkortpiloten som hör samman med servicesedeln kunde inte igångsättas eftersom 

producenten drog sig ur projektet hösten 2012. 


Affärsverkets bindande ekonomiska mål är krav på kapitalavkastning. Affärsverket uppfyllde det krav som 

ställts på det och intäktsförde till staden en ersättning för grundkapitalet på 68 210 euro och räntor för stadens 

lån 159 158 euro. 

Omsättningen var 20,24 miljoner euro och övriga rörelseintäkter 1,22 miljoner euro. 

Patientintäkterna enligt förordningen om klientavgifter var 5,29 miljoner euro och serviceintäkterna enligt 

serviceavtalet uppgick till 14,89 miljoner euro. 

Utgifterna uppgick till 21,82 miljoner euro, varav 5,82 miljoner euro utgjordes av köp av material och tjänster, 

14,48 miljoner euro av personalkostnader och 1,51 miljoner euro av övriga utgifter för affärsverksamheten. 

Avskrivningarna enligt plan för Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda var 273 000 euro. 

Resultatet för Affärsverket för mun- och tandhälsa uppvisade en förlust på 576 983,33 euro, vilket i huvudsak 

beror på en prissänkning på ca 800 000 euro i beställaravgift samt de kostnadsposter som dök upp mitt 

under året och inte var inbakade i serviceavtalet. Underskottet täcks av överskotten från tidigare år. 

Sammandrag över finansieringsanalysen 

1 000 € Budget 2012 Utfall Överskridning/ 


Verksamhetens och investeringarnas 

kassaflöde 

388 -339 727 

Kassaflödet för finansieringens del 0 0 0 

Förändringar i eget kapital 0 0 0 

Övriga förändringar i likviditeten 0 499 -499 

Förändring i likvida medel 388 160 229 

Sammandrag över investeringarna 



Lös egendom -40 -35 -5 

Avskrivningarna enligt plan för Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda var 34 680 euro år 2012. Maskiner 

anskaffades i huvudsak genom leasingavtal. 

108


13 

Undervisningsnämnden sammanlagt (bruttoenheter) 

Ansvarig: Elina Lehto-Häggroth Verksamhetsorgan: Undervisningsnämnden 

Ordförande: Janne Leppänen 


budgeten 

Bildningsväsendets verksamhetsintäkter överskred prognosen med 2,5 milj. euro medan verksamhetskostnaderna 

överskred budgeten med 1,5 milj. euro, varvid verksamhetsbidraget var 1 milj. euro bättre än den 

ändrade budgeten. Uppgifter om avvikkelser i budgeten specificeras i respektive resultatområdes avsnitt. 

För den service som köptes av Tilapalvelut Oy användes medel enligt följande: måltidsservice 21 milj. euro, 

utfallsprocenten 91, städservice 10 milj. euro, utfallsprocenten 101, skolvärds- och vaktmästarservice 1,5 

milj. euro, utfallsprocenten 101. De interna hyrorna överskreds med sammalagt 499 000 euro. 


Alla resultatområden inom verksamhetsområdet genomförde en CAF-självvärdering. Ett ekonomi- och skuldprogram 

bereddes inom verksamhetsområdet. 

Inom verksamhetsområdet förhandlades i samarbete med beställarservicen om avtal för måltids-, hygienoch 

vaktmästarservice med Vantaan Tilapalvelut Oy. Fastighetscentralen utarbetade ett avtal om fastighetsservice 

tillsammans med fastighetscentralen och Vantaan Tilapalvelut Oy. 

Utvidgningen och ombyggnaden av Martinlaakson koulu färdigställdes och användningen av Laajavuoren 

koulu upphörde i enlighet med investeringsplanen. Likaså färdigställdes det tillfälliga daghemmet vid Virvelgränden 

samt daghemmet Siimapuisto och ombyggnaden av daghemmet Nikkari. Byggnadsarbetena vid 

Dickursby skola och daghemmet Kilteri inleddes. 

Under året måste man inom småbarnsfostran avstå från daghemmet Kirkonkylän päiväkoti, daghemslokalen 

i Menninkäisen päiväkoti, daghemmet Leijonportin päiväkoti samt Ukko Pekkas öppna daghem och Majakkas 

öppna daghem på grund av att fastigheterna var i dåligt skick. Tillfälliga ersättande lokaler hittades endast 

för Majakka. Vidare kunde man i samband med att Siimapuito färdigställdes avstå från gruppfamiljedaghemmen 

Pikku Mehiläinen och Varpunen som hade verksamhet i hyrda utrymmen. 

I anslutning till ekonomi- och skuldprogrammet har nya projekt senarelagts och man har avstått från mera 

omfattande ombyggnadsprojekt. 


I Vanda stads balanserade strategi för år 2012 ingår 35 bindande mål. Nästan alla de bindande mål som låg 

på verksamhetsområdets ansvar förverkligades. 

Paviljongen vid Hakunilanrinteen koulu ändrades till tillfällig lokal för dagvårdsbruk och paviljongerna i Rosendal 

och Nissbacka återtogs i skolbruk i enlighet med planen för att sammanlänka användningen av lokaliteter 

på ett smidigt sätt i anslutning till Vanda-avtalet. Daghemsplaceringen i skolfastigheten i Björkby och 

ändringen av Kimokujan koulu till daghem inleddes. 

Kontorslokalerna inom småbarnsfostran användes effektivare genom att slå samman funktionerna vid Vårdträdsgränden 

och Stenflisgränden i Dickursby. 

109 


ändringarna 



Inkomster 24 780 2 480 27 260 28 325 -1 065 

Utgifter -344 610 -4 732 -349 342 -349 669 327 

Verksamhetsbidrag -319 830 -2 252 -322 082 -321 345 -737


Arbetet med att reformera servicestrukturen för småbarnsfostran enligt Vanda-avtalet fortsatte under 2012 

genom effektiv servicestyrning och genom att starta fem nya klubbar. I genomsnitt deltog 590 barn i klubbarnas 

verksamhet, vilket var 20 barn färre än målet. Användningen av tillfällig barnvårdsservice minskade 

däremot jämfört med året innan. Problem med inomhusluften i verksamhetslokalerna gjorde det svårare att 

nå målen, både inom klubbverksamheten och i den tillfälliga barnvårdsservicen, och ledde till att en del av 

klubbverksamheten samt verksamheten vid ett serviceställe för tillfällig barnvård temporärt måste avbrytas. 

I genomsnitt 231 barn i månaden garanterades en dagvårdplats genom vårdplatsgarantin, vilket är en ökning 

med 60 barn från året innan. 


Bildningsväsendets bruttoenheters verksamhetskostnader överskreds med 0,3 milj. euro (0,09 %) och verksamhetsintäkterna 

med 1,1 milj. euro (3,9 %). Utgifterna överskreds inom den grundläggande utbildningen 

(3,0 milj. euro), gymnasieutbildningen (0,3 milj. euro) och bibliotekstjänsterna (0,4 milj. euro). Inom gemensamma 

tjänster (0,9 milj. euro), småbarnsfostran (2,4 milj. euro) och det svenskspråkiga resultatområdet 

(0,2 milj. euro) låg utgifterna under det prognostiserade. Utfallsuppgifterna för de enskilda resultatområdena 

specificeras noggrannare under respektive resultatområde. Inkomsterna överskreds inom alla andra 

resultatområden utom småbarnsfostran och bibliotekstjänster. Överskridningen av inkomster beror på större 

projektfinansieringar än beräknat. 

13 10 

Undervisningsnämnden 


budgeten 


Undervisningsnämnden sammanträdde 11 gånger år 2012, sektionen för yrkesutbildning 5 och svenskspråkiga 

sektionen 5 gånger. Utfallet för verksamhetsutgifterna var 76 procent. 

13 20 

Gemensamma tjänster 


Bildningsväsendets gemensamma tjänster innefattar uppgiftsområdena för ledningsstöd, personaltjänster, 

information, ekonomi-, förvaltnings- och planeringstjänster och de nya uppgiftsområdena för miljöchefen 

och AV-servicen. 


De beräknade verksamhetsintäkterna för gemensamma tjänster överskreds med 77 000 euro, eftersom inkomsterna 

från gymnasiets och grundskolans gemensamma projekt inom informations- och 

110 


ändringarna 




Utgifter -77 0 -77 -59 -18 



budgeten 


ändringarna 



Inkomster 5 0 5 82 -77 

Utgifter -4 490 332 -4 158 -3 303 -855 

Verksamhetsbidrag -4 485 332 -4 153 -3 221 -932


kommunikationsteknik (IKT) bokfördes på resultatområdet. Verksamhetskostnaderna utföll till 79 procent. 

Orsaken till den låga utfallsprocenten är att det i utgiftsanslagen för gemensamma tjänster i driftsplaneskedet 

lades till 1 milj. euro för tjänster som köps av eget bolag, vilket under året inte delades upp enligt resultatområde. 

En del av anslaget överfördes för att täcka överskridningar av interna hyror för resultatområdena. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


verksamhetsområdets utgifter (1000 €) 380 048 387 724 

antal anställda inom verksamhetsområdet 


anställda inom bildningsväsendets gemensamma tjäns- 

5 441 5 477 5 363 

ter/anställda inom verksamhetsområdet i % 


0,9 % 0,9 % 0,9 % 

ter/anställda inom verksamhetsområdet 


47/5441 47/5477 50/4967 

ter/antalet chefer inom verksamhetsområdet i % 


21,9 % 22,8 % 23,7 % 

ter/antalet chefer inom verksamhetsområdet 

Personal 

47/215 47/206 48/218 

*antalet anställda 47 47 48 

personalutgifter/utgifter totalt 69,3 % 71,8 % 

* från och med BDG 2011 ingår inventariereparatörerna inte i ”antalet anställda” 

13 30 

Finskspråkig grundläggande utbildning 


budgeten 


Läsåret 2012–2013 inleddes i 46 finskspråkiga grundskolor. I början av läsåret slogs Laajavuori och Martinlaakso 

ihop till Martinlaakson yhtenäiskoulu och Viertola, Honkapuisto och Jokiranta till att utgöra den nya 

Viertolan koulu. Eleverna i årskurserna 1–7 inledde skolgången i sina egna närskolor i enlighet med åtgärdsprogrammet. 

Det riksomfattande arbetet med att reformera läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen inleddes 

i juni genom statsrådets förordning om nya mål och ny timfördelning. De allmänna riktlinjerna för läroplanerna 

kunde kommenteras på webben, förslaget kommenterades bl.a. av en expertgrupp för barnfrågor. 

Kommunerna gav sina kommentarer på en separat blankett. 

Handboken för elevvården färdigställdes. 


Resultatområdet överskred budgetens verksamhetskostnader med 1,9 procent, dvs. 2 980 758 euro. Verksamhetsintäkterna 

överskred prognosen med 742 525 euro och verksamhetsbidraget var således 101,5 procent, 

dvs. visade ett underskott på 2 256 233 euro. 

111 


ändringarna 



Inkomster 4 490 2 480 6 970 7 694 -725 

Utgifter -155 238 -2 372 -157 610 -160 591 2 981 

Verksamhetsbidrag -150 748 108 -150 640 -152 896 2 256


De mest väsentliga överskridningarna i budgeten var följande: skolersättningar för de barn som är omhändertagna 

på annan ort (541 000 euro), semesterlöneperiodiseringar och tilläggsräkning för olycksfallsförsäkringen 

(417 795 euro), den förberedande undervisningen för invandrarelever ökade mer än beräknat (314 

887 euro), utgifter för skolgångsbiträden (227 068 euro) och skolornas budgetar (200 000 euro). 

112


Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


barn i grundläggande utbildning (7–15-åringar) … 20 273 20 434 

andel 7–15-åringar med behov av beslut om särskilt stöd 

andelen 7–15-åringar med annan språk- och kulturbak- 

… 2 027 1 802 

grund … 3 122 3 170 

eftermiddagsverksamhet: andel av 1–2-klassisterna 


… 1 610 1 848 

antalet elever i grundskolorna i Vanda 

Vandabor i andra kommuners grundskolor (finsk- och 

19 507 19 605 19 510 

svenskspråkiga sammanl.) … 929 

elever med beslut om särskilt stöd, % av elevantalet 10,2 % 10,0 % 9,2 % 

elever med annan språk- och kulturbakgr., % av elevant. 16,0 % 15,4 % 16,2 % 

antal barn som deltar i eftermiddagsverksamheten 1 848 1 850 1 868 

utan eftermiddagsplats, % av dem som ansökte om plats 3,5 % 6,0 % 

antalet specialklasser 

särskilda undervisningsarrangemang: bl.a. etappgrupper, 

165 182 179 

verkstäder och polikliniska grupper, antal 

flexibla grupper inom grundläggande utbildning (jopo och 

10 17 

oma ura-grupper) 7 7 

elever i förberedande undervisning 163 200 185 

undervisningstimmar i allmänna undervisningen/åvt/elev 1,47 1,43 

timmar i specialundervisning i klassform/åvt/elev 3,41 3,46 

stödundervisningstimmar/elev 0,9 1,0 

undervisning i elevens modersmål åvt/invandrarelev 0,2 0,33 

undervisn. i finska som andra språk åvt/invandrarelev 0,2 0,3 

specialundervisning på deltid, elever/speciallärare 179 190 

elever/studiehandledare 265 260 290 

elever/psykolog 

Kvalitet och inverkan 

975 900 976 

elever utan avgångsbetyg vid läropliktens slut högst … 5 5 

gruppstorlek: klasser 1–2 med över 25 elever 4 % 6 % 1 % 


kalkylenlig gruppstorlek, klasser 1–6 … 17,9 17,8 

kalkylenlig gruppstorlek, klasser 7-9 … 17,9 18,1 

*elever som fått plats för fortsatta studier i gymnasium, 

yrkesutbildning, yrkesstart eller påbyggnadsundervisning 

av dem som fått avgångsbetyg från grundskolan, % 97 % 98 % 98 % 


driftsutgifter euro/elev 7 918 8 231 

Personal 

antalet anställda 2 013 2 055 1 956 

ordinarie 1 460 1 490 1 504 


undervisningspersonalens utbildningsdagar/lärare 1,6 2 

Lokaliteter 

m2/elev 12,2 11,9 12,2 

verksamhetslokalernas yta (boniterad) 242 149 236 708 238 796 

antalet verksamhetslokaler (skolor och undervisningsenheter) 

55 53 53 

lokalkostnader €/m² (boniterad) … 164,36 167,45 

(*Påbyggnadsundervisning och yrkesstart har lagts till från och med BDG 2010.) 

113


13 40 

Finskspråkig gymnasieutbildning 


budgeten 


Gemensamma frågor inom utbildningen på andra stadiet 

Antalet ungdomar som förblev utan utbildningsplats efter den gemensamma elevantagningen uppgick till 

362 ungdomar, varav 94 i juli–augusti fick plats i någon yrkesutbildning och 20 inom gymnasieutbildningen. 

Dessutom fick ungefär 200 ungdomar plats i den utbildning som förebereder inför yrkesutbildningen samt i 

påbyggnadsundervisningen. De cirka 30 ungdomar som var utan utbildningsplats i slutet av augusti hänvisades 

till handlednings- och stödcentralen för unga Kipinä. Dessa ungdomar har erbjudits lediga platser 

inom s.k. yrkesstart- och ungdomsverkstäder eller så ordnades annat stöd som passade ihop med livssituationen. 

Gymnasiernas rektorer och Varias ledningsgrupp deltog i utbildningen Strategiskt ledarskap i utbildningsväsendet 

som koordinerades av Kommunförbundet. Utbildningen inleddes på hösten och fortsätter fram till våren 

2014. 

Gymnasieutbildning 

Resultaten från studentskrivningarna våren 2012 låg åter på genomsnittlig riksnivå. 

Den i ordningen femte utbildningen för grupphandledare i gymnasier började i april och fortsatte på hösten. 

Målet med utbildningen är att så väl som möjligt betjäna grupphandledarna i deras praktiska arbete och förbättra 

det stöd och den handledning gymnasieeleverna får. 

Handboken i elevvård för gymnasierna i Vanda blev klar i maj. Ibruktagandet av handboken säkerställs genom 

en utbildning som inleddes på hösten och involverar alla lärare och elevvårdsgrupper. 

Projektet Delaktig i Finland som inleddes hösten 2011 och styrs av arbets- och näringsministeriet har framskridit 

planenligt. Syftet med projektet är att tillsammans med gymnasierna utveckla operativa modeller som 

både stödjer studerande med invandrarbakgrund och stärker alla gymnasieelevers färdigheter att verka i en 

global miljö. 

Antalet gymnasieelever som kommer från andra kommuner har ökat i daggymnasierna i Vanda. Andelen 

elever från andra kommuner i gymnasierna var enligt statistikföringsdagen på hösten 26 % (995 studerande) 

Av dessa kom 359 från Helsingfors och 250 från Esbo. 


Gymnasieutbildningens verksamhetsintäkter överskreds med 0,3 milj. euro, till följd av större projektintäkter 

än vad som prognostiserats. Överskridningen av verksamhetskostnaderna med 0,3 milj. euro orsakades av 

följande: sakkunnig- och utbildningstjänster (63 000), köp av kundservice från kommuner (27 000), städservice 

(14 000) och adb-tjänster (20 000). Vidare överskreds köpet av material, förnödenheter och varor 

med 87 000 euro och personalkostnaderna med 63 000 euro. 

114 


ändringarna 



Inkomster 370 0 370 655 -285 

Utgifter -21 508 -400 -21 908 -22 234 326 

Verksamhetsbidrag -21 138 -400 -21 538 -21 580 41


Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

DAGGYMNASIERNA 


unga som går ut grundskolan 

studerande med annan språk- och kulturbakgrund av dem 

2 253 2 192 2 113 

som går ut grundskolan 253 277 


*antalet studerande i finskspråkiga gymnasier 3 506 3 573 3 587 

gymnasieplatser reserv. för elever som går ut grundskolan 1 160 1 160 1 160 

nybörjarpl. för dem som går ut grundskolan, % av årskl. 51,5 % 55 % 

specialgymnasiernas och IB-linjens andel av nybörjarplatserna, 

% 6 % 6 % 6 % 

viktad elevantagning, av nybörjarplatserna i % 19 % 20 % 20 % 

studerande med en annan språk- och kulturbakgrund i % 

av antalet studerande 6,3 % 6,0 % 7,7 % 


undervisningstimmar/åvt/studerande 1,15 1,16 1,15 

alla timmar/åvt/studerande 1,34 1,35 1,35 

antalet studerande som avbrutit i % 3,4 % 2,7 % 2,5 % 


studerande som fått avgångsbetyg på tre år av alla utexaminerade, 

% 90 % 90 % 90 % 

% studerande som fått fortbildningsplats två år efter studentexamen 

72 % 72 % 72 % 

driftsutgifter euro/studerande 5 728 6 198 

SOTUNGIN ETÄLUKIO (distansgymn.) 


studerande som siktar på examen 128 130 153 

ämnesstuderande 308 230 244 


antalet som avlagt studentexamen 18 20 21 

VANTAAN AIKUISLUKIO (vuxengymn.) 


studerande som siktar på examen 245 250 275 

ämnesstuderande 271 300 253 


antalet som avlagt studentexamen 82 70 82 

GYMNASIEUTBILDNINGEN SAMMANLAGT 

Personal 

antalet anställda 266 268 238 


undervisningspersonalens utbildningsdagar/lärare 2,2 2,6 

Lokaliteter 

rumsm²/studerande (daggymnasier) 7,8 7,7 7,7 


antalet verksamhetslokaler 6 6 5 


*Antalet studerande i finskspråkiga gymnasier totalt/daggymnasier innehåller ej antalet studerande i distans- 

och vuxengymnasier. 

115


13 50 

Småbarnsfostran 


budgeten 


År 2012 användes tjänster inom småbarnsfostran nästan som planerat. Dagvården hade 168 barn fler 

(kommunal dagvård 109, köptjänstdagvård 24, stöd för privat vård 35 barn) och hemvårdsstödet 180 barn 

färre jämfört med det prognostiserade antalet barn för 2012. Dagvårdssystemets tjänster användes således 

av sammanlagt 12 barn mindre än prognosiserat. 

Effektiviteten i daghemmens användningsgrad var i genomsnitt 90,5 procent och överskred målet med en 

procentenhet. Andelen barn som behöver strukturella stödåtgärder inom ramen för stödet för utveckling och 

lärande minskade till 7,2 % av alla barn i dagvård. En effektiviserad användning av allmänna stödåtgärder 

enligt de reformerade riktlinjerna för stödet för utveckling och lärande inom småbarnsfostran bidrog till att 

minska andelen. Användningen av resurskoefficienter som ökar antalet anställda i förhållandet till antalet 

barn började minska redan på hösten 2012, då det inte längre fastställdes några koefficienter för nya barn. I 

början av 2013 upphörde användningen av koefficienter i enlighet med ekonomi- och skuldprogrammet. 

Ändringen av villkoren för dagvårdsgarantin från 1.8.2012 ökade antalet barn som garanterades en dagvårdplats 

genom vårdplatsgarantin och frigjorde sålunda dagvårdsplatser för nya sökanden. År 2012 garanterades 

i genomsnitt 231 barn i månaden en dagvårdplats genom vårdplatsgarantin medan antalet år 2011 

var i genomsnitt 171 barn i månaden. 


På hösten beviljades småbarnsfostran en tilläggsbudget på 2,1 milj. euro. Motiveringen var ökade lönekostnader 

för personalen. Vidare ökade ändringen av sättet att räkna ut semesterlöneskulden kostnaderna för 

semesterlöneperiodiseringen. 

Småbarnsfostrans verksamhetskostnader underskreds med 2,35 milj. euro. Utfallet för verksamhetsintäkterna 

blev 83 758 euro från målet. Den största orsaken till att budgetutfallet blev lägre än prognostiserat var 

att kostnaderna för måltidsservicen och hygientjänsterna var 1,3 milj. euro mindre än budgeten. Å andra sidan 

innebar tidiga insatser enligt ekonomi- och skuldprogrammet för att förbinda sig till att hålla kontroll 

över användningsgradsmålet och personalresurserna till inbesparingar i de totala personalkostnaderna. 

116 


ändringarna 



Inkomster 18 450 0 18 450 18 366 84 

Utgifter -141 759 -2 119 -143 878 -141 527 -2 351 



Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Behovsindikatorer (finsk- och svenskspråkiga sammanlagt) 

*) barn i dagvårdsåldern i Vanda (10 mån.–6 år) 31.12 16 260 16 351 16 499 

av vilka under 3 år 36,4 % 36,0 % 35,6 % 

andel svenskspråkiga av barn i dagvårdsålder .. .. .. 

Andel av barnen i dagvårdsålder i dagvård och med hemvårdsstöd 31.12 

dagvård 68,9 % 68,0 % 68,8 % 

varav svenskspråkig dagvård 3,3 % 3,0 % 3,3 % 

hemvårdsstöd 25,4 % 26,5 % 25,8 % 

andelen sammanlagt (=tjänsternas täckning) 94,3 % 94,5 % 94,6 % 

Verksamhetens volym, av småbarnsfostran ordnade tjänster 

* Antalet barn i olika vårdformer i medeltal under året: 

kommunalt daghem + förskola 9 218 9 386 9 515 

kommunal familjedagvård + gruppfamiljedagvård 645 630 610 

köpt dagvård 235 225 249 

stöd för privat vård 645 633 668 

hemvårdsstöd 4 385 4 500 4 320 

Barn som använder tjänsterna sammanlagt 15 128 15 374 15 362 

Barn som behöver särskilt stöd och omfattas av strukturella 

stödåtgärder 

(%-andel av alla barn i kommunal dagvård) 8,0 % 7,7 % 7,2 % 

antalet integrerade specialgrupper 39 39 39 

antal klubbar\antal barn i klubbarna 48/553 50/610 48/590 


höjning av utbildningsnivån bland anställda inom vård och 

fostran/andelen barnträdgårdslärare av anställda inom 

vård och fostran 41 % 40 % 42 % 

materialreservering i småbarnsfostran €/barn 59 20 20 

barn i kommunalt ordnad dagvård/konsulterande specialbarnträdgårdslärare 

546 550 556 


* Driftsutgifter €/barn som använder tjänsten 9 198 9 221 

Hemvårdsstöd, av barnen 10 mån–under 2 år 71,1 % 73,3 % 75,5 % 

I klubbverksamhet av 3–5-åriga barn 7,3 % 7,1 % 6,4 % 

daghemmens användningsgrad 89 % 89,5 % 90,5 % 

kalkylenligt antal barn per anställd inom vård och fostran i 

daghemmen 31.12 6,9 6,9 6,95 

Personal 31.12 

Antalet anställda 2 221 2 246 2 228 

personalutgifter/utgifter totalt .. .. 

Utbildningsdagar/anställd inom vård och fostran .. 3 

Lokaliteter 

Antal lokaler (daghem, gruppfamiljedagh., öppna daghem) 159 162 162 

i daghemmens hyra boniterad yta rumsm²/ barn 9,9 9,6 9,6 

Lokalkostnader € / i hyran boniterad yta 214 210 153 

117


13 55 

Biblioteks- och informationstjänster 


budgeten 


I anslutning till stadens ekonomi och skuldprogram granskades också biblioteksnätet särskilt ingående år 

2012. I budgetförslaget för 2013 ingick ett förslag om lägga ned biblioteket i Mikkola. 

Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla stadsbiblioteks gemensamma nättjänst färdigställdes. Vandas andel 

av innehållsproduktion har minskat och underlättats, även om det innehåll som erbjuds kunderna har ökat 

och blivit mångsidigare. 

Biblioteket har haft e-böcker redan i många års tid, men 2012 kan ses som ett år då utbudet e-böcker ökade 

betydligt. E-böckerna kommer att innebära en betydande förändring i bibliotekens kostnadsstruktur när de 

blir mera allmänna. Det blir dyrare att skaffa material och även tekniskt och juridiskt mer komplicerat. Det 

traditionella biblioteksarbetet som utförs av människor kommer att minska betydligt. 


År 2012 överskreds bibliotekets budget med 2,54 procent då utgifterna för projektfinansiering strukits. Utan 

avskrivningar är överskridningen 4,5 procent. Överskridningen utgörs närmast av personalkostnader och köp 

av tjänster, bl.a. byte av telefoner till mobiltelefoner och överföringar av avgifter till verksamhetsområdet 

(ingen reservering för tilläggsanslag). 

Utfallet av verksamhetsintäkterna uppgick till 101,6 procent. Inkomsterna utgjordes till största delen av bötes-, 

ersättnings- och indrivningsinkomster från kunder. 

118 


ändringarna 



Inkomster 635 0 635 645 10 

Utgifter -9 020 -208 -9 227 -9 642 414 



Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 



Personer under 15 år 38 968 36 867 39 965 

Personer över 65 år 


24 172 23 337 25 878 

öppettimmar/vecka 523 507 512 

besökare 1 762 205 1 710 324 1 790 294 

Antal användare per dator (internet) 238 150 316 000 266 423 

antal lån 2 990 726 2 941 202 2 903 687 

lån/invånare 15 15 14 

användning av biblioteksdatabasen (www) 


1 326 921 1 206 000 1 310 275 

informationstjänstuppdrag 90 940 60 000 73 424 

biblioteksanskaffn.(band)/1000 inv. 

undervisning i informationssökning och biblioteksanvänd- 

42 46 44 

ning; kurser för skolelever och studerande 

kurser för vuxna i IC-teknikens grunder och i uträttande av 

15 314 380 271 

ärenden via webben 285 650 474 

Kirjavinkkaus-träffar för barngrupper 268 160 170 

Publikevenemang i biblioteken 


301 320 278 

materialanslag euro/invånare 5,0 5,0 4,2 

pris per lån, euro 3,18 3 3,3 

verksamhetsutgifter/invånare 47 46 47 

personalutgifter euro/invånare 25,0 25,7 26,4 

personalutgifter/alla utgifter 

Personal 

0,530 0,560 0,60 

Utbildningsdagar/anställd 5 4 4,7 

Antalet anställda 

Lokaliteter 

146 146 136 

Antalet lokaler/m² 10/16849 10/ 16632,6 10/16632,6 

lokalkostnader/boniterade m² 194 181,21 154,4 

119


13 60 

Övrig utbildning 


budgeten 


Av resultatområdets medel har verksamhetsunderstöd till yrkeshögskolan Metropolia och understöd till Stiftelsen 

Helsingforsnejdens sommaruniversitet utbetalats. 

13 90 

Det svenskspråkiga resultatområdet 

Verksamheten och operativa förändringar 2012 

Under 2012 deltog i genomsnitt 382 barn i småbarnsfostran som ordnas av det svenskspråkiga resultatområdet. 

Antalet barn överskred ekonomiplanens prognos med 33 st. Daghemmens användningsgrad stannade 

på 81 procent, vilket var 2 procent under målet. Antalet kommunala familjedagvårdare minskade under året 

från tre till en. 

Under 2012 inleddes vid daghemmen arbetet med att uppdatera de enhetsspecifika planerna för småbarnsfostran 

och det är meningen att de ska vara klara hösten 2013. Satsningar gjordes på fortbildning för de anställda 

och för personalen inom småbarnsfostran ordnades en fyra dagars utbildning under namnet Med 

barnens ögon. Två tredjedelar av de anställda inom den svenskspråkiga småbarnsfostran deltog i utbildningen 

medan resten av personalen kommer att delta i utbildningen under våren 2013. 

Antalet barn i småbarnsfostran ökade något jämfört med året innan och under läsåret 2012–2013 måste det 

bildas en ny förskolegrupp vid Dickursby skola, eftersom antalet elever överskred 30. 

Under 2012 var det totala antalet elever i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen 650. Elevantalet 

höll sig ungefär på samma nivå som året innan. Utvidgnings- och ombyggnadsarbetena på Dickursby skolas 

tomt inleddes hösten 2012 och Dickursby skola flyttade till Orvokkitien koulus lokaliteter. 

Projektet Skolspråk fortsatte 2012 och verksamheten utvidgades till alla grundskolor och daghem. Projektet 

fick tilläggsfinansiering bl.a. från Kulturfonden. 

Hundra procent av eleverna i den årsklass som går ut grundskolan fick en nybörjarplats i antingen ett gymnasium, 

en yrkesläroanstalt eller inom påbyggnadsundervisningen. 

Helsinge gymnasium hade 146 studerande 2012, vilket var 17 studerande fler än året innan. Samarbetsprojektet 

Virtuell undervisning i realtid mellan Helsinge gymnasium och Mattlidens gymnasium i Esbo fortsatte, 

dito samarbetet med Kyrkslätt gymnasium. Helsinge gymnasium fördjupade sitt samarbete med sin vänskola 

i Jinan i Kina och studieutbudet utökades med en kurs i kinesiska och kinesisk kultur. 

120 


ändringarna 




Utgifter -1 065 150 -915 -915 0 

Verksamhetsbidrag -1 065 150 -915 -915 0 


budgeten 


ändringarna 



Inkomster 830 0 830 882 -52 

Utgifter -11 453 -115 -11 568 -11 399 -169 



Inom det svenskspråkiga resultatområdet fortsatte man med att verkställa verksamhetsområdets miljöprogram 

bl.a. genom att delta i Grön Flaggverksamheten. Relativt många av de anställda deltog i utbildningen 

för ekostödpersoner och i slutet av 2012 hade nästan alla enheter en ekostödperson. 


Resultatområdet höll sig till budgeten 2012. Resultatområdet underskred budgeten med 169 356 euroför 

verksamhetskostnadernas del medan utfallet för verksamhetsintäkterna var 52 092 euro mer än det budgeterade, 

varför verksamhetsbidraget visade ett överskott på 221 448 euro. En del av underskridningen av de 

budgeterade verksamhetskostnaderna beror på att kompetent personal inte funnits att tillgå. 

Resultatområdet för ungdoms- och vuxenutbildning/Nettoenheterna 

Samarbete inom yrkesutbildningen i huvudstadsregionen 

Under året har kärnan i processen med att förverkliga samarbetsavtalet för yrkesutbildningen i huvudstadsregionen 

utgjorts av att utbildning- och arbetskraftbehovet prognostiserats och yrkesutbildningen för vuxna 

utvecklats. 

Ett förslag till prognostiseringsmodell för utbildnings- och arbetskraftsbehovet i huvudstadsregionen färdigställdes 

under våren och verksamhetsmodellen godkändes i samarbetsgruppen för utbildningsväsendets 

ledning. Prognostiseringsarbetet enligt prognostiseringsmodellens verksamhetsplan inleds från början av år 

2012. Inom projektet Ennakointikamari produceras högklassig prognosinformation på regionnivå och enligt 

verksamhetsområde. Inom Ennakointikamari ordnades fem möten. Ennakointikamari fortsätter under åren 

2013–2014 genom finansiering från yrkesutbildningsanordnarna, Helsingfors handelskammare och Nylands 

förbund. 

Projektet PALKEET - Palveleva pääkaupunkiseutu framskred enligt projektplanen. Projektet avslutades i slutet 

av året. Inom projektet utvecklades nätverkssamarbetet mellan de organisationer som anordnar yrkesutbildningen 

för vuxna i huvudstadsregionen samt deras utbildningsutbud. Projektsamarbetet fortsätter inom 

ramen för projektet PALMA - ennakoiva asiakaspalvelumalli. Kalkyleringsproceduren MANTA som producerar 

jämförelseuppgifter för utvärderingen av vuxenutbildningen genomfördes redan för fjärde gången. 

Inom nätverket Urabaari utvecklas handlednings- och rådgivningstjänster för yrkesutbildningen för vuxna. 

Syftet med nätverket Urabaari är att stärka redan befintliga strukturer för informations-, rådgivnings- och 

handledningstjänster samt utbildningstjänster och -profil för varje nätverksmedlem som anordnar yrkesutbildning 

för vuxna (13 st.). 

121


Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Svenskspråkig småbarnsfostran 

barn som omfattas av dagvårdstjänster 365 349 382 

kommunal dagvård, 

av vilken dagvård som kompletterar förskoleundervis- 

274 257 286 

ningen 55 49 42 

köptjänster 83 82 85 

köp av dagvårdstjänster från andra kommuner 


höjning av utbildningsnivån bland anställda inom vård och 

fostran/andelen barnträdgårdslärare av anställda inom 

8 10 11 

vård och fostran 


28 % 31,5 % 32 % 

daghemmens användningsgrad 

Svenskspråkig grundläggande utbildning 


83,6 % 83 % 81 % 

barn i förskoleundervisningsåldern … 75 83 

barn i grundläggande utbildninging (7–15 -åringar) … 700 650 

eftermiddagsverksamhet: andel av 1–2-klassisterna 


… 120 120 

elever i svenskspråkig grundskola 732 746 735 

elever från andra kommuner i svenskspråkiga grundskolor 56 70 

elever med beslut om särskilt stöd, % av elevantalet 1,4 % 3,5 % 3,5 % 

elever med beslut om särskilt stöd, i annan kommun 9 10 10 

undervisningstimmar i allmänna undervisningen/åvt/elev 1,68 1,65 1,65 

stödundervisningstimmar/elev 0,9 0,9 0,9 

specialundervisning på deltid, elever/speciallärare 156 190 176 

elever/psykolog 732 746 733 

122



123 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

elever utan avgångsbetyg vid läropliktens slut högst 0 0 0 


gruppstorlek: klasser 3-6 med över 27 elever 5 % 5 % 5 % 

antal elever som antagits till vidare utbildning i gymnasium 

eller yrkesskola efter avslutad grundläggande utbildning % 97 % 98 % 98 % 


driftsutgifter euro/studerande 8091 8167 

Lokaliteter 

rumsm²/elev 11,7 11,5 13,0 




Svenskspråkig gymnasieutbildning 


unga som går ut grundskolan 95 80 80 


antalet studerande 137 142 147 

elever från andra kommuner i det svenskspr. gymnasiet 67 60 78 

representanter för andra språk- och kulturgrupper, % av 

antalet studerande 2,9 % 1,0 % 1,0 % 

gymnasieplatser reserv. för elever som går ut grundskolan 54 54 54 

nybörjarplatser för dem som går ut grundskolan, % av 

årsklassen % 56,8 % 67,5 % 67,5 % 


undervisningstimmar/åvt/studerande 1,6 1,7 1,7 

alla timmar/åvt/studerande 1,9 1,9 1,9 

antalet studerande som avbrutit i % 4,2 % 7,5 % 7,5 % 


driftsutgifter euro/studerande 7 639 6 817 

% studerande som fått fortbildningsplats två år efter studentexamen 

90 % 70 % 70 % 

Lokaliteter 

rumsm²/studerande 6,5 6,1 8,3 




Resultatområdet för svenskspråkig service sammanlagt 

Personal 


personalutgifter/utgifter totalt 54,7 % 54,5 %


13 70 

Yrkesutbildning 


budgeten 


Vanda stad fick fler studieplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet 

har på Vanda stads ansökan utökat det totala antalet studerande inom den grundläggande yrkesinriktade 

utbildningen per år med totalt 70 studerande. Ändringen utförs i två faser. Hösten 2012 kom ett tillägg 

på 40 studieplatser och från början av 2013 kommer 30 platser, varvid det totala antalet studerande per år 

inom den grundläggande yrkesinriktade utbildningen i Vanda år 2012 uppgår till högst 2 750 studerande och 

år 2013 till högst 2 780 studerande. 

Det totala antalet studerande på linjen för ungdomsutbildning var 2 686. Antalet studerande underskred 

antalet studerande enligt budgeten med 24 studerande (0,9 %). Antalet integrerade specialstuderande utgjorde 

12,1 procent av de studerande. År 2012 avbröt 14,4 procent sina studier. Sammanlagt inledde 134 

studerande sina studier i yrkesutbildningens orienterande och förberedande utbildning, den förberedande 

utbildningen för invandrare och den yrkesinriktade utbildningen för studerande i behov av särskilt stöd. 

Inom den grundläggande utbildningen som ordnas som läroavtalsutbildning på Varias linje för vuxenutbildning 

var antalet studerande 252 och inom tilläggsutbildningen 618 studerande. Dessutom ordnades annan 

yrkesinriktad vuxenutbildning för 291 studerande. Antalet studerande i läroavtalsutbildningen underskred 

antalet studerande i budgeten med 49 studerande. I verksamheten beaktades att undervisningsoch 

kulturministeriet år 2013 skär ned antalet studieplatser inom tilläggsutbildningen. 

På linjen för påbyggnadsundervisning och stödtjänster inledde 82 studerande sina studier i fem 

undervisningsgrupper på hösten. Påbyggnadsundervisningen utökades med en undervisningsgrupp för att 

alla som sökt till påbyggnadsundervisningen och uppfyllt antagningskriterierna skulle antas till utbildningen. 

Som en ny verksamhet grundades en gymnasieförberedande tionde klass (LUVA) för de ungdomar som behöver 

förbättra sin finska för att klara av studierna i gymnasiet. 


Hälften av det resultatbaserade anslaget lades till i budgeten, varvid verksamhetsbidraget i den ändrade 

budgeten uppgick till 30 939 942 euro. Verksamhetsbidragets utfallsprocent var 99 procent. Inbesparingar 

gjordes i köpet av tjänster samt i köpet av material och förnödenheter, eftersom antalet studerande inte utföll 

enligt prognosen. De interna hyrorna överskreds med 175 000 euro, vilket minskade de inbesparingar 

som uppkommit inom Varias ordinarie verksamhet. 

124 


ändringarna 



Inkomster 2 070 7 2 077 2 065 12 

Utgifter -32 651 -366 -33 017 -32 713 -304 



Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

LINJEN FÖR UNGDOMSUTBILDNING 


unga som går ut grundskolan 

studerande med annan språk- och kulturbakgrund av dem 

2 272 2 192 2 113 

som går ut grundskolan 


271 277 … 

antalet studerande 

nybörjarplatser (gemensam antagning) för dem som går ut 

2 640 2 710 2 684 

grundskolan, % av årsklassen 39,8 % 41,6 % 43,1 % 

nybörjarplatser sammanlagt 1 191 1 198 1 198 

nybörjarplatser i gemensam antagning 

nybörjarplatser, utbildning som förbereder för fristående 

905 911 911 

examen 82 105 105 

nybörjarplatser, utbildning i övergångsskedet 168 182 182 

antalet specialelever 


350 325,2 326 

avhoppare i % av elevantalet 


10 % 10 % 14 % 

avlagt examen, antal 

LINJEN FÖR VUXENUTBILDNING 


560 650 672 

Antalet studerande i läroavtalsutbildning 930 930 870 

Antalet studerande i övrig utbildning 


350 300 291 

avbrutna läroavtal 


80 80 102 

avslutad läroavtalsutbildning, antal 410 350 282 

LINJEN FÖR TILLÄGGSUTBILDNING OCH STÖD- 

FUNKTIONER 


antalet studerande, påbyggnadsundervisning (grundläggande 

utbildn.) 72 72 82 


antagits till fortsatta studier efter påbyggnadsundervisn. 85 % 94 % 

YRKESUTBILDNING SAMMANLAGT 


Studerande sammanlagt 3 992 4 012 3 927 

driftsutgifter euro/studerande 7 759 8 138 7 804 

Personal 


personalutgifter/utgifter totalt … … 53 % 

Lokaliteter 

rumsm²/studerande 16,3 16,2 16,3 

verksamhetslokalernas yta 49 898 49 898 49 949 


lokalkostnader €/m² (boniterad) 144,19 148,67 141,33 

*I nyckeltalet verksamhetslokaler ingår inte elever inom läroavtalsutbildningen, eftersom de inte studerar 

i Varias lokaliteter. 

125


13 80 

Vuxenutbildningsinstitutet 


budgeten 

Verksamheten och operativa förändringar 2012 

Antalet undervisningstimmar för hela institutet ökade och över 5000 timmar medan antalet studerande 

ökade med omkring 3700 personer. Institutets verksamhet påverkades av att motionen i grupp överfördes 

till idrottsservicen från och med hösten 2012. Färdighets- och konstämnesteamet hade som mål för sin 

verksamhet att öka hanterligt undervisningsverksamheten i samtliga ämnesgrupper, så att den ersätter motionen 

i grupp. Målet lyckades. Antalet undervisningstimmar för teamets del, 20 028 timmar, var cirka 1 500 

timmar fler jämfört med år 2011. 

Samarbetet med Helsingfors arbis kom igång ordentligt hösten 2012 utgående från det avtal om samarbete 

som ingåtts. 

Antalet språkstuderande har ökat med dryga tusen studerande från året innan. Ökningen beror till stor del 

på den ökade undervisningen i finska men också till exempel på att antalet studerande i ryska ökat betydligt. 

Undervisningen i samhälleliga ämnen ökade också betydligt. 

Mängden arbetskraftspolitisk undervisning i finska och arbetslivskunskap som riktar sig till invandrare ökade 

till över 40 000 studiearbetsdagar jämfört med året innan. År 2011 uppgick antalet studiearbetsdagar till 

37 017. Antalet deltagare i startkurser för invandrare fortsatte att öka. Startkurserna är främst riktade till 

föräldrar som sköter sina barn hemma, seniorer och nyimmigrerade äkta makar. 

Pilotprojektet Mahis inom programmet Delaktig i Finland fortsatte med det utvecklingsarbete som inletts året 

innan, vilket man hoppas ska resultera i en riksomfattande modell för att ordna och finansiera utbildningen 

för invandrarunga som inte längre är i skolpliktig ålder. 

Med hjälp av finansieringen enligt huvudstadsregionens avsiktsförklaring fortsatte yrkesinstitutet Varia 

undervisningen i finska för de studerande som deltog i yrkesinstitutets närvårdarprogram. 

Vid datumet för räkning på hösten uppgick antalet invandrarunga som inte längre är i skolpliktig ålder till 73 

st. i den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen samt i den grundläggande utbildningen. 

Vuxenutbildningsinstitutet beviljades 25 000 euro av undervisningsoch kulturministeriet i kvalitets- och utvecklingspengar 

för medborgarinstitut. Genom finansieringen fortsatte det arbete med att analysera kundenkäten 

för att stödja planeringen av undervisningen som genomfördes med finansiering från föregående år 

samt arbetet med att uppdatera kvalitetshandboken. 

För läsåret 2012–2013 beviljades vuxenutbildningsinstitutet 54 000 euro i studiesedelbidrag. Utöver studiesedelbidraget 

beviljade undervisningsministeriet institutet 1 260 statsandelstimmar, vilka enligt beslut finansieras 

genom studiesedelbidrag. Statsandelstimmarna har beviljats för utbildningen av invandrare medan de 

övriga målgrupperna för studiesedelbidraget är arbetslösa och pensionärer. 

Vuxenutbildningsinstitutet har varit med i arbetet med att utveckla det gemensamma institutsystemet (Kursor) 

i de kommunala medborgarinstituten i huvudstadsregionen (Helsingin työväenopisto, Helsingfors Arbis, 

Esbo arbetarinstitut, Vanda vuxenutbildningsinstitut) och göra det produktionsdugligt. Syftet är att före utgången 

av mars 2013 ersätta det nuvarande datasystemet (KUHA), vars livscykel är i sitt slutskede. 

126 


ändringarna 



Inkomster 1 923 0 1 923 3 419 -1 496 

Utgifter -3 857 0 -3 857 -5 342 1 484 




Vuxenutbildningsinstitutets nettomål för 2012 skärptes med 271 693 euro jämfört med 2011. Trots detta utföll 

budgeten till 100 procent, målet för verksamhetsbidraget underskreds med 11 424 euro. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


antalet studerande inom integrationsutbildningen 400/20 

kurser 

Antalet studerande inom arbetskraftspolitisk utbildning enl. 

TE-centralens finansiering; 16 000 studiearbetsdagar om 

569 650 770 

året, i hela Vanda 45 000 

Antalet invandrarunga som deltar i grundläggande utbildning/för 

grund- och förberedande undervisning gavs an- 

407 350 390 

slag för 75 studerande år 2006 

Antalet studerande i undervisning som förbereder för den 

grundläggande utbildningen/för grund- och förberedande 

53 80 78 

undervisning gavs anslag för 75 studerande år 2006 10 30 18 

antalet studerande vid institutet, kursdeltagare 30 567 26 700 34 622 

totalantalet undervisningstimmar vid institutet 46 221 40 000 52 063 

antalet kurser vid institutet 


1 884 1 600 2 102 

institutets egna inkomsters andel av budgeten % 

antalet studerande i invandrarutbildningsprojekt/det i ESF- 

55 % 46 % 62 % 

finansieringen avtalade antalet studerande är 30/år. 

Personal 

5 20 16 


14 

Markanvändningen sammanlagt (bruttoenheter) 

Ansvarig: Juha-Veikko Nikulainen Verksamhetsorgan: Stadsplaneringsnämnden 

Ordförande: Timo Karén 


budgeten 


På verksamheten inom verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö som helhet inverkade i 

hög grad att fastighetscentralens verksamhetsområde fusionerades med verksamhetsområdet från och med 

1.5.2012. Den nya organisationen utformades i slutet av året och utgående från denna skapades även den 

nya förtroendemannaorganisationen för den fullmäktigeperiod som inleddes i början av 2013. 

Verksamheten inom verksamhetsområdet framskred enligt planerna. Särskilt satsades det på att uppnå målen 

i Ekonomi- och skuldprogrammet. Arbetet med att uppnå de ekonomiska målen utgjorde en utmaning i 

och med att uppgifterna ökade i antal samtidigt som både de ekonomiska och de personella resurserna 

minskade. Man lyckades emellertid behålla verksamhetsområdets servicenivå på en rimlig nivå, trots den 

snörika vintern som kom att utgöra en extraordinär utmaning. 

127 


ändringarna 



Inkomster 33 178 0 33 178 33 589 -411 

Utgifter -48 014 -4 -48 017 -46 687 -1 330 

Verksamhetsbidrag -14 836 -4 -14 839 -13 098 -1 741



Verksamhetsområdet berördes direkt eller indirekt av 16 bindande mål på stadsnivå, alla målen utom ett 

uppfylldes fullt ut. Viktiga produktivitetsprojekt inom verksamhetsområdet var Ekonomi- och skuldprogrammet, 

utökningen av e-tjänsterna och förbättrad kundservice samt olika åtgärder som siktar till energibesparingar. 

Verksamhetsområdets organisationsstruktur slipades bl.a. genom att funktionerna inom det s.k. Marja- 

Vandaprojektet integrerades i linjeorganisationen, i första hand då inom stadsplaneringens resultatområde. 


Verksamhetsintäkterna från den ordinarie verksamhet som är underställd stadsplaneringsnämnden (exklusive 

inkomsterna och utgifterna för den service som sålts till Ring III och HRM) överskred det budgeterade 

med ca 5 miljoner euro och verksamhetsutgifterna med ca 2,1 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna från 

den verksamhet som är underställd miljönämnden överskred det budgeterade med ca 0,45 miljoner euro 

medan verksamhetsutgifterna överskreds med 0,17 miljoner euro. Sammantaget låg resultatet som helhet 

på ca 3,1 miljoner euro på plus jämfört med budgeterat. 

14 10 

Stadsplaneringsnämnden 


budgeten 

Budgeten utföll planenligt. 

14 20 

Verksamhetsområdets förvaltning 


Resultatområdets verksamhet har förverkligats planenligt. Ändringar i lagstiftningen har inverkat på parkeringsövervakningen 

och i och med den ökade efterfrågan har antalet anställda utökats inom denna funktion. 

I övrigt har antalet anställda minskat. 

Resultatområdet har särskilt koncentrerat sig på att producera stödtjänster för ekonomi och personaladministration 

för att trygga att de för arbetsledningen krävande målen i ekonomi- och skuldprogrammet förverkligas. 


