Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2016 - Vanda stad

Vanda stad 

Budget 2013 

Ekonomiplan 2013 – 2016


Budget 2013 

Ekonomiplan 2013 – 2016 

Stadsfullmäktige 19.11.2012

Omslagsbild Sakari Manninen, Kommunikation 

Design Anitta Mäkinen, Kommunikation 

Layouthandledning Sirpa Rönn, Ekonomiplaneringen 

Layout Jaana Calenius, Sirpa Rönn och Katarina Virtasalo, Ekonomiplaneringen 

Tryckeri Vanda stad tryckeri 12/2012 

2 Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013–2016

Innehåll 

Vandas framtid byggs upp och ekonomin balanseras ......5 

Vandas balanserade strategi .....................................................................................6 

Vanda stads verksamhetsidé .....................................................................................6 

Vanda stads värderingar ...............................................................................................6 

Vandas vision ........................................................................................................................6 

Utvecklingen av strategiarbetet i Vanda .......................................................15 

Strategiska mål .................................................................................................................16 

Driftsekonomidelen ..............................................................................................26 

Verkställandet av budgeten 2013 ......................................................................26 

Jämförelse enligt verksamhetsområde 2011-2016 och ram .........30 

Centralförvaltningens verksamhetsområde ..............................33 

Centralförvaltningens verksamhetsområde totalt ................................34 

Allmän förvaltning sammanlagt ...................................................................... 36 

Centralvalnämnden ................................................................................................... 37 

Stadsfullmäktige .......................................................................................................... 38 

Revisionsnämnden och den externa revisionen ................................. 39 

Stadsstyrelsen ................................................................................................................ 40 

Samarbetsandelar och -bidrag .......................................................................... 42 

Centralförvaltningen ................................................................................................. 43 

Koncern- och finansieringstjänster ................................................................. 46 

Verksamhetsområdet för socialoch hälsovård .....................49 

Social- och hälsovård totalt ..................................................................................50 

Social- och hälsovård utan specialiserad sjukvård ...............................50 

Social- och hälsovårdsnämnden .......................................................................54 

Ekonomi- och förvaltningsservicen .................................................................55 

Specialiserad sjukvård ..............................................................................................57 

Hälsovårdsservice ..........................................................................................................59 

Familjeservice ..................................................................................................................63 

Äldre- och handikappservice ...............................................................................67 

Affärsverket för mun- och tandhälsa ..............................................................70 

Bildningsväsendets verksamhetsområde ....................................73 

Undervisningsnämnden totalt ...........................................................................74 

Undervisningsnämnden sammanlagt ...........................................................74 

Undervisningsnämnden ..........................................................................................79 

Gemensamma tjänster .............................................................................................80 

Finskspråkig grundläggande utbildning ....................................................82 

Gymnasieutbildning på finska ..............................................................................86 

Småbarnsfostran ...........................................................................................................89 

Biblioteks- och informationsservice ...............................................................93 

Övrig utbildning ............................................................................................................95 

Det svenskspråkiga resultatområdet ..............................................................96 

Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013–2016 

Yrkesutbildning .............................................................................................................100 

Vuxenutbildningsinstitutet ..................................................................................103 

Verksamhetsområdet för markanvändning, 

byggnad och miljö ...............................................................................................105 

Markanvändning och byggnad totalt .........................................................106 

Markanvändning och byggnad sammanlagt .......................................106 

Stadsplaneringsnämnden ..................................................................................109 

Verksamhetsområdets förvaltning ................................................................110 

Företagsservice ...........................................................................................................112 

Stadsplanering ............................................................................................................115 

Kommunalteknikcentralen .................................................................................117 

Kollektivtrafiken .........................................................................................................121 

Depån .................................................................................................................................122 

Beställningsservicen ............................................................................................... 124 

Fastighetscentralen ................................................................................................. 126 

Miljö totalt ......................................................................................................................129 

Miljö sammanlagt .....................................................................................................129 

Miljönämnden .............................................................................................................131 

Byggnadstillsynen ....................................................................................................132 

Miljöcentralen ...............................................................................................................134 

Verksamhetsområdet för fritid och invånarservice.........137 

Fritids- och invånarservicenämnden totalt .............................................138 

Fritids- och invånarservicenämnden sammanlagt ...........................138 

Fritids- och invånarservicenämnden ...........................................................141 

Ekonomi- och förvaltningsservicen ..............................................................142 

Sysselsättningsservicen ........................................................................................144 

Kulturservicen ..............................................................................................................146 

Idrottsservicen .............................................................................................................149 

Ungdomsservicen .....................................................................................................151 

Områdes- och evenemangsservicen ...........................................................154 

Musikinstitutet ..............................................................................................................156 

Konstskolan .....................................................................................................................157 

Helsingforsregionens tolkcentral ...................................................................158 

Affärsverken ................................................................................................................159 

Mellersta nylands räddningsverk ...................................................................160 

Affärsverket företagshälsan i Vanda .............................................................163 

Fonderna 2013–2016 ............................................................................................165 

Bostadslånefonden ..................................................................................................166 

Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena ...168 

Social kreditgivning ...................................................................................................171 

Skadefonden ...................................................................................................................172 

3

Fondernas kombinerade resultaträkning .................................................173 

Fondernas kombinerade finansieringsanalys ........................................173 

Resultaträkningsdel 2013–2016 ...........................................................174 

Investeringsdelen 2013–2017 .................................................................181 

Investeringsdelen ........................................................................................................182 

Nybyggen ..........................................................................................................................183 

Ombyggnad .....................................................................................................................184 

Ändringsarbeten i hyresoch aktielokaler .............................................185 

Immateriell egendom .............................................................................................186 

Offentliga anläggningstillgångar ....................................................................187 

Lös egendom .................................................................................................................189 

Fast egendom ................................................................................................................190 

Aktier och andelar ......................................................................................................191 

Finansieringsdelen 2013-2016 ...............................................................193 

Finansieringsdelen ...................................................................................................194 

Finansieringsanalys ....................................................................................................194 

Finansieringsplan ......................................................................................................195 

Kompletterande uppgifter Vanda stad och affärsverken ...........197 

Bilagor ...............................................................................................................................199 

Nybyggen, EP 2013-2022 .....................................................................................200 

Ombyggnader, EP 2013-2022 ...........................................................................204 

Ändringsarbeten i hyresoch aktielokaler, EP 2013-2022 ...........208 

Uttalanden till protokollet ..................................................................................209 

Kartor över Vanda stads servicenät 19.11.2012 ..................................210 


Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013-2016 

Vandas framtid byggs upp och ekonomin balanseras 

Vandas framtid byggs upp och ekonomin balanseras 

Vanda stads budget har beretts samtidigt 

som flera stora förändringar pågått i omvärlden. 

Den ekonomiska osäkerheten i 

euroområdet fortsätter redan för tredje 

året i rad och förväntningarna på tillväxt 

i Finlands nationalekonomi de närmaste 

åren har minskat under loppet av 2012. 

Processerna med att utreda en reform av 

kommunstrukturen, uppbyggnaden av en 

eventuell metropolförvaltning, organisationen 

av socialoch hälsovårdsväsendet 

samt en revidering av statsandelssystemet 

och kommunallagen har inletts enligt regeringsprogrammet 

Budgetförslaget för 2013 baserar sig på 

ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin 

som utarbetades under våren 2012 i 

enlighet med det bindande mål som stadsfullmäktige 

hade uppställt och som godkändes 

av stadsfullmäktige i juni. Utgående 

från riktlinjerna i programmet har stadens 

investeringsnivå de närmaste åren sänkts 

och kommer att sänkas betydligt i förhållande 

till de tidigare planerna. Stadens egna 

investeringar uppgår till omkring 100 milj. 

euro år 2013. Dessutom finansierar staden 

för sin del byggandet av Ringbanan som 

färdigställs 2015, liksom fas två av Ring 

III:s ombyggnad. 

I dessa tider med osäker inkomstfinansiering 

säkerställs en rimlig nivå för 

årsbidraget samt kapaciteten att klara 

av investeringarna genom intern finansiering 

under 2013, genom åtgärderna 

för att anpassa stadens verksamhet. Om 

man beaktar anpassningsåtgärderna, den 

sänkta investeringsnivån och penningflödena 

i de med staten gemensamma trafikprojekten 

ökar stadens lånestock 2013 

med sammanlagt 38 milj. euro, vilket är 

mindre än hälften av nettoupplåningen 

åren 2011 och 2012. 

Den lagstadgade servicen för nuvarande 

och nya invånare tryggas och staden 

kommer varken att permittera eller 

säga upp anställda, trots de ekonomiska 

anpassningsåtgärderna. Av den viktigaste 

servicen behålls exempelvis gruppstorleken 

i grundundervisningen på samma 

lägre nivå som under de senaste åren, 

trots sparåtgärderna. Enligt stadens strategiska 

mål utförs under 2013 en kvalitetsbelöningstävling 

bland stadens anställda 

InnoLa för att främja innovationer 

och produktivitet. 

År 2013 utarbetas en stadsstrategi för 

fullmäktigeperioden 2013–2016. Stadens 

verksamhet effektiviseras med hjälp av en 

organisationsförändring som beretts under 

2012, särskild uppmärksamhet fästs vid att 

reformera stadens närings- samt sysselsättnings- 

och markpolitik. Om man lyckas 

med detta kommer det att ha en betydande 

inverkan på hur stadens inkomstfinansiering 

utvecklas. I budgeten för år 2013 har 

anslag reserverats för att inleda ett kommunförsök 

inriktat på långtidsarbetslösheten. 

Invånarantalet i Vanda ökar också under 

de kommande åren med en årstakt 

på över 2 000 personer om året. Enligt de 

gemensamma prognoserna för städerna i 

huvudstadsregionen fortsätter också antalet 

arbetsplatser i staden att öka kraftigt. 

När hela kommunsektorn nu står inför utmaningar 

är det Vanda stads ansvar att ha 

kontroll över stadens tillväxt och ekonomi 

för att konkurrenskraften och servicenivån 

ska kunna tryggas på längre sikt. 

Kari Nenonen 

stadsdirektör 

5

Vandas balanserade strategi 


Vanda stad främjar sina invånares välfärd, uppkomsten av nya arbetsplatser och en hållbar utveckling i staden genom att 

erbjuda en god verksamhetsmiljö och förnuftigt producerad service. Utgångspunkter för verksamheten är öppen kommunikation 

och kommuninvånarnas delaktighet. 

Innovativitet 

Innovativitet innebär förmågan att i Vanda 

producera nya och vettiga förändringar, att 

fungera som vägvisare och ha mod att ta 

fram nya sätt som är bättre än tidigare för 

att ordna servicen till kommuninvånarnas 

bästa. 

Ett attraktivt Vanda 

• mångsidiga boendemöjligheter 

• lokaler och tomter med perfekt läge 

lämpade för olika slags företag 

• Finlands logistiska trafikcentrum 

• andelen egna arbetsplatser ligger i topp 

för finländska förhållanden 

• som arbetsgivare är staden en av de 

bästa i Finland 

• tjänsternas effektivitet, produktivitet 

och kvalitet är utmärkta vid jämförelse 

• mångsidiga hobby-, kultur- och friluftsmöjligheter 

Ett internationellt Vanda 

• de internationella kontakterna av 

världsklass stärks 

• internationalism och mångkulturell 

pluralism berikar staden 

• innovativa internationella projekt söker 

sig till Vanda 

• mångfacetterad kompetens och varierande 

kulturella kontexter tas till vara 

Vanda stads verksamhetsidé 

Vanda stads värderingar 

Hållbar utveckling 

Hållbar utveckling avser att goda levnadsvillkor 

för nuvarande och kommande generationer 

tryggas. När lösningar tas fram 

och beslut fattas beaktar man ekologiska 

aspekter och rättvisa och håller ekonomin 

i balans. 

Vandas vision 

Vanda – ett klokt val 

Ett Vanda med hållbar 

utveckling 

Ekologisk hållbarhet 

• principerna för hållbar utveckling tas 

med i stadsplaneringen samt i ny- och 

ombyggandet 

• välfungerande kollektivtrafik 

• användningen av förnyelsebara energikällor 

främjas 

• den biologiska mångfalden beaktas i 

planläggningen och rekreationsbruket 

• personalen är engagerad i att främja 

hållbar ekologisk utveckling 

• Marja-Vanda utgör internationell modell 

för ekologiskt byggande 

Social och kulturell hållbarhet 

• verksamhetsområdenas samarbete intensifieras 

vid organiserandet av service 

• samarbetet med kommunerna i regionen 

ökar 

• prioriteringar i servicen sker på rättvisa 

grunder 

• pluralism och jämlikhet förverkligas i 

beslutsfattandet 

Samhällsgemenskap 

Samhällsgemenskap innebär att kommuninvånarnas 

delaktighet och aktivitet främjas, 

att marginalisering förebyggs och att 

de deltar i arbetet för att uppnå de gemensamma 

målen. 

För invånare och företag är Vanda Finlands mest attraktiva och internationella hemstad som går i spetsen för hållbar 

utveckling. 

• verksamhetskultur och beslutsfattande 

som genom sin öppenhet främjar gemensamma 

värden och verksamhetssätt 

• god förvaltningspraxis och effektiv 

förvaltningsstruktur 

• samarbetet med tredje sektorn stärks 

Ekonomisk hållbarhet 

• ekonomin är i balans 

• innovationer som främjar kostnadseffektiviteten 

tillgodogörs 

• utbudet och användningen av e-tjänster 

utökas 

• god service tryggas via de anställdas 

förmåga att hantera förändringar och 

arbetshälsan 

• Staden tryggar goda levnadsvillkor för 

nuvarande och kommande generationer. 

6 Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013-2016

Utvecklingen i Vanda stads omvärld 

Varje år ökar befolkningen med dryga tvåtusen 

personer 

I början av 2012 hade Vanda 203 000 invånare. Av Vandaborna 

hade 175 200 finska som modersmål medan de svenskspråkiga 

uppgick till 5 780 stycken och 22 020 personer talade något annat 

språk. Den största gruppen personer som talar ett främmande 

Karta 1. Flyttströmmarna i snitt per år i Vanda till och från olika områden åren 2007–2011 

Nettoflyttningens omfattning 

-300 - -201 (2) 

-200 - -101 (4) 

-100 - -1 (6) 

1- 500 (3) 

501 - 1 400 (2) 

Övriga Finland 

141 

Övriga Nyland 

-148 

Övriga Södra Finland 

-146 

Vichtis 

-70 

Kyrkslätt 

-41 

Migrationsvinst får Vanda från de övriga kommunerna i huvudstadsregionen, 

mellersta och norra Finland och från utlandet. De 

största migrationsförlusterna går till kranskommunerna och övriga 

kommuner i södra Finland. 

Flyttrörelsens andel av förändringen i befolkningstalen har varierat 

mer än den naturliga befolkningsökningen: under 2000-talet 

har nettomigrationen som lägst varit ett par hundra personer på 

minus medan den som störst har uppgått till mer än ett tusental 

personer på plus. Under de senaste åren har särskilt nettomigrationen 

från utlandet till Vanda och hela huvudstadsregionen varit 

klart större än tidigare, delvis på bekostnad av migrationsöverskottet 

i hemlandet. Befolkningen med främmande språk i Vanda har 

ökat klart snabbare än den finskspråkiga befolkningen: 70 procent 

av hela befolkningsökningen under de fem senaste åren har utgjorts 

av personer med främmande språk. 


Esbo 

121 

Nurmijärvi 

-227 

Grankulla 

2 

Hyvinge 

-65 


språk utgörs av rysktalande som var 4 930 till antalet och estnisktalande, 

som var 3 840 till antalet. 

Stadens befolkning har under 2000-talet vuxit med en årstakt på 

dryga 2 220 invånare om året. Under 2011 var ökningen exceptionellt 

kraftig, dvs. 2 950 personer. 

Ökningen i befolkningsantalet påverkas av den s.k. naturliga befolkningsökningen, 

dvs. differensen mellan födda och avlidna, men 

också differensen mellan dem som flyttar till kommunen och dem 

som flyttar bort inverkar. Den naturliga befolkningstillväxtens andel 

av stadens befolkningsändring per år i snitt har varit 70 procent. 

Tusby 

-253 

Vanda 

Helsingfors 

1320 

Figur 1. Den årliga befolkningsökningen i Vanda åren 

2000–2011 enligt modersmål 

Befolkningsökning, personer 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

-500 

Träskända 

-131 

Kervo 

-189 

Mäntsälä 

-93 

Sibbo 

-90 

Borgnäs 

-19 

Utlandet 

864 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Övr. språk Svenska Finska 

7


Det förutspås att Vandas befolkning i fortsättningen kommer att 

öka med i genomsnitt 2 300 invånare per år. Varje år föds närmare 

1 600 fler Vandabor än det dör och migrationsöverskottet uppgår 

till 700–800 personer om året. Vandas i dag relativt ungdomliga 

befolkning kommer att åldras, även om antalet barn i dagis- och 

skolåldern till och med kommer att uppvisa en viss ökning under 

de närmast åren. 

Figur 2. Den prognosticerade befolkningsutvecklingen för 

de yngsta åldersgrupperna åren 2011–2016. 

Personer 

22 500 

20 000 

17 500 

15 000 

12 500 

10 000 

7 500 

5 000 

2 500 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 

0-6 7-12 13-15 

Antalet Vandabor som uppnått pensionsåldern växer snabbt, under 

de närmaste fem åren med en genomsnittlig årstakt på 1 500 personer. 

I början av år 2017 beräknas de vara 7 400 (28 %) fler än idag. 

Antalet personer som fyllt 75 år förutspås öka från 9 340 i dag, med 

en årstakt på i genomsnitt 650 personer till 12 600 personer år 2017. 

Antalet personer som fyllt minst 85 år kommer enligt prognosen att 

vara närmare 44 procent fler år 2017 än i början av 2012. 

Figur 3. Befolkningsutvecklingen bland 65 år fyllda och 

äldre 2011–2016 

Personer 

22 500 

20 000 

17 500 

15 000 

12 500 

10 000 

7 500 

5 000 

2 500 

0 

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 

65-74 75-84 85+ 

Antalet personer i arbetsför ålder ökar genom 

tillskott av personer med främmande modersmål 

Antalet Vandabor i arbetsför ålder, dvs. 20–64 år, förutspås fortsättningsvis 

öka, så att de i början av 2017 är 3 000 och fler än i dag. 

Ökningen i antalet personer i arbetsför ålder baserar sig enbart 

på en ökning i den andel av befolkningen som har ett främmande 

språk som modersmål, eftersom antalet personer med ett inhemskt 

språk som modersmål minskat sedan år 2008. 

Figur 4. Förändringen per år i Vandas befolkning i arbetsför 

ålder (20–64 år) enligt modersmål och prognos 

fram till 2017. 

Personer 

2 000 

8 Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013-2016 

1 500 

1 000 

500 

0 

-500 

-1 000 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 

Inhemska språk Främmande språk 

Det förutspås att antalet med främmande språk kommer att öka 

i relativt snabb takt i regionen. Enligt den befolkningsprojektion 

över den del av befolkningen med främmande modersmål, som 

år 2010 har sammanställts för hela Helsingforsregionen, beräknas 

antalet personer som talar något annat än ett inhemskt språk öka 

med dryga 4 100 personer i Vanda under de följande fem åren, 

så att deras andel av stadens befolkning i arbetsför ålder år 2017 

skulle uppgå till närmare 15 procent. Utvecklingen förutspås vara 

den samma i grannstäderna. I själva verket har den utveckling som 

då prognostiserades visat sig vara klart snabbare: i början av 2012 

var antalet personer i arbetsför ålder med främmande modersmål 

i Vanda närmare 650 fler än vad som uppskattats i befolkningsprojektionen. 

Detta framträder väl i de staplar i figur 4 (och även 

figur 5) som beskriver de kommande åren: utvecklingen antas fortsätta 

i samma riktning som under åren 2008–2011 och inte så som 

prognostiserats i figuren. En ny befolkningsprognos som beskriver 

utvecklingen visavi befolkningen med främmande modersmål utförs 

hösten 2012. 

I Vanda uppskattar man att antalet barn med främmande modersmål 

och under skolåldern fram till 2017 kommer att öka till 

650 personer. För barn i grundskoleåldern är ökningen omkring 

780 personer. 

Figur 5. Andel av Vandabefolkningen, enligt prognos, 

som talar något främmande språk fördelat enligt 

åldersgrupp 2012–2017 

Personer 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

2012 2013 2014 2015 2016 2017 

65+ 40-64 20-39 16-19 7-15 0-6

Försvagad ekonomisk försörjningskvot 

Den ekonomiska försörjningskvoten mäter hur många personer 

utanför arbetskraften samt arbetslösa det går på varje sysselsatt. 

Som sysselsatta definieras personer som varit i förvärvsarbete under 

årets sista vecka. Som arbetslösa räknas de personer i åldrarna 

15–74 år som varit arbetslösa årets sista arbetsdag. Informationen 

om arbetslösheten har inhämtats från arbetsministeriets register över 

arbetssökande. Till de personer som är utanför arbetskraften räknas 

alla i åldrarna 0–14 år, studerande, beväringar och pensionärer samt 

övriga som står utanför arbetskraften. Studerande eller skolelev är 

den person som fyllt 15 år och som på heltid studerar i någon läroinrättning 

och inte är i förvärvsarbete eller arbetslös. Skolelever 

under 15 år ingår i kategorin "0–14 år". Som pensionärer definieras 

alla personer som enligt Folkpensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens 

uppgifter uppbär pension (borträknat familjepension och 

deltidspension) och inte är i förvärvsarbete. Likaså har alla över 74 

år bedömts vara pensionärer. En del personer har också definierats 

som pensionärer på basis av pensionsinkomster. 

Under 2010 var den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda 1,01 

vilket betyder att för varje person i förvärvslivet fanns det fler än 

en arbetslös eller person utanför arbetslivet. I Esbo och Helsingfors 

var nyckeltalet 1,02, medan siffran för hela landet var 1,31. Ännu år 

2008 låg siffran i städerna i huvudstadsregionen under ett. 

Figur 6. Den ekonomiska försörjningskvoten i huvudstadsregionen 

och hela landet åren 2000–2010 

Ekonomisk försörjningskvot 

1,6 

1,4 

1,2 

1 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Vanda Finland Esbo Helsingfors 

När befolkningen åldras i framtiden kommer den ekonomiska 

försörjningskvoten ofrånkomligen att vara större än i dag. Utvecklingen 

påverkas också avsevärt av ändringar i antalet arbetslösa. 

Vandabornas utbildningsnivå är högre än i 

landet i övrigt, men lägre än i grannkommunerna 

Bäst utbildade bland Vandaborna är de i ålderskategorin 35–49 år, 

av dem är fler än två femtedelar som har en utbildning på högre 

nivå. Av dem som fyllt 60 år och äldre utgörs den största gruppen 

av personer som inte har någon examen alls efter grundskolan. 



Figur 7. Utbildningen bland Vandabor över 15 år fördelat 

på åldersgrupp 2011 

Andel av åldersgruppen, % 

100,0 

90,0 

80,0 

70,0 

60,0 

50,0 

40,0 

30,0 

20,0 

10,0 

0,0 

15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 Yli 70 

Grundstadium eller okänd Mellanstadium Högre utbildning 

Av Helsingforsregionens kommuner är det invånarna i Grankulla, 

Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt som har den högsta utbildningsnivån. 

Även i de övriga grannkommunerna är befolkningen mer 

utbildad än i Vanda. I jämförelse med år 2000 har Vandabornas utbildningsnivå 

stigit fjärde långsammast jämfört med vad den gjort 

i Helsingforsregionens övriga kommuner: endast i Grankulla och 

Esbo och Kervo steg den långsammare. Störst har förändringen 

varit i Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi och Tusby, där utbildningsnivån 

från år 2000 steg med minst 20 procent i alla kommuner. 

Figur 8. Den genomsnittliga utbildningsnivån 

bland befolkningen över 15 år i Vanda, 

grannkommunerna och hela landet 2010 

Grankulla 

Esbo 

Helsingfors 

Kyrkslätt 

Sibbo 

Träskända 

Tusby 

Nurmijärvi 

Kervo 

Vichtis 


Finland 

Hyvinge 

Borgnäs 

Mäntsälä 

0 1 2 3 4 5 6 

utbildningsnivå = snittlängd för högsta utbildningen per person, år 

I Vanda ligger arbetsplatssufficiensen klart över 

100 procent 

Vanda har fler arbetsplatser än det bor arbetskraft i kommunen. 

Av arbetsplatserna förekom en knapp fjärdedel inom handeln samt 

inkvarterings- och kosthållsbranschen medan en sjättedel förekom 

både inom transport- och lagerbranschen och en annan sjättedel 

inom den offentliga förvaltningen, utbildningen samt socialoch 

hälsovårdsservicen. Antalet arbetsplatser inom den traditionella 

industrin har minskat i Vanda liksom i landet i övrigt. Andelen 

industriarbetsplatser i Vanda utgör emellertid fortfarande omkring 

en åttondedel av samtliga arbetsplatser i kommunen. De nya arbetsplatser 

som uppkommit i Vanda, och vilka under 2000-talet ökat 

9


med närmare 1 500 per år i snitt, har koncentrerats i områdena 

kring flygplatsen och Ring III. 

Antalet arbetsplatser i hela Helsingforsregionen ökade efter den 

korta recessionen i början av 2000-talet snabbt från år 2004 till år 

2008. Under 2009 minskade antalet arbetsplatser med cirka 20 000. 

Under 2010 började antalet arbetsplatser i regionen ånyo öka, så- 

Karta 2. Förändringen i antalet arbetsplatser i Helsingforsregionens kommuner 2001–2010 

Antalet arbetsplatser, relativ förändring (%) 

15,1 - 20,0 (5) 

10,1 - 15,0 (3) 

5,1 - 10,0 (2) 

-22,0 - 5,0 (4) 

Vichtis 

Kyrkslätt 

Esbo 

Grankulla 

Hyvinge 

Nurmijärvi 

I början av 2011 ökade antalet arbetsplatser i Vanda först för att 

sedan minska. För närvarande finns det något färre lediga arbetsplatser 

än i slutet av 2010. 

Sysselsättningsgraden i Vanda har, liksom i hela huvudstadsregionen, 

hört till de högsta i landet. Sysselsättningsgraden var 

som högst i slutet av 2007, varefter den började att sjunka ganska 

kraftigt ända fram till slutet av 2009. I början av år 2010 började 

den åter stiga något, för att i juni 2012 vara 74,0 procent i Vanda. 

I grannkommunerna låg den ungefär på samma nivå. Fyrtiofem 

procent av de Vandabor som är i arbete jobbar i sin hemkommun 

och denna andel har redan länge hållit sig på samma nivå. I synnerhet 

från kranskommunerna kommer allt fler till Vanda för att 

arbeta. Vandas arbetsplatssufficiens är 104 procent. 

pass att det i slutet av året redan fanns tiotusen fler arbetsplatser än 

i slutet av 2009. Utslaget på en tioårsperiod har antalet arbetsplatser 

i området ökat med dryga sju procent. Relativt sett har ökningen 

i antalet arbetsplatser varit störst i Vanda och i vissa kranskommuner, 

där antalet arbetsplatser har ökat med över 15 procent. I 

Helsingfors har ökningen stannat på bara några procent. 

Tusby Kervo 


Helsingfors 

Träskända 

Mäntsälä 

Arbetslöshetsgraden sjönk ner till under sex procent när den var 

som lägst i Vanda i början av 2008, men har därefter igen börjat 

öka och var 8,4 procent i augusti 2012. Vanda hade den högsta 

arbetslöshetgraden i Helsingforsregionen. 

I slutet av augusti 2012 hade Vanda 9 093 arbetslösa arbetssökande, 

av vilka 2 548 hade varit arbetslösa i ett år utan avbrott. Antalet 

långtidsarbetslösa började åter öka när arbetslösheten ökade. 

I slutet av 2008 hade Vanda 690 långtidsarbetslösa färre än år 2000. 


Sibbo 

Borgnäs

Figur 9. Arbetslöshetsgraden i Vanda, Esbo och Helsingfors 

fr.o.m. januari 2005 

Arbetslöshetsgrad, % 

11,0 

10,0 

9,0 

8,0 

7,0 

6,0 

5,0 

4,0 

3,0 

2,0 

1,0 

2005 

0,0 

2008 

jan. 

maj 

sept. 

jan. 

maj 

sept. 

jan. 

maj 

sept. 

jan. 

maj 

sept. 

jan. 

maj 

sept. 

jan. 

maj 

sept. 

jan. 

maj 

sept. 

jan. 

maj 

sept. 

Esbo Helsingfors Vanda 


2011 

Vanda har följt ungdomsgarantin redan långt innan lagen trädde 

i kraft. I slutet av augusti 2012 hade Vanda 800 arbetslösa under 

25 år, medan antalet var 965 året innan. Antalet arbetslösa under 

25 år har minskat i Vanda medan arbetslösheten bland unga ökat 

i Helsingfors och Esbo. 

Figur 10. Antalet personer i Vanda under 25 som varit 

arbetslösa längre än i ett år månadsvis fr.o.m. 2007 

Arbetslösa 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

2008 2010 

2012 

Under 25-åringar Arbetslösa i över ett år 

För dem som har en utländsk bakgrund och talar något främmande 

språk är möjligheterna att få arbete betydligt sämre än för 

dem som talar något av de inhemska språken. Arbetslöshetsgraden 

hos den del av befolkningen som talar något främmande språk 

växlar också mellan 15 och 40 procent beroende på personens ursprungsland 

och språk. 

Bostadsbyggandet avmattades på nytt 

I Vanda hade recessionen återverkningar inom alla verksamhetsområden. 

I mängden byggande, särskilt då i fråga om bostäder, 

märktes det under exempelvis år 2009 då ett rekordlågt antal nya 

bostäder färdigställdes i Vanda. År 2010 satte bostadsbyggandet 

fart och 2011 nådde man det uppställda målet på 2000 nya bostäder. 

Innevarande år har bostadsbyggandet åter minskat och man 

kommer inte att nå målet, antalet färdigställda bostäder kommer 


sannolikt att röra sig kring 1 500. I de övriga kommunerna i huvudstadsregionen 

ligger man också klart efter bostadsproduktionsmålen, 

särskilt i Helsingfors. 

Figur 11. Bostäder som färdigställts i Vanda, Esbo och 

Helsingfors åren 2000–2011 

Antal bostäder 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Helsingfors Esbo Vanda 

Under de senaste åren har bostadsproduktionen koncentrerats 

till områdena utmed järnvägen och området Backas–Rosendal. 

Tomtpriser och bostadsanskaffningskostnader som är lägre jämfört 

med grannstäderna är Vandas trumfort bland dem som letar 

bostad i småhus i huvudstadsregionen. 

Figur 12. Antalet färdigställda bostäder i Vanda åren 

2000–2011 samt prognos för åren 2012–2020 

Antal bostäder 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 

2012 

2013 

2014 

2015 


2017 

2018 

2019 

2020 

2021 

Flervåningshus Rad-och kedjehus Separata småhus 

Påbörjandet av byggnadsarbetena på Ringbanan och möjligheterna 

till markanvändning utmed banan har skapat förutsättningar 

för den prognostiserade befolkningsökningen och bostadsbyggandet. 

Stora volymvariationer i byggandet av 

verksamhetslokaler 

Under 2000-talet har mängden våningsyta som färdigställts i 

Vanda, förutom bostäder, varit mycket omfattande, med en årstakt 

på omkring 200 000 kvadratmeter våningsyta, under vissa 

år har mängden till och med uppgått till 300 000 kvadratmeter 

11


våningsyta. Byggandet koncentreras till området kring flygplatsen 

samt utmed Ring III. 

Under 2010 färdigställdes lokaliteter i en rekordartat liten omfattning, 

bara dryga 70 000 m2-vy. Ett år senare, dvs. år 2011 byggdes 

dubbelt så stor volym våningsyta för lokaliteter jämfört med 

året innan, dvs. 142 000 m²-vy. I början av 2012 har antalet startade 

byggprojekt åter minskat i jämförelse med 2011. 

Figur 13. Byggandet åren 2000–2011 (m2-vy), exklusive 

bostadsbyggandet 

Färdigställd våningsyta, m2-vy 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Övriga Lager Industri Offentliga Trafik Affär och kontor 

Ekonomiska utvecklingsutsikter 

Allmänna ekonomiska utsikter 

Finlands nationalekonomi beräknas växa med omkring en procent 

under åren 2012 och 2013. Under de därpå följande åren beräknas 

ekonomin växa med omkring 2 procent om året. Den framtida 

ekonomiska tillväxten är beroende av produktiviteten, då utbudet 

på arbetskraft till och med minskar och försörjningskvoten försvagas 

under hela 2010-talet. Sommaren 2012 var hela euro-området, 

Finland medräknat, inne i en recession och för att klara sig ur den 

måste man lyckas balansera ekonomin i euroländerna och lösa den 

finanskris som beror på skuldsättningen. Finlands exportberoende 

ekonomi återhämtar sig, förutsatt att man kan skapa förtroende 

internationella aktörer emellan och man lyckas hitta bestående lösningar 

på de ekonomiska problemen i de krisdrabbade länderna. 

Finansministeriet uppskattar att antalet sysselsatta minskar och 

att arbetslösheten ökar något under 2013. Sysselsättningsgraden 

bland personer mellan 15 och 64 år är något under 70 procent under 

de kommande åren. År 2012 beräknas lönesumman för hela 

landet stiga med 3,1, procent 2013 med 2,5 procent och 2014 med 

3,3 procent. Inkomstnivån höjs med i genomsnitt tre procent per år. 

Pensionsinkomsterna ökar i en takt på dryga fem procent, närmast 

på grund av att antalet pensionärer ökar. Inflationen utjämnas till 

i genomsnitt två procent per år. 

Statens skuldbörda närmar sig en nivå på 100 miljarder euro, 

vilket betyder omkring 47 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. 

Statens skatteintäkter ökar med cirka 5 procent år 

2013 till följd av mervärdesskatten höjs och förvärvsinkomstskatten 

skärps medan alla inkomstnivå- och indexjusteringar lämnas 

ogjorda under åren 2013–2014. Statens nedskärningar i utgifterna 

påverkar kraftigt kommunernas statsandelar och understöd. 

Den ekonomiska utvecklingen inom den 

kommunala sektorn 

Den kommunala ekonomin har åtstramats under de senaste åren. 

Kommunernas utgifter har ökat snabbare än skatterna och statsandelarna 

och investeringarna har hållit sig på en relativt hög nivå. 

Investeringarna har bidragit till att öka kommunernas skuld med 

omkring en miljard euro om året. 

Under 2012 åtstramas den kommunala ekonomin särskilt av att 

statsandelarna skärs ner med 631 milj. euro. Den kommunala ekonomin 

fortsätter att vara ansträngd också under de närmaste åren 

när statsandelarna skärs ner med 125 milj. euro år 2013, med 250 

milj. euro år 2014 och ytterligare 500 milj. euro år 2015. År 2013 

görs inga indexjusteringar i statsandelarna för undervisnings- och 

kulturväsendet och denna åtgärd har en åtstramande effekt på omkring 

50 milj. euro. 

I beskattningen kompenseras kommunerna för höjningen av förvärvsinkomstavdraget 

i sina statsandelar medan förändringarna i 

samfundsskatten kompenseras genom att kommunernas fördelningsandel 

av samfundsskatten höjs. Kommunernas samfundsskatteandel 

betalas förhöjd med fem procentenheter under åren 2013– 

2015. Kommunernas ekonomi fortsätter under hela planperioden 

att visa finansiellt underskott och kommunernas skuldbörda ökar 

med över en miljard euro varje år även under de kommande åren. 

Kommunernas statsandelar för 2013 beräknas enligt befolkningsantalet 

31.12.2011. Indexförhöjningen är 3,0 procent, med 

beaktande av statsandelsnedskärningen. Nedskärningen på 125 

milj. euro i statsandelarna år 2013 innebär en minskning av statsandelarna 

med omkring -23 euro per invånare och kommunens 

statsandelsprocent sjunker till 30,90 procent. Statsandelarna för 

undervisnings- och kulturväsendet 2013 fastställs utgående från 

läget i fråga om antalet elever och studerande 20.9.2012 och de indexjusteras 

inte. Kommunens statsandelsprocent kvarstår på 41,89 

procent och kommunernas självfinansieringsandel är 364,18 euro 

per invånare också under 2013. 

Kommunernas kalkylerade statsandelar ökar något år 2013, 

närmast som en följd av indexjusteringen av statsandelen för basservicen 

och förändringar i befolkningens åldersstruktur. Under 

de kommande åren kommer nedskärningarna i statsandelarna att 

innebära en smärre minskning även räknat i euro. De övriga statsunderstöden 

till kommunerna minskar också, närmast till följd av 

de nedskärningar som görs för att göra inbesparingar. Statsunderstöden 

till kommunerna och samkommunerna uppgår till omkring 

10,5 miljarder euro åren 2012–2016. 

Kommunernas statsandelssystem håller på att revideras som en 

del av kommunreformen, på så vis att det nya systemet skulle träda 

i kraft från början av 2015. En utredare har tillsatts för att bereda 

revideringen och en särskild stödgrupp samt sakkunnig- och kalkyleringsgrupp 

till stöd för utredaren. Utvecklingsbehoven när det 

gäller statsandelssystemet presenteras i en mellanrapport i december 

2012 och de slutliga förslagen före utgången av 2013. 

Huvudmålen när statsandelssystemet revideras är (enligt finansministeriets 

beslut genom förordning) en gemensam kalkylerad 

kostnad för kommunens statsandel för basservicen, neutralitet 

vid kommunsammanslagningar, att det har en sporrande inverkan 

och att finansieringssystemet fungerar i situationer av förändring. 

Man har för avsikt att förenkla dagens invecklade kalkyleringssystem 

och även att revidera den justering av kostnadsfördelningen 

mellan staten och kommunerna som genomförs med fyra års mellanrum. 


Kommunernas skatteintäkter beräknas öka med sammanlagt 

omkring 4 procent år 2013, medan skatteintäkterna för 2012 uppskattas 

öka med endast 1,5 procent då samfundsskatteintäkterna 

minskar med närmare en fjärdedel. Kommunernas kommunalskatteintäkter 

uppskattas öka med över 4 procent år 2013, med 4,7 procent 

år 2014 och med 3,5 procent år 2015 (KF Kommunernas skatteprognosram 

28.8.2012). Uppskattningen måste under rådande 

ekonomiska förhållanden anses som optimistisk. Kommunernas 

samfundsskatter uppskattas också under åren 2013 och 2014 hålla 

sig på samma lägre nivå som 2012. År 2016 sjunker kommunernas 

samfundsskatteintäkter åter till följd av att kommungruppens fördelningsandel 

sänks. 

Kommunerna kommer att tilldelas nya uppgifter. Kommunernas 

utgifter ökar med omkring en procent per år i och med den åldrande 

befolkningen och befolkningsökningen. De ökade utgifterna 

har beaktats i de kalkylerade kostnaderna för socialoch hälsovården. 

Äldreomsorgslagen träder i kraft 1.7.2013 och stödtjänsterna 

för anhörigvården effektiviseras; den ökade mängden uppgifter har 

beaktats i statsandelarna till kommunerna. 

Utkomstskyddets förhöjningsdelar för den aktiva tiden kommer 

enligt lag att räknas som prioriterad inkomst och detta ökar kommunernas 

utgifter för utkomststöd år 2013. Ett kommunförsök för 

att åtgärda långtidsarbetslösheten genomförs åren 2012–2015. Försöket 

ökar kommunernas ansvar i servicen till långtidsarbetslösa. 

Arbetet med att förbättra kvaliteten i den grundläggande utbildningen 

fortsätter genom att gruppstorlekarna minskas och morgon- 

och eftermiddagsverksamheten utvecklas. 

Från början av 2013 erbjuds alla arbetslösa under 25 år och alla 

arbetslösa nyutexaminerade under 30 år inom ramen för samhällsgarantin 

för unga en arbets- eller utbildningsplats eller en aktiv 

åtgärd senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. 

Information om statens åtgärder riktade till kommunerna har 

sammanställts i Basservicebudgeten för 2013 (Finansministeriets 

publikation 30a/2012) och den finns på adressen vm.fi under rubriken 

Kunta-asiat. 

Den ekonomiska utvecklingen i Vanda 

Staden uppfyller de s.k. kriskommunkriterierna när det gäller 

skuldbeloppet uträknat per invånare, den relativa skuldsättningen 

och kommunens soliditetsgrad. Om man ser till andra kriterier är 

årsbidraget positivt, staden har inget ackumulerat underskott och 

Vandas inkomstskattesats är lägre än det vägda medeltalet för alla 

kommuner. 

En central utgångspunkt i balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin som stadsfullmäktige godkänt är att minska ökningen 

i verksamhetsutgifter och sänka investeringsnivån under ekonomiplanperioden. 

Bruttoinvesteringsnivån (exklusive Ringbanan 

och Ring III) uppgår till högst 100 milj. euro år 2013 och 90 milj. 

euro åren därefter. 

Vanda stads investeringar i byggandet av Ringbanan och i fas 2 

av ombyggnaden av Ring III uppgår till sammanlagt 68 milj. euro 

år 2013, till 47 milj. euro år 2014 och 19 milj. euro år 2015. Utöver 

detta finansierar staden byggandet av statens andel av fas 2 av 

ombyggnaden av Ring III under åren 2013–2015 med sammanlagt 

50 milj. euro, en summa som staten betalar till Vanda i form av en 

köpesumma i två rater under åren 2016 och 2017. Enligt ett tidigare 

avtal betalar staten tillbaka kostnaderna på 50 milj. euro för fas 1 

av ombyggnaden av Ring III till Vanda år 2013. 



Budgeten innehåller åtgärder, genom vilka de uppställda ekonomiska 

målen nås, samtidigt som stadens konkurrenskraft på längre 

sikt garanteras. Genom att strikt styra markanvändnings- och avtalspolitiken, 

prioritera investeringarna och planera servicenät på 

stadsnivå, begränsas stadens investeringar till en nivå om 90 milj. 

euro per år (exklusive Ringbanan och förbättringen av Ring III). 

Genom en beräknad ökning på tre procent per år av verksamhetsintäkterna 

och skattefinansieringen strävar man efter att ökningen 

av stadens lånestock ska stanna av i slutet av ekonomiplanperioden. 

De osäkra utsikterna för utvecklingen inom ekonomin och sysselsättningen 

understryker behovet att genomföra balanserings- 

och skuldprogrammet för ekonomin. Staden har förbundit sig att 

delta i genomförandet av Ringbanan och byggandet av Marja-Vanda 

som redan inletts binder stadens resurser långt in i framtiden. 

Under de kommande åren behöver staden ekonomiskt spelrum för 

att kunna reagera på de utmaningar som en omvärld i förändring 

medför. 

Utvecklingen i antalet anställda i Vanda 

Antalet anställda hos staden har hållit sig förhållandevis stabilt 

under de tre föregående åren. Under de kommande åren påverkas 

antalet anställda mest av sättet att producera servicen, dvs. vilken 

del av servicen som produceras av egen personal och vilken del 

som köps in av andra serviceproducenter. Staden försäkrar sig om 

den personal som behövs i kortvariga vikariat och i säsongartade 

uppgifter genom att i första hand använda Seure Henkilöstöpalvelut 

Oy:s tjänster. 

Tabell 1. Utvecklingen i antalet invånare och antalet anställda 

2009 

År 

2010 

Invånare 

2011 

197 636 200 055 203 001 

Personal (ordinarie+ på viss tid) 

11 416 11 332 

Invånare/personal 

11 377 

17,31 17,65 17,84 

Trots att det eventuellt sker förändringar i stadens sätt att producera 

service är det, på grund av att många går i pension, en stor 

utmaning för staden att kunna försäkra sig om att man kan anställa 

kompetent personal. Å andra sidan ger pensionsavgången, liksom 

all övrig normal avgångsomsättning, möjlighet att genomföra behärskade 

förändringar i personalstrukturen precis som under tidigare 

år. Fram till år 2020 går 17 procent av den nuvarande personalen 

i pension. I Vanda har åldern för att gå i pension stigit varje 

år under de fem senaste åren (2007–2011). 

Tabell 2 Pensionsavgången i Vanda 

Åren Pensionsavgång Vanda (%)* 

2013 – 2016 8 % 

2013 – 2020 17 % 

2013 – 2024 29 % 

* lärare som omfattas av statens pensionssystem har inte räknats 

med 

13


Tabell 3 Frånvaron av hälsoskäl (dag/årsverke) 

2007 2008 2009 2010 2011 

5,1 5,1 4,7 4,8 4,9 

Under de kommande åren utgör personalkostnaderna fortsättningsvis 

en stor del av stadens driftsutgifter. Frånvaron av hälsoskäl 

minskade tre år i rad fram till 2009. Under de två föregående åren 

avstannade den positiva riktningen i utvecklingen. Det är viktigt att 

minska frånvaron av hälsoskäl under de kommande åren, eftersom 

frånvaron av hälsoskäl utgör en stor utgiftspost. Betydelsen av gott 

ledarskap och chefsarbete betonas och en verksamhetsmodell där 

man aktivt bryr sig stärks, eftersom undersökningar visar att den 

anställdas livskompetens och ork i arbetet kan äventyras och att 

tröskeln för att återvända till arbetet stiger redan efter en kort tids 

frånvaro. 

Hur antalet verksamhetslokaler 

utvecklas i staden 

Figurerna här nedan visar 

• Hur stadens lokaler har ökat enligt verksamhetsområde utgående 

från investeringsprogrammet. 

• Hur stadens lokaler har ökat i förhållande till befolkningsutvecklingen. 

Investeringar som ökar stadens serviceförmåga riktas till byggandet 

av daghem och skolor. Effektiviteten i användningen av lokaler 

ökar i enlighet med målen i balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin, vilket stävjar ökningen av kostnaderna för lokaler. 

För att prognoserna ska förverkligas krävs det att man lyckas 

optimera användningen av lokaler och planera servicenätet. 

Figur 14. Hur antalet verksamhetslokaler utvecklas fram till 

år 2022 

1 000 000 

900 000 

800 000 

700 000 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

0 

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 

Övriga Bildning Social- och hälsovård Fritid och invånarservice 

Figur 15. Hur stadens verksamhetslokaler ökar i antal åren 

2012–2022 och befolkningsökningen jämfört med 

början av 2012. 

Kumulativ tillväxt % 

14,0 


12,0 

10,0 

8,0 

6,0 

4,0 

2,0 

0,0 

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 

Befolkningsförändring Verksamhetslokaler

Utvecklingen av strategiarbetet 

i Vanda 

Vanda stads strategiarbete reformeras så att en strategi som omfattar 

hela fullmäktigeperioden bereds i fortsättningen. För varje fullmäktigeperiod 

ses värderingarna och visionen över, likaså fastställs 

de strategiska riktlinjerna och de kritiska framgångsfaktorer som 

bidrar till att dessa förverkligas. Styrkortet används som redskap 

för att genomföra strategin och är en del av stadens ledningssystem. 

• I fortsättningen görs stadens strategi upp för en hel fullmäktigeperiod 

och innehåller de strategiska huvudlinjerna och 

dessas mätare. 

• Styrkortet på stadsnivå görs upp för respektive budgetår 

- I detta koncentrerar man sig på sådana åtgärder på stadsnivå 

som utgör steg för att nå de strategiska målen 

Modell för strategiarbetet under fullmäktigeperioden 2013–2016 

Omvärld 

Förändringskrafter 

Scenarier 

Programarbete 

Bas för strategin: 

verksamhetsidé, 

värderingar, vision 

Strategiska mål 

Målvärden 2016, 

tidtabell och ansvar 

Budgetmål 

• I samband med fullmäktigeperiodens strategi fattas beslut om 

de program på stadsnivå som kommer att utarbetas under 

fullmäktigeperioden eller över vilka det utarbetas en mellanutvärdering 

• Programmen som utarbetas ska stödja förverkligandet av de 

strategiska målen 

• När utarbetandet av programmen inleds förs en remissdebatt i 

fullmäktige 

• Till behandling i fullmäktige förs endast de program som man 

fattat beslut om i samband med strategin 

• Utvecklingsplanerna på verksamhetsområdesnivå ska också 

förverkliga fullmäktigeperiodens strategi 

• Verksamhetsmodellen syftar till att förbättra programarbetet 

och effekten av de resurser som detta binder samt kopplingarna 

till strategin 


Utvecklingen av strategiarbetet i Vanda 

- Två gånger om året rapporteras det till fullmäktige om hur 

de bindande målen har nåtts 

- De strategiska målen ersätter i fortsättningen EP-periodens 

mål. 