Utfallet av verksamhetsinkomsterna uppgick till 135 % och av verksamhetsutgifterna till 93 %. Den inkomst 

som var störst och inverkade mest var inkomsten från parkeringsövervakningen. 

128 


ändringarna 




Utgifter -113 0 -113 -94 -19 



budgeten 


ändringarna 



Inkomster 1 237 0 1 237 1 670 -433 

Utgifter -2 489 0 -2 489 -2 318 -171 

Verksamhetsbidrag -1 252 0 -1 252 -648 -604


Nyckeltal 

129 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Personal*/verksamhetsområdets personal 2,5 2,6 2,5 

Felparkeringsavgifter, st. 35 500 38 500 35 200 

* = exklusive parkeringsövervakningen, landsbygdsförvaltningen och intressebevakningen 

14 30 

Företagsservicen 


budgeten 


Resultatområdets verksamhet har förverkligats planenligt. Under år 2012 färdigställdes 1360 nya bostäder 

vilket innebär att man stannade långt från målet på 2000 bostäder. Under år 2011 överskreds däremot målet. 

De årliga variationerna i mängderna bostäder som blir klara är stora, men i genomsnitt har ca 1600 bostäder 

i året färdigställts i Vanda under de senaste tio åren. 

Av de färdigställda bostäderna var 363 stycken hyresbostäder, varav de som finansierades med långfristiga 

statliga räntestödslån uppgick till 195 stycken. Målet är att 400 hyresbostäder med långfristiga räntestödslån 

ska byggas varje år. Hyresbostadsproducenterna är inte intresserade att låta bygga hyrebostäder med 

statligt stöd utgående från nuvarande finansieringsmodeller. 

Av de färdigställda bostäderna var höghusbostädernas andel 62,4 procent medan andelen småhusbostäder 

(egnahemshus, radhus) uppgick till 37,6 procent. 



ändringarna 



Inkomster 30 996 0 30 996 30 887 109 

Utgifter -2 282 -4 -2 286 -2 129 -156 

Verksamhetsbidrag 28 714 -4 28 710 28 757 -47 

Markförsäljningsmålet gick att uppnå trots recessionen. Utfallet av verksamhetsinkomsterna uppgick till 101 

% och av verksamhetsutgifterna till 93 %.


Nyckeltal 

130 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Tjänsteinnehavarbeslut angående markanskaffning, marköverlåtelser, utarrendering och tillstånd 

från markägare. 

(Exklusive beslut angående överlåtelse av småhustomter) 

Beslut (st.) 254 260 199 

Överlåtna tomter 

(Exklusive småhustomter) 

Överlåtna tomter (st.) 46 35 41 

Byggrätt för överlåtna tomter (m 2 -vy) 74 819 100 000 96 726 

Överlåtna småhustomter 

Överlåtna tomter (st.) 27 50 49 

Inkomster från markförsäljning och arrende 

Inkomster (försäljningsvinst) (t€) 24 275 25 180 ? 

Färdigställda bostäder 

Färdigställda bostäder (st.) 2 107 2 000 1 355 

Färdigställda hyresbostäder 

(statsunderstödd produktion) 

Hyresbostäder (st.) 784 400 195 

14 40 

Stadsplaneringen 


budgeten 


Den ekonomiska recessionen har inte haft någon betydande inverkan på stadsplaneringens arbetsmängd. 

Genom planeringen säkerställer man en snabb reaktionsförmåga när ett uppsving väl tar vid. Resultatområdet 

använde också resurser för nödvändiga sakkunnigtjänster samt för att anställa tillfällig personal. Bl.a. 

genom att sysselsätta studerande som utför sitt diplomarbete och planeringspraktikanter främjas framtida 

rekrytering av expertis. Växelverkan och beslutsfattande förutsatte också att mer resurser än tidigare riktas 

till informationsverksamhet. 

Våren 2012 godkändes planskissen för Östersundom som justerats via generalplaneringen. Den gemensamma 

generalplanen framskrider till förslagsstadiet i början av 2013. Generalplaneringen har deltagit i 

Helsingforsregionens MBL-samarbete där man bereder regionens markanvändningsplan och trafiksystemprogram 

(HTP). Under året godkändes 28 detaljplaner eller detaljplaneändringar. Vid utgången av år 2012 

var 179 förslag till detaljplaneändringar under beredning. I dessa uppgår den nya byggrätten för bostäder 

till omkring 261 860 m²-vy och den övriga byggrätten till omkring 637 251 m²-vy. I slutet av året var alltså 

inalles 179 initiativ om ändring av detaljplan under beredning. Under årets lopp har det gjorts upp program 

för deltagande och bedömning för 38 av de nya planer som anhängiggjordes. 



ändringarna 



Inkomster 245 0 245 200 45 

Utgifter -3 130 0 -3 130 -3 031 -99 


Verksamhetsinkomsterna inom stadsplaneringen realiserades till 82 % medan verksamhetsutgifterna realiserades 

till 97 %. Stadsplaneringens inkomster har minskat, eftersom det inte längre behövs avgiftsbelagda 

intyg över planläggningsläget i samband med bygglov på grund av de elektroniska register och arkiv som 

staden har i sambruk. Även planeringshandlingar såsom detaljplaner och redogörelserna för dessa samt 

rapporter av olika slag finns gratis på webben till stadsbornas förfogande.


Nyckeltal 

131 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Godkända detaljplaner st. 46 35 28 

Ny bostadsvåningsyta/m²-vy 130 734 200 000 213 873 

Ny våningsyta för verksamhetslokaler/m²-vy 292 991 200 000 343 745 

Detaljplaneändringsinitiativ, totalt 157 145 179 

Årets ansökningar om detaljplaneändringar st. 35 45 28 

Undantagsbeslut 59 120 68 

14 50 

Kommunalteknikcentralen 


budgeten 


Verksamheten vid kommunalteknikcentralen kvarstod i stort som förut. Vanda stad övergick 1.12.2012 till 

att använda det nya nivåkoordinatsystemet ETRS-GK25 och höjdsystemet N2000 tillsammans med Helsingfors, 

Esbo och Grankulla. Antalet byggnadstillsynsmätnings- och fastighetsbildningsåtgärder som ansökts av 

markägare låg fortsättningsvis på en mycket låg nivå. Utbrytingen av tomter ansöktes i till och med mindre 

omfattning än under recessionsåren 1991–1996 och antalet nya tomter som planerats via tomtdelningar 

minskade också. Den tredje exceptionella vintern i rad bromsade upp genomförandet av pågående kommunaltekniska 

projekt och uppsköt påbörjandet av nya projekt. 



ändringarna 



Inkomster 25 213 25 213 19 496 5 717 

Tillverkning för eget bruk 106 300 106 300 89 057 17 243 

Utgifter -152 746 -150 -152 896 -128 373 -24 523 


eget bruk -46 446 -150 -46 596 -39 315 -7 281 

Verksamhetsbidrag -21 233 -150 -21 383 -19 819 -1 564 

Kommunalteknikcentralens nettomålsättning överträffades. Inkomsterna från den ordinarie verksamheten 

(exklusive Ring III och tjänsterna till HRM) överskred budgeten med ca 3,7 miljoner euro, i huvudsak tack 

vare inkomsterna från avtal och upplagringen av schaktjordsmassor samt avgifterna för snöupplagring. 

Kostnaderna för den ordinarie verksamheten (exklusive Ring III och tjänsterna till HRM) överskred för sin 

del budgeten med ca 2,1 miljoner euro, närmast på grund av gatuhållningens uppgifter och byggandet av 

områden för upplagringen av schaktjordsmassor. Med avseende på gatuunderhållet var inledningen och slutet 

av år 2012 särskilt besvärliga på grund av den rikliga snömängden och perioderna med kyla. 

I jordupplagringsbiljettpriserna har ingått en andel för att iståndsätta landskapet under kommande år. Av 

resultatet för år 2012 överförs 1,3 miljoner euro avsedda för slutarbetena på schaktjordsbackarna i Långmossen 

och Brännberga till kontot miljöansvar (212100), varefter sammanlagt 3,9 miljoner euro reserverats 

för slutarbetena. 

Tillverkningen för eget bruk illustrerar investeringarna i offentliga anläggningstillgångar, som i fjol kom i 

gång svagt bl.a. på grund av vädret i början på vintern. Målsättningen realiserades till 84 procent.


Nyckeltal 

KOMMUNALTEKNIKCENTRALEN 

132 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Resurshushållning 

Underhåll av trafikleder euro/m² 1,7 1,58 1,56 

Underhåll av anlagda gatugrönområden €/ha 2 190 2 297 2 155 

Underhåll av anlagda parker (A) €/ha 5 960 5 925 6 112 

Anlagda grönområden sammanlagt €/ha 4 055 4 103 4 183 

Verksamhetens omfattning 

Trafiknätets omfattning ha 766 774 782 

Anlagda gatugrönområden ha 404 414 424 

Anlagda parker (A) ha 393 411 411 

Anlagda grönområden sammanlagt ha 797 825 835 

Jordmassor som transporterats till jordupplagringsområden 

milj. m³/ar 0,8 0,7 0,5 

MÄTNINGSAVDELNINGEN 

Tidsmål (dagar) 

utarbetande av tomtindelning 51 55 55 

styckning av tomt 86 65 65 

Prestationsmål (st.) 

styckade tomter 301 300 350 

nya plantomter genom tomtindelning 423 450 500 

avstyckade allmänna områden 89 60 100 

utmärkta byggnadsplatser 515 500 600 

utredda ledningsplaceringar 2 590 2 200 2 200 

användning av webbkarta (st./mån.) 18 200 22 000 23 000 

Resurser och produktivitet 

verksamhetsintäkter (M€) 1,76 1,80 

verksamhetsbidrag (M€) -2,24 -2,28 

årsverken 82 82 

prestationer (st.)/årsverke 23,1 23,6 

14 51 

Kollektivtrafiken 


budgeten 



ändringarna 



Inkomster 700 0 700 833 -133 

Utgifter -40 000 0 -40 000 -39 113 -887 

Verksamhetsbidrag -39 300 0 -39 300 -38 280 -1 020 

Kollektivtrafikens utgifter och inkomster utföll enligt HRT:s fakturering och nästan helt enligt budgeterat.


14 52 

Depån 


budgeten 


År 2012 var det första året då depåns modell med en s.k. akutverkstad fungerade i hela sin omfattning. 


De verksamhetsintäkter och -kostnader som realiserades för depåns del var något större än i driftsplanen. 

Det rikliga snöfallet i början och slutet av året bidrog till att öka materielens användningsgrad, vilket för sin 

del ökade bränsleförbrukningen och kostnaderna för materielunderhåll. Det bindande nettomålet för depån 

uppnåddes. 

Antalet fordon som flyttades till depån för flyttade skrotbilar var 818 stycken, vilket är 378 fordon fler än 

under 2011, vilket till huvuddelen beror på ändringen i lagen om felparkeringsavgift. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


Antal fordon st. 430 405 434 

Bränsleförbrukning l/år 743 265 760 000 795 000 

Reparationsverkstadens arbetsuppgifter st./år 2 830 2 600 2 740 

14 7 

Miljön totalt (bruttoenheter) 

Ansvarig: Juha-Veikko Nikulainen Verksamhetsorgan: Miljönämnden 

Ordförande: Vesa Nevander 


Miljöcentralen och byggnadstillsynen (nettoenhet) som ingår i verksamhetsområdet markanvändning och 

miljö bereder och verkställer ärenden som lyder under miljönämnden och dess bygglovssektion samt handleder 

och bistår stadens övriga organ i uppgifter som hör till verksamhetsområdet. 

Verksamheten vid miljöcentralen och byggnadstillsynen framskred planenligt. I areal mätt låg volymen på 

den byggnadsyta för byggande som gått igenom byggnadstillsynen på 20 procent under långtidsmedelvärdet 

för tioårsperioden. Volymen på den våningsyta för bostadsbyggande som ansökts låg på samma nivå 

som året innan och antalet bostäder överskred något långtidsmedelvärdet. 

133 


ändringarna 



Inkomster 5 477 0 5 477 5 890 -413 

Utgifter -4 752 -3 -4 756 -5 140 384 

Verksamhetsbidrag 725 -3 721 750 -29 


budgeten 


ändringarna 



Inkomster 383 0 383 353 30 

Utgifter -3 590 -13 -3 603 -3 330 -273 




Den verksamhet som är underställd miljönämnden har inte omfattats av några bindande mål på stadsnivå. I 

övrigt främjades förverkligandet av de mål som funnits på verksamhetsområdesnivå och inom olika produktivitetsprojekt. 


Den verksamhet som hör miljönämnden till verkställdes som budgeterat och resultatet totalt låg 240 000 

euro på plus jämfört med budgeten. 

14 74 

Miljönämnden 


budgeten 


Under fullmäktigeperiodens sista år sammanträdde miljönämnden 11 som vanligt. Under året behandlade 

nämnden bl.a. det genmäle som sammanställts till besvären över Helsingfors-Vanda flygplats miljötillstånd, 

togs beslut om att framlägga ett förslag till ny miljöpolitik för Vanda stadsfullmäktige, godkändes ett nytt avtal 

om hittedjur samt togs beslut om att fatta ett direktupphandlingsbeslut angående jouren för stora djur. 

Dessutom beslutade miljönämnden att inte bevilja marktäkts- och miljötillstånd i nordvästra Vanda. 

14 75 

Byggnadstillsynen 


I areal mätt låg volymen på den byggnadsyta för byggande som gått igenom byggnadstillsynen på 20 procent 

under långtidsmedelvärdet för tioårsperioden. Volymen på den våningsyta för bostadsbyggande som 

ansökts låg på samma nivå som året innan och antalet bostäder överskred långtidsmedelvärdet i viss mån. 

Antalet färdigställda bostäder, över 1 355, är det lägsta på tio år och underskrider målet i huvudstadsregionens 

MBT-avtal med 650 bostäder. Antalet tillstånd och lov i början av året hörde till de lägsta på ett årtionde, 

medan antalet ansökningar steg under hösten till det största under en tioårsperiod. Mängden småhusbyggen 

var en fjärdedel mindre än långtidsmedeltalet. Totala antalet ansökningar har minskat på grund 

av den nya byggnadsordningen som trädde i kraft våren 2011, i denna avstod man bl.a. helt från anmälningar 

om åtgärder. 

Arbetet med att reformera arkivet har framskridit till produktionsskedet såsom planerat. Från början av 2009 

har ett villkor om att leverera elektroniska s.k. slutbilder bifogats till bygglovssektionens beslut. Handlingar i 

elektronisk form har levererats i riklig mängd till byggnadstillsynen. Tillsammans med Helsingfors har enhetliga 

anvisningar för byggare utarbetats. 

134 


ändringarna 




Utgifter -45 0 -45 -60 15 

Verksamhetsbidrag -45 0 -45 -60 15 


budgeten 


ändringarna 



Inkomster 2 680 0 2 680 3 125 -445 

Utgifter -2 538 -12 -2 550 -2 760 210 

Verksamhetsbidrag 142 -12 130 364 -234


I budgeten hade man ställt upp som mål att alla de åtgärdsanmälningar och olika tillståndshandlingar som 

lämnas in till byggnadstillsynen behandlas utan dröjsmål, så att den genomsnittliga behandlingstiden för ansökningar 

och anmälningar om åtgärdstillstånd är fyra veckor medan den genomsnittliga behandlingstiden 

för bygglovsansökningar är sex veckor. 

Genom hela året lyckades man få den genomsnittliga behandlingstiden för bygglovsansökningar att hålla sig 

inom en rimlig tidsgräns. Genomsnittet för de ordinarie bygglov som beviljades av bygglovssektionen och 

tjänsteinnehavarna var 39,5 dygn, 6 veckor. Behandlingstiderna för byggloven har förkortats något från året 

innan. 


Byggnadstillsynens utgifter uppgick år 2012 till sammanlagt omkring 2,7 milj. euro. Utgifterna hade i enlighet 

med målen i ekonomi- och skuldprogrammet minskats med 250 000 euro. 

I verksamhetsintäkter inflöt sammanlagt omkring 3,1 milj. euro under år 2012. Byggnadstillsynens resultat 

överskrider i sin helhet det budgeterade med runt 230 000 euro. 

Nyckeltal 

Tillstånd som inletts 2010–2012 

2010 2011 2012 10 års 

medeltal 

135 

2012 

% av 

medeltalet 

2012 

skillnad i % 

jämf. med 

medeltal 

Olika ansökningar 539 465 427 477 90 -10 

Bygglov 491 436 407 445 92 -8 

- bygglovssektionen 72 55 47 58 81 -19 

- tjänsteinnehavare 419 381 360 387 93 -7 

Åtgärdstillstånd 48 29 20 32 62 -38 

Byggnadernas volym m³ 1 969 697 1 858 805 1 892 763 1 907 088 99 -1 

Byggnadsvåningsyta m² 356 312 313 382 258 640 309 445 84 -16 

- bostadsbyggnader 174 586 141 893 145 775 154 085 95 -5 

- affärsbyggnader 57 868 10 822 6 869 25 186 27 -73 

- kontorsbyggnader 12 669 31 315 31 565 25 183 125 25 

- byggn. för trafikändamål 5 134 27 150 17 407 16 564 105 5 

- industribyggnader 32 745 10 234 14 901 19 293 77 -23 

- lagerbyggnader 41 355 77 623 1 486 40 155 4 -96 

- övriga byggnader 31 955 14 345 40 637 28 979 140 40 

Byggnadernas totala yta m² 406 591 394 412 335 413 378 805 89 -11 

Antal bostäder i bostadshus 1 815 1 418 1 498 1 577 95 -5 

Antal bostäder i småhus 485 384 266 378 70 -30


Tillstånd som beviljats 2010–2012 

2010 2011 2012 10 års 

medeltal 

136 

2012 

% av 

medeltalet 

2012 

skillnad i % 

jämf. med 

medeltal 

Olika ansökningar 1 630 1 510 1 330 1 490 89 -11 

Bygglov 478 507 465 483 96 -4 

- bygglovssektionen 73 59 48 60 80 -20 

- tjänsteinnehavare 405 448 417 423 99 -1 

Åtgärdstillstånd 834 998 865 899 96 -4 

Anmälningar 318 5 0 108 0 -100 

Byggnadernas volym m³ 1 558 532 1 901 750 1 877 803 1 779 362 106 6 

Byggnadsvåningsyta m² 283 857 329 207 303 981 305 682 99 -1 

- bostadsbyggnader 140 537 157 752 167 066 155 118 108 8 

- affärsbyggnader 22 268 22 209 6 425 16 967 38 -62 

- kontorsbyggnader 12 435 43 840 34 792 30 356 115 15 

- byggn. för trafikändamål 13 185 15 689 3 006 10 627 28 -72 

- industribyggnader 27 519 10 434 7 722 15 225 51 -49 

- lagerbyggnader 46 427 57 491 36 352 46 757 78 -22 

- övriga byggnader 21 486 21 792 48 618 30 632 159 59 

Byggnadernas totala yta m² 337 237 417 032 362 329 372 199 97 -3 

Antal bostäder i bostadshus 1 427 1 533 1 753 1 571 112 12 

Antal bostäder i småhus 419 384 359 387 93 -7 

14 76 

Miljöcentralen 


budgeten 


Miljöcentralens arbete framskred som planerat och inga betydande avvikelser dök upp under året när det 

gällde att fullfölja målen. Miljöcentralens avgifter och taxor justerades. Nya prislistor har trätt i kraft 

1.1.2013. I slutet av år 2012 gick 7-årsavtalet om jouren för stora djur tillsammans med de kommuner som 

hör till Kuuma ut. Jouren för stora djur konkurrensutsattes under hösten och därefter ingicks ett avtal om 

jouren med Universitetets djurklinik. Det förekom problem med tillgången på smådjursjourer och jouren 

måste upphandlas av en privat klinik. 

Vanda stads förnyade miljöpolitik godkändes 20.6.2012 i stadsfullmäktige. Stadens egna miljöskyddsföreskrifter 

reviderades och förslaget till stadsfullmäktige godkändes i miljönämnden efter en remissrunda. Utredningen 

över strömmande vattendrag i Vanda som omfattar hela staden färdigställdes. Utredningen fungerar 

som underlag för processen med att skydda och iståndsätta närmiljöerna. 



ändringarna 



Inkomster 383 0 383 353 30 

Utgifter -3 544 -13 -3 558 -3 270 -288 

Verksamhetsbidrag -3 161 -13 -3 175 -2 917 -258 

Miljöcentralens intäkter blev något mindre än prognostiserat. Det inkomstkrav som höjts inför 2012 uppnåddes 

inte riktigt. Utgifterna har hålits i schack. Enligt ekonomi- och skuldprogrammet har inbesparingar gjorts 

i såväl laboratorietjänsterna, som i serviceupphandlingarna. Verksamhetsintäkterna och -kostnaderna utföll 

till 92 procent i relation till budgeterat.


Nyckeltal 

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Kvalitetsmål 

Handlagda ansökningar om tobakstillstånd inom 3 veckor 

% 88 90 97 

Anmälningar (hälsoskyddslagen) handläggs inom 14 veckor 

% 73 60 96 

Bostadssynskö i månader/mål 3 mån. 3 3 3,5 


Tillstånd och anmälningar 305 350 300 

Antal inspekterade övervakningsobjekt 649 550 1 008 

Veterinärpatienter 5 371 5 000 4 748 

Djurskyddsåtgärder 239 150 201 


Miljö- och hälsoskydd euro/invånare 6,31 8,60 6,00 

Veterinärvård euro/invånare 1,51 1,60 1,30 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

MILJÖVÅRD 

Kvalitetsmål 

Handlagda miljötillstånd inom 3 månader % 70 70 30 

Handlagda anmälningar inom 2 veckor % 


92 90 81 

Sakkunnigtjänster 5 958 4 500 4 732 

Fridlysta naturskyddsområden/ha 


1 134 1 100 1 241 

Miljövård euro/invånare 7,10 7,35 7,40 

MILJÖCENTRALEN 

Personal, ordinarie 41 42 42 

Verksamhetslokaler 1 857 1 857 1 857 

15 

Fastighetscentralen sammanlagt 

Ansvarig: Juha-Veikko Nikulainen Verksamhetsorgan: Fastighetscentralsnämnden 

Ordförande: Jari Sainio 


budgeten 


Stadsstyrelsen godkände 23.3.2012 en fusion av verksamhetsområdena för markanvändning och miljö och 

fastighetscentralen från och med 1.5.2012 så, att fastighetscentralens funktioner överförs till 

137 


ändringarna 



Inkomster 136 630 0 136 630 132 005 4 625 

Tillverkning för eget bruk 43 095 0 43 095 42 421 674 

Utgifter -117 903 -2 000 -119 903 -119 183 -720 


eget bruk -74 808 -2 000 -76 808 -76 762 -46 

Verksamhetsbidrag 61 822 -2 000 59 822 55 243 4 579


resultatområdena fastighetscentralen och beställningsservicen som bildas inom verksamhetsområdet för 

markanvändning och miljö. Stadsfullmäktige godkände den nya instruktionen för verksamhetsområdet för 

markanvändning, byggnad och miljö 16.4.2012 och utsåg direktörer för de nya resultatområdena. Enligt § 3 

i instruktionen för verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö beslutade biträdande stadsdirektören 

27.4.2012 om indelning av resultatområdena i resultatenheter. Inom resultatområdet beställningsservicen 

skapades två resultatenheter; data- och utvecklingsservice samt beställningsfunktionerna. 

Fastighetscentralens resultatområde delades på motsvarande vis upp i tre resultatenheter; projektberedning, 

byggherreverksamhet och lokalitetsförvaltning. 

Instruktionerna enligt den nya strukturen som träder i kraft från och med början av 2013 blev godkända i 

december 2012. Enligt dessa överfördes resultatenheten beställningsfunktioner till resultatområdet för ekonomi- 

och förvaltningsservice inom verksamhetsområdet för koncern- och invånarservicen vid årsskiftet. 

Personalöverföringarna mellan fastighetscentralen och beställningsservicen bereddes i slutet av året. 


Det har varit synnerligen svårt att förutspå alla verkningarna av omorganisationen av verksamhetsområdena 

och resultatområdena och därför kan man säga att budgetutfallet som träffat rätt med så pass stor precision 

faktiskt är en veritabel bedrift. 

Avvikelserna i personalkostnaderna beror på att rekryteringarna inte framskred som planerat. 

Investeringsanslagen måste justeras och arbetsprogrammet ändras mitt under året 2012 i enlighet med riktlinjerna 

i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. 

Entreprenadpriserna har varit uppdrivna i förhållande till projektens målpriser och entreprenörernas intresse 

för att lämna anbud har varit lågt. 


Inom resultatområdena beställningsservicen och fastighetscentralen har verksamhetsintäkterna enligt budgeten 

2012 uppgått till 136,6 miljoner euro, medan verksamhetsutgifterna har varit 76,8 miljoner euro och 

verksamhetsbidraget 59,8 milj. euro. Ett tilläggsanslag på två miljoner euro beviljades för att täcka pensionsansvaren 

för de utlokaliserade funktioner som centraliserat överförts till verksamhetsområdet. 

Fastighetscentralens och beställningsservicens avkastning som verkställts för räkenskapsåret uppgick till 132 

milj. euro, dvs. 97 procent av målet för hela året. Räkenskapsårets utgifter utföll i storleksklassen 77,5 miljoner 

euro vilket är 101 procent av hela årsbudgeten. De centrala kostnaderna för driftsekonomin utföll som 

helhet nästan i samma omfattning som budgeterat. 

De bindande mål som omfattade fastighetscentralen och beställningsservicen verkställdes. 

15 01 

Nämnden och gemensamma utgifter 


budgeten 

Nämndens verksamhet och budget realiserades planenligt. 

138 


ändringarna 




Utgifter -51 0 -51 -42 -9 

Verksamhetsbidrag -51 0 -51 -42 -9


15 05 

Beställningsservicen 


budgeten 


Fastighetscentralen fungerade i fyra månaders tid under år 2012 som ett eget verksamhetsområde och fusionerades 

från 1.5.2012 med verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö. Fastighetscentralens 

funktioner överfördes till verksamhetsområdet för markanvändning och miljö i form av resultatområdena 

fastighetscentralen och beställningsservicen. Inom resultatområdet beställningsservicen skapades två 

resultatenheter; data- och utvecklingsservice samt beställarfunktionerna. 


Intäkterna för beställningsservicen verkställdes till 20 procent över budgeterat. Intäkterna inkluderar mjölkstödet 

från EU samt intäkterna för personalmåltider via stadskortet. 

Personalkostnaderna utföll till 79 procent av budgeterat. Serviceupphandlingarna förverkligades enligt budget. 


Pensionsansvaren för utlagda funktioner bokfördes allokerat enligt den praxis som inleddes från början av 

2012. Resultatområdet beställningsservicen beviljades ett tilläggsanslag på två milj. euro för att täcka pensionsansvaren 

för de externaliserade funktionerna. Utfallet för pensionsansvaren var 91 procent jämfört med 

budgeten. 

15 10 

Fastighetsledning 





fastighetscentralen och beställningsservicen. Av fastighetsledningen uppstod en resultatenhet med 

namnet lokalitetsförvaltning inom resultatområdet fastighetscentralen. 


Intäkterna för fastighetsledningen (fastighetsförvaltningen) utföll till 96 procent. Utfallet av hyresintäkterna 

blev något högre än budgeterat, överskridningen i hyresavkastningar låg på ca 700 000 euro. 

139 


ändringarna 



Inkomster 1 285 0 1 285 1 546 -261 

Utgifter -2 899 -2 000 -4 899 -4 375 -524 

Verksamhetsbidrag -1 614 -2 000 -3 614 -2 829 -785 


budgeten 


ändringarna 



Inkomster 134 321 0 134 321 129 437 4 884 

Tillverkning för eget bruk 4 000 0 4 000 2 541 1 459 

Utgifter -74 848 0 -74 848 -73 982 -866 


eget bruk -70 848 0 -70 848 -71 440 593 

Verksamhetsbidrag 63 473 0 63 473 57 996 5 477


I budgeten ingick 12 miljoner euro i försäljningsvinster av bostadsaktier, dessa realiserades i en omfattning 

som var 5,6 miljoner euro lägre på grund av att försäljningen av det andra partiet av stadens enstaka bostadsaktier 

som är i stadens ägo skjutits upp till år 2013. Totalt underskreds verksamhetsintäkterna med 4,9 

milj. euro. 

Utfallet av verksamhetskostnaderna uppgick till 102 procent. Kostnaderna för fastighetsskötsel uppgick till ca 

en miljon euro mer än förutsett vilket i huvudsak berodde på snöarbeten på tak som inte ingår i de fasta arvodena, 

dessutom överskreds fastigheternas värmekostnader med runt 500 000 euro. 

15 20 

Projektservicen 


budgeten 





fastighetscentralen och beställningsservicen. Fastighetscentralens resultatområde delades på motsvarande 

vis upp i tre resultatenheter; projektberedning, byggherreverksamhet och lokalitetsförvaltning. 

Under höstens lopp utfördes inom ramarna för utvecklingsprojektet i anslutning till reformen av fastighetsförvaltningens 

datasystem initialskedet för att definiera kravnivåerna och slutrapporten blir klar i början av 

2013. I projektet fastställdes kraven för Vanda stads fastighetsförvaltnings målområdesarkitektur och datasystem, 

på basis av vilka det är möjligt att upphandla ett system genom konkurrensutsättning. Konkurrensutsättningen 

av upphandlingen görs under våren 2013. 


Projektservicens verksamhetsintäkter förverkligades enligt budget. Verksamhetsintäkterna sin helhet utföll 

nästan helt enligt budget. Verksamhetskostnaderna underskreds med 100 000 euro. 

140 


ändringarna 



Inkomster 1 024 0 1 024 1 023 1 

Tillverkning för eget bruk 39 095 0 39 095 39 880 -785 

Utgifter -40 105 0 -40 105 -40 785 680 


eget bruk -1 010 0 -1 010 -905 -105 

Verksamhetsbidrag 14 0 14 118 -104 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


Befolkning i åldern 7–18 år 

Verksamhetens volym ( 1000 € ) 

Intern hyrning: 

28 234 28 413 28 413 

Mängd hyrda lokaler (m²) 171 076 171 048 167 950 

Lokaler totalt (m²) 755 179 773 605 729 345 

Antal byggnader 826 821 855


16 

Fritids- och invånarservicenämnden sammanlagt (bruttoenheter) 

Ansvarig: Heidi Nygren Verksamhetsorgan: Fritids- och invånarservicenämnden 

Ordförande: Risto Tamminen 


Verksamhetsområdets högsta prioritet var satsningarna på det förebyggande arbete som främjar välmående. 

Barnens och ungdomarnas utveckling stöddes genom ungdomsarbete, idrottsverksamhet och konstfostran. 

Resultatområdena har tillsammans med andra aktörer aktivt deltagit i olika projekt med barn och 

ungdomar som målgrupp. I idrottsservicens projekt har man erbjudit barn och ungdomar i Vanda en möjlighet 

till ett fysiskt aktivt liv. Barnkulturenheten har stött barnens och barnfamiljernas välbefinnande genom 

att arrangera evenemang i vilka tusentals barn och deras familjer deltagit. Ungdomsservicen har utvecklat 

ungdomsgårdsverksamheten och besökarantalet ökade. Inom idrotts- och kulturservicen har servicen för 

seniorer utvecklats i enlighet med Vandas äldrepolitiska program VIKSU och dess tema om förebyggande 

verksamhet. Inom områdes- och evenemangsservicen har verksamheten Seniorinfo utvecklats i samarbete 

med samarbetspartners. 

I enlighet med stadens prioriteringar satsade verksamhetsområdet stort på att liksom under tidigare år förverkliga 

samhällsgarantin för unga samt stödja 15–24-åringarnas sysselsättningsmöjligheter genom olika 

stödåtgärder. Enligt målet erbjuds alla ungdomar under 25 år en arbets-, praktik-, studie-, verkstadseller 

rehabiliteringsplats senast inom tre månader efter det att arbetslösheten börjat. Projektet Petra (unga i studier 

och arbete) fortsatte sin verksamhet. Antalet unga som nåddes med projektet ökade till 1 640 klienter 

år 2012. I Petraprojektet ingår en helhet som handlar om funktionell jämlikhet. 

Under årets lopp har 361 ungdomar börjat vid arbetsverkstäder för unga. Verksamheten med arbetsverkstäder 

för unga har sammanlagt haft 1 707 unga klienter under året, en ökning på omkring 50 procent. Unga 

har dessutom anvisats lönesubventionerade läroavtalsplatser (33 platser år 2012). Vid behov har unga anvisats 

annan service. Mest behov har det funnits av mentalvårds- och missbrukartjänster samt av service inom 

socialsektorn. 

Vanda stad fick hösten 2012 beslut om att kommunen tagits med i ett riksomfattande kommunalt försöksprojekt 

som koordineras av Arbets- och näringsministeriet och Kommunförbundet. 

141 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


Kundtillfredsställelse - 3,15 3,15 

Husbyggnadsinvesteringar 70 020 43 945 36 440 

Nybyggnation 21 564 15 435 10 920 

Ombyggnad 45 857 26 626 24 003 

Ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler 2 599 1 884 1 517 

Husbyggnadsinvesteringar 70 020 43 945 36 440 

Planering 3 350 2 197 2 149 

Byggnation 62 970 38 388 31 111 

Övriga kostnader 3 700 3 360 3 180 

Årsreparationer totalt - -1 910 -1 687 

Oförutsedda reparationer -2 426 -2 322 -2 351 

Fastighetsskötsel - -7 061 -8 267 


budgeten 


ändringarna 



Inkomster 3 883 679 4 562 4 648 -86 

Utgifter -32 573 -1 359 -33 932 -33 581 -351 



Medan försöket pågår har kommunen ansvar för att anordna stödtjänster för sysselsättningen av långtidsarbetslösa 

under tiden 1.9.2012–31.12.2015. Projektets målgrupp är arbetslösa som fått arbetslöshetsförmån i 

mer än 500 dagar samt personer som varit arbetslösa i över 12 månader och riskerar att marginaliseras på 

arbetsmarknaden. Projektet som fått namnet Työraide (Arbetsspåret) fungerade med full fart vid slutet av 

2012 och hade redan tagit emot 200 klienter. 

Vid Servicecentret för arbetskraft, dvs TYP, betjänade kommunens, arbetskraftsbyråns och FPA:s tjänstemän 

den arbetslösa klienten enligt dennes servicebehov. År 2012 besökte i genomsnitt 1 117 klienter servicecentret 

för arbetskraft per månad. Vid TYP gjorde man upp 721 aktiveringsplaner, vilket är 27 procent 

mer än året innan. Rehabiliterande arbetsverksamhet, både i kommunens egen regi och som köptjänst, anordnades 

för personer som varit arbetslösa länge. I den rehabiliterande arbetsverksamheten deltog 585 klienter, 

vilket var en ökning om 5 procent jämfört med året innan. 

Resultatområdet för områdes- och evenemangsservice koordinerade World Design Capital-året för Vandas 

del. I anslutning till WDC-projektet hade det före utgången av september i Vanda arrangerats 400 evenemang 

eller tillställningar med totalt 10 072 besökare. Resultatområdena inom verksamhetsområdet deltog 

aktivt i att förverkliga designhuvudstadsårets evenemang. Enligt resultaten i en enkätundersökning som riktade 

sig till invånarna ökade kännedomen om designhuvudstadsåret med 64 procent mellan juni och december. 

Verksamhetsområdet har aktivt deltagit i att arrangera flera betydande kultur-, motions- och idrottsevenemang, 

så som Jukolakavlen, och deltagit i att koordinera Vanda stadsfestival. 

Verksamhetsområdet hade ansvar för att förverkligandet av stadens delaktighetsmodell inleddes. Delaktighetsmodellen 

var på remissrunda i början av år 2012 och fritids- och invånarservicenämnden godkände den 

för sin del i november. Områdesservicen har som en del av den egna verksamheten och via olika pilotprojekt 

främjat de åtgärder som ingår i delaktighetsmodellen. Åtgärder av detta slag är bl.a. den informationskampanj 

rörande kommuninvånarnas delaktighet som ordnades inför kommunalvalet samt samprojektet 

kring byggandet av avfallskraftverket i Håkansböle tillsammans med vetenskapscentret Heureka, HRM och 

Vanda Energi Ab samt genomförandet av delaktighetsutbildningen för områdes- och evenemangsservicens 

personal. Via pilotprojekten är det möjligt att utvidga praxis till stadens hela organisation. Delaktighetsmodellen 

för barn och unga har förverkligats enligt planerna. 


Utfallet av brutto- och nettoenheternas totala utgifter var sammanlagt 60,49 milj. euro (96 %) medan inkomsterna 

uppgick till 13,49 milj. euro (100 %). Fullmäktige hade beviljat ett utgiftsanslag om 60,69 milj. 

euro för verksamhetsområdet och inkomstkalkylen uppskattades till 14,24 milj. euro. Utgiftsanslaget höjdes 

på hösten med 2,13 milj. euro och inkomstkalkylen minskades med 0,75 milj. euro. Behovet av att höja anslagen 

berodde främst på ökningen i arbetsmarknadsstödets kommunandel, på flera projekt som helt eller 

delvis genomförts med extern finansiering samt periodiseringen av semesterlöneskulden. Å andra sidan 

minskade inbesparingar i andra verksamhetsutgifter behovet av att höja sysselsättningsservicens anslag. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


Andelen arbetslösa arbetssökande, % av arbetskraften 

30.9 7,8 8,6 8,1 

Antal personer med främmande modersmål 1.1 

Andelen personer med främmande modersmål, % av be- 

19 822 18 900 22 015 

folkningen 1.1 


9,9 9,4 10,8 

Projekt (extern finansiering), antal 

Antal lokaliteter och areal (inkl. lokaler som anvisats organisationer) 

38 34 38 

– m² 85 050 83 643 83 278 

– st 146 146 130 

Lokalitetskostnader 1000 euro/år 14 485 14 155 13 523 

142


BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Personal 

Antalet anställda totalt, fast anställda och långvariga visstidsanställda, 

varav projektanställda 31.12 529/49 532/52 546/62 

Sysselsatta med stadens lönesubvention 267 500 334 

16 10 

Fritids- och invånarservicenämnden 


budgeten 

I budgeten ingår utöver anslagen för nämnden även områdeskommittéernas och Svenska kommitténs anslag 

(inkl. områdesmedlen). 


Nämnden sammanträdde 9 gånger och behandlade 201 paragrafer. Områdeskommittéerna och Svenska 

kommittén sammanträdde 5 gånger och behandlade sammanlagt 564 paragrafer. 

Områdeskommittéerna använde anslag för sammanlagt 244 910 euro, varav områdesmedel 173 283 euro. 

Evenemang som producerades med områdeskommittéernas områdespeng var bl.a. Kulturveckan i Dickursby, 

Svenska Veckan och aktivitetsveckan Kesästartti för ungdomarna i Myrbacka. 


För verksamheten hade 363 198 euro beviljats och utgifterna uppgick till 301 079 euro. De budgeterade utgifterna 

underskreds till följd av att anslagen för understöd underskridits. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 


Antal ärenden som lett till beslut i nämnden och områdeskommittéerna 

830 650 801 

16 20 

Ekonomi- och förvaltningsservicen 

143 


ändringarna 



Inkomster 0 3 3 6 -4 

Utgifter -363 0 -363 -301 -62 



budgeten 


ändringarna 



Inkomster 210 63 273 294 -21 

Utgifter -1 926 162 -1 763 -1 614 -149 




I budgeten ingår utöver resultatområdets personalkostnader även verksamhetsområdets gemensamma utbildningsanslag, 

övriga gemensamma anslag, delegationen för mångkulturfrågor samt mångkulturärenden. I 

resultatområdet ingår utöver lönerna för den egentliga förvaltningen även de utgifter och inkomster som 

föranleds av ekonomi- och skuldrådgivningens och socialoch patientombudsmannens verksamhet. 

År 2012 lyckades ekonomi- och skuldrådgivningen målenligt med att balansera klienters ekonomi genom 

skuldsanering. I tingsrätten godkändes 93 procent av de ansökningar om skuldsanering som rådgivningen 

bistått med. Kötiden vid årets slut var ca 48 dagar. Antalet oavslutade fall i vilka ärendet inte framskrider 

utan väntar på ekonomi- och skuldrådgivarens åtgärder uppgick till 67 fall vid slutet av året. Telefonrådgivningen 

och tidsbokningen kunde ta emot 1 042 samtal. En del av de uppringande kunde hjälpas per telefon 

och 326 nya klienter togs till den egentliga skuldsaneringen och ekonomirådgivningen. Till följd av att klienternas 

ekonomiska svårigheter ökat steg antalet klienter som kontaktade socialoch patientombudsmannen 

till 2100 år 2012. 

Mångkulturdelegationen följde med hur de etniska relationerna utvecklades och invandrarnas integration i 

Vanda samt beredde riktlinjer i invandrar- och mångkulturfrågor. 


Fullmäktige hade för år 2012 godkänt 1 925 601 euro i utgifter för ekonomi- och förvaltningsservicen. Resultatområdets 

anslag minskades till 1 763 445 euro genom en tilläggsbudget under hösten. Utgifternas utfall 

var 1 613 997 euro (92 %). Utgifterna underskreds främst till följd av att personalkostnaderna och köp av 

tjänster underskridits. Inkomsterna uppgick till 293 610 euro (107 %) och den godkända inkomstbudgeten, 

efter tilläggsbudgeten, uppgick till 272 608 euro. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Personal 

Antal anställda totalt 


50 51 51 

Antal gäldenärer med pågående utmätningsärenden 


8 360 10 000 8 341 

Antal kontakter till socialoch patientombudsmannen 2 000 2 000 2100 

Antal nya kontakter till ekonomi- och skuldrådgivningen 1 230 1 500 1 042 

16 32 

Sysselsättningsservicen 




Inkomster 5 037 -1 433 3 604 3 389 215 

Utgifter -19 727 -770 -20 497 -18 550 -1 947 

Verksamhetsbidrag -14 690 -2 203 -16 893 -15 161 -1 731 


Fastighetscentralens resultatområde ansvarar för att främja och utveckla sysselsättningen i Vanda, liksom 

även för samarbetet med arbets- och näringsservicens administration och företagen, stadens verkstadsverksamhet 

med undantag för verkstäder för unga, samt koordineringen av den sysselsättningsfrämjande verksamheten. 

Sysselsättningsservicen består av resultatområdets förvaltning samt serviceenheten och projektenheten. 

I sysselsättningsservicens verksamhet ingår den lagstadgade rehabiliterande arbetsverksamheten, 

servicecentret för arbetskraft (TYP), arbetsverkstadsverksamheten samt sysselsättningsrelaterade projekt. 

Sysselsättningsservicens projekt Työraide ingår i ett riksomfattande kommunalt försök för att främja långtidsarbetslösas 

sysselsättning. Sysselsättningsservicen understöder organisationer, föreningar och företag 

144


med att sysselsätta långtidsarbetslösa samt ansvarar för stadens lönesubventionerade sysselsättning. 

Sysselsättningsservicens verksamhet riktar sig i huvudsak till svårsysselsatta och till arbetslösa under 25 år. 

I slutet av december 2012 hade Vanda en arbetslöshetsgrad på 8,9 procent. Antalet arbetslösa arbetssökande 

uppgick till 9 666, vilket är 8,8 procent mer än året innan. Långtidsarbetslösheten ökade under året 

med 14,1 procent. I slutet av år 2012 hade 2 635 personer varit arbetslösa oavbrutet i över ett år. Trots att 

arbetslösheten generellt ökade var arbetslösheten bland under 25-åringar nästan oförändrad. I slutet av december 

2012 fanns det i Vanda 914 arbetslösa under 25 år. Ökningen till föregående år var 0,5 procent. 

Servicecentret för arbetskraft (TYP) 

Vid Servicecentret för arbetskraft (TYP) betjänade kommunens, arbetskraftsbyråns och FPA:s tjänstemän 

den arbetslösa klienten enligt dennes servicebehov. Verksamhetsställena i Vanda är belägna i Dickursby och 

Myrbacka. År 2012 besökte i genomsnitt 1 117 klienter servicecentret för arbetskraft per månad. År 2011 

uppgick antalet klienter till ungefär 1 000 per månad. I servicecentret uppgjordes 721 aktiveringsplaner för 

klienterna medan antalet planer året innan var 567 st. Av den enkät om kundservicen som företogs under 

hösten framgick det att klienterna vid TYP i huvudsak var tillfreds med den service de fått. Verksamheten 

under slutet av året påverkades framför allt av den organisatoriska reformen inom arbets- och näringsservicen 

då personalen omplacerades på olika håll i Nyland. Under år 2012 hänvisades 20 personer till utredning 

av pension. 

Rehabiliterande arbetsverksamhet 

Det är en lagstadgad uppgift för kommunerna att ordna rehabiliterande arbetsverksamhet. Målet för den rehabiliterande 

arbetsverksamheten är att främja sysselsättningen genom att förbättra klientens funktionsförmåga, 

möjligheterna att reda sig självständigt, samt förbättra möjligheterna till sysselsättning. Klienterna 

inom den rehabiliterande arbetsverksamheten är långvarigt arbetslösa arbetssökande som behöver hjälp 

med att hitta arbete, utbildning eller andra åtgärder inom arbets- och näringsväsendet. Rehabiliterande arbetsverksamhet 

ordnas som kommunens egen verksamhet samt genom köpta tjänster. Verksamheten i 

kommunens egen regi utförs genom verkstadsverksamhet, i startgrupper som varar i tre månader samt vid 

individuellt integrerade arbetsverksamhetsställen. Startgruppsverksamheten för vuxna, unga och invandrare 

var fortsättningsvis en efterfrågad service. En ny startgrupp grundades inom Korso-Björkby-området. Gruppens 

syfte är att göra upp en modell för den rehabiliterande arbetsverksamheten i samarbete med Vanda 

kyrkliga samfällighet och projektet Vår by i Björkby. Köptjänster upphandlades av fyra serviceproducenter. 

En del av den rehabiliterande arbetsverksamheten arrangerades på integrerade platser eller på stadens 

egna arbetsplatser så som sjukhus, bibliotek, daghem. I slutet av december 2012 hade 542 klienter fått ett 

beslut om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, medan antalet klienter året innan var 485; antalet klienter 

ökade med 11,75 procent. 

Kommunförsöket Työraide 

Vanda stad fick hösten 2012 beslut om att kommunen tagits med i ett riksomfattande kommunalt försöksprojekt 

som koordineras av Arbets- och näringsministeriet och Kommunförbundet. Medan försöket pågår har 

kommunen ansvar för att anordna stödtjänster för sysselsättningen av långtidsarbetslösa under tiden 

1.9.2012–31.12.2015. Projektets målgrupp är arbetslösa som fått arbetslöshetsförmån i mer än 500 dagar 

samt personer som varit arbetslösa i över 12 månader och riskerar att marginaliseras på arbetsmarknaden. 

Under hösten rekryterades personal till kommunförsöksprojektet i Vanda och verksamhetslokaler anskaffades. 

Kommunförsöksprojektets finska namn är Työraide. Työraide inledde omedelbart förhandlingar om 

samarbete med dess viktigaste partner, så som arbets- och näringsbyrån och socialoch hälsovårdsservicen. 

Företagssamarbetet fick också en bra start. Under oktober färdigställdes verksamhetsplanen som gällde klientarbetet, 

företagssamarbetet och klientarbetet vid Opastin. 

De första klienterna började i Työraide i början av november. Vid slutet av år 2012 hade redan 200 klienter 

börjat vid Työraide och projektet fungerade med full fart. Av klienterna hänvisades 19 personer till arbetslivsträning, 

fyra personer sysselsattes med lönesubvention och en klient började i ett arbetsförhållande på 

viss tid på den öppna arbetsmarknaden. Alla klienter träffar också en hälsovårdare och före årets slut hade 

man redan påbörjat en utredning av arbetsförmågan för ungefär 20 klienters del. 

Projektenheten 

I projektenheten ingick verkstadscentret Vantaan Valo som verkar i Korso, projektet Petra – unga i arbete 

och utbildning och arbetsträning för invandrare. I Vantaan Valo i Korso arrangerades verkstadsverksamhet 

för arbetslösa som arbetslivsträning och rehabiliterande arbetsverksamhet. I Vantaan Valo hölls det verksamhet 

i stadens egen regi samt projekt med extern finansiering. Verksamheten med textil-, trä-, 

145


reparations- och odlingsverkstäder inom ramen för det ESF-finansierade projektet Tarmo avslutades 

30.6.2012. Verksamheten inom kontorsverkstadsprojektet Lennätin (Telegrafen) avslutades 17.7.2012. Det 

ESF-finansierade projektet Konsti inledde verksamheten 1.7.2012. I Konsti ingår arbetsverkstäder för lokalvård, 

fastighetsservice, textilvård, handel samt marknadsföring. Rehabiliterande arbetsverksamhet arrangerades 

i arbetsverkstaden Komeetta som utför arbeten på entreprenad samt i fixargänget Topparoikka (reparationsjobb) 

och i träverkstaden Visakoivu i Stubbacka. I Vantaan Valo verkade också Uusioverstas som 

återvinner stadens datorer och rustar upp cyklar. År 2012 startade Vantaan Valo Keittiö som ett internt projekt 

med ansvar för mat- och kaffeservering för Valos klienter. 

Stöd för sysselsättning av unga 

Inom projektet Petra – unga i arbete och utbildning fortsatte det andra verksamhetsåret. Alla ungdomar i 

åldern 17–24 år som anmält sig vid TE-byrån slussas vidare till Petra-projektet. År 2012 var antalet klienter 

1 640. Inflödet av arbetslösa under 25 år med arbetslöshetsperioder som varade över 3 månader fortsatte 

att sjunka i Vanda år 2012. I december 2012 var inflödet till arbetslöshetsperioder som varade över 3 månader 

16,5 procent, vilket är en procentenhet mindre än år 2011 och nästan 10 procentenheter mindre än 

2010. 

Sommararbetssedlar för unga som togs i bruk för första gången år 2011 beviljades också år 2012. Med 

sommararbetssedlarna understödde staden sysselsättning av Vandaungdomar i åldern 15–18 år i företag 

och föreningar i Vanda. Sommararbetssedelns värde var 300 euro. År 2012 fattades 93 jakande beslut om 

sommararbetssedlar, av vilka 83 redovisades, till ett sammanlagt värde om 24 900 euro. 

Ändrade verksamhetslokaler 

År 2012 innebar förändringar i sysselsättningsservicens verksamhetslokaler såtillvida att kommunförsöket 

Työraide inledde verksamheten i september 2012 vid Fernissagatan 6 och sysselsättningsservicens administration 

flyttade från Fernissagatan 6 till verksamhetslokalerna vid Stationsvägen 10. 


Sysselsättningsservicens utgifter underskred den ursprungliga budgeten med 1,2 miljoner euro och den 

höjda budgeten med 1,9 miljoner euro. I samband med tilläggsbudgeten förutspåddes att arbetsmarknadsstödets 

kommunandel ökar med över 2,1 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten. Den faktiska 

ökningen uppgick till slut till 2 miljoner euro. I samband med tilläggsbudgeten har dessutom bruksprognosen 

för lönesubventionen minskats med 900 000 euro till 6,8 miljoner euro. Lönesubventionernas 

slutliga utfall på 5,1 milj. euro är den huvudsakliga orsaken till att budgeten underskreds. Det att lönesubventionerna 

inte nådde målet berodde bland annat på sysselsättningsservicens noggrannare sysselsättningskriterier 

med inriktning på personer som varit arbetslösa i över 500 dagar, på de nya direktiven som 

förankrades inom verksamhetsområdena samt TE-byråns stora organisationsreform som fördröjde lönesubventionsbesluten. 

Serviceenhetens utgifter underskreds med 141 872 euro och projektenhetens utgifter med 23 199 euro. 

Sysselsättningsservicens inkomstmål minskades i samband med tilläggsbudgeten med 1,4 milj. euro till 3,6 

milj. euro. Sysselsättningsservicen blev 215 000 euro från inkomstmålet. Orsaken står att finna i att lönesubventioner 

använts i mindre utsträckning än planerat, vilket minskade lönesubventionsinkomsternas andel 

av de totala inkomsterna. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Personal 67 68 79 


Andelen arbetslösa arbetssökande, % av arbetskraften 

30.9 7,8 8,6 8,1 

Antalet projekt 6 5 6 

Kostnader för projekt 1000 € 1 252 980 1 438 

Verksamhetslokalerna i m² (exkl. organisationer) 4 748 4 583 4 903 

Kostnader för verksamhetslokaler 1000 € (ej org.) 641 671 742 

Verksamhetslokaler som anvisats organisationer i m² 677 697 793 

Hyressubvention till organisationer 1000 € 78 91 94 

146


16 33 

Kulturservicen 


budgeten 


Det gångna verksamhetsåret kännetecknades av förberedelser för den organisationsreform genom vilken 

invånarservicen från början av år 2013 överfördes från verksamhetsområdet för fritid och invånarservice till 

bildningsväsendets verksamhetsområde. Man fäste särskilt uppmärksamhet vid förändringsledning både på 

verksamhetsområdes-, resultatområdes- och resultatenhetsnivå. Resultatområdet nådde i hög grad de uppställda 

målen. En del av de uppställda målen är långsiktiga mål, bl.a. de internationella och mångkulturella 

projekten, för vilka resultatet bör utvärderas i ett längre tidsperspektiv, inte på årsbasis. Inom de prioriterade 

insatsområdena på verksamhetsområdesnivå, kulturverksamheten för barn och unga, grundutbildningen 

i konst samt kulturarbetet bland seniorer, uppnåddes målen helt. 

Inom kulturservicen utarbetades i brett samarbete Kulturplanen 2012–2016 för att styra vår verksamhet i 

enlighet med stadens ekonomi- och skuldprogram dock utan att glömma innehållet. I arbetet var alla resultatenheter 

representerade och som slutresultat utkristalliserade sig sex centrala insatsområden som stöder 

Vanda stads verksamhetsstrategi. 

I personalen har det inte skett några betydande förändringar. Resultat- och utvecklingssamtalen lyckades 

enligt förväntningarna och i alla enheter hölls utvecklingssamtalen till 100 procent. Under det kommande 

året betonas lämpliga mätare för den service som produceras för att utvärdera hur väl man lyckats. Sjukfrånvaron 

minskade väsentligt. 

Resultatenheten för barnkultur 

Undervisnings- och kulturministeriet beviljade Vanda stad 79 442 euro i statsbidrag för projektet Aladdins 

lampa 2012 för användning för att utveckla danskonstutbudet samt utbudet på mångkulturell kultur och kulturutbudet 

för barn i behov av särskilt stöd samt för att utveckla danskonsten de olika delarna av staden 

emellan. Dessutom beviljades Formgivarens skattkista 60 000 euro av stiftelsen World Design Capital 

Helsinki 2012 för att förverkliga städernas samarbetsprojekt. Inkomstmålet steg jämfört med år 2011 (BDG 

45 300 euro) med 150 000 euro till 195 300 euro och målet nåddes till 95 procent. Löneutgifterna överskreds 

på grund av moderskapsledigheter med 35 634 euro. 

Resultatenheten för barnkultur arrangerade år 2012 sammanlagt 1 275 grupper/evenemang med totalt 47 

722 besökare, av vilka 660 grupper/evenemang och 26 135 besökare inom projektet Aladdins lampa. Dessutom 

deltog barnkulturenheten som arrangör i flera nationella evenemang och seminarier med ett sammanlagt 

besökarantal om cirka 3 000 personer. Verksamhet, så som teater-, dans- och cirkusföreställningar, filmer, 

utställningar, kurser, arbetsverkstäder, evenemang samt konserter arrangerades i kulturservicens egna 

verksamhetslokaler Barnens kulturhus Pessi i Dickursby och i Totem i Myrbacka. Dessutom erbjöds service i 

Konserthuset Martinus i Mårtensdal, i Allaktivitetscentret Lumo i Korso, i Kulturcentret Fernissa för barn och 

unga i Dickursby samt i daghem, skolor, ungdomsgårdar och bibliotek. 

Utöver detta har kulturservicen i Vanda arrangerat lokal barnkulturverksamhet samt barnkulturverksamhet 

på svenska vilka inte ingår i siffrorna ovan. Barnkulturenhetens samarbetspartner arrangerade verksamhet i 

kulturhusen, både Pessi och Totem, nästan varje vardag och ofta också under helgerna (inte i juni–juli). Besökar- 

och evenemangsstatistik för dessa ingår inte i de ovan nämnda siffrorna. 

Barnkulturens resultatenhet har utfört ett mångsidigt samarbete i växelverkan med Vanda stads olika verksamhetsområden 

och övriga resultatenheter inom verksamhetsområdet för fritid och invånarservice vid 

147 


ändringarna 



Inkomster 374 117 491 429 62 

Utgifter -5 097 -224 -5 321 -5 340 19 



planeringen, beredningen och verkställandet av otaliga kurser, läger och evenemang, liksom i det kulturella 

ungdomsarbetet. Dessutom har man arbetat för att främja den nationella barnkulturen inom ramen för projektet 

Aladdins lampa. 

Som ett samprojekt mellan städerna som deltog i World Design Capital Helsinki 2012 genomfördes projektet 

Formgivarens skattkista. Vanda stads barnkulturenhet ansvarade för projektet. Projektet omfattade sammanlagt 

11 299 förskoleelever och 815 förskolegrupper samt deras lärare från huvudstadsregionen och Lahtis. 

I Vanda nådde projektet ut till 2 421 förskolebarn. Inom projektet planerade man samt genomförde och 

delade ut Formgivarens skattkista till alla förskolegrupper i de städer som deltog i designhuvudstadsåret 

2012 med kurstillfällen för alla förskollärare som ytterligare inspiration. Utöver kistan innehåller Formgivarens 

skattkista en handbok i formgivningsfostran, affischer samt verkstadsmaterial för sex olika verkstäder 

som ska inspirera barnet till att utforska, upptäcka och lyckas. Innehållet stöder sig i stor omfattning på utbildningsstyrelsens 

nationella grunder för förskoleundervisningens läroplan 2010. Det flerspråkiga digitala 

materialet som planerats som stöd för den konkreta skattkistan står till allas förfogande oberoende av kulturell 

bakgrund eller modersmål (www.muotoilijanaarrearkku.fi). Formgivarens skattkista är också ett svar på 

den utmaning principen om jämlikhet utgör. Formgivarens skattkista samt utbildningen för förskolelärare är 

gratis för alla förundervisningsgrupper och daghem. Formgivarens skattkista har väckt stort intresse internationellt 

och i anslutning till projektet inleddes bland annat ett samarbete med Sankt Petersburg. 

De fast anställda inom barnkulturenheten bestod av chefen för barnkulturen och två kulturproducenter. 

Dessutom verkar två visstidsanställda kulturproducenter inom enheten (till 31.12.2013), av vilka den ena på 

deltid och med finansiering från Aladdins lampa. Barnkulturenheten hade praktikanter från olika yrkeshögskolor. 

Enheten för kulturproduktion 

Enhetens verksamhet utgår till stor del från redan etablerade evenemang och produktion av evenemangsserier 

men det har också uppstått nya program. Samarbetet med Vantaan Yrittäjät har inletts liksom även enskilda 

samarbetsprojekt med lokala företag (PMC Polarteknik, Yucca Oy etc.). Det internationella samarbetet 

med våra vänorter (Jinan, Slupsk, Frankfurt an der Oder, Mlada Boleslav, Salgotarján), internationella nätverk 

(Kedja) samt nya samarbetspartner (Inre Mongoliet, Moskva) har utvecklats. Samarbetet inom huvudstadsregionen 

fortsätter likaså och man letar aktivt efter nya kontaktytor. Kulturservicens gemensamma 

handlingsprogram 2012–2016 har styrt verksamheten vid enheten för kulturproduktion. Personalen har gemensamt 

gjort upp enhetens mål samt en verksamhetsplan och årsklocka under enhetens utvecklingsdagar. 

För enhetens del har driftsekonomin överskridits. Orsaken till överskridningen är invecklad. 1) Sättet att bokföra 

arvoden för personer med arvodesbaserad ersättning i arbetsverkstäder o.dyl. har gjort att de faktiska 

utgifterna inte beaktats på rätt sätt. 2) Produktioner som genomförts under året men som inte ingått i planerna 

utan flyttats över till enheten. 

Den ordinarie personalen bestod av kulturproduktionschefen samt 2,5 kulturproducenter. Dessutom ingick i 

enhetens personal en visstidsanställd producent samt en civiltjänstgörare. För att trygga personalresurserna 

och utvidga verksamheten har kulturproduktionsenheten haft en praktikant från yrkeshögskolan i S:t Michel. 

Vanda stads museer 

Vanda stadsmuseum och Vanda konstmuseum har under år 2012 haft sammanlagt 88 personer anställda. 

Av dessa var 20 ordinarie heltidsanställda och 2 på deltid. De övriga är visstidsanställda vid museiprojekt, 

historiska kommitténs arkeologer, sysselsatta, praktikanter samt gästföreläsare och ledare för arbetsverkstäderna. 

Vanda stadsmuseum 

Sammanlagt 8 197 personer besökte museets utställningar. I den övriga verksamheten deltog 1 637 personer. 

– Museet deltog i World Design Capital Helsinki med tre projekt: TIDlös – design från stenåldern till nutid, 

Magnifika Håkansböle och Dickursby kommer nästa. I samarbete med projektet Aladdins lampa och kulturhusen 

Pessi och Totem förverkligades fotoutställningen Mina vänner och bekanta – barndomens bilder. 

Museet har haft en diger verksamhet med handledning och arbetsverkstäder. – Helsinges Tidning nr 4 utkom. 

Dessutom publicerades boken Vår resa i Vandas historia samt en ny upplaga av boken Seuraavana 

Tikkurila. – Samlingarna har utökats med 340 föremål och 10 993 fotografier. Projektet med att förnya den 

administrativa databasen för samlingarna framskred: en systemleverantör valdes och innehållet planerades. 

– 80 intervjuer gjordes inom projektet Rock’n Vantaa. Projektet synliggjordes vid olika evenemang i Vanda 

148


och i media. Dessutom samarbetade man internt inom Vanda stad, bl.a. med Fernissans Animationsstation, 

ungdomsservicen och stadsbiblioteket samt externt med Helsingfors universitet. – Restaureringen och konserveringen 

av möbelgrupperna och föremålen i Håkansböle gård fortsatte. Byggnadskonserveringen och - 

uppmätningen gjordes i samarbete med Metropolia och Varia. Katalogiseringen av herrgårdens arkiv slutfördes. 

– Byggnadsforskarna har gett sammanlagt 218 myndighetsutlåtanden och kommentarer, deltagit i 

myndigheternas samråd och stadsbildsdelegationens samt byggnads- och miljövårdsdelegationens möten, 

samt övervakat och handlett användningen av understöd för restaurering av byggarvet som beviljats av 

NTM-centralen och museiverket. Projektet Vaari för inventering av historiska byggnader fortgår. – Kyrkobyprojektet 

som pågår till 2014 inleddes. Syftet är att göra en tvärvetenskaplig undersökning av Helsinge 

kyrkobys historia och nutid. – Den historiska kommitténs EU-projekt PAVAMAB avslutades. Som avslutning 

publicerades boken Padise-Vantaa Keskiajan silta. Historiska kommitténs utgrävningar i Lillas i Mårtensby 

som anknyter till medeltidsprojektet fortgår. 

Vanda konstmuseum 

Det totala antalet besökare var 10 185. I museet arrangerades två utställningar. Utställningen Skönhet i 6 

scener öppnades för allmänheten den 10 februari och avslutades den 4 augusti. Utställningen ingick i projektet 

World Design Capital Helsinki 2012. Leonardo da Vilhus skatter öppnades 29.8 och utställningen fortsatte 

över årsskiftet. I utställningen visas Risto Vilhunens nya produktion från åren 2011–2012. Till utställningen 

utvaldes också ett stort urval ur den samling som Vilhunen donerat till Kuopio år 2010. – I anslutning 

till gallerisamarbetet mellan Vanda konstmuseum och Bildkonstakademin öppnades i Galleria Ikkuna en 

utställning bestående av Satu Nenonens målningsserie Elämälle valmiit (Klara för livet) och i Galleria Paussi 

Jouko Korkeasaaris installation Ojamadon laulu (Dikesmaskens sång). På grund av respons från besökarna 

byggde Jouko Korkeasaari en ny installation, Lahja (Gåvan), i galleriet. – Antalet kompletterande program 

var totalt 137 och antalet besökare 2 237. Av dessa var 61 guidade besök för skolelever med 1 151 besökare. 

Färg- och ljudverkstäderna för de allra yngsta barnen från noll år uppåt samlade 120 deltagare i 15 

grupper. I anslutning till utställningen Leonardo da Vilhus skatter arrangerades ett evenemang för allmänheten 

om pop-ikonkonsten. Biskop Arseni och kontnären Risto Vilhunen ledde evenemanget. – Till den 

permanenta konstsamlingen anskaffades 8 konstverk med anslag för konstanskaffningar. Veikkaus Oy donerade 

70 konstverk till konstmuseet av vilka en del ställdes ut i två miniutställningar i maj. Konstnären Hannu 

Sillanpää donerade tio målningar till samlingarna. Ett stort antal konstverk placerades i stadshusets nyrenoverade 

lokaliteter. I Myrans-projektet placerades kontverk i ålderdomshemmet. Sammanlagt utplacerades 

148 konstverk. Omkring 140 konstverk konserverades och/eller inramades. Det samlingspolitiska programmet 

uppdaterades i maj. – För den offentliga konstens del färdigställde Vesa-Pekka Rannikko och Hilda 

Kozar konstverk för bostadsområdet Lejle. Färdigställandet och utplaceringen av konstverken som ingår i 

konstkonceptet för Dickursby inleddes. Till stadshusets entréhall anskaffades en skulptur av skulptören Laila 

Pullinen. Taisto Rautas skulptur avlägsnades permanent från Martinus. 

Resultatenheten för kulturlokaler i västra Vanda 

Vanda konserthus Martinus: Under året upplevde vi flera minnesvärda ögonblick i Martinus. Evenemanget 

Frutas Tropicales har befäst sin ställning även utanför huvudstadsregionen. Inom sin genre hör 

evenemanget till den absoluta nationella toppen. I husets egna programutbud beaktades också önskemålen 

som våra kunder framfört. Många samfund, skolor och orkestrar verksamma i staden har bidragit till lyskraftiga 

evenemang på konserthuset. Husets egen programproduktion har en andel på 1/3 av den totala volymen. 

Den övriga delen består av extern uthyrning och stadens övriga verksamhet. 

Husets bokningsgrad håller god nivå. Ett bekymmer är den tid som går åt till montering, nedmontering och 

repetitioner vid evenemangen. Evenemangens besökarantal var drygt 35 000 personer. Antalet uppträdande 

(cirka 9 000) satte husets biutrymmeskapacitet på prov. Kundresponsen var positiv, de långvariga kundrelationerna 

fortgår. Arbetet som gjordes för att skapa nya kundrelationer började bära frukt. Av dessa kan bl.a. 

inspelningarna av de första uttagningarna till Talent nämnas. De allvarliga fuktproblemen reparerades delvis 

under sommaren. Behovsutredningen för ombyggnaden (2015–2016) inleddes under ledning av fastighetscentralen 

i samarbete med aktörerna i huset. 

Myrbackahuset: I allaktivitetshuset nådde enhetens tjänster drygt 33 000 personer (evenemang i foajén 

icke medräknade). Antalet enskilda evenemang uppgick till nästan 2 000 st. Behovsutredningen för en ombyggnad/ombyggnadsarbeten 

avbröts då man fick kännedom om planer på en utvidgning av köpcentret 

Myyrmanni som påverkar kulturhuset i betydande grad. Vaktmästarservicen i Myrbackahuset är inte på en 

tillfredsställande nivå. 

149


Resultatenheten för kulturlokaler i västra Vanda överskred inte budgeten. Eftersom konserthuset i omfattande 

grad användes gratis och den interna användningen ökade var det svårare att uppnå inkomstmålet 

uttryckt i euro. Myrbackahusets klienter består främst av interna användare. Konserthusets omfattande 

scenteknik och dess underhåll utgör en allt större utgiftspost. Huvuddelen av underhållet är lagstadgat och 

främjar klienternas säkerhet samt arbetarskyddet. 

Personalen är motiverad, engagerad och hör till eliten inom sitt område. Konkurrensen om arbetskraften 

inom branschen gör att företagen också satsar mer på arbetet för välbefinnande i arbetet. I bägge husen 

har man satsat på räddnings- och arbetarskyddsfrågor. Verksamheten vid det professionella konserthuset 

försvåras av bristen på teaterteknisk personal och likaså saknas en anställd som specialiserat sig på lagstadgade 

uppgifter. Genom ändringar i arbets- och ansvarsfördelningen mellan de anställda har man strävat efter 

att fylla de lagstadgade minimikraven. Behovet av tilläggsrekrytering för de enskilda produktionerna är 

typiskt för branschen. 


Kulturservicens ursprungliga utgiftsanslag var 5 096 730 euro och inkomstbudgeten 374 000 euro. I tillläggsbudgeten 

ökades utgifterna med 224 092 euro och inkomsterna med 117 000 euro. Utgifterna uppgick 

till 5 339 687 euro (100 %) och inkomsterna till 428 584 euro (87 %). 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Personal 159 157 154 


Publik, antal personer/barnkulturenheten 42 000 78 901 

Antal evenemang/barnkultur 950 1 165 

Publik (antal personer) vid kulturevenemang 73 031 55 000 110 367 

Antal kulturevenemang 1 127 850 1 207 

Deltagare i grundläggande konstundervisning 6 771 6 500 6 819 

5–19-åringar i % av deltagarna i grundläggande konstundervisning 

15 15 76 

Antal organisationer och verksamhetsgrupper som fått 

understöd 175 200 140 

Utställningar i museerna: 4 3 7 

– i stadsmuseet 1 1 5 

– i konstmuseet 3 2 2 

Besökarantal i museerna: 14 848 13 000 18 382 

– i stadsmuseet 6 778 4 000 8 197 

– i konstmuseet 8 078 9 000 10 125 


Driftsutgifter euro/invånare 25 26 26 

Understöd euro/invånare 4,7 5,1 4,5 

Museernas driftsutgifter euro/invånare: 9,94 8,3 8,9 

– konstmuseet 3,3 4,3 

– stadsmuseet 5,0 4,6 

Totalantal verksamhetslokaler 21 21 26 

Antal konstnärsateljéer 7 7 3 

Lokaliteter i m² 8 405 8 379 8 349 

150


16 34 

Idrottsservicen 


budgeten 


Idrottsservicens verksamhet förverkligades planenligt år 2012. Simhallarna hade sammanlagt nästan 770 

000 besökare och gymmen i anslutning till simhallarna över 196 000 besökare. Håkansböle simhall och gym 

öppnades i mars, simhallens tillbyggnad i juni. 

Den ledda motionsverksamheten 

Motionskursverksamheten genomfördes enligt planerna även om året kännetecknades av förändringar. Anordnandet 

av en del av vuxenutbildningsinstitutets motion i grupp överfördes fr.o.m. höstterminen på idrottsservicen 

och utöver detta tog man i bruk ett elektroniskt kursadministrations-/anmälningssystem. På 

höstterminen var det också möjligt att för första gången anmäla sig elektroniskt till en del av motionskurserna 

i grupp. Under vår- och höstterminen anordnades 581 olika motionskurser och under sommaren ungefär 

150 kurser. 

Vattengymnastikgrupperna för vuxna hade lite under 1 000 deltagare och antalet besök var drygt 10 000. 

Golvgymnastiken hade drygt 1 600 deltagare och antalet besök var nästan 17 000. Pensionärernas vattengymnastik- 

och gymgrupper hade ungefär 600 deltagare fler än året innan, d.v.s. omkring 2 900 personer, 

och antalet besök var 6 500 fler, totalt omkring 31 500 besök. Nästan 400 personer deltog i motionen för 

specialgrupper. Simskolorna som arrangerades i samarbete med simsällskapen lockade ca 2 400 barn. 

År 2012 öppnades två nya salar för fri träning, gymmet i Björkby äldrecenter i februari och i Håkansböle 

simhall i mars. I Håkansböle gym hade man vid årets slut redan registrerat lite över 500 besök med det 

elektroniska passerkortet. På passerkortet laddas träningspass för 1–5 månader åt gången. Gymmet i Håkansböle 

hade över 38 800 besökare. 

Antalet besökare över 70 år har i och med Sportkortet 70+ ökat varje år i simhallarna och gymmen. Simhallarna 

hade över 57 300 och gymmen över 31 600 besök. Simhallsbesöken var ca 8 000 flera än året innan 

och gymbesöken ungefär 5 000 flera. Denna klientgrupp har ställt framför allt gymmens verksamhet inför 

nya utmaningar. Behovet av individuell gymhandledning speciellt i början av höstterminen har ökat och därtill 

har kundernas höga ålder och sämre kondition medfört extra utmaningar för gymverksamheten och den 

ledda motionsverksamheten. 

Vid hälsostationerna i Dickursby, Håkansböle och Korso fungerar sedan år 2012 idrottsapotek enligt ett på 

förhand bestämt program. Idrottsapoteken hade sammanlagt 83 besökare. 

I den läroplansenliga simundervisningen för grundskoleelever deltog omkring 8 600 barn och antalet besök 

uppgick till 31 000. I idrottsevenemang avsedda för skolelever deltog omkring 4 000 grundskoleelever (innebandy 

1 420, fotboll 1 260, korgboll 480, terränglöpning 311, friidrott 203, skidåkning 198, simning 107, 

volleyboll 84, badminton 58 och schack 40 deltagare). 

Ett nytt evenemang som gick under namnet Perhepeuhat och riktade sig till barnfamiljer startade under hösten. 

Idén till evenemanget föddes våren 2012 under idrottsservicens utvecklingsafton. Evenemanget har 

som mål att erbjuda barnfamiljerna en möjlighet att bekanta sig med stadens idrottslokaler och att motionera 

tillsammans. Startskottet gick i september på Energia Areena med 250 ivriga motionsglada deltagare. 

Ytterligare evenemang arrangerades i oktober och november i Myrbacka idrottshus med cirka 160 deltagare 

vardera gången. 

151 


ändringarna 



Inkomster 2 392 311 2 703 2 813 -110 

Utgifter -14 143 -588 -14 731 -14 727 -4 



Anläggning av idrottsplatser samt underhåll och drift 

Håkansböle simhall och gym öppnades i mars och simhallens tillbyggnad i juni. Badstranden vid Dragnäsets 

friluftsområde togs i bruk i juni och konstisbanan i Mårtensdal öppnades i november. Näridrottsplatserna i 

Brännberga och Fagersta samt näridrottsplatsen på Petikko friluftsområde och parkeringsområdets första del 

färdigställdes. Miljöarbetena i Håkansböle idrottspark genomfördes inför orienteringstävlingen Jukolakavlen. 

Arbetena för anläggning av belysning på näridrottsplatserna i Sandkulla och Gruvsta, den öppna gräsplanen 

i Friherrslätten och friidrottsplanen i Myrbacka påbörjades. Planeringen av näridrottsplatser i Korso och 

Herrgårdsforsen och en skateboardpark i Planetparken inleddes. 

Under år 2012 fortsatte samarbetet med tredje sektorn för att utveckla de yttre omständigheterna för idrott 

och motion. Under hösten förberedde man anläggningen av konstgräsplan på planerna i Havukoski och 

Kallmuren tillsammans med föreningarna Koivukylän Palloseura och Korson Palloseura. 

Årets början var mycket snörik vilket var gynnsamt med avseende på vinteridrotten. Vinteridrottsplatserna 

hade ett stort antal besökare. Isplanerna kunde frysas ända in i mars och skidspåren kunde hållas i skick 

ända till början av april. 

En av de största orienteringstävlingarna i världen, Jukolakavlen, anordnades i Vanda i juni 2012. Över 16 

800 tävlande deltog i evenemanget. I Venlaloppet deltog 1 266 lag och i Jukolakavlen 1 685 lag från sammanlagt 

24 olika länder. Centrum för tävlingen var Håkansböle idrottspark med ett besökarantal på mer än 

60 000 personer under den weekend tävlingen pågick. Idrottsservicen deltog aktivt i arrangörsarbetet under 

2011–2012 i samarbete med de föreningar som arrangerar evenemanget. Idrottsservicen deltog även i arrangemangen 

i samband med många andra evenemang på stadsnivå, bland annat stadsfestivalen samt 

herrgårdsjulen i Håkansböle. 

Service för organisationerna 

Idrottsföreningarnas verksamhet understöddes med bidrag och genom att ställa idrottsställen till föreningarnas 

förfogande till ett förmånligt pris eller kostnadsfritt. 79 basorganisationer inom idrott beviljades 441 910 

euro i verksamhetsunderstöd och 12 föreningar som ordnar idrott för specialgrupper beviljades 15 000 euro 

i verksamhetsunderstöd. Till stadens egna idrottsbolag betalades i driftsbidrag för idrottsanläggningar totalt 

595 000 euro. 

Man började förnya processen för att fördela idrottslokalernas och -platsernas användarturer så att de idrottsföreningar 

som ansökte om och använde lokalerna togs med i beredningen av turernas fördelning. Föreningarna 

deltog bl.a. i fördelningsprocessen i anslutning till fotbollens konstgrästurer, turer i simhallar och 

turerna för inomhusbollsporter i västra Vanda. 

Projekt 

Projekten för att utveckla idrotten för barn och unga (Projektet Skolan i rörelse och projektet Idrott för unga 

som genomförs i samarbete med ungdomsservicen) förverkligades planenligt. Projektet Sport för alla har 

främjat ett aktivt deltagande i idrott av många slag bland invandrare och på så sätt ökat välbefinnandet och 

underlättat intregreringen. Finansiärer var i huvudsak undervisningsoch kulturministeriet samt Nylands närings-, 

trafik- och miljöcentral. 


Den ursprungliga utgiftskalkylen för idrottsservicens resultatområde var 14 143 215 euro som i tilläggsbudgeten 

höjdes till 14 730 931 euro. De förverkligade utgifterna uppgick till 14 726 824 euro (100 %) d.v.s. 

utgifterna underskreds med 4 107 euro. Den ursprungliga inkomstkalkylen för idrottsservicens resultatområde 

var 2 392 000 euro som i tilläggsbudgeten höjdes till 2 703 000 euro. Budgetutfallet för inkomsternas 

del var 2 813 013 euro (104 %), vilket var 110 013 euro mer i inkomst p.g.a. ett större antal besökare i 

simhallarna och gymmen. 

152


Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 



Fysiskt aktiva i procent av befolkningen, minst 3 

ggr/vecka 44* 44* 44* 

Fysiskt passiva i procent av befolkningen, högst 1 

gång/vecka 12* 12* 12* 

* Beräknas per fullmäktigeperiod, senast hösten 2011. 


Antal besökare i simhallar och gym 666 844 890 000 769 467 

Antal deltagare i motionskurser, besök 

– besökare /antal grupper 18 20 18 


Kundtillfredsställelse (1–5) 

– simhallar 3,76 3,9 3,86 

– gym 3,78 4,1 3,94 


Totalkostnader €/invånare 70,5 70 71,7 

Verksamhetens intäkter €/invånare 12,8 12 13,7 

Understöd €/invånare 5,4 5,4 5,1 

Medlemsantal i underst. org.(% av inv.) 23 23 23 

Kostnad per simhallsbesök, €/besök 5,9 6,0 5,1 

– simhallarnas skattefinansieringsandel % 79 75 74 

Verksamhetslokaler 

Antal verksamhetslokaler 32 32 33 


Lokalerna för inomhusidrott, bokningsgrad % 62 76 59 

16 35 

Ungdomsservicen 


budgeten 


Ungdomsarbetet har som ett centralt mål att förhindra utslagning av unga och att främja ett aktivt medborgarskap. 

Ungdomsarbetet inom områdena och specialungdomsarbetet 

Inom alla serviceområden tillämpade man ett sektorsövergripande nätverksbaserat arbetssätt inom ungdomsarbetet. 

Under året öppnades ungdomsgården i Sandkulla efter ombyggnad samt ungdomslokalen i 

Mårtensdal. Lokala organisationer, frivilliga, partners och ungdomar inom kamratstödet deltar aktivt i de nya 

lokalernas verksamhet. Lokalerna har från första början använts mycket flitigt. Vid alla verksamhetsställen 

har man inte klarat av att ha utvidgade öppettider under hela verksamhetsåret. En orsak är personalomsättningen 

bland annat p.g.a. familje- och studieledighet. För en del av vikariaten har man inte kunnat anställa 

någon p.g.a. anslagsläget. Vissa organisationer har inte heller kunnat fortsätta med den öppna verksamheten 

på ungdomsgårdarna i samma utsträckning som tidigare p.g.a. bristande ledarresurser. 

153 


ändringarna 



Inkomster 616 237 854 855 -1 

Utgifter -6 986 -585 -7 571 -7 520 -50 



Centrala teman för lokalernas ungdomsarbete har varit miljöfostran och hållbar utveckling, sunda levnadsvanor, 

ungdomsarbetet på nätet samt ett utökat pedagogiskt grepp i basarbetet. Man har satsat på att 

minska tobaksrökning bland ungdomar och förebygga missbruk av rusmedel. I flera lokaler har antalet besvärliga 

ungdomar ökat. 

Verksamheten vid alla ungdomsgårdar utvecklades genom att öka ungdomarnas delaktighet samt hobbyverksamheten. 

Ungdomsgårdarnas klubbverksamhet utökades och utvecklades tillsammans med organisationerna 

och idrotts- och kulturservicen. Projektpengarna möjliggjorde en mångsidig verksamhet. Tiotals 

olika organisationer och verksamhetsgrupper verkar i de större ungdomsgårdarna. En lokal pensionärsförening 

har haft hand om caféet i ungdomslokalen Arkki fr.o.m. år 2006. Pensionärsorganisationerna verkar 

mycket aktivt i bl.a. Sandkulla ungdomsgård och ungdomslokalen i Korso. Lokalerna används även av andra 

aktörer i staden. Under skolloven arrangerades i ungdomslokalerna flera aktiviteter än tidigare. 

Sex organisationer som arbetar med ungdomar arrangerade verksamhet öppen för alla ungdomar vid åtta 

olika verksamhetsställen. Tre kamratstödsgrupper höll öppna ungdomskvällar på olika håll i staden. I tre 

bibliotek inleddes ny kamratstödsverksamhet som riktade sig till andra ungdomar. Verksamhetsmodellen har 

dragit till sig ett stort intresse inom huvudstadsregionen och även på riksplan. Antalet besökare vid ungdomslokalerna 

ökade med 7 procent (265 058). Av besökarna var 68 procent under 29 år och 57 procent 

var pojkar/män. Antalet besökare som fyllt 29 år ökade med 12 procent. 

Specialungdomsarbetet 

Inom specialungdomsarbetet har man systematiskt stött unga individuellt och i smågrupper med ungdomsarbetets 

mångsidiga metoder och man har prioriterat ungdomar som har det största behovet av stöd och 

hjälp genom att utnyttja det mångprofessionella samarbetsnätverket. Huvudteman för specialungdomsarbetet 

var förebyggande av marginalisering, stöd för unga i deras utveckling, en förstärkning av de sociala 

färdigheterna och ett intensivare arbete mot rusmedelsmissbruk. Handboken för specialungdomsarbetet färdigställdes. 

Specialungdomsarbetet omspänner ett brett fält och förutsätter en hög professionalism eftersom det i arbetet 

utöver basuppgifterna även ingår att verka i mångprofessionella samarbetsnätverk, ungdomsarbete på 

nätet (Facebook) och information och rådgivning i frågespalten Pulmakulma, det förebyggande missbrukararbetet, 

arbetet i olika områdesvisa arbetsgrupper, ett nära samarbete med skolorna och klubbverksamhet 

inriktad på fysiska aktiviteter. De viktigaste samarbetsparterna för specialungdomsarbetarna i områdena 

utgörs av kuratorer, närpoliser, socialarbetare, speciallärare och föräldrar. Specialungdomsarbetets roll inom 

barnskyddsarbetet har ökat och samarbetet mellan kollegerna har fungerat bra. Dessutom har specialungdomsarbetarna 

gjort en betydande insats i ungdomsarbetet vid ungdomslokalerna. En gemensam utveckling 

av specialungdomsarbetet och det sociala arbetet inleddes. Den målmedvetna patrullverksamheten Ankkapartio 

har gett goda resultat. Verksamheten har skett i gott samarbete med församlingens patrullverksamhet 

Saapas i västra Vanda och med frivilliga i östra Vanda. Dessutom har traditionell gatupatrullverksamhet, till 

fots och i arbetspar, ingått i verksamheten. Ungdomsarbete med ett genussensitivt perspektiv utökades bl.a. 

i området Korso-Björkby. 

Kulturellt ungdomsarbete 

Ett av det kulturella ungdomsarbetets projekt som rönt stor framgång var musikalen Kultainen nuoruus 

(Ljuvliga ungdom) som ungdomarna satte upp i samarbete med åldringarna vid Havukoski servicehus. Områdets 

två specialungdomsarbetare ledde arbetet med musikalen. Musikalen fick priset Årets seniorgärning 

2012 som beviljades av försäkringsbolaget Ilmarinen och Centralförbundet för de gamlas väl. 

Tack vare den finansiering som NTM-centralen beviljade kunde vi upprätthålla ett regelbundet kulturellt 

ungdomsarbete i olika ungdomslokaler: bandevenemang, rap/hip hop-kvällar och instrumentalundervisning. 

Dessutom handledde vi olika arrangörer i deras arbete med bandkvällar och evenemang för allmänheten. 

Fernissans videostall ordnade öppen animationsklubbverksamhet för nybörjare. Dessutom hölls flera korta 

kurser. Under året färdigställdes 167 kortfilmer. På festivalen för animerade barnfilmer La Espiral (Havanna, 

Kuba) valde barnen filmen Mellanmål för Gozilla till bästa film som gjorts av barn. Samarbetet med kulturservicen 

och städerna i huvudstadsregionen var intensivt. 

Under våren arrangerades i ungdomslokalerna (Håkansböle, Havukoski, Fernissan) evenemangsproducentkurser 

för ungdomar delvis i samarbete med kulturservicen. Ungdomarna producerade tre evenemang för 

Vanda stadsfestival. Av projekten under WDC-året lyckades ungdomarnas projekt mycket väl. Servicedesignklubben 

Proto och stadsodlingsprojektet var Vandas egna projekt. Städernas gemensamma 

154


stickgraffitievenemang och ungdomsgårdarnas matfestival Maista maailmaa var stora framgångar. Verksamheten 

fortsätter också efter WDC-året. 

Verkstäder för unga 

I verkstadsverksamheten började 361 ungdomar och totalt deltog 468 ungdomar i verksamheten. Utvecklingen 

av verksamheten vid det av undervisningsoch kulturministeriet finansierade handlednings- och stödcentret 

Kipinä fortsatte som ett samarbete på många olika områden tillsammans med bildningsväsendet och 

socialoch hälsovårdsväsendet. Även det uppsökande ungdomsarbetet har kopplats till centret. Projektet 

framskred planenligt. Antalet klienter inom projektet var 1 239 och antalet mer än fördubblades. Mest ökade 

de klienter som tog kontakt via sociala medier eller per telefon. 

Projektet är en del av utbildningsgarantin för unga i Vanda. Av klienterna inom det uppsökande ungdomsarbetet 

kom en stor del via nätverken. Klienter kom också via sociala medier och genom hembesök. Internet 

har stor betydelse i det uppsökande ungdomsarbetet. Av dem som var klienter vid stödcentret hade de 

flesta psykiska problem och det tog lång tid innan man kunde få fortsatt vård. 

Utbildningsgarantin fullföljdes då alla unga som under våren gått ut grundskolan kunde erbjudas utbildnings-, 

arbetspraktik- eller verkstadsplatser. Inom det ESF-finansierade projektet ”Eteenpäin opintiellä – peruskoulu 

päätökseen” har man utvecklat en sektorsövergripande grundskolemodell för ungdomar som inte 

mera omfattas av läroplikten. Speciell uppmärksamhet har också fästs vid handledning till fortsatta studier 

eller sysselsättning. Delfinansiär för projektet som genomförs under åren 2010–2013 är undervisning- och 

kulturministeriet/Norra Österbottens NTM-central. Projektets utvecklingseminarium hölls tillsammans med 

bildningsväsendet. Hittills har 112 ungdomar deltagit i projektet och vid slutet av 2012 hade 38 unga fått 

dimissionsbetyg. 

Det är fortsättningsvis svårt för unga att få en studieplats inom andra stadiets utbildning, trots att antalet 

nybörjarplatser i Varia utökats. Bristen har avhjälpts bl.a. med stödda läroavtal för unga. Denna operativa 

modell har Verkstadsverksamheten för unga utvecklat med finansiering från NTM-centralen. Antalet stödda 

läroavtal var 33 och de omspände mer än tio olika yrkesområden. Till skillnad från tidigare år anställdes inte 

nyutexaminerade unga i lönesubventionerat arbete. Även antalet subventionerade läroavtal halverades. Svårigheterna 

att klara av utkomsten och hälsoproblemen bland verkstadsungdomarna har ökat. 

Stöd för medborgarverksamhet, lägerverksamhet och internationell verksamhet 

Samarbetet med organisationer som arbetar med skolungdomar och ungdomar var intensivt och mångsidigt, 

det ordnades många möten och utbildningar under årets lopp. I understöd delades det ut 360 721 euro till 

68 barn- och ungdomsorganisationer och verksamhetsgrupper för ungdomar (62 st. år 2011). Vissa organisationer 

hade brist på verksamhetslokaler. 

I ungdomsservicens och organisationernas läger för barn och unga som hölls på tre olika lägerområden deltog 

sammanlagt 2 856 unga, vilket är 11 procent färre än år 2011. Den största minskningen gällde användningen 

av Lemi lägerområde. En betydande orsak till den minskade användningen är de dyra transportkostnaderna. 

Den stora bastun på Kukonnotko renoverades. Av deltagarna i stadens läger var 63 procent flickor. 

I det internationella barnlägret som anordnades för 34 gången deltog 10 grupper från olika vänorter. Sex 

unga från Vanda deltog i lägret i Frankfurt an der Oder. 

Stöd för ungdomars delaktighet samt ungdomsfullmäktige (NUVA) 

Projektet Ett Vanda för barn och unga har förverkligats enligt planerna. I samband med ungdomslokalsutredningen 

i Dickursby genomfördes under våren ett pilotprojekt för att göra upp effektprognoser. Också 

ungdomarna togs med i utredningsarbetet och utvärderingen. I anslutning till Påverkardagen ordnades för 

första gången en egen Mini-Påverkardag för 5–6-åringarna. Ungdomsgårdarnas delaktighetskoordinatorer 

fortsatte sin verksamhet. På våren genomfördes ett pilotprojekt med en kundenkät för ungdomar. Kundenkäten 

togs i bruk i samtliga ungdomslokaler. För ungdomsarbetarna arrrangerades det temaverkstäder och 

utbildning kring temat delaktighet. Handlingsprogrammet Ett Vanda för barn och unga samt ungdomsfullmäktiges 

verksamhet presenterades för fullmäktigeledamöterna. Ledamöterna utmanades att delta i Påverkarbanken, 

ett stödnätverk för barns och ungas delaktighet. Tolv ledamöter anmälde sig till banken. 

Inom verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö har barnens och ungdomarnas delaktighetsarbetsgrupp 

under året utarbetat en egen handbok i delaktighet för barn och unga. Dessutom arrangerade 

man inom verksamhetsområdet en utbildning för barn och unga som planerare av boendemiljön. 

155


I samarbete med barnkulturenheten genomfördes dessutom ett pilotprojekt med en ny delaktighets- och 

påverkarmodell, serviceagentverksamheten. 

Under året har flera ungdomsfullmäktigeledamöter deltagit i arbetsgrupper och verkstäder. Representanterna 

för ungdomsfullmäktige deltog fortsättningsvis i nämndernas, områdeskommittéernas och stadsfullmäktiges 

sammanträden. Ungdomsfullmäktiges egna kommittéer, skolsamarbetskommittén, projektkommittén 

och informationskommittén sammanträdde oregelbundet under året. 

Ungdomsfullmäktiges ordförande och vice ordförande presenterade ungdomsfullmäktiges verksamhet för 

stadsfullmäktige. Dessutom möttes ungdomsfullmäktiges representanter och representanter för de olika 

verksamhetsområdena och resultatområdena i separata möten. Ungdomsfullmäktige besökte riksdagen tillsammans 

med en expertgrupp som representerade barnen i Vanda. Ungdomsfullmäktige deltog aktivt i arrangemangen 

kring Påverkardagen. Verksamheten med barnens expertgrupp fortsatte. För elevkårsverksamhetens 

del arrangerades i samarbete med bildningsväsendet fem lokala träffar mellan elevkårernas styrelser. 

Inför kommunalvalet sammanställde ungdomsfullmäktige en valmaskin som riktade sig till unga och man 

bad om svar av de kommunalvalskandidater från Vanda som inte fyllt 29 år. Valmaskinen publicerades på de 

ungas informations- och rådgivningsajt Jeesi. Under året gav ungdomsfullmäktige utlåtanden och gjorde upp 

ett eget utlåtande till stadens budgetberedning. Ungdomsfullmäktigeledamöterna deltog som inbjudna gäster 

i flera evenemang och tillställningar. 

Information och rådgivning bland unga (JEESI), ungdomsarbete i webben 

JEESI hade 13 468 kundkontakter. Antalet ökade för andra året i rad med över 100 procent. Facebook är 

den absolut viktigaste kanalen för kommunikation med unga. Jeesi har satsat på nätverksbildande och synlighet 

bland olika aktörer. Antalet partner ökade. JEESI fick projektfinansiering av undervisningsoch kulturministeriet 

för att utveckla sin verksamhet, vilket gjorde det möjligt att öka personresurserna. 

Handboken för unga Vandabor och Pulmakulmas spalt med frågor och svar har använts flitigt av ungdomarna. 

I ungdomsinformationen har man med artiklar, fotografier och evenemangsreklam som anknyter till ungdomslokalerna 

producerat innehåll för ungdomsservicens webbsidor och webbplatsen jeesi.info. 

Vanda svarar för svaren på den sida med frågor och svar med namnet Pulmakulma som finns i Helsingfors 

regionala webb. 

Grupperna har uppgått till tre stycken; en grupp för informationsutbyte unga emellan, en mediegrupp och 

en evenemangsproducentutbildning. Bägge anställda inom utvecklingsprojektet JEESI deltog aktivt i Facebookgruppen. 

Gruppen för information unga emellan hade en egen facebooksida där de aktivt spred information 

om sin existens. 

Ungdomsarbetet på internet utökades och utvecklades inom ungdomsarbetet som helhet. Speciellt inom det 

uppsökande ungdomsarbetet ökade användningen av sociala medier kvantitativt. Ny samarbetspartner för 

verksamheten Netari – nuorisotyö verkossa är organisationen Rädda Barnen. Man hade samarbete med utvecklingscentralen 

för ungdomsarbete på nätet, Verke. 

Utvecklingsprojekt, partnerskap, nätverk och samarbetet inom huvudstadsregionen 

Antalet partnerskap ökade från året innan. Ökningen skedde bl.a. i det samarbete som görs med invandrarorgansationer. 

Ungdomsservicen hade nio utvecklingsprojekt med extern finansiering. Alla projekt är mångåriga 

och stöder de nationella målsättningarna för ungdomsarbetet samt stadens strategiska mål. Projekten 

har i huvudsak finansierats av UKM, NTM och ESF. Projekten genomfördes planenligt. Viktiga projekt utgjorde: 

projektet för att utveckla ungdomsverkstäderna, projektet Peruskoulu päätökseen (Gå ut grundskolan), 

delaktighetsprojektet Barn och unga i Vanda, projektet för att utveckla information och rådgivning riktad 

till unga samt handlednings- och stödcentret Kipinä och det uppsökande ungdomsarbetet. Projekten omfattade 

sammanlagt 17,5 årsverken och de hade extern finansiering för totalt 650 000 euro. Stadens egen 

finansiering i projekten var i genomsnitt 20 procent. 

Ungdomsarbete inom huvudstadsregionen utfördes genom utvärdering av verksamheten, utbildning samt 

ungdomsarbetet på nätet. Det intima samarbetet över gränsen med enheten för ungdomsarbete i 

156


Haga-Kårböle och nya samarbetsformer över stadsgränsen, bland annat regelbundet utbyte av personal, 

lyckades bra. 

Personalens välbefinnande i arbetet 

Sjukfrånvaron minskade med över 1 procent. Det anordnades utbildning för personalen och samarbetet med 

arbetarskyddet och företagshälsovården utökades. Ungdomsservicen har utökat stödet till personalen. Modellen 

med att aktivt bry sig om genomfördes och samarbetet med företagshälsovården utökades. Man fortsatte 

det 2010 inledda projektet för att utbilda ungdomsarbetare, specialungdomsarbetare och chefer i empatifärdigheter. 

Det viktigast målet med utbildningen har varit att förbättra förmågan att hantera arbetssituationen. 

Målet nåddes (Kommun10 år 2012). 

Situationen för de barn och unga som deltar i verksamheten har försvårats, vilket syntes som rastlöshet, beteendestörningar 

och en ökning i andra sociala problem. Detta belastade ytterligare de anställda. Ytterligare 

satsningar gjordes på säkerhetsfrågor, bl.a. ordnades utbildning för hela personalen. Trots satsningen ökade 

antalet hotfulla och farliga situationer (Kommun10 år 2012). 

Av de anställda som fungerar som handledare var ungefär 10–15 procent på familje- eller studieledighet, 

vilket medförde många vikariat och i en del fall anställdes inga vikarier av sparskäl. Ungdomsservicen var 

representerad i läroinrättningarnas arbetslivsdelegationer, bl.a. HUMAK och Keuda. Flera examensarbeten 

färdigställdes i samarbete med läroanstalterna. Det fanns ett stort antal studerande i arbetslivsorientering 

vid de olika enheterna. 

Verksamheten inom koordinationsgruppen för unga 

Det sektorsövergripande nätverket för tjänster för unga i enlighet med ungdomslagen kallas i Vanda koordinationsgruppen 

för unga. Gruppen sammanträdde fem gånger. Gruppen kartlade centrala tjänster som är av 

betydelse för ungdomar och utvärderade om tjänsterna är tillräckliga och smidiga. Man fick delvis till stånd 

vissa funktionella förbättringar. Det var viktigt att bekanta sig med den verksamhet som aktörer som är av 

central betydelse för ungdomarna har samt samarbetet med olika instanser. 


Den ursprungliga inkomstkalkylen för ungdomsservicens resultatområde var 6 985 835 euro som i tilläggsbudgeten 

höjdes till 7 570 647 euro. De förverkligade utgifterna uppgick till 7 520 425 euro (99 %) d.v.s. 

utgifterna underskreds med 50 222 euro, främst beroende på att understöden underskreds. 