• Verksamhetsområdena utarbetar sina styrkort och mål utgående 

från stadens strategi som görs upp för fyra år framåt och 

utgående från ramen. 

- Verksamhetsmålen i budgetens driftsekonomidel (verksamhetsområdets 

styrkort) förverkligar stadens strategi på ett 

klarare sätt än tidigare. 

- Verksamhetsområdena rapporterar till respektive nämnd om 

verksamhetsmålen 

• Den första rapporteringen om stadens strategi görs enligt det 

läge som råder i slutet av det andra året av fullmäktigeperioden. 

Fullmäktige gör en mellanutvärdering av stadens strategi 

utgående från rapporten. Den slutliga utvärderingen görs vid 

fullmäktigeperiodens slut. 

Strategi för hela fullmäktigeperioden 

Årliga styrkort 

–bindande mål (stadsnivå) 

–verksamhetsmål 

(verksamhetsområdena) 

Tidtabellen för utarbetandet av strategin för 

fullmäktigeperioden 2013–2016 

• Utkastet till strategimodell har behandlats i stadens ledningsgrupp 

och i stadsstyrelsen hösten 2012 

• Beredningen av strategin för fullmäktigeperioden sker i ledningsgruppen, 

för vilket ändamål material produceras i samband 

med den högsta ledningens utbildning i början av 2013 

• Stadsstyrelsens strategiseminarium hålls i april 2013. Seminariematerialet 

utgörs av ledningsgruppens stadsstrategiska 

beredningsarbete. 

• Utkastet till strategi för fullmäktigeperioden i enlighet den 

nya modellen presenteras för fullmäktige på strategiseminariet 

i maj 2013, varefter fullmäktige i juni beslutar om strategin 

separat. 

• Målsättningen är en koncis strategi som omfattar de huvudsakliga 

riktlinjerna. Visionen, värderingarna och verksamhetsidén 

utvärderas också enligt det nya fullmäktiges åsikter 

(strategiaftonskolor våren 2013). 

15


Vanda stads styrkort 2013 

Samhällsinflytande 

och genomslagskraft 

hos kunderna 

Strukturer och 

processer 

Förnyelse och 

personalens 

välbefinnande i 

arbetet 

Ekonomiska 

resurser och 

möjligheter 

Konkurrenskraftsstrategin Servicestrategin 

Stadens attraktionskraft 

• Stadsbild i omvandling 

• Effektiv markpolitik 

• Högklassigt Marja-Vanda 

• Trygga centrumområden under 

utveckling 

• Funktionell och hållbar 

stadsstruktur 

Intressebevakning och samarbete 

• Att få till stånd en kommunstruktur- och 

metropollösning 

• Fungerande socialoch hälsovårdsstrukturer 

• Intressebevakning i regionala organisationer 

Framgångsrikt och energigivande ledarskap 

• Ledarskapssystemet utvecklas 

• Systematisk chefsutbildning 

• Optimal personalplanering 

• Belöningar 

Inkomstbasen stärks 

• Skattefinansieringsbasen (skatteintäkter, 

statsandelar) stärks 

• Inkomster från markförsäljning och förnyad 

markpolitik 

Näringar och sysselsättning 

• Mångsidiga partnerskap 

• Alltmer omfattande 

företagsverksamhet 

• Stärkt sysselsättning 

• Starkare närings- och 

internationaliseringspolitik 

Kommuninvånarnas välfärd 

• Social harmoni främjas 

• Samhällsgemenskapen och 

livsbalansen stärks 

• Effektiv basservice 

En innovativ stad under utveckling 

• Nya sätt att ordna service 

• Kostnadseffektiv och miljömedveten verksamhet 

• Servicestrukturer och -nätverk förnyas 

Produktiv personal som hittar sin styrka 

• Förändringskompetens 

• Satsningar på arbetshälsan 

• Sjukfrånvaro förebyggs 

• Samarbete med läroanstalter 

Att få skuldsättningen under kontroll 

• Driftsekonomins utgiftsutveckling och 

investeringstak enligt balanserings- och 

skuldprogrammet för ekonomin 

• Egendomsförvaltningen 

Genomförande av balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin 

Strategiska mål


Samhällsinflytande 

och genomslagskraft 

hos kunderna 

Stadens attraktionskraft 

Det Vanda vi ser i dag har byggts upp som 

en följd av urbaniseringen. En lång tid dominerades 

uppfattningen om Vanda av det 

delvis motstridiga förhållandet mellan rurala 

och urbana miljöer. I takt med att staden 

utvecklats och vuxit till sig har Vanda förknippats 

med olika sinnebilder: förorternas 

stad, industri- och lagerstaden, randstaden. 

En klar vändpunkt i Vandas utveckling 

inföll i början av 1990-talet. Flygplatsområdet 

med närmaste omgivningar lyftes fram 

i blickfånget för Vandas utveckling, vilket 

ledde till att den regionala nätverksbildningen 

och de internationella förbindelserna 

kom att bli Vandas framgångsfaktorer. 

Man ville omvandla Vanda till regionens 

dynamiska företagsområde och ett centrum 

för arbetsplatser och uträttandet av ärenden. 

Arbetet på att infria målsättningarna inleddes 

med att utveckla Aviapolisområdet och 

gå in för att förverkliga Ringbaneprojektet. 

I och med att antalet arbetsplatser ökat och 

allt fler uträttar ärenden i regionen kom den 

nedsatta genomströmningen på Ring III att 

innebära ett allvarligt hot inte bara för den 

fortsatta utvecklingen i området, men också 

för hela stadens trafiknät. 

I Vanda har man investerat i framtiden. 

På grund av investeringarna i infrastrukturen 

har staden skuldsatt sig och finansieringsansvaret 

har ökat genom de projekt 

som förverkligats i såväl egen regi som i 

samarbete med staten. I Vanda är man nu 

på väg att uppnå ett läge, där staden kan 

byggas vidare utgående från den bas som de 

redan verkställda investeringarna utgör. De 

tidigare motsatserna är på väg att sammansmälta 

till en balanserad stadsstruktur. Med 

hjälp av det mångsidiga kompletteringsbyggandet 

kommer Vanda, utöver att vara ett 

bra arbetsplatsområde, också att vara ännu 

mer attraktivt vad ankommer på olika boendemöjligheter. 


Byggandet av Marja-Vanda är ett regionalt 

spetsprojekt. Marja-Vanda kan räknas 

in bland de viktigaste nya bostads- och 

arbetsplatsområdena i huvudstadsregionen 

som bidrar till ett ökat intresse bland 

byggherrar, företag och samarbetspartners 

för urbant bostadsbyggande av nytt slag och 

olika ekologiska lösningar. Ringbanan och 

de bostadsområden som redan finns utmed 

den och de som kommer att byggas bidrar 

till att förena de östra och de västra delarna 

av Vanda till en fungerande stadshelhet. 

Stadens ekonomiska resurser sätter strama 

ramar för markanvändningen under 

kommande år. Enligt Balanserings- och 

skuldprogrammet för ekonomin kommer 

"en högklassig bostadsproduktion till rimligt 

pris att utgöra en särskild utmaning, 

vilket medför att mängden producerade 

bostäder och deras attraktionsförmåga bidrar 

till ökade skatteinkomster för staden. 

Samtidigt måste man även beakta de krav 

som följer på det kompletterande byggandet 

och de ekologiska aspekterna samt klimatförändringens 

inverkan. De motstridiga utmaningarna 

utgörs alltså av å ena sidan en 

stram utgiftsdisciplin, lämplig schemaläggning 

av själva byggandet och uppskjutna investeringar 

kontra inkomstbasens utvidgning 

å andra sidan. 

Varje år växer Vanda till sig med mer 

än 2000 invånare. Befolkningsökningen 

och markanvändningsmöjligheterna är en 

god grund för att Vandas attraktionskraft 

även som hemort kommer att öka och att 

staden inte längre bara ses som en tillfällig 

boningsort. Det är viktigt att de som bor 

i andra städer och arbetar i Vanda skulle 

börja se staden som ett reellt alternativ till 

den egna hemorten. Samtidigt måste man 

också kunna erbjuda dem som funderar på 

att flytta bort från Vanda högklassiga alternativ 

för olika skeden i livet. En allt effektivare 

planläggnings- och markanvändningspolitik 

anger riktlinjerna för hur man på 

bästa möjliga vis kan dra nytta av befintliga 

strukturer och olika aktuella investeringar. 

Vanda har tillsammans med de övriga 

kommunerna i Helsingforsregionen godkänt 

och undertecknat avsiktsförklaringen 

för markanvändning, boende och trafik 

(MBT) för åren 2012–2015. Enligt avtalet 

har Vanda förbundit sig till att årligen skapa 


förutsättningar för att bygga 2000 nya bostäder. 

Av den produktion som förverkligas 

ska 20 procent förverkligas som statsstödda 

hyresbostäder. Genom att koncentrera bostadsbyggandet 

till nuvarande centrumområden 

och intill goda kollektivtrafikförbindelser 

kan stadsstrukturen förenhetligas. 

Byggresurserna koncentreras till de nya 

stationsområdena vid Ringbanan, dvs. till 

Lejle och Marja-Vanda. 

Centrumområdenas livskraft – särskilt 

då de centrum som ligger intill järnvägsstationerna 

– är en viktig komponent i 

uppbyggnaden av Vandas konkurrenskraft, 

såväl i fråga om boende, som näringslivet. 

De nuvarande centrumområdena har bevarats 

rätt oförändrade sedan de byggdes upp. 

I detta nu pågår stora utvecklingsprojekt i 

alla Vandas centrumområden och staden 

är en viktig part i processen. I typiska fall 

handlar dessa projekt om parkeringsarrangemang 

eller om att rusta upp offentliga 

lokaler och uterum så att de svarar mot 

moderna krav. Det första av dessa projekt 

är förnyelsen av Dickursby centrum som är 

på gång: parkeringsarrangemang, påbörjandet 

av ny bostadsproduktion samt det 

nya Stationscentrumet. Följande i turen är 

Myrbacka, Korso, Håkansböle och Björkby, 

i alla dessa områden har man planerat att 

bygga både nya bostäder och affärslokaler. 

För fullmäktiges mandatperiod 2009– 

2012 fastställdes följande som Vandas vision: 

För invånare och företag är Vanda 

Finlands mest attraktiva och internationella 

hemstad som går i spetsen för hållbar 

utveckling. Visionen komprimerades i formen 

"Vanda – ett klokt val". 

Enligt visionen erbjuder Vanda mångsidiga 

boendemöjligheter, varierande hobby-, 

kultur- och friluftsmöjligheter, god basservice, 

lokaler som lämpar sig för företag av 

olika slag och tomter med bästa möjliga läge 

samt internationella kontakter av världsklass. 

Läget i kärnan av metropolområdet är 

en framtida framgångsfaktor. Till flera delar 

har visionen förverkligats. Under följande 

fullmäktigeperiod utvärderas behovet av att 

förnya visionen. 

I en jämförelse städerna emellan har 

det konstaterats att på samma gång som 

Vanda producerar sina tjänster på ett effektivt 

och ekonomiskt vis så är kundernas 

17


tillfredsställelse med servicen åtminstone 

på samma nivå som i jämförelsestäderna. 

Servicen är lätt tillgänglig, det förekommer 

inga nivåskillnader skolorna emellan 

och serviceutbudet inom småbarnsfostran 

är mångsidigt. Klienternas tillfredsställelse 

med den service de får är ofta bättre än den 

allmänna uppfattningen om servicen. Därför 

är det också viktigt att ge stadsbilden ett 

lyft. På det viset kan vi garantera att invånarna 

trivs i sin hemstad och är stolta över 

att höra hemma i Vanda. 

Utöver att stärka attraktionsförmågan 

är det viktigt att genomföra alla aspekter 

på hållbar utveckling, såväl ekologiska, 

sociala och kulturella, som ekonomiska aspekter. 

Staden har i uppdrag att trygga goda 

levnadsbetingelser för både nuvarande och 

kommande generationer. Särskilt viktigt är 

det att balansera upp ekonomin. 

Budgetårets mål: 

1. Stadens hela organisation deltar i 

att utveckla stadsbilden – Vandas 

attraktionskraft som boningsort 

stärks. 

2. Marja-Vanda anläggs som ett 

spjutspetsprojekt. 

3. Nya markpolitiska riktlinjer för planläggning, 

markförvärv och marköverlåtelser 

börjar förverkligas. 

4. Staden skapar förutsättningar 

för att producera 2000 bostäder, 

bostadsproduktionen ska vara 

högklassig och mångsidig. Antalet 

egnahemshustomter till salu utökas. 

5. Planeringen av centrumens bostads- 

och affärstomter försnabbas, 

så att centrumen får kompletterande 

bebyggelse och därigenom hålls 

livskraftiga och vitala. 

6. Genom att stadsstrukturen kompletteras 

och förtätas, hållbara färdsätt 

främjas och genom att bevara 

nätverket av grönområden främjar 

man en funktionell och hållbar 

stadsstruktur. 

Näringar och 

sysselsättning 

Näringspolitiken preciseras och stärks. 

Under 2012 har en tjänst som näringsdirektör 

inrättats. Genom att inrätta denna 

befattning syftar man till att bredda Vandas 

skatteinkomstbas med hjälp av syssel- 

sättnings- och näringspolitiska åtgärder. 

Inför fullmäktigeseminariet våren 2013 

bereds ett närings- och sysselsättningspolitiskt 

program. Åtgärder som drar nytta av 

stadens möjligheter och löser problemen 

preciseras i detta program. Målsättningen 

är att förmera stadens livskraft och öka 

internationalismen. Marknadsföringen av 

staden och dess näringsliv effektiveras. Arbetsplatsområdenas 

image och profilering 

utvecklas. 

Byggandet av verksamhetslokaler för 

arbetsplatser förutsätter snabb och effektiv 

projektplanläggning. Högprioriterade 

områden för arbetsplatsbyggandet är axeln 

Aviapolis–östra Vanda, området kring stationen 

i Vandaforsen samt företagsområdet 

i Veckal. 

Det regionala samarbetet inom näringspolitiken 

utvecklas och metropolområdets 

samarbete stärks utgående från den nya 

konkurrenskraftsstrategin för metropolområdet. 

Avsikten är att ingå avsiktsförklaring 

mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen 

för att förverkliga konkurrenskraftsstrategin. 

Vanda Innovationsinstitut Ab deltar i 

beredningen av arbets- och näringsministeriets 

program INKA som ersätter Kompetenscenterprogrammet. 

Det nya INKAprogrammet 

(INnovatiiset KAupungit, 

innovativa städer) publicerades 14.9.2012. 

Vanda Innovationsinstitut har deltagit i 

ministeriets beredningsarbete och är med 

om att bereda huvudstadsregionens förslag 

till programinnehåll. INKA-programmet 

framhäver betydelsen av att innovationsmiljöer 

byggs upp på det vis som Vanda 

redan gjort under en längre tid. Under åren 

2012 och 2013 har Vanda Innovationsinstitut 

Ab i uppgift att säkerställa tillgången på 

statlig projektfinansiering för näringspolitiska 

projekt i Vanda. 

Vanda Innovationsinstitut Ab grundades 

2009 för att förverkliga den nationella 

innovationsstrategin, huvudstadsregionens 

konkurrenskraftsprogram och framförallt 

Vandas eget konkurrenskraftsprogram. 

Målet för Vanda Innovationsinstitut är att 

skapa förutsättningar för företagens tillväxt 

och locka nya arbetsplatser och investeringar 

till Vandaområdet genom att i Vanda 

bygga upp ett internationellt attraktiv innovationsmiljö 

tillsammans med företag och 

högskolor. 

Inom Vandas innovationsmiljö har utvecklingsmiljöer 

för flera nya teknologiområden 

skapats, så att dessa nu omfattar 

ca 300 företag och merparten av regionens 

universitet och yrkeshögskolor. I alla ut- 

vecklingsmiljöer är målsättningen även 

att stödja företagens internationalisering. 

Vanda Innovationsinstitut Ab bygger upp 

internationaliseringsmöjligheter för företag 

särskilt med inriktning på Ryssland och 

Kina. Vanda Innovationsinstitut Ab har i 

uppgift att av nya projekt inom markanvändning 

och trafik skapa testmiljöer för 

nya teknologier och former av service. 

Utvecklingsplattformar för Vandas innovationsmiljö 

är utvecklingskonsortiet för 

identifikation av radiofrekvenser RFID Lab 

Finland ry., bolaget för att utveckla sensorteknologi 

Anturikeskus Oy, miljösektorns 

Green Net Finland ry., välfärdssektorns 

utvecklingskonsortium CIDE, samt som 

projekt under ledning av Vandas Innovationsinstitut 

Ab: Airport Cluster Finland 

som utvecklar flygplatsteknologi och byggandet 

av flygplatser, utvecklingskonsortiet 

för att utveckla teknologin för att spåra och 

garantera kvaliteten hos livsmedel samt ett 

utvecklingskonsortium i nanoteknologi, 

Nano Lab Finland. 

I dessa utvecklingskonsortier deltar utöver 

företagen dessutom Helsingfors Universitet, 

Aaltouniversitetet, Turun yliopisto, 

Viikki Food Centre, VTT, Yrkeshögskolan 

Metropolia, Yrkeshögskolan Laurea, Oulun 

ammattikorkeakoulu samt Hämeen ammattikorkeakoulu. 

I samarbete med Culminatum 

Oy verkar utvecklingskonsortiet 

för språk- och kommunikationsteknologi 

KITES. För utvecklingsmiljöernas projekt 

anhålls om finansiering från NTM-centralen, 

Nylands förbund, TEKES och andra offentliga 

finansiärer. Likaså bidrar företagen 

genom att erlägga deltagaravgifter för att 

vara med i projekten. 

Utvecklingsplattformarna har i uppgift 

att möjliggöra framtagandet av brukarorienterade 

lösningar i samverkan med företagen 

och därigenom ökade möjligheter för 

företagen att bedriva företagsamhet, vilket 

syns i form av ökat antal arbetsplatser i 

Vanda. 

Som stöd för företagens internationalisering 

och för att locka internationella 

investeringar till Vanda har Vanda Innovationsinstitut 

Ab tillsammans med Nylands 

förbund grundat en finländsk-kinesisk 

samarbetskommitté inom teknologi, genom 

vilken man mot smärre ersättning betjänar 

finländska företag som siktar in sig på den 

kinesiska marknaden samt kinesiska företag 

som via Vanda inriktar sig på de europeiska 

marknaderna. Samarbetet med ryska 

aktörer kommer att intensifieras mer än 

tidigare. All internationell verksamhet ge- 


nomförs i samarbete med Invest in Finland, 

Finpro och GHP. 

Vanda Innovationsinstitut Ab koordinerar 

Finlands deltagande i det stora EUprojektet 

”City Mobile II”, vilket ägnar sig 

åt att utveckla elektriska förarlösa fordon. 

Projektet har som mål att få till stånd ett 

fordonspilotprojekt i Marja-Vanda under 

tiden för bostadsmässan, varvid trafiken 

från Ringbanans stationer till mässområdet 

skulle skötas av dessa fordon. 

Från och med år 2012 börjar man på allvar 

dra nytta av Vandas nya projekt inom 

markanvändning och trafik som testplattformar 

för de företag som är med i utvecklingsmiljöerna 

och denna process fortsätter 

att accelerera under kommande år och 

möjliggör en ökning av företagens verksamhet 

och uppkomsten av nya arbetsplatser i 

Vanda. Det första testprojektet som genomförts 

i form av ett innovativt projekt är de 

parkeringslösningar i Marja-Vanda som är 

i sambruk. Vandas Innovationsinstitut utför 

ett tätt samarbete med stadens olika verksamhetsområden 

när projekt planeras och 

förverkligas. 

Sysselsättningsgraden i Vanda hör till de 

högsta i landet. 

Befolkningens sysselsättningsgrad räknas 

i procentandelar av de sysselsatta i åldern 

15–64 år i relation till befolkningen i 

samma ålder. Sysselsättningsgraden i Vanda 

var 74 procent i juni 2012. Vid motsvarande 

tidpunkt 2011 uppgick den till 76,6 procent. 

Finlands regering har som ett nationellt mål 

uppställt att sysselsättningsgraden ska höjas 

till 72 procent under inkommande fyra år. 

Enligt Nylands förbund förutsätter en höjning 

av sysselsättningsgraden på riksnivå 

till den önskade nivån att sysselsättningsgraden 

i Nyland stiger till hela 77 procent, 

och gärna mer än så. Det viktigaste målet 

i genomförandeplanen för landskapsprogrammet 

är de facto att höja sysselsättningsgraden 

i Nyland. 

Trots att sysselsättningsgraden är hög i 

Vanda, finns det samtidigt många arbetslösa 

arbetssökande i Vanda. Arbetslöshetsgraden 

i Vanda har en längre tid hört till de 

högsta i Nyland, i augusti 2012 uppgick den 

till 8,4 procent, vilket var 0,1 procentenheter 

mer än året innan. Antalet långtidsarbetslösa 

var 2 548, dvs. 2 procent fler än ett 

år tidigare. Antalet unga arbetslösa under 

25 år uppgick till 800 stycken. 

Antalet arbetslösa under 25 år har 

minskat i Vanda med 18,6 procent på ett 

år, medan siffran ökat med 4,7 procent i 

Nyland. Arbetslöshetsgraden bland unga 

i Vanda var 6,8 procent. Arbetslösheten 


bland personer över 50 år har ökat sedan 

2009. I augusti 2012 var antalet arbetslösa 

över 50 år 3 236 personer, dvs. 36 procent 

av alla arbetslösa. 

Antalet lediga arbetsplatser att söka uppgick 

till 3 390 stycken under hela augusti, 

vilket var 5,1 procent färre än under augusti 

2011. 

I Vanda förekommer ett problem med att 

arbetssökande och arbetsplatser inte möts: 

samtidigt som arbetsplatssufficiensen i 

Vanda uppgår till 105 procent så hålls antalet 

arbetslösa kring 9000–10 000 personer. 

En stor del av arbetsplatserna i Vanda fylls 

av arbetstagare som pendlar från grannkommunerna. 

Det kan hända att Vandabornas 

lägre utbildningsnivå i jämförelse 

med grannkommunerna inverkar på deras 

möjligheter att få jobb. Att höja utbildningsnivån 

hos Vandas invånare är en central åtgärd 

för att främja sysselsättningen. 

Åtgärder för att förbättra sysselsättningen 

behövs även med tanke på att förbättra 

stadens ekonomi. Omkring två tredjedelar 

av dem som får utkomststöd är arbetslösa, 

skatteutfallet blir mindre på grund av den 

höga arbetslösheten och staden tvingas att 

betala kommunandelen av de medel som 

finansierar arbetsmarknadsstödet till FPA. 

Det under 2012 som en ny verksamhet 

igångsatta kommunförsöket fortsätter 

under 2013. Målgruppen för kommunförsöket 

är i första hand de arbetslösa som i 

över 500 dagars tid omfattats av det passiva 

arbetsmarknadsstödet och i andra hand de 

som varit arbetslösa i mer än ett års tid i ett 

sträck, vilka är i fara att slås ut ur arbetslivet. 

Målet med försöket är att minska arbetslöshetsgraden 

med minst två procent fram till 

2015 samt att den passiva arbetslösheten 

bland långtidsarbetslösa upphör. 

Kommunerna finansierar hälften av det 

arbetsmarknadsstöd som beviljas dem 

som fått arbetsmarknadsstöd i 500 dagar 

och inte deltagit i aktiva åtgärder, dvs. de 

som tar emot det s.k. passiva stödet. FPA 

debiterar av kommunerna kommunandelen 

av arbetsmarknadsstödets finansiering. 

Kommunerna behöver inte finansiera arbetsmarknadsstödet 

för de perioder då 

personen deltagit i aktiva åtgärder. Kommunförsöket 

är avsett bl.a. för att aktivera 

denna klientgrupp samt för att utveckla nya 

serviceformer. 

Ungdomsarbetslösheten sköts genom de 

medel som ungdomsgarantin erbjuder: alla 

unga mellan 17 och 24 år som anmäler sig 

till TE-centralen styrs över till att bli klienter 

inom ESR-projektet inom PETRA–unga 

i arbete och utbildning. Alla unga erbjuds, 


inom tre månader från att arbetslösheten 

har börjat, antingen arbete, arbetspraktik 

eller utbildningsplats och hänvisas vid behov 

till andra former av service. Det årliga 

antalet studerande inom grundläggande 

yrkesutbildning som ingår i Varias tillstånd 

för att ordna utbildning har höjts med 70 

studerande och tillståndet för att ordna utbildning 

omfattar 2 780 studerande. 

Aktiviteten med verkstäder för unga styr 

de unga till utbildning och kompletterar 

också delvis utbildningen. Sysselsättningen 

av unga med stöd av lönesubventioner är 

en verksamhet som tränar och handleder 

de unga in på arbetsmarknaden. 

Avsiktsförklaringen mellan staten och 

kommunerna i huvudstadsregionen om 

att integrera och sysselsätta invandrare 

fortsätts. Antalet invandrare i Vanda ökar 

och det är därför särskilt viktigt att beakta 

inledningsskedet av integreringen och sysselsättningen. 

För invandrarnas räkning 

erbjuds såväl gruppbaserad arbetsverksamhet 

i rehabiliteringssyfte, som individuell 

arbetsintroduktion för att förkorta arbetslöshetsperioden. 

För att minska långtidsarbetslösheten 

fortsätter staden det intensiva samarbetet 

med FPA, Arbets- och näringsbyrån och 

olika Vandaföretag. Vid servicecentralerna 

för arbetskraft betjänar kommunens, arbets- 

och näringsbyråns och FPA:s funktionärer 

de långtidsarbetslösa klienterna utgående 

från dessas individuella servicebehov. 

Det huvudsakliga klientelet vid Servicecentralen 

för arbetskraft är långtidsarbetslösa 

med behov av hälsotillståndsutredningar 

och olika former av sociala tjänster. Därför 

är det bara en liten del av klienterna som 

direkt kommer in på arbetsmarknaden och 

så många som runt en tredjedel är klienter 

hos arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte. 

Härutöver ordnar staden under 2013 i 

form av köpta tjänster pensionsutredningar 

för långtidsarbetslösa som inte kan återfå 

sin arbetsförmåga genom rehabiliterande 

åtgärder. 

Inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte 

strävar man efter att för klientens 

räkning ordna med en sådan arbetsplats 

inom arbetsverksamheten som bäst skulle 

stöda hans eller hennes möjligheter i arbetslivet. 

Platser inom arbetsverksamheten 

i rehabiliteringssyfte finns i olika grupper, 

verkstäder, olika av stadens verksamhetsområden, 

i församlingarna och i föreningar 

och stiftelser. Under den period som arbetsverksamheten 

varar får klienten social 

handledning med syftet att förbättra klientens 

funktionsförmåga och avlägsna hinder 

19


för att vara i arbete. De hinder som avses 

kan utgöras av hälsoskäl, rusmedelsbruk, 

skuldsättning, bostadslöshet etc. Inom ett 

av Europeiska socialfondens (ESF) delprojekt 

KOPPI – mot mer rehabiliterande arbetslivsservice 

utvecklas såväl processerna 

inom arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, 

som nya modeller för arbetsverksamhet 

i rehabiliteringssyfte. 

För invandrare finns det en egen grupp 

för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. 

I gruppen får långtidsarbetslösa invandrare 

stöd genom att de ges råd och styrs in på 

bland annat introduktion i arbetslivet och 

utbildningar samt genom att de får handledning 

i att göra meritförteckningar och 

arbetsansökningar. En viktig del utgörs 

också av förbättrade språkkunskaper. Invandrarna 

erbjuds även individuell introduktion 

i arbetslivet. 

Vantaan Valo ordnar arbetslivsutbildningar 

för vuxna. För nuvarande fungerar 

där ett av ESF finansierat projekt med 

namnet KONSTI som förbättrar arbetslivsfärdigheterna 

och erbjuder introduktion i 

arbetslivet. 

Målet med den yrkesinriktade vuxenutbildningen 

som ordnas vid yrkesinstitutet 

Varia är att utbilda personal vid företag 

som verkar i Vanda och att genom utbildning 

stärka sysselsättningsfärdigheterna 

hos arbetslösa. 


7. Ett närings- och sysselsättningspolitiskt 

program görs upp till fullmäktigeseminariet 

2013. 

8. Vandas arbetsplatssufficiens ökar 

fortsättningsvis. 

9. Vandas arbetslöshet minskar eller 

ökar åtminstone inte mer än i regionen 

i övrigt. 

10. Sysselsättningsgraden i Vanda uppgår 

till mer än 75 %. 

Kommuninvånarnas 

välfärd 

Med social harmoni avses att jämlika och 

likvärdiga möjligheter för alla skapas och 

att en trygg livsmiljö garanteras. Genom 

åtgärder som stärker den sociala harmonin 

strävar man till att förebygga utslagning och 

marginalisering, såväl i fråga om individer, 

som människogrupper eller områden. I 

huvudstadsregionen förutsätter social har- 

moni och förebyggandet av utslagning målmedvetna 

åtgärder eftersom mångfalden 

faktorer som hotar välfärden och de olika 

slagen av sociala problem är så mycket mer 

omfattande än i övriga landet. (Slutrapporten 

från metropolområdets koordinationsgrupp 

för social harmoni 7.2.2011) 

I Vanda finns det många som flyttat in 

från andra delar av Finland liksom från 

utlandet och de har inte nödvändigtvis 

rotat sig i staden eller känner att Vanda 

är deras hemstad. Av hela befolkningsökningen 

i Vanda under de senaste fem åren 

är 70 procent sådana som talar något främmande 

språk. Befolkningsökningen och 

strukturomvandlingen samt den allt mer 

ökade kulturella mångfalden för med sig 

nya arbetssätt och stärker stadens livskraft, 

men kan bidra till att försvaga den sociala 

harmonin och den lokala identiteten. Av 

tradition är Vanda också en sammansättning 

av separata stadsdelar som var och en 

har sin egen prägel. I Vanda har man redan 

länge arbetat för att stärka invånarnas samhörighetskänsla 

och gemensamma ansvar. I 

stadens egen verksamhet bör tryggandet av 

jämställdheten och det lika värdet hos alla 

vara en del av det ordinarie arbetet med att 

bereda ärenden, liksom i hur de verkställs 

och utvärderas. 

Vanda stad har undertecknat den Europeiska 

deklarationen om jämställdhet. 

Jämställdhet könen emellan och likvärdighet 

hos alla människor uppnås inte av sig 

själv utan åtgärder. Att trygga jämställdheten 

och det lika värdet hos alla ska vara en 

del av det ordinarie arbetet med att bereda 

ärenden, liksom i hur de verkställs och utvärderas. 

Bedömningen av könsrelaterade 

konsekvenser är en metod som det redan 

finns erfarenheter av inom de olika verksamhetsområdena. 

Trygghetsnivån och den sociala harmonin 

i Vanda stärks genom att gemenskapskänslan 

i stadsdelarna stärks. Tryggheten 

och säkerheten förbättras även genom 

planering av samhällsstrukturen och åtgärder 

för att förebygga säkerhetsrisker som 

gemensamt vidtas av de myndigheter som 

verkar inom stadens område. Överbruket 

av rusmedel är den faktor som kraftigast inverkar 

på mängden olyckor, olycksfall och 

brott som hotar invånarnas fysiska säkerhet. 

Arbetet för att minska bruket av rusmedel 

i alla åldersgrupper är en effektiv metod 

för att förbättra invånarnas trygghet. 

Under 2013 läggs en ny säkerhetsplan 

för åren 2013–2016 fram för stadsfullmäktiges 

godkännande. Planen utgår från det 

av Statsrådet godkända programmet för den 

interna säkerheten. 

Den sociala harmonin stärks även genom 

att samhälls- och utbildningsgarantierna 

genomförs. Enligt lagen ska en jobbsökarplan, 

ett integrationsprogram eller en 

aktiveringsplan utarbetas individuellt för 

varje arbetslös under 25 år. För att främja 

att samhällsgarantin för de unga förverkligas 

erbjuds varje ung under 25 år en arbets-, 

praktik-, studie- verkstads- eller rehabiliteringsplats 

senast inom tre månader från att 

ha blivit arbetslös. Genom utbildningsgarantin 

säkras att de unga som fullföljt den 

grundläggande utbildningen antingen får 

en utbildningsplats på andra stadiet, i den 

undervisning som förbereder för yrkesutbildning 

eller påbyggnadsundervisningen 

eller en verkstadsplats. 

Vanda stad har förbundit sig till att stärka 

delaktigheten och fastställer därför att 

delaktiga kommuninvånare och en öppen 

kommunikation ska vara utgångspunkter 

för stadens verksamhet. Staden vill fortsättningsvis 

främja växelverkan mellan kommuninvånarna, 

servicebrukarna, medborgarorganisationerna, 

näringslivet och den 

offentliga förvaltningen. Ett redskap som 

utvecklats är delaktighetsmodellen som 

presenterar olika åtgärder som kan vidtas 

för att öka delaktigheten. Den tanke som 

genomsyrar allt är att öka kommuninvånarnas 

möjligheter att vara direkt delaktiga. 

Modellen har kommit till som ett samarbete 

mellan alla verksamhetsområden. Delaktighetsmodellen 

för barn och unga godkändes 

2010 och arbetet med att befästa den fortsätter. 

Förebyggande arbete för att främja hälsa 

och välfärd är en uppgift som delas av alla 

aktörer i staden. Det här förutsätter ett gott 

och friktionsfritt samarbete mellan alla aktörer, 

en aktiv utveckling av innovationer 

och att innovationerna också tillämpas i 

praktiken. Det förebyggande arbetet och 

att främja allas välfärd är av primär vikt i 

förhållande till korrigerande åtgärder. I 

och med att servicebehoven ökar och blir 

allt mer komplexa är det med tanke på att 

livet ska vara gott och att man ska kunna 

vara fullt ut funktionsduglig, liksom att 

resurserna ska räcka till, oundgängligt att 

resurserna måste koncentreras till det förebyggande 

arbetet. 

Av essentiell betydelse för att främja det 

förebyggande arbetet och välfärden är att 

öka kommuninvånarnas kunskaper och 

färdigheter i att ta ansvar för sina egna liv 

och ingjuta styrka i dem så att de fullt ut 

kan vara delaktiga i sina egna sammanhang 


och nätverk. Samhällsgemenskapen är ett 

av Vandas värden. Samhällsgemenskap och 

sammanhållning innebär att kommuninvånarnas 

delaktighet och aktivitet främjas, att 

marginalisering förebyggs och att de deltar 

i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. 

Samhällsgemenskap och förmågan av 

att klara av sitt liv – likaså att stärka ungdomarnas 

färdigheter inför livet – är fortsättningsvis 

den fasta grunden för uppbyggnaden 

av Vandabornas välfärd. 

Grunden för livsbalans, förmågan att behärska 

sina livsvillkor, är en trygg uppväxt- 

och inlärningsmiljö, där barnet och den 

unga är en del av ett samfund och får det 

stöd han eller hon behöver från sina egna 

föräldrar och andra vuxna, t.ex. professionella 

fostrare. Livsbalansen stöds också av 

olika former av service som grundar sig på 

s.k. låga trösklar. Då erbjuds möjlighet att 

möta andra i samma livssituation och att 

finna sin plats som en del av ett samfund 

och vid behov få handledning och råd 

Att närskolprincipen tillämpas för allt 

fler barn bidrar till ökad tolerans, stärker 

samhörighetskänslan och det gemensamma 

ansvaret för barnen och miljön i området. 

En aktiv fritidsverksamhet främjar stadsbornas 

känsla av att kunna klara sig i sina 

liv. Fritidsservicen och fritidsevenemangen 

förebygger utslagning, upprätthåller hälsa 

och funktionsförmåga och inverkar positivt 

på levnadsförhållanden, trivsel och harmonin 

i områdena. Barnens och ungdomarnas 

utveckling stöds genom ungdomsarbete, 

idrottsverksamhet och konstfostran. Servicen 

för äldre utvecklas i enlighet med temat 

om förebyggande arbete i Vandas äldrepolitiska 

program (VIKSU). Samarbetet med 

frivilliga, medborgarorganisationer och 

andra aktörer inom tredje sektorn utökas. 

Avsikten med stadens balanserings- och 

skuldprogram för ekonomin är att bromsa 

upp kostnadsutvecklingen inom driftsekonomin 

och att få skuldsättningen under 

kontroll. Detta förutsätter sparåtgärder inom 

alla verksamhetsområden. Oavsett sparåtgärderna 

bevaras stadens välfärdstjänster 

och staden svarar även i fortsättningen för 

sina serviceförpliktelser. Målet är också 

att reformera servicestrukturerna och utveckla 

verksamheten. Produktiviteten och 

servicens effektivitet förbättras. Klienternas 

frihet att välja service ökar, vilket medför att 

en klient dirigeras till den service som har 

den bästa effekten för honom eller henne. 

För att bidra till denna utveckling utvecklar 

man bl.a. socialoch hälsovårdsservicens 

rådgivnings- och handledningsservice. 



11. Utbildnings- och samhällsgarantin 

genomförs. 

12. En säkerhetsplan för hela staden 

uppgörs som fastställer målen 

och prioriteringsområdena för det 

säkerhetsarbete som utförs under 

fullmäktigeperioden. 

13. Vandabornas förmåga att behärska 

sina livsvillkor och leva ett liv utan 

rusmedel stärks. 

14. Servicens produktivitet och effektivitet 

förbättras. Klientens frihet 

att välja bland olika serviceformer 

utökas. 

Strukturer och 

processer 

Intressebevakning och 

samarbete 

Vanda utövar en aktiv intressebevakning 

i anslutning till kommunreformen. Strukturlagen 

som styr kommunstrukturen, reformen 

av kommunernas statsandels- och 

finansieringssystem, totalrevideringen 

av kommunallagen, lagen om att ordna 

socialoch hälsovård samt metropolområdets 

utredningar utgör de viktigaste elementen 

i kommunreformen. Som en del 

av kommunreformen har en process också 

igångsatts för att utvärdera kommunernas 

uppgifter samt arbetsfördelningen stat och 

kommuner emellan. 

Ur Vandasynvinkel särskilt viktigt intressebevakningsarbete 

inriktas på reformen 

av statsandelssystemet med en enklare och 

mer entydig statsandelslag som mål. Vanda 

har som mål att få till stånd en reform som 

bättre beaktar de utmaningar som en stad 

i tillväxt likt Vanda ställs inför samt metropolområdets 

särdrag inom serviceproduktionen. 

Avsikten är att förslagen till 

reformbehovet av statsandelsgrunderna 

färdigställs före utgången av år 2013. 

Kommunstrukturlagen som omfattar de 

kriterier som styr reformen av kommunstrukturen 

är avsedd att träda i kraft under 

2013. År 2013 är en tid av utredningar 

i kommunerna om kommunindelningar 

och det år då kommunerna fattar beslut om 

olika former av samgång. 


Närdemokratin utvecklas effektivt med 

beaktande av de olika möjligheter som 

yppas i och med de utredningar som nu 

görs och de ändringar som lagstiftningen 

medför. Från och med början av år 2015 är 

Vanda redo att ta i bruk en ny modell för 

närdemokrati som bidrar till att öka kommuninvånarnas 

delaktighet och möjligheter 

att påverka. 

Samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen 

är i kraft fram till utgången 

av 2012. Underlaget för samarbetet 

mellan de 14 kommunerna i Helsingforsregionen 

är samarbetsavtalet från år 2005. 

Metropolområdets förutredningsarbete 

färdigställs under våren 2013. Utredarnas 

uppgift är att komma med förslag över de 

områden där kommunindelningar utreds, 

inom vilka kommunerna i metropolområdet 

borde genomföra gemensamma sammanslagningsutredningar. 

De som genomför 

utredningarna bör med avseende på 

metropolförvaltningen utreda de uppgifter 

inom området som ska organiseras gemensamt, 

lägga fram sina förslag till alternativa 

modeller för hur beslutsfattandet ska ordnas 

samt förslag till olika alternativ för att 

ordna med finansieringen. 

Praxisen med avsiktsförklaringar som 

ingås med statsmakten fortsätts. MBTavsiktsförklaringen 

mellan de 14 kommunerna 

i Helsingforsregionen och staten är 

i kraft fram till 2015 och utfallet uppföljs 

årligen. Praxisen med avsiktsförklaringar 

som ingås med staten fortsätter även med 

den nya konkurrensstrategin för metropolområdet 

som blir klar under 2012 som underlag. 

Arbetet fortsätter med att säkerställa 

målen i avsiktsförklaringen (2010–2012) 

om att sysselsätta och integrera invandrare. 

Vanda stad har ingått ett intentionsavtal om 

att minska långtidsbostadslösheten åren 

2012–2015. Ett partnerskapsprogram för 

social harmoni inleds som en del av metropolpolitiken 

i form av ett samarbete mellan 

relevanta ministerier och kommunerna i 

Helsingforsregionen. 


15. Staden bevakar sina intressen aktivt 

i samband med metropollösningarna 

och kommunreformen enligt 

stadsfullmäktiges beslut. 

16. Staden bevakar sina intressen aktivt 

i det regionala samarbetet och i olika 

organisationer med förbättrade 

resultat och bättre kostnadseffektivitet 

som särskilt mål. 

21


En innovativ stad under 

utveckling 

Omvärlden ändras snabbt. En kontinuerlig 

utveckling och innovativ verksamhet är 

viktiga framgångsfaktorer för Vanda. I en 

föränderlig omvärld accentueras betydelsen 

av att vara förutseende allt mer. Detta förutsätter 

förmåga till ständig förnyelse även 

i Vanda samt beredskap att planera och 

ändra verksamheten utgående från framtidsprognoser 

och på lång sikt. Strävan till 

innovationer betyder att sådana ambitiösa 

mål uppställs som bidrar till att göra Vanda 

till en föregångare, medför ett mervärde för 

kommuninvånarna och motiverar personalen. 

En innovation kan leda till en annan 

och bidra till att man upptäcker sådant som 

gör att servicen ytterligare kan förbättras eller 

produceras på ett nytt sätt. Genom innovativ 

verksamhet förbättras produktiviteten 

och välfärden. Innovativitet hör till Vanda 

stads värderingar. 

Ett viktigt redskap i utvecklingen av produktiviteten 

är en övergripande utvärdering 

av den egna verksamheten. Målsättningen 

om en hållbar produktivitet förutsätter allt 

effektivare processer inom den offentliga 

förvaltningen, att datatekniken används 

effektivt och förändringar i de organisatoriska 

verksamhetssätten. Det är viktigt att 

en verksamhetskultur skapas som möjliggör 

en mer produktiv verksamhet. Ledningens 

operativa uppgift är att säkerställa att organisationens 

arbetssätt främjar uppkomsten 

av idéer och att dessa förädlas till innovationer 

som bidrar till förbättrad produktivitet. 

IT-administrationens tjänster spelar en 

allt viktigare roll både för stadens interna 

produktivitet och med avseende på en 

bättre och mångsidigare service för kommuninvånarna. 

Genom att e-tjänsterna 

utökas kan man erbjuda kommuninvånarna 

snabbare sätt att uträtta ärenden och 

förbättra tillgången på service. Samtidigt 

förbättras produktiviteten då personalens 

tidsanvändning effektiveras och inriktas på 

de egentliga arbetsuppgifterna. Utökade etjänster 

fullföljer också Vandas strategiska 

värderingar med avseende på innovativitet, 

hållbar utveckling och samhällsgemenskap. 

Upphandlingen av ett för HNS och 

städerna i huvudstadsregionen gemensamt 

klient- och patientregistersystem är under 

beredning. 

ASTA, Vandas system för att administrera 

ärenden och dokument är ett datasystemprojekt 

som omfattar hela organisationen 

och reformerar arbetssätten och ökar 

produktiviteten. ASTA-systemet åstad- 

kommer en förvaringsplats för elektroniska 

dokument som främjar en tillförlitlig 

hantering och uppbevaring av dokument 

och förbättrar tillgången till dokument 

och dokumentens användbarhet samt effektiverar 

beslutsprocessen. Genom ASTA 

skapas ett elektroniskt arkiv för Vanda stads 

dokument. 

Vanda stads ekonomiska läge förutsätter 

att det finns mod att öppet skärskåda olika 

sätt att balansera ekonomin. Stadsfullmäktige 

har i balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin dragit upp riktlinjerna 

för att reformera servicestrukturerna och 

utveckla servicen. Vidare har man angett 

som mål att utreda en utvidgning av möjligheterna 

till utläggning, upphandling av 

tjänster och användningen av partnerskap. 

Likaså utreds en utvidgning av användningen 

av servicesedlar. Den allomfattande 

principen är målsättningen att staden utvecklar 

sin kompetens i att upphandla service, 

liksom en modell där det förekommer 

flera producenter. 

En central baktanke i anslutning till idén 

med att separera beställare från producenter 

är att man genom differentiering kan 

skapa en konkurrens mellan de producerande 

enheterna och åstadkomma incentiv 

som förbättrar produktiviteten, effekten 

och tjänsternas kvalitet samt främjar en 

smidig förnyelse av verksamheten. Modellen 

kan tillämpas på såväl kommunens 

interna administrativa arrangemang, som 

på upphandlingen av tjänster utanför den 

kommunala organisationen. (Sitä saa mitä 

tilaa. Rapport från Institutet för hälsa och 

välfärd THL 42/2012.) 

Arbetet med att sammanställa en servicestrategi 

för Vanda på stadsnivå inleds 

och förs till fullmäktige för behandling under 

2013. Enligt stadsfullmäktiges riktlinjer 

kommer stadens tjänster framöver att i allt 

högre grad ordnas genom att man använder 

sig av en modell med ett flertal olika producenter. 

Servicen erbjuds av stadens egen 

organisation, olika företag, organisationer, 

föreningar och frivilligarbetare. Genom 

förändringen utökas invånarnas valmöjligheter 

och utökas produktiviteten och en effektiv 

användning av skattemedlen genom 

att kostnaderna jämförs. Ur stadsorganisationens 

synvinkel ökar flexibiliteten i sättet 

att ordna servicen. 

Redan i planen för att skaffa och producera 

service från 2004 godkände fullmäktige 

principen om att ordna service enligt en 

modell med flera producenter. Under den 

kommande planperioden kommer den totala 

personalomsättningen att uppgå till ca 

2 150 personer. Detta medför en realistisk 

möjlighet till en reform av servicestrukturerna. 

Social- och hälsoväsendet har under 

2012 i form av en pilot sammaställt en servicestrategi 

som behandlats i socialoch 

hälsovårdsnämnden. De viktigaste utvecklingsförslagen 

i strategin ingår i den budget 

som godkänts av nämnden för 2013. I social- 

och hälsovårdsväsendets servicestrategi 

2012–2016 ingår, utöver åtgärdsförslag för 

olika resultatområden, följande allmänna 

riktlinjer: 

• Arbetet med att demontera servicestrukturen 

fortsätter. 

• De köpta tjänsterna utökas, ifall det 

ekonomiskt sett är förmånligare än den 

egna verksamheten och servicenivån 

åtminstone motsvarar den kommunala 

produktionens nivå (jämförelsuppgifter 

över produktifieringen). Ifall det vid 

en jämförelse mellan den egna verksamheten 

och köptjänsterna framgår 

att egen verksamhet är förmånligare än 

köptjänster, kan man inom ramarna för 

resurserna ändra verksamhetssättet. 

• Personalen tas med i beredningsprocessen 

i enlighet med principerna för 

samarbetsförfarandet. 

• Förebyggande arbete och stöd i ett tidigt 

skede utgör verksamhetens principer. 

• Uträttande av ärenden på elektronisk 

väg och e-tjänster ökar som en del av 

servicepaletten. 

• Servicesedelalternativ utvecklas i de 

tjänster där de är kostnadseffektiva. 

Klienternas egenandel kan utökas. 

• Som en del av kundservicearbetet 

inom all service utvecklas socialoch 

hälsovårdstjänsternas rådgivnings- och 

handledningsservice. 

Även när servicen inom övriga serviceområden 

utvecklas utökar man antalet nya 

och lättare alternativ, drar man nytta av nätverksbildning 

och ändrar stadens roll från 

att vara serviceproducent till organisatör. 

Servicestrategin har en direkt inverkan också 

på behoven av ändringar i servicenäten. 

Planeringen av servicenäten på stadsnivå 

reformeras och kopplas närmare till 

budgetberedningen och utgör en del av 

denna. Befolkningsökningen, ändringarna 

i befolkningsstrukturen och de nya bostadsområdena 

förutsätter en kontinuerlig 

planering av servicenäten. Investeringarna i 

lokaliteter utgör en stor del av stadens årliga 

investeringsutgifter. Därför gallras det i nä- 


tet av verksamhetslokaler och senareläggs 

investeringar genom att projekt rangordnas 

sinsemellan. Likaså genomförs samtidigt en 

förnyelse av servicenätverkens verksamhet. 

Vid planeringen av lokalerna genomförs en 

övergripande utvärdering som överskrider 

områdenas och verksamhetsområdenas 

gränser. Nya lokaliteter, liksom de som blir 

ombyggda, förverkligas alla för omfattande 

sambruk och alternativa lokalitets-, byggnads- 

och finansieringslösningar tas fram. 

En samhällsstruktur som genomgår kontinuerlig 

harmonisering och förtätning och 

en allt bättre kollektivtrafik möjliggör dels 

en centralisering av servicen, dels också ett 

alltmer mångsidigt serviceutbud som fås 

från ett och samma serviceställe. Det att 

invånaren har tillgång till service prioriteras 

högre än avståndet servicen måste hämtas 

ifrån, dvs tillgängligheten, vilken även 

den i Vanda är utomordentlig jämfört med 

många andra kommuner i Finland. 

Ibruktagandet av nya områden regleras 

av stadens ekonomiska resurser för att klara 

av att svara för uppbyggandet av ny service. 

Bostads- och servicebyggandet anpassas till 

stadens ekonomiska möjligheter. I utvecklingen 

av nya och gamla områden följer 

man principen om jämlikhet. 

Inom verksamhetsområdena utnyttjas 

extern finansiering effektivt och samarbetet 

med företagen, tredje sektorn och övriga 

partner utvidgas. Anskaffningen av extern 

finansiering maximeras, vilket möjliggör 

ytterligare satsningar på utvecklingsarbetet. 

I enlighet med balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin utreds under 

2013 inom respektive verksamhetsområde 

sådana avtalsgrundade förbindelser som 

orsakar staden kostnader (medlemsavgifter, 

bidrag, regionalt samarbete och utvecklingsprojekt) 

och över dessa sammanställs 

en sammanfattning som omfattar hela staden. 

För fullmäktigeperioden 2013–2016 

sammanställs strategiska riktlinjer som rör 

stadens utveckling. De ger en bas för Vandas 

eget övergripande och mer långsiktiga 

utvecklingsarbete. Likaså utgör dessa riktlinjer 

en bas för det samarbete som görs 

tillsammans med olika samarbetspartner. 


17. En servicestrategi på stadsnivå görs 

upp. 

18. Planeringen av servicenätverken 

länkas samman med ekonomiplaneringen. 


19. Inom nya områden utnyttjas även 

partnerskap. 

20. Ett it-administrationsprogram på 

stadsnivå sammanställs. 

Förnyelse och 

personalens 

välbefinnande i 

arbetet 

Framgångsrikt och 

energigivande ledarskap 

När det gäller ledarskapsutvecklingen har 

man i Vanda lyft upp ledningen av ledarskapet 

och ledarskapskompetensens olika 

nivåer till diskussion. Ett lyckat ledarskap 

förutsätter inte enbart individuella färdigheter 

utan det behövs även arbetsgemenskapskompetens 

och ett tydligt ledarskapssystem 

med ledarskapskompetens på organisationsnivå. 

Under de kommande åren 

pensioneras ett betydande antal personer 

i chefsställning med stark ledarskapskompetens 

i Vanda. Denna kompetens vill man 

överföra till att utgöra kompetens på organisationsnivå. 

En annan viktig faktor som 

bidrar till aktualisera en granskning av ledarskapssystemet 

är att en omvärld stadd i 

omvandling måste beaktas, liksom de krav 

denna omvandling ställer på ledarskapet. 

Processen med att utveckla ledarskapssystemet 

resultatområdesvis har inletts 

med en beskrivning av ledarskapssystemet 

2011, varefter man under 2012 övergått 

till att utvärdera ledarskapssystemet och 

lyfta fram sådant som måste utvecklas. 

Beskrivningarna av ledarskapssystemet på 

resultatområdesnivå är sinsemellan mycket 

olika, i vissa fall saknas beskrivningar helt 

medan en del av resultatområdena har inlett 

beskrivningsprocessen, men de motsvarar 

ännu inte fullt ut innehållet i den referensram 

som utgörs av ledarskapssystemet på 

stadsnivå. Själva utvärderingsarbetet och 

bedömningen av vad som ska utvecklas 

är också i helt olika skeden inom de olika 

resultatområdena. På grund av detta är 

det skäl att ännu under 2013 på stadsnivå 

fortsätta arbetet med att beskriva resultatområdenas 

ledarskapssystem och det utvecklingsarbete 

som genomförs utgående 

från utvecklingsplanen, för att inom alla 

resultatområden uppnå det slutliga målet 

för den genomförda processen. 


Slutmålet för utvärderingen och utvecklingen 

av ledarskapssystemet är att förbättra 

verksamhetens effekt. Processen bidrar till 

att optimera organisationens verksamhet 

och ledningen av den. Genom att utveckla 

ledarskapssystemet klarar man av att identifiera 

den prestationsförmåga som motsvarar 

de organisatoriska målen och vidta 

nödvändiga förbättringar. Ett gott ledarskapssystem 

skapar förutsättningar för att 

resultatområdesmålen går att förverkliga 

och staden når framgång. 

De enskilda individernas ledarskapskompetens 

och chefsfärdigheternas utveckling 

tryggas genom systematisk chefsutbildning 

som omfattar alla nivåer i staden. Cheferna 

erbjuds s.k. utbildningstrappsteg där man 

med användning av utbildningsmoduler på 

olika nivå etappvis på individnivå utvecklar 

chefernas kompetens när det gäller substansen 

och det professionella kunnandet. Utbildningarna 

har också i uppgift att stärka 

chefernas engagemang och beständighet 

och minska belastningarna i chefsarbetet. 

Cheferna hänvisas till utbildningarna 

genom resultat- och utvecklingssamtalen 

samt via en praxis med kallelser. 

För nyblivna chefer ordnas särskilda utbildningar 

där de nya cheferna också får ta 

del av ett mentorprogram. På följande nivå 

byggs utbildningen upp kring teman som 

rör strategiskt ledarskap och prestationsledning 

och ledarskapet särskådas utgående 

från det dagliga arbetet. Utbildningarna 

stöder cheferna i arbetet med att förverkliga 

ekonomioch skuldprogrammet. Den tredje 

nivån utgörs av utbildning och arbetsprov 

som bereder inför specialyrkesexamen i ledarskap. 

Varje chef på resultatenhetschefsnivå 

bör säkerställa sin ledarskapskompetens 

genom att avlägga en specialyrkesexamen 

i ledarskap. För den högsta ledningen 

ordnas utbildnings- och strategidagar. På 

alla utbildningsnivåer behandlas strategiska 

teman enligt principen om integrering enligt 

jämställdhetsperspektivet. 

Stadens belöningssystem kopplas till att 

de mål som ställs upp i ekonomioch skuldprogrammet 

fullföljs. Det fokuseras på att 

grupper belönas men även belöningar på 

individnivå är möjliga. 

Personalkostnaderna utgör en tredjedel 

av stadens driftsutgifter, därför är en personalplanering 

på både kort och lång sikt 

kombinerad med arbetet på att göra upp 

budgeten och driftsplanen en viktig del av 

chefsarbetet på alla chefsnivåer. Personalplanerna 

måste grunda sig på servicebehoven 

och prioritera de lagstadgade formerna 

av service och i dessa bör de mål som ingår 

23


i ekonomioch skuldprogrammet beaktas. 

Omkring 2 150 personer av Vanda stads nuvarande 

anställda går i pension eller säger 

upp sig av andra orsaker före utgången av 

2016. Varje gång en tjänst eller befattning 

blir ledig övervägs varje enskilt fall innan 

tjänsten eller befattningen besätts. När en 

befattning besätts måste det i personalplanen 

finnas en färdigt dokumenterad uppfattning 

om vilka uppgifter man anställer 

egen personal för, vilken slags kompetens 

som behövs i fortsättningen och med vilken 

personalstruktur och vilka uppgiftsbilder 

servicen ska produceras. 

I fråga om vikariat används samma form 

av överväganden ur ett helhetsperspektiv. 

Alla vikariat behöver inte besättas och ett 

vikariat kan också besättas bara för en del av 

tiden. Vid kortvariga vikariat ska användningen 

av Seure Henkilöstöpalvelut Oy 

prioriteras. Endast i undantagssituationer 

är det tillåtet att anställa egna kortvariga 

vikarier. 


21. Ledningssystemet inom respektive 

resultatområde har beskrivits och 

man har inlett utvecklingsprocessen 

utgående från en uppgjord utvecklingsplan. 

22. En systematisk chefsutbildning 

stöder chefer och arbetsledare i 

processen med att fullfölja balanserings- 

och skuldprogrammet för 

ekonomin, förbättra resultaten och 

använda personalresurserna effektivt. 

23. Personalen belönas via stadens 

belöningssystem för att ha fullföljt 

de åtgärder som anges i balanserings- 

och skuldprogrammet för 

ekonomin. 

Produktiv personal som 

hittar sin styrka 

Arbetshälsa är en individuell och gemensam 

upplevelse av att arbetet löper smidigt. 

Arbetshälsa, välmående i arbetet, byggs upp 

av ett tryggt, hälsosamt och produktivt arbete 

som utförs av sakkunniga arbetstagare 

och arbetsgemenskaper i en organisation 

som har en bra ledning. Arbetstagarna och 

arbetsplatserna upplever att arbetet är meningsfullt 

och belönande och att arbetet är 

en del av ett innehållsrikt liv. Därigenom 

är arbetshälsan starkt knuten till utfallet av 

organisationens verksamhet. 

Inom organisationen i dess helhet behövs 

förändringskompetens och förändringsinsikt: 

resurserna lever i en ständig omvandling 

och personalen förutsätts ha förmåga 

att se sig som medaktörer i förändringen. 

Förändringar medför utmaningar för möjligheterna 

att upprätthålla och utveckla arbetshälsan. 

I Vanda har man som viktiga faktorer 

som inverkar på arbetshälsan och därigenom 

utgör mål för utvecklingsarbetet lyft 

fram följande saker: 

• kompetens (det kunnande som arbetet 

förutsätter och motivation) 

• basuppgiften (inriktning på basuppgiften) 

• arbetsgemenskapens verksamhet (att 

arbetsgemenskapen är fungerande) 

• arbetsförhållandena (hälsosamma och 

trygga arbetsförhållanden) 

• ledarskap (framgångsrik och energigivande 

ledning) 

• aktivt engagemang, att man aktivt bryr 

sig om (verksamhetspraxis för att förebygga 

sjukfrånvaro). 

Watti-projektet som startade år 2011 fortsätter, 

projektet genomförs på stadsnivå och 

syftar till att främja hälsa och välfärd. Watti 

omfattar just nu 1000 av stadens anställda 

medan 700 stycken av stadens anställda är 

med i projektet Watti 1. I projektet fäster 

man utöver utökad motionsaktivitet också 

uppmärksamhet vid hälsoledarskapet. Projektet 

har tillgång till ett elektroniskt arbetsredskap 

för hälsoledarskapet, med detta kan 

man följa upp samtal som förs inom ramen 

för aktivt engagemang och samtalens innehåll. 

I projektet Watti 2 koncentrerar man 

sig också på kvalitetsnivån på de samtal som 

förs inom ramen för aktivt engagemang. 

Varje år förorsakar sjukfrånvaron i Vanda 

omkring 31 miljoner euro i personalkostnader 

och motsvarar förlusten av insatsen från 

runt 460 personarbetsår. Enligt finländska 

undersökningar är till och med 40 procent 

av sjukfrånvaron sådan att arbetsgivaren 

och arbetstagaren tillsammans kan påverka 

dem. Det lönar sig att fortsätta med stadens 

satsningar på aktivt engagemang eftersom 

en minskning på 0,5 procent i sjukfrånvaron 

innebär inbesparingar på 3 miljoner i 

personalkostnaderna. Dessutom belastas 

den övriga arbetsplatsen svårt av sjukfrånvaron. 

Genom åtgärder inom ramen för aktivt 

engagemang främjar chefen sina arbetsta- 

gares arbetsförmåga. I vissa fall förblir arbetsförmågan 

permanent otillräcklig och då 

går man in för att fundera ut olika lösningar 

för att utföra arbetet och omplaceringar ses 

som ett alternativ. Hösten 2012 utvecklades 

processen för omplaceringar och målet är 

att i de fall, där omplacering behövs, ska 

processen löpa smidigt och alla parter ha en 

vilja att uppnå resultat som är till fördel för 

både den enskilda individen och organisationen. 

Avgifterna för förtidspensioner var 

3 miljoner euro under 2011 och det är alltså 

skål att göra en insats för att undvika dessa. 

Rekryteringarna måste lyckas när tillgången 

på arbetskraft försämras. Vid rekryteringen 

av chefer fästs särskild uppmärksamhet 

vid intervjuerna, inför dessa 

kan cheferna vid behov få stöd också från 

personalcentralen. Rekryteringen ska vara 

planmässig, eftersom personalavgången 

är stor i och med alla som pensionerar sig. 

Samarbete med olika studieanstalter är 

högprioriterat i strategin för förutseende 

rekrytering. Genom ram- och praktikavtal 

säkerställs också för framtiden ett tillräckligt 

antal kompetenta anställda inom serviceproduktionen, 

liksom läroplaner som 

beaktar arbetslivets behov. 


24. Sjukfrånvaron minskar med en halv 

procentenhet. 

Ekonomiska resurser 

och möjligheter 

Inkomstbasen stärks 

Vanda stad finansierar sin verksamhet till 

stora delar genom skattefinansiering. Skatteintäkterna 

och statsandelarna utgör sammantaget 

över 80 procent av stadens årliga 

inkomster. Av den årliga skattefinansieringen 

utgör inkomsterna från kommunalskatten 

av ca 75 procent, statsandelsinkomsterna 

av ca 15 procent medan intäkterna 

av samfunds- och fastighetsskatter utgör 

tillsammans ca 10 procent. 

I arbetet med att utreda bakgrundsmaterial 

för det ekonomiska balanserings- och 

skuldprogrammet har man konstaterat att 

ett av Vandas särdrag utgörs av stadens inkomstbas 

som är svagare än motsvarande i 

grannstäderna – kombinerat med huvudstadsregionens 

tillväxt- och specialutmaningar, 

vilka finansieringssystemet stat och 

kommuner emellan inte för nuvarande be- 


aktar i tillräcklig mån. 

Arbetet för att reformera statsandelssystemet 

i enlighet med regeringsprogrammet 

har påbörjats under 2012. Avsikten med reformen 

är ett enklare, entydigare och mer 

sporrande statsandelssystem än vad som i 

dag är fallet. Processen med att bereda reformen 

av statsandelssystemet fortsätter så, 

att de slutliga förslagen till reform av statsandelssystemet 

läggs fram före utgången av 

år 2013. 

Dagens statsandelssystem behandlar inte 

städer och stadsbor rättvist, särskilt inte 

med avseende på de i systemet inkluderade 

särförhållandena när det gäller socialoch 

hälsovård. De ekonomiskt sett mest betydelsefulla 

av beräkningskoefficienterna är 

sjukfrekvens- och dagvårdskoefficienterna 

som måste förnyas så att de beskriver det 

konkreta behovet av att ordna service. Antalet 

personer bland befolkningen som talar 

något främmande språk ökar kraftigt i 

huvudstadsregionen och servicebehovet 

hos denna befolkningsdel som ofta har 

en invandrarbakgrund måste i statsandelgrunderna 

beaktas i större omfattning än 

vad som är fallet i dagens grundläggande 

undervisning. Det allt effektivare kollektivtrafiksystemet 

i huvudstadsregionen, även 

på lokal nivå, förtjänar också en större ekonomisk 

satsning från statsmaktens sida. 

Den viktigaste faktorn med avseende 

på stadens inkomstbas är kommunalskatten, 

dennas utveckling påverkas av hur de 

beskattningsbara inkomsterna utvecklas. 

På hur de beskattningsbara inkomsterna 

utvecklas inverkar, utöver den allmänna 

ekonomiska utvecklingen samt ökningen 

i befolkningen i arbetsför ålder, dessutom 

stadens sysselsättnings- och arbetslöshetssituation 

i ytterst väsentlig grad. T.ex. en 

ökning i Vandabornas lönesumma med en 

procent medför en ökning på ca 6 miljoner 

i den kommunalskatt som staden får in. Å 

andra sidan skulle en minskning av arbetslöshetsgraden 

med en procentenhet, dvs. att 

ca 1000 arbetslösa blir löntagare, förbättra 

stadens ekonomiska situation med uppskattningsvis 

ca 3–4 miljoner euro i året. 

Framgångar i stadens bostads-, närings- 

och sysselsättningspolitik stärker stadens 

inkomstbas och ekonomi. Med tanke 

på sysselsättningen är det viktigt att höja 

Vandabornas utbildningsnivå, liksom att 

allokera alla stadens olika sysselsättningsåtgärder 

och resurser så att de ger resultat. 

Dessa åtgärder bereds i det närings- och 

sysselsättningspolitiska programmet. 

Markpolitiken i sin tur är av stor betydelse 

vad gäller stadens ekonomiska utveckling 


på längre sikt. En markpolitisk arbetsgrupp 

i enlighet med stadens balanserings- och 

skuldprogram har grundats i september 

2012. Arbetsgruppens uppdrag är att bereda 

de centrala riktlinjerna för planläggning, 

markanskaffning och marköverlåtelser. De 

markpolitiska riktlinjerna sammanställs 

före utgången av 2012. Genom en lyckad 

markpolitik stärks stadens inkomstbas, investeringarnas 

inkomstfinansiella kapacitet 

samt konkurrenskraften på längre sikt. 


25. Intressebevakningen har som mål 

att förbättra Vandas situation när 

det kommunala finansieringssystemet 

reformeras. 

26. Genom en lyckad bostads-, närings- 

och sysselsättningspolitik stärks 

stadens skatteinkomstbas. 

27. Stadens inkomstbas stärks genom 

att markpolitiken förnyas. 

Att få skuldsättningen 

under kontroll 

Den största utmaningen Vanda ställs inför i 

jämförelse med den övriga kommunala sektorn 

och de större städerna är stadens stora 

skuldbörda och de senaste årens snabba 

skuldsättningstakt. Vanda har förbundit sig 

till de stora trafikinvesteringarna i samband 

med Ringbanan och Ring III vilka bidrar till 

en fortsatt ökning i skuldbördan under de 

första åren av ekonomiplanperioden. 

I och med att utvecklingsutsikterna för 

den nationella ekonomin är osäkra och 

servicebehoven växer i och med det ökande 

befolkningsantalet och den ständigt åldrande 

befolkningen måste staden anpassa 

sin ekonomi bland dem som gör det i allra 

högsta grad inom kommunsektorn för att 

förbättra kapaciteten för att finansiera investeringarna 

via inkomsterna. Anpassningar 

företas både via driftsekonomin och 

via investeringsprogrammet. 

I samband med att fullmäktige godkände 

budgeten uppställde man som bindande 

mål för år 2012 att ett balanserings- och 

skuldprogram för ekonomin sammanställs. 

Programmet bereddes och godkändes i 

stadsfullmäktige 18.6.2012. Programmets 

mål är att få skuldsättningen under kontroll 

under ekonomiplanperioden och därigenom 

trygga stadens verksamhetsförutsättningar 

och konkurrenskraft på längre sikt. 

En central utgångspunkt i balanserings- 

och skuldprogrammet för ekonomin som 


stadsfullmäktige godkänt är att minska ökningen 

i verksamhetsutgifterna och sänka 

den årliga investeringsnivån under ekonomiplanperioden. 

Åtgärderna för att nå de 

ekonomiska målen inkluderas i ekonomiplanen 

2013–2016. Om skattefinansieringsprognoserna 

infrias och anpassningsåtgärderna 

genomförs är det möjligt att stoppa 

ökningen i stadens lånestock före utgången 

av ekonomiplanperioden. 

En betydande del av stadens årliga kostnader 

uppkommer av servicenätets uppbyggnad 

och lokalitetskostnader. I nuläget 

uppgår antalet våningskvadratmeter i 

stadens lokaliteter till omkring en miljon. 

I och med befolkningsökningen, ändringarna 

i befolkningens struktur och anläggningen 

av nya områden måste servicenäten 

och lokalitetslösningarna ständigt utsättas 

för kritisk bedömning. 

En åtgärd för att stävja stadens skuldsättning 

är att sälja ut egendom. Genom att avstå 

från fastigheter i dåligt skick eller sådana 

som inte behövs för serviceproduktionen 

kan man också spara in på underhålls- och 

reparationskostnader. Under åren 2012 

och 2013 säljer staden bostadsaktielägenheter 

i stadens ägo, dessutom utreds övriga 

egendomsposter som kan säljas i enlighet 

med balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin. Förädlingen och utförsäljningen 

av byggnads- och markegendom 

som inte behövs i servicebruk bör vara 

planmässig och kontinuerlig. 

Stadens avgiftspolitik justeras inom alla 

verksamhetsområden som en del av balanseringsprogrammet 

för ekonomin. I och 

med att lagen om klientavgifter ändras justeras 

socialoch hälsovårdens avgifter till 

de högsta nivåer som lagen tillåter. Alla 

avgifter och tariffer höjs åtminstone enligt 

ändringarna i den allmänna kostnadsnivån 

och inom de gränser som lagarna uppställer. 


28. Ökningen i driftsekonomins verksamhetsutgifter 

uppgår till högst 

2,2 procent och procentsatsen för 

investeringar genom intern finansiering 

är minst 64 procent (exklusive 

de investeringsprojekt i anslutning 

till Ringbanan och Ring III som 

ingåtts genom avtal med staten). 

29. Vanda stad avstår från fastigheter 

i dåligt skick och sådana som inte 

behövs för servicebruk för att minska 

reparationsskulden och underhållskostnaderna. 

25

Driftsekonomidelen 


Verkställandet av budgeten 2013 

Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. 

De uppgifter som stadsfullmäktige beslutat om och de bindande mål som stadsfullmäktige ställt upp och de 

anslag som beviljats för dessas genomförande kan på bindande nivå ändras bara genom fullmäktigebeslut. De övriga 

målen utgör underlagsfakta som styr de enskilda organens verksamhet. Då budgeten verkställs ska man särskilt beakta 

att de separata beslut som stadsstyrelsen och stadsfullmäktige fattar vid budgetbehandlingen är bindande för verksamhetsområdena 

och måste inkluderas i driftsplanen för respektive verksamhetsområde. 

Sammanställning av 

driftsplaner 

För uppföljningen av anslagens användning 

och inkomstbudgetarnas utfall ska 

verksamhetsområdena för nämndernas 

godkännande bereda en driftsplan som 

omfattar den justerade verksamhetsplanen 

och fördelningen av anslagen på uppgiftsområden, 

resultatområden och enheter. 

Driftsplanerna presenteras för nämnderna/direktionerna 

resultatområdesvis och 

kontogruppsvis. Verksamheten anpassas 

enligt de ramar som de beviljade anslagen 

i budgeten medger. De överföringar mellan 

verksamhetsområdena som stadsdirektören 

berett till budgetförslaget har gjorts på 

resultatområdesnivå. De verksamhetsområden 

som är mottagande part vid överföringarna 

ska i sina driftsplaner rikta de 

överförda utgifts- och inkomstanslagen till 

lägre planeringsnivåer. 

Nämnderna ska sörja för att de avgifter 

staden bestämmer om justeras enligt kostnadsindex 

och att de inkomster som hör 

staden till inkasseras enligt ingångna avtal 

och givna direktiv. Budgetårets inkomster 

och utgifter ska riktas till de enheter som 

respektive inkomst- och utgiftsanslag har 

budgeterats till. 

Vid upprättandet av driftsplaner måste 

särskild uppmärksamhet fästas vid de strategiska 

mål som stadsfullmäktige beslutat 

om och de resurser som behövs för att de 

bindande målen nås, så att strategiarbetet 

stämmer överens för både verksamhetsområdena 

och hela staden. Att vissa delområden 

lyfts fram som strategiska val och bindande 

mål betyder emellertid inte att den 

övriga serviceproduktionen skulle vara av 

mindre betydelse för stadens resultat. Det 

åligger nämnderna att se till att denna serviceproduktion 

är högklassig och att förhål- 

landet mellan pris och kvalitet är det bästa 

möjliga. 

Nämnderna behandlar de utarbetade 

driftsplanerna uppgiftsområdesvis inom 

januari 2013, varefter driftsplanerna ges 

för kännedom till stadsstyrelsen. De bindande 

posternas motsvarighet i den budget 

som stadsfullmäktige godkänt ska framgå 

av driftsplanen. Stadsstyrelsen godkänner 

driftsplanerna för anslagen under budgetmomenten 

10 10, 10 20, 10 40, 10 50, 11 10 

och 11 20. Stadsstyrelsen överför centraliserat 

de reserverade anslagen till verksamhetsorganen 

enligt behov. 

Den budget för affärsverket som affärsverkets 

direktion beslutat om ges till 

stadsstyrelsen för kännedom i anslutning 

till verksamhetsorganens driftsplaner. I 

stadens budget fastställs de bindande mål 

för affärsverken som affärsverkens budgetar 

ska följa, utfallet av dessa ska rapporteras i 

samband med delårsrapporterna och bokslutet. 

Stadsfullmäktige beslutar på förslag 

av affärsverkens direktioner om ändringar 

som gäller affärsverkens bindande poster. 

De personer som representerar staden i 

olika samfund ska bevaka stadens ekonomiska 

intressen och beakta de strategiska 

mål stadsfullmäktige beslutat om och följa 

eventuella åtgärdsdirektiv som särskilt givits. 

Stadsstyrelsen äger dessutom rätt att till 

övriga verksamhetsorgan utfärda detaljerade 

och bindande verkställighetsanvisningar 

gällande användning av anslag och fördelning 

av bidrag. 

Finansieringen 

I enlighet med denna budget och instruktionen 

för centralförvaltningen har stads- 

direktören rätt att ta upp lån utöver den 

nettoupplåning som anges under finansieringsdelen 

till maximalt samma summa 

som avkortningarna utgör och godkänna 

villkoren för dessa lån. Biträdande stadsdirektören 

för centralförvaltningen äger rätt 

att antingen helt eller delvis ersätta långfristiga 

lån med kortfristiga lån. Biträdande 

stadsdirektören för centralförvaltningen 

äger också rätt att ingå avtal om ränte- eller 

valutaändringar. 

Stadsfullmäktige har godkänt behandlingsposter 

för resultatet, såsom ändringar i 

fonder samt planer för anläggningstillgångarnas 

avskrivningar i samband med godkännandet 

av budgetens resultaträkningsdel. 

I verksamhetsberättelsen eller i samband 

med behandlingen av den framlägger 

stadsstyrelsen ett förslag till hur resultatet 

för räkenskapsperioden ska hanteras. 

I arbetet med att se över respektive verksamhetsområdes 

uppgifter ska samtliga 

nämnder, ämbetsverk och inrättningar vara 

på det klara med vilken inverkan deras förslag 

och åtgärder har på stadens totalekonomi. 

Denna skyldighet kan de ej överföra 

på andra verksamhetsorgan. 

Rapportering 

Verksamhetsområdena ska till nämnderna 

rapportera om utfallet av budgeten och 

de bindande målen vid tidpunkter som 

nämnderna besluter om. En översikt över 

budgetutfallet utgående från nämndrapporterna 

distribueras i enlighet med ekonomiplaneringens 

anvisningar för varje tertial 

till stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. I de 

rapporter som ska lämnas till stadsstyrelsen 

och stadsfullmäktige måste en infallsvinkel 

på stadsnivå gälla i rapporteringen. I sam- 


and med delårsrapporterna för år 2013 

rapporterar verksamhetsorganen för sin 

del om genomförandet av balanserings- 

och skuldprogrammet för ekonomin i 

enlighet med ekonomiplaneringens anvisningar. 

De bindande målens utfall rapporteras 

31.8 och 31.12 beroende på läget. Rapporteringen 

över budgeten för 2013 sker i fullmäktige 

i maj och oktober samt i maj 2014. 

I de anslagsprognoser som ska göras upp 

för varje tertial bör de periodiserade utgifterna 

och inkomsterna beaktas enligt hur 

Bindande anslag 


de presenteras när bokslutet görs upp. I sina 

delårsrapporter ska verksamhetsområdena 

presentera en prognos på verksamhetsområdesnivå 

över det ekonomiska utfallet för 

hela året. Eventuella förslag till ändringar 

i de bindande anslag som stadsfullmäktige 

beslutat om måste behandlas i nämnderna 

som separata ärenden och utanför delårsrapporteringen, 

så att stadsfullmäktige 

hinner behandla ändringsförslagen under 

budgetåret. 

Ekonomirapporteringens uppgifter till 

nämnderna, direktionerna, stadsstyrelsen 

År 2013 är den bindande nivån för anslagen som stadsfullmäktige beslutat om följande: 

Driftsekonomidel Budgetmoment 


och stadsfullmäktige produceras via SAP 

BI-rapporteringen. Budgetutfallet rapporteras 

till stadsstyrelsen månatligen på resultatområdesnivå 

utgående från uppgifter ur 

SAP:s BI-rapportering i enlighet med den 

tidtabell för rapporteringen som är överenskommits 

med ekonomiservicecentralen. 

Utfallsprognoserna för verksamhetsområdets 

budget uppdateras i SAP-systemet 

varje månad enligt den tidtabell som ges av 

ekonomiplaneringen. 

10 Allmän förvaltning inkomster och utgifter 

11 10 Centralförvaltningen inkomster och utgifter 

11 20 Koncern- och finansieringsservicen inkomster och utgifter (utan tfeb) 

12 Social- och hälsovård inkomster och utgifter 

12 20 Den specialiserade sjukvården inkomster och utgifter 

11 13 Undervisningsnämnden inkomster och utgifter 

13 70 Yrkesutbildningen verksamhetsbidrag 

13 80 Vuxenutbildningsinstitutet verksamhetsbidrag 

14 20 Markanvändning och byggnad inkomster och utgifter (utan tfeb) 

14 50 Kommunalteknikcentralen verksamhetsbidrag 

14 51 Kollektivtrafiken inkomster och utgifter 

14 52 Depån verksamhetsbidrag 

14 7 Miljö inkomster och utgifter 

14 75 Byggnadstillsynen verksamhetsbidrag 

16 Fritid och invånarserivce inkomster och utgifter 

16 32 Sysselsättningsservicen verksamhetsbidrag 

16 82 Musikinstitutet verksamhetsbidrag 

16 83 Konstskolan verksamhetsbidrag 

16 84 Centralen för kontakttolkar i Helsingforsregionen verksamhetsbidrag 

Resultaträkningsdel 

Investeringsdelen 

Skatteinkomst inkomster 

Statsandelar inkomster 

Ränteintäkter från affärsverk inkomster 

Ränteinkomster inkomster 

Övriga finansiella inkomster inkomster 

Avkastning på affärsverks grundkapital inkomster 

Ränteutgifter utgifter 

Övriga finansieringsutgifter utgifter 

91 1 Byggnader investeringsgrupp / inkomster och utgifter 

91 2 Ombyggnader investeringsgrupp / inkomster och utgifter 

91 3 Ändringar av hyresoch aktielokaler investeringsgrupp / utgifter 

92 Immateriell egendom investeringsgrupp / utgifter 

93 1 - 93 5 Kommunaltekniska arbeten investeringsgrupp / inkomster och utgifter 

27


93 7 Ringbanan investeringsgrupp / utgifter 

94 Lös egendom verksamhetsorgan / inkomster och utgifter 

95 1 Köp av fast egendom verksamhetsorgan (ssstyr/spndn)/ inkomster och utgifter 

95 2 Iståndsättning av markområden verksamhetsorgan (spndn/kts)/ inkomster och utgifter 

97 Aktier och andelar objekt / inkomster och utgifter 

Finansieringsdel 

Affärsverken 

Förändringar i utlåningen ökning och minskning i utlåningen 

Nettoupplåning nettoupplåning 

210 Affärsverket Företagshälsan i Vanda ersättning för grundkapitalet och låneränta 

211 Mellersta Nylands räddningsverk driftsöverskott och bruttoinvesteringar 

213 Mun och tandhälsan ersättning för grundkapitalet och 

låneränta driftsöverskott och bruttoinvesteringar 

En budgetändring som försvagar de nettobudgeterade enheternas verksamhetsbidrag ska föreläggas fullmäktige för godkännande oberoende 

av om avvikelsen i budgeten beror på ett överskridande av bruttoutgifterna eller ett underskridande av bruttoinkomsterna. För 

sådana ändringar som enligt utfallen inte orsakar några överskridningar i det bindande verksamhetsbidrag som presenteras i budgeten, 

föreslås inga budgetändringar. 

Sammanställningen över budgetens anslag och inkomstbudgetar 

Staden + fonderna 

Bindningsgrad Anslag Inkomstbudget 


10 Allmän förvaltning B 27 219 1 896 

11 10 Centralförvaltningen B 23 127 3 099 

11 20 Koncern- och finansieringsservicen B 25 621 1 183 

12 Social- och hälsovård exkl. Spec.sjukv. B 387 654 58 739 

12 20 Den specialiserade sjukvården B 197 270 0 

13 Undervisningsnämnden B 356 977 27 982 

13 70 Yrkesutbildningen N 33 959 2 100 

13 80 Vuxenutbildningsinstitutet N 3 965 2 082 

14 Markanvändning och byggnad B 87 670 172 151 

14 50 Kommunalteknikcentralen N 40 670 17 184 

14 51 Kollektivtrafiken B 43 300 1 180 

14 52 Depån N 4 871 5 569 

14 7 Miljö B 3 410 383 

14 75 Byggnadstillsynen N 2 793 2 930 

16 Fritids- o. invånarservicenämnden B 32 807 3 639 

16 32 Sysselsättningsservicen N 22 555 4 580 

16 82 Musikinstitutet N 3 841 936 

16 83 Konstskolan N 859 300 

16 84 Centralen för kontakttolkar i H:forsr. N 3 975 4 300 

Fonderna 

Resultaträkningsdelen 

N 2 890 450 

Skatteinkomst B 902 000 

Statsandelar B 144 000 

Ränteintäkter av affärsverk B 170 

Ränteinkomster B 14 125 

Övriga finansiella inkomster B 15 218 

Avkastning på affärsverkets grundkap. B 71 




Ränteutgifter B 18 101 

Övriga finansiella utgifter B 500 

Extraordinära poster B 


91 1 Nybyggen B 16 950 

91 2 Ombyggnader B 26 400 

91 3 Ändring av hyres- o. aktielokaler B 4 100 

92 Immateriell egendom B 5 000 

93 Offentliga anläggningstillgångar B 105 500 350 

94 Lös egendom B 6 000 

95 Fast egendom B 5 000 4 000 

97 Aktier och andelar B 5 336 6 000 

Finansieringsdelen 

Förändringar i utlåningen 

Ökning i utlåningsfordringar B 3 100 

Minskning i utlåningsfordringar B 540 

Förändringar i lånestocken 

Ökning i långfristiga lån B 173 040 

Minskning i långfristiga lån B 132 000 

Ändringar i kortfristiga lån N 

Förändringar i eget kapital B 0 

Övriga förändringar i likviditeten 42 000 

Inverkan på likviditet/Ändringar i kassa 21 224 

Budgetens slutsumma 1 633 419 1 633 419 

Överföringar mellan verksamhetsorganen i budgeten 2013 

Vid beredningen av stadsdirektörens förslag till budget för 2013 har förslagen från nämnderna kompletterats med de överföringar mellan 

verksamhetsområdena som genomförts enligt tabellen. Överföringarna har verkställts på resultatområdesnivå utgående från förhandlingar 

med verksamhetsområdena. Verksamhetsorganen ska i sina driftsplaner överföra ändringarna till de lägre organisationsnivåerna. 

Verksamhetsområdenas driftsplaner måste motsvara de bindande poster i budgeten som godkänts av stadsfullmäktige. Överföringarna 

mellan verksamhetsområdena utförs således inte längre i driftsplanskedet, utan de behandlas antingen som ändringar i budgeten under 

budgetåret eller så genomförs de i samband med beredningen av budgeten för följande år. Organisationsändringarna som träder i kraft i 

början av år 2013 genomförs i samband med driftsplanerna. 

Helhet som överförs 

Överföring av simhallarnas fastighetsmaskinister Markanvändning, byggnad och Bildningsväsendet/ 65 000 

miljö/fastighetscentralen idrottsservicen 

Servicesekreterare (på deltid år 2013) Fritid och invånarservice Centralförvaltningen/ 23 360 

registraturen 

Milleniumbibliotekssystemet Bildningsväsendet/ Centralförvaltningen/ 137 000 

bibliotekstjänster IT-administrationen 

Licens för Fronter och bruksavgifter för Primus Bildningsväsendet/ Centralförvaltningen/ 129 700 

gemensamma tjänster IT-administrationen 

Anslagsreservering för Miljöinfon Miljöcentralen Stadsstyrelsen/ 80 000 

betalningsandelar till HRM 

Överföring av instrumentvårdens interna hyror Social- och hälsovården Affärsv. mun- och tandhälsa 99 401 

Produktivitetsmätare på stadsnivå 

Produktivitetsmätare BS 2010 BS 2011 BDG 2012 EP 2013 

Jämförbar utgiftsutveckling Jämförbar driftsbidragsutveckling 3,9 % 0,8 % 2,7 % 0,6 % 

Anpassad utgiftsutveckling Driftsbidrag per invånare, förändring i % 1,5 % -1,8 % 0,1 % -1,6 % 

Sjukfrånvaroprocent Frånvaro på hälsogrunder/arbetsdag 

(för 2012 läget 30.6) 4,8 % 4,9 % 4,7 % 4,6 % 

Lokalitetseffektivitet Lokaliteter i m²/invånartalet 3,6 3,7 3,6 3,6 

Energieffektivitet (kWh/rm³) Energiförbrukning/volym 72,6 66,8 66,1 65,5 

29


Jämförelse enligt verksamhetsområde 2011-2016 och ram 

1000 euro BS 2011 DP 2012 RAMEN NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 


Allmän förvaltning 

Inkomster 2 086 2 772 - 1 896 1 896 2 203 2 241 1 979 

Utgifter -25 608 -28 204 - -27 189 -27 219 -27 784 -28 126 -28 315 

Verksamhetsbidrag -23 522 -25 432 - -25 293 -25 323 -25 580 -25 886 -26 336 

Centralförvaltningen exkl. TFEB 

Inkomster 2 563 3 784 5 300 4 282 4 282 4 290 4 325 4 404 

Utgifter -40 781 -45 424 -72 726 -48 459 -48 749 -48 605 -49 301 -50 058 

Verksamhetsbidrag -38 219 -41 640 -67 426 -44 177 -44 467 -44 315 -44 976 -45 654 

Social- och hälsovårdsväsendet 

Inkomster 62 449 57 800 58 739 58 739 58 739 58 950 59 834 60 218 

Utgifter -360 069 -377 900 -587 317 -387 203 -387 654 -393 414 -399 309 -405 289 


Den specialiserade sjukvården 

Inkomster 29 0 - 0 0 0 0 0 

Utgifter -184 988 -190 650 - -197 270 -197 270 -200 229 -203 232 -206 281 


Bildningsväsendet 

Inkomster 31 533 28 773 32 163 32 163 32 163 32 536 33 124 33 510 

Utgifter -377 986 -381 118 -392 727 -392 777 -394 901 -400 558 -406 534 -412 600 


Markanv. och byggnad exkl. TFEB och Ring III 

Inkomster 231 084 203 098 203 497 196 084 196 084 188 665 192 399 198 653 

Utgifter -200 715 -176 619 -183 658 -176 575 -176 510 -180 924 -188 446 -196 684 

Verksamhetsbidrag 30 370 26 479 19 839 19 508 19 573 7 741 3 953 1 970 

Miljö 

Inkomster 3 518 3 063 - 3 313 3 313 3 348 3 393 3 438 

Utgifter -6 357 -6 128 - -6 284 -6 204 -6 294 -6 409 -6 504 


Fritid och invånarservice 

Inkomster 13 800 14 241 13 075 13 755 13 755 13 125 13 175 13 225 

Utgifter -60 849 -60 690 -63 539 -63 995 -64 037 -64 455 -65 221 -65 999 


Fonder totalt 

Inkomster 452 425 450 450 450 450 450 450 

Utgifter -2 239 -2 842 -2 778 -2 890 -2 890 -2 913 -2 938 -2 963 


Driftsekonomin totalt exkl. affärsverken 

Inkomster 347 513 313 955 313 224 310 682 310 682 303 568 308 940 315 876 

Utgifter -1 259 592 -1 269 575 -1 302 745 -1 302 642 -1 305 432 -1 325 176 -1 349 517 -1 374 692 

Verksamhetsbidrag -912 078 -955 619 -989 521 -991 960 -994 750 -1 021 608 -1 040 576 -1 058 815 


Inkomster 1 004 854 1 037 935 1 073 750 1 075 583 1 098 750 1 135 750 1 185 750 

Utgifter -16 493 -22 510 -18 600 -18 600 -25 200 -29 900 -34 100 

Verksamhetsbidrag 988 361 1 015 425 1 055 150 1 056 983 1 073 550 1 105 850 1 151 650 




1000 euro BS 2011 DP 2012 RAMEN NDN2013 BDG2013 EP2014 EP2015 EP2016 



Inkomster 17 806 13 640 8 000 10 380 10 380 5 065 5 375 4 000 

Utgifter -175 633 -190 547 -167 800 -167 581 -177 321 -139 290 -112 516 -99 576 

Netto -157 827 -176 907 -159 800 -157 201 -166 941 -134 225 -107 141 -95 576 

Allt sammanlagt exkl. affärsverken 

Inkomster 1 370 174 1 365 531 321 224 1 394 812 1 396 645 1 407 383 1 450 066 1 505 627 

Utgifter -1 451 718 -1 482 632 -1 470 545 -1 488 823 -1 501 353 -1 489 666 -1 491 933 -1 508 368 

Verksamhetsbidrag -81 544 -117 101 -1 149 321 -94 010 -104 708 -82 283 -41 867 -2 741 

Affärsverket företagshälsan i Vanda 

Inkomster 4 367 4 765 5 031 6 209 6 209 6 008 6 125 6 244 

Utgifter -4 722 -4 732 -4 989 -5 884 -5 884 -5 983 -6 073 -6 164 

Verksamhetsbidrag -355 33 42 325 325 25 52 80 

Mellersta Nylands räddningsverk 

Inkomster 31 596 33 360 34 712 34 522 34 522 35 154 36 945 37 362 

Utgifter -30 838 -32 198 -35 516 -33 478 -33 478 -33 767 -35 536 -35 997 

Verksamhetsbidrag 758 1 162 -804 1 044 1 044 1 388 1 409 1 365 

Affärsverket för mun- och tandhälsa 

Inkomster 20 881 20 509 20 439 21 328 21 328 21 617 21 890 22 215 

Utgifter -20 133 -19 893 -19 594 -20 915 -21 015 -21 198 -21 565 -21 910 

Verksamhetsbidrag 748 616 845 413 314 420 325 305 

Affärsverken sammanlagt 

Inkomster 56 844 58 634 60 182 62 059 62 059 62 779 64 961 65 821 

Utgifter -55 693 -56 823 -60 099 -60 277 -60 377 -60 948 -63 174 -64 071 

Verksamhetsbidrag 1 151 1 811 83 1 782 1 682 1 832 1 787 1 750 

31


Verksamhetsutgifter enligt verksamhetsområde 

(interna poster medräknade, exkl. tillverkning för eget bruk) 

Centralförvaltningen 

75 968 

6 % 

Bildningsväsendet 

394 901 

30 % 

Social- och hälsovårdsväsendet 

584 924 

45 % 

Markanvändning, 

byggnad och miljö 

182 794 

14 % 

Fritid och 

invånarservicen 

64 037 

5 % 

Verksamhetsutgifter enligt utgiftstyp, staden, fonderna och 

affärsverken totalt 

(interna poster medräknade, inkl. tillverkning för eget bruk) 

Övriga verksamhetskostnader 

167 332 

11 % 

Understöd och bidrag 

97 989 

6 % 

Material, förnödenheter 

och varor 

50 010 

3 % 

Personalkostnader 

494 586 

33 % 

Köp av tjänster 

707 791 

47 % 

Verksamhetsutgifternas utveckling, staden, fonderna och 

affärsverken totalt (interna poster medräknade) 

Milj. € 

1 600 

1 400 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 BDG 

2012 

EP 


Verksamhetsinkomster enligt inkomsttyp, staden, fonderna 

och affärsverken totalt (interna poster medräknade) 


35 146 

9 % 

Avgiftsintäkter 

65 430 

18 % 

Försäljningsintäkter 

58 647 

16 % 

Övriga intäkter 

213 518 

57 % 

Verksamhetsinkomsternas utveckling, staden, fonderna och 

affärsverken totalt (interna poster medräknade) 

32 Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013–2016 

Milj. € 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 BDG 

2012 

Skatteinkomstutveckling 

(alla skatteinkomster totalt) 

Milj. € 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 PROGN 

2012 

Befolkningsutveckling 

Befolkningsmängd 

230 000 

225 000 

220 000 

215 000 

210 000 

205 000 

200 000 

195 000 

190 000 

185 000 

180 000 

175 000 

170 000 

p r o g n o s 

EP 


EP 


2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 

2012 


2014 

2015 


2017 

2018 

2019 

2020 

2021 

2022 

Arbetsplatsutveckling 

Arbetande befolkning i området 

120 000 

110 000 

100 000 

90 000 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

1995 4 

1996 3 

1997 2 

1998 1 

1998 4 

1999 3 

2000 2 

2001 1 

2001 4 

2002 3 

2003 2 

2004 1 

2004 4 

2005 3 

2006 2 

2007 1 

2007 4 

2008 3 

2009 2 

2010 1 

2010 4 

2011 3 

2012 2 

Arbetsplatser 31.12 (SC) Arbetskraftsundersökning (årsmedeltal)

Vanda stad– budget 2013, ekonomiplan 2013–2016 

Centralförvaltningens 

verksamhetsområde 

Centralförvaltningens verksamhetsområde 

Centralförvaltningens verksamhetsområde totalt ......................................................... 34 

Allmän förvaltning sammanlagt .................................................................................................. 36 

Centralvalnämnden ............................................................................................................................... 37 

Stadsfullmäktige ...................................................................................................................................... 38 

Revisionsnämnden och den externa revisionen ............................................................. 39 

Stadsstyrelsen ............................................................................................................................................ 40 

Samarbetsandelar och -bidrag ...................................................................................................... 42 

Centralförvaltningen ............................................................................................................................. 43 

Koncern- och finansieringstjänster ............................................................................................. 46 

33


10 – 11 Centralförvaltningens verksamhetsområde totalt 

Anslag 1000 euroa BS 2011 BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Inkomster 4 648 6 556 6 178 6 178 6 494 6 565 6 382 

Tillverkning för eget bruk 1 317 1 572 750 750 750 750 750 

Utgifter -67 707 -75 200 -76 398 -76 718 -77 139 -78 177 -79 122 

Utgifter utan tillverkning för eget bruk -66 389 -73 628 -75 648 -75 968 -76 389 -77 427 -78 372 

Verksamhetsbidrag -61 741 -67 072 -69 470 -69 790 -69 895 -70 862 -71 990 

Resultaträkning 1000 euro BS 2011 BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 

Försäljningsintäkter 1 1 482 2 144 2 144 

Avgiftsintäkter 0 0 0 0 

Understöd 2 250 2 084 1 655 1 655 

Övriga intäkter 792 1 138 228 228 

Interna intäkter 1 606 1 852 2 150 2 150 

Inkomster sammanlagt 4 648 6 556 6 178 6 178 

Tillverkning för eget bruk 1 317 1 572 750 750 

Personalkostnader -17 460 -20 396 -20 654 -20 678 

Köp av kundtjänster -26 -148 -100 -100 

Köp av övriga tjänster -26 463 -29 488 -29 157 -29 342 

Köp av interna tjänster -11 695 -11 123 -11 683 -11 764 

Köp av material -614 -915 -1 599 -1 599 

Understöd och bidrag -4 359 -4 181 -4 116 -4 066 

Hyror -6 279 -6 600 -7 204 -7 204 

Övriga kostnader -811 -2 349 -1 884 -1 964 

Utgifter sammanlagt -67 707 -75 200 -76 398 -76 718 

Verksamhetsbidrag -61 741 -67 072 -69 470 -69 790 

Avskrivningar -1 524 -2 158 -6 094 -6 085 

Tillägg för allmänna kostnader 0 0 0 0 

Kalkylerade sammanlagt -1 524 -2 158 -6 094 -6 085 

Räkenskapsperiodens resultat -63 265 -69 231 -75 564 -75 875 

Personalplanen 

2011 2012 2013 2014 2015 2016 

Anställda totalt 366 360 362 359 356 355 


4 066 

Köp av material 

1 599 

Köp av interna tjänster 

11 764 

Hyror 

7 204 

Övriga kostnader 

1 964 

Köp av övriga tjänster 

29 342 


20 678 

Köp av kundtjänster 

100 

Tabellen omfattar 15 huvudförtroendemän 

och arbetarskyddsfullmäktige av vilka bara 

en arbetarskyddsfullmäktig får sitt anslag 

via centralförvaltningen. Antalet anställda 

år 2012 enligt läget 30.9. 