Resultatområdets ursprungliga inkomstkalkyl var 616 413 euro som i tilläggsbudgeten höjdes till 853 908 

euro. Budgetutfallet var 854 825 euro, d.v.s. inkomsterna var 917 euro större. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Personal 112 112 115 


Antal arbetslösa unga under 25 år, 30.9 942 700 900 


Antal besökare vid ungdomsgårdarna 247 482 240 000 267 073 

Antal unga som börjat i arbetsverkstäder 417 350 361 

Antal organisationer och verksamhetsgrupper som fått 

understöd 62 60 68 

Antal lägerområdesbesökare 3 203 3 200 2 856 


Driftskostnader/under 29 år 96,9 95,6 101,5 

Understöd/under 29 år 5,1 5,8 4,9 


Totalantal verksamhetslokaler 25 25 25 


157


16 36 

Områdes- och evenemangsservicen 


budgeten 


Områdes- och evenemangsservicen består av enheterna för områdesservice, samhällsservice samt evenemangs- 

och stadskultur. 

Resultatområdet beredde stadens tvåspråkighetsprogram samt delaktighetsmodellen och förslaget om en 

funktionell administration av organisationslokalerna och dess utveckling. Dessutom ansvarade resultatområdet 

för koordineringen av Vandas del i projektet WDC 2012. Det skede där applikationen för att ansöka om 

understöd på elektronisk väg definieras och testas har för projektgruppens del slutförts och användningen i 

produktionen inleds i augusti 2013. 

Områdesservicen arrangerade på våren två invånarforum i vilka den högsta administrativa ledningen samt 

ordförandena för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen deltog. I anslutning till balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin (TVO) arrangerades i september två TVO-forum som riktade sig till invånarna. Evenemang 

som producerades med områdeskommittéernas områdespeng var bl.a. Kulturveckan i Dickursby, 

Svenska Veckan och aktivitetsveckan Kesästartti för ungdomarna i Myrbacka. Områdesservicen deltog i finansministeriets 

utredning Demokrati på geografisk grund vars rapport publicerades i FM:s publikationsserie 

i september. I utredningen utvärderades delområdesorganens reella funktion för närdemokratin utgående 

från åtta kommuner. 

Projektet Björkby – vår by hade som mål att utveckla nya arbetsformer som utgår från samhällsgemenskap 

och står ovanför verksamhetsområdena samt att motverka marginalisering och arbetslöshet. Uppdraget fullföljdes 

bland annat genom invånarmöten, gemensamma måltider, områdesrådslag och genom att köra 

igång arbetet med den lokala välfärdsgruppen. Den rehabiliterande arbetsverksamheten i grupp som 

baserar sig på gemenskapscoaching gav utmärkta resultat. I december inleddes en utbildning som riktade 

sig till personer som arbetade i området och till aktiva invånare. 

WDC-projektet HakuVerkko med servicedesign som arbetsmetod hade som målsättning att skapa nya kanaler 

för delaktighet och påverkan, att aktivera invånarna till att utveckla sin egen miljö samt att hitta, testa 

och utveckla nya innovationer för delaktighet. 

Vetenskapskommunikationsprojektet PLACES som genomförs tillsammans med vetenskapscentret Heureka 

samarbetade med Vanda Energi och HRM genom att planera det nya sopkraftverkets vetenskapskommunikation 

samt HRM:s pilotprojekt för återvinning. Projektet Kansalaisnavigointia metropolissa (Medborgarnavigation 

i metropolmiljö) som avslutades vid slutet av året förankrade sin metod genom att organisera arbetsverkstäder 

och andra evenemang. 

Samservicens kundantal var 82 197 och besökarantalet uppvisade en liten ökning jämfört med året innan. 

Samservicens servicemeny förtydligades och utvidgades och produktifieringen av de redan existerande 

tjänsterna fortsatte. De anställda deltog aktivt med att utveckla FPA:s och andra statliga aktörers tjänster: 

assisterande kundservice, information för arbetskraftsinvandrare, Senior-info, kommuninvånarnas responsoch 

initiativsystem, kundtillfredsställelse, rotationen av anställda i huvudstadsregionens informationsservice, 

informationen samt turistinformationen. 

Ett pilotprojekt för kommuninvånarrespons- och initiativ på pappersblanketter genomfördes i samservicen i 

oktober–december. Projektet NEO som utvecklat informationen för arbetskraftsinvandrare avslutades vid 

årets slut och det regionala avtalet för informationssamarbete som utarbetats inom projektet undertecknades 

i december. 

158 


ändringarna 



Inkomster 291 -52 239 251 -12 

Utgifter -4 059 -125 -4 183 -4 079 -104 



Samarbetet mellan organisationerna på organisations- och frivilligverksamhetens träffpunkter (Tuulikontti, 

Kafnetti, Viola och Myyrinki) utvecklades systematiskt i mångsidig riktning, användningen kvällstid utökades 

och en utveckling av ett målinriktat och segmenterat organisationsarbete vid träffpunkterna inleddes. Järjestörinki 

övertar ansvaret för verksamheten vid Viola under början av år 2013. Syftet med ändringarna är att 

förändra stadens roll från att vara verksamhetsarrangör till att bli den som möjliggör verksamheten och 

skapar en modell för ett organisationshus i Vanda. 

Diskussionen om frivilligverksamheten, dess roll inom de olika resultatområdena, fördelningen av uppgifter 

och ansvar samt strukturella organisering inom staden har inletts och förs målmedvetet vidare under år 

2013. I december fattades beslut om ett internt utvecklingsprojekt vars mål är att utvidga Kafnets tjänster 

med låg tröskel till att omfatta hela Vanda. 

World Design Capital 2012 och Vanda stadsfestival var de största projekten som evenemangs- och stadskulturservicen 

koordinerade. Under det gångna året arrangerades över 400 evenemang med anknytning till 

WDC-projektet. I anslutning till utställningarna i Vandas Designfönster arrangerades flera workshops och föreläsningar 

öppna för allmänheten. Dessutom hade Vanda ansvar för att leda Designweekenden i februari 

och för genomförandet av det internationella stadsplaneringsseminariet Suburban Design under tre dagar i 

september. 

Evenemangs- och stadskulturservicen koordinerade också kontakterna och övervakade stadens synlighet i 

marknadsföringen vid olika partnerskapsevenemang som till exempel Finska Cupen i terrängskidåkning, FMtävlingarna 

i badminton, Finnish Open i badminton, deltävlingen i världscupen i laggymnastik, konserten 

Aina lämmin olkapää för Gemensamt ansvar, skidevenemanget Ladyski, klimatjippot Earth Hour, FM i latinamerikansk 

dans och FM-tävlingarna i rytmisk gymnastik, Vantaa Cup 2012 – OS-uttagning i brottning, 

evenemanget Liikkuva Vantaa (Ett Vanda i rörelse), FM i landsvägsgång, Jukolakavlen, Youth Athletics Games, 

veteranidrottstävlingen Vantaa Masters Event, Vantaa Triathlon (FM-tävling) och juniorfotbollsturneringen 

Vantaa Cup, Vanda Musikfestival, EM-uttagningsturneringen i volleyboll, Vanda maraton, Finnish Judo 

Open, Aktis-cupen och den stämningsfulla julmarknaden i Dickursby. 


Den ursprungliga utgiftskalkylen för områdes- och evenemangsservicen var 4 058 639 euro som i tilläggsbudgeten 

höjdes till 4 183 408 euro. Inkomstutfallet var 4 079 366 euro (98 %). Utgiftsanslaget underskreds 

främst på grund av underskridning för de köpta tjänsterna samt understöden. 

Resultatområdets ursprungliga inkomstkalkyl var 290 973 euro som i tilläggsbudgeten sänktes till 238 950 

euro. Inkomstutfallet var 251 198 euro (105 %). 

159


Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 



Antal organisationer och verksamhetsgrupper inom resultatområdet 

som fått understöd 181 190 160 

Antal besökare i invånarlokalerna 43 200 88 000 44 500 

Antal kunder/samservicen 82 000 140 000 82 684 

Antal evenemang på stadsnivå 5 5 5 

Antal besökare i evenemang på stadsnivå 35 000 40 000 40 000 

Antal partner på stadsnivå 20 20 23 


Samservicen, kunder/anställd 4 556 4 391 5 168 

Samservicens utgifter €/kundbesök 9,52 8,98 8,56 


Verksamhetslokaler i eget bruk, antal totalt 7 6 7 

Verksamhetslokaler i eget bruk, yta totalt 2 129 1 573 1 880 

Kostnader för verksamhetslokaler i eget bruk, 1000 €/år 356 265 270 

Lokaler anvisade till organisationer, antal 27 27 27 

Lokaler anvisade till organisationer 1 000 €/år 812 974 1 098 

16 82 

Musikinstitutet 


budgeten 

Inkomster 876 0 876 892 -16 

Utgifter -3 668 0 -3 668 -3 600 -67 



Antalet undervisningstimmar vid Vanda musikinstitut var 49 987 timmar år 2012. Av totaltimantalet var 

46 246 grundläggande konstundervisning medan den öppna avdelningens timantal var 3 022. Det totala antalet 

elever år 2012 var i snitt 1 916. 

Musikinstitutet uppdaterade läroplanen till att motsvara nuvarande praxis. Dessutom inleddes från och med 

höstterminen nya försök för att integrera undervisningen i komposition och arrangemang med basundervisningen 

i musik. Samarbetet med skolorna i Vanda fortsatte och utvecklades vidare, särskilt med skolorna 

med musikklasser. Den mångkulturella barnorkestern Tempo fortsatte sin verksamhet och planerna att 

rotfästa verksamheten genomfördes. 

Musikinstitutet anordnade omkring 150 konserter och framträdanden under året. Många av dessa ingår i 

stadens allmänna kultur- och evenemangsutbud. Musikinstitutet deltog med flera delproduktioner i Metropolias 

projekt Musiikki elämään. Symfoniorkester- och blåsorkesterverksamheten förstärktes. Musikinstitutet 

deltog aktivt i nationella musikevenemang: man deltog i Madetoja-tävlingen i Uleåborg, ensemblefestivalen i 

Karleby och evenemanget Nuori soittaa i Kuopio med flera olika sammansättningar. 

Två lärare från orkestern Tempo och rektorn deltog i ett seminarium som arrangerades i Lissabon i maj där 

man utbytte erfarenheter av mångkulturell barnorkesterverksamhet. Kören Laurus gjorde en konsertresa till 

Arnhem i Holland 21–24.6.2012. En violinensemble besökte i september Stavanger i Norge. 

160 


ändringarna 


underskridning


Den administrativa personalen minskade med två personer: en undervisningsplanerare och den svenskspråkiga 

byråsekreteraren. Via Seure anställdes kontorshjälp och lärarnas uppgifter utökades så att det administrativa 

arbetet kunde skötas. Musikinstitutets notbibliotek ordnades upp preliminärt tack vare en provisorisk 

notarkivarie. Lärarkåren består av 110 personer. 

Undervisning ges vid de två huvudsakliga undervisningsställena: i östra Vanda vid Näckrosvägen 4 (Dickursby 

bibliotekshus) och i väster vid Dammvägen 2, med den svenska enheten placerad vid Dammvägen 2 

B. Dickursby skola flyttade under hösten in i temporära utrymmen vid kulturcentret Orvokki varvid musikinstitutet 

måste göra nya arrangemang för provisoriska lokaliteter. Dessutom ges undervisning i 12 skolor, 

vuxenutbildningsinstitutets flygelbyggnad, allaktivitetscentret Lumo, Point, Håkansböle ungdomsgård, Metso, 

Bygård och i två daghem. 


Musikinstitutets ekonomiska läge var stabilt. I budgeten hade musikinstitutets utgifter fastställts till 3 667 

835 euro, inkomsterna till 876 000 euro, nettoutgifterna uppgick således till 2 708 350 euro. De faktiska utgifterna 

uppgick till 3 600 360 euro (98 %) och inkomsterna till 892 010 euro (102 %). Nettoutgifterna uppgick 

till 2 708 350 euro (97 %). 

16 83 

Konstskolan 


budgeten 


Vanda konstskola ger grundläggande konstundervisning i bildkonst åt 5–20-åriga barn och unga från Vanda 

enligt fördjupad lärokurs. Det totala antalet undervisningstimmar var 6 600 timmar år 2012 med ett elevantal 

på 740 och fem undervisningslokaler på olika håll i Vanda. Dessutom hölls totalt 109 undervisningstimmar 

i 4–12 timmars kortkurser öppna för alla barn och familjer, antalet deltagare på kurserna var 235 personer. 

Utvärderingsarbetet "Virvatuli" inom den grundläggande konstundervisningen inleddes med en kundenkät 

som riktade sig till samtliga elever och föräldrar. 

År 2012 fortsatte och avslutades det tvååriga EU-finansierade Comenius-projektet "Idealaboratories" som 

riktade sig till 14–20-åringar. Inom ramen för projektet arrangerades totalt fem konstläger för ungdomar, av 

vilka två läger år 2012, i Vanda och i Tartu, Estland. En gemensam grupp bestående av 21 elever och 4 lärare 

från Vanda konstskola och Vanda dansinstitut deltog i juli i en internationell konst- och dansfestival för 

unga i Taipei, Taiwan. 

Konstskolan deltog i WDC-projektet "Iloa iholle" tillsammans med konst- och hantverksskolorna i huvudstadsregionen. 

Under designåret 2012 hölls sammanlagt 12 evenemang och utställningar. 

Undervisningspersonal: 7 ordinarie bildkonstlärare, 11 timlärare och en skolassistent. Administration: Rektor, 

en byråsekreterare och en studiesekreterare på 0,6 arbetstid 


I budgeten hade konstskolans utgifter fastställts till 828 041 euro, inkomsterna till 300 000 euro, nettoutgifterna 

uppgick således till 528 041 euro. De faktiska utgifterna uppgick till 859 280 euro (104 %) och 

161 


ändringarna 



Inkomster 300 0 300 303 -3 

Utgifter -828 0 -828 -859 31 

Verksamhetsbidrag -528 0 -528 -557 29


inkomsterna till 302 522 euro (101 %). Nettoutgifterna uppgick till 556 758 euro (105 %). Överskridningen 

berodde på att personalutgifterna överskridits. 

16 84 

Helsingforsregionens tolkcentral 


budgeten 


I Helsingforsregionens tolkcentral har såväl tolknings- som översättningsvolymen ökat år 2012 och trenden 

torde fortsätta. Det mest efterfrågade språket är numera ryska (17 %) som därmed passerat somali (16 %). 

Omkring 60 000 timmar tolkning utfördes, vilket var en ökning på 1,5 procent jämfört med året innan, och 

översättningsvolymen var 7390 sidor, vilket var en ökning på 7,3 procent från föregående år. Antalet tolkningsspråk 

är för närvarande ca nittio. 

Distanstolkningsuppdrag med hjälp av videokonferensutrustning ökade. Distanstolkning ger beställaren avsevärda 

kostnadsbesparingar. Tolkcentralens s.k. meddelandetolkningar (då kontakttolkarna tolkar myndigheternas 

meddelanden direkt till invandrarklienterna per telefon) har uppvisat en betydande ökning. Denna 

tolkningsform har också gjort det möjligt för myndigheterna att, som klient, vid behov ha kontakt med personer 

som bor eller vistas utomlands. 

En eventuell organisationsreform i tolkcentralen utreds vidare med tanke på den nya kommunallagen och de 

utmaningar denna medför. 

Tolkcentralens verksamhet har blivit mer lönsam. De bindande målen har nåtts. 


I budgeten hade tolkcentralens utgifter fastställts till 3 893 800 euro, inkomsterna till 4 144 000 euro, nettoutgifterna 

uppgick således till 250 200 euro. De faktiska utgifterna uppgick till 3 900 420 euro (100 %) och 

inkomsterna till 4 253 969 euro (103 %). Verksamhetsbidraget var således 353 549 euro (141 %). 

162 


ändringarna 



Inkomster 4 144 0 4 144 4 254 -110 

Utgifter -3 894 0 -3 894 -3 900 7 

Verksamhetsbidrag 250 0 250 354 -103


Affärsverken 

Mellersta Nylands räddningsverk 


2012 

Ändringar 

i budgeten 

163 

Budgeten 




Omsättning 32 988 0 32 988 33 136 -148 

Övriga rörelseintäkter 372 0 372 406 -34 

Material och tjänster -4 300 0 -4 300 -4 484 184 

Personalkostnader -23 373 0 -23 373 -23 952 579 

Avskrivningar och värdeminskningar -1 267 0 -1 267 -1 097 -170 

Övriga rörelsekostnader -4 525 0 -4 525 -4 023 -502 

Rörelseöverskott (-underskott) -105 0 -105 -14 -91 

Ränteintäkter 5 0 5 4 1 


Övriga finansieringskostnader 0 0 0 0 0 



5 0 5 5 0 

server 

Ökning (-) eller minskning (+) i av- 

-100 0 -100 -9 -91 

skrivningsdifferensen 


0 0 0 -295 295 

reserver 0 100 100 474 -374 


(underskott) 

-100 100 0 169 -169 


Enligt den nya hälsovårdslagen och -förordningen som trädde i kraft år 2011 överförs ansvaret för att anordna 

akutvård från kommunerna till sjukvårdsdistrikten senast år 2013. Med Hyvinge sjukvårdsområde undertecknades 

hösten 2011 ett samarbetsavtal som trädde i kraft redan från och med början av 2012. 

Med HUCS-Pejas område undertecknades en avsiktsförklaring om akutvården hösten 2011 och det slutliga 

avtalet förhandlades fram och undertecknades 15.8.2012. Utgående från avtalet fortsätter Mellersta Nylands 

räddningsverk akutvården i nuvarande omfattning under år 2013 i Vanda och Kervo: sex ambulanser dygnet 

runt, medicinsk chef samt en del av D-uppdragen utförs som underleveranser av privat serviceproducent. 

Under våren 2012 förnyades inrikesministeriets anvisningar för aktionsberedskap, dessa utgör riktlinjer vid 

planeringen av räddningsverksamheten. På basis av den nya anvisningen för aktionsberedskap och den reviderade 

riskbedömningen för mellersta Nyland bereddes ett nytt beslut för servicenivån för Mellersta Nylands 

räddningsverk samt en riskanalys som direktionen godkände 11.12.2012. 

Den nya räddningslagen som trädde i kraft i juli 2011 gör det möjligt att fokusera brandsyner exaktare än 

hittills för att öka deras verkan. Den anknytande övervakningsplanen utarbetades vid räddningsverket under 

2011 och togs i bruk i början av 2012. Nytt är även att det blivit möjligt att fakturera för felaktiga brandlarm. 


Räddningsverkets bindande mål i relation till fullmäktige var ett rörelseunderskott på 106 000 euro och investeringar 

på 2 954 000 euro. Av rörelseunderskottet förverkligades 14 000 euro och till investeringar åtgick 1 

476 000 euro. Investeringarna underskreds eftersom anskaffningen av tyngre materiel skjutits upp till år 

2013 av orsaker som beror på leverantören.


Nyckeltal 

Sammandrag av finansieringsanalysen 




kassaflöde -1 277 -47 -1 230 




Förändring i likvida medel -1 277 147 -1 424 

Sammandrag av investeringarna 

1 000 € Budget 2012 Budgetutfall 2012 Överskridning/ 


Räddnings- och släckningsenheter, övrigt 

fordonsmateriel 2 444 1 235 1 209 

Övrigt räddnings- o. servicemateriel 150 40 110 

Förstagångsinredning i Träskända 120 0 120 

System 240 201 39 

Investeringar totalt 2 954 1 476 1 478 

Statsandelar och överlåtelseinkomster 341 -341 

Investeringar netto 2 954 1 817 1 137 

164 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Brandinspektioner 7 009 (8 000) 

Övervakningsobjekt och egenkontrollblanketter* 11 400 11 945 

Upplysning och rådgivning (pers.) 94 460 84 000 77 863 

Räddningsväsendets uppgifter 7 940 6 300 6 521 

Förstahjälpens uppgifter 30 190 30 000 27 862 

Nettoutgifter €/invånare 67,5 72,52 74,70 

*Ibruktagning av tillsynsplan år 2012


Företagshälsan i Vanda 


2012 

Ändringar 

i budgeten 

165 

Budgeten 




Omsättning 4 615 -247 4 369 5 108 -739 

Övriga rörelseintäkter 150 143 293 449 -156 

Material och tjänster -965 0 -965 -1 830 865 

Personalkostnader -3 442 0 -3 442 -3 249 -193 

Avskrivningar och värdeminskningar -5 0 -5 -16 11 

Övriga rörelsekostnader -325 -85 -410 -461 50 

Rörelseöverskott (-underskott) 28 -189 -161 1 -162 


Räntekostnader som betalats till 

-11 0 -11 -11 0 

kommunen 

Ersättning för grundkapitalet -3 0 -3 -3 0 

Övriga finansieringskostnader 0 0 0 0 0 



-13 0 -13 -12 -1 

server 

Ökning (-) eller minskning (+) i av- 

15 -189 -174 -11 -163 

skrivningsdifferensen 


0 0 0 -10 10 

reserver 0 0 0 21 -21 


(underskott) 

15 -189 -174 0 -175 


Anne-Marie Hovi som inlett arbetet som tf. direktör för affärsverket 2.1.2012 utsågs ordinarie till tjänsten 

1.1.2013. 

Att balansera ekonomin och effektivisera produktiviteten i personalens arbete hade högsta prioritet under 

verksamhetsperioden. Resultaten uppnåddes tack vare optimal personalresursering och genom en ökning 

med 10 % i faktureringar för vårdpersonal. Läkarresurserna stärktes genom anställning av läkare i anställningsförhållande 

och genom att användningen av inhyrda läkare för att kontinuerligt producera avtalsenlig 

företagshälsovårdsservice i enlighet med de krav som läget medför. 


Affärsverkets försäljning överskred budgeten med 17 procent. På utfallet av försäljningen inverkade bl.a. 

satsningarna på ett resurssnålt arbete för personalens del och den ökade användningen av inhyrda läkare. 

Personalutgifterna underskreds med 6 procent, medan köp av material och tjänster överskreds med ca 95 

procent. Serviceupphandlingarna ökade främst på grund av att inhyrd personal användes. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BS 2012 

Ersättning för grundkapitalet 2 625 2 625 2 625 

Till staden betalda räntekostnader 10 500 10 500 10 500






kassaflöde 10 -16 25 




Förändring i likvida medel 10 33 -23 


1 000 € Budgeten 2012 Utfall Överskridning/ 


Immateriell egendom 0 -21 21 

Lös egendom -10 0 -10 

För kompletterande egenskaper i rapporteringssystemet Qlikview förverkligades en investering på 0,02 milj. 

euro. Investeringen täcktes genom upplösning av den investeringsreservering som gjordes under räkenskapsperioden 

2011. 

166


Fonderna 

Bostadslånefonden 

Det har varit möjligt att ansöka om lån och bidrag från bostadslånefonden till projekt som är bostads- och 

näringspolitiskt ändamålsenliga. Stadsplaneringsnämnden fastställde 27.2.2012 driftsplanen för bostadslånefonden, 

d.v.s. maximikvoterna per lånetyp för olika ändamål enligt följande: reparationslån till bostadsaktiebolag 

1 000 000 euro, hissbidrag 500 000 euro och byggnation av servicelokaliteter 1 500 000 euro samt en 

okvoterad andel på 12 593 944,26 euro. 

Under årets gång beviljades ett lån för byggande av ett hyreshus, ett lån för byggande av servicelokaler och 

ett hissbidrag. Mängden är ringa i förhållande till de medel som står till förfogande. 

Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena 

Ur budgeten för utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena finansierades driftsutgifterna för 

Marja-Vandaprojektet och bostadsmässprojektet samt utgifterna för projekten för att utveckla centrumområden. 

Investeringskostnaderna för projekten för att utveckla centrumen uppgick till runt 8 miljoner euro, 

dessa allokerades till byggandet av Dickursby centrum, främst då till parkeringsanläggningen. 

Beredningen av detaljplaneförslagen för de första kvarteren i centrumområdet inleddes i mars genom val av 

de partners som realiserar projektet, detaljplan 1 för centrumkvarteren godkändes av stadsfullmäktige i december 

2012. Arbetet med att utveckla idéer för företagsområdet i Veckal inleddes hösten 2010 och en 

översiktsplan färdigställdes i juni 2012. Detaljplanen för Käinbybacken trädde i kraft i december 2010, utredningen 

av när byggnadsarbetena kan inledas är på gång. För utvecklingen av köpcentrumet är förhandlingar 

på gång för att utse partners för utvecklingsarbetet och förverkligandet. 

Detaljplanen för Vanda bostadsmässområde var under beslutsbehandling våren 2012, över detaljplanen 

hade besvär inlämnats till förvaltningsdomstolen som förkastade besvären. På grund av förekomsten av ihåliga 

träd med flygekorrbon på bostadsmässområdet bereddes under hösten en detaljplaneändring och 

Vanda stad beviljades tillstånd att avvika från förbudet att förstöra eller försämra flygekorrens förökningsoch 

rastplatser i enlighet med 49 § mom.1 i naturvårdslagen. Detaljplaneförslaget Marja-Vandas centrumboende 

3 och förslaget till detaljplaneändring (ändring av bostadsmässområdet) godkändes i stadsfullmäktige i 

december 2012. År 2013 kommer intäkter från markförsäljningen i Kivistöområdet att flyta in. 

Marja-Vandaprojektet lades ner genom beslut av biträdande stadsdirektören 14.12.2012 och de funktioner 

och personalen som ingått i projektet överflyttades till linjeorganisationen. Detaljplaneområdet i Kivistö, liksom 

utvecklingsprojekten och bostadsmässprojektets funktioner finansieras fortsättningsvis via fonden. 

Nyckeltal 

BS2011 BDG2012 BS2012 

Godkända detaljplaner, m²-vy 

bostadsbyggande 30 000 84 863 

kommunal o. offentlig service 0 4 534 

produktion/verksamhetslokaler 30 000 5 678 

Investeringar 


budgeten 

167 

Budgeten efterändringarna 



Offentliga anläggningstillgångar 

-1 000 0 -1 000 -1 041 41 

Köp av aktier -7 000 0 -7 000 -7 198 198


Social kreditgivning 

Sociala kreditgivningen beviljar lån åt stadsbor med låga inkomster och ringa tillgångar samt ger ekonomisk 

rådgivning och handledning när man anhåller om lån liksom vid behov under den tid ett program 

för återbetalning av lån varar. 

Antalet lån som beviljades var 99 stycken, 29 procent mer än under år 2011, för 632 401,68 euro. Antalet 

avslag på låneansökningar uppgick till 70 stycken. 

För de kunder som redan fått ett lån gjordes 110 betalningsplaner för att ordna med obetalda betalningsrater 

och 89 amorteringsfria månader beviljades. Över förfallna betalningar skickades 339 st. 

första betalningsanmodan och 228 st. andra betalningsanmodan. 

Antalet krediter som sades upp var 16 st. och i 3 fall återtogs uppsägningen. 

Fonden hade 642 793,53 euro att tillgå för sociala krediter per 31.12.2012. 

Fonden för social kreditgivning hade intäkter (ränteintäkter – kreditförluster) under perioden 1.1–31.12 på 

16 915,47 euro. För år 2012 har intäkterna för fonden för social kreditgivning prognostiserats till 25 000 

euro. I och med att räntenivån fortsätter att vara låg korrigerades intäktsprognosen till 20 000 euro, vilket 

inte realiserades fullt ut. 

I kreditförluster har under året bokförts 2 033,11 euro. Fram till 31.12 hade 3 421 729,15 euro beviljats i 

krediter medan kreditförlusterna uppgick till sammanlagt 37 042,31 euro, procentsiffran för kreditförluster 

var 1,09 procent. Totalsumman av kreditförluster och utestående fordringar uppgick till 60 008,85 euro, 

denna summa är 2,84 procent av den totala mängden beviljade krediter. Av de fordringar som är under indrivning 

har 30 procent angetts som behäftade med medellöshetshinder, för sammanlagt 25 854,68 euro. 

Om man uppskattar att hela den summan måste räknas som kreditförlust, uppgår den totala kreditförlustprocenten 

till 3,63 procent. 

Fonden för social kreditgivning uppnådde sitt mål. 

Skadefonden 

Skade- och ansvarsriskerna har begränsats genom försäkringar. Vanda stads och dess affärsverks lagstadgade 

olycksfallsförsäkringar, egendoms- och avbrottsförsäkringar, ansvarsförsäkringar för verksamheten och 

administrationen, bil- och trafikförsäkringar, olycksfallsförsäkringar samt reseförsäkringar konkurrensutsattes 

senast år 2008 och kommer att konkurrensutsättas på nytt under 2013. 

Till de delar som stadens försäkringar inte ersätter skador på egendom, täcks dessa ur skadefonden som 

förvaltas av finansieringens resultatområde med efterföljande av skadefondens stadga. 

Stadsfullmäktige har godkänt den uppdaterade stadgan för skadefonden 28.1.2013 § 37. 

Skadefondens uppdaterade stadga träder i kraft från och med 1.3.2013. 

168


2.2.2 Tablå över budgetutfallet i resultaträkningsdelen 2012 

Staden och fonderna 


2012 

Ändringar i 

budgeten 

169 

Budgeten 

efter 

ändringarna 

Utfall Överskrid 

ning 

/undersk 

ridning 

Försäljningsinkomster 47 327 72 47 398 43 237 4 161 

Avgiftsintäkter 60 993 1 60 994 63 475 -2 481 

Understöd och bidrag 29 891 6 360 36 250 35 254 996 

Övriga intäkter 173 145 0 173 145 168 795 4 350 

Inkomster sammanlagt 311 355 6 432 317 788 310 762 7 026 

Tillverkning för eget bruk 150 967 0 150 967 133 277 17 690 

Personalkostnader -436 034 -5 516 -441 550 -430 862 -10 688 

Köp av tjänster -690 948 -4 048 -694 996 -680 040 -14 956 

Material, förnödenheter och varor -44 557 -71 -44 628 -40 124 -4 504 

Understöd och bidrag -89 529 -7 108 -96 637 -96 228 -409 

Övriga kostnader -156 874 -778 -157 652 -155 872 -1 780 

Utgifter sammanlagt -1 417 942 -17 521 -1 435 463 -1 403 125 -32 338 

Verksamhetsbidrag -955 619 -11 089 -966 708 -959 086 -7 622 

Skatteinkomster 868 000 0 868 000 857 077 10 923 

Statsandelar 141 000 0 141 000 148 170 -7 170 

Ränteinkomster från andra 13 165 0 13 165 14 620 -1 455 

Ränteinkomster från affärsverk 170 0 170 170 -0 

Övriga finansiella inkomster från 17 363 0 17 363 18 344 -981 

Ersättning för grundkapitalet från 

affärsverk 71 0 71 71 0 

Ränteutgifter -22 250 0 -22 250 -15 298 -6 952 

Övriga finansiella utgifter -260 0 -260 -110 -150 

Finansiella inkomster och 8 258 0 8 258 17 797 -9 538 

Årsbidrag 61 639 -11 089 50 551 63 958 -13 408 

Avskrivningar -67 431 0 -67 431 -67 046 -385 

Räkenskapsperiodens resultat -5 792 -11 089 -16 881 -3 088 -13 793 

Ändringar i reserver och fonder 0 0 0 265 -265 

Räkenskapsperiodens -5 792 -11 089 -16 881 -2 823 -14 058


Resultaträkningsdelens utfall, inklusive affärsverken 

1 000 € Staden + 

fonderna 

BS 2012 

170 

Affärsverken 

BS 2012 

Totalt 

BS 2012 

Försäljningsinkomster 43 237 52 796 96 034 

Avgiftsintäkter 63 475 5 690 69 166 

Understöd och bidrag 35 254 1 309 36 564 

Övriga intäkter 168 795 768 169 563 

Inkomster sammanlagt 310 762 60 563 371 325 

Tillverkning för eget bruk 133 277 0 133 277 

Personalkostnader -430 862 -41 683 -472 545 

Köp av tjänster -680 040 -9 344 -689 384 

Material, förnödenheter och varor -40 124 -2 791 -42 915 

Understöd och bidrag -96 228 -3 -96 231 

Övriga kostnader -155 872 -5 724 -161 595 

Utgifter sammanlagt -1 403 125 -59 545 -1 462 669 

Verksamhetsbidrag -959 086 1 019 -958 067 

Skatteinkomster 857 077 0 857 077 

Statsandelar 148 170 0 148 170 

Ränteinkomster från andra 14 620 4 14 623 

Ränteinkomster från affärsverk 170 0 170 

Övriga finansiella inkomster från andra 18 344 7 18 352 

Ersättning för grundkapitalet från 71 0 71 

Ränteutgifter -15 298 -170 -15 468 

Övriga finansiella utgifter -110 -71 -181 

Finansiella inkomster och utgifter 17 797 -230 17 567 

Årsbidrag 63 958 789 64 747 

Avskrivningar -67 046 -1 386 -68 432 

Räkenskapsperiodens resultat -3 088 -597 -3 685 

Ökning (-) eller minskning (+) i 0 -305 -305 

Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 0 495 495 

Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 265 0 265 

Ändringar i reserver och fonder 265 190 455 

Räkenskapsperiodens överskott -2 823 -407 -3 230



Verksamhetsintäkter 

År 2012 uppgick de sammanräknade rörelseintäkterna för staden, affärsverken och fonderna, inklusive internposter 

till 371,3 milj. euro, vilket är 5 milj. euro mindre än i den ändrade budgeten. I budgeten ingick en 

budgeterad försäljningsvinst för försäljning av hyresbostäder i stadens ägo på 12,1 milj. euro. Av bostadsförsäljningen 

förverkligades 6,7 milj. euro under 2012 medan försäljningen av det andra partiet sköts upp till 

år 2013. Utfallsprocenten för verksamhetsintäkterna i förhållande till den ändrade budgeten var 99 procent. 

Verksamhetskostnader 

År 2012 var de sammanräknade verksamhetskostnaderna för staden, affärsverken och fonderna exklusive 

tillverkning för eget bruk 1 329,4 milj. euro, vilket är 12 milj. euro mindre än i den ändrade budgeten. Underskridningen 

av verksamhetsutgifter berodde bl.a. på att antalet köpta vårdtjänster minskade, understöden 

för utkomststöd blev mindre än beräknat samt att antalet köpta tjänster av HRM blev mindre än beräknat. 

Utfallsprocenten för verksamhetskostnaderna, förutom tillverkningen för eget bruk, i förhållande till den 

ändrade budgeten var således 99,1 procent. 

Verksamhetsbidrag 

I bokslutet 2012 var utfallet av stadens, affärsverkens och fondernas sammanlagda verksamhetsbidrag - 

958,1 milj. euro. Verksamhetsbidraget ökade med 47,1 milj. euro, dvs. 5,2 procent, jämfört med föregående 

år. Verksamhetsbidraget för 2012 förbättrades genom försäljningsvinsten av engångskaraktär på 6,7 milj. 

euro av försäljningen av stadens hyresbostäder. 

Skatteinkomst och statsandelar 

Staden fick sammanlagt 857,1 milj. euro i skatteinkomst år 2012. Skatteinkomsten ökade med 21,5 milj. 

euro, dvs. 2,6 procent, från året innan. Skatteinkomsten underskred budgeten med 10,9 milj. euro, vilket i 

huvudsak beror på minskningen i samfundsskatter. Utfallet av skatteinkomsten i budgeten blev 98,7 procent. 

Av skatteinkomsten för 2012 utgjordes 739,1 milj. euro av kommunalskatt, 56,3 milj. euro av samfundsskatt 

och 61,7 milj. euro av fastighetsskatt. 

Staden fick år 2012 sammanlagt 182,2 milj. euro i statsandelar för driftsekonomin, vilket var 8,5 procent 

mer än året innan. De budgeterade statsandelarna i budgeten 2012, dvs. 141 milj. euro, överskreds med 

7,2 milj. euro. I statsandelarna 2012 ingår en statsandel på 2,2 milj. euro i anslutning till arbetsmarknadsorganisationernas 

ramavtal. 


År 2012 var de sammanräknade finansiella intäkterna och kostnaderna för staden, affärsverken och fonderna 

17,6 milj. euro, vilket är 9,5 milj. euro över de sammanräknade finansiella intäkterna och kostnaderna i 

budgeten. Differensen mellan budgeten och utfallet utgjordes av underskridningen i budgeterade räntekostnader 

med 6,9 milj. euro och överskridningen i budgeterade ränteintäkter med 1,4 milj. euro. 

Årsbidrag 

Årsbidraget fås genom att skatteinkomsten, statsandelarna samt finansieringsintäkterna och -utgifterna 

läggs till verksamhetsbidraget. I bokslutet 2012 var årsbidraget för staden, affärsverken och fonderna 64,7 

miljoner euro, vilket är 14,3 miljoner euro mindre än det officiella årsbidraget för 2011 och 3,4 miljoner euro 

mindre än det jämförbara årsbidraget för år 2011. 

Avskrivningar 

År 2012 var de sammanräknade avskrivningarna för staden, affärsverken och fonderna 68,4 milj. euro, vilket 

är 0,6 milj. euro mindre än de budgeterade avskrivningarna i budgeten 2012. Att utfallet av avskrivningarna 

underskred budgeten berodde på att investeringarna under år 2012 låg på en klart lägre nivå än den budgeterade. 

171


Räkenskapsperiodens resultat 

Räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för staden, affärsverken och fonderna år 2012 uppgick till -3,7 

miljoner euro. Det jämförbara resultatet för år 2011 uppgick till 2,4 miljoner euro. 

2.2.3 Investeringsdelens utfall 

91 1 Nybyggen 


budgeten 

I enlighet med sitt uppdrag skaffade fastighetscentralen i samarbete med sina kunder och samarbetsparter 

lokaliteter för serviceproduktionens behov genom att förverkliga det arbetsprogram för nybyggnation som 

fastighetscentralsnämnden godkänt 13.12.2011. 

Under år 2012 färdigställdes följande nybyggnadsprojekt inom ramarna för anslaget: Utbyggnaden av 

Martinlaakson koulu, Håkansböle simhall och stadshuset samt daghemmen vid Virvelgränden och Revparken, 

depån vid Kvesvedsvägen 10 samt tillbyggnaden vid Kauniala sjukhus. Dessutom färdigställdes ett 

bostadsprojekt på Kaveldunsvägen 28 med VAV Asunnot Oy som byggherre och Tikkuparkki (där bl.a. 

Stadshusets parkering är inrymd) med ett fastighetsbolag som byggherre. 

I slutet av året hade byggarbetena igångsatts vid utvidgningen av Dickursby skola och det daghem som 

byggs i anslutningen till skolan samt Kilterin päiväkoti. 

Av VAV Asunnot Oy:s projekt var Hasselbacksvägen 31 i byggnadsskedet. 

Påbörjandet av följande nybyggnadsprojekt har uppskjutits till år 2013 eller senare: Daghemmet Sinirikon 

päiväkoti, Bäckby mottagningshem/avdelningen Harjula, Dragnäsets servicebyggnad och busschaufförernas 

pausutrymmen på Skrapbergsvägen samt busstrafikens wc-utrymmen i norra Nissbacka och Övitsböle. 

De viktigaste projekten som varit i planeringsskedet under år 2012 var utbyggnaden av Tuomelan koulu, 

daghemmet Simonkallion päiväkoti samt utbyggnaden av skolan Ylläs i Västerkulla. 

I samband med följande nybyggnadsprojekt pågår behovsutredning och projektplanering: utbyggnaden av 

Geriatrisjukhuset i Pejas, nybyggnaden vid Varia Tennisvägen (tillkommit som nytt projekt under 2012), 

Gladas skol- och förskolelokal (tillkommit som nytt projekt under 2012), Björkby nya bibliotek (nytt hyresprojekt, 

nytt under år 2012), skolan Itä-Hakkilan koulu, Dragnäsets servicebyggnad, Chaufförernas pauslokal 

i anslutning till Dickursby stationscentrum ((tillkommit som nytt projekt under 2012) samt första etappen 

av Aurinkokiven koulu (skola+daghem och rådgivning), för detta projekt igångsattes en planeringstävling 

utgående från en behovsutredning. Dessutom gjordes utredningar över flera VAV-projekt, t.ex. Mesikukka, 

Tervakukka och Päiväkumpu. 

Inbesparingarna i anslaget för nybyggnadsprojekt berodde bl.a. på följande faktorer: 

I och med balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin inleddes inte planeringen av bl.a. följande 

projekt: Utbyggnaden av Geriatrisjukhuset, tillbyggnaden vid Grans familjerehabiliteringscenter, 

Korso äldrecentral samt Uomarinteen koulus utbyggnad. 

Förverkligandet av det nya ungdomshemmet Harjula, daghemmet Sinirikon päiväkoti och Dragnäsets 

servicebyggnad blev uppskjutna av kostnadsskäl. 

Behovet av/avtalet om chaufförernas pauslokal har uppskjutits tillsvidare, byggnadsskedet flyttades. 

172 


ändringarna 



Inkomster 0 0 0 3 341 -3 341 

Utgifter -16 710 1 275 -15 435 -14 326 -1 109 

Netto -16 710 1 275 -15 435 -10 986 -4 449


91 2 Ombyggnader 


budgeten 

Fastighetscentralen ansvarade i enlighet med sin uppgift för ombyggnaden av de byggnader och gårdsplaner 

som ägs av fastighetscentralen, inom ramen för det ombyggnadsprogram som godkändes av fastighetscentralsnämnden 

13.12.2011. 

De viktigaste ombyggnadsarbetena som färdigställdes 2012 var Martinlaakson yhtenäiskoulu, Håkansböle 

simhall, Stadshuset i Dickursby, daghemmet Nikkarin päiväkoti, fritidslokalen i Sandkulla samt bostäderna 

vid Jokivarren koulu. 

Dessutom färdigställdes år 2012 smärre ombyggnader eller ändringar i följande byggnader, här omnämns 

de viktigaste: ombyggnaden av Peltolan koulus yttertak, ändrings- och reparationsarbeten på Hakunilan 

koulus paviljongskola vid Hakunilanrinne för daghemsbruk, ändringsarbetena på daghemspaviljongen vid 

Bromsvägen för Nikinmäen koulus bruk, ändringsarbetena i utrymmena för tekniska arbeten vid Vaskivuoren 

lukio, utrustningen av det tidigare skolhuset vid Violvägen så att det fungerar som tillfälligt utrymme för 

Dickursby skola samt ombyggnaden av vattentaket på daghemmet Vartiokujan päiväkoti. Av ombyggnadsarbetena 

på gårdsplaner färdigställdes skolgården vid Ilolan koulu samt gårdarna vid daghemmen Metsälintu 

och Näätäpuisto. 

Större projekt i byggnadsskedet i slutet av 2012 var: ändrings- och ombyggnadsarbetena vid Västerkulla 

hälsostation, ombyggnaden av Dickursby skola samt gårdsbyggnaderna vid skolan, ändring av en del av Koivukylän 

koulus lokaler till daghemslokaler och ändring av Kimokujan koulu till daghemslokaler samt ombyggnaden 

av yttertaket till Korson koulu (f.d. högstadium). 

Följande projekt var i planeringsskedet: ombyggnaden av C- och D-flyglarna vid Kauniala sjukhus, de riktade 

reparationsarbetena vid Varias skolbyggnad vid Bäckhagsvägen, de tekniska ombyggnadsarbetena i salsdelen 

av Varias skolbyggnad vid Tennisvägen, ändringsarbetena i anslutning till utbyggnaden av Länsimäen 

koulu/Ylläs, ombyggnaden av daghemmet Varistoniityn päiväkoti, ombyggnaden av daghemmet Seljapolun 

päiväkoti, ombyggnadsarbetena på Klippsta och Myrbacka stationer vid Mårtensdalsbanan, ombyggnadsarbetena 

på huvudbyggnaden och det f.d. bostadshuset vid Hanaböle träsk samt ombyggnaden av bostäderna 

vid Leppäkorven koulu. 

Behovsutredningar och projektplanering gjordes för bl.a. följande ombyggnadsprojekt: ombyggnaden av 

den äldre delen av Katrinesjukhuset, ombyggnaden av gymnastiksalen vid Hakunilanrinteen koulu, totala eller 

partiella ombyggnadsarbeten i olika daghem, ombyggnad av Martinussalen, Pajatalo vid Ranunkelvägen 

och servicebyggnaden vid planen i Friherrs. 

Inomhusluftsreparationsarbeten som ingick i ombyggnadsanslagen utfördes för 3,1 milj. euro. 

Under året inleddes/förverkligades projekt som inte ingick i det ursprungliga arbetsprogrammet och är nya 

och brådskande, t.ex. utredningsskedet vad gäller släckningsutrustningen i äldrecentralerna Tjäderhemmet 

och Simons samt Grans familjerehabiliteringscenter, liksom förverkligandet av ett brandalarmsystem försett 

med adressregister vid Björkhemmet I. Vidare inleddes planeringen av ombyggnadsarbetena på flera skolors 

och daghems yttertak och under sommaren förverkligades brådskande ändringar av flera skolors rumsdisposition. 

Totala anslaget för ombyggnadsarbeten enligt det ursprungliga arbetsprogrammet (14.11.2011) överskreds i 

huvudsak beroende på följande projekt, vilka inte gick att kompensera genom att andra projekt skjuts upp: 

med anledning av fördröjningen av ombyggnadsarbetena i Martinlaakson koulu och Håkansböle simhall riktas 

kostnaderna till år 2012, behoven av tilläggs- och ändringsarbeten i samband med stadshusprojektet. 

Dessutom var kostnaderna för att förverkliga inomhusluftsreparationer och vissa andra projekt betydligt 

173 


ändringarna 



Inkomster 0 0 0 2 535 -2 535 

Utgifter -25 160 -1 466 -26 626 -26 578 -48 

Netto -25 160 -1 466 -26 626 -24 043 -2 583


högre än beräknat såsom i fråga om att ändra Hakunilanrinteen koulus f.d. skolpaviljong till daghem och 

upprustningen av det gamla skolhuset vid Violvägen till tillfälliga lokaler för Dickursby skola. 

91 3 Ändringar av hyres- och aktielokaler 


budgeten 

Fastighetscentralen ansvarade i enlighet med sin uppgift för ändringar och reparationer av de hyres- och aktielokaler 

som fastighetscentralen förvaltar, inom ramen för det arbetsprogram som godkändes av fastighetscentralsnämnden 

13.12.2011. 

De viktigaste färdigställda reparations- och ombyggnadsprojekten inom socialoch hälsovårdssektorn var 

omvandlingen av den tidigare tandkliniken vid Mårtensdals hälsostation för mottagningsbruk, omändringen 

av de tidigare laboratorielokalerna vid Myrbacka socialoch hälsostation för mottagningsbruk, reparationsarbetena 

på bassängutrymmena och apparaturen vid Dickursby hälsostations fysioterapi samt de ändringsarbeten 

som gjorts i mottagningsutrymmena vid Korso hälsostation. I de lokaler som förvaltas av bildningsväsendet 

var de viktigaste färdigställda arbetena ändringsarbetena i Kartanokosken koulus lokaler och ombyggnaden 

av gårdsplanen vid Kallioimarteen päiväkoti. 

I behovsutrednings- och projektplaneringsskedet var arbetena på att ändra Håkansböle socialstation till rådgivningslokaler, 

projekt för att komprimera lokalitetsanvändningen vid Korso och Björkby socialoch hälsostation, 

omvandlingen av rådgivningens lokaler i Korso till utrymmen för tandkliniken samt reparations- och 

ändringsarbetena i flera daghem. 

Totalanslaget för ändrings- och reparationsarbeten i hyres- och aktielokalerna enligt det ursprungliga arbetsprogrammet 

(14.11.2011) överskreds på grund av försenade tidtabeller och fördröjd fakturering för projekten 

under år 2011 samt att kostnaderna för projektens ändrings- och reparationsarbeten var större än 

beräknat. 

92 Immateriell egendom 

För utveckling av datasystem och datatrafiknät användes sammanlagt 7,9 milj. euro år 2012. För den immateriella 

egendomens del underskreds budgeten med 0,9 milj. euro. De viktigaste systemutvecklingsprojekten 

år 2012 var förnyelsen av e-postsystemet och kontorsprogrammen samt utbytet av telefon- och datatrafikoperatör. 

Av de totala investeringarna utgjorde de system och datatrafiknät som omfattade hela staden en 

andel på 4,85 milj. euro. Kostnaderna för att utveckla socialoch hälsovårdsväsendets system var 0,85 milj. 

euro. De viktigaste av dessa var ibruktagandet av e-recept, utvecklingen av Vatj och beslutet om att delta i 

konkurrensutsättningen av Apotti. För att utveckla bildningsväsendets system användes 0,5 milj. euro. De 

viktigaste projekten var att förnya vuxenutbildningsinstitutets system för kursadministration samt uppbyggandet 

av trådlösa nätverk. De övriga verksamhetsområdenas och bolagens andel uppgick till runt en miljon 

euro. 

174 


ändringarna 




Utgifter -1 225 -659 -1 884 -1 517 -367 

Netto -1 225 -659 -1 884 -1 517 -367 


budgeten 


ändringarna 



Inkomster 270 0 270 0 270 

Utgifter -9 112 0 -9 112 -7 975 -1 137 

Netto -8 842 0 -8 842 -7 975 -867


93 Offentliga anläggningstillgångar 


budgeten 

Kommunaltekniska arbeten 

Anslaget för trafikområden, idrottsanläggningar, rekreationsområden, miljöbyggande, gemensamma projekt 

samt Ringbanan uppgick till sammanlagt 103,6 milj. euro i budgeten 2012. Detta investeringsprogram genomfördes 

med sammanlagt 84,9 milj. euro, dvs. utfallet var omkring 82 procent av det budgeterade. 