Verksamhetsbeskrivning 


består av den allmänna förvaltningen och 

centralförvaltningen. 

I stadsfullmäktiges strategiska beslutsfattande 

ingår befogenheter att besluta om 

bindande verksamhetsmål och ekonomiska 

mål. Stadsfullmäktige fastställer också stadens 

avgifts- och taxepolitik. Till behandling 

i stadsfullmäktige förs viktiga beslut 

och utlåtanden som gäller stadens förvaltning 

och ekonomi. 

Stadsstyrelsen sköter ledningen och utvecklingen 

av staden i enlighet med stadsfullmäktiges 

mål, planer och beslut. 

För koncernstyrningen har stadsstyrelsen 

en koncernsektion, vars uppgift är 

att bevaka stadens ekonomiska intressen 


i förhållande till de samfund som ingår i 

stadskoncernen. En annan viktig uppgift 

för koncernsektionen är att styra och övervaka 

verksamheten i stadens affärsverk och 

bolag. 

Hållbar förbättring av 

produktiviteten och 

självutvärdering 

Ett centralt redskap i utvecklingen av produktiviteten 

är en övergripande utvärdering 

av den egna verksamheten. I enlighet 

med stadens strategiprocess har centralförvaltningens 

resultatområden använt sig 

av resultaten från självutvärderingen för 


att utarbeta den nya strategin. Vanda har 

dragit upp riktlinjer enligt vilka utvärderingsmodellen 

CAF (Common Assessment 

Framework) används vid utvärdering och 

utveckling av verksamheten inom de verksamhetsområden, 

resultatområden och 

resultatenheter som har en egen budget. 

Målet är att utveckla produktiviteten och 

kvaliteten i den verksamhet som resultatenheterna 

utövar och att lokalisera centrala 

starka sidor och områden där förbättringar 

behövs. Resultatområdena har under fullmäktigeperioden 

utfört en självutvärdering 

av sin egen verksamhet och prioriterat 3–5 

centrala utvecklingsobjekt. Ekonomiplaneringens 

kvalitetskoordinator stöder resultatområdena 

i genomförandet av självutvärderingen. 

35


10 Allmän förvaltning sammanlagt 

Anslag 1000 euroa BS 2011 BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Inkomster 2 086 2 772 1 896 1 896 2 203 2 241 1 979 

Utgifter -25 608 -28 204 -27 189 -27 219 -27 784 -28 126 -28 315 



Försäljningsintäkter 0 0 0 0 


Understöd 424 304 0 0 





Köp av kundtjänster 0 -114 -66 -66 



Köp av material -151 -188 -189 -189 


Hyror -177 -164 -29 -29 




Avskrivningar 0 0 0 0 


Kalkylerade sammanlagt 0 0 0 0 


Personalplan 


Den allmänna förvaltningen omfattar centralvalnämnden, 

stadsfullmäktige, revisionsnämnden 

och den externa revisionen, 

stadsstyrelsen samt samarbetsandelar och 

-bidrag. 




10 10 Centralvalnämnden 



Ansvarig: Päivi Kimpimäki Ordförande: Tapani Salmi 

Anslag 1000 euro BS 2011 BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Inkomster 278 290 0 0 280 290 0 

Utgifter -388 -707 0 0 -338 -360 -358 

Verksamhetsbidrag -110 -417 0 0 -58 -70 -358 





Övriga intäkter 0 0 0 0 

Interna intäkter 0 0 0 0 

Inkomster sammanlagt 278 290 0 0 

Personalkostnader -336 -643 0 0 

Köp av kundtjänster 0 0 0 0 

Köp av övriga tjänster -48 -47 0 0 

Köp av interna tjänster -1 0 0 0 

Köp av material -2 -15 0 0 

Understöd och bidrag 0 0 0 0 

Hyror -1 -2 0 0 

Övriga kostnader 0 0 0 0 

Utgifter sammanlagt -388 -707 0 0 

Verksamhetsbidrag -110 -417 0 0 




Räkenskapsperiodens resultat -110 -417 0 0 


Centralvalnämnden sörjer för att det hålls 

allmänna val till den del som denna uppgift 

enligt vallagstiftningen ankommer på 

staden. 

År 2013 hålls inga val. 

37


10 20 Stadsfullmäktige 

Ansvarig: Kari Nenonen Ordförande: Antti Lindtman 


Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -649 -686 -710 -710 -691 -702 -573 

Verksamhetsbidrag -649 -686 -710 -710 -691 -702 -573 








Personalkostnader -559 -554 -555 -555 


Köp av övriga tjänster -81 -125 -148 -148 

Köp av interna tjänster -1 0 0 0 



Hyror 0 0 0 0 


Utgifter sammanlagt -649 -686 -710 -710 

Verksamhetsbidrag -649 -686 -710 -710 




Räkenskapsperiodens resultat -649 -686 -710 -710 

Reserveringen av anslag baserar sig på att 

stadsfullmäktige håller tio sammanträden, 

sexton fullmäktiges informationsmöten och 

tre seminariedagar. I budgetmomentet har 

man också berett sig på kostnaderna för de 

förtroendevaldas användning av datateknik. 


10 30 Revisionsnämnden och den externa revisionen 



Ansvarig: Helena Hyvönen Ordförande: Hannu Kokko 


Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -439 -477 -514 -514 -521 -529 -537 












Köp av interna tjänster -1 -1 -1 -1 



Hyror -27 -27 -29 -29 









Revisionsnämnden sörjer för att det ordnas 

revision av stadens och stadskoncernens 

förvaltning och ekonomi och för att 

denna samordnas, bedömer hur de mål 

för verksamheten och ekonomin som 

stadsfullmäktige ställt upp har nåtts inom 

staden och kommunkoncernen, utvärderar 

hur räkenskapsperiodens ekonomi balanserats 

och huruvida den ikraftvarande 

ekonomiplanen och åtgärdsprogrammet är 

av tillräcklig omfattning såvida det i kommunens 

balansräkning finns ett underskott 

som saknar täckning och lägger fram sitt 

ställningstagande om huruvida bokslutet 

kan godkännas för stadsfullmäktige. 

Reserveringen av anslag täcker kostnaderna 

för revisionsnämndens sammanträden och 

utvärderingsverksamhet, för den externa 

revisionens resultatområde och för revisionssamarbetet 

som upphandlas som köpt 

tjänst samt för inskolningen av nämnden 

för fullmäktigeperioden 2013–2016. 

Under budgetåret deltog revisionsnämnden 

i ett år 2012 inlett nätverksprojekt för 

kommuner. Inom projektet utvecklar man 

arbetet i revisionsnämndernas och påverkar 

beredningen av den kommande kommunallagen. 

Under första halvan av året 

arbetar två revisionsnämnder, den för fullmäktigeperioden 

2009–2012 och den för 

perioden 2013–2016. 

39


10 40 Stadsstyrelsen 

Ansvarig: Kari Nenonen Ordförande: Tapani Mäkinen 


Inkomster 1 808 2 482 1 896 1 896 1 923 1 951 1 979 

Utgifter -10 013 -12 462 -12 156 -12 186 -12 314 -12 403 -12 495 









Personalkostnader -553 -2 289 -2 285 -2 285 





Understöd och bidrag -444 -461 -375 -325 

Hyror -149 -135 0 0 









I budgetmomentet ingår anslagen för stadsstyrelsen, 

koncernsektionen, ungdomsfullmäktige, 

kommittéerna, de disponibla medlen 

och den övriga allmänna förvaltningen. 

Stadsstyrelsen 

I budgetmomentet har anslag reserverats 

för stadsstyrelsens 23 sammanträden och 

koncernsektionens 10 sammanträden samt 

även för kostnader som orsakas av de förtroendevaldas 

användning av datateknik. 

Ungdomsfullmäktige fortsätter aktivt 

att genomföra och förankra sin strategi. 

Ungdomsfullmäktigeval ordnas vartannat 

år under udda år. År 2013 är valår. Antalet 

kandidater och röstningsaktiviteten höjs 

från föregående val. Ungdomsfullmäktige 

fortsätter sitt intensifierade samarbete med 

styrelserna för elevkårerna i skolorna och 

läroinrättningarna bland annat genom att 

genomföra elevkårsstyrelsernas utbildningsprojekt 

samt planera och genomföra 

Påverkardagen som anordnas årligen. 

Ungdomsfullmäktige deltar i att för sin del 

genomföra den för Vanda uppställda delaktighetsmodellen. 

För ungdomsfullmäktiges 

ledamöter ordnas utbildning i stadens 

förvaltning, sammanträdespraxis och 

påverkningsverksamhet, vilket förbättrar 

beredskapen att verka som ungdomsfullmäktiges 

representant i stadsfullmäktige 

och nämnder. Ungdomsfullmäktige ordnar 

olika slags evenemang och jippon som riktar 

sig till unga, exempelvis det årliga bandevenemanget 

Nuva on the Rocks. 

I budgeten har anslag reserverats för 

verksamheten i de kommittéer och delegationer 

som stadsstyrelsen tillsatt samt för 

sammanträden i anslutning till samarbetet 

i huvudstadsregionen. För historikarbete 

har reserverats sammanlagt 147 800 euro. 

För utbildning av förtroendevalda har reserverats 

ett anslag på 119 000 euro. Detta 

inkluderar anslaget på 5 500 euro som reserverats 

för utbildningen av nämndemän. 


De anslag för verksamhet som reserverats 

i de disponibla medlen utgör sammanlagt 

322 000 euro. Ur anslagen kan sådana kostnader 

för intressebevakning och stadens 

marknadsföring bekostas som är till direkt 

nytta för Vanda stad och det näringsliv som 

idkas i staden. Anslaget kan användas för 

beredning av deltagande i oförutsedda och 

för Vanda strategiskt betydelsefulla internationella, 

nationella eller regionala utvecklingsprojekt 

och dessutom för områdeskommittéernas 

områdesprojekt i enlighet 

med separata planer. 

För studerandes och skolelevers sommarjobb 

reserveras fortsättningsvis 725 000 

euro. Anslaget behövs eftersom behovet av 

att skapa sommarjobb för unga och studerande 

i olika branscher är uppenbart. Anställningen 

av studerande påverkar också 


tillgången till arbetskraft och stöder samarbetet 

med läroinrättningarna. Anslaget 

gör det möjligt att anställa cirka femhundra 

sommararbetare. 

Vidare har i budgeten reserverats anslag 

på 50 000 euro för sommararbetssedlar som 

ges till unga i Vanda för att dessa ska kunna 

sysselsättas i Vandaföretag och -föreningar. 

Det anslag som reserverats för arbetsförsök 

gör det möjligt för cirka 30 anställda 

inom staden, vilka på grund av hälsoskäl 

måste byta arbete, att prova på en ny arbetsuppgift. 

Dessutom har i budgeten reserverats 

anslag för att byta arbetsuppgift 

på grund av hälsoskäl i anknytning till läroavtalsutbildningen. 


I budgetmomentets anslag ingår betalningsandelarna 

till kommunernas centralorganisationer 

samt medlemsavgifter till de 

samfund som Vanda stad är medlem i, samt 

andelarna till kommunala arbetsmarknadsverket, 

samkommunen Helsingforsregionens 

miljötjänster HRM och Nylands 

förbund. 

Stadens andel för att täcka beskattningskostnaderna 

är 5 304 951 euro. 

För samarbetsprojekt inom kultur och 

idrott har reserverats sammanlagt 351 624 

euro och för vänortsverksamheten 33 275 

euro. För verksamhetsutgifterna för designhuvudstadsprojektet 

har reserverats 50 000 

euro. Stadsfestivalen räcker 1–2 dagar 

41


10 50 Samarbetsandelar och -bidrag 

Ansvarig: Kari Nenonen Verksamhetsorgan: Stadsstyrelsen 


Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -14 120 -13 872 -13 809 -13 809 -13 918 -14 133 -14 352 









Personalkostnader 0 0 0 0 




Köp av material 0 0 0 0 


Hyror 0 0 0 0 








För understöd till stiftelsen för vetenskapscentret 

har reserverats sammanlagt 2 950 000 

euro. 

För det årliga driftsbidraget till Finlands 

Nationalopera har reserverats 606 159 euro 

för 2011. I samarbetsavtalet ingår samarbetet 

med skolorna. 

För forskningsprogrammet KatuMetro 

har reserverats ett anslag på 88 500 euro. 

För Vandas andel av utgifterna för det 

regionala räddningsverket har 9 750 310 

euro reserverats. 

Anslaget inkluderar 300 000 euro för huvudstadsregionens 

internationella marknadsföringsbolag, 

54 900 euro för Designhuvudstadsprojektet 

(betalningsandel som 

är baserad på avtal) samt 59 130 euro för 

projektet Helsinki Region Infoshare (HRI). 


11 10 Centralförvaltningen 



Ansvarig: Kari Nenonen Verksamhetsorgan: Stadsstyrelsen 


Inkomster 2 413 2 694 3 099 3 099 3 129 3 189 3 250 

Utgifter -21 059 -21 651 -23 104 -23 127 -23 427 -23 790 -24 160 



Försäljningsintäkter 1 477 1 134 1 134 


Understöd 1 825 1 780 1 655 1 655 








Köp av material -295 -334 -1 014 -1 014 


Hyror -1 519 -1 697 -2 173 -2 173 

Övriga kostnader -574 -757 -604 -604 



Avskrivningar -4 -8 -325 -328 


Kalkylerade sammanlagt -4 -8 -325 -328 





bereder och verkställer ärenden som hör till 

stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och stadsstyrelsens 

koncernsektion samt styr och 

bistår stadens övriga verksamhetsorgan. 

Centralförvaltningen svarar centraliserat 

för planering och för att stadens verksamhet 

uppvisar resultat. I budgetmomentet ingår 

följande resultatområden/resultatenheter 



Tabellen omfattar 15 huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige av vilka bara en arbetarskyddsfullmäktig får sitt anslag via centralförvaltningen. 

inom centralförvaltningen vilka betjänar 

beslutsfattandet: 

Stadens ledning: stadsdirektörerna, utvecklingsprojekt 

Stadskansliet: gemensamma utgifter (inklusive 

samarbetet inom huvudstadsregionen 

och frågor som gäller kommun- och servicestrukturreformen 

samt stadens och stads- 

koncernens beredskaps- och säkerhetsfrågor), 

förvaltningsservice, juridiska ärenden 

och sekretariat, enheten för dokumenthantering, 

enheten för internationella ärenden, 

nätverk, telefonväxel och telefonavgifter 

Den interna revisionen 

Ekonomiplaneringen: ekonomiplanering, 

strategiplanering och informationstjänster 

43


Personalcentralen: arbetsgivartjänster, 

personalförmåner, personalens välbefinnande 

i arbetet, personalens samarbetsgrupp, 

personalutveckling, personalservice, 

förtroendemanna- och arbetsskyddsverksamhet, 

personalens företagshälsovård 

Informationen: information, webbredaktion, 

marknadsföring, mediecentralen 

Upphandlingscentralen: upphandling, 

logistiktjänster, tryckeri 

Utvecklingsprojekt 

Huvudstadsregionens gemensamma näringslivsstrategi 

har som mål att förbättra 

den internationella konkurrenskraften i 

regionen med hjälp av gemensamma näringspolitiska 

projekt. 

Utveckling av turismen 70 000 

Utveckling av miljösektorn 10 600 

Vantaan Uusyrityskeskus ry 80 000 

Culminatum/ramavtal 140 000 

Anturikeskus 100 000 

Företagsrådgivningen 60 000 

Innovationsinstitutet 1 300 000 

Förverkligande av intentionsavtal 80 000 

Sammanlagt 1 840 600 

Stadskansliet 

Stadskansliets resultatområde svarar under 

förvaltningsdirektörens ledning för 

beredningen av stadsfullmäktiges och 

stadsstyrelsens föredragningslistor och 

uppgörandet av dess protokoll, verkställandet 

av beslut, stadens gemensamma 

och centralförvaltningens verksamhetsområdes 

juridiska ärenden, centralförvaltningens 

gemensamma förvaltningsservice, 

ledningen av stadens arkivväsen och den 

slutliga arkiveringen av handlingar som 

ska förvaras varaktigt, utvecklingen av 

centralförvaltningens dokumenthantering, 

stadens registraturfunktioner och stadens 

telefonservice samt sörjer för stadens internationella 

samarbete och vänortsverksamhet, 

beredning som härrör sig till 

samarbetet inom huvudstadsregionen och 

övrigt regionalt samarbete samt för säkerhets- 

och beredskapsfrågor på stadsnivå. 

Den interna revisionen 

Den interna revisionen bistår stadsstyrelsen 

och stadsdirektören i utvärderingen och 

utvecklingen av ett gott ledarskap och god 

förvaltningssed, riskhanteringen och den 

interna revisionens effektivitet genom att 

granska stadens organisations förvaltning, 

ekonomi och funktioner samt tillhandahålla 

rådgivningstjänster. 

Ekonomiplaneringen 

Ekonomiplaneringen svarar för beredningen 

och rapporteringen av stadens budget 

och ekonomiplan samt strategin. Ekonomiplaneringen 

svarar också för forsknings- 

och informationstjänster på stadsnivå och 

kvalitetsarbetet. I enlighet med balanserings- 

och skuldprogrammet för ekonomin 

ökas ekonomiplaneringens roll i planeringen 

av servicenät på stadsnivå. 

Resultatområdet består av tre enheter: enheten 

för ekonomiplanering, enheten för 

strategiplanering och enheten för informationstjänster. 

Personalcentralen 

Personalcentralen utgör tillsammans med 

verksamhetsområdenas personalenheter 

stadens kompetenscentrum för personalärenden. 

Nätverkets uppgift är att handleda 

och stödja enhetlig praxis inom ledarskapsarbetet. 

Personalcentralen består av två resultatenheter: 

arbetsgivar- och personalservicen. 

Arbetsgivarservicens vision är 

att vara en aktad och aktiv förnyare och en 

orädd sparrare för chefer och ledningen. 

Personalservicens vision är att vara en pålitlig 

producent av övergripande tjänsteförhållandetjänster 

som känner kundens 

behov och använder moderna produktionsmedel 

och effektiva produktionsprocesser. 

Till följd av ekonomioch skuldprogrammet 

och fortlöpande förändringar 

framhävs personalproffsens roll som stöd 

och sparringpartners för cheferna. Personalcentralens 

alla utbildningar och konsultationer 

stöder ledarskapet i ett ekonomiskt 

läge som är utmanande och innebär ett stort 

antal förändringar. 

I ekonomiplanen har utvecklingsresurserna 

särskilt allokerats till sådan verksamhet 

som stödjer stadens energialstrande 

ledarskap och hjälper personalen att hitta 

sin styrka: 

• utveckling av ledarskapsfärdigheter: 

utbildning av den högsta ledningen, 

avläggande av specialyrkesexamen i 

ledarskap samt utbildningar för nya och 

nuvarande närchefer 

• stöd för utveckling av arbetsgemenskaperna 

(bl.a. konsultering och utbildning/coachning) 

• köp av företagshälsovårdstjänster för 

stadens personal 

• resebiljettförmån för personalen (år 

2012 ökade användningen med ca 20 % 

jämfört med året innan) 

• belöningssystemets element: belöningar 

till produktiva arbetsgemenskaper och 

personer som länge varit i stadens tjänst 

• främjande och stödjande av välbefinnande 

(projekten Watti 2 och 3 samt 

stöd till personalens motions- och 

rekreationsverksamhet) 

• för att bekosta av den subventionerade 

andelen av arbetsplatsbespisningen till 

fastighetscentralen 

Anställnings- och lönetjänster samt rekryteringens 

stödtjänster produceras centraliserat 

åt samtliga verksamhetsområden. En 

viktig del av serviceproduktionen utgörs av 

det stöd som ges till chefer när det gäller 

att sköta anställningsförhållanden. Målsättningen 

är att göra serviceprocesserna 

mera effektiva, att minska det dokumenteringsarbete 

som utförs vid personalservicen 

samt att det i den kompetens som enhetens 

serviceuppgifter kräver betonas att man 

behärskar information, kundförhållanden 

och serviceprocesser på ett övergripande 

sätt. Tjänster produktifieras i syftet att höja 

effektiviteten. 

Produktionen av tjänster baserar sig på 

elektroniska tjänster som man strävar efter 

att vidareutveckla inom de ekonomiska 

ramvillkoren. Integreringen av datasystemen 

i övriga system kräver att kunnandet 

stärks när det gäller datasystem och integrering. 

Större systemutvecklingsprojekt som 

planerats för planperioden måste uppskjutas 

till kommande år. Strävan är att i mån 

av möjlighet samarbeta inom huvudstadsregionen 

med att utveckla e-tjänster. 

Informationen 

Stadens nya intranetsidor (det elektroniska 

skrivbordet/Avain) publicerades i juni 2012. 


Även vidareutvecklingen av sidorna inleds 

inom år 2012. Syftet med det elektroniska 

skrivbordet är att underlätta informationssökningen 

och effektivisera verksamheten, 

i synnerhet inom stadens egen organisation. 

Reformen av extranetsidorna blir färdig vid 

årsskiftet 2012–2013. 

I informationen som gäller tjänster, evenemang 

och marknadsföring flyttas fokus 

på information i webben. I fråga om tryckprodukter 

övergår man till en förmånligare 

och mer flexibel produktion där olika publikationer 

och anmälningsskyldigheter 

sammanförs till en publikation. Medieuppföljningen 

utvecklas och inom ramen för 

denna görs även regelbundet en offentlighetsanalys 

som man avser att använda sig av 

i stadens informationsverksamhet. 

Från och med början av 2013 ställs informationen 

och marknadsföringen under det 

nya resultatområdet för näringsservicen. Ett 

nytt tema blir varumärkesarbetet som likaså 


under näringsdirektörens ledning inleds i 

början av år 2013. 

Man strävar efter att stärka stadens relationer 

till media. Massmedierna lockas att 

mer än tidigare skriva om det som händer i 

Vanda samt om beslut som fattats. 

Informationens redskap, samarbetsformer 

och resurser genomgår analytisk 

utvärdering och utveckling. Under 2013 

uppdateras de strategiska riktlinjerna för 

stadens information och på stadsnivå tas en 

årsplanering i bruk som ett arbetsredskap 

för att koordinera informationen. 

Informationsenheten svarar för att det 

finns tillgång till information på båda de 

officiella språken. 

Upphandlingscentralen 

Upphandlingscentralen ansvarar för utvecklingen 

av stadens upphandlingsväsen 


och konkurrensutsättning, för upphandling 

av material till staden, för det interna 

distributionssystemet och för tryckeriverksamheten. 

Målet under 2013 är att fortsätta att utveckla 

upphandlingsprocesserna genom 

att dra nytta av dokumenthanterings- och 

konkurrensutsättningssystem. Beställningsverksamheten 

effektiveras. I upphandlingarna 

beaktas miljöaspekten beaktas 

i större utsträckning än tidigare. 

Arbetet fortsätter med att utveckla och 

utvidga användningen av såväl upphandlingsrapporteringen 

som det nya lagersystemet 

och det elektroniska beställningssystem 

som möjliggör även beställningar 

från externa leverantörer. Dessa system 

har byggts upp inom projektet för det operativa 

styrsystemet. 

45


11 20 Koncern- och finansieringstjänster 

Ansvarig: Martti Lipponen Verksamhetsorgan: Stadsstyrelsen 


Inkomster 149 1 090 1 183 1 183 1 161 1 136 1 154 

Tillverkning för eget bruk 1 317 1 572 750 750 750 750 750 

Utgifter -21 040 -25 345 -26 105 -26 371 -25 928 -26 260 -26 648 

Utgifter utan TFEB -19 723 -23 773 -25 355 -25 621 -25 178 -25 510 -25 898 








Inkomster sammanlagt 149 1 090 1 183 1 183 








Hyror -4 583 -4 739 -5 002 -5 002 








Personalplan 



Koncernförvaltningen 

Koncernförvaltningens resultatområde svarar 

under ledning av biträdande stadsdirektören 

för centralförvaltningen för beredningen av 

den koncernstrategi som stadsfullmäktige har 

godkänt och för koordineringen av dess förverkligande, 

för utvecklingen av koncern- och 

ägarstyrningen, utvecklingen av riskhante- 

ringen i fråga om koncernegendomen samt 

beredningen av stadsstyrelsens koncernsektions 

föredragningslistor och uppgörandet 

av dess protokoll. Resultatområdet svarar 

dessutom för rapporteringen av koncernbolagens 

verksamhet och ekonomi, koncernförvaltningens 

controllerfunktioner och 

juridiska tjänster samt erbjuder sakkunnig- 

och stödtjänster inom sitt uppgiftsområde. 

Ekonomiplanperiodens prioriterade områden 

är en gradvis vidareutveckling av koncernstrukturen 

på det sätt som förutsätts i 

de mål som uppställts i koncernstrategin 

och av stadsfullmäktige, ibruktagande och 

utvecklande av avgiftsbelagda koncerntjänster 

samt verkställandet av ibruktagandet 

av den uppdaterade koncernstrategin i 

koncernbolagen. 



Finansieringens verksamhetsområde svarar 

för stadens och stadskoncernens finansiering 

på kort och lång sikt och för hanteringen 

av ränte- och finansieringsrisker, 

koncernens placeringsverksamhet, leasingfinansieringen, 

hanteringen av likviditeten, 

betalningsrörelsen och utvecklingen av 

dessa områden. 

Ekonomiservicecentralen 

Ekonomiservicecentralen ansvarar för stadens 

bokförings- och bokslutsuppgifter, 

utarbetandet av koncernbokslut, inköpsfakturornas 

behandling och köpreskontra, 

stadens fakturerings- och inkasseringsuppgifter, 

utvecklingen av det externa redovisningsväsendet 

och till dessa hörande informationssystem 

samt för att den verksamhet 

som ekonomiservicecentralen ansvarar för 

är konkurrenskraftig och visar resultat. 

Projektet kring det operativa styrsystemet 

(VanVan) tog fyra år i anspråk och avslutades 

i slutet av juni 2012. Förnyandet av den 

ekonomiska administrationens datasystem 

och centraliseringen av den ekonomiska 

administrationens uppgifter har ökat produktiviteten 

avsevärt särskilt i fråga om 

processerna för hantering av fakturor: i 

köpfaktureprocesserna är produktivitetsökningen 

67 procent och i säljfaktureprocesserna 

rentav 386 procent år 2011 (jfr 2008) 

mätt i stycken per årsverke. 


Man fortsätter under perioden 2013– 

2016 att koncentrera ekonomifunktioner 

från både koncernbolaget och verksamhetsområdena 

till ekonomiservicecentralen 

i enlighet med vad som skrivits in i balanserings- 


(stadsfullmäktige 18.6.2012 § 13). 

IT-administrationen 

Driftsutgifterna år 2013 kvarstår på nästan 

samma nivå som innevarande år (ökning 

ca 1,6 %). Å andra sidan har utgifterna för 

upprätthållning av programvara beräknats 

öka med 3–5 procent per år. 

I förvaltningens nätverk ingick i augusti 

2012 ca 6 400 arbetsstationer (ca 5 700 i 

augusti 2011) och ca 12 000 användare, i 

undervisningsnätverket ca 7 500 (ca 5 700 i 

augusti 2011) och ca 30 000 användare. De 

förtroendevalda har mer än 200 bärbara 

datorer i sin användning. Omkring 600 

förtroendevalda har en e-postadress med 

efterleden @vantaa.fi i sitt bruk. 

År 2013 fortsätter arbetet med att utveckla 

användarstödet i den gemensamma 

datatekniska miljön, förbättra användbarheten 

och uppdatera programvaran som 

används i arbetsstationerna. År 2012 har 

förvaltningen övergått från programvaran 

Microsoft Office 2000 till programvarans 

version 2010. Förnyandet av förvaltningens 

basprogram fortsätter med att man övergår 


från epostprogrammet Teamware, som varit 

i bruk i över 20 år, till systemet Microsoft 

Exchange (/Outlook). Undervisningsnätet 

har redan tidigare övergått till att använda 

Microsoft Live@Edu. År 2013 avser man 

att ta i bruk programvaran Microsoft Lync 

som möjliggör distansmöten via den egna 

datorn. 

Arbetsstationerna anskaffas genom leasingfinansiering. 

Bland arbetsstationerna 

har andelen bärbara arbetsstationer ökat 

och den fortsätter att öka år 2013 i och med 

att maskinbeståndet förnyas. År 2013 blir 

man tvungen att utvärdera möjligheterna 

att även använda nya typer av arbetsstationer 

(t.ex. tablettdatorer). När utrustningen 

ökar i urval och antal och antalet bärbara 

datorer ökar orsakar det även indirekt kostnadstryck 

(programvarukostnader, stöd 

och upprätthållning). 

Det finns behov av att utveckla dataskydd 

med hög säkerhetsnivå för distansarbetstjänsterna 

inom förvaltningens nät, särskilt 

vad gäller socialoch hälsovårdsväsendet 

serviceproduktion. 

Lagen om styrning av informationsförvaltningen 

inom den offentliga förvaltningen 

trädde i kraft 1.9.2011. Den kräver 

att också Vanda stad deltar i att utveckla 

kompatibiliteten i offentliga förvaltningens 

datasystem och i synnerhet satsar på arbetet 

med den egna IT-arkitekturen. Till denna 

del samarbetar man i mån av möjlighet t.ex. 

med kommunerna i huvudstadsregionen 

och den övriga offentliga förvaltningen. 

47




Verksamhetsområdet för socialoch hälsovård 

Verksamhetsområdet för socialoch 

hälsovård 

Social- och hälsovård totalt ............................................................................................................. 50 

Social- och hälsovård utan specialiserad sjukvård .......................................................... 50 

Social- och hälsovårdsnämnden .................................................................................................. 54 

Ekonomi- och förvaltningsservicen ............................................................................................ 55 

Specialiserad sjukvård ......................................................................................................................... 57 

Hälsovårdsservice ..................................................................................................................................... 59 

Familjeservice ............................................................................................................................................. 63 

Äldre- och handikappservice .......................................................................................................... 67 

Affärsverket för mun- och tandhälsa ......................................................................................... 70 

49


12 Social- och hälsovård totalt 

Ansvarig: Jukka T Salminen Verksamhetsorgan: Social- och hälsovårdsnämnden 

Ordförande Eija Grönfors 


Inkomster 62 478 57 800 58 739 58 739 58 950 59 834 60 218 

Utgifter -545 058 -568 550 -584 473 -584 924 -593 643 -602 541 -611 570 


Social- och hälsovård utan specialiserad sjukvård 


Inkomster 62 449 57 800 58 739 58 739 58 950 59 834 60 218 

Utgifter -360 069 -377 900 -387 203 -387 654 -393 414 -399 309 -405 289 



Försäljningsintäkter 10 796 7 970 7 536 7 536 

Avgiftsintäkter 25 597 27 006 26 406 26 406 

Understöd 23 268 20 459 22 494 22 494 

Övriga intäkter 2 003 2 249 2 185 2 185 




Köp av kundtjänster -104 547 -116 045 -120 101 -120 151 



Köp av material -7 606 -8 334 -8 439 -8 439 


Hyror -22 885 -18 146 -18 740 -18 641 








Personalplan 



har som uppgift att bereda och verkställa 

ärenden som ankommer på social- 

och hälsovårdsnämnden samt på Affärsverket 

för mun- och tandhälsa när det gäller 


Anställda totalt 2 618 2 643 2 666,5 2 667,5 2 669,5 2 686,5 

ärenden vars ordnande verksamhetsområdet 

ansvarar för i egenskap av beställare. 


omfattar följande resultatområden: 

hälsovårdsservice, familjeservice, äldre- och 

handikappservice, ekonomioch förvaltningsservice 

samt Affärsverket för mun- 

och tandhälsa i Vanda. Resultatområdet Affärsverket 

för mun- och tandhälsa i Vanda 

är ett kommunalt affärsverk och är ifråga 

om produktionen underställt en direktion. 

Resultatområdet för hälsovårdsservice sorterar 

under socialoch hälsovårdsnämnden 

och ansvarar för organiseringen och bestäl- 


Hyror 

18 641 


55 861 


8 439 


15 335 


42 609 

landet av mun- och tandhälsovård. När det 

gäller organiseringen av service är direktören 

för hälsovårdsservicen ansvarsläkare 

i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. 

Ordnandet av verksamhet fastställs i en 

separat instruktion. De övriga resultatområdena 

är underställda socialoch hälsovårdsnämnden. 

Biträdande stadsdirektören 

har direkt ansvar för den specialiserade 

sjukvårdens uppgiftsområde i samråd med 

direktörerna för resultatområdena. 

Social- och hälsovårdens strategi för ekonomiplaneperioden 

koncentreras i verksamhetsområdets 

styrkort. Den centrala 

utgångspunkten i strategin är att nå de mål 

som uppställts i balanserings- och skuldprogrammet 

för Vandas ekonomi. I och 

med att ekonomiplaneringsprocessen framskrider 

preciseras verksamhetsområdets 

strategi och förankras i resultatområdenas 

styrkort, i vilka de åtgärder som säkerställer 

att målen uppnås blir preciserade. 

Budgetmotiveringar och 

förändringar i omvärlden 

Den årliga tillväxten i verksamhetsområdets 

utgiftsram 2013–2016 är 1,5 procent 

vid tidpunkten för prognosen 30.7.2012 

och den överensstämmer med ekonomi- 

och skuldprogrammet och inkluderar den 

specialiserade sjukvården. Verksamhetens 

innehåll och nödvändiga tilläggssparåtgärder 

bereds i samband med utarbetandet av 

budgeten för respektive år med beaktande 

av aktuella verksamhetsmiljöanalyser. 

De bindande nivåerna för anslagen i budgeten 

2012 inom verksamhetsområdet för 

socialoch hälsovård bildas av den specialiserade 

sjukvården och socialoch hälsovårdsväsendet 

utan specialiserad sjukvård. 

Verksamhetsområdets utgiftsanslag för 

2013 är 584,3 milj. euro, vilket är 2,8 procent 


440 



132 267 


311 331 

mer än driftsplanen för 2012. Ökningen 

är 1,5 procent i jämförelse med utfallsprognosen 

för 2012. Utgiftsanslaget för 

verksamhetsområdets egen verksamhet 

är 387,1 milj. euro och det uppvisar en 

ökning på 2,4 procent jämfört med driftsplanen 

för 2012 och 0,7 procent jämfört 

med utfallsprognosen. 

Utgiftsanslaget för den specialiserade 

sjukvården är 197,3 milj. euro, vilket 

inkluderar en ökning på 3,5 procent 

jämfört med driftsplanen för 2012 och 

3,1 procent jämfört med utfallsprognosen 

2012. I fråga om HNS serviceavtal 

har man i budgeten förberett sig på en 

utveckling av utgifterna på 1,5 procent 

i enlighet med ekonomioch skuldprogrammet. 

I detta skede av budgetberedningen 

är anpassningen av reserveringen 

till utgiftsramen på 1,5 procent 

fortfarande under arbete. 

I verksamhetens budget har följande 

viktiga ändringar gjorts: 

• Överföring av den förebyggande 

hälsovården (rådgivnings-, skol-, 

studerandehälsovården) från resultatområdet 

för familjeservice till resultatområdet 

för hälsovårdsservice. 

• Överföring av ansvaret för organisering 

av brådskande sjuktransporter 

och akutvård som avses i hälso- och 

sjukvårdslagen till sjukvårdsdistriktet 

(överföring av anslag från resultatområdet 

för hälsovårdsservice till 

den specialiserade sjukvården). 

• Överföring av instrumentvården 

från resultatområdet för hälsovårdsservice 

till Affärsverket för mun- och 

tandhälsa. 

• Sammanföring av resultatenheterna 

för barnskyddets öppenvård och 

vård utom hemmet till resultatenheten 

för barnskydd. 


Inkomstbudgeten är 58,7 milj. euro vilket 

är 1,6 procent mer än i driftsplanen för år 

2012. Jämfört med utfallsprognosen för 

2012 är inkomstanslaget 4,0 procent mindre 

på grund av att uppbörden av FPA:s ersättningar 

och självriskersättningar som debiteras 

för bl.a. brådskande sjuktransporter 

överförts till Mellersta Nylands räddningsverk 

och de i utfallsprognosen för 2012 inkluderade 

ersättningarna som influtit från 

andra kommuner genom domstolsbeslut. 

Den årliga tillväxten i verksamhetsområdets 

utgiftsram 2014–2016 är 1,5 procent 

och den överensstämmer med ekonomi- 

och skuldprogrammet och inkluderar den 

specialiserade sjukvården. Verksamhetens 

innehåll och nödvändiga tilläggssparåtgärder 

bereds i samband med utarbetandet av 

budgeten för respektive år med beaktande 

av aktuella verksamhetsmiljöanalyser. 

Bland de största utmaningarna för social- 

och hälsovårdens verksamhetsmiljö 

är utöver en hållbar kommunekonomi 

förändringarna i befolkningsunderlaget, 

den sociala integrationen i området och 

lagstiftningen. Befolkningsökningen och 

i synnerhet ökningen av den äldre befolkningen 

avspeglas på serviceförpliktelserna 

hos samtliga av verksamhetsområdets resultatområden, 

särskilt äldre- och handikappservicen. 

Behovet av barnskydd och 

utkomststöd ligger på en hög nivå i Vanda. 

På grund av den stränga lagstiftningen är 

socialoch hälsovårdens svängrum litet när 

det kommer till att ordna tjänster. De viktigaste 

lagstiftningsprojekten som är under 

beredning består av lagen om äldreservice, 

en revidering av socialvårdslagen samt lagen 

om organisation av socialoch hälsovården. 

I budgetförslaget har man inte kunnat 

bereda sig på de eventuella ändringar i socialskyddets 

förmåner och skyldigheter i 

anslutning till äldreservicen som ingår i statens 

budget. Deras ekonomiska verkningar 

uppskattas till 2–4 milj. euro. 

Social- och hälsovårdens 

budgetförslag 2013–2016 

Social- och hälsovårdens budgetförslag för 

åren 2013–2016 baseras på verkställandet 

av Vandas balanserings- och skuldprogram 

för ekonomin. Verksamhetsområdets åtgärder 

för att balansera ekonomin är att: 

• Minska antalet befattningar vid byråerna 

• Skärpa klientkriterierna 

51


• Avskaffa befattningen som expert på 

e-service (0,05 milj. euro år 2012) 

• En utgiftsram för den specialiserade 

sjukvårdens driftsekonomi på max 1,5 

% 

• Minska rehabiliteringsköptjänster (0,3 

milj. euro år 2013) 

• Avskaffa hälsorådgivningstjänsten (100 

23) (0,3 milj. euro år 2014) 

• Avstå från att införa vakanser i enlighet 

med personalutgiftsplanen för hälsovårdsservicen 

(41 årsverken) (2,1 milj. 

euro åren 2013–2015) 

• Avskaffa befattningarna för visstidsanställda 

förmånshandläggare som arbetar 

med utkomststöd (12 årsverken) (0,6 



socialhandledare som arbetar 

med utkomststöd (3 årsverken) (0,1 



inom hemtjänsten för barnfamiljer 

och familjearbetare inom rådgivningsverksamheten 

(10 årsverken) (0,5 


• Solstenens mödra- och barnrådgivning, 

senareläggning av ibruktagandet 

för rådgivningslokalernas del (2016 -> 

2018), (0,2 milj. euro år 2016) 

• Senareläggning av ibruktagandet av 

Grans familjerehabiliteringscentrums 

tillbyggnad 2014 -> 2019 (0,5 milj. euro 

år 2014) 


med familjeservicens personalutgiftsplan 

(27 årsverken) (1,4 milj. euro 

åren 2013–2015) 

• Avskaffa befattningen för en visstidsanställd 

socialarbetare vid äldre- och 

handikappservicen (1 årsverke) (0,05 


• Lägga ner Vandas arbetscentral i Stubbacka 

(3 årsverken) (0,3 milj. euro år 

2013) 

• Skära ner dagverksamheten för äldre 

med 30 % (0,5 milj. euro år 2013) 

• Omvänd konkurrensutsättning av 

utläggningen av servicehushelheten, 10 

% i förväntad avkastning, 4 års tidsbundenhet, 

affärsöverlåtelseprincipen (0,7 

milj. euro år 2013)/ I stället genomförs 

ett alternativt förslag till utläggning 

av servicehus genom en utveckling av 

serviceverksamheten 

• En minskning på 15 % av färdtjänstresor 

i enlighet med lagen om service på 

grund av handikapp (1,3 milj. euro år 

2013) 

• Utreda om staden avstår från användningen 

av Kauniala sjukhus för socialoch 

hälsovårdsväsendets del (0,8 milj. 

euro år 2013–2015) 

• Senareläggning av ibruktagandet av 

Korso äldrecenter 2015 -> 2017 (2,2 

milj. euro år 2015) 

• Utvidgning av den geriatriska utvärderings- 

och akutavdelningen i den ursprungliga 

tidtabellen år 2015 (förutsätter 

en anpassning av 2,3 milj. euro från 

annan verksamhet) 


med äldre- och handikappservicens 

personalutgiftsplan (26 årsverken) (1,3 

milj. euro åren 2013–2015) 

• Driftsekonomiutgifterna för mun- och 

tandhälsovården utvecklas med max 1,5 

% / år 

• Man utreder uppbörden av klientavgifter 

i fråga om tjänster som för tillfället 

är avgiftsfria (tal-, ergo-, närings- och 

fotterapi). 

Dessutom främjar verksamhetsområdet 

följande åtgärder på lång sikt som en del av 

verkställandet av balanserings- och skuldprogrammet 

för Vandas ekonomi: 

• Anskaffning av ett gemensamt klientdatasystem 

för kommunerna och HNS 

• Utveckling av den elektroniska kundtjänsten 

och servicen 

• Bildande av ett datalager 

• Införandet av ett elektroniskt system för 

servicesedlar och utökning av servicesedelverksamheten. 

• Fortlöpande utveckling av serviceprocesser 

Vid verksamhetsområdet har en servicestrategi 

upprättats för åren 2013–2016 i 

enlighet med det strategiska mål som uppställts 

i budgeten 2012. Med servicestrategin 

skapades gemensamma riktlinjer som 

stöd för lösningar i anslutning till optimeringen 

av sätten att ordna tjänster samt 

utvecklandet av organisationens uppbyggnad, 

och under ekonomiplaneperioden 

fortsätter man arbetet med att verkställa 

dem utifrån separata beslut. I resultatområdenas 

budgetförslag ingår de centrala 

servicestrategiska utvecklingsåtgärderna 

för budgetåret. Servicestrategin innehåller 

bl.a. riktlinjer för den förebyggande hälsovården 

och barnskyddet samt en omorganisering 

av psykiatrin för att göra processerna 

ännu effektivare, optimering av färdtjänsten 

och sätten att ordna boende för utvecklingsstörda 

samt förenhetligande av verksamhetsområdets 

boendeserviceprocesser. 

Vid verksamhetsområdet för socialoch 

hälsovård har man avancerat i fråga om 

införandet av konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv 

genom att testa metoden 

under beredningen av bl.a. bindande 

mål och driftsplanen. Verksamhetsområdets 

ledningsgrupp har godkänt en anvisning 

för införandet av ett förfarande för 

utvärdering av förhandskonsekvenser som 

utvidgar utvärderingsperspektiven. Syftet 

med utvärdering som görs på förhand är 

att strukturera och tydligaregöra konsekvenserna 

av olika beslutsalternativ bl.a. 

för olika befolkningsgrupper redan i beredningsfasen. 

Under ekonomiplaneperioden 

fortsätter verksamhetsområdet med arbetet 

att förankra förfarandet för utvärdering av 

förhandskonsekvenser till att bli en del av 

den dagliga berednings- och beslutsfattandeprocessen. 

Åtgärder för att förbättra 

produktiviteten 

Verksamhetsområdet utvecklar fortlöpande 

sin produktivitet. Också åtgärderna i ekonomi- 

och skuldprogrammet och verksamhetsområdets 

servicestrategi baseras 

på en förbättrad produktivitet. Den strikta 

utgiftsdisciplinen förutsätter att produktiviteten 

förbättras med i snitt 3 procent under 

ekonomiplaneåren för att de lagstadgade 

tjänsterna ska kunna produceras. 

Inom det serviceintensiva verksamhetsområdet 

ger förnyade datasystem och införandet 

av elektroniska servicelösningar och 

förnyade verksamhetsprocesser den största 

möjligheten till en ökning av produktiviteten. 

Centrala utvecklingsåtgärder som siktar 

på en förbättrad produktivitet under ekonomiplaneperioden 

är: 

• Fortlöpande arbete med att ändra och 

skapa lättare servicestrukturer så att de 

blir ännu mer kostnadseffektiva inom 

verksamhetsområdets olika funktioner. 

• Lägga till servicesedeln som alternativ 

inom allt fler tjänster samt utöka användningen 

av de existerande servicesedlarna 

för att öka invånarnas egna 

initiativ och eget ansvar. 

• Införa elektronisk kundtjänst och elektroniska 

tjänster för att göra det lättare 

för klienter att ta kontakt samt för att 

öka självbetjäningen och möjligheterna 


till egenvård. År 2013 fortsätter arbetet 

med eArkivet, mobilnycklar för hemvårdens 

klienter, skyddad elektronisk 

förmedling av meddelanden, utökning 

av användningen av elektronisk tidsbeställning 

samt anskaffning av ett servicesedel- 

och köptjänstdatasystem som 

samarbete mellan de stora städerna. 

• Anskaffning av ett gemensamt klientdatasystem 

för kommunerna i HUCSområdet 

och HNS. 

• Bildande av ett datalager och utveckling 

av kunskapsledningen med syftet att 

effektivera verksamhetsledningen och 

handlingsmodellerna samt ta i bruk 

kostnadskalkyleringen; IT-förvaltingens 

anslag lär inte möjliggöra detta inom de 

närmaste åren. 

• Granskning av klientkriterierna inom 

de olika tjänsterna för att säkerställa rätt 

service på rätt ställe. 

• Verksamheten inom hemvården och 

på servicehusen effektiveras utifrån en 

konsultutredning från 2012 för att möta 

det ökade servicebehovet. 

• En patientsäkerhetsplan som förutsätts 

i hälso- och sjukvårdslagen görs upp 

och uppföljningen av vårdavvikelser 

utvecklas. 

• Hälsovårdsservicen bereder en modell 

för nettobudgetering så att den tas i 

användning fr.o.m. början av år 2014. 

Dessutom utreder man nettobudgeteringens 

ändamålsenlighet inom hela 

verksamhetsområdet. 

• Användningen av beställarstödtjänster 

utvärderas utifrån ett produktivitetsperspektiv. 

Centrala förändringar i 

servicenätet 

För att balansera ekonomin har verksamhetsområdet 

tvingats senarelägga ett flertal 

investeringar som ingått i den gällande 

ekonomiplanen så att de faller utanför ekonomiplaneperioden. 

Centrala ändringar i 

servicenätet under ekonomiplaneperioden 

2012–2016: 

Nybyggnation som realiseras som egna investeringar 

enligt året de färdigställs: 

• 2013 Bäckby mottagningshem/avdelning 

Harjula (ersätter den byggnad som 

rivits) 

• 2016 Utbyggnad av den geriatriska akutoch 

utvärderingsavdelningen, avd. 2 och 

3 (Sjukhusgatan 1, Pejas) (jfr. ombygg- 


naden av gamla delen av Katrinesjukhuset 

har skjutits upp till efter 2022) 

• 2016 Kivistö mödra- och barnrådgivning, 

i anslutning till Solstenens skola 

och daghem 

Ombyggnader: 

• 2016 Tjäderhemmet (tillfälliga lokaler i 

Malmängen) 

VAV-objekt: 

• 2013 Boendeenhet för utvecklingsstörda 

i Gruvsta 

• 2014 Malmängenprojektet, vårdhem för 

äldre, arbets- och dagverksamhetscenter 

för handikappade 

• 2014 Boendeenhet för utvecklingsstörda 

i Lövkulla, samprojekt med församl. 

• 2014 Boendeenhet för utvecklingsstörda 

i Mårtensdal 

Programmet för minskning av långtidsbostadslöshet/VAV: 

• 2013 Hasselbackens boendeenhet 

• 2014 Vänlokal i anslutning till Koisoranta 

samt ett antal hem för specialboende 

Hur förändringarna i servicenätet i enlighet 

med Vanda-avtalet fortskrider: 

• Överföring av tjänsterna på Korso socialstation 

år 2013 till lokaler som tidigare 

inhyst småbarnsfostran på Vårdträdsgränden 

17 intill Björkby socialstation. 

• Rådgivningarna i Korso och Alkärr koncentreras 

till Korso socialstation efter det 

att vuxensocialarbetet flyttat från Korso 

till Björkby. Ersätter nybyggnad. 

• Rådgivningarna i Håkansböle och Nissas 

koncentreras till nuvarande socialstationen 

i Håkansböle. Ersätter nybyggnad. 

• Planeringen av en överföring av socialstationen 

i Mårtensdal till socialstationen 

i Myrbacka fortsätter, genomförandet 

medför utmaningar med tanke lokalernas 

tillräcklighet. 


I personalplaneringen för åren 2013–2016 

har de åtgärder som förutsätts i balanserings- 

och skuldprogrammet tagits i beaktande. 

Vid verksamhetsområdet avstår man 

från de 182,5 vakanserna som planerades 

för åren 2012–2015 i personalplanen från 

år 2011. Målet för åren 2009–2016 är att 

avskaffa 40 vakanser inom kontorsarbete. 

Eventuellt verkställande av organisationsreformer 

i enlighet med verksamhetsområdets 

servicestrategi omfattar överföring av perso- 


nal mellan resultatområdena. Dessa överföringar 

mellan resultatområdena har inte beaktats 

i budgetförslagets resultatområdesvisa 

personaltabeller. I driftsplanen framställs en 

uppdatering av antalet anställda. 

Vid verksamhetsområdet för socialoch 

hälsovård inrättas sammanlagt 44,5 nya vakanser 

åren 2013–2016, varav 23,5 år 2013. I 

respektive driftsplan förbereder man sig på 

verkningarna av de kostnader som vakanserna 

medför. 

- år 2013: 23,5 vakanser 

- år 2014: 2 vakanser 

- år 2015: 2 vakanser 

- år 2016: 17 vakanser 

Samarbetet mellan städerna 

i huvudstadsregionen 

och kommunerna i 

Helsingforsregionen 

• HNS och HUCS-områdets kommuners 

gemensamma projekt för nya patientoch 

klientdatasystem (APOTTI). 

• Anskaffning av ett elektroniskt datasystem 

för servicesedlar och köptjänster 

som samarbete mellan de stora städerna. 

• En plan för organisering av hälsovård 

som förutsätts i hälso- och sjukvårdslagen 

och som gemensamt utarbetas av 

kommunerna i HUCS-området blir 

färdig år 2013. 

• Helsingfors och hela HNS-området 

deltar i projektet Sinnets nyckel som 

administreras av Vanda. 

• Hjälpmedelssamarbetet (gemensamt 

datasystem, gemensamma upphandlingar 

och förenhetligande av grunderna för 

tillgången till hjälpmedel) samt förenhetligande 

av terapipraxis i huvudstadsregionen 

fram till år 2014 (fri uppsökning). 

• Huvudstadsregionens kommuner 

tillsätter en arbetsgrupp för utveckling 

av tjänsterna för utvecklingsstörda och 

autistiska personer i behov av särskilt 

krävande vård och rehabilitering. 

• Beredning av delprojekten som ingår i 

intentionsavtalet för utveckling av socialoch 

hälsovården som ingåtts mellan 

huvudstadsregionens kommuner och 

staten. 

• Regelbundet samarbete mellan socialoch 

hälsovårdsledningen samt resultatområdena 

i huvudstadsregionens 

kommuner. 

53


12 01 Social- och hälsovårdsnämnden 


Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -60 -92 -93 -93 -94 -96 -97 












Köp av interna tjänster 0 0 0 0 



Hyror 0 0 0 0 









Social- och hälsovårdsnämnden har hand 

om stadens lagstadgade socialoch hälsovårdsuppgifter 

till den del som inte annat 

bestämts om dessa uppgifter. Beslut som 

gäller individer och familjer fattas av social- 

och hälsovårdsnämndens sektion. 

Nämndens uppgifter inom sitt uppgiftsområde 

är, såvida nämnden inte bestämt 

annorlunda eller om inte annat bestämts i 

lag att: 

• besluta om uppgifter som ålagts den i 

lag och förordning samt om uppgifter 

som getts den av stadsfullmäktige eller 

stadsstyrelsen, 

• besluta om allokering av arbetskraft och 

andra resurser till olika resultatområden, 

• besluta on konkurrensutsättning och 

upphandling av tjänster i enlighet med 

stadsstyrelsens anvisningar, 

• fastställa avgifter och ersättningar, 

• bevilja understöd och 

• besluta om avtal och andra rättshandlingar 

samt föra stadens talan. 

Uppgiftsområdet omfattar kostnaderna för 

socialoch hälsovårdsnämnden och de förtroendevaldas 

verksamhet i nämndens sektion. 

Kostnaderna består av mötesarvoden, 

resekostnader och andra kostnader i anslutning 

till olika möten samt kostnader för utbildning 

av de förtroendevalda. Nämnden 

sammanträder i genomsnitt varje månad 

med undantag för en paus under sommaren. 

Nämnden har som sakkunnigorgan en 

viktig roll i arbetet med att dra upp riktlinjer 

för Vanda stads socialoch hälsovårdspolitik 

samt förverkliga nya verksamhetsmodeller. 


12 10 Ekonomi- och förvaltningsservicen 




Inkomster 117 165 50 50 0 0 0 

Utgifter -3 948 -5 902 -5 801 -5 801 -5 886 -5 974 -6 063 





Understöd 35 120 50 50 






Köp av övriga tjänster -643 -2 462 -2 301 -2 301 

Köp av interna tjänster -18 -30 0 0 



Hyror -293 -274 -300 -300 

Övriga kostnader 2 -8 -8 -8 










Personalantalet inom ekonomi och förvaltningsservicen kvarstår under planperioden 2013–2016 på samma nivå som år 2012. 


Resultatområdet för ekonomioch förvaltningsservice 

svarar centraliserat för uppgifter 

i anslutning till verksamhetsområdets 

ekonomi, förvaltning och personalfrågor 

samt samordnandet av utvecklingen och 

erbjuder stödtjänster till de andra resultatområdena 

inom verksamhetsområdet och 

till stadens övriga verksamhetsområden när 

resurserna så medger. Resultatområdet koordinerar 

samarbetet med stadens central- 

förvaltning och de olika servicecentralerna 

som är fastighetscentralen, dataservicecentralen, 

ekonomiservicecentralen, personalcentralen 

och upphandlingscentralen. 

Resultatområdets utgiftsanslag för 2013 

är 5,8 milj. euro, vilket är 1,2 procent mindre 

än driftsplanen för 2012. Inkomstanslaget 

är 0,1 milj. euro. I resultatområdets utgiftsanslag 

ingår en reservering för utgifter 

i samband med projekt som genomförs 

genom extern finansiering (0,6 milj. euro). 

Verksamhetens målsättning 

och de viktigaste målen 

Resultatområdets mål är att erbjuda förutsättningar 

för kvalitativt ledarskap och 

beslutsfattande i egenskap av en expertorganisation 

som håller hög kvalitet. En 

central målsättning är att främja verksamhetsområdets 

tekniska, allokativa och 

sociala effektivitet i enlighet med Vandas 

produktivitetsprogram. Centralt i produktivitetsutvecklingen 

är att utveckla kontrollen 

55


över ekonomin, utöka e-servicen, utveckla 

datasystemen och verksamhetsstrukturerna 

och effektivera användningen av lokaliteter. 

Utöver detta stöder resultatområdet arbetet 

med att främja hälsa och välmåga. 

Viktiga förändringar i 

verksamheten och servicens 

utveckling år 2013 

Ekonomi- och förvaltningsservicens uppgift 

är att stödja verksamhetsområdets produktivitetsprojekt. 

De centrala helheterna 

består av att: 

• Genomföra och utöka den elektroniska 

kundtjänsten och servicen (t.ex. elektronisk 

tidsbeställning, distansvårdssyste- 

Nyckeltal BS 2010 BS 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Behovsindikatorer 

Verksamhetsområdets personalantal 2 542 2 618 2 643 2 666,5 2 667,5 2 669,5 2686,5 

Verksamhetsområdets volym 

met, skyddad elektronisk förmedling av 

meddelanden). 

• HNS och HUCS-områdets kommuner 

i samarbete anskaffar en klient- och 

patientdatasystemtjänst (APOTTI). 

• De stora städerna gemensamt anskaffar 

ett elektroniskt datasystem för servicesedlar 

och köptjänster. 

• Genomföra den första fasen av datalagret 

för att effektivera kunskapsledningen 

och verksamheten. 

• Förbereda en anslutning till hälsovårdens 

riksomfattande arkiveringstjänst. 

• Utveckla lokalitetsanvändningen så att 

den blir effektivare. 

Övriga åtgärder som stöder utvecklingen av 

verksamheten år 2013 är bl.a. att 

• Utveckla verksamhetsområdets gemensamma 

praxis och kvalitetskontroll 

(kompetensledning, prestationsledning, 

kundprocess, kommunikation). 

• Utnyttja verksamhetsområdets produktbok 

i arbetet med att utveckla verksamhetsområdet. 

• Införa ett system för hantering av 

handlingar och dokument vid verksamhetsområdet. 

• Stödja chefsarbetet vid verksamhetsområdet 

(handledning och stöd i 

fråga om optimal personalplanering, 

belöning, förändringskompetens och 

välbefinnande i arbetet) samt utveckla 

kompetens som utgår från strategin. 

Ekonomi- och förvaltningsservicens 

personalantal 54 55 51 51 51 51 51 

Reell arbetstid i årsverken 

för administrativa uppgifter 42,1 41 39,75 39,75 39,75 39,75 39,75 

Produktivitet och effektivitet 

Andelen personalkostnader 

för administrativa uppgifter av hela 

anslaget för verksamhetsområdet 

Personal inom ekonomioch 

förvaltningsservice / verksamhetsom- 

0,6 % 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,5 % 

rådets personal 2,1 % 2,1 % 1,9 % 1,9 % 1,9 % 1,9 % 1,9 % 

Personal 54/2542 53/2618 51/2643 51/2666,5 51/2667,5 51/2669,5 51/2686,5 

Ekonomi- och förvaltningsservicens 

personal / antalet chefer inom 

verksamhetsområdet 33,1 % 31,4 % 28,2 % 28,0 % 28,0 % 28,0 % 27,9 % 

Personal 54 / 162 55 / 175 51 / 181 51 / 182 51 / 182 51 / 182 51 / 183 


12 20 Specialiserad sjukvård 




Inkomster 29 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -184 988 -190 650 -197 270 -197 270 -200 229 -203 232 -206 281 















Hyror 0 0 0 0 









Vanda upphandlar sina specialiserade sjukvårdstjänster 

huvudsakligen från Helsingfors 

och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). 

Patienterna behöver läkarremiss för att 

kunna uppsöka den specialiserade sjukvården. 

Cirka två tredjedelar av remisserna 

utfärdas vid hälsostationerna medan en 

tredjedel av patienterna söker sig till vård 

via den privata sektorn eller någon annan 

klinik för specialiserad sjukvård. Den specialiserade 

sjukvården gör en bedömning 

av vårdbehovet utgående från remissen 

och godkänner de patienter till vård som 

bedöms behöva specialiserad sjukvård. Enligt 

lagen om hälso- och sjukvård som trätt 

i kraft ska bedömningen av vårdbehovet 

inledas inom tre veckor efter att remissen 

anlänt till den specialiserade sjukvården, 

nödvändiga undersökningar ska påbörjas 

inom tre månader och den egentliga vården 

inledas inom sex månader. 

Verksamhetsområdet för socialoch 

hälsovård i Vanda och HUCS avtalar på 

hälsoplaneringsmöten om specialiserad 

sjukvård som produceras av HNS. HNS 

producerar som serviceprodukter s.k. 

NordDRG-produkter (för vårdepisoder), 

besöksprodukter och vårddagsprodukter 

samt specialläkarkonsultationer för basservicen 

enligt hälso- och sjukvårdslagen. 

Volymen på och kostnaderna för produktionen 

av den specialiserade sjukvårdens 

tjänster i Vanda avtalas på resultatenhetsnivå 

(medicinsk, operativ, kvinno- och barnsjukdomar 

samt psykiatri) i serviceavtal. 

På hälsostationerna utökas specialistläkarverksamheten. 

Barnläkarverksamheten 

och den psykiatriska verksamheten startar 

under första hälften av år 2013. Reumatismläkarmottagningarna 

fortsätter vid 

Dickursby hälsostation och startar vid Myrbacka 

hälsostation. 

Verksamhetsområdet fungerar i nära 

samarbete med de förtroendevalda i HNS 

som representerar staden och stöder Vandas 

HNS-ägarstyrning. Ekonomi- och 

skuldprogrammet fastställer ett tak på 1,5 

för den specialiserade sjukvårdens kostnader. 

För att målet ska nås förutsätts utöver 

en effektivare avtalsstyrning också ägarstyrning. 

Projekten i enlighet med intentionsavtalet 

mellan socialoch hälsovårdsministeriet 

(SHM) och huvudstadsregionens kommuner 

fortsätter under år 2013. Syftet med 

projekten som ingår i intentionsavtalet är 

att trygga metropolområdets invånare ett 

komplett utbud av socialoch hälsovårdstjänster 

och att stärka klienternas position i 

servicen. Dessutom utarbetas modeller för 

nya lösningar för ägarstyrning inom social- 

57


och hälsovården. Med de nya modellerna 

eftersträvas i synnerhet en bättre integration 

av basservicen och den specialiserade 

sjukvården jämfört med dagsläget. 

Samarbetet med den psykiatriska resultatenheten 

fortsätter för att effektivera tjänsterna 

för personer inom psykisk rehabilitering. 

Patienter i behov av lättare vårdformer 

flyttas från sjukhuset till boendeservicen 

och deras psykiatriska öppenvårdstjänster 

produceras av sjukvårdsdistriktet. 

Ansvaret för organiseringen av akutvård 

överförs inom HUCS-området till Helsingfors 

och Nylands sjukvårdsdistrikt fr.o.m. 

1.1.2013 i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen 

och förordningen om prehospital 

akutsjukvård. HUCS-området delas 

in i tre områden för ordnande av akutvård. 

Dessa är Jorvområdet (Esbo, Grankulla, 

Kyrkslätt), Pejasområdet (Kervo, Vanda) 

och Helsingforsområdet. Brådskande akutvård 

ordnas tillsammans med räddningsverken 

genom samarbetsavtal. I Pejasområdet 

förlängs kontraktet för Mellersta 

Nylands räddningsverks underleverantör 

(USK) med två optionsår. Överflyttningen 

av patienter kvarstår hos kommunerna. 

(Kommunförhandlingsmötet 14.6.2012). 

Budgetmotiveringar 

Utgiftsanslaget för den specialiserade sjukvården 

är 197,3 milj. euro för år 2013 och 

det uppvisar en tillväxt på 3,5 procent jämfört 

med driftsplanen för 2012. Enligt HNS 

förslag uppgår värdet på HNS serviceavtal 

till 192,0 milj. euro (kommunförhandlingsmötet 

14.6.2012). I socialoch hälsovårdsväsendets 

budget finns en reservering på 

187,5 milj. euro bestående av den ökning 

av utgifter på 1,5 procent som förutsätts i 

ekonomioch skuldprogrammet. 

Uppgiftsområdet för den specialiserade 

sjukvården omfattar dessutom anslaget för 

HNS-pensionsansvar 5,8 milj. euro samt 

0,5 milj. euro för utgifterna i samband med 

akutvårdens datasystem, giftinformationscentralen 

och läkarhelikoptern, 0,2 milj. 

euro för psykiatriska rehabiliteringstjänster 

samt 0,1 milj. euro för specialsjukvård vid 

hälsocentralerna. Ansvaret för organiseringen 

av brådskande sjuktransporter och 

akutvård överförs till sjukvårdsdistriktet 

i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen 

fr.o.m. 1.1.2013 och det erfordrade anslaget 

har överförts från resultatområdet för 

hälsovårdsservice till anslaget för specialiserad 

sjukvård. HNS uppskattning om akutvårdskostnaderna 

i Vanda år 2013 är ca 3,1 

milj. euro. Om man bortser från ovanstående 

överföring uppvisar den specialiserade 

sjukvårdens utgiftsanslag en ökning på 1,8 

procent jämfört med driftsplanen 2012 och 

1,5 procent jämfört med utfallsprognosen. 

Verksamhetsområdet utarbetar årligen 

ett skriftligt serviceavtal med HUCS. I avtalet 

fastslås värdet för den specialiserade 

sjukvårdens serviceavtal samt produktionen 

av tjänster inom den specialiserade 

sjukvården på resultatenhetsnivå. 

Nyckeltal BS 2010 BS 2011 BDG 2012 BDG 20132) EP 2014 EP 2015 EP 2016 


Prevalensindex (Vanda) 1) 69 70 70 70 70 70 70 

Befolkning 31.12 

Antalet barn födda inom 

200 055 202 991 204 671 207 628 210 012 212 391 214 761 

kalenderåret 31.12 2 735 2 659 2 800 2 828 2 852 2 876 2 897 

Personer som fyllt 75 år 31.12 

Verksamhetens volym 

Vårdperioder (NordDRG), 

8 842 9 342 9 890 10 496 11 129 11 667 12 592 

totalt vid årets slut 71 672 74 082 74 158* 76 410 77 251 78 100 78 959 

Besök vid årets slut 206 994 215 544 214 700* 224 218 226 684 229 178 231 699 

Vårddagar vid årets slut 

Kvalitet och effekt 

42 764 36 825 35 698* 34 395 34 773 35 156 35 543 

I kö per 31.12 2 361 1 912 2 220* 2 084 0 0 0 

Personer som köat över 6 mån. 

I kö till barnpsykiatrin 

1 20 53* 30 0 0 0 

i över 3 mån. 31.12 

I kö till ungdomspsykiatrin 

0 0 0* 0 0 0 0 

i över 3 mån. 31.12 

Dagar för överförings- 

0 0 0* 1 0 0 0 

fördröjning 31.12 2 135 2 023 2 164* 3 914 0 0 0 


Euro/invånare 887 880 928 925 935 945 956 

Euro/NordDRG-produkt 1 478 1 501 1 538 1 608 1 626 1 644 1 662 

1) För varje finländsk kommun har med hjälp av FPA:s registeruppgifter uträknats ett indextal som anger hur frisk eller sjuk befolkningen 

är i relation till genomsnittet för hela landet (=100). 

2) Uppskattning, eftersom förhandlingarna inte var slutförda under beredningen av budgeten för år 2013. 

** Baseras på prognosen 6/2011. 

** Serviceavtalet mellan HNS och Vanda och bilagorna till den undertecknades 29.3.2012. 


12 30 Hälsovårdsservice 




Inkomster 11 313 5 496 3 866 3 866 3 858 3 959 3 970 

Utgifter -73 068 -68 767 -76 567 -76 567 -77 715 -78 879 -80 064 





Understöd 4 855 900 0 0 










Hyror -4 501 -3 375 -3 567 -3 567 









2011 2012 2013** 2014 2015 2016 

Anställda totalt 451 458* 491 491 491 491 

* i det totala personalantalet fattas 33 lediga/oskötta befattningar vars arbete i huvudsak utförs av hyrd arbetskraft 

** eventuella överföringar av personal mellan resultatområdena med anledning av verkställandet av servicestrategin har inte beaktats i det 

totala personalantalet 

Det är inte möjligt att utöka personalantalet enligt tillväxten i efterfrågan på tjänster som produceras av resultatområdet. 


Hälsovårdsservicen har som uppgift att 

ordna och producera tjänster som förutsätts 

i hälso- och sjukvårdslagen som primärhälsovårdens 

sjukvårdstjänster, rådgivning, 

skol- och studerandehälsovårdstjänster, 

medicinsk rehabilitering samt mentalvårdstjänster 

på basnivå. Hälsovårdsservicens 

resultatområde består av mottag- 

ningsverksamhetens tre resultatenheter 

samt av tjänsterna vid resultatenheterna 

för förebyggande hälsovård, rehabilitering 

och mentalvårdstjänster. Tjänsterna vid Håkansböle 

hälsostation har lagts ut 1.1.2012 

och de anskaffas av Attendo Oy. Funktionerna 

på Katrine hälsostation har tills vidare 

överförts till hälsostationen i Mårtensdal. 

Resultatområdet ansvarar för ordnandet 

av hälsocentralsjouren som ordnats som 

köptjänst på Pejas sjukhus och som delas 

med den specialiserade sjukvården enligt 

principen om gemensam jour. Mun- och 

tandhälsans tjänster produceras av Affärsverket 

för mun- och tandhälsa så att social- 

och hälsovårdsnämnden är arrangör och 

beställare då utgiftsanslaget budgeterats till 

hälsovårdsservicen. 

Resultatområdets utgiftsanslag för året 

2013 är 76,6 milj. euro, vilket är 2,3 procent 

59


mer än utfallsprognosen för år 2012 med 

undantag av överföringen av den förebyggande 

hälsovården från familjeservicens 

resultatområde och överföringen av brådskande 

sjuktransporter till den specialiserade 

sjukvården. 

Inkomstanslaget är 3,9 milj. euro, vilket 

för verksamhetens del är 29,7 procent mindre 

än utfallsprognosen för år 2012 beroende 

på att uppbörden av FPA:s ersättningar 

och självriskersättningar som debiteras för 

brådskande sjuktransporter överförts till 

Mellersta Nylands räddningsverk och instrumentvården 

överförts till Affärsverket 

för mun- och tandhälsa. 



Resultatområdet för hälsovårdsservice 

producerar effektiva primärvårdstjänster. 

Tjänsterna prioriteras så att det medicinska 

och vårdvetenskapliga behovet uppmärksammas. 

Hälsovårdsservicens centrala mål är att 

trygga tillgången till tjänster och att de kan 

nås, förverkliga vårdgarantin och minska 

hälsoskillnaderna. Resultatområdet har 

i uppgift att främja kommuninvånarnas 

hälsa och välfärd genom att förebygga och 

vårda sjukdomar samt att förbättra och 

främja funktionsförmågan genom rehabiliteringsåtgärder. 

Dessutom är den förebyggande 

hälsovårdens uppgift att stödja en 

hälsosam uppväxt och utveckling för barn 

och unga. 




Den förebyggande hälsovården (rådgivning, 

skol-, studerandehälsovård) överförs 

till hälsovårdsservicen 1.1.2013. Rådgivningens 

telefonsystem förnyas och möjligheten 

att bli uppringd införs. 

Vid mottagningsverksamheten fortsätts 

utvecklingen av ett husläkarsystem enligt 

en listmodell. Hälsostationerna i Vanda 

förbereder sig på införandet av rätten att 

välja hälsostation över kommungränserna 

år 2014. Skötare ges möjlighet till utbildning 

i begränsad rätt att ordinera mediciner 


Vid hälsostationstjänsterna förbereder 

man sig inför nettobudgetering, vilken 

enligt planen inleds i början av år 2014. 

Effektiviteten i fråga om upphandlingen 

av tjänster i Håkansböle utreds genom en 

bedömning av tillgången på tjänster och 

tjänsternas tillgänglighet samt genom att 

jämföra dem med den egna verksamheten. 

Under ekonomiplaneperioden inleds en 

utredning av användbarheten hos en kooperativ 

modell för organisering av hälsovårdens 

serviceproduktion. 

Arbetet med att utöka specialistläkarverksamheten 

på hälsostationerna fortsätter: 

planer finns på att starta barnläkar- och 

psykiatriverksamhet i början av år 2013. 

I enlighet med balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin förbereder man 

sig på att avskaffa hälsorådgivningstelefonen 

10023. 

Ett pilotprojekt om läkartjänster i form 

av köptjänster till två vårdhem genomförs 

i norra Vanda, och hemvårdens, servicehusens 

och den effektiverade boendeservicens 

läkararrangemang utvärderas tillsammans 

med äldre- och handikappservicen. 

Vid rehabiliteringsverksamheten effektiveras 

bedömningen av vårdbehov genom 

att en intern remiss införs och telefonservicen 

utvecklas. Klientsegmenteringen 

preciseras och lymfterapitjänsterna avskaffas 

för att målen i balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin ska uppnås. 

Organiseringen av fysio- och ergoterapi i 

enlighet med verksamhetsområdets servicestrategi 

genomförs på ett ändamålsenligt 

sätt utifrån en utredning som görs hösten 

2012. Man förbereder sig på att införa klientavgifter 

vid samtliga terapier på basis av 

de beslut som fattas hösten 2012. 

Resultatenheten för mentalvårdstjänster 

administrerar projektet Sinnets nyckel som 

pågår i södra Finland som en del av Kasteprogrammet. 

Resultatenheten utarbetar 

en mentalvårdsstrategi och alkohol- och 

drogstrategi tillsammans med övriga aktörer. 

Enhetens verksamhet och arbetets effektivitet 

utvecklas genom att personer som 

vid resultatenheten yrkesmässigt arbetar 

med mentalvård koncentreras till enheten. 

Resultatenheten deltar i beredningen av 

ett förslag i enlighet med socialoch hälsovårdens 

servicestrategi 2012–2016 om 

omorganisering av psykiatriska funktioner 

på basnivå. Startandet av klubbverksamhet 

under ekonomiplaneringsperioden utreds 


Inom hälsovårdsservicen utökas användningen 

av elektronisk tidsbokning 

och e-service. Också den elektroniska beställningspraxisen 

i fråga om vårdartiklar 

utvidgas och den elektroniska tjänsten för 

laboratoriesvar utökas. 

En patientsäkerhetsplan i enlighet med 

hälso- och sjukvårdslagen utarbetas före 

utgången av mars 2013. Ledning, chefer och 

anställda utbildas i patientsäkerhet efter det 

att planen blivit färdig. Resultatenheterna 

utarbetar egna enhetsspecifika patientsäkerhetsplaner 

under loppet av år 2013. 

En handlingsmodell för barns och ungdomars 

hälso- och välfärdssituation och 

organiseringen av den bereds. 

Ansvaret för organiseringen av brådskande 

sjuktransporter och akutvård övergår 

enligt det som förutsätts i hälso- och sjukvårdslagen 

till sjukvårdsdistriktet (anslaget 

reserveras i utgiftsmomentet för specialiserad 

sjukvård). Instrumentvården överförs 

i sin helhet till Affärsverket för mun- och 

tandhälsa av vilket resultatområdet i fortsättningen 

köper instrumentvårdtjänster. 

En överföring av den specialiserade munvården 

i tillämpliga delar från enheten för 

specialiserad munvård i huvudstadsregionen 

PKS-SEHYK till affärsverket bereds. 




Nyckeltal BS2010 BS2011 BDG2012 BDG2013 EP2014 EP2015 EP2016 


Prevalensindex (Vanda) 1) 69 70 70 70 70 70 70 


Antalet barn födda inom 

200 055 202 991 204 671 207 628 210 012 212 391 214 761 

kalenderåret 31.12 2 735 2 659 2 800 2 828 2 852 2 876 2 897 

Personer som fyllt 75 år 31.12 


8 842 9 342 9 890 10 496 11 129 11 667 12 592 

2) 

Mottagningsverksamhet 

- läkarbesök 190 859 193 750 209 000 192 616 195 505 198 437 201 414 

- besök hos sjukskötare 

Förebyggande hälsovård: 

205 038 190 745 206 000 183 841 186 598 189 397 192 238 

- besök hos läkare (direkta kontakter) 18 460 19 210 - 19 498 19 791 20 087 20 389 

- hälsovårdsbesök (direkta kontakter) 

Jourverksamhet 

- - - ny - - - 

- läkarbesök 36 071 36 263 38 500 38 736 39 318 39 907 40 506 

- sjukskötarbesök 3) 11 088 47 303 22 000 28 119 28 540 28 968 29 403 

Rehabiliteringsverksamhet totalt 69 593 75 364 74 000 70 153 71 130 72 122 73 129 

- terapibesök 58 029 62 982 64 000 65 153 66 130 67 122 68 129 

- terapi som köptjänst 

Mentalvårdstjänster 

11 564 12 382 10 000 5 000 5 000 5 000 5 000 

- besök i fråga om mentalvårdsarbete 

Kvalitet och inverkan 

- - - ny - - - 

Andelen besökare på mottagningarna bedömning bedömning bedömning bedömning bedömning 

av hela befolkningen (total täckning) - 52 55-58 55-58 55-58 55-58 55-58 

Listad andel av befolkningen % 4) Andel av befolkningen 

- 17 18 20 21 21 21 

som besökt läkare (täckning) 5 ) 

Väntetid till läkare på dagpoliklinik 

48 48 50 50 50 50 50 

under 60 min % 

3. ledig tid till läkare - median 

- - ny 100 100 100 100 

för listad patient i dygn 6) 3. ledig tid till läkare - median 

- - 14 14 14 14 14 

för olistad patient i dygn 6) - - 28 40 40 40 40 

Andelen besök vid akutmottagning 

% av alla läkarbesök 14,7 13,9 15 15 15 15 15 

Väntetid till läkare inom jourverksamheten, 

under 3 tim. i % 99,8 99,4 100 100 100 100 100 


Euro/invånare 

mottagningsverksamhet och jour 

rehabilitering (rehabilitering 

170,43 186,97 198,84 202,91 203,61 204,35 205,13 

för veteraner ingår inte) 

Euro/besök 

36,28 38,86 38,31 36,50 36,63 36,76 36,90 

läkarbesök vid mottagningsverksamheten 

91,3 100,83 79,39 89,24 89,24 89,24 89,24 

besök hos sjukskötare 

vid mottagningsverksamheten 34,25 

rehabiliteringsverksamhetens 

38,42 34,41 39,95 38,56 38,56 38,56 

egen verksamhet - 99,02 - 117,10 117,11 117,11 117,10 

rehabiliteringsverksamhetens 

köptjänstverksamhet - 58,47 - 65,20 66,18 67,17 68,18 

61


Personal BS2010 BS2011 BDG2012 BDG2013 EP2014 EP2015 EP2016 

Årsverken 

- läkare (mottagning och 

förebyggande hälsovård) 

- sjukskötare, hälsovårdare 

71 83 81 89 89 89 89 

(mottagning) 

- hälsovårdare 

89 91 86 90 90 90 90 

(förebyggande hälsovård) - - - ny - - - 

- terapeuter (rehabilitering) 64 69 69 69 69 69 69 

Beställning av tjänster inom munhälsovården 

Antalet SFA 10 -åtgärder 

Priset på SFA 10-åtgärder, 

222 814 400 279 390 311 417 263 423 521 429 874 436 322 

tusen euro 8 624 14 812 15 108 15 334 15 564 15 798 16 035 

Uppföljning av vårdgarantin, 

antal i kö över 6 månader 0 0 0 0 0 0 0 

1) För varje finländsk kommun har med hjälp av FPA:s registeruppgifter uträknats ett indextal som anger hur frisk eller sjuk befolkningen 

är i relation till genomsnittet för hela landet (=100). 

2) Besöken består av direkta patientkontakter som inte omfattar telefonsamtal, konsultation i pappersform eller andra liknande 

inskrivningsanteckningar. 

3) Inskrivningspraxis på hälsostationsjouren vid Pejas sjukhus uppdaterades år 2011. Fr.o.m. år 2012 följer man enbart upp besök 

hos sjukskötare. 

4) Husläkare har utsetts till listade patienter. Husläkare har inte utsetts till olistade patienter. 

5) Andel av befolkningen i Vanda stad som besökt läkare inom den öppna hälsovården. 

6) Medianen är mittenvärdet i en ordnad talserie. 


12 40 Familjeservice 




Inkomster 27 918 27 660 30 567 30 567 30 792 31 275 31 576 

Utgifter -130 576 -138 771 -139 930 -139 930 -141 840 -143 969 -146 128 





Understöd 18 364 19 439 22 444 22 444 







Köp av interna tjänster -1 221 -260 0 0 

Köp av material -954 -1 081 -896 -896 


Hyror -7 261 -6 285 -6 687 -6 687 










Familjeservicens uppdrag är att genom 

ett multiprofessionellt arbete stödja barns, 

ungas och vuxnas välmåga och egna initiativ 

i samarbete med deras egna nätverk och 

andra aktörer. Vid familjeservicen ordnas 

huvudsakligen lagstadgade socialvårds- och 

socialskyddstjänster som barnskydd, missbrukarvård, 

utkomststöd, boendeservice 

för personer inom psykisk rehabilitering 

samt övergripande psykosociala tjänster. 

Servicen ordnas både som stadens egna 

tjänster och köptjänster. Köptjänster förekommer 

särskilt inom boendeservicen för 

2011 2012 2013* 2014 2015 2016 

Anställda totalt 972 990 978,5 977,5 977,5 977,5 

* eventuella överföringar av personal mellan resultatområdena med anledning av verkställandet av servicestrategin har inte beaktats i det totala 

personalantalet 

klienter inom psykisk rehabilitering, barnskyddet 

och missbrukarvården. 


är 139,7 milj. euro, vilket är 1,1 procent 

mer än utfallsprognosen för år 2012 med 

undantag av överföringen av den förebyggande 

hälsovården till resultatområdet för 

hälsovårdsservice. I utkomststödets utgifter 

har man reserverat sig för en utgiftsökning 

på 1,5 procent jämfört med utfallsprognosen 

2012. 

Inkomstanslaget är 30,6 milj. euro, varav 

den andel av statsandelen som baserar sig 

på användningen av utkomststöd är 25,6 

milj. euro. Inkomstanslaget är för den egna 

verksamhetens del 0,3 procent lägre än utfallsprognosen 

för år 2012 och 1,5 procent 

högre för utkomststödets del. 



Resultatområdet för familjeservicen har som 

mål inom alla funktioner att i samarbete 

med den grundläggande servicen stödja klienternas 

egna initiativ och ansvarstagande. 

Utbudet av service baseras på det som stadgas 

i lag och på ordentliga bedömningar av 

tjänstebehovet i samarbete med klienterna. 

63


Med hjälp av rehabiliterande och reparerande 

arbete förebyggs uppkomsten av 

långvariga klientrelationer. 




Budgetanslaget gör det möjligt att genomföra 

verksamheten i stort sett samma utsträckning 

som under år 2012. Utmaningarna 

består av en ökning av klientmängderna 

och de allt större utmaningarna som 

klienternas problem medför, följandet av 

lagstadgade tidsfrister i beviljandet av utkomststöd 

och inom barnskyddet, vårdgarantin 

för substitutionsbehandling samt 

eventuella nya serviceförpliktelser och höjningar 

av socialskyddsförmåner i och med 

revideringen av lagar. 

Barnskyddets öppenvårdstjänster och 

vård utom hemmet sammanförs till en 

resultatenhet för barnskydd. Barnskyddet 

formas till en verksamhetshelhet som möjliggör 

en mer kostnadsmedveten klientprocess, 

utveckling och styrning av personal 

och tjänster. Målet är att utveckla tjänsterna 

inom gränsområdet och föra över fokus på 

tjänster som i allt större utsträckning baserar 

sig på öppen vård. Placering i närståendenätverk 

och familjevård som alternativ 

till omhändertagande prioriteras. 

Resultatenheten för förebyggande hälsovård 

överförs till att bli en del av hälsovårdsservicen. 

Ändringen av familjerådgivningens och 

barn- och ungdomspsykiatrins servicestruktur 

och utvecklandet av arbetsfördelningen 

slutförs i samarbete med HNS/ 

barn- och ungdomspsykiatrin. Målet är att 

fokus i familje- och ungdomsrådgivningsarbetet 

flyttas i riktning mot allt tidigare 

stöd samt att barn- och ungdomspsykiatrin 

på basnivå separeras till en egen helhet 

inom familjerådgivningsarbetet. 

Boendeservicens klientprocesser ses 

över som samarbete mellan vuxensocialarbetet, 

missbrukarservicen samt äldre- och 

handikappservicen. Inom boendeservicen 


erbjuds allt fler klienter tillräckliga stödtjänster 

till det egna hemmet så att behovet 

av tjänster i allt mindre utsträckning skulle 

förutsätta att klienten behöver flytta hemifrån. 

Programmet för minskning av långtidsbostadslösheten 

åren 2008–2011 fortsätter 

i egenskap av ett program för eliminering 

av långtidsbostadslösheten åren 2012–2015. 

Under loppet av år 2013 testar de socialstationer 

som bedriver vuxensocialarbete 

den nya uppgiftsstrukturen för socialarbetet. 

Målet är att utveckla en modell för vuxensocialarbetet 

i Vanda. 

A-klinikerna utökar missbrukarservicen 

genom intensiv och tidsbestämd gruppverksamhet 

som förläggs till zonen mellan 

öppenvård och institutionsvård för att 

minska behovet av institutionsvård. Inom 

boendeservicen ökas stöd som ges i hemmet. 

Samarbete bedrivs med barnskyddet 

i rehabiliteringen av familjer med drogproblem 

som är klienter inom barnskyddet. 

Missbrukarservicens vård av personer som 

samtidigt har psykologiska problem och 

missbruksproblem vidareutvecklas och 

samarbetet ledningen emellan intensifieras 

för att åstadkomma effektivare tjänster. 

Vanda stad och socialoch hälsovårdsministeriet 

bereder under ledning av SHM ett 

avtal enligt den riksomfattande verksamhetsmodellen 

för psykosocialt arbete. 


Vid familjeservicen inrättas år 2013 

• 7 handledarvakanser vid boendeenheten 


(handledare, socialhandledare, 

sjukskötare); statsunderstödet uppgår 

till max 50 % av Kaste-programmet 

• 2 handledarvakanser inom missbrukarservicen 

(socialhandledare, ergoterapeut, 

ändring av servicestrukturen, 

inget behov av tilläggsanslag) 

• 9 socialhandledarvakanser för intensivarbete 

med ungdomar inom barnskyddet 

• 3,5 vakanser till den centraliserade 

medlingen vid brott och tvister (3 socialhandledare 

och 0,5 kontorsarbetare; 

finansieras av staten) 

• Anställningen hos personer med 

tidsbundet arbets-/tjänsteförhållande 

fortsätter fram till årsslutet 2013 

• 6 socialarbetare vid barnskyddet för 

att säkerställa att tidsfristerna i barnskyddslagen 

efterlevs samt 

• 2 socialarbetare och 1 socialhandledare 

för att säkerställa att utredningarna om 

behovet av barnskydd görs inom en 

tidsfrist på 3 månader. Regionförvaltningsverket 

i södra Finland följer upp 

situationen i Vanda när det gäller efterföljandet 

av tidsfrister enligt sitt beslut 

från våren 2012. 

• 1 familjearbetare till projektet Vantaan 

osaava vanhempi, arvsfinansiering. 

• 1 visstidsanställd socialhandledare till 

samservicen för invandrare, statens 

finansiering täcker lönekostnaderna för 

ett års tid 






- antal födda barn 2 728 2 681 2 748 2 828 2 852 2 876 2 897 

- barn som det gjorts barnskyddsanmälan 

om 3 670 4 103 5 100 4 000 3 800 3 800 3 800 

- placerade utom hemmet 631 698 660 634 637 643 643 

- antal som varit arbetslösa över ett år 2 299 1 800 1 750 1 700 1 650 1 650 

- antalet bostadslösa klienter 


Klienter 

562 556 540 530 520 500 500 

- förebyggande hälsovård 50 353 54 195 55 000 55 000 55 100 55 200 55 300 

- psykosociala tjänster1 7 355 7 240 7 400 7 500 7 600 7 700 7 700 

- barnskyddets öppenvård 4 863 4 103 4 100 4 500 4 500 4 500 4 500 

- barnskyddets vård utom hemmet 

och eftervård 910 898 940 850 850 860 860 

- vuxensocialarbete 20 517 20 317 21 000 21 500 21 500 21 500 21 500 

- missbrukarservicen 2 035 2 041 2 200 2 400 2 450 2 500 2 500 

- nya bostäder för långtidsbostadslösa 101 16 52 30 30 

- antal placerade långtidsbostadslösa 

Klientbesök 

101 36 60 30 30 

Psykosociala tjänster 48 047 50 400 51 000 51 510 52 320 52 130 52 130 

- klientbesök inom psykologservicen 5 153 

- klientbesök inom skolans 

5 021 5 500 5 610 5 720 5 830 5 830 

socialarbete 9 789 11 385 11 600 10 900 11 100 11 300 11 300 

- klientbesök inom familje- och 

ungdomsrådgivningen 10 826 10 498 10 700 11 000 11 000 11 000 11 000 

- klientbesök inom samservicen 

för invandrare 10 676 11 735 12 600 12 000 12 000 12 000 12 000 

- antalet gånger socialoch 

krisjouren blivit kontaktad 

Köpta vårddygn 

12 478 12 933 12 500 13 500 13 500 13 500 13 500 

- köpta vårddygn inom barnskyddets 

vård utom hemmet 78 828 73 933 76 000 79 000 79 000 79 000 79000 

- antalet boendeservicedygn inom 

vuxensocialarbetet 76 057 64 950 54 300 58 300 58 300 58 300 58300 

- antalet dygn i assisterat boende 

inom vuxensocialarbetet 2 .. 23 343 34 000 35 000 35 000 35 000 35000 

- antalet dygn i serviceboende 

inom missbrukarservicen 10 056 16 975 20 000 14 000 14 000 14 000 14000 

- antalet dygn i institutionsvård 

inom missbrukarservicen 17 064 14 034 12 000 12 000 12 000 12 000 12000 

Bedömning av servicebehovet 

- utredningar om behovet 

av barnskydd 982 1265 1 400 1 500 1 500 1 500 1500 

- bedömning av situationen hos 

nya klienter inom vuxensocialarbetet 1 202 1 231 1 350 1 300 1 300 1 300 1300 

- missbrukarvård 


1 025 961 1 500 1 500 1 500 1 500 1500 

- antalet klienter inom missbrukarservicens 

öppenvård 3 1 753 1 811 2 030 2 140 2 240 2 240 2240 

- brådskande placeringar som 

gjorts under året 199 268 250 240 230 220 220 

65


BS 2010 BS 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

- brådskande placeringar 

som avslutats under året 

- barn som placerats utom 

.. 93 88 90 80 80 80 

hemmet, % av alla 0–17 åringar 

- antal personer som flyttat från 

boendeservicen för personer inom 

1,4 1,6 1,5 1,5 1,5 1,6 1,6 

psykisk rehabilitering till ett eget hem 

- klienter som flyttat från service- 

12 8 10 6 6 6 6 

boende till assisterat boende 

- andel personer som fått utkomststöd 

i 10–12 månader under året 

av det totala antalet personer som 

.. .. 8 8 8 8 8 

får utkomststöd 38 % 38 % 37 % 38 % 38 % 36 % 37 % 


Vårddygn inom köptjänster per klient 

och år 

- vårddygn inom barnskyddets vård 

utom hemmet 248 224 250 246 246 246 246 

- barnskyddets vårddygn inom 

familjevård 45 % 43 % 45 % 45 % 46 % 47 % 48 % 

- antalet dygn inom vuxensocialarbetets 

boendeservice och 

på institutioner 295 270 250 250 250 250 250 

- missbrukarservicens boende- och 

institutionsservicedygn 

Euro/invånare 31.12 

32 28 27 26 25 25 25 

Barnskydd, euro/person under 18 år 895 963 1 001 1 022 1 051 1 069 1070 

Utkomststöd, euro/invånare 

Euro/klient 

196 204 207 214 221 225 225 

- förebyggande hälsovård 155 164 168 183 186 196 196 

- psykosociala tjänster 957 1 011 1 072 1 078 1 099 1 106 1 106 

- öppenvård 2 014 2 151 2 297 2 333 2 490 2 548 2 548 

- placering utom hemmet 32 943 35 824 39 143 39 926 40 724 41 056 41 056 

- vuxensocialarbete 830 885 1 066 1 248 1 319 1 398 1 398 

- missbrukarservice 4 955 5 304 5 132 5 037 5 033 5 031 5 031 

Personalens effektiva årsverken 

- familjeservicen totalt 678 682 699 722 745 766 766 

1 Klienter: psykologtjänster, familje- och ungdomsrådgivning, skolornas socialarbete, samservice för invandrare: socialarbete 

2 Stödboendet omfattar egna och köpta tjänster 

3 Antalet klienter inom polikliniktjänsterna, utökat med antalet klienter inom öppenvårdens köptjänster 


12 60 Äldre- och handikappservice 

Antalet vandabor som uppnått pensionsåldern 

växer snabbt: den årliga tillväxten 

består av närmare 1 500 personer så att det 




Inkomster 23 100 24 479 24 256 24 256 24 300 24 600 24 672 

Utgifter -152 418 -162 126 -164 813 -165 363 -167 879 -170 391 -172 937 












Köp av interna tjänster -6 190 -1 205 -1 -1 



Hyror -10 830 -8 195 -8 185 -8 185 




Avskrivningar -1 208 -1 019 -663 -791 


Kalkylerade sammanlagt -1 208 -1 019 -663 -791 



2011 2012 2013* 2014 2015 2016 

Anställda totalt 1 140 1 144 1 146 1 148 1 150 1 167 

* eventuella överföringar av personal mellan resultatområdena med anledning av verkställandet av servicestrategin har inte beaktats i det totala 

personalantalet 

Antalet 65-åringar (1.1) 2012–2017 och 2022 

förändring förändring 

åldersgrupp 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2022 2012–17 2017–22 

65–74 år 16 539 17 759 18 766 19 638 20 425 20 648 21 785 4 109 1 137 

75–84 år 7 427 7 863 8 322 8 764 9 133 9 830 13 105 2 403 3 275 

85+ år 1 912 2 027 2 174 2 365 2 534 2 762 3 784 850 1 022 

65+ år 25 878 27 649 29 262 30 767 32 092 33 240 38 674 7 362 5 434 

75+ år 9 339 9 890 10 496 11 129 11 667 12 592 16 889 3 253 4 297 

fram till år 2017 finns uppemot 7 400 fler 

personer som fyllt minst 65 år jämfört med 

början av år 2012. Av denna tillväxt är an- 

delen personer som är minst 75 år större än 

två femtedelar. 

67



Uppgiftsområdet för äldre- och handikappservicen 

svarar för anordnandet av social- 

och hälsovårdstjänster för äldre samt handikapptjänster. 

Till ansvaret för öppenvården 

för äldre hör hemvården, servicehusen samt 

preventiva funktioner. Sjukhustjänsterna 

tillhandahåller undersökningar, vård och 

rehabilitering samt fortsatt vård både för 

klienter som behöver fortsatt vård efter 

specialiserad sjukvård och för patienter som 

kommer hemifrån. Resultatenheten för omsorgsboende 

ansvarar för ålderdomshemmens 

verksamhet och för den effektiverade 

boendeservicen. Handikappservicen har 

som uppgift att ordna service och ekonomiska 

stödåtgärder i enlighet med lagen 

om service och stöd på grund av handikapp 

samt service i enlighet med lagen angående 

specialomsorger om utvecklingsstörda. Servicen 

ordnas enligt den så kallade mångproducentmodellen. 