Igångsättandet av flera stora trafikinvesteringsprojekt försenades bl.a. på grund av den exceptionellt snörika 

och kalla vintern. Inledningen av byggnadsarbetena i Kivistöområdet (f.d. Marja-Vanda), Käinbybacka och 

Elmo sköts ytterligare upp till kommande år. Även bristen på färdiga planer och de ringa personalresurserna 

försvårade genomförandet av investeringsprogrammet. Det första skedet av förbättringsarbetena på Ring III 

avslutades. 

För byggnation av trafikområden och samprojekt var budgetens anslag 39,9 milj. euro, varav runt 29,3 

milj. euro eller ca 73 procent blev använda. För Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM utfördes 

olika vattentjänstinvesteringsarbeten för sammanlagt omkring 6,5 milj. euro. 

För anläggningen av idrotts- och rekreationsområden hade totalt ca 3,2 milj. euro reserverats. I enlighet 

med godkända arbetsprogram byggdes dock mer idrottsområden än beräknat, vilket gjorde att sammanlagt 

ca 4,5 milj. euro användes. 

För miljöbyggande hade reserverats 5,5 milj. euro i budgeten och i enlighet med godkända arbetsprogram 

användes anslag på ca 6,6 milj. euro. 

På Ringbanan utfördes byggarbeten för nästan 44,5 milj. euro. Genom att vissa av Ringbanans entreprenader 

försenades blev en del av anslaget om 55,0 milj. euro oanvänt och utfallet uppgick alltså till runt 81 

procent. 

Understöd och bidrag 

För ARA-projekt som baserar sig på beslut om statsbidrag fakturerades omkring 167 000 euro för andelarna 

åren 2007 och 2008. Dessutom inflöt bidrag för byggandet av idrottsområdet i Mårtensdal och idrottsparken 

i Sandkulla på sammanlagt 176 000 euro, liksom ca 61 000 euro för Blyloodparken. EU-stöden för byggandet 

av Ringbanan uppgick till sammanlagt 359 000 euro. 

94 Lös egendom 

175 


ändringarna 



Inkomster 860 0 860 763 97 

Utgifter -104 500 0 -104 500 -84 904 -19 596 

Netto -103 640 0 -103 640 -84 141 -19 499 


budgeten 


ändringarna 



Inkomster 0 0 0 289 -289 

Utgifter -6 900 70 -6 830 -6 024 -806 

Centralförvaltningen -900 0 -900 -929 29 

Social- och hälsovårdsväsendet -1 000 0 -1 000 -573 -427 

Bildningsväsendet -1 600 70 -1 530 -1 564 34 

Markanvändningen -1 800 0 -1 800 -1 509 -291 

Fastighetscentralen -400 0 -400 -303 -97 

Fritid och invånarservice 

-1 200 0 -1 200 -1 146 -54 

Netto -6 900 70 -6 830 -5 735 -1 095


Centralförvaltningen 

Av anslagen för lös egendom inom centralförvaltningen betalades enligt budgeterat de inventarier som behövdes 

för att ta i bruk det ombyggda stadshuset. För möblering av stadshuset användes sammanlagt 533 

000 euro i anslag år 2012. 

Dessutom betalades av anslagen för lös egendom inom centralförvaltningen investeringar gjorda av ITadministrationen 

på sammanlagt 396 367 euro. Anslagen för IT-administrationens investeringar var allt som 

allt reserverade i anslagen för immateriell egendom. Därmed överskreds anslaget i budgeten för lös egendom 

för centralförvaltningens del med 29 367 euro på grund av den oförutsedda riktningen av ITadministrationens 

investeringar på lös egendom. Anslagen för immateriell egendom underskreds klart i 

bokslutet för 2012. 

Under år 2012 var IT-administrationens investeringsobjekt vars utgifter riktades till lös egendom bl.a. utbildningsväsendets 

data- och kommunikationssystem samt anläggningarna för det nya stadskortssystemet och 

det digitala dikteringssystemet (talidentifikationssystem). 

Social- och hälsovårdsväsendet 

Investeringsutgifterna för socialoch hälsovårdsväsendets lösa egendom var 0,6 milj. euro. Utfallet underskred 

anslaget med 0,4 milj. euro. 

Anslaget för lös egendom användes i enlighet med investeringsprogrammet till anskaffningar av anläggningstillgångar 

för nybyggnadsprojekten, inredningen av verksamhetslokaler i samband med nybyggande, 

ombyggnad eller inledande av ny verksamhet samt för anskaffningen av apparatur och utrustning nödvändig 

i hälsovården. 

De viktigaste projekten år 2012 var Björkby äldrecentral samt de nya mottagningsutrymmena på Myrbacka 

hälsostation, till vilka ändamål anslag på ca 0,2 milj. euro användes. 

Bildningsväsendet 

Av anslaget för lös egendom användes största delen i den grundläggande undervisningen till projektet 

Martinlaakson koulu, liksom till Koivukylän koulus lokalitetsarrangemang. Inom småbarnsfostran användes 

anslaget för lös egendom till de färdigställda daghemsprojekten Siimapuiston päiväkoti, Nikkarin päiväkoti 

och Hakunilanrinteen päiväkoti. Likaså gjordes inventarieanskaffningar inom biblioteket och yrkesutbildningen. 

Under inkomster för lös egendom bokfördes det statsunderstöd som beviljades av Utbildningsstyrelsen (88 

683 €) för projekt som gäller anskaffningen av anläggningar och datanät som fungerar för undervisningsbruk. 

Under lös egendom bokfördes anskaffningar av anläggningar med motsvarande summa. Förutom 

dessa anskaffningar är utfallsprocenten för lös egendom 96 %. 

Markanvändningen 

Av anslaget för lös egendom användes största delen till depåns fordons- och materielanskaffningar, bl.a. för 

gatuunderhållets behov två lastbilar, två spridningsautomater, två snöplogar och en traktor för tätortsbruk. 

För Vanda yrkesinstitut Varia och projektbyggandets del anskaffades en lastbil, för grönområdesenhetens 

del åtta körgräsklippare och för idrottsservicens del två traktorer med tilläggsutrustning. 

Av anslaget för år 2011 användes ca 1,5 milj. euro (1,8 milj. euro budgeterat). 

Fastighetscentralen 

För fastighetscentralens inventarieanskaffningar har reserverats 252 000 euro. Fastighetscentralens anslag 

för lös egendom inbegriper anskaffningen av inredning, serveringslinjer, måltidsvagnar samt maskiner och 

utrustning till Vanda stads kök. 

176


Fritid och invånarservice 

Stadsfullmäktige beviljade verksamhetsområdet för fritid och invånarservice sammanlagt 1 200 000 euro för 

år 2012 för anskaffning av lös egendom. Under året användes 1 146 030 euro i anslag. Utgiftsanslaget underskreds 

med 53 970 euro. 

Kulturservicen anvisades ett anslag på 450 000 euro av fritids- och invånarservicenämnden och av detta användes 

sammanlagt 438 170 euro. För att förnya den tekniska utrustningen och äldre inventarier i konserthuset 

Martinus användes 241 743 euro. För konstmuseets anskaffningar av inventarier och apparatur användes 

97 273 euro medan 30 848 euro användes för inventarieanskaffningar till stadsmuseets ambulerande 

utställning. Inventarier och föremål i Håkansböle gård restaurerades för 68 307 euro. 

För anskaffning av lös egendom till idrottsservicen anslogs 330 000 euro. Idrottsservicen använde 322 211 

euro för anskaffning av lös egendom. I och med ombyggnaden av Håkanböle simhall överfördes gymverksamheten 

till att ingå som en funktion inom idrottsservicen. Till simhallen anskaffades inventarier främst till 

gymmet för sammanlagt 41 234 euro. För gymmet i Myrbacka anskaffades inventarier för 74 002 euro och 

till gymmet vid Björkby äldrecentral för 11 947 euro. För underhållet av idrottsplatserna utomhus har inventarier 

anskaffats för sammanlagt 195 029 euro (bl.a. en cylinderklippare, en horisontalklippare, en sköldgrävare, 

en stockkärra, vattencisterner och en vattenpumpkombination). 

För ungdomsservicens ändamål anvisades 390 000 euro för anskaffning av lösöre, varav 385 648 euro användes. 

För möbleringen av de ombyggda ungdomslokalerna i Sandkulla, Mårtensdal och Korso användes 

totalt 357 390 euro. Via anslaget skaffades dessutom redskap till en skateboardpark. 

95 Fast egendom 


budgeten 

Anslaget för inköp av fast egendom användes för markanskaffningsbehov inom strategiskt viktiga områden. 

Anskaffningarna gör det möjligt för Vanda stad att styra markanvändningen även i framtiden. 

Räknat i bokföringsvärde budgeterades det 4,0 milj. euro för inkomster från försäljning av markområden. 

Inkomsterna uppgick till runt 2,8 miljoner euro (ca 69 %). 

För köp av fast egendom hade 13,2 milj. euro reserverats (det ursprungliga anslaget på 8,8 milj. euro + 4,4 

milj. euro). Av anslaget användes runt 6,4 milj. euro, dvs. 48 procent. Av anslagen för inköp av fast egendom 

blev mer än 6 milj. euro oanvända, eftersom en markaffär, över vilken det redan fanns ett föravtal, inte 

blev av inom det detaljplanerade området i Kivistö. 

Behovet av att iståndsätta förorenad mark, liksom kostnaderna, ökade under året på grund av oförutsedda 

fynd som kom fram särskilt i entreprenaden på Klemmvägen. Genom stadsfullmäktiges beslut 19.11.2012 

höjdes anslaget med 1,1 milj. euro, men inte heller den summan räckte till eftersom det hittades rikligt med 

avfall och föroreningar som dolts i marken. 

177 


ändringarna 



Inkomster 4 000 0 4 000 2 766 1 234 

Utgifter -10 600 -5 500 -16 100 -10 544 -5 556 

Köp av fast egendom -8 800 -4 400 -13 200 -6 391 -6 809 

Iståndsättning av 

markområden -1 800 -1 100 -2 900 -4 153 1 253 


tomtmark för försäljning 

och uthyrning -300 0 -300 -821 521 


markområden som 

kvarstår i stadens ägo -1 500 -1 100 -2 600 -3 332 732 

Netto -6 600 -5 500 -12 100 -7 778 -4 322


För iståndsättning av markområden hade 2,9 milj. euro reserverats (det ursprungliga anslaget på 1,8 milj. 

euro + 1,1 milj. euro). De slutliga iståndsättningskostnaderna uppgick till 4,2 milj. euro. 

97 Aktier och andelar 


budgeten 

I budgeten för år 2012 hade det för försäljningen av stadens bostadsaktier räknats med inkomster på 8 milj. 

euro som skulle bokföras i investeringsdelen (motsvarande balansvärdena). Sist och slutligen bokfördes inkomster 

på 4,1 milj. euro för försäljningen av bostadsaktier i investeringsdelen eftersom försäljningen av det 

andra partiet bostadsaktier uppskjutits till år 2013. 

I budgeten 2012 ingick anslag på sammanlagt 5,3 milj. euro för aktieköp, av detta förverkligades köp för 5,1 

milj. euro. Utfallet består av en höjning av aktiekapitalet i KOy Tiedepuisto med 0,3 milj. euro samt av 4,8 

milj. euro för utvecklingsprojekt inom näringslivet. Av anslagen för utvecklingsprojekt inom näringslivet användes 

4 milj. euro för aktier i Dickursby parkeringshus, 20 000 euro för att teckna nya aktier i Vantaan 

Tilapalvelut Oy, 33 290 euro för inköp av aktier i Kaunialan Sairaala Oy samt 0,7 milj. euro i vederlag för 

grundkapitalet till KOy Länsi-Vantaan Liikuntalaitos, vilka har överförts från driftsekonomin till dotterbolagsaktier. 

Dessutom anslöt Vanda stad sig till Culturastiftelsen med en andel på grundkapitalet om 5 000 euro och till 

Framestiftelsen med en andel på grundkapitalet om 5 000 euro. 

178 


ändringarna 



Inkomster 8 000 0 8 000 4 106 3 894 

Utgifter -5 336 0 -5 336 -5 103 -233 

Aktier -5 336 0 -5 336 -5 093 -243 

Kiinteistö Oy 

Tiedepuisto -336 0 -336 -336 0 

Projekt för att främja 

näringslivet -5 000 0 -5 000 -4 757 -243 

Andelar 0 0 0 -10 10 

FRAME-stiftelsen 0 0 -5 5 

Cultura-stiftelsen 0 0 -5 5 

Netto 2 664 0 2 664 -998 3 662


2.2.4 Finansieringsdelens utfall (exklusive affärsverken) 

Staden och fonderna 

1 000 € Budget 

2012 

Ändringar i 

budgeten 

179 

Budgeten 

efter 

ändringarna 



Verksamhetens kassaflöde 20 669 -11 089 9 581 32 301 -22 720 

Årsbidrag 61 639 -11 089 50 551 63 958 -13 408 

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 

Korrektivposter till internt tillförda -40 970 0 -40 970 -31 657 -9 313 

Investeringarnas kassaflöde -133 443 -6 280 -139 723 -118 601 -21 122 

Investeringsutgifter -187 543 -6 280 -193 823 -165 212 -28 611 

Finansieringsandelar för 1 130 0 1 130 6 660 -5 530 

Försäljningsintäkter av 52 970 0 52 970 39 951 13 019 

Verksamhetens och -112 774 -17 369 -130 143 -86 300 -43 843 


Förändringar i utlåningen -2 600 0 -2 600 -177 -2 423 

Ökning i utlåningsfordringar -3 100 0 -3 100 -1 178 -1 922 

Minskning i utlåningsfordringar 500 0 500 1 001 -501 

Förändringar i lånestocken 95 000 0 95 000 95 370 -370 

Ökning i långfristiga lån 125 000 0 125 000 125 000 0 

Minskning i långfristiga lån -30 000 0 -30 000 -30 035 35 

Förändring i kortfristiga lån 405 -405 

Förändringar i eget kapital 0 0 0 0 0 

Förändring i eget kapital 0 0 0 -265 265 

Förändring i fonder (av resultat) 0 0 0 265 -265 

Övriga förändringar i likviditeten -2 700 0 -2 700 -24 249 21 549 

Kassaflödet för finansieringens del 89 700 0 89 700 70 944 18 756 

Förändring i likvida medel -23 074 -17 369 -40 443 -15 356 -25 087 

Nettoupplåning 95 000 0 95 000 95 370 -370


2.2.5 Sammandrag över utfallet av anslag och beräknade inkomster 

milj. euro Anslag Beräknade inkomster 

Bindningsgrad 

Budget 

Utfall 

Över-/underskridn. 

(överskridn. minus) 

180 

Budgetändringar 

ökning + minskning 

- 



Budget 

Utfall 


(överskridn. minus) 

Budgetändringar 

ökning + minskning 

- 

DRIFTSEKONOMIDELEN 

10 Allmän förvaltning B 28,2 27,0 1,2 -0,8 0,4 2,8 2,5 0,3 0,0 0,3 

11 10 Centralförvaltningen B 21,7 22,4 -0,7 0,0 -0,7 2,7 3,4 -0,7 0,0 -0,7 

11 20 Koncern- och finansieringsservicen B 23,8 22,5 1,3 0,0 1,3 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 

12 Social- och hälsovården B 377,9 380,1 -2,2 8,7 6,5 57,8 61,3 -3,5 4,5 1,0 

12 20 Den specialiserade sjukvården B 190,7 193,2 -2,5 0,2 -2,3 0,0 0,2 -0,2 0,2 0,0 

13 Undervisningsnämnden B 344,6 349,7 -5,1 4,7 -0,4 24,8 28,3 -3,5 2,5 -1,0 

13 70 Yrkesutbildningen N 32,7 32,7 0,0 0,4 0,4 2,1 2,1 0,0 0,0 0,0 

13 80 Vuxenutbildningsinstitutet N 3,9 5,3 -1,4 0,0 -1,4 1,9 3,4 -1,5 0,0 -1,5 

14 Markanvändningen B 8,0 7,6 0,4 0,0 0,4 32,5 32,8 -0,3 0,0 -0,3 

14 50 Kommunalteknikcentralen N 46,4 39,3 7,1 0,2 7,3 25,2 19,5 5,7 0,0 5,7 

14 51 Kollektivtrafiken B 40,0 39,1 0,9 0,0 0,9 0,7 0,8 -0,1 0,0 -0,1 

14 52 Depån N 4,8 5,1 -0,3 0,0 -0,3 5,5 5,9 -0,4 0,0 -0,4 

14 7 Miljö B 3,6 3,3 0,3 0,0 0,3 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 

14 75 Byggnadstillsynen N 2,5 2,8 -0,3 0,0 -0,3 2,7 3,1 -0,4 0,0 -0,4 

15 Fastighetscentralen B 74,8 76,8 -2,0 2,0 0,0 136,6 132,0 4,6 0,0 4,6 

16 Fritids- o. invånarservicenämnden B 32,6 33,6 -1,0 1,4 0,4 3,9 4,6 -0,7 0,7 0,0 

16 32 Sysselsättningsservicen N 19,7 18,5 1,2 0,8 2,0 5,0 3,4 1,6 -1,4 0,2 

16 82 Musikinstitutet N 3,7 3,6 0,1 0,0 0,1 0,9 0,9 0,0 0,0 0,0 

16 83 Konstskolan N 

16 84 Centralen för kontakttolkar i H:forsr. N 

RESULTATRÄKNINGSDELEN 

0,8 

3,9 

0,9 

3,9 

-0,1 

0,0 

0,0 

0,0 

-0,1 

0,0 

0,3 

4,1 

0,3 

4,3 

0,0 

-0,2 

0,0 

0,0 

0,0 

-0,2 

Skatteinkomster B 868,0 857,1 10,9 0,0 10,9 

Statsandelar B 141,0 148,2 -7,2 0,0 -7,2 

Ränteintäkter av affärsverk B 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 

Ränteinkomster B 13,1 14,6 -1,5 0,0 -1,5 

Övriga finansiella inkomster B 17,3 18,3 -1,0 0,0 -1,0 

Avkastning på affärsverkets grundkap.B 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 

Ränteutgifter B 22,4 15,5 6,9 0,0 6,9 

Övriga finansiella utgifter B 0,3 0,2 0,1 0,0 0,1 

Extraordinära inkomster 

Extraordinära utgifter 

INVESTERINGSDELEN 

B 

B 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

91 1 Nybyggen B 16,7 14,3 2,4 -1,3 1,1 0,0 3,3 -3,3 0,0 -3,3 

91 2 Ombyggnad B 25,2 26,6 -1,4 1,5 0,1 0,0 2,5 -2,5 0,0 -2,5 

91 3 Ändring av hyres- o. aktielokalerB 1,2 1,5 -0,3 0,7 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

92 Immateriell egendom B 9,1 8,0 1,1 0,0 1,1 0,3 0,0 0,3 0,0 0,3 

93 Offentliga anläggningstillgångar B 49,5 40,4 9,1 0,0 9,1 0,9 0,4 0,5 0,0 0,5 

93 7 Ringbanan B 55,0 44,5 10,5 0,0 10,5 0,0 0,4 -0,4 0,0 -0,4 

94 Lös egendom B 6,9 6,0 0,9 -0,1 0,8 0,0 0,3 -0,3 0,0 -0,3 

95 Fast egendom B 10,6 10,5 0,1 5,5 5,6 4,0 2,8 1,2 0,0 1,2 

97 Aktier och andelar B 5,3 5,1 0,2 0,0 0,2 8,0 4,1 3,9 0,0 3,9 

FINANSIERINGSDELEN 

Nettoupplåning 

AFFÄRSVERKEN 

N 95,0 95,4 -0,4 0,0 -0,4 

Företagshälsovården N 4,7 5,5 -0,8 0,1 -0,7 4,8 5,6 -0,8 -0,1 -0,9 

Räddningsverket 

Mun- och tandhälsan 

N 

N 

32,2 

19,9 

32,5 

21,5 

-0,3 

-1,6 

0,0 

0,0 

-0,3 

-1,6 

33,4 

20,5 

33,5 

21,5 

-0,1 

-1,0 

0,0 

0,0 

-0,1 

-1,0 


efter ändringarna


3. Bokslutskalkyler 

3.1 Vanda stads resultaträkning 


181 

1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Försäljningsintäkter 55 008 032,82 51 750 110,80 

Avgiftsintäkter 68 544 967,98 65 866 139,54 

Understöd och bidrag 36 513 144,39 36 709 451,67 

Övriga verksamhetsintäkter 58 024 536,54 54 616 635,03 

218 090 681,73 208 942 337,04 

Tillverkning för eget bruk 133 276 630,62 153 723 604,60 


Personalkostnader 

Löner och arvoden - 359 467 078,62 - 371 459 008,77 

Lönebikostnader 

Pensionskostnader - 88 824 263,86 - 89 372 995,93 

Övriga lönebikostnader - 24 253 604,19 - 23 381 214,90 

- 472 544 946,67 - 484 213 219,60 

Köp av tjänster - 650 861 595,34 - 612 317 691,65 

Material, förnödenheter och varor - 42 878 945,12 - 40 002 085,19 

Understöd och bidrag - 96 225 121,17 - 88 584 664,61 

Övriga verksamhetskostnader - 46 923 853,85 - 48 475 351,59 

- 1 309 434 462,15 - 1 273 593 012,64 

Verksamhetsbidrag - 958 067 149,80 - 910 927 071,00 

Skatter och statsandelar 

Skatteinkomster 857 077 015,58 835 600 510,52 

Statsandelar 148 170 345,00 136 576 981,00 


1 005 247 360,58 972 177 491,52 

Ränteintäkter 14 619 762,56 15 402 161,62 

Övriga finansiella intäkter 18 351 528,93 18 845 610,82 

Räntekostnader - 15 294 370,23 - 15 872 840,04 

Övriga finansiella kostnader - 110 275,73 - 594 443,01 

17 566 645,53 17 780 489,39 

Årsbidrag 64 746 856,31 79 030 909,91 


Avskrivningar enligt plan - 68 431 982,97 - 65 775 159,00 

Räkenskapsperiodens resultat - 3 685 126,66 13 255 750,91 

Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen- 304 531,53 - 283 104,63 

Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 494 513,19 223 748,81 

Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 265 006,98 - 5 254,43 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) - 3 230 138,02 13 191 140,66


3.2 Vanda stads finansieringsanalys 


182 

1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Årsbidrag 64 746 856,31 79 030 909,91 

Korrektivposter till internt tillförda medel - 31 855 629,41 - 30 832 251,79 


32 891 226,90 48 198 658,12 

Investeringsutgifter - 166 744 158,92 - 175 633 093,62 

Finansieringsandelar för investeringar 6 906 329,94 3 714 648,00 

Överlåtelseinkomster av bestående aktiva nyttigheter 40 244 727,57 45 913 023,27 

- 119 593 101,41 - 126 005 422,35 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 86 701 874,51 - 77 806 764,23 



Ökning i utlåningsfordringar - 1 178 152,00 - 236 744 938,48 

Minskning i utlåningsfordringar 1 001 184,05 885 725,82 


Ökning i långfristiga lån 125 000 000,00 130 000 000,00 

Minskning i långfristiga lån - 30 035 112,60 - 50 747 155,71 

Förändring i kortfristiga lån 405 092,67 23 353 047,81 


Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital - 194 146,81 - 584 156,68 

Förändringar i omsättningstillgångar - 1 662 571,68 - 14 063 717,97 

Förändring i fordringar - 22 911 638,26 233 876 020,91 

Förändring i räntefria skulder 2 476 091,46 7 581 579,85 

Finansieringens kassaflöde 72 900 746,83 93 556 405,55 

Förändring i likvida medel - 13 801 127,68 15 749 641,32 


Likvida medel 31.12 114 272 669,32 128 073 797,00 

Likvida medel 1.1 128 073 797,00 112 324 155,68 

- 13 801 127,68 15 749 641,32


3.3 Vanda stads balansräkning 

AKTIVA 

183 

31.12.2012 31.12.2011 

Bestående aktiva 1 659 150 225,93 1 566 228 222,88 

Immateriella tillgångar 

Immateriella rättigheter 9 196 036,02 6 115 443,15 

Övriga utgifter med lång verkningstid 22 921 891,47 23 463 476,93 

32 117 927,49 29 578 920,08 

Materiella tillgångar 

Mark- och vattenområden 213 375 281,75 205 597 370,70 

Byggnader 451 307 194,42 415 140 023,40 

Fasta konstruktioner och anordningar 324 639 897,19 257 415 307,63 

Maskiner och inventarier 16 908 227,18 18 318 995,21 

Övriga materiella tillgångar 316 783,31 316 783,31 

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 14 948 890,46 46 255 743,02 

1 021 496 274,31 943 044 223,27 

Placeringar 

Aktier och andelar 321 403 335,03 309 649 358,38 

Övriga lånefordringar 283 952 689,10 283 955 721,15 

Övriga fordringar 180 000,00 0,00 

605 536 024,13 593 605 079,53 

Förvaltade medel 2 335 040,89 2 735 846,71 

Statliga uppdrag 2 333 884,28 2 718 614,65 

Donationsfondernas särskilda täckning 1 156,61 17 232,06 

Rörliga aktiva 235 220 534,15 224 447 451,89 

Omsättningstillgångar 

Material och förnödenheter 1 228 187,39 1 392 686,08 

Övriga omsättningstillgångar 49 122 863,89 47 295 793,52 

Fordringar 

Långfristiga fordringar 

50 351 051,28 48 688 479,60 

Lånefordringar 644 013,00 473 972,57 

Övriga fordringar 0,00 1 745 281,53 

644 013,00 2 219 254,10 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 25 205 164,31 19 172 512,20 

Lånefordringar 20 172 555,20 426 543,87 

Övriga fordringar 21 611 657,63 20 505 272,66 

Resultatregleringar 2 963 423,41 5 361 592,46 

69 952 800,55 45 465 921,19 

Finansiella värdepapper 

Aktier och andelar 69 407,81 69 407,81 

Kassa och bank 114 203 261,51 128 004 389,19 

AKTIVA TOTALT 1 896 705 800,97 1 793 411 521,48


PASSIVA 

184 

31.12.2012 31.12.2011 

Eget kapital 783 155 031,30 778 076 089,05 

Grundkapital 349 118 131,18 349 118 131,18 

Övriga egna fonder 97 555 082,14 97 320 089,12 

Föregående räk.per. överskott (underskott) 339 711 956,00 318 446 728,09 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -3 230 138,02 13 191 140,66 

Avskrivningsdifferens och reserver 909 374,16 1 099 355,82 

Avskrivningsdifferens 587 636,16 283 104,63 

Reserver 321 738,00 816 251,19 

Avsättningar 4 457 700,00 3 303 500,00 

Pensionsavsättningar 557 700,00 703 500,00 

Övriga avsättningar 3 900 000,00 2 600 000,00 

Förvaltat kapital 3 213 106,56 3 808 059,19 


Donationsfondernas kapital 700 930,94 963 351,62 

Främmande kapital 1 104 970 588,95 1 007 124 517,42 

Långfristigt 

Masskuldebrevslån 118 766 666,56 224 499 999,48 

Lån från finansinst. o. försäkringsinrättn. 664 963 199,65 565 231 610,87 

Lån från offentliga samfund 9 008 326,32 10 522 068,56 

Kortfristigt 

792 738 192,53 800 253 678,91 


Lån från finansinst. o. försäkringsinrättn. 24 475 079,22 22 043 411,22 


Lån från övriga kreditgivare 28 681 886,22 28 276 793,55 

Erhållna förskott 13 025 002,67 7 043 148,47 

Leverantörsskulder 55 819 970,08 58 750 025,33 

Övriga skulder 18 230 332,83 17 861 694,83 


312 232 396,42 206 870 838,51 

PASSIVA TOTALT 1 896 705 800,97 1 793 411 521,48


3.4 Vanda stads koncernresultaträkning 

185 

1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Verksamhetsintäkter 1 059 340 469,46 1 020 229 274,44 

Verksamhetskostnader - 1 889 651 713,06 - 1 816 673 567,27 

Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 3 125 034,74 5 279 089,63 

Verksamhetsbidrag - 827 186 208,86 - 791 165 203,21 

Skatter och statsandelar 

Skatteinkomster 857 077 015,58 835 600 510,52 

Statsandelar 154 560 746,07 141 695 926,85 


1 011 637 761,65 977 296 437,37 


Övriga finansiella intäkter 4 843 344,70 4 931 264,22 

Räntekostnader - 43 638 546,64 - 46 399 902,82 

Övriga finansiella kostnader - 2 246 346,10 - 2 645 637,58 

- 28 666 262,44 - 27 214 240,28 

Årsbidrag 155 785 290,35 158 916 993,88 


Avskrivningar enligt plan - 138 061 465,53 - 130 486 539,11 

Räkenskapsperiodens över- och underparivärden 0,00 - 742 445,15 

Nedskrivningar 875,07 0,00 

- 138 060 590,46 - 131 228 984,26 

Räkenskapsperiodens resultat 17 724 699,89 27 688 009,62 

Bokslutsdispositioner - 11 819 212,00 2 560 758,62 

Minoritetsandelar - 7 774 578,94 - 15 351 709,62 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) - 1 869 091,06 14 897 058,62


3.5 Vanda stads koncernfinansieringsanalys 


186 

1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Årsbidrag 155 785 290,35 158 916 993,88 

Korrektivposter till internt tillförda medel - 35 940 059,61 - 25 339 879,83 


119 845 230,74 133 577 114,04 


Finansieringsandelar för investeringar 7 257 646,56 3 712 691,49 

Överlåtelseinkomster av bestående aktiva nyttigheter 128 424 143,39 120 769 218,62 

- 225 118 687,56 - 189 876 189,72 




Ökning i utlåningsfordringar - 208 869,92 - 190 645 093,97 

Minskning i utlåningsfordringar 1 253 871,24 11 815,91 


Ökning i långfristiga lån 143 634 993,32 174 980 162,88 

Minskning i långfristiga lån - 165 927 144,01 - 111 585 244,95 

Förändring i kortfristiga lån 129 870 253,92 - 20 909 453,37 

Förändringar i eget kapital - 3 467 247,48 - 15 505 210,51 


Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital - 214 451,51 - 562 823,94 

Förändring i omsättningstillgångar 2 330 657,92 - 23 484 383,45 

Förändring i fordringar - 61 296 756,25 146 472 891,07 

Förändring i räntefria skulder 70 741 069,18 43 323 959,34 


Förändring i likvida medel 11 442 919,60 - 54 202 456,67 


Likvida medel 31.12 185 478 222,60 174 035 303,00 

Likvida medel 1.1 174 035 303,00 228 237 759,67 

11 442 919,60 - 54 202 456,67


3.6 Vanda stads koncernbalansräkning 

AKTIVA 

187 

31.12.2012 31.12.2011 

Bestående aktiva 2 774 240 324,90 2 649 627 477,47 


Immateriella rättigheter 10 984 832,18 8 413 486,36 

Övriga utgifter med lång verkningstid 31 276 302,24 27 918 734,47 

Förskottsbetalningar 1 771 341,37 796 012,00 

44 032 475,79 37 128 232,83 


Mark- och vattenområden 316 624 115,75 307 108 721,44 

Byggnader 1 185 630 391,21 1 146 112 964,79 

Fasta konstruktioner och anordningar 742 080 294,07 651 598 219,93 


Övriga materiella tillgångar 2 955 614,16 3 044 831,39 

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 96 631 905,99 109 937 651,00 

2 411 280 333,11 2 290 208 940,22 

Placeringar 

Andelar i intressesamfund 47 334 801,65 47 182 564,38 

Övriga aktier och andelar 74 739 960,41 77 131 010,48 



318 927 516,00 322 290 304,42 

Förvaltade medel 3 468 020,22 4 115 895,02 


Donationsfondernas särskilda täckning 491 116,53 511 553,92 

Övriga förvaltade medel 17 652,69 133 297,17 


Omsättningstillgångar 

Material och förnödenheter 28 473 100,73 32 627 652,52 

Färdiga produkter 0,00 1 257,05 

Övriga omsättningstillgångar 49 092 725,36 47 266 218,87 

77 565 826,09 79 895 128,44 

Fordringar 


Lånefordringar 61 986 016,50 63 451 181,00 



86 933 402,55 93 429 797,28 


Kundfordringar 84 783 565,52 77 449 746,51 

Lånefordringar 1 972 695,01 1 389 559,56 



206 496 594,31 139 893 333,12 


Aktier och andelar 98 978,67 98 978,67 

Placeringar i penningmarknadsinstrument 11 116 735,79 19 207 129,61 

Övriga värdepapper 5 031 295,67 16 495,30 

16 247 010,12 19 322 603,57 

Kassa och bank 169 231 212,48 154 712 699,43 

AKTIVA TOTALT 3 334 182 390,68 3 140 996 934,34


PASSIVA 

188 

31.12.2012 31.12.2011 

Eget kapital 812 197 683,46 807 411 384,83 

Grundkapital 349 118 131,17 349 118 131,17 

Grundkapital i föreningar och stiftelser 33 637,58 47 647,64 

Uppskrivningsfond 223 768,09 224 351,47 



Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -1 869 091,06 14 897 058,62 

Minoritetsandelar 63 947 129,75 64 920 492,70 

Avskrivningsdifferens och reserver 103 367 981,50 92 310 576,91 

Avskrivningsdifferens 101 387 665,24 89 474 640,57 

Reserver 1 980 316,27 2 835 936,33 

Avsättningar 14 921 657,75 13 791 182,66 

Pensionsavsättningar 884 200,24 1 030 000,24 

Övriga avsättningar 14 037 457,51 12 761 182,42 

Förvaltat kapital 4 348 334,71 5 210 661,01 


Övrigt förvaltat kapital 1 192 454,91 1 459 337,84 


Främmande kapital 2 335 399 603,50 2 157 352 636,23 

Långfristigt 


Lån från finansinst. och försäkringsinrättn. 1 341 435 218,09 1 256 426 450,59 


Lån från övriga kreditgivare 33 010,61 33 184,23 

Erhållna förskott 287,47 287,47 

Anslutningsavgifter och övriga skulder 123 756 949,77 121 768 466,39 

1 779 123 211,55 1 798 222 493,19 

Kortfristigt 


Lån från finansinst. och försäkringsinrättn. 74 148 790,70 52 056 153,53 


Lån från övriga kreditgivare 173,62 144,21 

Erhållna förskott 20 333 096,54 15 046 193,46 

Leverantörsskulder 101 590 184,54 101 340 651,89 

Övriga skulder 124 493 572,59 49 954 854,44 


556 276 391,95 359 130 143,04 

PASSIVA TOTALT 3 334 182 390,68 3 140 996 934,34


4. Bokslutets noter 

4.1 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet 

4.1.1 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet 

Värderingsprinciper och -metoder samt periodiseringsprinciper och -metoder 

Värdering av bestående aktiva 

I balansräkningen har bestående aktiva upptagits under anskaffningsutgifterna minskade med avskrivningar 

enligt plan och erhållna finansieringsandelar för investeringsutgifter. Anskaffningsutgiftsprincipen har dock 

inte följts i fråga om de bestående aktiva som överlåtits till Mellersta Nylands räddningsverk, eftersom medlemskommunerna 

överlät den till ett nollvärde till det affärsverk som skulle grundas, att förfoga över. Avskrivningarna 

enligt plan har uträknats enligt en godkänd avskrivningsplan. Kalkyleringsprinciperna för avskrivningarna 

enligt plan i enlighet med avskrivningsplanen tas upp under noter till resultaträkningen i punkten 

grunderna för avskrivningar enligt plan. 

Sådana anskaffningar, vars anskaffningsutgift är under 10 000 euro har inte upptagits i bestående aktiva, 

utan anskaffningarna har upptagits som årskostnader. 

Principer för inledande av avskrivning 

Avskrivningarna av lös egendom inleds från början av den andra månaden som följer på anskaffningsmånaden. 

Kalkylen för avskrivning enligt plan för förstagångsinredningen inleds när hela inredningen är klar. Avskrivningarna 

av byggnader inleds från början av den månad som följer på dagen för färdigställandet. Av 

stadsbyggandets fasta egendomar bokförs en avskrivning enligt plan för ett halvt år, vilken räknas ut av 

kostnaderna för hela den gångna räkenskapsperioden. 

Värdering av placeringar 

Aktier och andelar under bestående aktiva har upptagits i balansräkningen under anskaffningsutgifter. 

Värdering av omsättningstillgångar 

Upphandlingscentralens centrallager har värderats i enlighet med principen för genomsnittspris. Depåns reservdelslager 

har tagits upp i balansräkningen i enlighet med FIFO-principen. 

Värdering av finansiella tillgångar 

De fordringar som ingår i rörliga aktiva har upptagits i balansräkningen till nominellt värde och värdepapper 

bland finansiella tillgångar till anskaffningspriset eller till ett lägre sannolikt överlåtelsepris. 

Behandling av derivatavtal 

Vanda stads lån tas i regel med rörlig ränta. Staden har skyddat en del av sin låneportfölj med räntederivat. 

De räntederivat som staden använder är ränteswapavtal, ränteoptioner eller kombinationer av dessa. Enligt 

stadens ränteriskpolitik använder staden räntederivat endast för att minska eller avskriva finansieringsrisker 

i balansräkningen. Stadens alla derivatavtal har ingåtts antingen med avsikt att fungera som skydd eller för 

att minska finansieringskostnaderna, dock på så sätt att ränterisken inte ökar. I Vanda stads låneportfölj ingår 

ingen valutakursrisk. 

Derivatavtal som staden ingått är i kraft fram till 2.4.2013, 21.10.2013 (2 st.), 16.6.2014, 15.6.2015, 

14.12.2015, 4.4.2016, 3.10.2016, 15.12.2016 (2 st.), 4.4.2017, 25.5.2018, 8.10.2018, 27.6.2019, 

14.11.2019, 14.11.2022. Derivatavtal hade ingåtts upp till 54,7 procent av lånestocken. 

189


Resultaträkningens, finansieringskalkylens och balansräkningens uppställningsform 

Uppställningsformen för Vanda stads, affärsverkens och fondernas resultaträkning, finansieringskalkyl och 

balansräkning följer bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning. 

Jämförbarheten då det gäller föregående räkenskapsperiod 

Vanda stads måltids- och städ- samt fastighetsservicefunktioner överfördes genom en affärsöverlåtelse till 

Vantaan Tilapalvelut Oy 1.1.2012, varvid drygt 1 000 personer gick över till det bolag som bildades. 

Enlig förhandsuppgift har av HRT:s överskott 938 889,65 euro periodiserats för år 2012. År 2011 gjordes 

inte någon periodisering. 

Läkemedelscentralens funktioner överfördes till HNS-Apoteket 1.5.2012. 

Korrigeringar som gäller tidigare räkenskapsperioder 

Följande justeringar har gjorts som gäller tidigare räkenskapsperioders överskott: Höjning av grundkapitalet 

för fonden för social kreditgivning 500 000,00 euro, annullering av Ringbanans avskrivningar 5 015 761,05 

euro samt rättelse på 3 558 326,20 euro i bestående aktiva av de vederlag på grundkapitalet som ingick i 

hyreskostnaderna åren 2008–2011. 

4.1.2 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet 

Koncernbokslutets omfattning 

I koncernbokslutet har alla dottersamfund förenats förutom Kivikirveenkujan Autopaikat Oy som inte inkluderats 

i underkoncernen VAV-Asunnot Oy:s bokslut. Att inte förena fastighetsbolaget är av ringa betydelse 

när det gäller koncernens eget kapital. 

Även alla de stiftelser där staden har bestämmanderätt har sammanställts i koncernbokslutet. En ny stadgeändring 

för Stiftelsen för vetenskapscentret trädde i kraft i augusti 2012, och i och med stadgeändringen 

slopades stadens bestämmanderätt och stiftelsen innehar inte längre ett dotterbolags ställning i koncernen. 

Stiftelsen för vetenskapscentret har sammanställts med koncernen och den interna handeln har eliminerats 

fram till stadgeändringen. 

I koncernbokslutet har alla de samkommuner, i vilka Vanda stad är medlem sammanställts. Vanda stads 

ägoandel i samkommunen Samkommunen Helsingforsregionens trafik förändrades 1.1.2012 från 19,90 % 

till 17,61 %. 

Dessutom har alla intresseföretag förenats i bokslutet genom parivärdemetoden. Under räkenskapsperioden 

köptes aktier i Kaunialan Sairaala Oy, varvid innehavet steg med 5 % till 35 %. Seure Henkilöstöpalvelut 

Oy:s ägarandel sjönk i början av år 2012 till 19,8 %, så bolaget innehar inte längre ett intressesamfunds 

ställning i koncernen. 

Eliminering av intern ägoandel 

Vanda stads och dess dottersamfunds ömsesidiga ägande har eliminerats med användning av den nominella 

metoden dvs. parivärdemetoden. 

Interna affärstransaktioner och interna täckningsbidrag 

Stadens, dottersamfundens och samkommunernas ömsesidiga intäkter och kostnader samt fordringar och 

skulder har eliminerats med undantag av smärre affärstransaktioner. Dessutom har interna täckningsbidrag 

som ingår i viktiga bestående aktiva dragits av. 

190


Minoritetsandelar 

Minoritetsandelarna har avskilts från koncernens över- och underskott i koncernens resultaträkning samt 

från koncernens eget kapital i koncernens balansräkning. 

Intresseföretag 

Intresseföretagen har genom parivärdemetoden förenats i koncernbokslutet. 

Rättelse av planavskrivningar 

Avskrivningar på byggnader som tillhör dotterbolag har rättats så att de motsvarar avskrivningsplanen och 

resterande differens har bokförts som rättelser av dotterbolagets avskrivningar i koncernens resultaträkning 

och differensen för tidigare räkenskapsperioder har bokförts som rättelse av tidigare räkenskapsperioders 

över- eller underskott i koncernens balansräkning. I fråga om intressebolag har avskrivningarna rättats för 

de bolags del där nödvändiga uppgifter varit tillgängliga. 

Reserver 

I koncernbalansräkningen har reserverna inte uppdelats ut i fritt eget kapital och kalkylmässig skatteskuld. 

Jämförbarheten då det gäller föregående räkenskapsperiod 

I egenskap av nya dottersamfund har Vantaan Tilapalvelut Oy, som inlett sin egentliga verksamhet, sammanställts 

i koncernbokslutet 1.1.2012 och den stadsägda Tikkuparkki Oy 17.12.2012. Staden äger båda bolagens 

aktiestock till 100 procent. Kiinteistö Oy Pakkalan Kartanonkoski såldes utom koncernen i juli 2012. 

Korrigeringar som gäller tidigare räkenskapsperioder 

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) sammanställdes år 2011 i koncernbokslutet med 

en ägarandel som var 0,12 % för liten. Sammanställningen gjordes med en ägarandel på 19,4 % och den 

rätta ägarandelen för år 2011 var 19,521 %. Ägarandelen rättades vid utarbetandet av koncernbokslutet för 

år 2012. För denna del har inte jämförelseuppgifterna för 2011 ändrats och verkningen av ändringen i ägarandelen 

har i sin helhet bokförts på räkenskapsperioden 2012. 

Till kommunens beräkningsprinciper hör inte att framställa latenta skatteskulder och -fordringar i bokslutet, 

så vid utarbetandet av koncernbokslutet annulleras de latenta posterna och avskrivningsdifferensen tas upp 

i koncernbalansräkningen. Den avskrivningsdifferens som ackumulerats inom VAV-koncernen och som tagits 

upp i Vandakoncernen rättades till att motsvara den ackumulerade avskrivningsdifferens som tagits upp i de 

separata boksluten inom VAV-koncernen. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen minskades med 1 128 

531,69 euro. Resultatet av likställandet av avskrivningsdifferenserna bokfördes i sin helhet på räkenskapsperioden 

2012. 

VAV Asunnot Oy sålde under räkenskapsperioden 2011 VAV Asumisoikeus Oy, och i och med detta bokfördes 

en minskning av fonder på 9 192 688,01 euro i VAV-koncernens eget kapital. Elimineringen av den anskaffningsutgift 

som riktades på fonderna skulle ha rättats vid utarbetandet av koncernbokslutet för år 2011. 

Vid utarbetandet av koncernbokslutet för år 2012 har jämförelseuppgifterna för år 2011 rättats till dessa delar. 

Korrigeringarna i fråga syns på följande sätt i bokslutssiffrorna för år 2011: 

Koncernbokslut 2011 ursprungligt korrigerat 

Balansräkning passiva 



191


4.2 Noter till resultaträkningen 

Verksamhetens intäkter 

Verksamhetsintäkter enligt uppgiftsområde 

1 000 € 

Koncernen Staden 

2012 2011 2012 2011 

Allmän förvaltning och centralförvaltning 495 369 474 826 5 167 3 043 

Social- och hälsovårdsväsendet 259 422 249 032 60 763 61 694 

Bildningsväsendet 32 373 37 048 31 628 29 243 

Markanvändning och miljö 206 152 203 116 57 071 59 624 

Fritid och invånarservice 18 213 12 722 12 413 12 738 

Fastighetscentralen 

Affärsverk och fonder 

17 627 15 980 20 864 15 097 

Mellersta Nylands räddningsverk 20 097 18 875 20 097 18 875 

Företagshälsan i Vanda 3 504 2 563 3 504 2 563 

Mun- och tandhälsan 6 563 6 055 6 563 6 055 

Marja-Vanda 12 5 12 5 

Bostadslånefonden 1 1 1 1 

Skadefonden 7 6 7 6 

Verksamhetsintäkter totalt 1 059 340 1 020 229 218 091 208 942 

Skatteinkomster 

Specifikation av skatteinkomster 

1 000 € 

2012 2011 

Kommunal inkomstskatt 739 107 710 169 

Andel av samfundsskatteintäkter 56 266 65 575 

Fastighetsskatt 61 704 59 856 

Övriga skatteinkomster 0 1 

Skatteinkomster totalt 857 077 835 601 

Statsandelar 

Specifikation av statsandelar 

1 000 € 


2012 2011 2012 2011 

Kalkylerade statsandelar 

Statsandel för kommunens basservice 147 981 136 855 147 981 136 855 

Övriga statsandelar inom undervisningsoch 

kulturväsendet 

6 580 4 841 189 -278 

Statsandelar totalt 154 561 141 696 148 170 136 577 

192


Grunderna för avskrivning enligt plan 

Avskrivningsmetod Avskrivningstid 


Rätt att utnyttja regionala samprojekt 

Vatten- och avloppstunnlar Lineär 20 år 

Vatten- och avloppsrör Lineär 20 år 

Vatten- och avloppsverk, byggnader Lineär 20 år 

Vatten- och avloppsverk, maskineri och 

anläggningar 

Lineär 10 år 

Trafikleder Lineär 15 år 

Spårtrafik Lineär 15 år 

Övriga immateriella rättigheter Lineär 5 år 

Koncerngoodwill Lineär 5 år 

Goodwill 

Övriga utgifter med lång verkningstid 

Lineär 5 år 

ADB-program Lineär 3–5 år 

Utvecklingsutgifter Lineär 3–5 år 

Ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler Lineär 3 år 

Övrigt Lineär 3 år 


Mark- och vattenområden 

Byggnader och konstruktioner 

Ingen avskrivn. 

Förvaltnings- och institutionsbyggnader Lineär 30 år 

Fabriks- och produktionsbyggnader Lineär 20 år 

Ekonomibyggnader Lineär 15 år 

Fritidsbyggnader Lineär 20 år 

Bostadsbyggnader 

Fasta konstruktioner och anordningar 

Lineär 50 år 

Gator, vägar, torg och parker Lineär 15 år 

Broar, bryggor och badinrättningar Lineär 15 år 

Övriga mark- och vattenkonstruktioner Lineär 15 år 

Vattendistributionsnät Lineär 30 år 

Avloppsnät Lineär 30 år 

Utomhusbelysning Lineär 15 år 

Övriga rör- och kabelnät Lineär 15 år 

Maskiner o. anordn.vid vattenverk Lineär 10 år 

o.dyl.verk 

Fasta lyft- och flyttanordningar Lineär 15 år 

Trafikregleringsanordningar Lineär 15 år 

Övriga fasta maskiner, anordn.o.konstrukt. Lineär 

Maskiner och inventarier 

10 år 

Fartyg av järn Lineär 15 år 

Fartyg av trä o. andra flytande arbetsma- Lineär 8 år 

skiner 

Övriga transportmedel Lineär 5 år 

Övriga rörliga arbetsmaskiner Lineär 5 år 

Övriga tunga maskiner Lineär 10 år 

Övriga lätta maskiner Lineär 5 år 

Sjukhus-, hälsovårds- o. dyl. anordningar Lineär 5 år 

ADB-utrustning Lineär 3 år 

Övriga anordningar och inventarier Lineär 3 år 

Övriga materiella tillgångar 

Naturresurser Avskr. enligt användn. 

Konst- och värdeföremål Ingen avskrivn. 

Förskottsbetaln. och pågående nyanläggningar Ingen avskrivn. 

Investeringar för bestående aktiva 

Aktier och andelar Ingen avskrivn. 