Köptjänster finns särskilt 

inom hemvårdens stödtjänster, boendeservicen 

för äldre och handikappade och till 

viss del inom institutionsvården. 


är 164,7 milj. euro, vilket är 1,6 procent mer 

än driftsplanen och utfallsprognosen för år 

2012. 

Inkomstanslaget är 24,3 milj. euro vilket 

är 2,5 procent mindre än utfallsprognosen 

för år 2012. 

Verksamhetens målsättning och 

de viktigaste målen 

Visionen för äldre- och handikappservicen 

år 2015 är: 

Äldre och handikappade i Vanda påverkar 

och gör sina egna val. Deras liv är innehållsrikt. 

Vi styr helheten för mångformiga och effektiva 

servicelösningar. 

De strategiska målen för åren 2013–2016 

är: 

• Ett tryggt och aktivt boende 

• Arrangemang som stöder klientens 

valfrihet 

• En balanserad och kostnadseffektiv 

servicestruktur 

• Prioritering av tjänster så att man tar 

särskild hänsyn till behoven hos dem 

som har det sämst ställt. 

De kritiska framgångsfaktorerna och målen 

för år 2013 har beskrivits i styrkortet för 

äldre- och handikappservice. 




Ökningen av utgifter i äldre- och handikappservicens 

budget 2013 är 1,6 procent 

jämfört med driftsplanen för år 2012. Eftersom 

kostnadsnivån beräknats öka till 2,3 

procent och eftersom det inom både äldreservicen 

och vården av utvecklingsstörda 

finns växande servicebehov som ofrånkomligt 

kommer att realiseras, förutsätter 

ekonomins utfall år 2013 sådan reducering 

av tjänsterna som nämns i ekonomioch 

skuldprogrammet. Dessutom förutsätter 

ramtillväxten på 1,6 procent andra åtgärder 

som innebär att servicenivån sjunker, bl.a. 

när det gäller stödet för närståendevård. Ramen 

för planperioden ger inte möjlighet till 

att möta den markanta ökningen av behovet 

av tjänster som beror på att befolkningen 

blir allt äldre. I budgeten har man inte tagit 

hänsyn till eventuella tilläggskostnader som 

lagen om äldreservice för med sig. 

Stödboendet för utvecklingsstörda utökas 

i enlighet med boendeprogrammet för utvecklingsstörda 

som en del av den ordinarie 

hyresbostadsproduktionen i samband med 

byggandet av bostäder i Gruvsta. Dessutom 

färdigställs en boendeenhet med S-bostäder 

i Havukoski. 

En ny handlingsmodell införs år 2013 för 

korttidsvård av äldre på institution. Genom 

en omorganisering av den egna verksamheten 

inrättas en enhet för effektiverad 

hemvård. Utifrån en konsultutredning förbättras 

hemvårdens servicenivå och verksamheten 

görs effektivare. 20 nya boendeserviceplatser 

för äldre tas i bruk. 

Situationen för hemvårdens köptjänster 

utvärderas före utgången av avtalsperioden 

för köptjänster. 

Inom äldre- och handikappservicen 

genomförs de åtgärder som nämns i servicestrategin 

för socialoch hälsovårdens 

verksamhetsområde 2012–2016. Under 

2013 gör man vid äldre- och handikappservicen 

en utvärdering av terapipersonalens 

ställning samt en utvärdering av hemvårdens, 

servicehusens och den effektiverade 

boendeservicens läkararrangemang tillsammans 

med hälsovårdsservicen. 

En balansering av ekonomin förutsätter 

nedskärningar i verksamheten i enlighet 

med balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin. Volymen på dagverksamheten 

för äldre minskas med 25 procent 

genom att dagverksamhetscentret för äldre 

i Korso stängs. Klientkriterierna för dagverksamhet 

för äldre skärps och de klienter 

i Korso som fyller kriterierna hänvisas till 

de andra dagverksamhetscentren i Vanda. 

Vid servicehusen genomförs en ändring av 

strukturerna och verksamheten genom vilken 

man uppnår den kostnadsinbesparning 

på 0,7 milj. euro som förutsätts i ekonomi- 

och skuldprogrammet. 

Det görs en omprövning av färdtjänstbeslut 

i enlighet med lagen om service på 

grund av handikapp och färdtjänsterna 

konkurrensutsätts. Man avstår också från 

arbetscentralens lokaler i Vanda och motsvarande 

arbetsverksamhet ordnas vid andra 

enheter. 

För socialoch hälsovårdsväsendets del 

utreder man om staden avstår från Kauniala 

sjukhus. I budgeten finns inte beredskap för 

att ta i användning extraplatser enligt stadens 

och Brödraförbundets avtal. 


Vid äldre- och handikappservicen anställer 

man ny personal enbart för genomförandet 

av boendeprogrammet för utvecklingsstörda 

och ändringen av servicestrukturen. 

Övriga uppkommande behov av personal 

genomförs genom beteckningsändringar 

som preciseras i respektive års driftsplan. 

Vid äldre- och handikappservicen inrättas 

i samband med ändringen av servicestrukturen 

• 2 boendehandledarvakanser år 2013 

• 2 boendehandledarvakanser år 2014 

• 2 boendehandledarvakanser år 2015 

År 2016 inrättas i investeringarna för genomförande 

av boendeprogrammet för 

utvecklingsstörda 

• 1 enhetschefsvakans 

• 14 handledarvakanser 

• 1 handledarvakans inom arbets- och 

dagverksamheten 

• 1 arbetstränarvakans 





Äldreservicen 


Befolkning 31.12 199 830 202 991 204 671 207 628 210 012 212 391 214 761 

Personer som fyllt 75 år 31.12 8905 9 342 9 890 10 496 11 129 11 667 12 592 


Klienter i hemvård totalt 

(hemvård + servicehus) 3 955 3 988 3 890 3 950 4 000 4 050 4 100 

Hemvårdsbesök 547 829 552 941 624 200 640 000 649 600 659 300 669 000 

Vårdplatser omsorgstjänster 1 017 1 066 1 069 1 100 1 100 1 100 1 100 

Avslutade vårdperioder (sjukhustjänster) 2 667 

Klienter inom stödet 

3 197 3 200 3 250 3 300 3 350 3 500 

för närståendevård 


850 850 870 850 840 830 820 

Andel 75+-åringar som bor hemma 91,7 % 91,8 % 92,0 % 92,0 % 92,0 % 92,0 % 92,0 % 

75 år fyllda som omfattas av regelbunden 

hemvård/befolkningen 75+ 31.12 8,5 % 8,8 % 9,5 % 9,0 % 9,0 % 9,0 % 9,0 % 

Andelen institutionsvård för 75+-åringar 

Vårdperioder inom spec. sjukv. 

3,1 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % 2,9 % 2,8 % 2,7 % 

för 75+-åringar 3 928 3 384 3 900 3 900 3 900 3 900 3 900 


Euro/hemvårdsbesök, hem 38 39 36 36 36 36 36 

Euro/hemvårdsbesök, servicehus 22 24 24 23 23 23 23 

Ålderdomshem och effektiverad boendeservice 

Euro/vårddygn 136 138 138 140 140 140 140 

Euro / 75+-befolkningen 

Hälsocentralssjukhus 

5 593 5 624 5 739 5 489 5 254 5 087 4 784 

Euro/vårdperiod 9 318 6 726 7 335 7 388 7 385 7 384 7 174 

Euro / 75+-befolkningen 2 264 2 302 2 373 2 287 21 190 2 120 1 994 

Vårdperiod /sjukhusplats 

Handikappservice 


12 15 15 16 16 16 17 


Personer som omfattas 

199 830 202 991 204 671 207 628 210 012 212 391 214 761 

av specialomsorgen, totalt 


Klienter totalt 

756 769 760 780 790 800 810 

Färdtjänst (HsL) 3 696 3 671 3 546 3 191 3 191 3 191 3 191 

Personliga assistenter 376 402 380 380 380 380 380 

Boendeservice enligt HsL 61 88 85 85 90 95 95 

Boendeservice för utvecklingsstörda 

Prestationer 

370 380 400 400 415 430 450 

Färdtjänstresor (HsL) 

Dygn inom boendeservicen 

331 424 335 104 327 520 311 144 311 144 311 144 311 144 

för utvecklingsstörda 93 486 103 319 108 500 108 500 113 000 117 500 120 000 

Boendeservicedygn enligt HsL 


Antal personer med assisterat boende 

21 721 26 783 29 900 29 900 32 500 34 600 34 600 

inom boendeservicen 4,3 % 4,8 % 6,0 % 8,0 % 12,0 % 15,0 % 18,0 % 


Euro / klient inom specialomsorgen 29 497 31 937 34 500 34 389 34 463 34 542 34 628 

Euro / vårddygn i specialvården 140 131 144 147 144 140 139 

Euro / boendeservicedygn enligt HsL 155 135 142 145 147 150 152 

69


12 13 Affärsverket för mun- och tandhälsa 

Resultaträking1000 euro BS 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Omsättning 20 091 19 909 20 708 20 988 21 251 21 566 

Övriga rörelseintäkter 

Material och tjänster 

790 600 620 629 639 648 

Material, förnödenheter och varor -1 303 -1 109 -1 273 -1 292 -1 312 -1 331 

Köp av tjänster -3 976 -3 626 -3 477 -3 450 -3 501 -3 527 

Personalkostnader -13 595 -14 034 -14 910 -15 130 -15 357 -15 588 

Avskrivningar o. nedskrivningar 

Avskrivningar enligt plan -438 -269 -123 -128 -46 -46 

Övriga rörelseintäkter -1 259 -1 124 -1 355 -1 325 -1 394 -1 464 

Rörelseöverskott 310 347 191 292 280 259 

Finansiella intäkter och kostnader 

Ränteintäkter 0 0 0 0 0 0 

Övriga finansiella intäkter 5 0 0 0 0 0 

Till staden betalda räntekostnader -159 -159 -159 -159 -159 -159 

Ersättning för grundkapitalet -68 -68 -68 -68 -68 -68 

Övriga finansieringskostnader 0 0 0 0 0 0 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 88 120 -37 64 52 31 

Ökning / minskning av avskrivningsdifferens 0 0 0 0 0 0 

Ökning/minskning av reserver -87 0 0 0 0 0 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 120 -37 64 52 31 





Mun- och tandhälsan har i uppgift att 

främja kommuninvånarnas munhälsa och 

välmåga genom förebyggande åtgärder och 

behandling av sjukdomar samt genom att 

vidta rehabiliteringsåtgärder som förbättrar 

funktionsförmågan. Arbetsfördelningen är 

en väsentlig del av mun- och tandhälsans 

kostnadseffektiva verksamhet. I organiseringen 

av verksamheten stöder man sig 

på forskningsrön och koncentrerar sig på 

en effektiv och högklassig verksamhet som 

utgår från klienten. 

Affärsverket för mun- och tandhälsa 

grundades 1.6.2010. Affärsverket för mun- 

och tandhälsa består av resultatenheterna 

för västra, mellersta och norra Vanda samt 

resultatenheterna för hälsofrämjande och 

tandreglering. Servicen för befolkningen 

består av hälsofrämjande, brådskande akutvård, 

icke brådskande tandvård och tandreglering 

som specialtandvård. Mun- och 

tandhälsovårdens mottagningsverksamhet 

baseras på befolkningens och individens 

behov av vård. Affärsverket för mun- och 

tandhälsa har ett eget tandlaboratorium 

som tillverkar avtagbara tandställningar för 

tandregleringen och minskar på så sätt behovet 

av att köpa dessa utifrån vilket leder 

till minskade kostnader. Poliklinikverksamhet 

på vardagskvällar och veckoslut produceras 

i Helsingfors genom samarbetsavtal 

inom huvudstadsregionen. Den specialiserade 

mun- och tandvården genomförs 

som ett huvudstadsregionsamarbete vid 

Helsingfors stads enhet för specialiserad 

munvård. Med Group Oy producerar en del 

av verksamheten vid vardagspoliklinikerna. 

Övriga köptjänster köps i rätt liten omfattning 

från Mediradix Oy. 

Affärsverket verkar i nära samarbete 

med de övriga resultatområdena och -enheterna 

inom verksamhetsområdet genom 

att ha verksamhet på rådgivningar, läroanstalter, 

inom hemvården och på serviceinrättningar 

för äldre. Samarbete med 

övriga verksamhetsområden bedrivs inom 

elevvården, hälsofrämjandet samt för att 

erbjuda hälsosam mat i skolorna samt en 

sund uppväxtmiljö. 

Motiveringar till budgeten och 

ekonomiplanen 

Utgiftsanslaget för mun- och tandhälsan 

var 19,8 milj. euro för år 2012. Det primära 

inom verksamheten för affärsverket för 

mun- och tandhälsa är att trygga servicen 

och få ekonomin i balans. Vårdgarantin 

och den ökade efterfrågan på vård skapar 

utmaningar för hur verksamheten ska genomföras. 

Mun- och tandhälsans tjänster 

ses över utgående från serviceavtalet mellan 

socialoch hälsovårdsnämnden och mun- 

och tandhälsans direktion. 

Budgeten för 2013 grundar sig på de tjänster 

som har beställts av socialoch hälsovårdsnämnden. 

Genom en ökning av volymen 




Investeringar1000 euro BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 EP 2017 

Utgifter -42 -40 -40 -40 -40 -40 0 

Finansieringsanalys 

1000 euro BS 2011 BDG2012 BDG2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Rörelseöverskott (-underskott) 310 347 191 292 280 259 

Avskrivningar och nedskrivningar 438 269 123 128 46 46 

Finansiella intäkter o. kostnader -222 -227 -227 -227 -227 -227 

Korrektivposter till internt 

tillförda medel 0 0 0 0 0 0 

Verksamhetens kassaflöde 526 388 186 192 98 77 

Investeringsutgifter 

Finansieringsandelar 

-42 -40 -40 -40 -40 -40 

för investeringsutgifter 0 0 0 0 0 0 

Överlåtelseinkomster av bestående 

aktiva nyttigheter 0 0 0 0 0 0 

Investeringarnas kassaflöde 

Verksamhetens o. investeringarnas 

-42 -40 -40 -40 -40 -40 

kassaflöde 484 348 46 152 58 37 

Förändringar i eget kapital 0 0 0 0 0 0 

Övriga förändringar i likviditeten 

Förändringar i förvaltade medel 

-325 0 0 0 0 0 

och förvaltat kapital 

Förändring i fordringar 

203 0 0 0 0 0 

av kommunen/samkommunen -341 0 0 0 0 0 

Förändring i fordringar på övriga 

Förändring i räntefria skulder 

-256 0 0 0 0 0 

av kommunen/samkommunen -20 0 0 0 0 0 

Förändring i räntefria skulder till övriga 89 0 0 0 0 0 

Kassaflödet för finansieringens del -325 0 0 0 0 0 

Förändring i likvida medel 159 348 46 152 58 37 

täcks det allmänna kostnadstillägget samt 

instrumentvården. Kostnadsökningen åren 

2013–2016 har beräknats uppgå till en och 

en halv procent per år. Efterfrågan på och 

behovet av vård inom mun- och tandhälsan 

ökar på stadsnivå med 5 procent per år. 

Det är en utmaning att iaktta vårdgarantiförpliktelserna 

i 15 § i folkhälsolagen. Enligt 

hälso- och sjukvårdslagen ska man år 2014 

fritt få välja vårdkommun, vilket orsakar 

ett tryck på munhälsovården både när det 

gäller genomförandet av vården och kostnaderna. 

Strukturella förändringar och 

utveckling av servicen 

Affärsverkets strukturella förändringar 

som ingår i Vanda-avtalet 

• Affärsverket inledde sin verksamhet 

1.6.2010. 

• Servicenätet utvecklas utgående från 

befolkningens behov och i enlighet med 

strategin för verksamhetsområdet för 

socialoch hälsovård 

• En elektronisk servicesedel tas i bruk 

under förutsättningen att verksamheten 

effektiveras genom detta och att den 

leder till kostnadsinbesparingar. 

Övriga strukturella förändringar och 

utveckling av servicen 

Ändringar i servicestrategin och utveckling 

av de olika tjänsternas innehåll: 

• Den s.k. mångrumsmodellen etableras 

och användningen utvidgas. 

• Arbetsfördelningen enligt Håkansbölemodellen 

och pilotprojektet för hälsofrämjande 

2011–2013 fortsätter. 

• Arbetsfördelningen och arbetsprocesserna 

görs effektivare. 

• Hela befolkningen kan använda sig av 

tidsbeställning på nätet. 

• Kanta-projektets eRecept-, eArkivoch 

eBese-tjänster tas i användning. 

Utnyttjandet av datateknik effektiveras 

såväl inom kundservicen som inom 

mottagningsverksamheten, taligenkänning 

införs vid tidsbeställningen och på 

mottagningarna. 

• Köpta tjänster och specialtandvård 

ersätts med egna tjänster. 

• Incitamenten utvecklas. 

• Förändringar inom servicenätet under 

ekonomiplaneperioden: 

• Effektiviteten i mun- och tandhälsans 

servicenät utvecklas genom att centralisera 

tandvården för vuxna och 

utveckla arbetsfördelningen, effektivera 

skoltandklinikernas arbetsfördelning 

samt etablera mångrumsmodellen. 

• Korso tandklinik utvidgas med lokaler 

som frigörs från rådgivningen och 

motsvarar då befolkningsökningen. 

71


• Tandkliniken vid Västerkulla hälsostation 

får lokaler som ersätter dem som 

dras in vid Pallastunturivägens lågstadium. 

Ändringar i antalet befattningar 

Mun- och tandhälsovården ska uppfylla 

vårdgarantin och möta den ökade efterfrågan. 

En behärskad personalökning ingår i 

stadens ekonomiplan. Det ökade servicebehovet 

som orsakas av befolkningsökningen 

och den åldrande befolkningen motsvarar 

ett tilläggsbehov av ett arbetspar bestående 

av tandläkare-tandskötare och en tandhygienist 

med cirka 1½ års intervaller. Tryggandet 

av servicen förutsätter ändringar i 

yrkesstrukturen. Ett ekonomiskt genomförande 

av verksamheten förutsätter att köptjänster 

och specialvård produceras i egen 

regi. 

Befattningar år 2013 

• Produktionen av specialtandvårdstjänster 

i egen regi utökas för att dra ner på 

kostnaderna. 

• Köptjänster ersätts med egen verksamhet. 

• Statsrådets förordning 380/2009 om 

rådgivningsverksamhet, skol- och 

studerandehälsovård samt förebyggande 

mun- och tandvård för barn och 

unga gavs i maj 2009 och trädde i kraft 

från början av juli 2009. Ordnandet av 

återkommande hälsoundersökningar i 

enlighet med förordningen beviljades 

en övergångstid till början av januari 

2011. Det förordningsenliga behovet av 

befattningar inom mun- och tandhälsan 

är två tandskötare. 

• Befolkningsökningen i Vanda stad 

förutsätter en personalökning på 6 

anställda inom mun- och tandhälsovården 

(tre arbetspar vardera omfattande 

tandläkare och tandskötare) under åren 

2013–2015. 

Ändringarna i antalet befattningar under 

ekonomiplaneperioden preciseras årligen 

vid uppgörandet av budgeten. 



prevalensindex (Vanda) 69 70 70 70 70 70 70 

befolkning 31.12.2011 200 055 202 991 204 671 207 628 210 012 212 391 214 761 

75 år fyllda 31.12.2011 8 842 9 342 9 890 10 496 11 129 11 667 12 592 

Befolkningens tandhälsoindex 

(non-cumul. D) minskar minskar minskar minskar minskar minskar minskar 

användning av privattandvård 

FPA 0-19 1,16 % 1,10 % 1,00 % 1,00 % 1,00 % 1,00 % 1,00 % 

FPA 20-64 24 % 23 % 28 % 28 % 28 % 28 % 28 % 

FPA 65- 36,09 % 38,00 % 40,00 % 40,00 % 40,00 % 40,00 % 40,00 % 


mun- och tandhälsovård 

tandläkarbesök 133 742 143 307 145 000 150 000 150 000 150 000 155 000 

besök hos tandhygienist 


Mun- och tandhälsovårdens 

46 389 48 183 48 000 50 000 52 000 54 000 55 000 

(vuxentandvårdens) täckning % 

antal som köat till mun och 

25,89 26,4 27 28 28 29 29 

tandhälsovård i mer än 6 mån. 


Euro/invånare 

0 0 0 0 0 0 0 

mun- och tandhälsovård 

Euro/besök 

89,14 88 87 87 86 86 85 

antal vuxenbesök vid mun- och 

tandhälsovården 81,02 80 79 79 78 78 78 

mhv besök hos munhygienist 45,12 45 44 44 43 43 43 

klientavgiftsintäkter/invånare 26 27 28 29 30 31 

klientavgiftsintäkter/klient 

Personal 

Årsverken 

74 75 76 77 78 79 

tandläkare 58 60,5 65 66 66 66 67 

tandhygienister 30 28,6 32 33 33 33 34 

tandskötare 95 92,1 101 102 102 102 103 



Bildningsväsendets 

verksamhetsområde 

Bildningsväsendets verksamhetsområde 

Undervisningsnämnden totalt ...................................................................................................... 74 

Undervisningsnämnden sammanlagt ...................................................................................... 74 

Undervisningsnämnden ..................................................................................................................... 79 

Gemensamma tjänster ........................................................................................................................ 80 

Finskspråkig grundläggande utbildning ............................................................................... 82 

Gymnasieutbildning på finska ......................................................................................................... 86 

Småbarnsfostran ...................................................................................................................................... 89 

Biblioteks- och informationsservice .......................................................................................... 93 

Övrig utbildning ....................................................................................................................................... 95 

Det svenskspråkiga resultatområdet ......................................................................................... 96 

Yrkesutbildning ........................................................................................................................................ 100 

Vuxenutbildningsinstitutet ............................................................................................................. 103 

73


13 Undervisningsnämnden totalt 

Ansvarig: Elina Lehto-Häggroth Verksamhetsorgan: Undervisningsnämnden 

Ordförande: Janne Leppänen 


Inkomster 31 533 28 773 32 163 32 163 32 536 33 124 33 510 

Utgifter -377 986 -381 118 -392 777 -394 901 -400 558 -406 534 -412 600 


13 Undervisningsnämnden sammanlagt 

Bruttoenheter 


Inkomster 26 660 24 780 27 982 27 982 28 355 28 691 29 077 

Utgifter -342 001 -344 610 -354 854 -356 977 -362 115 -367 515 -372 996 





Understöd 4 426 1 886 4 554 4 554 







Köp av interna tjänster -21 644 -220 -12 -12 



Hyror -67 898 -58 957 -59 051 -59 051 








Personalplan 


Bildningsväsendets verksamhetsområde har 

i uppgift att bereda och verkställa ärenden 

som hör till undervisningsnämndens verksamhetsområde. 

Bildningsväsendet sörjer 


Antal anställda totalt 5 441 5 517 5 530 5 547 5 567 5 613 

för att det ordnas tjänster inom småbarnsfostran 

och barndagvård samt undervisnings- 

och bibliotekstjänster för stadens invånare. 

Vid ordnandet av verksamheten bör 

befolkningens rätt att få service på sitt modersmål 

finska eller svenska tas i beaktande. 

Bildningsväsendets organisation bildas av 

resultatområdena för småbarnsfostran, 

grundläggande utbildning, svenskspråkiga 

tjänster, ungdoms- och vuxenutbildning 

samt biblioteks- och informationstjänster, 

liksom resultatområdet för ekonomi och 



25 374 


7 194 


12 


60 403 


6 876 

förvaltningstjänster samt stödenheten för 

ledningen. 

Enligt sin verksamhetsidé ska bildningsväsendet 

främja invånarnas inlärning och 

bildning på ett rättvist och interaktivt sätt 

med hjälp av kunnig personal och högklassiga 

uppväxt- och inlärningsmiljöer. 

Under år 2013 kommer man inom bildningsväsendet 

att genomföra ett balanseringsprogram 

för ekonomin. Verksamhetsområdets 

anpassningsåtgärder i programmet 

är följande: 

- rationaliseringen av administrativa 

uppgifter i samband med pensioneringar 

fortgår inom verksamhetsområdet 

- en startpeng tas i bruk för att öka 

antalet daghemsplatser och kommuntillägget 

för privat vård höjs 

- servicens omfattning och platsantal 

justeras, bl.a. Mikkola bibliotek läggs 

ned 31.12.2012 

- investeringar senareläggs 

- strukturella förändringar utreds 

- kontorslokaler används effektivare 

- Bildningsväsendet har av stadsstyrelsen 

fått i uppdrag att senast 31.1.2013 

utgående från ledningskommitténs 

förslag bereda en ny handlingsmodell 

som ersätt¬er direk¬tionerna. Handlingsmodellen 

bereds i samarbete 

med de nuvarande direktionerna och 

föräldraföreningarna så att verksamheten 

inte utgår från en formell 

befogenhet utan från förbättrad 

interaktion. 



Hyror 

67 251 

Verksamhetsområdets utgiftsanslag för 

2013 är 394 900 674 euro. Driftsplanen 



90 


227 701 

för 2012 innefattar avdrag för utrustningsanslag 

och personalkostnader av 

engångskaraktär och dessutom har de 

avtalsmässiga löneförhöjningarna antecknats 

i driftsplanen till ett belopp som 

är för lågt. Dessa har beaktats i prognosen 

för år 2012 som legat till grund för 

ramkalkylen. Förändringarna i servicebehovet 

och verksamheten har beaktats i 

anslaget på följande sätt: 

Prognoserna för småbarnsfostran visar 

att antalet barn ökar med 253 och 

elevantalet inom den grundläggande 

utbildningen väntas öka med 293 elever. 

Antalet studerande i Varia ökar med 70 

utbildningsplatser. 

Minskningen av gruppstorlekarna 

inom den grundläggande utbildningen 

fortsätter så att gruppstorlekarna bevaras 

på samma nivå som år 2010. Antalet 

barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamheten 

ökar, vilket också ökar 

statsandelen. 

Bildningsväsendets ledning deltar i utbildningsprogrammet 

Strategiskt ledarskap 

i bildningsväsendet som startar i augusti 

2012 och avslutas i juni 2014. Kommunförbundet 

koordinerar programmet 

som finansieras av utbildningsstyrelsen. 

Målsättningen är att förbättra den strategiska 

ledarskapskompetensen hos 

bildningsväsendets ledande tjänsteinnehavare 

samt utveckla resursstyrningen, 

ledarskapet i en omvärld som förändras, 

ledarskap över arbetsgemenskapen 

och ge färdigheter för kvalitetskontroll 

över utbildningstjänsterna. I utbildningsprogrammet 

deltar sammanlagt 48 

chefer och ledningsgruppsmedlemmar 

inom den grundläggande utbildningen 

och ungdoms- och vuxenutbildningen i 

Vanda. 




Åtgärder för att främja produktiviteten 

inom den grundläggande utbildningen: 

Produktiviteten inom resultatområdet för 

grundläggande utbildning höjs genom en 

utveckling av arbetet under år 2013. Verksamheten 

som följer åtgärdsprogrammet 

som inleddes i augusti 2012 eftersträvar 

också förbättrad produktivitet – med samma 

resurser får eleverna tack vare flexibla 

undervisningsarrangemang undervisning 

som utgår från elevernas egna individuella 

behov. 

Produktivitetsfrämjande åtgärder inom 

den grundläggande utbildningen: 

Inom småbarnsfostran förbättras produktiviteten 

genom att kommunal dagvård ersätts 

med stöd för privat vård/dagvård som 

produceras med servicesedel. På samma 

sätt effektiveras städ- och textilvårdsservicen 

som anskaffas som stödtjänst. 

Övriga produktivitetsåtgärder: 

Samtliga resultatområden utformar sitt serviceutbud. 

Vid utformningen av serviceutbudet 

strävar man efter att enligt möjlighet 

involvera användarna. Handledning ges på 

alla resultatområden. E-tjänsterna för uträttande 

av ärenden utökas i alla de fall där 

det är möjligt att förnya datahanteringssystemen 

och då resurserna medger det. 

Självvärdering 

Inom bildningsväsendet togs självvärderingsmodellen 

CAF i bruk vid slutet av år 

2011. Beskrivningen av verksamheten gjordes 

upp i tillämpliga delar på resultatområdes- 

och verksamhetsområdesnivå. Utgående 

från utvärderingen valde man utveckling 

av det strategiska ledarskapet, utveckling av 

samordningen av operativa och ekonomiska 

data samt förbättrat utnyttjande av dessa 

data och utveckling av personalplaneringen 

till centrala utvecklingsobjekt. Som ett nytt 

utvecklingsobjekt tog man också med klarare 

beskrivningar för centrala processer som 

överskrider resultat- och verksamhetsområdena 

samt en överenskommelse om vem de 

tillhör. Utvecklingen av beskrivningarna för 

processer som överskrider verksamhetsområdesgränserna 

förutsätter samarbete mellan 

verksamhetsområdena och centraliserad 

75


koordinering. Resultaten från CAF-självvärderingen 

har varit till nytta vid beredningen 

av bildningsväsendets och resultatområdenas 

strategier. 

En utvärdering av de enskilda resultatenheterna 

görs varje år i gymnasierna och vid 

Varia. En gemensam rapport görs upp över 

utvärderingen. Utgående från uppgifterna 

i rapporten kan nuläget och utvecklingen 

inom gymnasiet och yrkesinstitutet bedömas 

liksom hur de mål som ingår i strategin 

har uppnåtts. 

Resultatenheternas självvärderingspraxis 

ses för tillfället över i bildningsväsendets 

övriga enheter. Den förnyade 

praxisen blir klar under ekonomiplaneperioden 

2013–2016. 

Bildningsväsendets objekt för utvärdering 

ur ett jämställdhetsperspektiv under verksamhetsperioden 

2013 – 2016 

Inom småbarnsfostran är barnens lek objekt 

för utvärdering ur ett jämställdhetsperspektiv 

under år 2013. 

- Under åren 2014–2015 prioriteras 

lekpedagogiken vid utvecklingen av 

verksamheten. Vid planeringen av 

arbetet med prioriteringar har man 

nytta av resultaten av jämställdhetsutvärderingen 

och jämställdhetsperspektivet 

i barnens lek utvärderas 

på nytt vid slutet av utvecklingsperioden. 

- I samband med beredningen av strategin 

beslutar man årligen om eventuella 

andra objekt för en utvärdering 

ur jämställdhetsperspektiv inom 

resultatområdet för småbarnsfostran. 

Inom den grundläggande utbildningen är 

föremålet för utvärdering ur jämställdhetsperspektiv 

hur jämställdheten efterföljs vid 

elevbedömningen. 

- Utvärderingen utgår från läsårsbetyget 

i årskurs 6 och avgångsbetyget 

i årskurs 9. Som jämförelsematerial 

används dessutom då det bara är 

möjligt resultaten från forskning om 

reflektion kring lärande. 

Inom ungdoms- och vuxenutbildningen 

fortgår jämtegreringen av utbildningsgarantin. 

Inom det svenskspråkiga resultatområdet 

är barnens lek i dagvården och förskolan 

objekt för utvärdering ur ett jämställdhetsperspektiv. 

- Den första utvärderingen görs under 

år 2013. Liksom inom småbarnsfostran 

utnyttjar man resultaten för 

utvärderingen då man utvecklar 

lekpedagogiken och under år 2015 

görs en ny utvärdering. I fortsättningen 

utnyttjas utvärderingserfarenheterna 

och -resultaten också då 

jämställdhetsperspektivet utvecklas i 

den grundläggande utbildningen och 

gymnasieutbildningen. 

Inom biblioteks- och informationsservicen 

utvärderas dvd-samlingen ur ett jämställdhetsperspektiv. 

- Metoderna som används är klientenkäter 

och urvalsveckor. Utvärderingen 

hör samman med följande utvärderingskriterium 

på resultatkortet för 

år 2012: Utveckling av samlingen så 

att den bättre motsvarar klienternas 

behov. 

Inom resultatområdet för ekonomioch 

förvaltningsservice tillämpas ett jämställdhetsperspektiv 

på användningen av skolornas 

gymnastiklokaliteter och beslutsfattandet 

i anslutning därtill. 

Centrala förändringar i 

servicenätet 

Bildningsväsendets investeringsprogram 

har anpassats till riktlinjerna för balanserings- 


som stadsfullmäktige godkände 18.6.2012. 

Programmet utgår från verksamhetsområdets 

ökande servicebehov som justerats 

enligt befolkningsprognosen 2012–2022 

samt lokalernas ombyggnadsbehov. Planen 

har beretts i samråd med fastighetscentralen. 

Tidpunkterna för investeringarna har 

justerats för att få ner de årliga investeringskostnaderna. 

Verksamhetsområdet beslutar 

årligen om lokaliteter som ska tas ur bruk 

efter det att servicebehovet preciserats. 

Det är inte möjligt att genomföra någon 

omfattande ombyggnation av daghem och 

skolor. Fastigheterna hålls funktionsdugliga 

genom partiella renoveringar. 

I västra Vanda utreder man nybyggnationsalternativet 

i stället för ombyggnad av 

skolor. 

Inom småbarnsfostran bidrar servicesedlarna/stödet 

för privat vård till en ökning av 

antalet dagvårdsplatser. Åtgärden minskar 

för sin del investeringsbehovet. 

Enligt prognoserna ökar antalet barn i 

dagvårdsåldern under planeringsperioden 

med 1 331 barn. Ökningen motsvarar åtta–nio 

daghem. Tillväxtområden är Dickursby 

(524), Kivistö (446), Björkby (333), 

Myrbacka (187) och Korso (150) storområden. 

Antalet barn minskar i Aviapolis 

(224) och Håkansböle (184) storområden. 

Den begränsade bostadsproduktionen har 

jämfört med prognosen från föregående år 

gjort att antalet ökat långsammare under 

planeringsperiodens sista år i Kivistö och 

Korso storområden medan ökningen varit 

snabbare i Myrbacka, Aviapolis och Björkby 

storområden. 

Enligt befolkningsprognosen 2012–2022 

stiger elevantalet fram till år 2022 med 2 660 

elever, av vilka 1 717 i lågstadie- och 944 

i högstadieklasserna. Ökningen motsvarar 

elevantalet i tre–fyra stora enhetsskolor. 

De största tillväxtområdena är Myrbacka 

(620), Dickursby (566), Aviapolis (520), 

Kivistö (450) och Korso (429). I områdena 

Håkansböle och Björkby är elevantalet nästan 

oförändrat. Den begränsade bostadsproduktionen 

har gjort att elevantalet ökat 

långsammare under planeringsperiodens 

sista år i områdena Korso och Kivistö jämfört 

med prognosen året innan. 

Myrbacka 

Dygnet-runt-daghemmet Kilterin päiväkoti 

står klart i slutet av år 2013. Tidtabellen 

för daghemmet Kaivokselan päiväkoti har 

framskjutits med ett år till år 2016. Tillbyggnaden 

av Uomarinteen koulu har framskjutits 

med fyra år till 2018. Utvidgningen och 

ombyggnaden av Tuomelan koulu (exklusive 

tillbyggnaden) har framskjutits med tre 

år till år 2017. 

Mårtensdals campus (utbyggnad av skolan 

samt daghem) i enlighet med förslaget 

i investeringsplanen har flyttats fram till år 

2023, d.v.s. utanför planeperioden. Varias 

lokaliteter i Bäckhagen ombyggs så att användningstiden 

förlängs. 

Kivistö/Marja-Vanda 

År 2016 kommer samprojektet Aurinkokivi 

skola (fas I) samt daghemmet att stå klara. 

I detta skede avstår man från Kivistö skola. 

Genom att öka fas I i Aurinkokivi framskjuts 

de övriga skolprojekten i området till 

efter planeperiodens slut. Detta underlättas 

av att högstadieeleverna i Övitsböle hänvisas 

till den nya skolan som byggs i Backas. Vandaforsens 

skollokaliteter är alltså tillräckliga 


för högstadieeleverna från Kivistö under 

planeperioden. 

Keimolanmäki skoldaghem har framskjutits 

till efter planeperioden. Med beaktande 

av områdets struktur har man tänkt 

sig att man inhyser ett s.k. stenfotsdaghem 

i hyrda lokaliteter. Färdigställandet av daghem 

i centrumområdet har framskjutits i 

enlighet med befolkningsprognosen. 

Hyreslokaliteterna för Marja-Vanda bibliotek 

färdigställs i affärscentret. Det egentliga 

biblioteket blir färdigt i anslutning till 

kulturcentralen efter år 2022. 

Aviapolis 

Backasbrinkens och Rosendals kombinerade 

skolprojekt och dess finansiering 

utreds under 2013. Planeringen av skolan 

utgår från flexibla lokaliteter för ett växande 

elevunderlag som består av områdets 

lågstadieelever samt högstadie¬elever från 

Övitsböle. Veromäki skola och daghem har 

framskjutits till efter planeperioden. 

Dickursby 

Dygnet-runt-daghemmet Sinirikko står 

klart 2013 och Dickursby skola och daghem 

år 2014. Daghemmet Simonkallio har framskjutits 

till år 2015 och över Hiekkaharju 

daghem sammanställs en behovsutredning. 

I stället för Jokiniemi daghem byggs Viertola 

daghem år 2020, framskjutet med tre år. 

Jokiniemi daghem har framskjutits till efter 

planeperioden. 

Tillbyggnaden av Jokiniemi skola har tidigarelagts 

till år 2020 p.g.a. den snabbare 

elevtillväxten. 

Björkby 

En behovsutredning över Lejleområdets II 

daghem sammanställs. Lokaliteterna som 

ersätter Rekola daghem placeras i skolfastigheten 

i Björkby år 2013. Hyreslokaliteterna 

för Björkby bibliotek blir färdiga 

i samband med att affärscentret byggs ut. 

Som ett eventuellt hyresprojekt färdigställs 

skol- och förskolelokaliteter för Ilola 

skola år 2014. Lokaliteterna frigör kapacitet 

från Simonkylä skola för det ökade elevantalet 

i Dickursbyområdet. I enlighet med 

balanserings- och skuldprogrammet för 

ekonomin åtgärdas bristen på dagvårdsplat- 


ser med servicesedlar/dagvårdsplatser som 

verkar med stöd för privat vård. 

Korso 

Utbyggnaden av Nikinmäen koulu blir klar 

år 2018. Daghemmet Vallinoja II har framskjutits 

till efter planeperioden. 

Ombyggnaden av skolan Korson koulu 

framskjuts med 7 år och saneras under 

åren 2021 och 2022 stegvis en byggnad på 

gången. 

Håkansböle 

Ett daghem färdigställs i Kimokujan koulus 

lokaliteter år 2013. Tillbyggnaden av 

Länsimäen koulu färdigställs 2014, då man 

avstår från skollokalerna i Pallas undervisningsenhet. 

Det ersättande daghemmet i 

Östra Haxböle har framskjutits med tre år 

till 2018. En behovsutredning över daghemmet 

i Fagersta sammanställs. Förslaget till 

ett campus i Västersundom har framskjutits 

till efter planeperioden. 


En separat personalplan har gjorts upp för 

förändringar i antalet anställda samt strukturförändringar, 

personalrekrytering, utveckling 

och ledarskap samt andra centrala 

faktorer som anknyter till personalen. De 

centrala frågorna i anslutning till personalantalet 

har tagits med i ekonomiplanen. 

Helhetsmålet för bildningsväsendets personalplanering 

är att trygga produktionen av 

lagstadgade tjänster. 

Målet på stadsnivå är att ha personalantalet 

under kontroll med beaktande av behovet 

av tjänster och stadens ekonomi. Målet är att 

minska behovet av personal som är anställd 

på viss tid. 

Målet för bildningsväsendet är att kontrollera 

utvecklingen av personalantalet genom 

att tillämpa stränga överväganden när både 

ordinarie personal och vikarier tillsätts. Trots 

att lediganslagna uppgifter fylls efter övervägande 

är det viktigt att satsa på rekryteringen. 

Centrala faktorer är en förutseende 

rekrytering och att skapa en god bild av arbetsgivaren. 

Personalantalet uppskattas öka inom verksamhetsområdet 

med 96 personer under 

planeringsperioden. Ökningen är i huvudsak 

inom småbarnsfostran, den grundläggande 


undervisningen och den svenskspråkiga 

servicen. Efterfrågan på dagvård ökar under 

planeperioden på grund av att barnantalet 

ökar och sålunda ökar antalet anställda 

under hela planeperioden. Då man bedömer 

behovet av att rekrytera nya arbetstagare 

beaktas möjligheten att omplacera 

arbetsuppgifter till bostadsområden där 

folkmängden ökar. 





Småbarnsfostran 

En central aktör i utvecklingen av småbarnsfostran 

i huvudstadsregionen är 

utvecklingsenheten för småbarnsfostran 

VKK-Metro som inleddes år 2007. År 2013 

finansieras enheten med Kaste-programmets 

statsbidrag (53 %) samt andelen som 

finansieras av huvudstadsregionens kommuner 

(47 % av den totala finansieringen): 

Forskning och utveckling bildar en helhet 

i vilken forskningen tas in som en del av 

det praktiska arbetet. Teman för projektperioden 

som pågår till slutet av 2013 är 

barnens välfärd, barns och föräldrars delaktighet 

samt utveckling av de pedagogiska 

observationsmetoderna. Under projektperioden 

samarbetar småbarnsfostran med 

rådgivningsorganisationerna när projekten 

VKK-Metro och Hyve4v sammanslås. 

Inom projektet utvecklas också verksamhetsmodellen 

med en omfattande välfärdsgranskning 

av 4-åringar som är i bruk 

inom huvudstadsregionen. Projektet är ett 

samarbete mellan ett nätverk bestående av 

forskningsdaghem och -rådgivningsbyråer. 

Målet är att VKK-Metro småningom ska bli 

en permanent utvecklingsstruktur för småbarnsfostran 

i huvudstadsregionen. 

Den grundläggande utbildningen samt 

ungdoms- och vuxenutbildningen 

Undervisningspersonalens fortbildning genomförs 

till en del som ett samarbete inom 

huvudstadsregionen. Vid planeringen av 

undervisningspersonalens fortbildning 

beaktas det riksomfattande programmet 

för en utveckling av yrkeskompetensen hos 

utbildningsväsendets personal (OSAAVA) 

och för det svenskspråkiga resultatområdet 

det motsvarande programmet Kunnig. 

Institutet för hälsa och välfärd THL genomför 

en skolhälsoenkät som riktar sig till 

77


elever i grundskolans 8 och 9 årskurs samt 

till 1 och 2 årets studerande vid gymnasierna 

och yrkesskolorna. Enkäten genomförs 

våren 2013. Kommunerna i huvudstadsregionen 

samarbetar fortsättningsvis kring 

utvecklingen av enkäten, tillkännagivande 

och analysering av resultaten samt i den 

fortsatta behandlingen av resultaten. 

Samarbete inom yrkesutbildningen 

Samarbetsavtalet som undertecknades år 

2008 styr samarbetet inom yrkesutbildningen 

i huvudstadsregionen. Prognoserna för 

yrkesutbildningen genomförs med hjälp av 

Prognosmodellen för huvudstadsregionen 

och Ennakointikamari (prognosenhet inom 

Helsingforsregionens handelskammare). 

Den centrala uppgiften för Prognosmodellen 

för huvudstadsregionen är att producera och 

bearbeta kvantitativa data för prognoser som 

utgör grunden för den strategiska planeringen 

och beslutsfattandet. Verksamheten 

finansieras av utbildningsarrangörerna inom 

samarbetsgruppen för yrkesutbildningen i 

huvudstadsregionen samt av yrkeshögskolorna 

Laurea, Metropolia och Haaga-Helia. 

Handelskammarens "prognoskammare" 

Ennakointikamari tar fram prognoser för 

företagens yrkesmässiga kompetensbehov 

enligt näringsgren i Helsingforsregionen 

och Nyland. Ennakointikamaris finansierings- 

och deltagarbas utvidgas från början 

av år 2013. Nya yrkesutbildningsanordnare 

kommer med i verksamheten och dessutom 

deltar Nylands förbund i finansieringen av 

verksamheten. 

Inom projektet PALKEET - Palveleva 

pääkaupunkiseutu har man utvecklat nätverkssamarbetet 

inom den yrkesinriktade 

vuxenutbildningen. Efter det att projektet 

avslutats kommer verksamheten att kopplas 

närmare samman med Ennakointikamaris 

branschvisa samarbetsgrupper. De 

utbildningsanordnare som deltog i projektet 

PALKEET har ansökt om ett nytt 

Tyke-projekt inom ramen för det nationella 

programmet för utvecklande av arbetslivet. 

Beslutet kommer under hösten 2012. I projektet 

tar man fram en gemensam modell 

för elektronisk service och prognos- och 

kundkompetensen bland projektets partner 

utvecklas. En annan samarbetsform inom 

utvecklingen av yrkesutbildningen för vuxna 

är nätverket Urabaari inom vilket man 

utvecklar och stärker handlednings- och 

rådgivningsverksamheten inom den yrkesinriktade 

vuxenutbildningen. 

Biblioteks- och informationstjänster 

Biblioteken i huvudstadsregionen samarbetar 

intensivt inom olika delområden. Det 

centrala målet är att utveckla nya servicesidor 

för huvudstadsregionens gemensamma 

webbibliotek HelMet. Det mångsidiga och 

intensiva samarbetet inom fortbildningen 

för de anställda fortsätter. 

Bibliotekets webbtjänster utvecklas tillsammans 

med biblioteken i huvudstadsregionen 

så att de bättre motsvarar kundernas 

behov. Genom att utveckla webbtjänsterna 

når man nya kundgrupper och producerar 

tjänster ekonomiskt och effektivt. 

Vuxenutbildningsinstitutet 

Nätverksbildningen både inom staden och 

i huvudstadsregionen utökas med hjälp av 

omvärldsanalyser. Det nya administrationssystemet 

för de kommunala instituten i huvudstadsregionen 

tas i bruk under år 2013. 

Också i övrigt intensifieras samarbetet i 

huvudstadsregionen. 


13 10 Undervisningsnämnden 




Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -61 -77 -59 -59 -59 -60 -61 















Hyror 0 0 0 0 









Undervisningsnämnden sörjer för att organisera 

och utveckla småbarnsfostran och 

barndagvård, hemvårdsstödet och stödet 

för privat vård av barn, den grundläggande 

utbildningen, gymnasie-, yrkes- och vuxenutbildningen 

samt biblioteksservicen. 

Motivering 

Anslag för undervisningsnämndens och 

den svenska sektionens utgifter har reserverats 

inom resultatområdet. 

79


13 20 Gemensamma tjänster 


Inkomster 60 5 5 5 5 5 5 

Utgifter -3 283 -4 490 -4 666 -4 637 -4 707 -4 778 -4 850 






Övriga intäkter -1 5 0 0 








Understöd och bidrag -100 -100 0 -100 

Hyror -352 -353 -342 -342 








Personalplan 


Till bildningsväsendets gemensamma 

tjänster hör verksamhetsområdets ledning, 

informationen och personalenheten samt 

resultatområdet för ekonomi och förvaltning, 

som uppdelas i förvaltnings-, planerings-, 

datatjänst- och ekonomienheter. 

Bildningsverkets gemensamma tjänster 

utgörs av sakkunniga som har hand om de 

centraliserade kommunikations-, plane- 


Antal anställda totalt 58 62 58 56 56 55 

Det totala antalet innefattar inventariereparatörerna (11/ BS 2011) samt AV-mekanikerna (2/ BS 2011) 

rings-, förvaltnings- och personaltjänsterna 

samt om utvecklingsarbetet. Därtill har 

bildningsverket hand om de gemensamma 

trygghetstjänsterna, koordineringen av arbetarskyddet, 

skolskjutsarna och ärenden 

som anknyter till inventariereparationer. 

Till de gemensamma tjänsterna hör också 

verksamhetsområdets IKT-tjänster. I IKTundervisningen 

satsar man på att utveckla 

innehållet i samarbete med skolor och läroinrättningar 

samt med småbarnsfostran. 



Inom verksamhetsområdet produceras 

stödtjänster för ekonomin, förvaltningen 

och långsiktig planering för verksamhetsområdets 

resultatområden. En effektiv och 

ekonomisk planering av servicenäten med 

beaktande av de ekonomiska balanseringsbehoven 

och förändringarna i befolkningsprognoserna 

för respektive område utgör 


en utmaning för resultatområdet. Under 

2013 utreder man nya åtgärder med vilka 

balanseringsprogrammet av ekonomin kan 

genomföras. En ytterligare förbättring av 

uppföljningen av serviceavtalen är en viktig 

uppgift under det kommande året. Inom informations- 

och kommunikationstekniken 

prioriteras utvecklingsprojekt med vilka 

produktiviteten kan ökas. 

Verksamhetsområdets kommunikationsenhet 

främjar förverkligandet av verksamhetsområdets 

strategi, drar upp linjerna 

för verksamhetsområdets kommunikation 

och stöder enheterna i deras kommunikation 

som gäller förändringar samt hjälper 

dem särskilt med kommunikationen i svåra 


frågor. Kommunikationsenheten svarar för 

intern och extern kommunikation på verksamhetsområdesnivå 

samt för marknadsföringen. 

En särskild utmaning under år 2013 

är informationen som anknyter till balanseringsprogrammet 

för ekonomin. 

I början av år 2013 är bildningsväsendets 

miljöprogram för åren 2013–2016 klart. I 

programmet specificeras målsättningarna 

och åtgärderna med avseende på miljöansvar. 

Under året genomförs ett pilotprojekt 

för energisparande åtgärder. Utgående från 

resultaten och erfarenheterna börjar man 

ta i bruk åtgärder för att spara energi även 

i verksamhetsområdets andra fastigheter. 


Den tredje EkoTeko-tävlingen startar i 

september 2013 under temat mat/måltider. 

Vanda naturskola får ett understöd på 100 

000 euro. 


verksamheten och utvecklingen 

av servicen 2013 

Inom resultatområdet fortgår Halti-projektet 

och förslagen som framförts i balanseringsprogrammet 

för ekonomin fullföljs. 



verksamhetsområdets utgifter (1000 €) 

antal anställda inom 

377 986 380 048 394 900 400 824 406 836 412 939 

verksamhetsområdet 5 441 5 477 5 530 5 547 5 567 5 613 


anställda inom bildningsväsendets 

gemensamma tjänster/ anställda 

inom verksamhetsområdet % 0,9 % 0,9 % 0,8 % 0,8 % 0,8 % 0,7 % 


gemensamma tjänster/ anställda 

inom verksamhetsområdet 47/5441 47/5477 45/5530 43/5547 43/5567 42/5613 


gemensamma tjänster/ antal chefer 

inom verksamhetsområdet % 21,9 % 22,8 % … … … … 


gemensamma tjänster/ antal chefer 

inom verksamhetsområdet 

Personal 

47/215 47/206 … … … … 

*antalet anställda 61 47 47 45 43 43 42 

personalutgifter/totala utgifter 71,6 % 69,3 % 53,1 % 53,1 % 53,1 % 53,1 % 

* från och med BDG 2011 ingår inventariereparatörerna inte i ”antalet anställda” och från och med BDG 2013 ingår inte AV-mekanikerna. 

81


13 30 Finskspråkig grundläggande utbildning 


Inkomster 6 873 4 490 6 700 6 700 6 700 6 700 6 700 

Utgifter -155 919 -155 238 -159 709 -161 999 -164 709 -167 145 -169 618 





Understöd 3 741 1 687 3 870 3 870 










Hyror -37 871 -34 595 -34 712 -34 712 

Övriga kostnader -143 -88 0 0 







Personalplan 

Antalet lågstadielever (7–12 år) ökar under 

de följande fem åren med i genomsnitt 270 

elever om året och antalet högstadieelever 

(13–15 år) med i genomsnitt några tiotal 

elever per år. 



Antalet 7–15-åringar (1.1.) 2012–2017 och 2022 



7–12 år 13 941 14 076 14 399 14 642 15 006 15 277 15 839 1 336 562 

13–15 år 6 863 6 846 6 811 6 896 6 910 7 016 7 826 153 810 

7-15 år 20 804 20 922 21 210 21 538 21 916 22 293 23 665 1 489 1 372 



Resultatområdet sörjer för att ordna och 

utveckla den finskspråkiga grundläggande 

utbildningen. Servicen för den grundläggande 

utbildningen ordnas utifrån närskoleprincipen. 

Utgångspunkten för tillhandahållandet 

av undervisning, handledning 

och stöd är omsorgen om en bra och trygg 

skoldag. 



Målet för den grundläggande utbildningen 

är att säkra att alla elever har jämlika möjligheter 

till lärande, växande och skolgång 

på en högklassig nivå i alla skolor. 

I november 2011 godkände undervisningsnämnden 

Åtgärdsprogrammet för den 

grundläggande utbildningen för åren 2012– 

2015 som riktlinje för undervisningen. De 

centrala målsättningarna i åtgärdsprogrammet 

är: 1. Varje skola ansvarar för samtliga 

barns skolgång inom det egna skolområdet. 

2. Eleven får stöd för lärande, växande och 

skolgång i sin närskola. 3. En högklassig 

grundläggande utbildning anordnas med 

flexibla undervisningsarrangemang och 

genom att man utvecklar en kultur med 

betoning på att göra tillsammans. 

I enlighet med åtgärdsprogrammet inledde 

eleverna i 1 och 7 klass, också de 

flesta eleverna med behov av särskilt stöd, 

sin skolgång i den egna närskolan (låg- eller 

högstadium). Hösten 2013 överförs, utöver 

eleverna i årskurs 1 och 7, även nästan alla 

elever i årskurs 3 och 4 som berörs av det 

särskilda stödet till sin egen närskola. I detta 

skede går två tredjedelar av grundskoleeleverna 

i sin egen närskola i enlighet med åtgärdsprogrammet. 


Speciallärar- och skolgångsassistentresursen 

har överförts till närskolorna dit det 

särskilda stödet koncentrerats hösten 2012. 

I augusti 2013 kommer också speciallärare 

att placeras i närskolorna. Barn i behov av 

stöd får hjälp med inlärningen både genom 

skolassistenter och genom intensifierat särskilt 

stöd. Kuratorerna, hälsovårdarna och 

psykologerna skapar förutsättningar för 

elevens lärande. 

Invandrarelever med bristfälliga kunskaper 

i finska eller svenska får förberedande 

undervisning under ett år med statligt specialstöd. 

Läroplanen för den förberedande 

undervisningen godkändes i undervisningsnämnden 

i juni 2012 och planen började 

tillämpas i augusti 2012. Ibruktagandet 

fortsätter under år 2013. 




Åtgärdsprogrammet genomförs år 2013 inom 

de ramar som anges i balanserings- och 

skuldprogrammet för ekonomin. 

I enlighet med BSE: 1. Bestämmelserna 

för fri transport för skolresor inom den 

grundläggande undervisningen skärps från 

nuvarande 3 km till lagstadgade 5 km (kostnadseffekt 

30 000 €) 2. Grunderna för lärarnas 

löner justeras för den tid eleverna har 

prao-period. Lektorerna betalas lön enligt 

den kalkylerade arbetstiden per vecka och 

år (kostnadseffekt 150 000 €) 3. Gruppstorleken 

för att bilda undervisningsgrupper i 

A2-språk i den grundläggande utbildningen 

höjs från 12 till 18 (kostnadseffekt 150 000 €) 

4. I årskurs 1 och 2 övergår man för lektionernas 

del till minimiantalet timmar (20t/ 

vecka – 19t/vecka) (kostnadseffekt 300 000 

€). 


Undervisningsgrupperna inom den 

grundläggande utbildningen har minskats 

med ett statligt specialunderstöd under 

åren 2010–2012. Målsättningen är att den 

genomsnittliga klasstorleken inte ökar under 

år 2013 tack vare det särskilda stöd som 

staten redan betalt och som ännu eventuellt 

kommer att beviljas. 

Antalet invånare som har ett främmande 

språk som modersmål ökar stadigt i Vanda. 

Enligt befolkningsprognosen ökar andelen 

barn med ett främmande språk som 

modersmål fortsättningsvis i relation till 

hela befolkningen. Verksamhetskulturen i 

skolorna stöds för att utveckla språk- och 

kulturmedvetenheten. Lärokursen för finska 

som andraspråk, undervisningen i det 

egna modersmålet och stödet för inlärning 

på det egna språket samt stödet för själva 

skolgången utvecklas. 


Alla visstidsanställda skolgångsbiträden 

och elevvårdare inom den grundläggande 

utbildningen beställs från Seure. Genom 

insatser från skolbiträden produceras också 

dagverksamhet för handikappade barn 

samt rekreationsverksamhet under loven. 

Vanda stad köper tjänster av externa serviceproducenter 

för att ordna sådan morgon- 

och eftermiddagsverksamhet som nämns i 

lagen om den grundläggande utbildningen. 

83




barn i grundläggande utbildning 

(7–15-åringar) … 20 273 20 650 20 967 21 339 21 706 

andel 7–15-åringar med behov 

av beslut om särskilt stöd … 2 027 1 920 1 908 1 942 1 954 

andelen 7–15-åringar med annan 

språk- och kulturbakgrund 

eftermiddagsverksamhet: 

… 3 122 3 407 3 460 3 628 3 690 

andel av 1–2-klassisterna 


antalet elever i grundskolorna 

… 1 610 1 655 1 719 1 762 1 806 

i Vanda 19 535 19 507 19 605 19 863 20 208 20 620 21 081 

Vandabor i andra kommuners 

grundskolor 

(finsk- och svenskspråkiga sammanl.) 

elever med beslut om särskilt stöd, 

847 … … … … … … 

% av elevantalet 

elever med annan språk- och 

11,2 % 10,2 % 10,0 % 9,3 % 9,1 % 9,1 % 9,0 % 

kulturbakgrund, % av elevantalet 

antal barn som deltar 

15,6 % 16,0 % 15,4 % 16,5 % 16,5 % 17,0 % 17,0 % 

i eftermiddagsverksamheten 1 708 1 848 1 850 2 050 2 050 2 150 2 200 

utan eftermiddagsplats, % av dem 

som ansökte om plats 5,8 % 3,5 % 6,0 % 5,0 % 5,0 % 5,0 % 5,0 % 

antalet specialklasser … 171 182 160 160 160 160 

särskilda undervisningsarrangemang: 

bl.a. etappgrupper, verkstäder och 

polikliniska grupper, antal … 17 17 17 17 17 17 

flexibla grupper inom grundläggande 

utbildning (jopo och oma ura-grupper) … 7 7 7 7 7 7 

elever i förberedande undervisning 

undervisningstimmar i allmänna 

176 163 200 200 200 200 200 

undervisningen/åvt/elev 

timmar i specialundervisning 

1,43 1,47 1,43 1,47 1,47 1,47 1,47 

i klassform/åvt/elev 3,46 3,41 3,46 3,41 3,41 3,41 3,41 

stödundervisningstimmar/ elev 

undervisning i elevens modersmål 

0,8 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 

åvt/invandrarelev 0,32 0,2 0,33 0,2 0,2 0,2 0,2 

undervisn. i finska som andra 

språk åvt/invandrarelev 

specialundervisning på deltid, 

0,3 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 

elever/speciallärare 195 179 190 190 190 190 190 

elever/studiehandledare 266 265 260 260 260 260 260 

elever/psykolog 977 975 900 910 915 925 930 


elever utan avgångsbetyg 

vid läropliktens slut högst 

gruppstorlek: klasser 1–2 med 

4 … 5 5 5 5 5 

över 25 elever 13 % 4 % 6 % 5 % 5 % 5 % 5 % 

gruppstorlek: klasser 3-6 med 

över 27 elever 14 % 9 % 7 % 7 % 7 % 7 % 7 % 

kalkylenlig gruppstorlek, klasser 1–6 … 17,9 17,9 17,9 17,9 17,9 

kalkylenlig gruppstorlek, klasser 7-9 … 17,9 17,9 17,9 17,9 17,9 





*andel elever med avgångsbetyg 

från den grundläggande utbildningen 

med plats för fortsatta studier 

i gymnasium, yrkesutbildning, yrkesstart 

eller påbyggnadsutbildning % 


97 % 97 % 98 % 98 % 98 % 98 % 98 % 

driftsutgifter euro/elev 

Personal 

7 762 7 993 7 918 8 156 8 137 8 094 8 036 

antalet anställda 2 003 2 013 2 055 2 045 2 050 2 055 2 060 

ordinarie 1 395 1 460 1 490 1 460 1 485 1 490 1 495 

personalutgifter/totala utgifter … 

undervisningspersonalens 

57,9 % 57,9 % 59,7 % 59,7 % 59,7 % 59,7 % 

utbildningsdagar/lärare 

Lokaliteter 

1,8 1,6 2 1,6 1,6 1,6 1,6 

rumsm²/elev 11,9 12,2 11,9 11,8 11,8 11,5 11,5 

verksamhetslokalernas yta 

(boniterad) 

antal lokaler 

235 892 242 149 236 708 239 000 241 580 241 580 245 505 

(skolor o. undervisningsställen) 57 55 53 52 52 52 52 

lokalkostnader €/m² (boniterad) 157,0 … 164,36 146 … … … 

(*Påbyggnadsundervisning och yrkesstart har lagts till från och med BDG 2010.) 

85


13 40 Gymnasieutbildning på finska 


Inkomster 568 370 450 450 450 450 450 

Utgifter -21 685 -21 508 -22 266 -22 266 -22 600 -22 939 -23 283 





Understöd 257 20 450 450 





Köp av kundtjänster -4 -190 0 0 





Hyror -4 920 -4 448 -4 277 -4 277 








Personalplan 






16–18 år 7 609 7 429 7 231 7 031 7 015 6 982 7 448 -627 466 

Enligt prognoserna minskar antalet ungdomar 

i gymnasieåldern (16–18 år) så att de 

i början av år 2017 är 630 färre till antalet 

jämfört med början av år 2012. 



Gymnasieutbildningen ger en omfattande 

allmänbildning, beredskap för universitets- 

och yrkeshögskolestudier och yrkesutbildning 

som är baserad på gymnasiets 

pensum samt förutsättningar för livslångt 

lärande och utveckling till en person som 

tar ansvar för sig själv och det samhälle han/ 

hon lever i. Till den finskspråkiga gymnasieutbildningen 

hör fem daggymnasier, 

vuxengymnasiet Vantaan aikuislukio och 

distansgymnasiet Sotungin etälukio. 

Den finskspråkiga gymnasieutbildningen 

hör till verksamheten inom resultatområdet 

för utbildning av ungdomar och vuxna. 

Verksamhetens målsättning och 

de viktigaste målen 

Målet är att de som fått en gymnasieplats tar 

studenten och därpå fortsätter sina studier. 

Studerandena stöds i sina studier via studiehandledning 

och genom att man i mån av 

möjlighet beaktar deras individuella inlärningsförutsättningar. 


Antalet nybörjarplatser bibehålls på samma 

nivå som de fem föregående åren. Det 

finns 1 160 nybörjarplatser. 




Stödprocesserna för studerande har ytterligare 

förbättrats i syfte att upptäcka inlärningssvårigheter 

och andra problem i 

ett tidigt skede, att få till stånd fungerande 

stödprocesser för studerande som behöver 

särskilt stöd, och att de stödprocesser som 

studerandena behöver även anordnas. Under 

år 2013 ordnas fortsättningsvis utbildning 

för att ta i bruk handboken i elevvård 

gemensam för gymnasierna i Vanda som 

färdigställdes 2012. 

Inrikesministeriet beviljade våren 2011 

inom ramen för projektet Osallisena Suomessa 

– Delaktig i Finland understöd för att 

stöda gymnasiestudierna för elever med invandrarbakgrund. 

Projektet fortsätter fram 

till sommaren 2013. 


Förberedelserna för att ta i bruk data- och 

kommunikationsteknik vid studentskrivningar 

pågår i gymnasierna. Det riksomfattande 

målet är att data- och kommunikationsteknik 

gradvis ska börja utnyttjas i 

studentskrivningarna från och med år 2014. 

Inom gymnasiernas samarbete med 

arbetslivet koncentrerar man sig på företagsbesök 

för lärare i samarbete med Helsingforsregionens 

handelskammare. Utöver 

detta fortsätter OpeTET-verksamheten i 

mån av möjlighet. 

Gymnasierektorerna deltar i ett utbildningsprogram 

för utbildningsväsendets 

ledning som inleds hösten 2012. Kommunförbundet 

koordinerar utbildningen. 

Gymnasierna deltar fortsättningsvis i 

internationellt samarbete bland annat via 

olika samprojekt. 

Antalet gymnasieelever som kommer 

från andra kommuner har ökat märkbart i 

daggymnasierna i Vanda under de senaste 

åren. När andelen elever från andra kommuner 

i Vandas finsk- och svenskspråkiga 

gymnasier under statistikföringsdagen hösten 

2007 uppgick till 15 %, var motsvarande 

siffra 2011 redan 25 % (932 studerande). 

Av dessa kom 334 från Helsingfors och 228 

från Esbo. 

87



Daggymnasierna 


unga som går ut grundskolan 2 363 2 253 2 192 2 190 2 075 2 107 2 123 

unga med en annan språk- och kulturbakgrund 

som går ut grundskolan 


*antalet studerande i finskspråkiga 

230 253 277 287 314 303 333 

gymnasier 3 476 3 506 3 573 3 536 3 514 3 504 3 502 

gymnasieplatser reserverade 

för elever som går ut grundskolan 

nybörjarplatser för dem som går ut 

1 160 1 160 1 160 1 160 1 160 1 160 1 160 

grundskolan, % av årsklassen % 

specialgymnasiernas och IB-linjens 

49,1 % 51,5 % 52,9 % 53,0 % 55,9 % 55,1 % 54,6 % 

andel av nybörjarplatserna, % 6 % 6 % 6 % 6 % 6 % 6 % 6 % 

viktad elevantagning, av nybörjarplatserna i % 19 % 

studerande med en annan språk och kul- 

19 % 20 % 20 % 20 % 20 % 20 % 

turbakgrund i % av antalet studerande 


5,9 % 6,3 % 6,0 % 6,5 % 6,5 % 6,7 % 7,0 % 

undervisningstimmar/åvt/studerande 1,14 1,15 1,16 1,14 1,14 1,14 1,14 

alla timmar/åvt/studerande 1,33 1,34 1,35 1,33 1,33 1,33 1,33 

antalet studerande som avbrutit % 


studerande som fått avgångsbetyg 

1,9 % 3,4 % 2,7 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % 

på tre år av alla utexaminerade, % 

% studerande som fått fortbildnings- 

89 % 90 % 90 % 90 % 90 % 90 % 90 % 

plats två år efter studentexamen 70 % 72 % 72 % 73 % 73 % 73 % 73 % 

driftsutgifter euro/studerande 

Sotungin etälukio (distansgymn.) 


5 833 5 893 5 728 I samband med driftsplanen 

studerande som siktar på examen 112 128 130 130 130 130 130 

ämnesstuderande 


251 308 230 230 230 230 230 

antalet som avlagt studentexamen 

Vantaan aikuislukio (vuxengymn.) 


13 18 20 20 20 30 30 

studerande som siktar på examen 249 245 250 250 250 250 250 

ämnesstuderande 


421 271 300 300 300 300 300 

antalet som avlagt studentexamen 

Gymnasieutbildningen sammanlagt 

Personal 

70 82 70 80 80 80 80 

**antalet anställda 266 266 268 268 266 266 266 

personalutgifter/totala utgifter 

undervisningspersonalens 

… 68,2 % 68,6 % 70,8 % 70,8 % 70,8 % 70,8 % 

utbildningsdagar/lärare 

Lokaliteter 

… 2,2 2,6 2,2 2,2 2,2 2,2 

rumsm²/studerande (daggymn.) 7,7 7,8 7,7 7,7 7,8 7,8 7,8 

verksamhetslokalernas yta (boniterad) 27 630 27 511 27 636 27 650 27 650 27 650 27 650 

antalet verksamhetslokaler 6 6 6 6 6 6 6 

lokalkostnader €/m² (boniterad) 182,5 … 170,72 154 … … … 

(*De finskspråkiga gymnasiernas antal studerande totalt/daggymnasier innehåller ej distans- och vuxengymnasiernas studerande. **Inkl. anställda 

vid enheten för ungdoms- ocvh vuxenutbildning (5).) 


13 50 Småbarnsfostran 




Inkomster 17 754 18 450 19 351 19 351 19 711 20 036 20 409 

Utgifter -139 187 -141 759 -146 629 -146 629 -148 291 -150 515 -152 773 





Understöd 162 0 130 130 





Köp av kundtjänster -2 436 -2 319 0 0 





Hyror -19 484 -14 923 -15 299 -15 299 

Övriga kostnader -696 0 0 0 







Personalplan 






0 år 2 683 2 748 2 828 2 852 2 876 2 897 2 965 214 68 

1–2 år 5 465 5 384 5 383 5 529 5 636 5 685 5 848 220 163 

3–5 år 7 923 7 976 8 070 7 971 7 954 8 036 8 495 113 459 

6 år 2 423 2 602 2 536 2 670 2 651 2 633 2 752 210 119 

0–6 år 18 494 18 710 18 817 19 022 19 117 19 251 20 060 757 809 

I början av år 2017 finns det 540 barn fler 

i dagvårdsåldern (1–6 år) än i början av år 

2012. Den genomsnittliga tillväxten per år 

är alltså drygt hundra barn. Den största ökningen 

fram till år 2017 är i antalet barn i 

åldern 1–2 år samt 6 år. 

89



Resultatområdet för småbarnsfostran svarar 

för att anordna och utveckla småbarnsfostran, 

barndagvård och förskoleundervisning 

och den förberedande undervisningen för 

6-åringar på finska. Denna basservice anordnas 

enligt principen om närservice med 

undantag för dagvården dygnet runt, den 

öppna daghems- och invånarparksverksamheten 

samt vårdhjälpstjänsterna som 

erbjuds i östra, mellersta och västra Vanda. 

Resultatområdet för småbarnsfostran ansvarar 

därutöver för de på kommunen lagda 

uppgifterna i anslutning till hemvårdsstödet 

och stödet för privat vård samt för uppgifter 

som gäller upphandling och övervakning av 

finskspråkiga köpta dagvårdstjänster. 

Planeringen av tjänsterna baserar sig på 

befolkningsprognosen samt prognoser om 

användningen av dagvård och småbarnsfostran. 



Målsättningen för småbarnsfostran är att 

erbjuda barn i dagvårdsåldern mångsidig 

service inom småbarnsfostran och dagvård. 

Resultatområdet för småbarnsfostran 

i Vanda och dess kunniga personal har i sin 

verksamhet förbundit sig vid att främja barnens 

välfärd och lärande samt bygga upp 

gemenskap och hållbar utveckling i barnens 

och familjernas vardag. 

Grunden för verksamheten inom småbarnsfostran 

är dagvårdsenheternas lärande- 

och läroplaner i småbarnsfostran samt 

förskoleundervisningens läroplaner som 

ingår i dessa. I planerna har man antecknat 

dagvårdsenhetens målsättningar avseende 

vård, fostran och undervisning samt planernas 

genomförande och utvärdering. I 

planerna finns också en beskrivning över 

bl.a. föräldrarnas delaktighet och hur partnerskapet 

för fostran genomförs samt samarbetet 

med olika instanser beskrivs. 




Enligt befolkningsprognosen 2012 ökar 

antalet barn i dagvårdsåldern med 40 barn 

år 2013. Utgående från skillnaden mellan 

prognos och utfall för befolkningen i dagvårdsåldern 

under de senaste åren samt 

användningen av tjänsterna inom småbarnsfostran 

uppskattar man att antalet 

användare under år 2013 ökar med totalt 

253 barn. Av årskullen utgör användarna av 

tjänster inom småbarnsfostran och dagvård 

nästan 95 procent och under de senaste åren 

har befolkningen i dagvårdsåldern ökat mer 

än vad prognoserna utvisat. 

Förändringarna i servicestrukturen som 

genomfördes år 2010 i enlighet med Vandaavtalet 

inverkade på användningen av tjänsterna 

fram till början av år 2012. År 2012 

började antalet barn med hemvårdsstöd 

minska och antalet barn i dagvård uppvisar 

en stigande kurva. 

I Vandas ekonomioch skuldprogram 

ingår också förändringar i servicen inom 

småbarnsfostran. Kommuntillägget för 

stödet för privat vård för barn över tre år 

som vårdas i daghem föreslås höjas (80 €/ 

barn) så att stödet för privat vård fortsättningsvis 

är konkurrenskraftigt och nya användare 

hittar servicen. Hemvårdsstödets 

Vandatillägg föreslås slopas då barnet är 1 

år 6 månader. 

Man bedömer att i takt med att förändringarna 

förverkligas kommer det år 2013 

att finnas i medeltal 464 barn fler i dagvård 

som anordnas och stöds av småbarnsfostran 

än i ekonomiplanen för år 2012. Antalet 

barn med hemvårdsstöd minskar med 211 

barn. 

År 2013 står två dygnet-runt-daghem 

klara, daghemmet Sinirikko i Dickursby 

storområde och daghemmet Kilteri i Myrbacka 

storområde. Daghemmet Myyrilä 

läggs ned och man avstår från daghemmet 

Leijonanporttis hyreslokaliter. I Håkansböle 

storområde saneras Kimokuja skolas lokaliteter 

till daghem liksom även Koivukylä 

skolas lokaliteter. I detta sammanhang läggs 

Rekola daghem i Björkby storområde ner. 

Om övriga förändringar i servicenätet besluts 

våren 2013, när antalet sökande för 

verksamhetsåret 2013–2014 står klart. 

År 2013 genomförs ledarskapsutbildning 

med programmet Coaching för daghemmens 

föreståndare och cheferna inom småbarnsfostran. 

Med utbildningsprogrammet 

stöds ledarskapsarbetet i en omvärld under 

omvandling. 

Arbetet med att se över läroplanerna 

för småbarnsfostran som inleddes år 2011 

fortsätter. Under år 2013 förnyas dagvårdsenheternas 

planer för småbarnsfostran. 

Kontinuiteten mellan småbarnsfostran och 

förskoleundervisningen och vidare till den 

grundläggande utbildningen beaktas i arbetet 

med en plan för småbarnsfostran. 

Inom resultatområdet för småbarnsfostran 

utvecklas det pedagogiska arbetet genom prioriteringsarbete 

som riktar in sig på ett delområde 

i den pedagogiska verksamheten. I 

arbetet har man under tidigare år fokuserat 

på idrott, stöd för barnens språkliga utveckling 

samt miljöfostran och natur. Under slutet 

av år 2013 startar utvecklingen av lekpedagogiken 

som en ny prioritering. 

Verksamhetsmål 

Det servicestrategiska målet för år 2013 är en 

ökning av den privata serviceproduktionen. 

Målsättningen är att av barn i dagvårdsåldern 

ökar andelen barn med stöd för privat vård 

under ekonomiplaneperioden från nuvarande 

cirka 4 procent till 5,5 procent. För 

att öka antalet nya privata dagvårdsplatser 

planerar man att ta i bruk en s.k. startpeng 

från början av år 2013. Startpeng beviljas 

för grundande av nya daghems- eller gruppfamiljedaghemsplatser. 

Hösten 2012 körs 

ett utredningsarbete igång hur man kunde 

stödja privata serviceproducenter med att 

starta och utvidga dagvårdsverksamheten. 

Utgående från utredningen görs under 2013 

förslag till exempel om ibruktagande av servicesedeln. 


Personalen från den verksamhet som läggs 

ned flyttar över till de daghem som står klara 

under år 2013. Det behövs totalt 15 nya anställda 

inom vård och fostran. Dagvårdsassistenternas 

uppgifter ändras till barnskötaruppgifter 

för stöd i växande och lärande samt 

specialbarnträdgårdslärare. Ändringen genomförs 

kostnadsneutralt och den minskar 

personalantalet med tre anställda. År 2013 

ökar det totala antalet anställda inom småbarnsfostran 

med sammanlagt 11 anställda 

då man beaktar ovan nämnda förändringar. 

Antalet anställda på viss tid bibehålls på 

högst nuvarande nivå och för vikariatens del 

använder man sig i högre grad av inhyrd personal. 

Anställningen av personal balanseras i 

enlighet med sparkraven i balanserings- och 

skuldprogrammet för ekonomin med 1 miljon 

euro. Genom att avstå från resurskoefficienterna 

för invandrarbarn och för barn 

som behöver stöd kan antalet anställda minskas 

med totalt ungefär 25 årsverken. Dessa 

grupper barn har ökat antalet anställda i förhållande 

till antalet barn. Sammanlagt avstår 

man från resurskoefficienter för 180 barn. 






(finsk- och svenskspråkiga sammanlagt) 

*) barn i dagvårdsåldern i Vanda 

(10 mån.–6 år) 31.12 15 971 16 260 16 351 16 460 16 645 16 720 16 837 

av vilka under 3 år 

andel svenskspråkiga av barn 

36,9 % 36,4 % 36,0 % 35,6 % 36,1 % 36,6 % 36,6 % 

i dagvårdsålder … .. .. .. .. .. .. 

Andelen barn i dagvårdsåldern 

i dagvård och med hemvårdsstöd 31.12: 

svenskspråkig dagvård, kommunal 

svenskspråkig dagvård, köptjänster 

dagvård 68,1 % 68,9 % 68,0 % 69,0 % 69,0 % 68,9 % 68,9 % 

varav svenskspråkig dagvård 3,1 % 3,27 % 3,00 % 3,00 % 3,00 % 3,00 % 3,00 % 

hemvårdsstöd 26,2 % 25,4 % 26,5 % 25,3 % 25,2 % 25,4 % 25,4 % 

andelen sammanlagt 

(=tjänsternas täckning) 94,3 % 94,3 % 94,5 % 94,3 % 94,2 % 94,3 % 94,3 % 

Verksamhetens volym, av småbarnsfostran ordnade tjänster 

* Antalet barn i olika vårdformer 

i medeltal under året: 

kommunalt daghem + förskola 

kommunal familjedagvård 

8 902 9 218 9 386 9 767 9 854 9 882 9 934 

+ gruppfamiljedagvård 731 645 630 616 616 602 589 

köpt dagvård 225 235 225 239 234 235 237 

stöd för privat vård 616 645 633 716 782 846 926 

hemvårdsstöd 4 354 4 385 4 500 4 289 4 311 4 314 4 327 

Barn som använder tjänsterna 

sammanlagt 14 828 15 128 15 374 15 627 15 797 15 879 16 013 

Barn som behöver särskilt stöd och omfattas 

av strukturella stödåtgärder (%-andel 

av alla barn i kommunal dagvård) 8,2 % 8,0 % 7,7 % 7,1 % 7,0 % 7,0 % 6,9 % 

antalet integrerade specialgrupper 

antal klubbar \ antal barn 

38 39 39 40 40 41 41 

i klubbarna 31.12. 


42/522 48/553 50/610 52/624 52/624 52/624 52/624 

höjning av utbildningsnivån bland 

anställda inom vård och fostran / 

andelen barnträdgårdslärare 

av anställda inom vård och fostran 42 % 41 % 40 % 41 % 41 % 41 % 41 % 

materialreservering i småbarnsfostran €/barn 

barn i kommunalt ordnad dagvård/ 

konsulterande special- 

59 20 59 60 62 64 

barnträdgårdslärare 536 546 550 574 579 579 582 


* Driftsutgifter €/barn som använder 

tjänsten 8 936 9 198 9 221 9 383 9 421 9 514 9 575 

hemvårdsstöd, av barnen 

10mån–under 2 år .. 71,1 % 73,3 % 71,2 % 71,2 % 71,2 % 71,2 % 

i klubbverksamhet av 3–5-åriga barn .. 7,3 % 7,1 % 7,3 % 7,3 % 7,3 % 7,3 % 

daghemmens användningsgrad 

kalkylenligt antal barn per anställd 

inom vård och fostran 

88 % 89,4 % 89,5 % 90 % 90 % 90 % 90 % 

i daghemmen 31.12 6,8 6,9 6,9 6,9 6,9 6,9 6,9 

91



Personal 31.12 

**antalet anställda 2 178 2 221 2 246 2 257 2 267 2 281 2 322 

personalutgifter/totala utgifter … .. … 55,4 % 55,4 % 55,4 % 55,4 % 

Utbildningsdagar per anställd 

inom vård och fostran 

Lokaliteter 

Antalet lokaler (daghem, 

… .. 3 3 3 3 3 

gruppfamiljedaghem, öppna daghem) 

i daghemmens hyra boniterad 

159 159 162 163 163 163 163 

yta m²/ barn 9,9 9,9 9,6 9,6 9,6 9,6 9,6 

Lokalkostnader € / 

i hyran boniterad yta 200 214 210 I samband med driftsplanen 

*) Uppgifterna för befolkningen i dagvårdsålder år 2011 har ändrats enligt den nya prognosen. 


13 55 Biblioteks- och informationsservice 


Biblioteket är en mötesplats för människor 

och tankar. Vandas biblioteks- och informationsservice 

ger kunderna möjlighet till 

bildning, till att utveckla sig själv, få rekreation 

och gemenskap. Personalen är kunnig 

och utrymmena trivsamma, samlingarna är 

mångsidiga och lockande. Biblioteket främjar 

kundernas läs- och medieläsfärdigheter. 

Bibliotekstjänsterna utvecklas för att 

motsvara framtidens behov i samarbete 

med invånarna och intressentgrupperna. 




Inkomster 601 635 635 635 635 635 635 

Utgifter -9 535 -9 020 -9 104 -8 967 -9 141 -9 280 -9 421 





Understöd 122 99 99 99 


Interna intäkter -10 10 10 10 



Köp av kundtjänster -10 0 0 0 



Köp av material -1 054 -933 -983 -983 


Hyror -3 002 -2 660 -2 530 -2 530 

Övriga kostnader -6 0 -8 -8 







Personalplan 





Kommuninvånarna får biblioteks- och informationstjänster 

geografiskt heltäckande 

och jämlikt. Bibliotekets material motsvarar 

i fråga om kvalitet och mängd kommuninvånarnas 

inlärnings- och bildningsbehov. 

Det finns ett mångsidigt utbud av bibliotekstjänster 

och Mikkola bibliotek läggs ned 

1.1.2013. 

I biblioteket ges kundhandledning i användningen 

av webbtjänster och i att uträtta 

ärenden elektroniskt. Litterära och andra 

evenemang ordnas för människor i olika 

åldrar. De behov som de åldrande invånarna 

och den mångkulturella befolkningen 

har ska beaktas då tjänsterna utvecklas och 

marknadsförs. 

Verksamhetens syften, dess 

centrala mål och utveckling år 


Biblioteken fortsätter att samarbeta med 

daghem, skolor och läroanstalter för att 

lära ut informationshantering och stödja 

93


läskunnigheten. Den grundläggande utbildningens 

plan för undervisning i informationshantering 

genomförs i samarbete 

mellan biblioteks- och informationstjänsten 

och skolorna. Samarbetsformer med 

småbarnsfostran och utbildningen på andra 

stadiet utvecklas. I och med att evenemangsverksamheten 

har blivit livligare har 

också samarbetet inom kulturtjänsterna 

ökat. Samarbete med ungdomsväsendet 

har också etablerats inom många områden. 

Kvalitetsutvärderingen av bibliotekens 

lokaliteter, samlingar och tjänster fortsätter. 

En särskild prioritering är det utökade 

samarbetet med lokala föreningar och medborgarorganisationer. 

Bibliotekslokalerna 

används mångsidigt. 

För att uppnå en balanserad ekonomi justeras 

biblioteksnätet så att Mikkola bibliotek 

läggs ned 1.1.2013. 

Personalens yrkeskompetens förbättras 

enligt de krav som ändringarna i uppgifterna 

ställer. Prioriteringsområdena är 

kundservice samt evenemangsproduktion. 



Antal invånare 197 636 200 055 202 451 204 671 206 877 209 172 … 

Under 15 år 36 204 38 968 36 867 37 197 37 637 38 060 … 

Över 65 år 22 747 24 172 23 337 37 710 39 073 40 335 … 


öppettimmar/vecka 513 523 507 526 526 526 526 

besökare 1 755 657 1 762 205 1 710 324 1 810 500 1 810 500 1 810 500 1 810 500 

Antal användare per dator (internet) 248 588 238 150 316 000 316 000 316 000 316 000 316 000 

antal lån 2 966 286 2 990 726 2 941 202 2 941 202 3 091 200 3 091 200 3 091 200 

lån/invånare 15 15 15 15 15 15 15 

användning av biblioteksdatabasen 

(www) 1 280 374 1 326 921 1 206 000 1 206 000 1 206 000 1 206 000 1 206 000 


informationstjänstuppdrag 

biblioteksanskaffning 

76 128 90 940 60 000 92 000 92 000 92 000 92 000 

(band)/1 000 inv. 53 42 46 43 43 43 43 

undervisning i informationssökning 

och biblioteksanvändning; kurser 

för skolelever och studerande 

kurser för vuxna i IC-teknikens 

280 15 314 380 250 250 250 250 

grunder och i uträttande av ärenden 

via webben 502 285 650 510 510 510 510 

Kirjavinkkaus-träffar för barngrupper 214 268 160 220 220 220 220 

Publikevenemang i biblioteken 

Publikevenemang, 

250 301 320 320 320 320 320 

Allaktivitetscentret Lumo 

Publikevenemang Point Backas 

… … 278 278 278 278 278 

utbildnings- och informationscenter 


619 … 150 150 150 150 150 

materialanslag euro/invånare 4,9 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 

pris per lån, euro 3 3,18 3 3 3 3 3 

driftsutgifter/invånare 48 47 46 45 45 45 45 

personalutgifter euro/invånare 24,0 25,0 25,7 25,0 25,0 25,0 25,0 

personalutgifter/alla utgifter 

Personal 

0,530 0,560 0,560 0,560 0,560 0,535 

Utbildningsdagar/anställd 4 5 4 5 5 5 5 

**antalet anställda 

Lokaliteter 

142 146 146 134 134 134 134 

Antalet lokaler/m² 10/16632,5 10/16849 10/16632,6 9/16953 9/16954 9/16955 9/16956 

lokalkostnader/boniterade m² 204,56 194 181,21 146,91 146,91 146,91 146,91 


13 60 Övrig utbildning 


Till resultatområdet hör utgifter som reserveras 

för stiftelsers, aktiebolags och samkommuners 

verksamhet. 

För understöd till yrkeshögskolan Metropolia 

har reserverats 900 000 euro och för 

stiftelsen för Helsingforsregionens sommaruniversitet 

(Helsingin seudun kesäyliopistosäätiö) 

15 000 euro. 




Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -1 065 -1 065 -915 -915 -929 -943 -957 

Verksamhetsbidrag -1 065 -1 065 -915 -915 -929 -943 -957 










Köp av övriga tjänster 0 0 0 0 



Understöd och bidrag -1 065 -1 065 -915 -915 

Hyror 0 0 0 0 


Utgifter sammanlagt -1 065 -1 065 -915 -915 

Verksamhetsbidrag -1 065 -1 065 -915 -915 




Räkenskapsperiodens resultat -1 065 -1 065 -915 -915 

95


13 90 Det svenskspråkiga resultatområdet 


Inkomster 804 830 841 841 854 864 878 

Utgifter -11 267 -11 453 -11 507 -11 507 -11 679 -11 854 -12 032 










Köp av kundtjänster -1 281 -1 377 0 0 





Hyror -2 270 -1 979 -1 892 -1 892 








Personalplan 


Resultatområdet för svenskspråkig service 

har i uppgift att bereda och verkställa ärenden 

som hör till undervisningsnämndens 

svenska sektions verksamhetsområde. Resultatområdet 

leds av direktören för det 

svenskspråkiga resultatområdet tillsammans 

med resultatområdets ledningsgrupp. 

Enheterna leds av enheternas chefer jämte 

ledningsgrupper. För barn i dagvårdsåldern 

(10 mån.– 6 år) ordnar resultatområdet för 



svenskspråkig service svenskspråkig småbarnsfostran 

som dagvård i daghem och i 

familjedagvård. En del av servicen ordnas 

som köpta tjänster. Förskoleundervisning 

enligt lagen om grundläggande utbildning 

ordnas i skolorna liksom den kompletterande 

dagvården i samband med 

förskoleundervisningen. Resultatområdet 

svarar även för att ordna och utveckla den 

svenskspråkiga grundläggande utbildningen 

och gymnasieutbildningen. Efter- 

som Vanda inte kan erbjuda svenskspråkig 

specialundervisning i klassform upphandlas 

servicen som köpt tjänst av Helsingfors 

stad. Svenskspråkiga verkstäder för unga 

ordnas inte inom resultatområdet eftersom 

efterfrågan är så liten, men svenskspråkig 

verkstadsverksamhet ordnas i huvudstadsregionen 

av Svenska produktionsskolan i 

Helsingfors. Den svenskspråkiga yrkesutbildningen 

ordnas i Helsingfors vid Yrkesinstitutet 

Prakticum av vilket Vanda äger 


7 procent. I resultatområdets verksamhet 

följs Vanda stads och bildningsväsendets 

allmänna riktlinjer och direktiv. 


Den senaste prognosen för den svenskspråkiga 

befolkningen i Vanda uppgjordes 

år 2009. Man uppskattar att antalet barn i 

dagvårdsålder är på ungefär samma nivå 

som år 2012, d.v.s. cirka 435 barn. Att göra 

upp prognoser för behovet av svenskspråkig 

dagvård försvåras av att en del av de 

tvåspråkiga familjer som registrerats som 

finskspråkiga i befolkningsregistret ändå 

väljer svensk dagvård för sina barn. 

Den grundläggande utbildningen 

År 2013 prognostiseras antalet svenskspråkiga 

barn i grundskoleåldern (7–15-åringar) 

uppgå till 720, vilket innebär en liten 

ökning i elevantalet. Antalet barn i förskoleundervisningen 

är 95 enligt prognosen. 

Gymnasiet 

Gymnasiets nybörjarplatser har alltsedan 

hösten 2009 utökats från 36 till 54 för att 

utbildningsgarantin skulle kunna uppfyllas. 

Hösten 2013 räknar man med att gymnasiet 

har 150 elever. 

Viktiga förändringar 

i verksamheten och 

serviceutveckling 2013 

Vanda stads balanserings- och skuldprogram 

för ekonomin ställer stora utmaningar 

på resursområdets verksamhet under åren 

2013–2016. Enligt programmet justeras 

servicenätet för svenskspråkig dagvård och 

skola i Myrbacka och Håkansböle storområden. 

Man strävar efter att i mån av möjlighet 

utveckla resultatområdets verksamhet 

i enlighet med resultatområdets utvecklingsplaner. 

Varje enhet sörjer för att ledningen 

är fungerande och ändamålsenlig, 

och att enheternas nya verksamhetsmodell 

för ledningsgruppsarbete integreras i verksamheten 

och utvärderas. Ledarskapet inom 

förskoleundervisningen och den kompletterande 

dagvården liksom modellerna 

för samarbetet personalgrupperna emellan 

utvecklas. Undervisningspersonalens 

fortbildning genomförs fortfarande till en 

del som ett samarbete inom huvudstadsregionen. 

Vid planeringen av pedagogernas 


fortbildning beaktas det riksomfattande 

programmet för utvecklande av yrkeskompetensen 

hos de anställda i undervisningsväsendet 

(Osaava-Kunnig). 

Effekterna av Vanda stads balanserings- 

och skuldprogram för ekonomin märks 

mest i de större utgiftsposterna, framför allt 

i personalkostnaderna. I skolorna minskar 

man på antalet undervisningstimmar och 

i daghemmen på användningen av hyrd 

arbetskraft. Till exempel i årskurs 1 och 2 

övergår man för undervisningstimmarnas 

del till minimiantal timmar (20t/vecka 

– 19t/vecka). Utöver det skär man ner på 

kostnaderna för material, anskaffning av 

utrustning samt fortbildning. Lediga befattningar 

lämnas obesatta i mån av möjlighet 

på hela resultatområdet under åren 

2013–2016. 


Arbetet med att bygga Dickursby daghem 

inleddes år 2012 och daghemmet uppskattas 

stå klart i januari 2014. Antalet kommunala 

svenskspråkiga daghemsgrupper ökar i 

detta skede med två grupper och samtidigt 

minskas dagvårdens köptjänstplatser. 

Under 2012 inleddes arbetena med att 

bereda en för Vanda specifik plan för att 

ersätta Vanda stads nuvarande läroplan för 

organiserad verksamhet för barn, 0-8 år, i 

daghem och skola (OVB), i denna process 

deltar även den svenskspråkiga resultatenheten. 

Inom småbarnsfostran färdigställs 

dagvårdsenheternas planer för barnets lärande 

samt läroplanerna under år 2013. I 

anslutning till läroplansprocessen betonas 

betydelsen av högklassig interaktion, strukturer 

för verksamheten och lekens betydelse 

i småbarnsfostran. Kontinuiteten mellan 

småbarnsfostran och förskoleundervisningen 

och vidare till den grundläggande 

utbildningen beaktas i arbetet med att revidera 

läroplanerna. Inom småbarnsfostran 

och förskoleundervisningen har pojkars 

och flickors lek valts till föremål för utvärdering 

ur jämställdhetsperspektiv inom resultatområdet 

för år 2013. 

Den grundläggande utbildningen 

Inom den grundläggande utbildningen fästs 

särskild uppmärksamhet vid utvecklingen 

av formerna för pedagogiskt stöd samt vid 

ett högkvalitativt samarbete mellan eleverna, 

skolans personal och hemmen. Utarbetande 

av en språkstrategi är fortfarande 

aktuell under år 2013, då Svenska kultur- 


fonden år 2012 beviljat Helsinge skola projektfinansiering 

för att ytterligare fortsätta 

utvecklingsprojektet Skolspråk under år 


Höstterminen 2012 inleddes i Helsinge 

skola verksamheten i en grupp med flexibel 

grundläggande utbildning som riktar sig till 

årskurserna 7–9. Gruppens ledare är en av de 

fast anställda speciallärarna i Helsinge skola 

samt en ungdomsarbetare som anställts på 

viss tid enkom för denna grupp. 

Ombyggnads- och tillbyggnadsarbetena 

i Dickursby skola och byggandet av ett daghem 

för fyra grupper på samma tomt inleds 

år 2012. 

När ombyggnads- och tillbyggnadsarbetena 

blir färdiga år 2014 kommer skolan att betydligt 

mera än i detta nu kunna erbjuda sådant 

intensifierat och särskilt stöd som avses i ändringarna 

och kompletteringarna av lagen om 

den grundläggande utbildningen. Förverkligandet 

av detta sker genom att ordna flexibel 

undervisning i smågrupper. Detta leder till att 

behovet av att köpa specialpedagogiska tjänster 

av Helsingfors stad kommer att minska. 

Arbetet med att utveckla verksamhets- och 

serviceutbudet som inleddes hösten 2012 

fortgår under 2012–2013. 

Inlärningsmiljön Fronter utnyttjas mera än 

senaste år i alla enheter inom den grundläggande 

utbildningen. Wilma används fullt ut i 

alla skolor. Skolorna inom den grundläggande 

utbildningen använder det elektroniska undervisningsmaterialet 

Webblabbet som kan 

utnyttjas som materialbank i matematik, de 

naturvetenskapliga ämnena, språk, historia 

och samhällskunskap. En stödperson för 

webbpedagogiken har anställts på deltid för 

att effektivera IT-verksamheten inom resultatenheten. 

Gymnasiet 

Studerandena vid Helsinge gymnasium kan 

välja mellan den allmänna linjen och den globala 

linjen. Helsinge gymnasium satsar särskilt 

på att förbättra studerandenas delaktighet och 

påverkningsmöjligheter samt att utveckla ledar- 

och samarbetsfärdigheter. Då undervisningen 

pågår under längre studieperioder, 

möjliggör det implementering av nya metoder 

och en mer omväxlande undervisning samt 

bättre möjligheter för eleverna att fördjupa sig 

i olika ämnen. Samarbetet inom det virtuella 

undervisningsprojektet framskrider enligt planerna 

och torde utvidgas år 2013. 