193


Överensstämmelse mellan avskrivningar enligt plan och investeringar som är föremål för avskrivning 


1 000 € 

Ändringar i de avsättningar som ingår i intäkter och kostnader 

Väsentliga försäljningsvinster och -förluster 

194 

Åren 2011–2015 

Avskrivningar enligt plan 

74 145 

Anskaffningsutgift för investeringar som är föremål för avskrivning 

144 030 

Avvikelse, € 

-69 885 

Avvikelse, % -48,52 

Ändringar i avsättningar 

1 000 € 

Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Pensionsansvar 1.1 1 030 1 104 704 714 

Minskningar -146 -74 -146 -11 

Pensionsansvar 31.12 884 1 030 558 704 

Reserv för miljöåtagande 1.1 7 568 5 078 2 600 1 600 

Ökningar 1 300 2 600 1 300 1 000 

Minskningar -32 -110 0 0 

Reserv för miljöåtagande 31.12 8 835 7 568 3 900 2 600 

Övriga avsättningar 1.1 5 194 8 152 0 0 

Ökningar 195 1 176 0 0 

Minskningar -186 -4 135 0 0 

Övriga avsättningar 31.12 5 202 5 193 0 0 

Försäljningsvinster och -förluster bland bestående aktiva tillgångar 

1 000 € 


2012 2011 2012 2011 

Övriga verksamhetsintäkter 

Försäljningsvinster, mark- och vattenområden 27 361 16 036 26 864 28 366 

Försäljningsvinster för aktier 6 764 3 558 6 504 3 509 

Försäljningsvinster för lös egendom 356 120 356 120 

Övriga försäljningsvinster 729 147 35 0 

Försäljningsvinster totalt 35 210 19 861 33 759 31 995 

Övriga verksamhetskostnader 

Försäljningsförluster, mark- och vattenområden 16 2 16 2 

Försäljningsförluster för aktier 698 0 698 0 

Försäljningsförluster för lös egendom 0 172 0 172 

Övriga försäljningsförluster 581 169 0 0 

Försäljningsförluster totalt 1 295 343 714 173


Specifikation av ränteintäkter för dividendintäkter och grundkapital 

Specifikation av dividendintäkter och ränteintäkter för grundkapital 

1 000 € 

2012 2011 

Dividendintäkter av övriga samfund 15 454 15 436 

Grundkapitalets räntor av kommunsamfund 1 400 1 405 


Ändring i avskrivningsdifferensen 

Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen 

1 000 € 

4.3 Noter till balansräkningen 

4.3.1 Noter till balansräkningens aktiva 

Bestående aktiva 

I samband med Vanda stads verksamhetsstyrningsprojekt har det egna arbetet för att utveckla datasystemet 

under de immateriella tillgångarnas övriga utgifter med lång verkningstid aktiverats, och detta baserar 

sig på den arbetstidsbokföring som utförs på personnivå. De oavskrivna utvecklingsutgifterna i slutet av 

2012 utgjorde 1 476 344,65 euro. Avskrivningstiden för verksamhetsstyrningssystemets utvecklingsutgifter 

är fem år. 

195 

2012 2011 

Ändring i avskrivningsdifferens i ansl. till investeringsreserv 305 283 

Ändringar i avskrivningsdifferensen, totalt 305 283 



1 000 € 

Immateriella 

rättigheter 

Övriga utgifter 

med 

lång verkningstid 

Sammanlagt 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 6 115 23 463 29 579 

Ökningar under räkenskapsperioden 4 803 3 157 7 961 

Överföringar mellan poster 1 645 1 890 3 535 

Räkenskapsperiodens avskrivning -3 368 -5 588 -8 957 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 9 196 22 922 32 118 


1 000 € 

Mark- och 

vattenområden 

Byggnader Fasta 

konstruktioner 

och 

anordningar 

Maskiner 

och 

inventarier 

Övriga 

materiella 

tillgångar 

Förskottsbetalningar 

och 

pågående 

nyanskaffningar 

Sammanlagt 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 205 597 415 140 257 415 18 319 317 46 256 943 044 

Ökningar under räkenskapsperioden 10 544 32 849 91 479 6 423 0 10 204 151 498 

Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0 -6 248 -763 -246 0 351 -6 906 

Minskning under räkenskapsperioden -2 766 -102 0 -295 0 0 -3 163 

Överföringar mellan poster 0 38 328 -61 60 0 -41 862 -3 535 

Räkenskapsperiodens avskrivning 0 -28 660 -23 430 -7 352 0 0 -59 442 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 213 375 451 307 324 640 16 908 317 14 949 1 021 496



Aktier och andelar 

1 000 € 

Aktier 

koncernbolag 

196 

Aktier 

ägarintress 

esamfund 

Samkommu 

nsandelar 

Övriga aktier och 

andelar 

Sammanlagt 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 112 817 9 511 155 125 32 196 309 649 

Ökningar under räkenskapsperioden 15 816 34 0 10 15 860 

Överföringar mellan poster 0 -495 0 495 0 

Minskning under räkenskapsperioden -547 0 0 -3 559 -4 106 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 128 086 9 050 155 125 29 142 321 403 

Msb-, övriga låne- och övriga fordringar 

1 000 € 

Fordringar på 

övriga samfund 

Sammanlagt 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 283 956 283 956 

Ökningar under räkenskapsperioden 903 903 

Minskning under räkenskapsperioden -906 -906 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 283 953 283 953 

Specifikation av mark- och vattenområden 

1 000 € 

Mark- och vattenområden 

Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Fastigheternas anslutningsavgifter 822 842 

Övriga mark- och vattenområden 315 869 306 334 

Värdeminskning, mark- och vattenområden -67 -67 

Mark- och vattenområden totalt 316 624 307 109 213 375 205 597


Innehav i dottersamfund 

Dottersamfund, andelar i samkommuner samt intresseföretag 31.12.2012 

Koncernsamfundets namn 

Hemort 

I 

kommunen 

s ägo, % 

197 

I 

koncernens 

ägo, % 

Kommunkoncernens andel, 1 000e 

Av eget 

kapital 

Av 

främman 

de kapital 

Av 

räkenskapsp 

er. över- 

(underskott) 

Dotterbolagen 

As Oy Vantaan Maarukka Vanda 100,0 % 100,0 % 8 0 0 

As Oy Vantaan Pihka Vanda 100,0 % 100,0 % 9 0 0 

As Oy Vantaan Sepänpuisto Vanda 100,0 % 100,0 % 709 706 -49 

As Oy Vantaan Pakkalanrinne 9 Vanda 100,0 % 100,0 % 33 0 -2 

Continental Estate Ltd Oy Vanda 100,0 % 100,0 % 925 10 -3 

Kiint Oy Itäkehä Vanda 100,0 % 100,0 % 921 183 -192 

Kiint Oy Katriinanrinne Vanda 100,0 % 100,0 % 98 1 343 1 

Kiint Oy Kehäportti Vanda 100,0 % 100,0 % 7 979 34 -219 

Kiint Oy Kehäsuora Vanda 100,0 % 100,0 % 1 989 13 23 

Kiint Oy Länsi-Vantaan Liikuntalaitokset Vanda 100,0 % 100,0 % 5 748 11 749 -727 

Kiint Oy Pakkalan Kartanonkoski 10 Vanda 100,0 % 100,0 % 742 0 -1 

Kiint Oy Pakkalan Kartanonkoski 92 Vanda 100,0 % 100,0 % 1 520 270 829 

Kiint Oy Piispankylän Mestarintie Helsingfors 100,0 % 100,0 % 1 264 0 -1 

Kiint Oy Plane Vanda 100,0 % 100,0 % 1 429 0 0 

Kiint Oy Tiedepuisto Vanda 100,0 % 100,0 % 4 184 801 -49 

Kiint Oy Tikkurilan Urheilutalo Vanda 100,0 % 100,0 % 7 276 2 841 206 

Kiint Oy Vantaan Erikas Vanda 100,0 % 100,0 % 5 033 5 -95 

Kiint Oy Vantaan Finn-Ekonomia Vanda 100,0 % 100,0 % 556 1 -1 

Marja-Vantaan Palvelu Oy Vanda 100,0 % 100,0 % 642 1 -7 

Myyrmäen Urheilupuisto Oy Vanda 0,0 % 100,0 % -349 866 91 

Tikkuparkki Oy Vanda 100,0 % 100,0 % 0 11 514 -8 

Vanda Innovationsinstitut Ab Vanda 100,0 % 100,0 % 795 209 257 

Vantaan Kiinteistö ja Vesi Oy Vanda 100,0 % 100,0 % 386 68 -29 

Vantaan Markkinointi Oy Vanda 100,0 % 100,0 % 28 18 21 

Vantaan Moottorirata Oy Vanda 95,4 % 100,0 % 205 17 -7 

Vantaan Tilapalvelut Oy Vanda 100,0 % 100,0 % 557 10 094 157 

VAV Asunnot Oy (underkoncern) Vanda 100,0 % 100,0 % 48 412 512 137 6 036 

VAV Palvelukodit Oy Vanda 0,0 % 100,0 % 

As Oy Vantaan Käenkukka Vanda 0,0 % 100,0 % 

As Oy Vantaan Normannilaakso Vanda 0,0 % 63,4 % 

Kivikirveenkujan Autopaikat Oy (okonsoliderad)Vanda 0,0 % 67,4 % 

VTK Kiinteistöt Oy (underkoncern) Vanda 100,0 % 100,0 % 8 303 107 194 909 

Kiint Oy Vantaan Peltolantie 5 Vanda 0,0 % 100,0 % 

Kiint Oy Myyrinselkä Vanda 0,0 % 51,4 % 

Kauppiaitten Kauppaoppilaitos Oy Vanda 95,5 % 95,5 % 13 698 949 1 048 

Rajakylän Tenniskeskus Oy Vanda 93,4 % 93,4 % 376 5 -92 

Kiint Oy Tikkurilan Keskustapysäköinti Vanda 65,5 % 91,0 % 545 45 -39 

Ruukkukujan Autopaikat Vanda 87,2 % 88,3 % 255 1 55 

Kiint Oy Vantaan Maakotkantie 10 Vanda 37,1 % 86,3 % 323 4 -29 

Korson Pienteollisuustalo Vanda 83,1 % 83,1 % 41 23 4 

Kiint Oy Vantaan Ahven Vanda 80,0 % 80,0 % 349 2 -6 

Kiint Oy Korson Toimistokeskus Vanda 77,1 % 77,1 % 2 540 12 -159 

Kiint Oy Tikkurilan Terveysasema Vanda 62,2 % 73,8 % 2 749 742 -155 

Kiint Oy Lehdokkitien Virastotalo Vanda 72,5 % 72,5 % 1 129 52 -67 

Kiint Oy Vantaan Kauppalantalo Vanda 70,8 % 70,8 % 586 53 -10 

Vanda Energi Oy Ab (underkoncern) Vanda 60,0 % 60,0 % 83 202 205 479 11 874 

Vanda Energi Elnät Vanda 0,0 % 60,0 % 

Vantaan Aviaenergia Oy Vanda 0,0 % 60,0 % 

Pallastunturintien Liikekiinteistö Oy Vanda 52,4 % 52,4 % 57 2 -2


Innehav i samkommuner och intresseföretag 

Dottersamfund, andelar i samkommuner samt intresseföretag 31.12.2012 

Koncernsamfundets namn 

Hemort 

I 

kommunen 

s ägo, % 

Lång- och kortfristiga fordringar av koncernsamfund 

198 

I 

koncernens 

ägo, % 

Kommunkoncernens andel, 1 000e 

Av eget 

kapital 

Av 

främman 

de kapital 

Av 

räkenskapsp 

er. över- 

(underskott) 

Stiftelser 

Stiftelsen för Helsinge kyrkoby Vanda 66,7 % 66,7 % 222 0 -1 

Samkommunerna 

Samkommunen EVTEK Esbo 43,0 % 43,0 % 6 719 95 -451 

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster Helsingfors 19,5 % 19,5 % 74 030 297 880 -295 

Samkommunen Helsingforsregionens trafik Helsingfors 17,6 % 17,6 % 5 615 16 020 1 115 

Nyländska samkommunen för missbrukarvård Hyvinge 17,5 % 17,5 % 245 78 28 

Nylands förbund Helsingfors 15,4 % 15,4 % 235 244 17 

ETEVA Mäntsälä 12,2 % 12,2 % 1 428 6 050 -401 

Samkomm. för Helsingfors och Nylands sjukv.distrikt Helsingfors 11,9 % 11,9 % 45 748 64 923 -4 275 

Samkommunen för Västra-Nylands folkhögskola Raseborg 3,1 % 3,1 % 33 12 -1 

Samkomm. Kårkulla kommunalförbund för omsorgerKirjala 2,5 % 2,5 % 249 437 3 

Intresseföretag 

As Oy Vantaan Näätäkuja 3 Vanda 41,5 % 41,5 % 1 975 120 1 

Hakunilan Keskus Oy Vanda 40,4 % 40,4 % 2 039 19 0 

Kiint Oy Tikkurilan Raha-asema Vanda 40,0 % 40,0 % 241 48 8 

Kiint Oy Vantaan Säästötalo Vanda 39,6 % 39,6 % 1 314 1 483 0 

Kiint Oy Korsontie 2 Vanda 34,0 % 34,0 % 358 1 0 

Laurea Ammattikorkeakoulu Oy Vanda 32,1 % 33,0 % 12 696 1 820 2 207 

As Oy Tikkurilan Koivutie 10 Vanda 30,5 % 30,5 % 44 25 0 

Kaunialan Sairaala Oy Grankulla 35,0 % 35,0 % 154 899 -80 

Kiint Oy Hakucenter Vanda 11,0 % 29,2 % 1 459 5 -9 

Hakopolun Liikekiinteistö Oy Vanda 27,2 % 27,2 % 693 11 2 

Metropolia Ammattikorkeakoulu Vanda 26,0 % 26,0 % 8 027 3 262 1 139 

As Oy Korsonpiha Vanda 24,1 % 24,1 % 622 3 4 

Anturikeskus Oy Vanda 24,0 % 24,0 % -21 119 -60 

Mikkolan Liikekiinteistö Oy Vanda 22,3 % 22,3 % 52 39 0 

As Oy Hirvitie 39 Vanda 21,7 % 21,7 % 235 0 0 

Specifikation av fordringar 

1 000 € 

2012 

2011 

Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga 

Fordringar av dottersamfund 

Kundfordringar 0 3 023 0 84 

Lånefordringar 0 19 744 0 0 

Fordringar av samkommuner, i vilka kommunen är medlem 

Kundfordringar 0 6 396 0 2 854 

Resultatregleringar 0 0 0 14 

Fordringar av intressesamfund samt 

övriga ägarintressesamfund 

Kundfordringar 0 226 0 16 

Fordringar sammanlagt 0 29 389 0 2 969


Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna 


1 000 € 

Kortfristiga resultatregleringar 

Inkomstrester 

Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Skattefordringar 462 252 1 6 

Periodiserade personalkostnader 112 10 0 0 

Periodiserade utlåningsräntor 141 159 141 159 

Fordr. på statsunderstöd och EU-underst. 768 1 155 676 976 

FPA:s ersättningar för företagshälsovård 509 952 0 0 

Övriga inkomstrester 86 943 26 133 2 146 4 220 

Resultatregleringar sammanlagt 88 935 28 661 2 963 5 362 

Specifikation av finansiella värdepapper 


1 000 € 

199 

2012 2011 

Aktier och andelar 

Återanskaffningspris 4 329 4 173 

Bokföringsvärde 69 69 

Skillnad 4 259 4 104


4.3.2 Noter till balansräkningens passiva 

Eget kapital 

Specifikation av eget kapital 

1 000 € 

Grundkapital 

Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Grundkapital 1.1 349 118 349 118 349 118 349 118 

Grundkapital 31.12 349 118 349 118 349 118 349 118 

Grundkapital i föreningar och stiftelser 

Grundkapital 1.1 48 238 

Minskningar -14 -191 

Grundkapital 31.12 34 48 

Övriga egna fonder 

Bostadslånefonden 

Grundkapital 1.1 62 727 60 993 

Ökningar 1 779 1 734 

Grundkapital 31.12 64 506 62 727 

Marja-Vandafonden 

Grundkapital 1.1 22 732 3 937 

Ökningar 0 20 000 

Minskningar 1 532 1 205 

Grundkapital 31.12 21 201 22 732 

Fonden för social kreditgivning 

Grundkapital 1.1 1 438 1 426 

Ökningar 517 12 

Grundkapital 31.12 1 955 1 438 

Skadefonden 

Grundkapital 1.1 10 422 10 958 

Minskningar 530 536 

Grundkapital 31.12 9 893 10 422 

Övriga egna fonder 

Grundkapital 1.1 102 767 80 065 

Ökningar 2 317 24 443 

Minskningar -5 160 -1 740 

Grundkapital 31.12 99 924 102 767 

Överskott från tidigare räkensk.per. 1.1 355 479 373 770 331 638 340 041 

Ökningar 965 637 0 0 

Minskningar 0 0 500 0 

Korrigering av föreg. räkensk.per. 8 547 -33 825 8 574 -21 594 

Överskott från tidigare räkensk.per. 31.12 364 991 340 582 339 712 318 447 

Räkenskapsperiodens översk./undersk. -1 869 14 897 -3 230 13 191 

Eget kapital totalt 812 198 807 411 783 155 778 076 

200


Avskrivningsdifferens 

Specifikation över avskrivningsdifferens 

1 000 € 

Långfristiga skulder som förfaller senare än efter fem år 

201 

2012 2011 

Avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering 588 283 

Avskrivningsdifferens totalt 588 283 

Långfristiga skulder 

1 000 € 

2012 2011 

Masskuldebrevslån 95 833 101 567 

Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 408 704 362 629 

Lån från offentliga samfund 6 480 6 851 

Långfristiga skulder totalt 511 017 471 047


Emitterade masskuldebrevslån 

Masskuldebrevslån 

1 000 € 

202 

2012 2011 

Långfristiga 

Vanda stads masskuldebrevslån I/2009 =100018 

- Lånets nominella värde/emission: 100.000.000,00 

- Återstående kapital 1.1 100 000 100 000 

- ränta %: 3 mån. euribor/marg. + 0,37 

- Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån = bullet 21.10.2013 -100 000 0 

- Återstående kapital 31.12 0 100 000 

Vanda stads masskuldebrevslån 120548-11-2 =100012 



- ränta %: 6 mån. euribor marg. -0,005 

- Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån -800 -800 


Vanda stads masskuldebrevslån 5428576010 =100014 




- Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån -1 600 -1 600 












- Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån -500 -500 





- ränta %: 6 mån. euribor, ej marg. 



Långfristiga masskuldebrevslån totalt 118 767 224 500


Masskuldebrevslån 

1 000 € 

Kortfristiga 

Vanda stads masskuldebrevslån I/2009 =100018 


2012 2011 

- Återstående kapital 1.1 

- ränta %: 3 mån. euribor/marg. + 0,37 = 0,575 (31.12.2012) 

0 

- Överföring från långfristiga masskuldebrevslån = bullet 21.10.2013 


203 

100 000 

Vanda stads masskuldebrevslån 120548-11-2 =100012 


- Återstående kapital 1.1 800 800 

- ränta %: 6 mån. euribor/marg. - 0,005 = 0,268 % (31.12.2012) 

- amorteringsrat, 2 gånger om året à 400.000,- -800 -800 

- Överföring från långfristiga masskuldebrevslån 800 800 





- ränta %: 12 euribor/ marg. + 0,025 % =1,275% (31.12.2011) 

- amorteringsrat, 1 gång om året -1 600 -1 600 

- Överföring från långfristiga masskuldebrevslån 1 600 1 600 





- ränta %: 6 mån. euribor/marg. +0,0075 = 0,35450% (31.12.2012) 

- amorteringsrat, 2 gånger om året á 583.333,33 -1 167 -1 167 






- ränta %: 12 mån. euribor/ +0,02 = 1,395% (31.12.2012) 

- amorteringsrat, 1 gång om året -500 -500 

- Överföring från långfristiga masskuldebrevslån 500 500 





- ränta %: 6 mån. euribor, ej marg. = 0,929% (31.12.2012) 

1 667 1 667 

- amorteringsrat, 2 gånger om året á 833.333,33 -1 667 -1 667 



Kortfristiga masskuldebrevslån totalt 105 733 5 733 

Masskuldebrevslån totalt 224 500 230 233 

0


Avsättningar 

Avsättningar 

1 000 € 

Övriga avsättningar 

Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Avsättningar för pensioner 884 1 030 558 704 

Miljöansvar 8 835 7 558 3 900 2 600 

Övriga avsättningar 5 202 5 203 0 0 

Övriga avsättningar totalt 14 922 13 791 4 458 3 304 

Koncernsamfundets lång- och kortfristiga skulder 

Främmande kapital 

1 000 € 

Specifikation av anslutningsavgifter och övriga skulder 

Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga 

Skulder till dottersamfund 

Lån 0 28 682 0 28 277 

Leverantörsskulder 0 4 511 0 3 016 

Sammanlagt 0 33 193 0 31 292 

Skulder till samkommuner där kommunen är medlem 

Leverantörsskulder 0 645 0 355 


Skulder till intresseföretag och andra ägarintressesamfund 

Leverantörsskulder 0 480 0 1 735 

Sammanlagt 0 480 0 1 735 

Främmande kapital totalt 0 34 318 0 33 382 

204 

2012 

Specifikation av anslutningsavgifter och övriga skulder 

2011 

1 000 € 

Anslutningsavgifter och övriga skulder (långfristiga) 

Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Anslutningsavgifter 123 731 121 768 0 0 

Övriga skulder 26 0 0 0 

Anslutningsavgifter och övriga skulder totalt 123 757 121 768 0 0




1 000 € 


Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Skatteskulder 30 8 218 0 0 

Periodisering av löner och lönebikostnader 97 605 88 694 59 606 57 937 

Ränteperiodiseringar 8 792 13 398 2 171 3 754 

Övriga resultatregleringar 14 227 23 111 2 976 4 006 

Resultatregleringar totalt 120 654 133 421 64 753 65 697 

Regressfordringar för underhållsstöd 

Ersättning för regressfordringar för underhållsstöd 

1 000 € 

4.4 Noter som gäller säkerheter och ansvarsförbindelser 

Skulder för vilka fastighetsinteckning eller aktier ställts som säkerhet 

205 

2012 2011 

Belopp som bokförs bland fordringar i balansräkningen 31.12 262 372 

Skulder för vilka fastighetsinteckning ställts som säkerhet 

1 000 € 


2012 2011 2012 2011 


Inteckningar som ställts som säkerhet 835 209 809 863 0 0 

Inteckningar totalt 835 209 809 863 0 0 

Skulder för vilka aktier ställts som säkerhet 


De pantsatta aktiernas bokföringsvärde 20 007 23 051 0 0 

Pantsatta aktier totalt 20 007 23 051 0 0


Övriga säkerheter för egna förbindelser och koncernsamfundet 

Säkerheter 

1 000 € 

Säkerheter för egen del 

Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Inteckningar som ställts som säkerhet 178 1 682 0 0 

Övriga säkerheter för egen del 49 479 2 415 0 0 

Säkerheter totalt 49 657 4 097 0 0 

Leasingansvar 

Leasingansvar 

1 000 € 

Givna ansvarsförbindelser 

Övriga ansvarförbindelser 


2012 2011 2012 2011 

Förfaller under följande räkenskapsperiod 8 005 9 094 6 364 5 460 

Förfaller senare 14 904 15 304 12 810 9 347 

Leasingansvar totalt 22 909 24 398 19 174 14 807 

Ansvarsförbindelser 

1 000 € 

206 


2012 2011 2012 2011 

Borgensförbindelser för samfund i samma koncern 

Borgensförbindelser för dem i samma koncern 0 0 460 035 478 035 

Använt av borgensförbindelser 31.12 0 0 294 276 305 869 

Inte använt av borgensförbindelser 31.12 0 0 165 758 172 165 

Skulder för vilka borgen givits 31.12 0 0 233 575 241 522 

Borgensförbindeler till förmån för övriga 

Borgensförbindeler till förmån för övriga 103 030 139 022 98 819 138 819 

Använt av borgensförbindelser 31.12 47 504 54 538 43 293 54 335 

Inte använt av borgensförbindelser 31.12 55 526 84 484 55 526 84 484 

Skulder för vilka borgen givits 31.12 39 393 41 591 35 182 41 591 

Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar 

1 000 € 

2012 2011 

Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar 31.12 758 341 653 503 

Kommunens eventuella ansvar för garanticentralens fond 31.12 536 484


Övriga ekonomiska ansvar 


1 000 € 

Avtalsansvar 

Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Hyresavtal 185 800 291 483 184 017 259 040 

Entreprenadavtal 152 170 148 148 53 355 52 210 

Övriga avtal 33 755 41 742 2 968 2 567 

Avtalsansvar sammanlagt 371 725 481 372 240 340 313 817 

Ansvar gällande återbetalning av mervärdesskatt 22 224 32 888 0 0 

Övriga ekonomiska ansvar sammanlagt 393 949 514 260 240 340 313 817 

Derivatinstrument 

Derivatinstrument 

1 000 € 

Nominella värden på öppna derivatavtal 

Koncernen 

2012 2011 

Staden 

2012 2011 

Räntederivat 79 571 66 266 

Valutaderivat 20 491 16 858 

Övriga derivat 134 651 158 690 

Nominella värden totalt 234 714 241 814 0 0 

Marknadsvärden på öppna derivatavtal 

Räntederivat -2 138 -3 587 

Valutaderivat -638 1 153 

Övriga derivat -8 128 -10 236 

Marknadsvärden totalt -10 905 -12 669 0 0 

207


4.5 Noter som gäller miljöbokföringen 

Miljöbokföringen i Vanda 

Den allmänna anvisningen om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för 

kommuner och samkommuner som bokföringsnämndens kommunsektion vid handels- och industriministeriet 

utarbetat fungerar som utgångspunkt för uppgörandet av kommunernas miljöbokföring. De inkomster, 

kostnader och investeringar som följs upp i Vanda har fastställts i samband med utvecklingsarbetet för rapporteringen 

av den hållbara utvecklingen i de sex största städerna. Bokföringen genomfördes nu i Vanda för 

sjätte gången. 

Miljöintäkter, miljökostnader och miljöinvesteringar i Vanda enligt verksamhet 

Miljöinkomsterna för Vanda stads organisation uppgick 2012 till dryga 0,2 miljoner euro. Liksom i fjol kom 

intäkterna främst från avfallshanteringstjänster och miljöskyddets myndighetsuppgifter. 

Miljökostnaderna år 2012 uppgick till 21,3 miljoner euro, varav merparten utgjordes av miljöskyddsåtgärder. 

År 2011 var kostnaderna högre än under den avslutade räkenskapsperioden. Till miljöinvesteringar användes 

5,5 miljoner euro, största delen till skydd av mark och grundvatten, naturskydd, landskapsskydd samt 

buller- och vibrationsbekämpning. I miljöbokföringen 2012 separerades klimatskyddet från skyddet av luft 

och klimat till att utgöra en egen grupp. 

Miljöintäkter, -kostnader och -investeringar 

1 000 € 

Miljöekonomiska nyckeltal 

Intäkter Kostnader Investeringar 

2012 2011 2012 2011 2012 2011 

Skydd av luft 0 0 1 814 1 465 26 122 

Skydd av klimat 0 550 0 

Vattenskydd och hantering av avloppsvatten 0 0 270 210 19 386 

Avfallshantering och renhållning av områden 135 119 2 083 2 699 55 53 

Skydd av mark och grundvatten 16 17 93 178 4 172 3 781 

Buller- och vibrationsbekämpning 0 0 73 74 392 2 129 

Naturskydd och landskapsskydd 0 0 13 48 841 15 

Miljöskyddets myndighetsuppgifter 37 59 1 013 878 0 0 

Övriga miljöskyddsåtgärder 24 26 13 838 16 048 0 0 

Miljöverksamheten totalt 212 220 19 747 21 601 5 504 6 487 

Skatter, Investeringarnas avskrivningar 0 0 1 521 1 444 0 0 

Totalt 212 220 21 268 23 045 5 504 6 487 

Miljöekonomiska nyckeltal 

Intäkter 

Miljöintäkter/verksamhetens intäkter 

Miljöintäkter/invånare 

Kostnader 

Miljökostnader + avskrivningar/verksamhetens kostn.+avskrivn. 

Miljökostnader + avskrivningar/invånare 

Investeringar 

Miljöinvesteringar/investeringar totalt 

3,3 % 

3,7 % 

Miljöinvesteringar/invånare 

Miljöintäkter 

26,8 

32,0 

208 

2012 

0,1 % 

1,0 

1,5 % 

103,6 

2011 

0,1 % 

1,1 

1,7 % 

113,5


Med miljöintäkter avses sådana inkomster från kommunorganisationens verksamhet som hänför sig till miljöskydd. 

Sådana är exempelvis avfallshanteringsavgifter samt ersättningar som kommunen debiterat av miljöförstörare 

för arbeten som kommunen utfört eller låtit utföra för att återställa och städa miljön. En miljöintäkt 

är en miljöinkomst som periodiserats till räkenskapsperioden. 

År 2012 uppgick miljöintäkterna för Vandas stadsorganisation till 212 000 euro. Intäkterna täckte 0,1 procent 

av stadens alla verksamhetsintäkter. Miljöintäkterna uppgick till 1,0 euro per invånare. År 2012 inflöt 

mest intäkter från avfallshanteringen och renhållningen av områden, där merparten utgjordes av kommunalteknikcentralens 

inkomster från försäljning av skrotbilar och annat metallskrot. 

Miljökostnader 

I kommunorganisationen förorsakas miljöutgifter av åtgärder som vidtagits för att åstadkomma miljönytta 

eller för att förhindra, reducera eller återställa skador på miljön, förbättra standarden hos framtida miljöskydd 

eller för att främja en hållbar användning av naturresurser. Elskatt och bränsleaccis samt oljeavfallsoch 

oljeskyddsavgifter betraktas också som miljöutgifter. En miljökostnad är en miljöutgift eller del av en 

miljöutgift som periodiserats till räkenskapsperioden. 

Miljökostnaderna för staden uppgick år 2012 till 21,3 miljoner euro och de omfattade 1,5 procent av stadens 

alla verksamhetskostnader. Räknat per invånare uppgick kostnaderna till 103,7 euro. 

Miljöinvesteringar 

Med miljöinvesteringar avses utgifter med lång verkningstid som förorsakas av åtgärder för att förebygga, 

minska eller eliminera skadliga miljökonsekvenser i framtiden. Det kan också handla om att åstadkomma 

positiva miljökonsekvenser för framtiden. 

År 2012 investerade Vanda stad 5,5 miljoner euro i miljöskydd. Miljöinvesteringarna utgjorde 3,3 procent av 

stadens totala investeringar. Räknat per invånare användes 26,8 euro till miljöinvesteringar. 

Fördelningen av miljöintäkter, -kostnader och -investeringar 

I Vanda uppkom 2012 dryga hälften av miljöintäkterna på 212 000 euro av försäljnings- och renhållningsinkomster 

från avfallshanteringen, sammanlagt 135 000 euro. Resten av inkomsterna utgjordes av intäkter 

från myndighetsuppgifter och andra miljöskyddsåtgärder. 

Största delen av miljökostnaderna på 21,3 miljoner euro för 2012 utgjordes av en del av personalkostnaderna 

för dagvårdens och läroanstalternas lärare, en del av dessa kostnader inkluderas i miljöbokföringen i 

Vanda. Kostnaderna för naturskolan var 100 000 euro. 

209


Bild. Fördelningen av miljöintäkter 2012 Bild. Fördelningen av miljökostnader 2012 

Vandas miljöinvesteringar uppgick till 5,5 miljoner euro år 2012. Mest investerades det i att iståndsätta förorenad 

mark samt i skyddet av naturen och landskapet. 

Bild. Fördelningen av miljöinvesteringar 2012 

Miljöintäkter, -kostnader och -investeringar enligt ämnesområde 

Luftskydd 

Precis som tidigare år utgjordes kostnaderna för skydd av luft och klimat år 2012 huvudsakligen av köp av 

tjänster i anslutning till borttagning av gatusand, personalkostnader samt material och förnödenheter. Dessa 

gav upphov till kostnader för kommunalteknikcentralen till närmare en miljon. Fastighetscentralens motsvarande 

kostnader uppgick till 43 000 euro. 

Kommunalteknikcentralen investerade dryga 26 000 euro i anskaffningen av borst- och tvättmateriel för att 

avlägsna gatusand. Det flöt inte in några inkomster år 2012. 

210


Klimatskydd 

Kostnaderna för skydd av klimatet 2012 utgjordes av Vandas finansieringsandelar i olika utvecklingsprojekt 

samt av personalkostnader. Övriga kostnader uppkom av deltagande i olika projekt för att stävja klimatförändringen 

och vidta anpassningsåtgärder. 

År 2012 åtgick vid Vandas byggnadstillsyn arbetstimmar till att ta fram naturenliga dagvattenlösningar i anslutning 

till jordvärmebrunnar och anpassningen till klimatförändringen samt för energirådgivning och energiutbildning. 

Kostnaderna uppgick till 135 000 euro. 

Fastighetscentralens personalkostnader för att verkställa energieffektivitetsavtalet uppgick till sammanlagt 

8 000 euro år 2012. 

Vattenskydd och hantering av avloppsvatten 

År 2012 var kommunalteknikcentralens kostnader för vattenskydd och hantering av avloppsvatten 171 000 

euro, varav merparten gick till beställda konsultuppdrag. År 2012 uppgick fastighetscentralens kostnader till 

57 000 euro och utgjordes av slamhanteringsavgifter och rengöring av fettavskiljningsbrunnar. 

År 2012 flöt det inte in några inkomster för vattenskydd och hantering av avloppsvatten. Kommunalteknikcentralens 

investeringar som gällde vattenskydd och hantering av avloppsvatten utgjordes av förbättring av 

vattenhanteringen vid kommunalteknikcentralens snötipp vid Kvesvedsvägen. 

Avfallshantering och nedskräpning 

Kostnaderna för avfallshantering 2012 uppgick till sammanlagt 2,1 milj. euro, varav den största andelen 

hörde till kommunalteknikcentralen. Utgifterna uppkom av kostnaderna för användning av maskiner vid 

städning av miljön, av personalkostnaderna för dessa arbeten och av konsultarbetena i anslutning till återvinning 

av avfall. Fastighetscentralens avfallshanteringsavgifter uppkom närmast av komposteringskostnader 

samt kostnader för hantering av problemavfall. Samtliga verksamhetsområden har dock avfallskostnader 

varje år. 

Kommunalteknikcentralens inkomster 2012 som uppgick till 135 000 euro inflöt från försäljning av skrotbilar 

och annat metallskrot. 

År 2012 investerade fastighetscentralen 55 000 euro i att utveckla av avfallshanteringen, särskilt i att bygga 

avlopp och takförsedda soputrymmen. 

Skydd av mark och grundvatten 

Den största kostnadsposten för skydd av mark och grundvatten utgjordes år 2012 av behandlingen av förorenade 

marksubstanser som utfördes av räddningsverket, anskaffningen av oljeuppsugande material och 

sanering av oljeskador, sammanlagt 22 000 euro. Räddningsverket fick sammanlagt in 16 000 euro i inkomster 

från Oljeskyddsfonden och försäljningen av uppsugande material 2012. 

Kommunalteknikcentralen investerade 4,2 milj. euro för att iståndsätta förorenad mark. Fastighetscentralen 

investerade 2012 sammanlagt 19 000 euro för att avlägsna en gammal oljecistern i Sandkulla. 

Buller- och vibrationsbekämpning 

Kommunalteknikcentralens kostnader för och investeringar i buller- och vibrationsbekämpningen utgjordes 

2012 av kostnader för byggande av bullerhinder och tillhörande planeringsarbete. Till byggandet av bullerhinder 

gick 390 000 euro. Det flöt inte in några inkomster år 2012. 

Skydd av naturen och landskapet 

Räddningsverket sysselsattes av markbränder och 2012 gick 2 000 euro till personalkostnader för släckningsarbeten. 

Inga inkomster för skydd av naturen och landskapet flöt in 2012. Investeringarna i anknytning 

till skydd av naturen och landskapet uppgick till sammanlagt 800 000 euro under 2012. 

211


Miljöskyddets myndighetsuppgifter 

Inkomsterna i denna grupp utgjordes främst av tillståndsavgifter i anslutning till miljöskyddets myndighetsuppgifter. 

Kostnaderna bestod huvudsakligen av stadens personalkostnader för miljöförvaltning. Inga investeringar 

gjordes. 

Övriga miljöskyddsåtgärder 

Till övriga miljöskyddsåtgärder räknas bland annat kostnader för miljöutbildning, -fostran och -rådgivning 

samt miljöledning. Utvecklingen av miljöledningen, utarbetandet av miljöprogram och ekostödverksamheten 

orsakade större personalkostnader än tidigare inom samtliga verksamhetsområden. 

Bildningsväsendets bibliotekstjänster fick 2012 sammanlagt 19 000 euro i inkomster för försäljning av böcker. 

En viss andel av löne- och personalkostnaderna inom dagvårds- och undervisningsväsendet har också räknats 

med i miljöbokföringen i Vanda. År 2012 beräknades 13,8 miljoner euro ha gått till miljöfostran. 

Miljöskatter 

Räddningsverket betalade 2012 sammanlagt 214 000 euro i miljöskatter i form av oljeavfallsavgift, avfallsskatt, 

bränsleaccis och elskatt. Kommunalteknikcentralens bränsleaccis, avfallsskatt och elskatt uppgick till 

sammanlagt 630 000 euro och för fastighetscentralen var summan 677 922 euro. 

4.6 Noter som gäller personalen 

Antalet anställda enligt uppgiftsområde 

(inklusive stödsysselsatta) 

Antalet anställda 31.12 

Specifikation av personalkostnader 

212 

2012 2011 

Centralförvaltningen 888 888 

Social- och hälsovårdsväsendet 2 951 2 980 

Bildningsväsendet 5 363 5 441 

Fastighetscentralen - 1 114 

Markanvändning, byggnad och miljö 673 598 

Fritid och invånarservice 600 616 



1 000 € 

2012 2011 

Personalkostnader enligt resultaträkningen 472 545 484 213 

Personalkostnader aktiverade som immateriella och 

materiella tillgångar 

-5 491 -6 250 

Personalkostnader totalt 467 054 477 963


5. Särredovisade bokslut 

5.1 Bokslut för Affärsverket Mellersta Nylands räddningsverk 

5.1.1 Verksamhetsberättelse 

Räddningsverket ansvarar för säkerheten inom räddningsväsendets verksamhetsområde i mellersta Nyland 

med de medel som står till räddningsväsendets förfogande samt sörjer för akutvården i enlighet med gällande 

avtal. Räddningsverkets verksamhetsområde omfattar städerna Hyvinge, Träskända, Kervo och Vanda 

och kommunerna Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs och Tusby. Räddningsverket leds av en direktion med 15 

medlemmar. Räddningsverket är ett kommunalt affärsverk som verkar inom Vanda stads organisation. 

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och efter att den avslutats 

Hälsovårdslagen och räddningslagen som trädde i kraft 2011 inverkar på räddningsverkets verksamhet. Enligt 

den nya hälsovårdslagen och -förordningen överförs ansvaret för att anordna akutvård från kommunerna 

till sjukvårdsdistrikten senast år 2013. Med Hyvinge sjukvårdsområde undertecknades hösten 2011 ett 

samarbetsavtal som trädde i kraft redan från och med början av 2012. 

Tillsammans med HUCS-Pejas område undertecknades en avsiktförklaring om akutvården under hösten 

2011, på basis av denna fortsätter Mellersta Nylands räddningsverk akutvården i nuvarande omfattning under 

år 2013 i Vanda och Kervo: sex ambulanser dygnet om med medicinsk personal är räddningsverkets 

egen verksamhet, men en del av de icke brådskande uppdragen utförs av en privat serviceproducent som 

underleverantör. Under början av året fördes förhandlingar med HUCS-Pejas område om det slutliga avtalet 

och det undertecknades 15.8.2012. 

Den nya räddningslagen som trädde i kraft i juli 2011 gör det möjligt att fokusera brandsyner exaktare än 

hittills för att öka deras verkan. Den anknytande övervakningsplanen utarbetades vid räddningsverket under 

2011 och togs i bruk i början av 2012. Nytt är även bl.a. att det blivit möjligt att fakturera för felaktiga 

brandlarm. För felaktiga brandalarm fakturerades 252 560 euro under 2012. 

Under våren 2012 förnyades inrikesministeriets anvisningar för aktionsberedskap, dessa utgör riktlinjer vid 

planeringen av räddningsverksamheten. På basis av den nya anvisningen för aktionsberedskap och den reviderade 

riskbedömningen för mellersta Nyland bereddes ett nytt beslut för servicenivån för Mellersta Nylands 

räddningsverk samt en riskanalys som direktionen godkände 11.12.2012. 

Antalet räddningsuppdrag inom Mellersta Nylands räddningsverk har sjunkit jämfört med år 2011, räddningsväsendet 

hade 6521 uppdrag. Antalet akutvårdsuppdrag minskade även något, under år 2012 var antalet 

akutvårdsuppdrag 27 862. 

Vid hela räddningsverket utfördes 441 årsverken år 2012. 

Säkerhetstjänsterna 

Säkerhetstjänsternas byråer är byrån för brandsyn och handledning av planerare, säkerhetsutbildningsbyrån 

och beredskapsbyrån. 

En ny epok vid övervakningsverksamheten 

Vid brandsynsbyrån genomfördes en tillsynsplan under verksamhetsåret 2012 i enlighet med den nya räddningslagen. 

I samband med de inspektioner som företas inom ramen för tillsynsplanen bedöms på nytt inspektionsfrekvensen 

för de objekt som ska inspekteras bl.a. med hjälp av TUTOR (programmet för riskbedömning 

av säkerhetsfunktioner). I samband med inspektionerna inom ramen för tillsynsplanen uppdagades 

vissa felaktigheter i databasen med byggnadsuppgifter, bl.a. obebyggda fastigheter och rivna byggnader 

213


samt sekundära fastigheter. Korrigeringen av felen i byggnadsdatabasen är fortsättningsvis en utmaning 

under kommande år, eftersom den inverkar på årets mål och antalet utförda syner. 

Under verksamhetsåret utfördes det största utvecklingsarbetet i processen med att konkurrensutsätta den 

elektroniska versionen av TUTOR och dess vidareutveckling. Vid årsskiftet publicerades den första versionen 

av utvärderingsredskapet och det utvecklas vidare till ett mångsidigt redskap med vars hjälp man kan utvärdera 

säkerhetsnivån allt från verksamhetsområdes- och koncernnivå ner till egenkontrollnivå (t.ex. bostadsfastigheter). 

Under verksamhetsåret fanns det 16 inspektörer och 5 brandingenjörer vid brandsynsbyrån och byrån för 

handledning av planerare. De största projekten som sysselsatte byrån för handledning av planerarna var 

bl.a.: KEKO-kvarteret och planeringen av bostadsmässan 2013 i Hyvinge, styrningen av planeringen av stationscentrum 

och Ringbanan i Vanda samt de övervakningsprocesser som ändringarna i kemikalielagen medfört. 

Under verksamhetsperioden förverkligades tillsynen till över 100 % i relation till det givna antalet tillsynsobjekt. 

Övriga rapporterade tillsynsuppdrag som utförts under verksamhetsperioden uppgick till 11600 st. 

Dessa tillsynsuppgifter utgjordes bl.a. av inspektioner (ibruktagning, särskilda, beställda), övervakning av 

handlingar, tillsynsuppgifter som utförts på basis av kemikalielagstiftningen, sakkunnigtjänster (rapporterade/handledda/byggnadstillsynen), 

inspektioner av publika tillställningar samt uppgifter i anslutning till sotningsanmälningar. 

Säkerhetskommunikationen uppdaterade sin service 

Under år 2012 utfördes säkerhetskommunikationen (utbildning, rådgivning och upplysning) på ett effektivt 

sätt. I antalet utbildningar nåddes ett nytt hundratal genom att de tillställningar som ordnades ökade från 

788 året innan till hela 881 stycken (+11,8 %). Vid olika evenemang mötte man 77 863 personer vilket var 

18,3 % av hela områdets befolkning. Antalet var 16 507 färre (-4,2 %) än året innan. Resultatet påverkades 

negativt av den övergångsperiod som förorsakades av uppdateringen av systemet för arbetstidsarrangemang, 

vilket medförde att två viktiga tillställningar för allmänheten måste lämnas bort ur programmet. 

Situationen hjälptes upp av aktiva satsningar på informationen via olika medier. Till exempel via Facebook 

nådde man ca 60 000 personer under 2012. 

Säkerhetsutbildarna har i flera års tid hållit Tulipysäkki-verksamhet i skolorna. Genom verksamheten ingriper 

man i barns olovliga hantering av eld. Säkerhetsutbildarna arbetar vid Tulipysäkki tillsammans med barn, 

föräldrar, lärare, kommunens bildnings- och socialväsenden samt polisen. I tre års tid har säkerhetsutbildarna 

vid Tulipysäkki mött mer än 250 barn och endast ett par av dessa har upprepat sin gärning. Att barn leker 

med elden bottnar ofta i tråkiga saker eller upplevelser. Uppfattningen är att man via Tulipysäkki i ett 

tidigt skede kan ingripa även i de dolda bakgrundsfaktorerna. Verksamheten har spridit sig från Vanda till 

Nurmijärvi och Hyvinge. För alla kommuner har föreslagits att kommunerna ska ha beredskap för att starta 

upp denna slags verksamhet i kommunen ifall behov föreligger. 

Säkerhetsprojektet Tulikukko som ordnas i skolorna reformerades kraftigt under år 2012 i samarbete med 

beredskapsbyrån. Projektets utbildningsmaterial förnyades och fördes in på en elektronisk plattform i räddningsverkets 

Moodle. Efter genomgången utbildning kan skolor och daghem fritt dra nytta av innehållet 

som stöd i sin verksamhet, oberoende av tidpunkt och plats. För skolorna och daghemmen i området anskaffade 

räddningsverket licenser till räddningssektorns skräddarsydda säkerhetsmaterial. I förnyad form 

förs Tulikukko till kommunerna under servicenivåperioden 2013–2016. Mot slutet av året började projektet 

förankras inom kommunernas ledningsgrupper för grundläggande utbildning och småbarnsfostran. 

Under årets lopp förverkligades en klientenkät riktad till kommunernas verksamhetsområdesdirektörer och 

säkerhetsansvariga. Resultaten motsvarade de som följde på den enkät som genomfördes 2010. Utgående 

från resultaten strävar man efter att mer ingående komma överens med kommunerna om servicebehovet, 

liksom om hur räddningsverket genom sitt eget av utbildningsservice kan stöda kommunernas säkerhetsutbildningsarbete. 

Under året bereddes ett elektroniskt responssystem för säkerhetsutbildningen, detta system 

tas i bruk i början av 2013. För skolornas evakueringsövningar och övningar i att ta betäckning inomhus 

planerades ett elektroniskt uppföljningssystem som tas i bruk i början av 2013. 

Stöd för räddningsverkets och kommunernas beredskap 

214


Personalen vid beredskapsbyrån fortsatte att aktivt samarbeta med kommunerna inom sitt område. Personalens 

sakkunskap erbjöds som stöd för att utveckla kommunernas beredskap bl.a. genom koordinering av 

arbetsseminarier för beredskapsplanering, genom stöd för kommunernas övningar vid störningar samt genom 

att arrangera utbildning i anslutning till beredskapsarbete. Det kommunala samarbetets prioriteringsområde 

under 2012 var att centralförvaltningen har beredskap och i anslutning till detta ordnades arbetsseminarier 

för beredskapsplanering för delägarkommunernas räkning. I arbetet drog man även nytta av den 

webbarbetsplattform, Moodle, som räddningsverket administrerar. 

Utöver det kommunala samarbetet koordinerar beredskapsbyrån räddningsverkets interna beredskapsplaneringsarbete. 

Inom detta bedömdes inom alla resultatenheter och kanslier bl.a. risker som hotar verksamhetens 

kontinuitet samt hur dessa kan förebyggas och hanteras. Arbetet konkretiserades i form av en beredskapsplan 

som räddningsdirektören godkände i oktober 2012. Planen kommer ytterligare att justeras under 

2013. 

Räddningsverkets säkerhet innehar en central roll när man strävar efter kontinuitet i verksamheten. Under 

2012 igångsattes ett projekt för att utveckla säkerheten, detta inleddes med en kartläggning av nuläget. 

Målsättningen för projektet är att inom räddningsverket skapa ett system för att hantera säkerhet och risker, 

där bl.a. riskhanteringen är mer systematisk än i dag, ansvarsfördelningen och -åliggandena är i personalens 

kännedom och personalen fått anvisningar om samt utbildats i räddningsverkets säkerhetsprinciper. 

Operativa resultatenheten 

Akutvårdsverksamhet 

Mellersta Nylands räddningsverks akutvårdsenheter utförde under året totalt 27 862 akutvårdsuppdrag (år 

2011: 30 190 st.). Antalet uppgifter minskade i HUCS-området (Kervo, Vanda) med 6 % från året innan och 

ökade i Hyvinge sjukvårdsområde med 35 %. Antalet brådskande uppdrag (A, B, C-uppdrag totalt) har 

minskat inom hela området med 8 % och antalet icke brådskande uppdrag (D-uppdrag) har minskat med 6 

%. 

Verksamhet i enlighet med det samarbetsavtal som ingåtts med Hyvinge sjukvårdsområde inleddes inom 

Hyvinge sjukvårdsområde 4.1.2012. På minskningen i antal uppdrag som handhas av räddningsverket inverkade 

det ökade antalet ambulanser inom Hyvinge sjukvårdsområde, i och med att Hyvinges och Träskändas 

vårdenheter (EKU7270 och EKU7280) omvandlades till enheter som handhas av sjukvårdområdet, 

samtidigt som den enhet som i Mellersta Nylands räddningsverks regi verkat på deltid i Träskända återgick 

till att verka på heltid. I anslutning till ändringen genomför räddningsverket åter akutvårdsservice även inom 

Tusby kommuns område, utgående från stationerna i Hyrylä och Jokela. I Tusby är Jokelaenheten i beredskap 

på deltid kl. 9.00–23.00 alla dagar. 

Likaså bereddes ett samarbetsavtal med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt som träder i kraft 

1.1.2013. Utgående från samarbetsavtalet upprätthåller Mellersta Nylands räddningsverk inom HUCS-Pejas 

område beredskapen med 6 ambulanser och medikalchefer precis som förut. 

Mellersta Nylands räddningsverk genomför även första akutomhändertagande inom sitt verksamhetsområde 

för att stöda akutvården. Antalet uppdrag i anslutning till första akutomhändertagande som utförs av räddningsenheterna 

är på samma nivå som året innan. År 2012 utfördes 1 359 första akutomhändertaganden 

(2011; 1630). 

Räddningsverksamheten 

Inom Mellersta Nylands räddningsverks område har antalet räddningsuppdrag under år 2012, 6 521 stycken, 

minskat från antalet året innan, 7 940 uppdrag, med närapå 20 %. Emellertid måste man komma ihåg, att 

mängden uppdrag under 2011 var ovanligt stor på grund av annandagsstormarna i december 2011. 

I området mellersta Nyland avled år 2012 tre personer i bränder, två färre än året innan. Under året inträffade 

två olycksfall som kan klassas som storolyckor. Dessa storolyckor var den i maj inträffade industrihallsbranden 

i Tusby, där giftiga ämnen var inblandade samt skjutningarna i Hyvinge. 

215


Trots att antalet eldsvådor minskade med närapå 200 bränder, var antalet byggnadsbränder det samma 

som året innan, 103 st. Huvuddelen av bränderna förorsakades av människor (54 %) medan den nästvanligaste 

orsaken var fel på maskin eller anläggning (27%). Antalet bränder som uppstod genom användning 

av tändstickor eller andra tändverktyg minskade anmärkningsvärt jämfört med året innan. Antalet trafikolyckor 

ökade något från föregående år med 1069 st. (1014 st. år 2011). 

Under år 2012 avled 43 personer i olyckor (48 personer under år 2011) medan 956 skadades (697 personer 

under 2011). 

Starttiderna för räddningsverkets enheter försnabbades under 2012, utryckningar på under 120 s vid 80 % 

av alarmen (71%). Högriskområdet nåddes i genomsnitt på 6 minuter och 26 sekunder, dvs. 4 sekunder 

snabbare än året innan. 

Avtalsbrandkårernas delegation har sammanträtt 5 gånger under året. Användningen av brandkårer vid 

alarmuppdrag har effektiviserats genom förbättrad planering av reaktionspraxis och genom att avtalsbrandkårernas 

specialisering styrs. Sammanlagt alarmerades avtalsbrandkårerna 911 gånger. 

Under det gångna året arrangerade räddningsverket 2 diskussions- och seminarietillfällen för avtalsbrandkårernas 

damavdelningar samt ett evenemang för ungdomsavdelningarna. Likaså ordnades en utbildning för 

dem som verkar i avtalsbrandkårernas förvaltning. 

Samarbetsavtalet mellan räddningsverket och avtalsbrandkårerna trädde i kraft 1.1.2010. I början av året 

gick ett brandkårsavtal ut, med en brandkår ingicks ett nytt brandkårsavtal och med en avtalsbrandkår fortsätter 

förhandlingarna under 2013. Antalet brandkårsavtal som är i kraft uppgår till 29. 

Läkarhelikopterverksamheten/HAA 

Från början av året överfördes ansvaret för att ordna läkarhelikopterverksamheten i hela landet till universitetssjukhusdistrikten. 

Universitetssjukhusdistrikten grundade 2010 för denna verksamhet en förvaltningsenhet, 

FinnHEMS Oy. Denna enhet har bl.a. i uppgift att konkurrensutsätta helikopterföretagare samt att administrera 

depåservicen. 

Som flygoperatör för Vandadepån (FinnHEMS 10) fungerar Skärgårdshavets Helikoptertjänst Ab (SHT) och 

Mellersta Nylands räddningsverk har ingått avtal med dem om HEMS-räddare. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 

svarar för enhetens medicinska verksamhet, läkare och medicinska utrustning. De förvaltningsmässiga 

förändringarna har inte haft någon större inverkan på den dagliga verksamheten. 

Under våren anordnades en grundkurs för HEMS-räddare i Björneborg, två personer från Mellersta Nylands 

räddningsverk deltog i denna kurs. Huvuddelen av kursdeltagarna var HEMS-vårdare från Tammerfors FH 

30, dessa fick under sommaren en förtrogenhetsutbildning i Vanda och utbildades av räddningsverkets 

HEMS-räddare. 

Instrumentflygningsövningarna med Björneborgs flygövningsapparatur har en viktig roll i utbildningarna för 

att upprätthålla HEMS-räddarnas färdigheter. Under sommaren erbjöds möjlighet att öva instrumentflygning 

under riktiga förhållanden då flygoperatörens tre helikoptrar fördes till Österrike för underhållsarbeten. 

Läkarhelikopterverksamheten i Finland fyllde 20 år i september. Tillsammans med Helsingfors och Nylands 

sjukvårdsdistrikt arrangerade Medi-Heli ett jubileumssymposium på Mejlans sjukhus och föreningen ordnade 

en kvällsfest på sin årsdag 15.9 då president Martti Ahtisaari höll festtalet. 

Vandadepån fick en ny helikopter i december. Den nya, gula helikoptern är samma Eurocopter 135, kompletterad 

med de säkerhetsanordninagr som FinnHEMS förutsätter. 

Samarbetet med HEMS-räddarna vid depåerna i Åbo och Tammerfors var intensivt och gott under året. 

Antalet utryckningar utförda av enheten (2055) minskade med 8,4% jämfört med föregående år, men låg 

på samma nivå som under 2010. Antalet konsultationer som utförs av akutvårdarna i verksamhetsområdet 

fortsatte att öka och uppgick nu till närmare 7000. 

216


Lägescentralen 

Lägescentralen som är en del av räddningscentralen följer aktivt säkerhetsläget i Mellersta Nylands räddningsområde 

och reagerar på avvikelser i säkerhetsläget genom att informera områdets och kommunernas 

myndigheter, nyckelpersoner och andra samarbetsparter om förändringarna. Lägescentralen sände under år 

2012 totalt 6619 lägesrapporter, varav 63 till kommunernas ledning och nyckelpersoner, 5820 till aktörer 

inom räddningsverket, 330 till andra samarbetsmyndigheter och 406 till övriga samarbetsparter. 

Lägescentralen och lägescentralens evakueringsplats i Pejas avsedd för allvarliga krissituationer eller undantagsförhållanden 

moderniserades för att motsvara det tekniska ledningssystemet. 

Kommunikationsunderhållet 

Under verksamhetsåret har alla FBK-släckningsbilar utrustats med Peke-ledningssystem samt nya Virveradior 

försedda med nya gps-lokalisering. 


Projektplanen för den nya brandstationen i Träskända blev färdig våren 2012. Träskända stadsstyrelse godkände 

projektpalnen 14.5.2012 och gav fullmakt att igångsätta realiseringsplaneringen av projektet, liksom 

offerttävlingen för själva bygget. Bygglovsansökan inlämnades i december 2012. 

Förhandlingar fördes under 2012 om hyresavtalet för den för Kervo och Tusby gemensamma stationen samt 

formerna för hur den ska byggas. 

I Nurmijärvi brandstation genomfördes vintern 2012 större omdisponeringar av lokalerna och utrymmen renoverades 

för akutvårdens behov. En akutvårdsenhet från Nurmijärvi hälsocentral flyttades över till stationen 

för att hålla jour där. Nurmijärvi kommun fattade beslut om att grunda en beredskapsstation i Klövskog. 

Anskaffningen av lokaler och planeringen av nödvändiga ändringsarbeten skedde under 2012. Till Klövskogs 

station förläggs en lätt släckningsenhet med två brandmän och en akutvårdsenhet. Nurmijärvis tekniska 

nämnd godkände hyresavtalet 25.10.2012 och verksamheten i Klövskog inleds 2.5.2013. 

Vid brandstationen i Mäntsälä iståndsattes de lokaler som är i FBK:s bruk. 

Mellersta Nylands räddningsverk lät sommaren 2012 konsulter utföra konditionsgranskningar i de av avtalsbrandkårernas 

fastigheter som är brandkårernas egna fastigheter. Allt som allt gjordes konditionsgranskningar 

i tio brandstationsbyggnader, vilka i fortsättningen kan vara till nytta när man riktar fastighetsbidrag 

till avtalsbrandkårerna. 

Personal 

Inom räddningsverket fortsatte ledarskaspssystemet av stärkas i början av året. Som en fortsättning på 

chefsutbildningarna och 360-utvärderingen från tidigare år deltogs det i form av ett pilotprojekt i processen 

med att bygga upp ett redskap för utvärdering av ledarskapssystemet som genomförs inom Vanda stad. 

I och med Vanda stads ekonomi- och skuldprogram har man inom staden beskrivit processen för nyallokeringar 

på hälsogrunder, utgående från denna modell gick man in för att ommodellera räddningsverkets egen 

modell ur karriärplaneringens perspektiv. 

Affärsverkets ekonomi och budgetutfall 

Den budget som godkändes av räddningsverkets direktion har gjorts upp för två olika verksamheter, dvs. för 

räddningsväsendet och akutvården. 

Resultaträkningsdelens budgetjämförelse 

Det bindande mål Vanda stadsfullmäktige uppställt i budgeten var ett rörelseunderskott på 106 000 euro. 

Målet nåddes i och med ett rörelseunderskott på 13 637,26 euro. Det bindande målet uppnåddes oavsett 

217


att räkenskapsperioden dessutom belastades av att B-tabellen upplöstes i enlighet med lagen om kollektivavtal, 

vilket inverkade höjande på semesterlöneskulden. 

Räkenskapsperioden kom att visa överskott tack vare att investeringsreserveringen togs i bruk under räkenskapsperioden 

2012. Räkenskapsperiodens överskott uppgick till 169 493,29 euro. 

Räddningsväsendets kommunandel/inkomster och utgifter 

I räddningsverkets inkomster fanns större inkomster för felaktiga faktureringar än vad som prognostiserats i 

budgeten. 

Materialanskaffningarna överskreds genom att förnyandet av släckningskläder och tryckluftsnläggningar påskyndades 

när personalkostnaderna och avskrivningarna visade sig vara mindre än prognostiserat. I upphandlingen 

av tjänster utgjordes den största enskilda kostnadsökningen fortsättningsvis av fordonsförsäkringar, 

försäkringsavtalen är i kraft fram till slutet av 2013 och genom en ny konkurrensutsättning förväntas 

lättnader i försäkringsavgifterna. 

Personalkostnaderna överskreds för räddningens del med ca 123 000 euro, den största delfaktorn i kostnaderna 

utgjordes av periodiseringen i semesterlöneskulder, 473 000 euro. Periodiseringen av semesterlöneskulder 

uppgick till runt 548 000 euro för hela verkets del. 

Hyrorna utföll enligt prognos. Faktureringen av Träskända uppdaterades och justerades under år 2012 för 

hyrornas del enligt de verkliga kostnaderna i form av en genomfakturering, trots att en allt för stor prognos 

var införd i budgeten. För hyrorna i Vanda förekom också en överbudgetering på knappa 200 000, utfallet 

motsvarar de faktiska fakturorna. 

Vanda stad stad betalade ca 4000 euro i ränta på samkontomedlen . 

Akutvårdens kommunandel/inkomster och utgifter 

Budgetöverskridningen för akutvårdens del på ca 180 000 euro består delvis i den ovan nämnda oförutsedda 

periodiseringen av semesterlöneskulder på 75 000 euro, överskridningar i utgifterna för bränsle samt 

övriga kostnader som hör samman med beredningen och förverkligandet av oförutsedda utgifter som föranleds 

av avtalen för akutvårdens sjukvårdsområden, såsom att förse stationerna med inventarier. 

År 2012 hade akutvården transportinkomster på 2,66 milj. euro (år 2011 var de 2,13 milj. euro). Inkomsterna 

återbetaldes till Hyvinge sjukvårdsdistrikt och kommunerna (Vanda och Kervo) i tre rater. Utöver inkomsterna 

från sjuktransporter utgjordes akutvårdens inkomster bl.a. av inkomster från läroanstalternas ersättningar 

för praktikanter. 

Finansieringsdelens budgetjämförelse 

Kassaflödet av ordinarie verksamhet och investeringar visade underskott med knappa 50 000 euro. Överföringen 

av investeringar till år 2013 av orsaker beroende på leverantörerna bidrog till att hålla investeringarnas 

kassaflöde på en moderat nivå. Ändringen i likvida medel på +146 900,68 euro under räkenskapsperioden 

höjer summan för likvida medel till 319 078,68 euro. 

Investeringsdelens budgetjämförelse 

Det andra bindande mål som ställts upp av Vanda stadsfullmäktige var investeringarna, 2,954 milj. euro. 

Målet underskreds på grund av att vissa anskaffningar uppsköts till 2013. Till investeringarna åtgick 1,476 

miljoner euro och efter finansieringsandelarna, 246 435,82 euro, samt överlåtelseinkomsterna från bestående 

aktiva tillgångar, 293 691,88 euro, uppgick nettokostnaden till 0,935 miljoner euro. 

På sommaren 2012 färdigställdes en bakgavellyftsenhet KU706 som placerades i Träskända. Färdigställandet 

av två släckninsgbilar, en cisternbil och en kroklastbil uppsköts till 2013. 

Lednings- och inspektionsbilar införskaffades 26 stycken, varav bilar för transport av manskap uppgick till 3 

stycken, allroundbilarna till 3 stycken och herrgårdsvagnarna till 20 stycken. Ett system för mätning och 

218


övervakning av farliga ämnen anskaffades till materielen vid den för huvudstadsregionen gemensamma kemikaliebekämpningsenheten 

KU3058 . Dessutom förseddes materieln med en rökfläkt. 

Anskaffningar på hälft i bokslutet är utrustningen av Pejas ledningscentral och programmet för Utvärderingssystemet 

TUTOR. 

De tekniska anläggningarna i den ledninsgcentral avsedd för undantagsförhållanden som är belägen i Pejas 

sjukhus förnyades och samtidigt uppdaterades även den ledningscentral för räddningsverksamheten som är 

belägen vid räddningscentralen och lägescentralens audiovisuella anläggningar. 

Utfallet för verksamhetsmålen 

Räddningsverkets mål är att öka riskmedvetenheten hos befolkningen inom området genom utbildning och 

upplysning. Målet är att varje år nå 20 procent av befolkningen i verksamhetsområdet. Detta mål uppnåddes 

inte under 2012, trots att 12 % fler utbildningar ordnades jämfört med året innan. 

Enligt tillsynsplanen inspekterades 100 % av de objekt som specificerats för år 2012. Dessutom förrättades 

andra inspektioner och syner. 

Antalet räddningsuppdrag minskade från året innan med 18 %, akutvårdsuppdragen minskade med 8 % 

jämfört med föregående år. 

Antalet ordinarie befattningar och anställningar var 404 per 31.12.2012. Antalet årsverken som utfördes vid 

räddningsverket uppgick till 441. Nettoutgifterna per invånare överskred den siffra som getts i budgeten i 

och med att invånarantalet ändrades och utgifterna var större än beräknat. (I kalkylerna har man inte beaktat 

inverkan av investeringsreserveringarna). 

219


Nyckeltal 

BS BS BS BDG BS Ändring 

Säkerhetstjänsterna 

2009 2010 2011 2012 2012 föreg.bs 

Upplysning och rådgivning (pers.) 83 460 88 590 94 460 84 000 77 863 -18 % 

-Säkerhetsutbildningar 632 633 788 800 881 12 % 

Brandsyner och andra syner 8 340 8 426 7 009 8 000 

Allmän brandsyn, specialobjekt 1 924 1 848 1 814 

Allmän brandsyn en gång per 10 år 5 101 5 364 4 180 

Övriga granskningar och syner 1 315 1 214 1 015 

Antalet tillsynsobjekt som preciserats i enlighet med tillsynsplanen* 10 610 10 658 

Brandsyn 1 854 1 898 

Bostadshus och därmed jämförbara objekt 5 556 5 560 

Egenkontroll 

*preliminär prognos 2012 var 8008 tillsynsobjekt + 3414 genom egentillsynsblankett 

Räddningstjänster 

3 200 3 200 

Uppdrag totalt 6 909 7 784 7 940 6 300 6 521 -18 % 

Bränder 

- % bränder som antänts avsiktligt av 

968 913 885 667 -25 % 

samtliga 26 % 26 % 23 % 22 % -4 % 

Dödsfall vid brand 3 4 3 3 0 % 

Byggnadsbränder 157 118 103 103 0 % 

Fara för byggnadsbrand (nytt nyckeltal) 187 173 180 190 6 % 

Trafikolyckor 1 182 1 138 1 014 1 069 5 % 

Första akutomhändertagande 1 574 1 541 1 630 1 359 -17 % 

Oljeolyckor 209 170 221 187 -15 % 

Storolyckor 1 4 0 2 

Olycksskador M € 10 21 4,6 6 33 % 

Värde på den hotade egendomen M € 171 530 109 832 663 % 

Medi-Heli-uppdrag totalt 2 058 2 090 2 244 2 055 -8 % 

varav med helikopter 1 302 1 079 -17 % 

varav med markenhet 853 822 -4 % 

Medi-Heli-uppdrag i MNR-området 

Lägescentralen/skickade meddelanden och 

1 209 1 057 -13 % 

förhandsvarningar till olika aktörer 4 554 5 600 6 619 18 % 

Rv interna 3 494 4 563 5 820 28 % 

Till delägarkommunernas ledning 56 63 63 0 % 

Till övriga myndigheter 310 337 330 -2 % 

Till övriga samarbetsmyndigheter 

Akutvårdstjänster 

694 637 406 -36 % 

Uppdrag totalt 33 066 30 595 30 190 30 000 27 862 -8 % 

A högriskuppdrag 2 923 2 296 2 455 1 579 -36 % 

B uppdrag med medelstor risk 11 770 10 152 10 146 8 773 -14 % 

C brådskande 11 810 12 555 12 525 12 728 2 % 

D icke brådskande 

Ekonomi och personal 

6 563 5 507 5 064 4 782 -6 % 

Antal årsverken 462 462 426 438 441 4 % 

Nettoutgifter €/invånare 69,75 63,02 67,50 72,52 74,70 11 % 

220


Redogörelse för ordnandet av intern revision och för riskhanteringen 

Förverkligandet av mål, användningen av medel och resultat övervakas genom regelbunden rapportering. 

Personliga mål och resultatövervakning behandlas huvudsakligen vid utvecklingssamtal. Vanda stads interna 

revision utförde år 2011 en revision av brandsynerna. Revisionen färdigställdes under år 2012. 

Under räkenskapsperioden 2012 känner räddningsverket inte till några sådana åtgärder som strider mot lag 

och stadgar samt god förvaltningssed och gott ledarskap, vilka skulle leda till en betydande ersättning, talan 

eller någon annan yrkan eller rättslig påföljd. Mot brandsynsverksamheten har anförts sådana besvär i förvaltningsärenden 

som kan anses höra till det normala. 

Prehospital akutsjukvård utfördes enligt det samarbetsavtal som ingåtts med Hyvinge sjukvårdsområde. I 

Kervo och Vanda utfördes prehospital akutsjukvård ännu under 2012 enligt det samarbetsavtal som ingåtts 

med kommunerna. Från och med 2013 utförs den prehospitala akutsjukvården även i Kervo och Vanda enligt 

samarbetsavtalet med HUCS-Pejas område. 

Under räkenskapsperioden har det inte konstaterats några förluster eller värdeminskningar vid anskaffning 

av egendom, överlåtelse eller i bruksvärde. 

Räddningsverket hyr lokaler i fastigheter som kommunerna äger. Underhållet av de kommunägda fastigheterna 

är inte i alla kommuner helt i linje med räddningsverkets önskemål. I Träskända har planerna för den 

nya brandstationsbyggnaden framskridit i rask takt, bygglovsritningarna har färdigställts i slutet av 2012. 

Identifieringen av räddningsverkets interna risker har genomförts i anslutning till räddningsverkets egen beredskapsplanering. 

Både externa och interna risker som hotar räddningsverkets serviceförmåga har beaktats. 

Dessutom kartlades genom en enkät i slutet av år 2012 de risker som förekommer i samband med 

stationsfastigheterna och datasäkerheten. Generella anvisningar om riskhanteringen och den interna övervakningen 

har getts i räddningsverkets verksamhetsregler. Riskhantering i anslutning till servicehanteringen 

utvecklas som en del av riskhanteringen för det riksomfattande räddningsväsendet. Anvisningar för avtalsverksamhetens 

riskhantering har inte getts. Inom avtalsverksamheten har inte beredskapen för störningar 

och undantagsförhållanden till alla delar tagits i beaktande. 

Riskhanteringen i anslutning till arbetarskyddet har genomförts enligt arbetarskyddslagen. 

Förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat 

Räkenskapsperiodens underskott i Affärsverket Mellersta Nylands räddningsverk var före reserver 9 052,70 

euro. 

Direktionen för Affärsverket Mellersta Nylands räddningsverk föreslår att man för räkenskapsperioden under 

år 2012: 

- av investeringsreserveringarna upplöser sammanlagt 473 558,19 euro, varav 368 737,43 

euro riktas till anskaffningen av en bakgavellyft och 104 820,76 euro upplöses som en extraordinarie 

post samt 

- som komplettering av avskrivningsdifferensen bokför 368 737,43 euro för den egendom 

som anskaffats genom upplösningen av investeringsreserveringen och som minskning inför 

de avskrivningar på 73 725,23 euro som rör anskaffningen av en släckningsenhet och bakgavellyften, 

varvid nettoökningen i avskrivningsdifferensen uppgår till 295 012,20 euro. 

Dessutom föreslår direktionen för Affärsverket Mellersta Nylands räddningsverk, att räkenskapsperiodens 

överskott på 169 493,29 euro i bokföringen för räkenskapsperioden 2013 överförs till överskottet för balansräkningens 

eget kapital från tidigare räkenskapsperioder. 

221


5.1.2 Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen 


Sammandrag av 

resultaträkningen 

1000 € 

Räddning 

BDG 

RäddningUtfall 

Avvikelse 

Akutvård 

BDG 

Hyvinge 

222 

Utfall Avvikelse 

Akutvård 

BDG 

Pejas 

omr. 

Utfall Avvikelse 

Omsättning 24 792 24 857 65 3 757 3 760 3 4 439 4 510 71 

Övriga rörelseintäkter 

372 406 34 0 

Material och tjänster 

3 346 3 606 260 402 347 -55 552 532 -20 

Personalkostnader 16 757 16 880 123 3 041 3 258 217 3 575 3 814 239 

Avskrivningar 1 267 1 097 -170 0 

Övriga kostnader 3 899 3 517 123 314 281 -33 312 220 -92 

Rörelseöverskott 

(underskott) före 

reserver -105 163 268 0 -126 -126 0 -56 -56 

Övriga finansiella 

intäkter och kostnader 

5 5 0 0 0 

Ökn. i avskrivningsdifferens 

(- 

)/minskning (+) 100 -295 -395 

Ökn. i frivilliga reserveringar 

(- 

)/minskning (+) 474 474 

Räkenskapsperiodens 

överskott 

(underskott) 0 347 347 0 -126 -126 0 -56 -56 

Sammandrag, resultaträkningen i korthet 

1 000 € 

Budget 

2012 

Utfall 

2012 

Avvikelse 

Omsättning 32 987 33 136 -149 

Övriga rörelseintäkter 372 406 -34 

Material och tjänster -4 393 -4 484 91 

Personalkostnader -23 373 -23 952 579 

Avskrivningar och värdeminskningar -1 267 -1 097 -170 

Övriga rörelsekostnader -4 432 -4 023 -409 

Rörelseöverskott (-underskott) -106 -14 -92 

Finansiella intäkter och kostnader 5 0 5 

Överskott (underskott) före reserver -101 -14 -87 

Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen 

-295 295 

Ökning(-) eller minskning (+) av reserver 

100 473 -373 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 

-101 164 -265




1 000 € 


kassaflöde 

Budget 

2012 

Budgetutfall 

2012 

223 

Avvikelse 

-1 277 -47 -1 230 


Förändringar i eget kapital 0 


Förändring i likvida medel -1 277 147 -1 424 

Investeringar 


1 000 € 

Budget 

2012 

Utfall 

2012 

Avvikelse 

Räddnings- och släckningsenheter, 

övrigt fordonsmateriel 

2 444 1 235 1 209 

Övrigt räddnings- o. servicemateriel 150 40 110 

Förstagångsinredning i Träskända 120 0 120 

System 240 201 39 

Investeringar totalt 2 954 1 476 1 478 

Statsandelar och överlåtelseinkomster -341 -341 

Investeringar netto 2 954 1 135 1 137


5.1.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal 

Resultaträkning för Mellersta 

Nylands räddningsverk 

1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Omsättning 33 135 918,06 31 458 300,46 

Övriga rörelseintäkter 406 234,07 137 647,59 





- 4 484 340,22 - 4 203 657,83 




Övriga lönebikostnader - 1 177 763,50 - 1 306 374,80 


- 23 951 586,71 - 22 627 393,00 

Avskrivningar enligt plan - 1 097 018,70 - 893 229,77 

Övriga rörelsekostnader - 4 022 843,76 - 4 006 838,53 

Rörelseöverskott (-underskott) - 13 637,26 - 135 171,08 


Ränteintäkter 3 545,12 28 597,45 

Övriga finansiella intäkter 1 495,43 1 438,33 

Övriga finansiella kostnader - 455,99 - 522,26 

4 584,56 29 513,52 

Överskott (underskott) före reserver - 9 052,70 - 105 657,56 

Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen - 295 012,20 - 248 797,63 


Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 169 493,29 - 78 013,38 

Resultaträkningens nyckeltal 

Avkastning på investerat kapital, % -0,5 -6,0 

Avkastning på av kommunen investerat kapital, % -0,5 -6,0 

Vinst, % 0,0 -0,3 

224


Finansieringsanalys för Mellersta 



1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 


Avskrivningar och nedskrivningar 1 097 018,70 893 229,77 

Finansiella intäkter och kostnader 4 584,56 29 513,52 

Korrektivposter till internt tillförda medel - 198 403,79 - 13 459,06 


225 

889 562,21 774 113,15 


Finansieringsandelar för investeringsutgifter 246 435,82 226 701,00 

Överlåtelseinkomster av bestående aktiva tillgångar 293 691,88 41 632,52 

- 936 590,21 - 2 136 206,05 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 47 028,00 - 1 362 092,90 



Förändring av fordringar på kommunen - 236 517,13 412 418,93 

Förändring i fordringar på övriga 65 322,02 - 74 256,02 

Förändring av räntefria skulder till kommunen - 644,45 - 57 112,28 

Förändring i räntefria skulder till övriga 365 768,24 967 305,83 

Kassaflödet för finansieringens del 193 928,68 1 248 356,46 

Förändring i likvida medel 146 900,68 - 113 736,44 


Likvida medel 31.12 319 078,68 172 178,00 

Likvida medel 1.1 172 178,00 285 914,44 

Finansieringsanalysens nyckeltal 

146 900,68 - 113 736,44 

Internt tillförda medel för investeringar, % 88,4 36,2 

Internt tillförda medel för kapitalutgifter, % 88,4 36,2 

Kassamedlens tillräcklighet, dagar 3,4 1,9 

Quick ratio 0,7 0,7 

Current ratio 0,7 0,7


Balansräkning för Mellersta 


AKTIVA 

226 

31.12.2012 31.12.2011 

Bestående aktiva 3 589 409,39 3 551 434,09 



Förskottsbetalningar och pågående nyanskaffningar 200 993,00 0,00 

3 589 409,39 3 551 434,09 



Kundfordringar 578 766,21 445 269,14 

Fordringar från kommunen 2 734 323,90 2 497 806,77 

Övriga fordringar 112 483,45 311 493,46 

Resultatregleringar 229,93 39,01 

3 425 803,49 3 254 608,38 

Kassa och bank 319 078,68 172 178,00 

AKTIVA TOTALT 7 334 291,56 6 978 220,47 

PASSIVA 

Eget kapital 1 205 561,12 1 036 067,83 


Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 169 493,29 - 78 013,38 

Avskrivningsdifferens och reserver 543 809,83 722 355,82 


Reserver 0,00 473 558,19 

Främmande kapital 5 584 920,61 5 219 796,82 

Kortfristigt 

Leverantörsskulder 877 415,68 1 415 354,53 

Räntefria skulder till kommunen 972,00 1 616,45 

Övriga skulder 805 756,60 470 282,83 


5 584 920,61 5 219 796,82 

PASSIVA TOTALT 7 334 291,56 6 978 220,47 

Balansräkningens nyckeltal 

Soliditet, % 23,9 25,2 

Relativ skuldsättning, % 16,7 16,5 

Ackumulerat överskott (underskott), 1000 € 1 205,6 1 036,1


5.1.4 Noter till bokslutet för Mellersta Nylands räddningsväsen 

Noter som gäller uppgörandet av bokslutet 


I balansräkningen har materiella och immateriella tillgångar under bestående aktiva upptagits minskade med 

avskrivningar enligt plan och erhållna investeringsandelar för investeringsutgifter. Avskrivningarna enligt 

plan har uträknats enligt en avskrivningsplan som utarbetats på förhand. Kalkyleringsprinciperna för avskrivningarna 

enligt plan i enlighet med avskrivningsplanen tas upp under noter till resultaträkningen i punkten 

grunderna för avskrivningar enligt plan. 

Noter till resultaträkningen 


2012 2011 

Medlemskommunernas verksamhetsandelar 

Räddningsväsendet 23 946 978,60 23 849 812,50 

Akutvården 

Försäljnings- och avgiftsintäkter 

8 260 142,43 6 830 000,00 

Räddningstjänster 267 437,95 96 713,16 

Akutvårdstjänster 18 439,80 37 841,93 

Samarbetsersättningar 545 232,11 535 656,59 

Säkerhetstjänster (syner och övervakning) 97 406,69 101 689,54 

Övriga inkomster 0,00 6 586,74 

Övriga rörelseintäkter (inkl. statsandelar) 406 514,55 137 647,59 

Verksamhetsintäkter totalt 33 542 152,13 31 595 948,05 

Specifikation av statsandelar 

227 

2012 2011 

Peke-systemet 51 240,00 31 994,38 

Oljebekämpning 20 000,00 52 147,51 

Mätnings- och övervakningssystem för farliga ämnen 21 172,00 0,00 

Statsandelar totalt 92 412,00 84 141,89 




ADB-program 


lineär 3 år 

Övriga transportmedel lineär 5 år 

ADB-utrustning lineär 3 år 

Övriga lätta maskiner lineär 5 år 

Övriga anordningar och inventarier lineär 3 år 

Pågående nyanskaffningar Ingen avskrivn. - 

Anskaffningar i bestående aktiva, där anskaffningsutgiften underskrider 10 000 euro har i kommunen upptagits som en årskostnad.



Åren 2011–2015 

Avskrivningar enligt plan 

Anskaffningsutgift för investeringar som är föremål för avskrivning 

Avvikelse, € 

Avvikelse, % 


Noter till balansräkningens aktiva 

Noter till balansräkningens passiva 

228 

2012 2011 

4 767 000,00 

7 381 718,11 

-2 614 718,11 

Ändring i avskrivningsdifferens i ansl. till investeringsreserv 295 012,20 248 797,63 

Ändringar i avskrivningsdifferensen, totalt 295 012,20 248 797,63 



Transportmateriel Övriga maskiner 

och inventarier 


och pågående 


-35,42 

Sammanlagt 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 3 202 459,48 348 974,61 0,00 3 551 434,09 

Ökningar under räkenskapsperioden 1 235 224,91 40 500,00 200 993,00 1 476 717,91 

Finansieringsandelar under räkenskapsperioden -221 035,82 -25 400,00 0,00 -246 435,82 

Minskning under räkenskapsperioden -95 288,09 0,00 0,00 -95 288,09 

Överföringar mellan poster 0,00 0,00 0,00 0,00 

Räkenskapsperiodens avskrivning -905 865,75 -191 152,95 0,00 -1 097 018,70 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 3 215 494,73 172 921,66 200 993,00 3 589 409,39 


2012 2011 

Överskott från tidigare räkensk.per. 1.1 1 036 067,83 1 114 081,21 

Överskott från tidigare räkensk.per. 31.12 1 036 067,83 1 114 081,21 

Räkenskapsperiodens översk./undersk. 169 493,29 -78 013,38 

Eget kapital totalt 1 205 561,12 1 036 067,83



Säkerhet och ansvar 

Noter som gäller personalen 

229 

2012 2011 

Avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering 543 809,93 248 797,63 

Avskrivningsdifferens totalt 543 809,93 248 797,63 


2012 2011 


Periodisering av löner och lönebikostnader 3 880 280,43 3 332 077,86 

Övriga bokslutsperiodiseringar 20 495,90 465,15 

Resultatregleringar totalt 3 900 776,33 3 332 543,01 

Leasingansvar 

2012 2011 

Förfaller under följande räkenskapsperiod 518 233,00 341 569,20 

Förfaller senare 1 317 187,87 722 756,90 

Sammanlagt 1 835 420,87 1 064 326,10 


2012 2011 

Övriga avtal 

Avtalsbrandkårsavtalen för följande räkenskapsperiod 1 182 082,00 983 687,00 

Avtal om fastighetshyror under följande räkenskapsperiod 3 302 546,00 3 479 829,00 

Avtalsansvar sammanlagt 4 484 628,00 4 463 516,00 


2012 2011 

I tjänste- och arbetsavtalsförhållanden 404 411 

Visstidsanställda 51 48 

Sammanlagt 455 459


5.1.5 Bokslutets underskrifte 

230


5.2 Bokslut för Affärsverket Företagshälsan i Vanda 


Affärsverket Företagshälsan i Vanda är i Vanda stads organisation ett kommunalt affärsverk, som har till 

uppgift att sörja för de tjänster inom företagshälsovården som staden har ansvar för i enlighet med lagen 

om företagshälsovård, folkhälsolagen och den övriga lagstiftningen förutom åt Vanda stad också åt företag i 

städerna Vanda, Esbo, Helsingfors och Grankulla samt för sjömanshälsovårdsservicen åt Helsingfors stad. 

Städerna Esbo, Helsingfors och Grankulla har avskilt företagshälsovården från det övriga folkhälsoarbete 

som det ankommer på kommunen att ordna, på det sätt som 5 § i folkhälsolagen möjliggör. Vi fungerar på 

sex olika verksamhetsställen i huvudstadsregionen. 

Vårt mål är att kostnadseffektivt och utgående från klienterna inom företagshälsovården erbjuda våra klienter 

förebyggande service och sjukvård. Vi önskar vara strategisk partner i våra klienters processer med att 

leda sin verksamhet. Vi strävar efter att proaktivt stävja sjukfrekvensen och främja arbetsförmågan. Vi betonar 

modellen för tidigt stöd samt hälsoledarskap i problemsituationer som hänför sig till arbete och hälsa. 

Verkställande direktörens översikt 

Affärsverkets förlustbringande år 2011 inverkade kraftigt på affärsverkets verksamhet under 2012. Att balansera 

ekonomin och effektivisera produktiviteten i personalens arbete hade högsta prioritet under verksamhetsperioden. 

Målen uppnåddes på ett utomordentligt vis, eftersom budgeten överskreds med 0,17 milj. euro och resultatet 

förbättrades med 0,37 miljoner euro i relation till år 2011. Resultaten uppnåddes tack vare optimal personalresursering 

och genom en ökning med 10 % i faktureringar för personal. Affärsverket kan nu bättre än 

förut svara på klienternas efterfrågan på företagshälsovårdsservice. 

En ny, gemensam företagsprislista tog i bruk från och med 1.3.2012 för att ersätta de olika prislistor för företagshälsovård 

som varit i bruk i de olika städerna. Dessutom utarbetades en ny prislista för sjömän från 

och med 1.3.2012 samt en ny prislista för Vanda stad från och med 1.1.2012. 

Under år 2012 vidareutvecklades rapporteringssystemet Qlikview, med vars hjälp man kunde analysera och 

rapportera metoder och åtgärder för att utveckla affärsverkets lönsamhet och verksamhet. Identifieringen 

av de viktigaste påverkningsfaktorerna när det gäller verksamheten med hjälp av rapporteringssystemet 

möjliggjorde effektivisering av den operativa styrningen. Man klarade av att för direktionens, delegationens, 

ledningsgruppens samt personalens räkning producera avsevärt mer ingående och analytisk information om 

verksamhetens innehåll och lönsamhet. Systemet möjliggjorde även en betydande utveckling av rapporteringen 

till Vanda stad och affärsverkets viktigaste kundföretag. Till kunderna rapporteras bl.a. över verksamhetens 

användning, kostnader, sjukfrekvensen, observationer och åtgärdsförslag i enlighet med den frekvens 

som avtalats. 

En bestående kundkrets som är tillfreds garanterar en ökad omsättning. Inom affärsverket utvecklades för 

de viktigaste kundernas räkning ett system för att administrera klientskapet med därtill hörande styrgrupper, 

med målet att förbättra kundtillfredsställelsen och genom en god service behålla de kunder som redan finns. 

Under 2012 fortsatte man den under 2011 inledda processen med att samordna funktioner och verksamheter, 

effektivisera och utveckla processer samt skapa en enhetligare företagsbild. Över kritiska funktioner 

skapades skriftliga anvisningar för förfarandet och man tog t.ex. i bruk planeringsunderlag för standardåtgärder 

när det gällde mindre företag. Processer effektiviserades, bl.a. processen vid ingående av avtal 

med nya företag, indrivningsprocessen samt hänvisningen till mottagningar. 

231


Förvaltningen av affärsverket Företagshälsan i Vanda och de ändringar som skett däri 

Affärsverket Företagshälsan i Vanda är ett kommunalt affärsverk som grundats genom ett separat beslut 

hösten 2008 i enlighet med kapitel 10 a i kommunallagen, dess förvaltning organiseras enligt affärsverkets 

instruktion samt enligt Vanda stads instruktioner och förvaltningsstadga. I stadens organisation hörde Affärsverket 

Företagshälsan i Vanda till centralförvaltningens verksamhetsområde under år 2012. 

Affärsverket har en direktion med sex ledamöter och lika många personliga ersättare. Direktionen för Affärsverket 

Företagshälsan i Vanda sörjer för att verksamheten inom dess uppgiftsområde är resultatgivande enligt 

de mål för verksamheten och ekonomin som stadsfullmäktige uppställt. Direktionen sammanträdde 11 

gånger under 2012. 

Direktionen för Affärsverket Företagshälsan i Vanda under perioden 2009–2012 

Ordinarie medlemmar Ersättare 

Paula Lehmuskallio, ordförande Päivi Jurvala 

Pirkko Letto, vice ordförande Maarit Lehtonen 

Raimo Huvila Henri Hovi 

Pekka Polkko Tero Kakko 

Hannu Penttinen Olli Uotila 

Sirpa Mikonranta Marja-Liisa Hauta-aho 

Affärsverket Företagshälsan i Vanda leds av en ledningsgrupp. I affärsverkets ledningsgrupp ingår utöver 

direktören för företagshälsovården, biträdande överläkaren, ledande företagshälsovårdaren, ansvariga företagshälsovårdaren 

och ekonomichefen. Som ordförande för ledningsgruppen fungerar affärsverkets verkställande 

direktör. Anne-Marie Hovi som inlett arbetet som tf. direktör för företagshälsan 2.1.2012 utsågs ordinarie 

till tjänsten 1.1.2013. Som ansvarig företagshälsoskötare började Meeri Kaakinen 10.4.2012. Ledningsgruppsarbetet 

är nära kopplat till avdelningsmötena där de anställda deltar. 

Utvecklingen av affärsverkets ekonomi och budgetutfall 

Affärsverkets bindande ekonomiska mål är krav på avkastning på kapitalet. Affärsverket uppfyllde det krav 

som ställts på det och intäktsförde till staden en ersättning för grundkapitalet på 10 500 euro (10 500 € 

2011) och 2 625 euro i ränta för stadens lån (2 625 € år 2011). 

Omsättningen var 5,1 miljoner euro (4,0 miljoner euro 2011) medan övriga understöd och bidrag uppgick till 

0,4 miljoner euro (0,3 miljoner euro 2011). Omsättningen överskred det budgeterade med 17 %. 

Utgifterna uppgick till 5,6 miljoner euro, av vilket 0,06 miljoner euro utgjordes av köp av material och 1,8 

miljoner euro av köp av tjänster, 3,2 miljoner euro av personalkostnader och 0,5 miljoner euro av affärsverksamhetens 

övriga utgifter. I köpet av tjänster framgick det ökade bruket av inhyrda läkare, på grund av 

detta var personalkostnaderna 6 % lägre än planerat medan budgetöverskridningen i upphandlade tjänster 

uppgick till 95 %. 

I Vanda gjorde affärsverket ett resultat på +–0 medan resultatet i Grankulla låg på plus. Affärsverkets verksamhet 

var förlustbringande i Helsingfors och Esbo. I enlighet med förlustutjämningsarrangemanget i avtalet 

om fusionering av företagshälsovården debiteras städerna Helsingfors och Esbo på sammanlagt 0,4 milj. 

euro för förlustutjämning under räkenskapsperioden 2012. Summan som debiterades utgjordes av förlusten 

under räkenskapsperioden 2012. 

Finansieringsposterna stämde överens med de uppställda ramarna, räntekostnader till kommunen 10 500 

euro (ränta 7,00 %) och ersättning för grundkapitalet 2 625 euro (ränta 7,00 %). Personalkostnaderna uppgick 

till 1,3 miljoner euro i slutet av 2012 (1,1 milj. euro år 2011). För arbete utom den egna kommunen erläggs 

inkomstskatt på 0,004 milj. euro på grund av att resultatet för räkenskapsperioden 2012 är på plus. 

Tillgängliga medel på bankkontot uppgick till 0,08 miljoner euro (0,05 milj. euro år 2011). 

232



av egendom, vid överlåtelse eller i bruksvärdena. Affärsverket Företagshälsan i Vanda har inga överlåtelser 

av egendom. 

Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin 

För ekonomins del måste vår verksamhet ytterligare effektiviseras under år 2013 bl.a. genom att effektivera 

utnyttjandet av arbetstiden vid enheterna i Helsingfors och Esbo. Vi strävar efter att öka omsättningen genom 

proaktiv skötsel av våra kundrelationer. 

I affärsverkets klientel antas inte förekomma större förändringar under varken det gångna eller det kommande 

verksamhetsåret. Vårt klientel samt servicens användning är etablerad och permanent. 

Åliggandena i den kommande kommunallagen kan möjligtvis i framtiden medföra betydande förändringar i 

vår verksamhet, ifall affärsverken måste bolagiseras. En bolagisering skulle sannolikt också medföra en förpliktelse 

om konkurrensutsättning av företagssidan. 

Personal 

Affärsverket Företagshälsan i Vanda hade 67 anställda i slutet av 2012 (antalet var 64 år 2011). Personalkostnaderna 

uppgick till 3,2 miljoner euro (3,0 milj. euro år 2011). Under räkenskapsperioden 2012 ökade 

användningen av inhyrda läkare anmärkningsvärt (15 inhyrda läkare, 0,8 milj. euro). Personalutgifterna underskred 

budgeten med 6 %. Personalutgifterna ökades av en förändring i sättet att räkna ut semesterlöneperiodiseringen, 

vilket medförde att räkenskapsperiodens personalutgifter ökade med 0,1 milj. euro Användningen 

av hyrd arbetskraft räknas som köp av tjänster och serviceutgifterna överskreds med 95 %. 

Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna 

Verkställande direktören övervakar användningen av affärsverkets tillgångar. Utfallet av målen samt ekonomin 

rapporteras till direktionen för Affärsverket Företagshälsan i Vanda och delegationen för företagshälsovården 

i huvudstadsregionen i samband med de möten som hålls regelbundet. 

Hanteringen av finansieringsoch ränterisker inom Vanda stadskoncern har centraliserats till finansieringens 

resultatområde. Skade- och ansvarsriskerna har begränsats genom försäkringar. Affärsverkets försäkringar 

har skötts som en del av stadens försäkringar och de konkurrensutsattes 2008. Detta garanterar ett heltäckande 

och uppdaterat försäkringsskydd. 

Företagshälsovårdens verksamhet har fått ta emot sådana patientklagomål som kan anses höra till det normala. 

Den som kommit med respons har kontaktats inom 3 dagar och responsen har behandlats såväl med 

klienten och de parter som berörs. Under räkenskapsperioden 2012 känner Affärsverket Företagshälsan i 

Vanda inte till några sådana åtgärder som strider mot lag och stadgar samt god förvaltningssed och gott ledarskap, 

vilka skulle leda till en betydande ersättning, talan eller någon annan yrkan eller rättslig påföljd. 

Den av de risker som inverkar på affärsverkets ekonomi som är svårast att hantera är tillgången på företagshälsoläkare. 

Läkarresurserna innehar en central roll med avseende på kvalitet och resultat. Strävan har 

varit att hålla risken i styr genom en aktiv och ständigt pågående rekryteringsprocess och genom verksamhet 

med inhyrda läkare. 

Hur den interna övervakningen inom affärsverket Företagshälsan i Vanda ordnas 

I verksamheten iakttogs principerna för gott ledarskap och god förvaltningssed (Principer för gott ledarskap 

och god förvaltningssed, Vanda stadsstyrelse 19.7.2007). Vanda stads interna revision ansvarade också för 

den interna revisionen vid Affärsverket Företagshälsan i Vanda. Genom gott chefsarbete förverkligas de operativa 

anvisningarna. Gemensamma sammanträden som hålls regelbundet bidrar till att garantera en gemensam 

arbetspraxis. 

233


I upphandlingsavtalen används stadens allmänna avtalsvillkor. Vid konkurrensutsättningen av inhyrda läkare 

hösten 2012 användes juristtjänsterna vid stadens koncernförvaltning. Likaså användes juristtjänsterna inom 

stadens koncernförvaltning vid uppgörandet och tolkningen av specialavtal. 


I Affärsverket Företagshälsan i Vanda var räkenskapsperiodens underskott före reserver 7 634,91 euro. 

Direktionen för Affärsverket Företagshälsan i Vanda föreslår att under räkenskapsperioden 2012: 

- upplöses 20 955,00 euro av investeringsreserveringarna för upphandlingen av tilläggsegenskaper 

till rapporteringssystemet Qlikview, samt 

- som komplettering av avskrivningsdifferensen bokförs 20 955,00 euro för den egendom som 

anskaffats genom upplösningen av investeringsreserveringen och som minskning inför de avskrivningar 

på 11 435,67 euro som rör anskaffningen av den egendom som anskaffats genom 

investeringsreserveringen, varvid avskrivningsdifferensens nettoökning uppgår till 9 519,33 

euro. 

Direktionen för Affärsverket Företagshälsan i Vanda föreslår ytterligare att räkenskapsperiodens underskott 

på 295,77 euro i bokföringen för år 2013 täcks med överskottet för balansräkningens eget kapital från tidigare 

räkenskapsperioder 

234




Resultaträkningen i Budget Utfall Avvikelse 

sammandrag 1 000 € 

Omsättning 4 369 5 108 739 

Övriga rörelseintäkter 293 449 156 

Personalkostnader -3 442 -3 249 193 

Material och tjänster -965 -1 830 -865 

Övriga kostnader -410 -461 -50 

Avskrivningar -5 -16 -11 

Rörelseöverskott (underskott) -161 1 162 

Övriga finansiella intäkter och kostnader -13 -12 1 

Ändringar i avskrivningsdifferens och reserver 11 11 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -174 0 175 


Finansieringsanalysen i Budget Utfall Avvikelse 


Den egentliga verksamhetens kassaflöde 20 5 -15 

Finansieringsverksamhetens kassaflöde 49 49 

Investeringarnas kassaflöde -10 -21 -11 

Kassaflödet för övriga förändringar i likviditeten 0 0 

Förändring i likvida medel 10 33 23 

235



Resultaträkning för Affärsverket 


1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Omsättning 5 107 966,75 4 038 766,25 



Material, förnödenheter och varor - 56 418,23 - 61 577,54 



- 1 829 883,69 - 1 203 490,01 



Pensionskostnader - 573 220,78 - 515 672,49 

Övriga lönebikostnader - 178 303,58 - 146 784,85 


- 3 249 159,12 - 2 999 426,10 

Avskrivningar enligt plan - 16 435,67 - 5 000,00 

Övriga rörelsekostnader - 457 173,96 - 518 849,54 

Rörelseöverskott (-underskott) 4 160,92 - 360 021,11 


Övriga finansiella intäkter 1 401,97 13,70 

Räntekostnader som betalats till kommunen- 10 500,00 - 10 500,00 

Ersättning för grundkapitalet - 2 625,00 - 2 625,00 

Övriga finansieringskostnader - 72,80 - 12,42 

- 11 795,83 - 13 123,72 

Överskott (underskott) före reserver - 7 634,91 - 373 144,83 

Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen - 9 519,33 - 34 307,00 


Inkomstskatter - 3 504,99 0,00 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 295,77 - 373 144,83 


Avkastning på investerat kapital, % 0,6 -40,1 

Avkastning på av kommunen investerat kapital, % 0,6 -40,1 

Vinst, % -0,1 -9,2 

236


Finansieringsanalys för Affärsverket 



1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Rörelseöverskott (-underskott) 655,93 - 360 021,11 

Avskrivningar och nedskrivningar 16 435,67 5 000,00 

Finansiella intäkter och kostnader - 11 795,83 - 13 123,72 


237 

5 295,77 - 368 144,83 

Investeringsutgifter - 20 955,00 - 34 307,00 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 15 659,23 - 402 451,83 




Förändring i fordringar på övriga 13 857,15 30 714,37 

Förändring av räntefria skulder till kommunen - 2 294,00 - 11 554,80 

Förändring i räntefria skulder 209 686,45 - 289 540,29 

Finansieringens kassaflöde 48 602,12 452 790,38 

Förändring i likvida medel 32 942,89 50 338,55 


Likvida medel 31.12 84 293,22 51 350,33 

Likvida medel 1.1 51 350,33 1 011,78 


32 942,89 50 338,55 

Internt tillförda medel för investeringar, % 25,3 -1 073,1 

Internt tillförda medel för kapitalutgifter, % 25,3 -1 073,1 

Låneskötselbidrag 0,5 -12,2 

Kassamedlens tillräcklighet, dagar 5,5 3,9 




Balansräkning för Affärsverket 


AKTIVA 

238 

31.12.2012 31.12.2011 

Bestående aktiva 43 826,33 39 307,00 


Immateriella rättigheter 43 826,33 34 307,00 


Maskiner och inventarier 0,00 5 000,00 

43 826,33 39 307,00 





Övriga fordringar 35,64 0,00 

Resultatregleringar 763,46 7 314,70 

1 626 646,38 1 467 856,05 

Kassa och bank 84 293,22 51 350,33 

AKTIVA TOTALT 1 754 765,93 1 558 513,38 

PASSIVA 

Eget kapital 458 814,90 458 519,13 

Grundkapital 37 500,00 37 500,00 

Föregående räk.per. överskott (underskott) 421 019,13 794 163,96 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 295,77 - 373 144,83 



Reserver 234 738,00 255 693,00 

Främmande kapital 1 017 386,70 809 994,25 

Långfristigt 

Lån från kommunen 150 000,00 150 000,00 

Kortfristigt 

Erhållna förskott 918,41 0,00 

Leverantörsskulder 162 325,51 128 794,82 



Resultatregleringar 585 490,49 427 502,68 

867 386,70 659 994,25 



Soliditet, % 42,0 48,0 


Ackumulerat överskott (underskott), 1000 € 421,3 421,0 

Lånestock 31.12, 1000 € 150,0 150,0


5.2.4 Bokslutsnoter för Affärsverket Företagshälsan i Vanda 



I balansräkningen har anläggningstillgångar upptagits under anskaffningsutgifterna minskade med avskrivningar 

enligt plan. Avskrivningarna enligt plan har uträknats enligt en godkänd avskrivningsplan. Kalkyleringsprinciperna 

för avskrivningarna enligt plan i enlighet med avskrivningsplanen tas upp under noter till 

resultaträkningen i punkten för grunderna för avskrivningar enligt plan. 

Mindre investeringar i anläggningstillgångar, vars anskaffningsutgift är under 10 000 euro har upptagits som 

räkenskapsperiodens kostnad. Fordringar har upptagits i balansräkningen till nominellt värde eller till ett 

lägre sannolikt överlåtelsepris. 



2012 2011 

Affärsverkets intäkter enligt uppgiftsområde 

Försäljningsintäkter från kommunen 2 052 486,89 1 803 508,21 

Försäljningsintäkter från övriga 3 055 479,86 2 235 258,04 

Övriga stöd och bidrag 448 846,61 327 978,29 





Immateriella rättigheter 


lineär 3 år 

Maskiner och inventarier lineär 3 år 


239 

2012 2011 

Ändring i avskrivningsdifferens i ansl. till investeringsreserv 9 519,33 34 307,00 

Ändringar i avskrivningsdifferensen, totalt 9 519,33 34 307,00






240 

Immateriella 

rättigheter 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 34 307,00 

Ökningar under räkenskapsperioden 20 955,00 

Räkenskapsperiodens avskrivning -11 435,67 



Maskiner och 

inventarier 


Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 

Räkenskapsperiodens avskrivning -5 000,00 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 0,00 


2012 2011 


Inkomstskattefordringar 0,00 5 776,70 

Övriga resultatregleringar 763,46 1 538,00 

Resultatregleringar sammanlagt 763,46 7 314,70 


2012 2011 

Grundkapital 1.1 37 500,00 37 500,00 

Grundkapital 31.12 37 500,00 37 500,00 

Överskott från tidigare räkensk.per. 1.1 421 019,13 794 163,96 


Räkenskapsperiodens översk./undersk. 295,77 -373 144,83 

Eget kapital totalt 458 814,90 458 519,13




241 

2012 2011 

Avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering 43 826,33 34 307,00 

Avskrivningsdifferens totalt 43 826,33 34 307,00 


2012 2011 


Periodisering av löner och lönebikostnader 551 512,73 427 112,28 

Övriga bokslutsperiodiseringar 33 977,76 390,40 

Resultatregleringar totalt 585 490,49 427 502,68 


2012 2011 


Sammanlagt 67 64



242


5.3 Bokslut för Affärsverket för mun- och tandhälsa 


Efterfrågan på munhälsovårdens tjänster förblev stor under 2012. Något färre patienter än under tidigare år 

sökte sig till den icke brådskande vården. Mängden prestationer, patientinkomster och klienter ökade i jämförelse 

med året innan. Under året gavs service till 67 821 klienter. Serviceavtalet underskreds i pengar räknat, 

dock så att mängden prioriterade åtgärder som utfördes ökade med 1,2 % och alla åtgärder med 2,1 % 

jämfört med år 2011. 

Man klarade väl att att följa vårdgarantin och väntetiden i slutet av året uppgick till 4 månader. Lokala avtal 

användes inte år 2012. Upphandlingen av tjänster måste utökas mot slutet av året. Befolkningen använde 

sig av privata tandvårdstjänster i mindre utsträckning än i grannkommunerna, vilket höjde efterfrågan på 

affärsverkets tjänster. Dålig tandhälsa ökade vårdbehovet I slutet av året var det mycket svårt att rekrytera 

tandläkare och tandskötare. 

Verksamhetsmodellerna och arbetsfördelningen utvecklades enligt målen. Utvärderingarna av vårdbehovet i 

icke brådskande fall gick att överföra på tandhygienisterna. Antalet besök hos munhygienist minskade jämfört 

med året innan. Andelen självständigt arbete för tandskötarnas del ökade planenligt. Budgeten överkreds, 

eftersom löner, separata arvoden samt materialkostnader ökade jämfört med föregående granskningsperiod. 

Affärsverket för mun- och tandhälsa drabbades även av kostnadsposter som dök upp mitt under 

året, dessa kunde man inte förutse i serviceavtalets pris. Genom att verksamheten blev effektivare och 

antalet åtgärder ökade bidrog detta till både ökade separatarvoden och materialkostnader, men samtidigt 

ökade också patientintäkterna vid affärsverket för mun- och tandhälsa. Avkastningen av patientavgifterna 

ökade mer än målen. Med avseende på beställaravgiften minskade enhetspriset för prioriterade åtgärder på 

årsnivå med 800 000,00 euro. 

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och efter att den avslutats 

Tyngdpunkterna i utvecklingen av verksamheten år 2012: 

Affärsverket för mun- och tandhälsa har som viktigaste mål att främja och producera hälsa. De hälsofrämjande 

individuella besöken ökade med 11 % jämfört med år 2011. 

Anpassningen av personalen och verksamheten till en affärsverksmiljö fortsatte under räkenskapsperioden. 

Inhyrda tandläkare användes i Affärsverket för mun- och tandhälsas lokaler i jouren under tjänstetid samt 

för att minska den icke brådskande vårdens köer. Under slutåret användes externa köptjänster i större utsträckning 

än tidigare för att klara av vårdgarantin och minska antalet klienter i kö för vård. Antalet personer 

som väntar på vård gick att minska till under 4000 personer. Projekt inom tandvården för äldre samt för 

ungdomar fortsattes med hjälp av testamenterade medel som anvisata till Affärsverket för mun- och tandhälsa. 

Samarbetet i huvudstadsregionens genomfördes planenligt. Enheten för specialiserad mun- och tandvård 

samt jouren utom tjänstetid användes mindre än förväntat i relation till befolkningsmängden, dock ökade 

mängden ändå mer jämfört med året innan. Utvecklingen av munhälsovårdens produktifiering skedde i 

samarbete med Helsingfors. Kundservicens datatekniska tillämpningar kunde tas i bruk nästan enligt plan. 

Prepaid-kortpilotprojektet i anslutning till servicesedeln kunde inte inledas i och med att producenten drog 

sig ur pilotprojektet under hösten 2012. 

Roitm, NHG samt X-axeln gav Affärsverket för mun- och tandhälsa information specificerat enligt Vanda-, 

tandklinik- och enhetsnivå om verksamhetens resurser samt om klinikernas och enheternas produktivitet 

samt effektivitet, vilket utnyttjades när verksamheten och peronalen leddes. 

243


Verksamhetsmål 

Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda har som verksamhetsmål att producera munhälsovårdstjänster 

för Vanda stad. Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda har till uppgift att i enlighet med serviceavtalet 

om mun- och tandhälsotjänster producera de mun- och tandvårdstjänster där staden enligt folkhälsolagen 

och övrig lagstiftning ansvarar för att tjänsterna anordnas. 

Den servicenivå som produceras av Affärsverket för mun- och tandhälsa bestäms utgående från innehållet i 

folkhälsolagen och enligt innehållet i mer preciserade statsrådsförordningar samt på basis av serviceavtalet. 

Ett verksamhetsmål är att kvaliteten på de producerade munhälsovårdstjänsterna håller en god nivå. Affärsverket 

för mun- och tandhälsa används och sköts, så att tjänsternas kvalitet och verksamhetens pålitlighet 

bibehålls god. Affärsverket följer såväl vårdgarantin som serviceavtalet. Affärsverket för mun- och tandhälsa 

fungerar som sakkunnig i frågor som gäller mun- och tandhälsovård. 

Affärsverket för mun- och tandhälsa nådde målen för sin verksamhet. 

Affärsverkets ekonomi och budgetutfall 

Affärsverkets bindande ekonomiska mål är krav på avkastning på kapitalet. Affärsverket uppfyllde det krav 

som ställts på det och intäktsförde till staden en ersättning för grundkapitalet på 68 210 euro och 159 158 

euro i ränta för stadens lån. 

Omsättningen var 20,24 miljoner euro och övriga rörelseintäkter 1,22 miljoner euro. 

Patientintäkterna enligt förordningen om klientavgifter var 5,29 miljoner euro och serviceintäkterna på basis 

av serviceavtalet 14,90 miljoner euro. 

Utgifterna uppgick till 21,82 miljoner euro, av vilket 5,82 miljoner euro utgjordes av köp av material och 

tjänster, 14,48 miljoner euro av personalkostnader och 1,52 miljoner euro av övriga utgifter i affärsverksamheten. 

Avskrivningarna enligt plan för Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda var 272 518,22 euro. 

Resultatet för Affärsverket för mun- och tandhälsa uppvisade en förlust på 576 983,33 euro, vilket i huvudsak 

beror på en prissänkning på ca 800 000,00 euro i beställaravgift samt de kostnadsposter som dök upp 

mitt under året som inte var inbakade i serviceavtalet. Underskottet täcks av överskottet från tidigare år. 

Investeringar 

Investeringarna inom Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda var 34 680,00 euro år 2012. Maskiner 

anskaffades i huvudsak genom leasingavtal. 

Den frivilliga reserveringen på 87 000,0 euro som gjordes 2011 och är avsedd för kundservicens anläggningar 

och maskiner lämnades kvar i reserveringsposten. 

Finansieringsresultatet 

Finansieringsposterna stämde överens med de uppställda ramarna, räntekostnader till kommunen 

159 158,00 euro (ränta 7,00 %) och ersättning för grundkapitalet 68 210,00 euro (ränta 7,00 %). Pengarna 

på kontokurantkontot (=fordringarna från kommunen) uppgick i slutet av 2012 till 4 429 434,00 euro. 

Förvaltning 

Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda är ett kommunalt affärsverk som grundats 1.6.2010 i enlighet 

med kapitel 10 a i kommunallagen, dess förvaltning organiseras enligt affärsverkets instruktion samt enligt 

Vanda stads instruktioner och förvaltningsstadga. Affärsverket har en egen direktion som sammanträdde 6 

gånger under 2012. 

244


Direktionen för Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda 2012 

Ordinarie medlemmar Ersättare 

Tarmo Parviainen ordf. Tapio Päivinen 

Heikki Heinimäki vice ordf. Juha Häkkinen 

Taina Ala-Nikkola Viola Marjanen 

Suvi Kemppainen Seija Puha 

Mikko Mielonen Sirpa Mikonranta 

I stadens organisation hör Affärsverket för mun- och tandhälsa till verksamhetsområdet för socialoch hälsovård. 

Affärsverket för mun- och tandhälsa leds av en munhälsovårdsdirektör som fungerar som affärsverkets 

verkställande direktör. Verksamheten är organiserad i fyra resultatenheter: Västra Vandas, Mellersta 

Vandas och Norra Vandas resultatenheter samt resultatenheten för hälsofrämjande åtgärder och tandreglering. 

Befolkningen betjänas av 36 tandkliniker och 2 mobila enheter (bilkliniker) på olika håll i staden i samarbete 

med hälsostationerna och skolorna. 

Personal 

Affärsverket för mun- och tandhälsa hade 262 anställda i slutet av 2012. Personalkostnaderna uppgick till 


Redogörelse för ordnandet av den interna övervakningen och riskhanteringen 

Anvisningarna för verksamheten har utvecklats för att via chefsarbetet styra den interna övervakningen 

inom resultatenheterna. En gemensam infallsvinkel på arbetet garanteras genom att munhälsovårdens yrkeskunniga 

och experter samt chefer systematiskt utbildas. 

Mängden kundrespons var på samma nivå som åren innan. Tre klagomål framställdes. Under räkenskapsperioden 

2012 känner Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda inte till några sådana åtgärder som strider 

mot lag och stadgar samt god förvaltningssed och gott ledarskap, vilka skulle leda till en betydande ersättning, 

talan eller någon annan yrkan eller rättslig påföljd. 


av egendom, vid överlåtelse eller i bruksvärdena. Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda har inga 

överlåtelser av egendom. 

Verkställande direktören övervakar användningen av affärsverkets tillgångar. Hanteringen av finansieringsoch 

ränterisker inom Vanda stadskoncern har centraliserats till resultatområdet för finansieringen. Skadeoch 

ansvarsriskerna har begränsats genom försäkringar. Affärsverkets försäkringar har skötts som en del av 

stadens försäkringar och de konkurrensutsattes 2008. Detta garanterar ett heltäckande och uppdaterat försäkringsskydd. 

Utfallet av målen samt ekonomin rapporteras till direktionen för Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda 

i samband med de möten som hålls regelbundet. Rapporteringen till Vanda stad sker kvartalsvis. 

I upphandlingsavtalen används stadens allmänna avtalsvillkor. Vid uppgörandet och tolkningen av specialavtal 

används juristtjänsterna inom stadens koncernförvaltning. 


Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda hade ett underskott för räkenskapsperioden före reserver på 

576 983,33 euro. 

Direktionen för Affärsverket Företagshälsan i Vanda föreslår att räkenskapsperiodens underskott på 

576 983,33 euro i bokföringen för räkenskapsperioden 2013 täcks med överskottet från tidigare år. 

245




Resultaträkningen i Budget Utfall Avvikelse 


Omsättning 19 909 20 243 334 

Övriga rörelseintäkter 600 1 222 622 

Material och tjänster -4 735 -5 820 -1 085 

Personalkostnader -14 034 -14 483 -449 

Avskrivningar och nedskrivningar -269 -273 -4 

Övriga rörelsekostnader -1 124 -1 243 -119 

Rörelseöverskott (-underskott) 347 -354 -701 

Övriga finansiella intäkter 0 5 5 

Räntekostnader som betalats till kommunen -159 -159 0 

Ersättning för grundkapitalet -68 -68 0 

Finansiella intäkter och kostnader -227 -223 4 

Ändringar i avskrivningsdifferens och reserver 0 0 0 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 120 -577 -697 


Finansieringsanalysen i Budget Utfall Avvikelse 


Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 388 -339 -727 



Övriga förändringar i likviditeten 0 499 499 

Förändring i likvida medel 388 160 -228 

Investeringar 

Investeringarna i Budget Utfall Avvikelse 


Lös egendom -40 -35 5 

246



Resultaträkning för Affärsverket 

för mun- och tandhälsa i Vanda 

247 

1.1 –31.12.2012 1.1 –31.12.2011 

Omsättning 20 242 815,26 20 090 505,87 

Övriga rörelseintäkter 1 221 625,63 790 368,81 





- 5 820 394,20 - 5 278 908,60 






- 14 482 663,97 - 13 594 983,76 

Avskrivningar enligt plan - 272 518,22 - 438 060,83 

Övriga rörelsekostnader - 1 243 044,41 - 1 259 040,15 

Rörelseöverskott (-underskott) - 354 179,91 309 881,34 



Räntekostnader som betalats till kommunen - 159 158,04 - 159 157,68 

Ersättning för grundkapitalet - 68 210,04 - 68 210,40 

- 222 803,42 - 222 123,83 

Överskott (underskott) före reserver - 576 983,33 87 757,51 

Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 0,00 - 87 000,00 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott)- 576 983,33 757,51 


Avkastning på investerat kapital, % -9,8 7,6 

Avkastning på av kommunen investerat kapital, % -9,8 7,6 

Vinst, % -2,9 0,4


Finansieringsanalys för Affärsverket 

för mun- och tandhälsa i Vanda 


248 

1.1 –31.12.2012 1.1 –31.12.2011 

Rörelseöverskott (-underskott) - 354 179,91 309 881,34 

Avskrivningar och nedskrivningar 272 518,22 438 060,83 

Finansiella intäkter och kostnader - 222 803,42 - 222 123,83 


- 304 465,11 525 818,34 

Investeringsutgifter - 34 679,51 - 42 290,00 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 339 144,62 483 528,34 



Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital - 58 554,34 202 806,42 

Förändring av fordringar på kommunen - 340 882,05 - 340 924,07 

Förändring i fordringar på övriga - 60 342,30 - 255 636,20 

Förändring av räntefria skulder till kommunen - 608,85 - 19 834,44 


Kassaflödet för finansieringens del 498 718,30 - 324 503,17 

Förändring i likvida medel 159 573,68 159 025,17 


Likvida medel 31.12 1 141 929,05 982 355,37 

Likvida medel 1.1 982 355,37 823 330,20 


159 573,68 159 025,17 

Internt tillförda medel för investeringar, % -877,9 1 243,4 

Internt tillförda medel för kapitalutgifter, % -877,9 1 243,4 

Låneskötselbidrag -0,3 1,5 

Likviditet, dagar 19,1 17,6 




Balansräkning för Affärsverket för 

mun- och tandhälsa i Vanda 

AKTIVA 

249 

31.12.2012 31.12.2011 

Bestående aktiva 275 547,84 513 386,55 


Maskiner och inventarier 269 680,03 513 386,55 

Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 5 867,81 0,00 

275 547,84 513 386,55 





Övriga fordringar 0,00 1 732,11 

6 037 933,25 5 636 708,90 

Kassa och bank 1 141 929,05 982 355,37 

AKTIVA TOTALT 7 455 410,14 7 132 450,82 

PASSIVA 

Eget kapital 1 220 376,75 1 797 360,08 

Grundkapital 974 435,00 974 435,00 

Föregående räk.per. överskott (underskott) 822 925,08 822 167,57 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) - 576 983,33 757,51 


Reserver 87 000,00 87 000,00 

Förvaltat kapital 144 252,08 202 806,42 


Främmande kapital 6 003 781,31 5 045 284,32 

Långfristigt 

Lån från kommunen 2 273 680,16 2 273 680,16 

Kortfristigt 





3 730 101,15 2 771 604,16 



Soliditet, % 17,5 26,4 


Ackumulerat överskott (underskott), 1000 € 245,9 822,9 

Lånestock 31.12, 1000 € 2 273,7 2 273,7


5.3.4 Bokslutsnoter för Affärsverket för mun- och tandhälsa 



I balansräkningen har anläggningstillgångar upptagits under anskaffningsutgifterna minskade med avskrivningar 

enligt plan. Avskrivningarna enligt plan har uträknats enligt en godkänd avskrivningsplan. Kalkyleringsprinciperna 

för avskrivningarna enligt plan i enlighet med avskrivningsplanen tas upp under noter till 

resultaträkningen i punkten för grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre investeringar i anläggningstillgångar, 

vars anskaffningsutgift är under 10 000 euro har upptagits som räkenskapsperiodens kostnad. 

Fordringar har upptagits i balansräkningen till nominellt värde eller till ett lägre sannolikt överlåtelsepris. 



2012 2011 

Affärsverkets intäkter enligt uppgiftsområde 

Ersättningar från staten 25 617,60 90 600,00 

Försäljningsintäkter från kommunen och samkommuner 17 241,00 17 422,16 

Försäljningsintäkter från övriga 5 294 037,16 5 153 229,71 

Avgifter för undervisningstjänster 4 736,98 2 952,00 

Intäkter som grundar sig på serviceavtalet 14 901 182,52 14 826 302,00 

Övriga rörelseintäkter (inkl. statsandelar) 1 221 625,63 790 368,81 





Maskiner och inventarier lineär 3 år 

Sjukhus- och hälsovårdsutrustning lineär 5 år 




Maskiner och 

inventarier 

250 


och pågående 


Sammanlagt 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 513 386,55 0,00 513 386,55 

Ökningar under räkenskapsperioden 28 811,70 5 867,81 34 679,51 

Räkenskapsperiodens avskrivning 272 518,22 0,00 272 518,22 

Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 269 680,03 5 867,81 275 547,84




Säkerhet och ansvar 


251 

2012 2011 

Grundkapital 1.1 974 435,00 974 435,00 

Grundkapital 31.12 974 435,00 974 435,00 



Räkenskapsperiodens översk./undersk. -576 983,33 757,51 

Eget kapital totalt 1 220 376,75 1 797 360,08 


2012 2011 


Periodisering av löner och lönebikostnader 2 368 933,79 2 086 150,04 

Övriga bokslutsperiodiseringar 7 764,84 2 977,97 

Resultatregleringar totalt 2 376 698,63 2 089 128,01 

Leasingansvar 

2012 2011 

Förfaller under följande räkenskapsperiod 56 770,00 17 399,04 

Förfaller senare 307 922,00 58 118,97 

Leasingansvar totalt 364 692,00 75 518,01 


2012 2011 


Visstidsanställda 38 23 

Sammanlagt 300 284



252


5.4 Affärsverkens inverkan på stadens ekonomi 

Resultaträkningens utfall 

milj. € 

253 

Eliminering av interna poster 

milj. € 

Helhetsbetraktelse 

milj. € 

Staden Affärsverken Fonderna Staden Affärsverken Fonderna 

Resultaträkningen 

totalt 


Försäljningsintäkter, externa 32,59 22,42 55,01 

Försäljningsintäkter, interna 10,65 30,38 -10,65 -30,38 0,00 

Avgiftsintäkter, externa 62,87 5,67 0,00 68,54 

Avgiftsintäkter, interna 0,55 0,02 0,05 -0,55 -0,02 -0,05 0,00 

Understöd och bidrag, externa 35,19 1,31 0,01 36,51 

Understöd och bidrag, interna 0,05 -0,05 0,00 

Övriga verksamhetsintäkter, externa 57,25 0,77 0,01 58,02 

Övriga verksamhetsintäkter, interna 111,13 0,41 -111,13 -0,41 0,00 

Tillverkning för eget bruk 132,24 1,04 133,28 


Personalkostnader -430,03 -41,68 -0,83 -472,54 

Köp av tjänster, externa -641,00 -7,23 -2,63 -650,86 

Köp av tjänster, interna -36,40 -2,11 -0,01 36,40 2,11 0,01 0,00 

Material, förnödenh.o.varor, ext. -40,05 -2,79 -0,04 -42,88 

Material, förnödenh.o.varor, int. -0,04 0,04 0,00 

Bidrag, externa -96,22 0,00 0,00 -96,23 

Bidrag, interna -0,01 0,01 0,00 

Övriga verksamhetskostn., externa -44,34 -2,58 0,00 -46,92 

Övriga verksamhetskostn., interna -111,48 -3,14 -0,05 111,48 3,14 0,05 0,00 

Verksamhetsbidrag 

-957,03 1,02 -2,06 25,54 -25,15 -0,39 -958,07 

Skatteinkomster 857,08 857,08 

Statsandelar 


148,17 148,17 

Ränteintäkter, externa 12,83 1,79 14,62 

Ränteintäkter, interna 0,17 -0,17 0,00 

Övriga finansiella intäkter, externa 18,33 0,01 0,01 18,35 

Övriga finansiella intäkter, interna 0,07 -0,07 0,00 

Räntekostnader, externa -15,29 -15,29 

Räntekostnader, interna -0,17 0,17 0,00 

Övriga finansiella kostnader, externa -0,11 0,00 0,00 -0,11 

Övriga finansiella kostnader, interna -0,07 0,07 0,00 

Årsbidrag 

64,23 0,79 -0,26 25,30 -24,91 -0,39 64,75 


Avskrivningar enligt plan -67,05 -1,39 -68,43 

Räkenskapsperiodens resultat 

Ökning (-) eller minskning (+) 

-2,82 -0,60 -0,26 25,30 -24,91 -0,39 -3,69 

av reserver och fonder 0,19 0,27 0,45 


(underskott) 

-2,82 -0,41 0,00 25,30 -24,91 -0,39 -3,23


254 

Helhetsbetraktelse 

milj. € 

Staden Affärsverken Fonderna Staden Affärsverken Fonderna Finansieringsanalysen 

sammanlagt 


Årsbidrag 

Extraordinära poster 

64,22 0,79 -0,27 -25,30 24,91 0,39 64,75 

Korrektivposter till internt tillförda medel -31,66 -0,20 -31,86 


Investeringsutgifter -156,97 -1,53 -8,24 -166,74 

Finansieringsandelar för investeringar 6,66 0,25 6,91 

Överlåtelseinkomster av bestående aktiva 

nyttigheter 

39,95 0,29 40,24 


kassaflöde 

-77,80 -0,40 -8,50 -25,30 24,91 0,39 -86,70 



Ökning i utlåningsfordringar -0,18 -1,00 -1,18 

Minskning i utlåningsfordringar 1,00 1,00 


Ökning i långfristiga lån 125,00 125,00 

Minskning i långfristiga lån -30,04 -30,04 

Förändring i kortfristiga lån 0,41 0,41 

Förändringar i eget kapital -0,50 0,50 0,50 -0,50 0,00 


Förändringar i förvaltade medel och 

förvaltat kapital -0,14 -0,06 -0,19 

Förändring i omsättningstillgångar -1,66 -1,66 

Förändring i fordringar -22,32 0,48 -2,20 -0,40 -0,47 1,99 -22,91 

Förändring i räntefria skulder 1,11 1,53 0,97 -1,13 0,00 0,00 2,48 



Finansieringsanalysens utfall 

milj. € 

Eliminering av interna poster 

milj. € 

71,68 1,96 -0,73 -1,03 -0,46 1,49 72,90 

-6,12 1,55 -9,24 -26,33 24,45 1,88 -13,80


5.5 Bokslut för övriga särredovisade enheter 

5.5.1 Bokslutskalkyl för bostadslånefonden 

Bostadslånefondens resultaträkning 1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Omsättning 729,00 1 001,00 


Köp av tjänster - 3,28 - 503,16 

Övriga rörelsekostnader - 820,00 - 47 100,00 

Rörelseöverskott (-underskott) - 94,28 - 46 602,16 



Övriga finansiella intäkter 9 927,00 6 621,00 

1 779 435,30 1 780 161,89 

Överskott (underskott) före fonderingar 1 779 341,02 1 733 559,73 

Ökning (-) eller minskning (+) i fonder - 1 779 341,02 - 1 733 559,73 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 0,00 0,00 

Bostadslånefondens finansieringsanalys 1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 


Rörelseöverskott (-underskott) - 94,28 - 46 602,16 

Finansiella intäkter och kostnader 1 779 435,30 1 780 161,89 

Verksamhetens kassaflöde 1 779 341,02 1 733 559,73 



Ökningar i övriga lånefordringar - 998 152,00 - 1 556 992,00 

Minskningar i övriga lånefordringar 1 001 184,05 885 725,82 


Förändring av fordringar på kommunen - 1 686 757,41 - 840 575,11 

Förändring i fordringar på övriga 1 549,07 - 183 193,44 

Förändring i räntefria skulder till övriga - 7 000,00 - 38 525,00 

Finansieringens kassaflöde - 1 689 176,29 - 1 733 559,73 

Förändring i likvida medel 90 164,73 0,00 


Likvida medel 31.12 90 164,73 0,00 

Likvida medel 1.1 0,00 0,00 

90 164,73 0,00 

255


Bostadslånefondens balansräkning 31.12.2012 31.12.2011 

AKTIVA 

Bestående aktiva 47 934 932,13 47 937 964,18 

Placeringar 








Kassa och bank 90 164,73 

AKTIVA TOTALT 64 506 356,00 62 734 014,98 

PASSIVA 

Eget kapital 64 506 356,00 62 727 014,98 


Främmande kapital 0,00 7 000,00 

Kortfristigt 

Resultatregleringar 0,00 7 000,00 


5.5.2 Bokslutskalkyl för Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena 

Resultaträkning för Utvecklingsfonden 

1.1 – 31.12.2012 

för Marja-Vanda och centrumområdena 

1.1 – 31.12.2011 

Omsättning 2 515,00 2 035,00 

Tillverkning för eget bruk 1 041 362,07 39 799,25 

Övriga rörelseintäkter 


9 035,12 2 978,04 


Köp av tjänster - 1 656 273,97 - 495 331,05 


- 1 692 100,59 - 561 866,17 

Löner och arvoden 


- 647 503,31 - 492 748,51 

Pensionskostnader - 137 872,53 - 101 858,72 


- 834 211,30 - 631 956,61 

Övriga rörelsekostnader - 58 230,19 - 55 555,15 

Rörelseöverskott (-underskott) - 1 531 629,89 - 1 204 565,64 

Ökning (-) eller minskning (+) i fonder 1 531 629,89 1 204 565,64 


256


Finansieringsanalys för Utvecklingsfonden 

för Marja-Vanda och centrumområdena 

257 

1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 


Rörelseöverskott (-underskott) - 1 531 629,89 - 1 204 565,64 


Investeringsutgifter - 8 239 301,12 - 39 799,25 



Förändringar i eget kapital 0,00 20 000 000,00 


Förändring av fordringar på kommunen 8 801 586,81 - 18 807 031,55 

Förändring i fordringar på övriga - 539,02 - 86,73 

Förändring av räntefria skulder till kommunen - 212,00 212,00 



Förändring i likvida medel 0,00 0,00 




0,00 0,00 

Balansräkning för Utvecklingsfonden för 

Marja-Vanda och centrumområdena 

AKTIVA 

31.12.2012 31.12.2011 

Bestående aktiva 8 279 100,37 39 799,25 


Fasta konstruktioner och anordningar 1 081 161,32 0,00 

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0,00 39 799,25 

1 081 161,32 39 799,25 

Placeringar 

Aktier och andelar 7 197 939,05 0,00 





Resultatregleringar 625,75 86,73 

AKTIVA TOTALT 22 361 999,38 22 923 746,05 

PASSIVA 

Eget kapital 21 200 753,67 22 732 383,56 


Främmande kapital 1 161 245,71 191 362,49 

Kortfristigt 


Räntefria skulder till kommunen 0,00 212,00 



PASSIVA TOTALT 22 361 999,38 22 923 746,05


5.5.3 Bokslutskalkyl för fonden för social kreditgivning 

Resultaträkning för Fonden för social 

kreditgivning 

258 

1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 



Övriga finansieringskostnader - 2 033,11 - 51,83 

Överskott (underskott) före fonderingar 16 915,47 12 069,62 

Ökning (-) eller minskning (+) i fonder - 16 915,47 - 12 069,62 


Finansieringsanalys för Fonden för 

social kreditgivning 


1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Finansiella intäkter och kostnader 16 915,47 12 069,62 

Verksamhetens kassaflöde 16 915,47 12 069,62 


Förändringar i eget kapital 500 000,00 0,00 



Förändring i fordringar på övriga - 215 540,64 - 96 113,15 

Finansieringens kassaflöde - 18 296,83 - 17 576,27 

Förändring i likvida medel - 1 381,36 - 5 506,65 


Likvida medel 31.12 17 427,81 18 809,17 

Likvida medel 1.1 18 809,17 24 315,82 

- 1 381,36 - 5 506,65 

Balansräkning för Fonden för social 

kreditgivning 

AKTIVA 

31.12.2012 31.12.2011 




Fordringar från kommunen 823 257,90 520 501,71 




Kassa och bank 17 427,81 18 809,17 

AKTIVA TOTALT 1 955 168,46 1 438 252,99 

PASSIVA 

Eget kapital 1 955 168,46 1 438 252,99 


PASSIVA TOTALT 1 955 168,46 1 438 252,99


5.5.4 Bokslutskalkyl för Skadefonden 

Resultaträkning för Skadefonden 1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 

Omsättning 45 000,00 45 000,00 




Köp av tjänster - 982 375,31 - 966 240,35 

- 988 989,60 - 981 637,37 

Övriga rörelsekostnader 1 386,21 81,32 


Ökning (-) eller minskning (+) i fonder 529 633,58 535 809,28 


Finansieringskalkyl för Skadefonden 1.1 – 31.12.2012 1.1 – 31.12.2011 



Verksamhetens kassaflöde - 529 633,58 - 535 809,28 



Förändring av fordringar på kommunen 525 043,99 543 621,94 

Förändring i räntefria skulder till övriga 4 589,59 - 7 812,66 

Finansieringens kassaflöde 529 633,58 535 809,28 

Förändring i likvida medel 0,00 0,00 




0,00 0,00 

Balansräkning för Skadefonden 31.12.2012 31.12.2011 

AKTIVA 




AKTIVA TOTALT 9 909 813,31 10 434 857,30 

PASSIVA 

Eget kapital 9 892 804,01 10 422 437,59 


Främmande kapital 17 009,30 12 419,71 

Kortfristigt 



259


6. Förteckningar och redogörelser 

6.1 Bokföringsböcker och redogörelse för förvaring av bokföringen 

Balansboken ska enligt Arkivverkets anvisningar (3.9.2001 KA 158/43/2001) förvaras varaktigt. 

Vid förvaringen av de övriga bokslutshandlingarna iakttas bestämmelserna i 2 kap. 10 § i bokföringslagen, 

så att bokföringsböckerna samt kontoplanen med anteckningar om tillämpningsperiod ska bevaras minst 10 

år efter räkenskapsperiodens utgång, ordnade så att det utan svårighet kan konstateras på vilket sätt databehandlingen 

har utförts. 

Verifikationerna och annat bokföringsmaterial än det som nämns ovan ska bevaras minst 10 år efter räkenskapsperiodens 

utgång. 

Enligt Kommunförbundets rekommendation ska bokföringsmaterialet för EU-projekten, inklusive originalverifikationer, 

förvaras i 10 års tid från den sista utbetalningen, räknat från programperiodens upphörande. 

Ministeriet har i sina anvisningar om förvaringstid förlängt förvaringstiden för programperioden 2000–2006 

fram till 31.12.2015. Vidare beaktas förvaringstiderna för redovisningsdokument i de projekt som genomförs 

under den förlängda tiden. 

För arkiveringen svarar det verksamhetsområde som använt verifikationerna. 

Arkivering av bokslutshandlingar 

Balans- och resultaträkningar i SAP-systemet 

Finansieringsanalyser i SAP-systemet 

Räkenskapsperiodens transaktioner enligt uppföljningsobjekt i SAP-systemet 

Bestående aktiva, objektkatalog i SAP-systemet 

Bestående aktiva, samlingsförteckningar i SAP-systemet 

Dagbok CD-R-skiva 

Huvudbok CD-R-skiva 

Konto 172000 Kundfordringar av dottersamfund CD-R-skiva 

Konto 172500 Kundfordringar av medlemssamkommuner CD-R-skiva 

Konto 173500 Kundfordringar inom kommunen CD-R-skiva 

Konto 174000 Kundfordringar av övriga CD-R-skiva 

Konto 174010 Kundfordringar, bokslutsperiodiseringar CD-R-skiva 

Konto 254500 Leverantörsskulder till dottersamfund CD-R-skiva 

Konto 254600 Leverantörsskulder till medlemssamkommuner CD-R-skiva 

Konto 254900 Leverantörsskulder till övriga CD-R-skiva 

Verifikationstyper och nummerserier 2012 CD-R-skiva 

Kontoplan 2012 CD-R-skiva 

Lagerbokföringar 

Materialenheten datautskrift 

Depån datautskrift 

Vanda arbetscenters lager för arbetsmaterial manuellt 

Balansbok inbunden separat 

Balansspecifikationer pappersformat 

Till övriga delar arkiveras bokföringsmaterialet utskrivet i pappersform. 

Balansboken och kontoplanerna förvaras varaktigt. 

260


6.2 Förteckning över verifikationstyper 

SAP-verifikationstyper 

Verif.typ Nummerserie Verifikationsnr Verksamhetsomr./resultatomr. 

01 A0 13802001 - 13802999 Servicekassa Varia, Tennisvägen 

03 A2 13804001 - 13804999 Servicekassa Myrbacka samservice 

04 A3 13806001 - 13806999 Servicekassa Dickursby simhall 

05 A4 13809001 - 13809999 Servicekassa Resecentret 

06 A5 13810001 - 13810999 Servicekassa Korso samservice 

07 A6 13811001 - 13811999 Servicekassa Varia, Myrbacka verks. ställe 

08 A7 13812001 - 13812999 Servicekassa Varia, Dickursby undervisn.enhet 

09 A8 13813001 - 13813999 Servicekassa Markanvändning, Stadsplanering 

11 B0 13815001 - 13815999 Servicekassa Korso simhall 

12 B1 13816001 - 13816999 Servicekassa Mårtensdals simhall 

13 B2 13817001 - 13817999 Servicekassa Myrbacka simhall 

14 B3 13818001 - 13818999 Servicekassa Dickursby bibliotek, vuxna 

15 B4 13819001 - 13819999 Servicekassa Dickursby bibliotek, barn 

16 B5 13820001 - 13820999 Servicekassa Dickursby bibliotek, tidningar 

17 B6 13821001 - 13821999 Servicekassa Dickursby bibliotek, musik 

18 B7 13822001 - 13822999 Servicekassa Håkansböle bibliotek 

19 B8 13823001 - 13823999 Servicekassa Björkby bibliotek 

20 B9 13824001 - 13824999 Servicekassa Korso bibliotek 

21 C0 13825001 - 13825999 Servicekassa Tavastby bibliotek 

22 C1 13826001 - 13826999 Servicekassa Västerkulla bibliotek 

23 C2 13827001 - 13827999 Servicekassa Mårtensdals bibliotek 

24 C3 13828001 - 13828999 Servicekassa Mikkola bibliotek 

25 C4 13829001 - 13829999 Servicekassa Myrbacka bibliotek, utlåning 

27 C6 13831001 - 13831999 Servicekassa Stadsmuseet 

28 C7 13832001 - 13832999 Servicekassa Miljöcentralen, veterinär 

29 C8 13834001 - 13834999 Servicekassa Varia, butik Tennisvägen 

30 C9 13836001 - 13836999 Servicekassa Varia, Pyrolavägen 

31 D0 13838001 - 13838999 Servicekassa Bildkonst 

32 D1 13839001 - 13839999 Servicekassa Tikkurilan lukio 

34 D3 13841001 - 13841999 Servicekassa Point bibliotek 

35 D5 13842001 - 13842999 Servicekassa Vantaan Valo Minkvägen 

AA 1 10000000 - 19999999 Anläggningstillg.bokf. Ekonomiservicecentralen 

AB 99 990000000-999999999 Bokföringsverifikat Ekonomiservicecentralen 

AF 3 30000000 - 39999999 Bokf. av avskrivningar Ekonomiservicecentralen 

AK 11 Nummerserie för verifik.typ 

SA 

Konvert av ing. balanser Ekonomiservicecentralen 

AZ 2 20000000 - 29999999 Annull. av investeringar Ekonomiservicecentralen 

BA 6 60000000 - 69999999 Maskinläsbart kontoutdrag Ekonomiservicecentralen 

BM 24 240000000 - 249999999 Köpavgift, autom. Finansieringsväsendet 

D1 32 320000000 - 329999999 AvitaBildkonst Verksamhetsområdet för fritid och invånarservice 

D2 35 350000000 - 359999999 WinHit Mun- och tandhälsan 

D3 37 370000000 - 379999999 AvitaMusik Verksamhetsområdet för fritid och invånarservice 

D4 51 510000000 - 519999999 TimmiIdrott Verksamhetsområdet för fritid och invånarservice 

D5 54 540000000 - 549999999 Saku/Merlot Medi Mellersta Nylands räddningscentral /1211 

D6 55 550000000 - 559999999 TimmiTolkar Verksamhetsområdet för fritid och invånarservice 

DG 16 160000000 - 169999999 Kunder - kreditering(re Ekonomiservicecentralen 

DP 8 80000000 - 89999999 Indrivningsåtg.penningsinst. Ekonomiservicecentralen 

DR 18 180000000 - 189999999 Kunder - faktura (SAP) Mellersta Nylands räddningscentral /1211 

261


Verif.typ Nummerserie Verifikationsnr Verksamhetsomr./resultatomr. 

DT 19 190000000 - 199999999 Kunder - utjämning Ekonomiservicecentralen 

DV 14 140000000 - 149999999 Försälj.betaln.autom. Ekonomiservicecentralen 

DZ 14 140000000 - 149999999 Försälj.betaln.manuellt Ekonomiservicecentralen 

K1 25 250000000 - 259999999 Maskincentr. Transport Kommunalteknikcentralen 

K2 26 260000000 - 269999999 Depån Bränsle Kommunalteknikcentralen 

K9 K9 500000000 - 599999999 Återbet. av medel. Ekonomiservicecentralen 

KH 20 200000000 - 209999999 Leverantörer - skuld(SAP Ekonomiservicecentralen 

KM 27 270000000 - 279999999 Leverantörer - resor Ekonomiservicecentralen 

KP 48 480000001 - 489999999 *Underh. av konto Ekonomiservicecentralen 

KR 21 210000000 - 219999999 Leverantörer - faktura Ekonomiservicecentralen 

KS 23 230000000 - 239999999 Interna avgifter Ekonomiservicecentralen 

KT 24 240000000 - 249999999 Leverantörer - utjämn. Ekonomiservicecentralen 

KX 28 280000000 - 289999999 Interna köpfakturor Ekonomiservicecentralen 

KZ 23 230000000 - 239999999 Leverantörer - avgift Ekonomiservicecentralen 

L1 L1 66400001 - 66499999 Maskincentralen, ny Kommunalteknikcentralen 

L2 L2 66500001 - 66599999 Depån, ny Kommunalteknikcentralen 

L3 L3 66600001 - 66699999 Materiel, uthyrning Kommunalteknikcentralen 

LE LE 29100001 - 29199999 Kunduppgiftsyst. Social- och hälsovårdsväsendet 

LF LF 29200001 - 29299999 Kunduppgiftsyst. Social- och hälsovårdsväsendet 

LG LG 29300001 - 29399999 Kunduppgiftsyst. Social- och hälsovårdsväsendet 

LJ LJ 42300001 - 42399999 Interna hyror/koki Fastighetscentralen 

LM LM 15400001 - 15499999 Bostadsväs.,hyresfakt. Fastighetscentralen 

LN LN 15500001 - 15599999 Bostadsväs.,hyresfordr. Fastighetscentralen 

LP LP 14900001 - 14999999 Wintime måltidsserv. Fastighetscentralen 

LR LR 52000000 - 52999999 Twin finans.transakt. Finansieringsväsendet 

LS LS 53000000 - 53999999 Twin period./värder. Finansieringsväsendet 

PA PA 17110001 - 17119999 Timlöner Personalcentralen, löneräkn. 

PC PC 18110001 - 18119999 Månadslöner Personalcentralen, löneräkn. 

PD PD 18140001 - 18149999 Månadslöner Personalcentralen, löneräkn. 

PF PF 18150001 - 18159999 Månadslöner Personalcentralen, löneräkn. 

PG PG 18160001 - 18169999 Månadslöner Personalcentralen, löneräkn. 

PH PH 18170001 - 18179999 Månadslöner Personalcentralen, löneräkn. 

PK PK 18190001 - 18199999 Månadslöner Personalcentralen, löneräkn. 

PL PL 19110001 - 19119999 Arvoden Personalcentralen, löneräkn. 

PM PM 19120001 - 19129999 Arvoden Personalcentralen, löneräkn. 

PP PP 19140001 - 19149999 Arvoden Personalcentralen, löneräkn. 

PQ PQ 39100001 - 39199999 Löner Personalcentralen, löneräkn. 

PR 42 420000000 - 429999999 Prisändring Centrallagret 

PY PY 18200001 - 18299999 Förhandsbokf. semesterlönerPersonalcentralen, löneräkn. 

RE 44 440000000 - 449999999 Faktura - brutto(MM) Centrallagret 

RV 0 1000000000 - 9899999999 Försälj.faktura(SD) Ekonomiservicecentralen 

RX 93 9910700000 - 9910999999 Intern fakturering Ekonomiservicecentralen 

SA 11 110000000 - 118999999 Huvudbok, kontoverifikat Ekonomiservicecentralen 

ST 39 390000000 - 399999999 Pk-konton - utjämn. Ekonomiservicecentralen 

SU SU 119000000 - 119999999 Moms-bokföringsverif.i efterh. Ekonomiservicecentralen 

WA 45 450000000 - 459999999 Överlåtelse av varor Centrallagret 

WE 46 460000000 - 469999999 Varumottagning Centrallagret 

WI 47 470000000 - 479999999 Verifikat på investering Centrallagret 

X1 D4 13900001 - 13999999 Stadskortet Måltidsservicen/Soc.o.hälsov. 

X2 D6 14800001 - 14899999 Stadskortet Måltidsservicen/Soc.o.hälsov. 

262


6.3 Kalkylscheman för nyckeltal 


Verksamhetens intäkter i procent av verksamhetens kostnader 

= 100 * Verksamhetens intäkter / (Verksamhetens kostnader – Tillverkning för eget bruk) 

Årsbidrag i procent av avskrivningarna: 

= 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar 

Årsbidrag euro/invånare 

= Årsbidrag / Invånarantal 31.12 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 

= 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader 

+ Till övriga betalda räntekostnader + Ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + Placerat 

främmande kapital med ränta + Avskrivningsdifferens och reserver) 

Avkastning på av kommunen sysselsatt kapital, % 

= 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader 

+ Ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + Lån från kommunen + Avskrivningsdifferens 

och reserver) 

Vinst, % 

= 100 * (Över-/ underskott före reserver / Omsättning) 


(Kommun och koncern) Internt tillförda medel för investeringar, % 

= 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar 

(Affärsverk) Internt tillförda medel för investeringar, % 

= 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivningar - Inkomstskatter) 

/ Egen anskaffningsutgift för investeringar 

(Kommun och koncern) Internt tillförda medel för kapitalutgifter, % 

= 100 * Årsbidrag / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utlåning 

+ Låneamorteringar) 

(Affärsverk) Internt tillförda medel för kapitalutgifter, % 

= 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivningar - Inkomstskatter) 

/ Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utlåning + Låneamorteringar) 

(Kommun och koncern) Låneskötselbidrag 

= (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Låneamorteringar) 

Om mer än 20 % av lånestocken utgörs av bulletlån, används den kalkylmässig årliga amorteringen 

som amorteringsbelopp vid beräkningen av nyckeltal. Den kalkylmässiga årliga 

amorteringen beräknas genom att dividera lånestocken 31.12 med åtta. 

(Affärsverk) Låneskötselbidrag 

= (Över-/underskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivningar + Räntekostnader 

- Inkomstskatter) / (Räntekostnader + Låneamorteringar) 

263


Likviditet (dagar) 

= 365 dagar * Likvida medel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 

Quick ratio 

= (Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank) 

/ (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) 

Current ratio 

= (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och 

bank) / (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) 


(Kommun och affärsverk) Soliditet, % 

= 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - 

Erhållna förskott) 

(Koncern) Soliditet, % 

= 100 * (Eget kapital + Minoritetsandel + Koncernreserv + Avskrivningsdifferens och reserver) 

/ (Hela kapitalet - Erhållna förskott) 

Relativ skuldsättning, % 

= 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsintäkter 

Ackumulerat överskott (underskott) 

= Föregående räkenskapsperioders överskott (underskott) + Räkenskapsperiodens överskott 

(underskott) 

Ackumulerat överskott (underskott), €/ invånare 

= Föregående räkenskapsperioders överskott (underskott) + Räkenskapsperiodens överskott 

(underskott)/ Invånarantal 31.12 

Lånestock 31.12 

= Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + 

Övriga skulder) 

Lånestock euro/ invånare 

= Lånestock / Invånarantal 31.12 

Lånefordringar 31.12 

= I placeringar antecknade masskuldebrevsfordringar och andra lånefordringar 

264


7. Underteckning av bokslutet och bokslutsanteckning 

265


266

Bokslut 2012.pdf - Vanda stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?