Helsinge gymnasium deltar i Vanda stads 

samarbete med Kina. Gymnasiet ingick våren 

2011 ett vänskoleavtal med Jinan Foreign 

97


Language School. Helsinge gymnasium erbjuder 

undervisning i kinesiska språket och 

kinesisk kultur som valfri lärokurs från och 

med läsåret 2012. 


Inom det svenskspråkiga resultatområdet 

torde inga väsentliga förändringar i antalet 

anställda ske under år 2013. År 2014 ökar 

antalet anställda på grund av det nya daghemmet 

som byggs på området vid Dickursby 

skola. 

Målet för resultatområdet är att rekrytera 

ordinarie personal och på så sätt minska 

antalet visstidsanställda. Det är emellertid 

svårt att få tag på anställda som fyller behörighetsvillkoren 

för den svenskspråkiga 

dagvården och cirka en fjärdedel av barnskötarna 

och en femtedel av barnträdgårdslärarna 

är därför anställda för viss tid. För 

att effektivera rekryteringen utvecklas nya, 

innovativa marknadsförings- och rekryteringsmetoder. 


Svenskspråkig småbarnsfostran 

barn som får dagvårdstjänster 341 365 349 377 380 380 380 

kommunal dagvård 

dagvård som kompletterar 

202 274 257 279 304 314 314 

förskoleundervisningen 51 55 49 49 55 55 55 

köptjänster 88 83 82 84 72 62 62 

dagvårdstjänster som köpts 

av andra kommuner 


8 10 10 4 4 4 

höjning av utbildningsnivån bland 

anställda inom vård och fostran / 

andelen barnträdgårdslärare 

av anställda inom vård och fostran 


32 % 28 % 32 % 37 % 42 % 42 % 42 % 

daghemmens användningsgrad 83,6 % 83 % … … … … 

Svenskspråkig grundläggande utbildning 


barn i förskoleundervisningsåldern 

barn i grundläggande utbildning 

… 75 95 60 90 92 

(7–15 -åringar) … 700 720 730 740 745 

eftermiddagsverksamhet: andel 

av 1–2-klassisterna 


… 120 110 120 115 120 

elever i svenskspråkig grundskola 

elever från andra kommuner 

749 732 746 753 759 774 773 

i svenskspråkiga grundskolor 

elever med beslut om särskilt 

71 56 70 70 75 75 75 

stöd, % av elevantalet 1,3 % 1,4 % 3,5 % 3,5 % 3,5 % 3,5 % 3,5 % 

elever med beslut om särskilt stöd 

som går i skola i annan kommun 

undervisningstimmar i allmänna 

12 9 10 8 6 6 6 

undervisningen/åvt/elev 1,69 1,68 1,65 1,65 1,65 1,65 1,65 

stödundervisningstimmar/ elev 

specialundervisning på deltid, 

0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 

elever/speciallärare 170 156 190 195 200 205 205 

elever/psykolog 749 732 746 753 759 774 773 


elever utan avgångsbetyg 

vid läropliktens slut högst 0 0 0 0 0 0 0 





gruppstorlek: 

klasser 1–2 med över 25 elever 

gruppstorlek: 

0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 

klasser 3-6 med över 27 elever 

antal elever som antagits till vidare 

utbildning i gymnasium eller yrkesskola 

efter avslutad grundläggande 

11 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 

utbildning % 97 % 97 % 98 % 98 % 98 % 98 % 98 % 


driftsutgifter euro / studerande 

Lokaliteter 

7 653 8 321 8 091 I samband med driftspalnen 

rumsm²/elev 11,6 11,7 11,5 11,4 12,0 12,9 12,9 



lokalkostnader €/m² (boniterad) 

Svenskspråkig gymnasieutbildning 


145,48 … 172,58 145 … … … 

unga som går ut grundskolan 


94 95 80 83 64 92 98 

antalet studerande 

elever från andra kommuner 

121 137 142 150 152 152 152 

i det svenskspråkiga gymnasiet 

studerande med en annan språk- och 

kulturbakgrund i % av antalet 

59 67 60 65 65 65 65 

studerande 0,8 % 2,9 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % 

gymnasieplatser reserverade för elever som går ut grundskolan 

54 54 

nybörjarplatser för dem som går ut 

54 54 54 54 54 

grundskolan, % av årsklassen % 


57,4 % 56,8 % 67,5 % 67,5 % 57,4 % 56,2 % 55,1 % 

undervisningstimmar/åvt/ studerande 1,66 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 

alla timmar/åvt/studerande 1,90 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 

antalet studerande som avbrutit % 


12,7 % 4,2 % 7,5 % 6,0 % 6,0 % 6,0 % 6,0 % 

driftsutgifter euro / studerande 

% studerande som fått fortbildnings- 

12 937 8 413 7 639 I samband med driftsplanen 

plats två år efter studentexamen 

Lokaliteter 

73 % 90 % 70 % 70 % 70 % 70 % 70 % 

*rumsm²/studerande 7,4 6,5 6,1 5,9 5,9 5,9 5,9 



lokalkostnader €/m² (boniterad) … 162,35 145 … … … 

Resultatområdet för svenskspråkig service sammanlagt 

Personal 


personalutgifter/totala utgifter … 53,5 % 54,7 % 56,2 % 56,2 % 56,2 % 56,2 % 

99


13 70 Yrkesutbildning 


Inkomster 2 149 2 070 2 100 2 100 2 100 2 300 2 300 

Utgifter -31 156 -32 651 -33 959 -33 959 -34 468 -34 985 -35 510 





Understöd 559 570 570 570 










Hyror -7 448 -7 431 -7 544 -7 544 








Personalplan 


Vanda yrkesinstitut Varia ger i enlighet 

med sitt tillstånd att anordna utbildning 

grundläggande yrkesutbildning samt yrkesinriktad 

tilläggsutbildning och fortbildning 

för unga och vuxna samt påbyggnadsutbildning 

inom den grundläggande 

utbildningen. Yrkesutbildningen ordnas 

i nära samarbete med områdets näringsliv. 

Yrkesinstitutet har enligt lagen om 

yrkesinriktad vuxenutbildning hand om 

utvecklings- och serviceuppgifter för arbetslivet. 

Vanda yrkesinstitut deltar aktivt 



i att verkställa åtgärder som stöder Vanda 

stads näringspolitik. 

Yrkesutbildningen hör till verksamheten 

inom resultatområdet för utbildning av 

ungdomar och vuxna. 



Vid linjen för utbildning av unga är det 

totala antalet studerande 21.6.2012 i enlighet 

med tillståndet att anordna utbildning 

(2780). Antalet sökande till den grundläggande 

yrkesutbildningen har hållits högt 

trots att årskullarna minskat. 

Målsättningen är att alla studerande som 

inlett yrkesutbildning avlägger yrkesinriktad 

grundexamen. Fokus för utvecklingen 

av verksamheten är att minska antalet som 

avbryter utbildningen till 10 procent och 

öka antalet studerande som slutför studierna 

inom utsatt tid. Man strävar till att nå 

dessa mål genom att minska frånvaron och 

öka stödåtgärderna under studietiden. 


För de studerande som vill och har tillräckliga 

förutsättningar bereds möjlighet att 

avlägga gymnasiekurser i samarbete med 

Sotungin etälukio och Vantaan aikuislukio. 




Yrkesutbildningens förankring i arbetslivet 

utvecklas genom att undervisnings- och 

utvärderingsmetoder som ingår i de nya 

läroplanerna tas i bruk samt genom att 

individuella studiestigar utvecklas och studieperioder 

i arbetslivet ordnas för lärarna. 

Kriterierna för antagning av studerande 

till den grundläggande yrkesutbildningen 

förnyas år 2012 och de nya bestämmelserna 

träder i kraft år 2013. Undervisnings- och 

kulturministeriets målsättning är att tilllämpa 

de nya kriterierna för första gången 

då studerande antas vid den gemensamma 


antagningen hösten 2013 till utbildningar 

som börjar våren 2014. 

På linjen för vuxenutbildning är målet 

att stärka Varias vuxenutbildningsverksamhet 

och utveckla den att motsvara det lokala 

näringslivets behov. Prioriteringsområde 

är läroavtalsutbildningen, som ordnas enligt 

den lokala efterfrågan och arbetslivets 

behov. 

Inom vuxenutbildningen anordnas yrkesinriktad 

vuxenutbildning i läroanstalten 

och nya utbildningsprodukter och ny 

utbildningsservice tas fram för nyckelklientföretagen. 

För att förbättra vuxnas möjligheter 

till utbildning och arbete utvecklas 

samarbetet med arbetsförvaltningen och 

näringslivet. Med hjälp av läroavtalsutbildning 

stöds arbetsgivare och företag så att 

erfarna arbetstagare stannar kvar i arbetet, 

yrkesskickligheten och produktiviteten förbättras 

till skäliga kostnader och benägenheten 

att gå i pension minskas. 


Vid utvärderingen av vuxenutbildningen 

används ett utvärderingsystem som utarbetats 

gemensamt i huvudstadsregionen. 

Varia utför ett av Utbildningsstyrelsen beviljat 

utvecklings- och serviceuppdrag för 

arbetslivet (TYKE) genom särskilda projekt 

samt deltar i huvudstadsregionens handlednings- 

och stödverksamhet (Urabaari) 

i samarbete med andra utbildningsanordnare. 

På linjen för kompletterande utbildning 

och stödfunktioner ordnas påbyggnadsundervisning 

för den grundläggande utbildningen 

samt koordineras läroanstaltens 

handlednings- och stödfunktioner. Målsättningen 

för läroanstaltens handlednings- 

och stödfunktioner är att i ett tidigt skede 

utreda vilka hinder de studerandena möter 

i studier och inlärning samt att snabbt gripa 

in. 


Linjen för ungdomsutbildning 


antalet studerande 2 733 2 751 2 710 2 780 2 780 2 780 2 780 

nybörjarplatser (gemensam antagning) 

för dem som går ut grundskolan, 

% av årsklassen % 37,5 % 40,2 % 41,6 % 39,3 % 41,5 % 40,9 % 40,6 % 

nybörjarplatser sammanlagt 1 137 1 191 1 198 1 202 1 202 1 202 1 202 

nybörjarplatser i gemensam antagning 

nybörjarplatser, utbildning 

887 905 911 861 861 861 861 

som förbereder för fristående examen 

nybörjarplatser, utbildning 

82 118 105 105 105 105 105 

i övergångsskedet 168 168 182 164 164 164 164 

antalet specialelever 


371 322 325,2 350 350 350 350 

avhoppare i % av elevantalet 13,1 % 15,9 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 


avlagt examen, antal 

Linjen för vuxenutbildning 


Antalet studerande 

609 644 650 650 650 650 650 

i läroavtalsutbildning 900 919 930 930 930 930 930 

Antalet studerande i övrig utbildning 


263 332 300 300 300 300 300 

avbrutna läroavtal 105 102 80 80 80 80 80 


avslutad läroavtalsutbildning, antal 267 289 350 350 350 350 350 

101


Linjen för tilläggsutbildning och stödfunktioner 



antalet studerande, påbyggnadsundervisning 

(grundläggande utbildn.) 


antagits till fortsatta studier 

103 89 72 72 72 72 72 

efter påbyggnadsundervisn. 

Yrkesutbildning sammanlagt 

86 % 88 % 85 % 87 % 87 % 87 % 87 % 


Studerande sammanlagt 3 999 4 091 4 012 4 082 4 082 4 082 4 082 

driftsutgifter euro/studerande 

Personal 

7 371 7 616 8 138 8 292 8 292 8 292 8 292 


personalutgifter/totala utgifter 

Lokaliteter 

… 53,5 % … … … … … 

*rumsm²/studerande 16,0 15,7 16,2 15,8 15,8 15,8 15,8 

verksamhetslokalernas yta 49 475 49 805 49 898 49 898 49 898 49 898 49 898 


lokalkostnader €/m² (boniterad) 138,89 136,88 148,67 140,20 140,20 140,20 140,20 

(*I nyckeltalet verksamhetslokaler ingår inte elever inom läroavtalsutbildningen, eftersom de inte studerar i Varias lokaliteter.) 


13 80 Vuxenutbildningsinstitutet 




Inkomster 2 723 1 923 2 082 2 082 2 082 2 133 2 133 

Utgifter -4 829 -3 857 -3 965 -3 965 -3 975 -4 034 -4 095 




Avgiftsintäkter 1 242 1 112 983 983 











Hyror -648 -576 -656 -656 








Personalplan 


Vanda vuxenutbildningsinstituts uppgift är 

att ge ortens vuxna befolkning och det omgivande 

samhället utvecklingsmöjligheter genom 

att främja livslångt kunnande, mångsidig 

individuell utveckling, samhörighet, tolerans 

och pluralism. 

Till Vanda vuxenutbildningsinstitut hör 

medborgarinstitutet samt utbildningsenheten 

för invandrare. I vuxenutbildningsinstitutet 

ordnas förberedande och grundläggande 

utbildning, arbetskraftspolitisk utbildning, 

öppen universitetsutbildning samt icke mål- 



inriktad medborgarinstitutsundervisning. 

Medborgarinstitutet ordnar också s.k. företagsutbildning, 

dvs. utbildning på beställning. 

Vuxenutbildningsinstitutet ingår i verksamheten 

inom resultatområdet för ungdoms- och 

vuxenutbildning. 



Värderingarna som styr institutets verksamhet 

är det fria bildningsarbetets och 

Vanda stads värderingar samt institutets 

basuppgift utgående från lagen om fritt 

bildningsarbete. 

Institutet erbjuder högklassig och mångsidig 

utbildning centraliserat, områdesvis 

eller via webben. Institutet erbjuder 

grundläggande tjänster för folkupplysning 

inom alla serviceområden. Utbildningen 

för vuxna invandrare genomförs i samma 

skala som år 2012. Inom affärsverksamheten 

ligger målet på minst samma nivå som 

år 2012. 

103


Institutet administrerar projekt som finansieras 

av Utbildningsstyrelsen och undervisningsministeriet.Vuxenutbildningsinstitutet 

ordnar språkprov för de nationella 

allmänna språkexamina. 

En gemensam anmälningsportal till medborgarinstituten 


www.ilmonet.fi är i bruk. 

Institutet anordnar förberedande samt 

grundläggande utbildning för unga (17–24 

år) invandrare som nyligen flyttat till Finland. 

I institutet används kvalitetssystemet 

EFQM. 




Medborgarinstitutets undervisning optimeras 

genom att utbudet av undervisning ökas 

inom de ämnesområden där efterfrågan gör 

det ekonomiskt lönsamt. 

Kartläggningar av de anställdas kompetens 

samt resultat- och utvecklingssamtal 

utnyttjas. Institutet har ett utbildningsprogram 

som baserar sig på dessa kompetenskartläggningar. 

Särskilda satsningar görs på 

kurser i språk, datateknik och mångkultu- 

rella ämnen. De fast anställda lärarnas arbete 

inriktas enligt målen på ämnesresultatkorten. 

Resultaten av en omfattande kundenkät 

som genomförts under 2012 utnyttjas då 

verksamheten koncentreras. 

Vanda vuxenutbildningsinstitut är också 

med i projektet Osallisena Suomessa - Delaktig 

i Finland som ingår i integrationslagen. 

Dessutom fullföljer institutet ett försök 

med samhällsgaranti för invandrarungdomar 

med undervisningsministeriets specialstatsstöd. 



studerande inom integrationsutbildningen 

400/20 kurser 

Antalet studerande inom 

554 569 650 750 800 850 850 

arbetskraftspolitisk utbildning enl. 

TE-centralens finansiering; 16 000 

elevarbetsdagar i året, 

i hela Vanda 45 000 

Antal invandrarungdomar som 

450 407 350 550 550 550 550 

avlägger grundläggande utbildning 

Antal studerande vid undervisning 

som förbereder för grundläggande 

73 53 80 65 65 65 65 

utbildning 31 10 30 25 25 25 25 

antalet studerande vid institutet, 

kursdeltagare 30 210 30 567 26 700 34 000 34 000 34 000 34 000 

totalantalet undervisningstimmar 

vid institutet 46 480 46 221 40 000 46 000 46 000 46 000 46 000 

antalet kurser vid institutet 1 852 1 844 1 600 1 800 1 800 1 800 1 800 


institutets egna inkomsters andel 

av budgeten % 50 % 55 % 46 % 55 % 55 % 55 % 55 % 

antal studerande inom 

invandrarutbildningsprojekt 

Personal 

31 5 20 15 0 0 0 




Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö 

Verksamhetsområdet för 

markanvändning, byggnad och miljö 

Stadsplaneringsnämnden 

Markanvändning och byggnad totalt .................................................................................... 106 

Markanvändning och byggnad sammanlagt .................................................................. 106 

Stadsplaneringsnämnden ............................................................................................................. 109 

Verksamhetsområdets förvaltning ........................................................................................... 110 

Företagsservice ...................................................................................................................................... 112 

Stadsplanering ....................................................................................................................................... 115 

Kommunalteknikcentralen ............................................................................................................ 117 

Kollektivtrafiken .................................................................................................................................... 121 

Depån ............................................................................................................................................................ 122 

Beställningsservicen ........................................................................................................................... 124 

Fastighetscentralen ............................................................................................................................. 126 

Miljönämnden 

Miljö totalt ................................................................................................................................................. 129 

Miljö sammanlagt ................................................................................................................................ 129 

Miljönämnden ........................................................................................................................................ 131 

Byggnadstillsynen ............................................................................................................................... 132 

Miljöcentralen .......................................................................................................................................... 134 

105


14 Markanvändning och byggnad totalt 

Ansvarig: Juha-Veikko Nikulainen Verksamhetsorgan: Stadsplaneringsnämnden 

Ordförande: Timo Karen 


Inkomster 231 084 200 498 196 084 196 084 188 665 192 399 198 653 

Tillverkning för eget bruk 152 363 149 395 141 150 151 150 120 070 92 600 81 400 

Utgifter -353 078 -323 414 -317 725 -327 660 -300 994 -281 046 -278 084 

Utgifter utan tillverkning för 

eget bruk -200 715 -174 019 -176 575 -176 510 -180 924 -188 446 -196 684 

Verksamhetsbidrag 30 370 26 479 19 508 19 573 7 741 3 953 1 970 

14 Markanvändning och byggnad sammanlagt 

Bruttoenheter 


Inkomster 205 457 169 808 173 331 173 331 165 729 169 199 175 198 


Utgifter -227 257 -165 916 -178 485 -178 420 -172 423 -179 623 -187 161 


eget bruk -157 236 -122 821 -131 035 -130 970 -135 053 -141 923 -149 461 





Understöd 29 0 140 140 




Tillverkning för eget bruk 70 020 43 095 47 450 47 450 







Hyror -42 667 -41 190 -43 782 -43 782 


Utgifter totalt -227 257 -165 916 -178 485 -178 420 





Räkenskapsperiodens resultat 17 387 14 878 6 649 8 024 

Personalplan 





178 236 


34 247 


39 473 



1 920 


28 613 


132 

Hyror 

49 292 


1 950 

Figuren återger det sammanlagda driftskostnaderna för markanvändning, byggnad och miljö 


Verksamhetsområdet för markanvändning 

och byggnad har som uppgift att i fråga om 

verksamheter som lyder under stadsplaneringsnämnden 

på ett övergripande sätt utveckla, 

förvalta och sköta stadsstrukturen, 

trafiken och samhällstekniken, liksom att 

utveckla och genomföra en näringslivs-, 

bostads- och markpolitik i enlighet med 

stadens strategiska mål. 

De bindande nivåerna i budgeten är 

stadsplaneringssnämnden bruttoenheter 

totalt, kollektivtrafiken, kommunalteknikcentralen 

(nettobudgeterad), depån (nettobudgeterad) 

samt verksamheten som är 

underställd fastighetscentralensnämnden 

totalt. 



Verksamhetsområdets mål är att upprätthålla 

servicen på nuvarande nivå och svara 

på kundernas behov inom alla resultatområden. 

En central utmaning är att genomföra 

ekonomioch skuldprogrammet 

Funktionell jämställdhet beaktas och 

främjas i all verksamhet. 

För att målen i enlighet med verksamhetsområdets 

strategi ska kunna nås krävs 

att servicen produceras på ett sätt som är 

konkurrenskraftigt, effektivt och högklassigt. 

För att nå målen och garantera att verksamheten 

inom verksamhetsområdet ger 

resultat fäster man särskild uppmärksamhet 

vid fortlöpande utveckling av ledningsfunktionerna, 

vid självvärdering och vid 

ökad effektivitet och kostnadsmedvetenhet. 

Därigenom strävar man efter att trygga 

bästa möjliga service- och kvalitetsnivå. 



utveckling 2013 

MBT-avsiktsförklaringarna mellan staten 

och kommunerna kommer i enlighet med 

regeringsprogrammet att förlängas och användningen 

av dem i tillväxtcentra kommer 

att utvidgas. Förfarandet med avsiktsförklaringar 

utvecklas även så att de blir mer 

bindande, och kommunerna som använder 

sig av statens infrastrukturprojekt förutsätts 

öka sin bostadsproduktion. För regeringsperioden 

utarbetas också ett bostadspolitiskt 

program som möjligen kommer att ge 

staden ytterligare förpliktelser. 

I enlighet med regeringsprogrammet 

kommer en avsiktsförklaring att undertecknas 

mellan staten och kommunerna i 

Helsingforsregionen för att stärka regionens 

konkurrenskraft. 

Kommunalteknikcentralens kundservice 

förbättras bl.a. genom att hanteringen 

av respons och initiativ som anländer via 

telefon, e-post och andra responskanaler 

koncentreras enligt principen om allt från 

en och samma lucka. 

Produktivitetsprogrammet 

Utarbetandet av verksamhetsområdets 

produktivitetsprogram har de senaste åren 

baserats på en reellt sjunkande anslagsnivå 

för driftsekonomin. Detta faktum innebär 

tillsammans med det minskade antalet anställda 

att produktiviteten ökar. 


Verksamhetsområdets centrala 

produktivitetsprojekt är: 

1.Utveckling av organisationen och 

strukturomvandling 

Produktiviteten förbättras genom en kontinuerlig 

utveckling av organisationen. Man 

säkerställer flexibiliteten och en så effektiv 

resursanvändning som möjligt genom organisering 

och hur personalen används. 

Det utvidgade samarbetet inom huvudstadsregionen 

(samkommunen Helsingforsregionens 

miljötjänster HRM och samkommunen 

Helsingforsregionens trafik 

HRT) har medfört strukturella och funktionella 

förändringar inom verksamhetsområdet. 

Samarbetsformer och gemensam praxis 

utvecklas och finslipas vidare bl.a. genom 

att ett avtal utarbetas om köp av kommunalteknisk 

service från kommunerna. 

Koncentreringen av fastighetsförädlingen 

till företagsservicens resultatområde gör 

verksamheten klarare och effektivare. 

Energikostnaderna för gatubelysningen 

kan inbesparas genom att gamla lampor 

byts ut mot nya. Detta är i varje fall obligatoriskt 

enligt EU-bestämmelser. Dessutom 

utvecklar man nya och mer avancerade sätt 

att dämpa belysningen i inbesparingssyfte 

då det är mindre trafik. 

2. Processer och produktivitetsprojekt 

Genom att granska verksamhetsområdets 

grundprocesser åstadkommer man en höjning 

av produktiviteten i fråga om såväl tidtabellerna 

som verksamhetens effektivitet 

och kundservicen. Strävan är att förenkla 

processer för att göra arbetet smidigare. 

Produktiviteten förbättras också genom att 

man säkerställer att de egna produktionsresurserna 

utnyttjas i hög grad. 

Med hjälp av elektronisk serviceproduktion 

utökar och effektiverar man kundservicen. 

Betydande produktivitetsprojekt inom 

verksamhetsområdet är det digitala kartsystemet 

samt att utveckla ett kartbaserat 

kundservicesystem, öka energibesparingen 

när det gäller gatubelysningen, utveckla gatuprocessen, 

effektivera användningen av 

arbetsmateriel och att i samarbete mellan 

de stora kommunerna utveckla e-tjänsterna 

och arkiveringen inom byggnadstillsynen. 

Kommunalteknikcentralen har flera kommunala 

samarbetsprojekt på gång. 

Med tanke på produktiviteten vid byggandet 

av gator och parker är det viktigast 

att säkra att materielet är användningsdug- 

107


ligt och effektivt även i fortsättningen. Väsentligt 

för underhållet av gator och parker 

är också att det vid detaljplaneringen och 

annan planering fästs uppmärksamhet vid 

förutsättningarna för rationellt underhåll. 

Materielets produktivitet förbättras även 

genom att man utvecklar användningsgraden 

för och koordineringen av stadens 

tunga materiel i samråd mellan underhållet 

och projektbyggnationen. Produktiviteten 

förbättras också när man programmerar 

projekten i helheter som är ändamålsenliga 

ur byggsynvinkel och säkerställer att realiseringsplanerna 

blir färdiga i tillräckligt 

god tid. 

Stadens centraliserade system för serviceproduktion 

ska erbjuda högklassiga 

tjänster så att verksamhetsområdena kan 

ges servicegarantier: ännu bättre service 

för samma eller lägre kostnader. En särskilt 

känslig fråga med tanke på produktiviteten 

är datatekniken, särskilt gäller detta datorassisterad 

planering. 

3. Nyckeltal som beskriver verksamhetens 

effektivering 

Inom kommunalteknikcentralens uppgiftsområde 

har det på 15 år skett en kraftig 

nedskärning av resurser. Antalet anställda 

har minskat med ca 35 procent, dvs. i snitt 

3–3,5 procent om året. Markbyggnadsindexets 

index för skötsel och underhåll 

har årligen höjts med inemot 10 procent 

förutom under de två senaste åren. Kostnadsnivån 

för underhållet är klart lägre än 

i grannkommunerna. Enhetskostnaderna 

har sjunkit med 50 procent på tio år. 

Målet har varit att ersätta en så stor andel 

av de minskade resurserna som möjligt med 

en produktivitetshöjning 

. Fullt ut har det dock inte varit möjligt 

och servicenivån har i en viss mån sjunkit. 

Servicestrategi 

Verksamhetsområdet är en sakkunnigorganisation 

och verksamheten inom dess 

resultatområden är huvudsakligen myndighetsverksamhet 

eller sådant administrativt 

arbete som det är mest ändamålsenligt att 

producera i egen regi. Verksamhetsområdets 

tjänster produceras i form av eget arbete, 

köptjänster eller regionalt samarbete. 

Inom verksamhetsområdet och dess resultatområden 

är inga betydande förändringar 

i sikte vad gäller sätten att producera servi- 

cen, men den relativa andelen köptjänster 

ökar. 

Verksamhetsområdets personalkostnader 

utgör en stor andel av de totala driftsekonomikostnaderna 

vid nästintill samtliga resultatområden. 

Kommunalteknikcentralens 

resultatområde står för den minsta andelen 

personalkostnader, och även där uppgår 

andelen till nästan 50 procent. Alternativet 

till att minska andelen personalkostnader är 

att öka utgifterna för köptjänster. Också inom 

köptjänsterna är kostnadstrycket stort. 

Kostnadsinbesparningar uppnås alltså inte 

genom en ändring av produktionssätten, i 

alla fall inte på kort sikt. 

Andelen externa köp utgör ca 55 procent 

av kommunalteknikcentralens driftsekonomiutgifter. 

Detta omfattar också materialköp 

och andelen för externa köp vid depån. 

Andelen köp i fråga om gatu- och parkunderhåll 

är ca 70 procent, likaså i fråga 

om kommunalteknikens investeringsutgifter. 

Inom underhållsfunktionerna omfattar 

områdesentreprenaderna ca 25 procent av 

de områden som ska underhållas. Inom planeringen 

av gator och vattenförsörjning har 

de egna resurserna skurits ner i flera års tid. 

Då också investeringsprogrammet har ökat 

i omfång har detta lett till ökad användning 

av konsulttjänster. Konsultplaneringen 

svarar för ca 90 procent av de färdigställda 

planerna. Tillgången och kvaliteten på konsulttjänster 

orsakar emellanåt problem bl.a. 

i fråga om att hålla tidtabeller, vilket har 

försenat genomförandet av investeringar. 

Antalet uppgifter inom kommunaltekniken 

ökar med 2–3 procent om året, men 

detta har inte inräknats i budgetramarna 

på flera år. Likaså har man i de anslag som 

beviljats inte räknat med höjningen av kostnadsnivån. 

Fleråriga avtal om köpta tjänster 

utgör en risk under dessa omständigheter. 

Dessutom har kostnadshöjningarna för årliga 

upphandlingar (t.ex. energi) krävt inbesparingar 

i serviceverksamheten med en 

lägre kvalitetsnivå som följd. 

Bedömning av målsättningens 

risker 

Den största risken med tanke på hur verksamhetsområdets 

målsättning förverkligas 

är den allmänna ekonomiska utvecklingen 

och dennas eventuella följdverkningar. 

Detta har omfattande konsekvenser för 

verksamheten och särskilt för de högt 

ställda markförsäljningsmålen och därigenom 

även för bl.a. bostadsproduktionen. 

Det stigande priset på energi kräver att alla 

satsar på att uppnå energibesparingsmålen. 

Genomförandet av balanserings- och skuldprogrammet 

kräver att man förbinder sig 

gemensamt att uppnå målen. 

Självutvärdering 

Utgående från den CAF-självutvärdering 

av verksamhetsområdets verksamhet och 

resultat som utfördes år 2011 är dess viktigaste 

teman för utveckling i fråga om 

verksamheten att ha kontroll över plötsliga 

förändringar i omvärlden och att ha en 

tillräcklig växelverkan mellan ledning och 

personal samt i fråga om att uppnå resultatmålen 

att effektivera prognostiseringen och 

sammanjämka de mångskiftande och delvis 

motstridiga målsättningarna. 

Konsekvensanalys ur 

jämställdhetsperspektiv och 

jämlikhetsfrämjande 

Objekten för utveckling av det funktionella 

jämlikhetsarbetet definieras för följande 

fullmäktigeperiod genom att man testar 

och utvärderar den s.k. Planerarens ryggsäck, 

som man har för avsikt att använda 

som hjälpmedel för planerarna vid beaktandet 

och utvärderingen av könskonsekvenser 

från och med början av år 2013. Genom att 

testa och främja användningen av verktyget 

syftar man till att finna även de utvecklingsobjekt 

som det funktionella jämlikhetsarbetet 

speciellt behöver fokuseras på. 

Samarbetet i 

huvudstadsregionen 

Inom mark- och näringspolitiken höjs 

produktiviteten genom att strategiska partnerskap 

intensifieras och utvecklas samt 

processerna effektiviseras. Arbetet med 

att rationalisera servicenäten och utveckla 

det regionala serviceutbudet pågår mellan 

såväl de politiska instanserna som serviceorganisationerna 

i huvudstadsregionens 

kommuner. Alla städer i huvudstadsregionen 

gagnas särskilt av ett intensifierat samarbete 

i huvudstadsregionen. Byggandet av 

basinfrastruktur och nya investeringar ska 

ses ur ett långtidsperspektiv. 


14 10 Stadsplaneringsnämnden 




Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -91 -113 -115 -115 -117 -118 -120 















Hyror 0 0 0 0 

Övriga kostnader 0 -1 0 0 








Stadsplaneringsnämnden (17 ledamöter) 

sörjer för detalj- och generalplanering, 

anskaffning och överlåtelse av mark- och 

vattenområden, främjar byggandet i områdena, 

utvecklar stadsstrukturen, miljön och 

trafiken, har hand om de bostadsfrågor som 

hör till staden, utvecklar för sin del fastighetsinnehavet 

och har hand om stadens 

lokalitetsledarskap, lokalitetsstrategi samt 

anskaffning och innehav av de lokaliteter 

de olika verk-samhetsområdena behöver. 

Nämnden har en sektion för kommunalteknik 

och kollektivtrafikfrågor (13 ledamöter). 

Till sektionens uppgifter hör bl.a. 

att godkänna kommunaltekniska översiktsplaner, 

skogsplaner och gatuplaner och att 

sörja för att utveckla kollektivtrafikens 

verksamhetsförutsättningar och uppdrag 

som hör till vägnämnden. 



Under 2013 sammanträder stadsplaneringsnämnden 

15–20 gånger och sektionen 

för kommunalteknik och kollektivtrafikärenden 

ca 12 gånger. Sektionen håller 

dessutom vid behov vägförrättningar för 

enskilda vägar. 

Budgetförslaget för 2013 bygger på verksamhetsnivån 

för 2012. 

109


14 20 Verksamhetsområdets förvaltning 


Inkomster 1 379 1 237 1 300 1 300 1 320 1 340 1 360 

Utgifter -2 180 -2 489 -2 797 -2 797 -2 838 -2 881 -2 924 

Verksamhetsbidrag -801 -1 252 -1 497 -1 497 -1 518 -1 541 -1 564 














Hyror -219 -168 -174 -174 



Verksamhetsbidrag -801 -1 252 -1 497 -1 497 




Räkenskapsperiodens resultat -801 -1 252 -1 497 -1 497 

Personalplan 




Personal*/ verksamhetsområdets 

personal 2,7 2,5 2,6 2,4 2,4 2,4 2,4 

Felparkeringsavgifter, st. 38 573 35 500 35 500 36 000 36 500 37 000 37 500 

* = exklusive parkeringsövervakningen, landsbygdsförvaltningen och intressebevakningen 


Budgetmomentet omfattar anslagen för 

ledningen och för ekonomioch förvaltningsservicen 

vid verksamhetsområdet för 

markanvändning, byggnad och miljö. 

Resultatområdet för ekonomioch förvaltningsservicen 

sköter centraliserat uppgifter 

i anslutning till verksamhetsområdets 

ekonomi, allmänna förvaltning, utveckling 

på verksamhetsområdesnivå, personalförvaltning 

och juridiska frågor samt erbjuder 

stödtjänster åt verksamhetsområdets övriga 

resultatområden. 

Ekonomi- och förvaltningsservicen sköter 

också myndighetsuppgifter som hör till 

den kommunala parkeringsövervakningen 

och landsbygdsväsendet. 

En ändring i lagen om parkeringsövervakning 

trädde i kraft 1.1.2012. På basis av 

denna har felparkeringsavgiften höjts till 60 

euro (i Vanda var den tidigare 40 euro). Betalningstiden 

är nu 30 dagar, och betalas inte 

avgiften inom utsatt tid höjs den med 12 

euro (i Vanda tidigare 20 euro). Utmaningarna 

för parkeringsövervakningen ökas av 

det rådande läget vad gäller lagstiftningen 

om verksamhetsförutsättningarna för den 

privata parkeringsövervakningen. 




• Har ansvar för verksamhetens utveckling. 

• Sörjer för den ekonomiska planeringen 

och resursallokeringen. 

• Iakttar en öppen och aktiv informationspolicy. 

• Tryggar skötseln av myndighetsuppgifter 

(parkeringsövervakningen och 

landsbygdsväsendet). 

• Erbjuder konkurrenskraftiga stödtjänster 

av hög kvalitet. 


Resultatområdet ekonomioch förvaltningsservice 

har som vision att vara en arbetsgemenskap 

som utvecklas kontinuerligt 

och motsvarar kundernas förväntningar. 




Övergången till en regionförvaltningsmodell 

inom jordbruksförvaltningen i början 

av år 2013 minskar antalet anställda med 

en. Från fastighetscentralens verksamhetsområde 

flyttade 1.5.2012 fem personer till 

verksamhetsområdets förvaltning medan 


en person flyttade från verksamhetsområdets 

förvaltning till resultatområdet för beställningsservicen. 

Dessutom har en person 

flyttats från företagsservicen till verksamhetsområdets 

förvaltning. 

111


14 30 Företagsservice 


Inkomster 34 683 30 996 33 096 33 096 33 096 33 096 33 096 

Utgifter -2 043 -2 282 -2 290 -2 290 -2 328 -2 363 -2 398 















Hyror -222 -155 -152 -152 








Personalplan 




Företagsservicen utvecklar och bedriver bostads- 

och markpolitik i enlighet med stadens 

strategiska mål och främjar byggandet 

av arbetsplats- och bostadsområden i linje 

med strategin. 

Myndighetsuppgifter som gäller bostadsrättsfrågor 

sköts av Helsingfors stad i form 

av köptjänster. 

Företagsservicen följer för sin del riktlinjerna 

för en resultatgivande näringspolitik 

genom att koordinera arbetsplatsbyggandet 

i prioriterade insatsområden. 

Genom sin bostadspolitik skapar resultatområdet 

för sin del förutsättningar för 

att bostäder byggs enligt stadens bindande 

mål, de regionala målen och bostadsprogrammet, 

för att bostadslösheten minskar 

och för att boendeförhållandena förbättras. 

Företagsservicen sköter stadens aktiva 

markpolitik samt förvaltar och utvecklar 

stadens markegendom. Resultatområdet 

säljer mark i stadens ägo till företag och 

bostadstomter till både bostadsproducen- 

ter och privathushåll. Man anskaffar mark 

som ligger strategiskt. Dessutom utvecklar/ 

vidareförädlar och säljer resultatområdet 

sådan fastighetsegendom som avskrivits ur 

stadens servicebruk och där byggnaden inte 

går att förädla. 

Företagsservicen bedriver sin verksamhet 

i samarbete med sina interna och externa 

strategiska partner och i verksamheten 

betonas stärkandet av stadens konkurrenskraft, 

kontrollen över samhällsstrukturen, 

de bostadspolitiska målen samt det regionala 

samarbetet. 




I arbetsplatsbyggandet är fokus på Aviapolis-området, 

hela östra Vanda och omgivningen 

kring Vandadalens station. Särskilt 

viktigt är det att öka intresset för att bygga 

arbetsplatser i Dickursby och Ånäs vid 

stambanan samt i Björkby och Haxböle i 

östra Vanda. För att uppnå dessa mål samarbetar 

staden med samarbetsparterna i 

Aviapolis, Vantaan Akseli, Vanda Industrifastigheter 

Ab samt markägarna. 

Nya områden för arbetsplatsbyggnation 

under planperioden är företagsområdet 

Veckal i Marja-Vanda samt Nissbacka 

småindustriområde. En översiktsplan för 

arbetsplatsområdet i Veckal godkändes 

11.6.2012 i stadsplaneringsnämnden. Industriområdet 

i Veckal har presenterats för 

flera företag av olika storlek och där reserveras 

områden även för småindustriföretag. 

De preliminära områdesreserveringarna 

konkretiseras allteftersom planläggningen 

och byggandet av kommunaltekniken framskrider. 

Byggandet av det nya småindustriområdet 

i Nissbacka inleds. 

Utvecklingen av centrumområdena är en 

strategisk prioritet. 

I Dickursby centrum färdigställs under 

hösten 2012 en underjordisk parkeringsanläggning 

med 357 bilplatser. I anläggningen 

finns allmänna bilplatser samt 282 

bp som reserveras för stadshuset och 75 

bp för boendeparkering. Byggandet av ett 

parkeringshus ovan jord med kring 200 bp 

inleds i början av år 2013. Parkeringshuset 

får ca 100 allmänna bilplatser. I centrum 

byggs sex flervåningshus, av vilka det första 

börjar byggas hösten 2012 ovanpå ett parkeringsdäck, 

och takten fortsätter med ett hus 

per år. Detaljplanen för Dickursby stationscentrum 

har trätt i kraft under hösten 2012. 

Stationscentret är ett kontors- och affärscenter 

som också innefattar resecentralsfunktionerna 

såsom biljettförsäljningen och 

en bussterminal. Byggandet av resecentrets 

första fas inleds hösten 2012. I den första 

fasen som omfattar 14 500 m²-vy ingår bl.a. 

en dagligvaruaffär, andra affärslokaler, kontor, 

biljettförsäljningen och bussterminalen. 

Det första byggnadsskedet står klart 2014. 

Stationscentrets sammanlagda byggrätt är 

35 000 m² våningsyta. 

I Myrbacka centrum pågår planläggning 

för affärs- och bostadsbyggnation. Avsikten 

är att i centrum utvidga affärscentret 

Myyrmanni och bygga flervåningshus och 

ett nytt torg. En reservering görs också för 


byggnation av ett servicehus för äldre. Planeringsreserveringen 

för affärsbyggandet 

har tilldelats Citycon Oyj. 

I Mårtensdal fortsätter planeringen 

av den fortsatta användningen av gamla 

Martinkeskus och tomten för Laajavuoren 

koulu. 

I Björkby pågår planläggningen av utvidgningen 

av det s.k. gamla köpcentret. 

Avsikten är att mångdubbla butiksarean. 

Det är även ett mål att bygga bostäder invid 

stationen. Planeringsreserveringen för affärsbyggandet 

har tilldelats TKD Suomi Oy. 

I Korso har under 2010 uppgjorts en 

"Riktgivande plan för Korso centrums funktioner 

och stadsbild". Man eftersträvar att 

liva upp centrum genom ökad affärs- och 

bostadsbyggnation utgående från idéerna i 

den riktgivande planen. 

I Håkansböle fortsätter planeringen av 

det nya affärscenter på platsen för den nuvarande 

bussdepån så att planprocessen är 

långt skriden då depån omplaceras. Strävan 

är att bevara livskraften hos det gamla köpcentret 

i Håkansböle även efter att det nya 

köpcentret står färdigt. Detta kan uppnås 

genom kompletterande byggnation och 

omorganisering av lokalerna i köpcentret. 

När det gäller boendefrågor och överlåtelse 

av tomter för bostadsbyggandet är det 

viktigast att trygga en bostadsproduktion 

och i synnerhet hyresbostadsproduktion till 

rimliga kostnader, främja fritt finansierad 

bostadsproduktion och genomföra de mål 

som inskrivits i det godkända bostadsprogrammet 

och i den nya avsiktsförklaring 

för perioden 2012–2015 som ingåtts med 

staten. I bostadsbyggnationen prioriteras 

Marja-Vanda, Lejle och centrumområdena. 

I Lejle har bostadsbyggandet inletts år 2010 

och i kärnan av Dickursby centrum år 2012. 

I enlighet med bostadsprogrammet kommer 

ca 50 småhustomter årligen att överlåtas 

till egnahemsbyggare. Man kommer 

att öka överlåtandet av småhustomter. År 

2013 överlåts även tomterna för producentbyggda 

bostäder och egnahem som ingår i 

bostadsmässan 2015. 

För staden är det ändamålsenligt att aktivt 

skaffa mark i strategiskt viktiga områden, 

bl.a. inom influensområdet för Marja-Vanda 

och Ringbanan samt fall för fall 

i centrumområden. I markanskaffningen 

används alla existerande metoder såsom 

förköp och inlösen. Med tanke på anskaffningar 

ska tillräckliga markanskaffningsmedel 

säkerställas. På lång sikt säkerställer 

anskaffningarna att det kan bli markförsäljningsinkomster. 


I övrigt bedriver staden en aktiv markpolitik 

(köp och försäljning av mark, avtalspolitik, 

fastighetsutveckling och markägaruppgifter) 

så att den främjar styrningen av 

samhällsstrukturen och är lönsam totalekonomiskt 

sett. Särskild uppmärksamhet ägnas 

åt att samordna tidpunkterna för marköverlåtelser 

med servicebyggandet. 

Byggandet av Marja-Vanda främjas aktivt 

med hjälp av mark-, avtals- och bostadspolitiska 

metoder när det gäller byggandet av 

såväl bostadsområden som arbetsplatsområden. 

Staden marknadsförs i samarbete med 

både interna och externa aktörer. Staden 

bedriver egen näringslivsmarknadsföring i 

samarbete med Vantaan Markkinointi Oy 

som ägs av staden. 




I näringspolitiken sker förändringar under 

år 2013 så att ledningen för näringspolitiken 

flyttas til centralförvaltningen och ställs 

under stadsdirektören genom instruktionsändringar 

som gjorts under hösten 2012. 

I staden tillsätts även en markpolitisk 

arbetsgrupp som får till uppgift att bereda 

de centrala riktlinjerna vad gäller markanskaffning 

och planläggning. Detta innebär 

en kraftig ökning av förköp och inlösningar 

med målet att staden i första hand planlägger 

egen mark. Samtidigt säkerställs tillräckliga 

markanskaffningsmedel. På lång 

sikt säkerställer detta att det kan bli markförsäljningsinkomster. 

Vanda har tillsammans med de övriga 

kommunerna i Helsingforsregionen godkänt 

och undertecknat avsiktsförklaringen 

för markanvändning, boende och trafik 

(MBT) för åren 2012–2015. Enligt avtalet 

har Vanda förbundit sig till att årligen skapa 

förutsättningarna för att bygga 2 000 nya 

bostäder. Av dessa produceras 20 procent 

eller 400 bostäder som hyresbostäder med 

statligt stöd. Byggverksamheten fokuseras 

så att man kompletterar staden genom att 

bygga bostäder i befintliga centrumområden 

längs kollektivtrafikrutter och satsar 

på att bygga områdena kring Ringbanans 

stationer i Lejle och Marja-Vanda. 

Byggandet av Marja-Vanda inleds och 

bostadsmässan förbereds. Företagsservicen 

deltar i Marja-Vandaprojektet och bostadsmässprojektet 

och stöder dessa på alla sätt. 

Företagsservicen utvecklar sin verksamhet 

bl.a. vad gäller betjäning av företag både 

i fråga om tillgången till företagstomter och 

113


servicen som ges i Leija. Verksamheten sker 

fortsättningsvis genom nätverk med externa 

och interna partner (det s.k. ypa- eller 

företagsservicenätverket). I fråga om att 

bekämpa arbetslösheten samarbetar man 

aktivt med centralförvaltningen. 

Strävan är att bevara servicen lika åtkomlig 

och snabb som tidigare trots in- 

besparingar i personalutgifterna. Särskild 

uppmärksamhet kommer att ägnas åt att 

säkerställa markförsäljningsinkomsterna. 

En utmaning för markförsäljningen är givetvis 

världsekonomins utveckling. 

Nyckeltal 

Tjänsteinnehavarbeslut angående markanskaffning, marköverlåtelser, utarrendering och tillstånd från markägare. 

(Exklusive beslut angående överlåtelse av småhustomter) 


Beslut (st.) 221 254 190 190 190 190 

Överlåtna tomter 

(Exklusive småhustomter) 

Överlåtna tomter (st.) 33 46 35 35 35 35 

De överlåtna tomternas byggrätt 

(m²-vy) 93 616 74 819 100 000 100 000 100 000 100 000 

Överlåtna småhustomter 

Överlåtna tomter (st.) 43 27 50 50 50 50 

Inkomster från markförsäljning och arrende 

Inkomster (försäljningsvinst + 

hyresintäkter) (t€) 

Färdigställda bostäder 

25 224 34 514 30 900 33 096 33 096 33 096 33 096 

Färdigställda bostäder (st.) 1 326 2 107 2 000 2 000 2 000 2 000 

Färdigställda hyresbostäder 

(statsunderstödd produktion) 

Hyresbostäder (st.) 566 784 400 400 400 400 


14 40 Stadsplanering 




Inkomster 161 245 185 185 185 185 185 

Utgifter -3 117 -3 130 -3 234 -3 234 -3 252 -3 270 -3 318 















Hyror -234 -133 -146 -146 








Personalplan 




Stadsplaneringens basuppgift är att göra 

upp general- och detaljplaner i enlighet 

med markanvändnings- och bygglagen 

samt utarbeta andra planer och utredningar 

med vilka man styr stadens markanvändning 

och byggande. Årligen bereds 30–40 

detaljplaner och ändringar av dessa för 

behandling i stadsfullmäktige. En ny generalplan 

godkändes 2007 och som bäst reali- 

seras dess markanvändning genom att man 

utarbetar detaljplaner. Flera projekt som 

anknyter till regionalt samarbete och planeringsfrågor 

är på gång, t.ex. en revidering 

av landskapsplanen och beredningen av en 

gemensam generalplan för Östersundom. 

Stadsplaneringen ansvarar också för 

vissa myndighetsuppgifter som att bereda 

och fatta undantagsbeslut och avgöranden 

om planeringsbehov. Årligen fattas kring 95 

sådana myndighetsbeslut. 

Stadsplaneringen representerar Vanda 

i ett europeiskt nätverk för nya städer 

(ENTP) och i ett nätverk av regioner och 

kommuner med betydande internationella 

flygplatser (ARC) och deltar i EU-projekt 

med syftet att dra nytta av internationella 

erfarenheter när staden utvecklas och att 

bevaka stadens intressen och marknadsföra 

staden. 

115




Stadsplaneringen har ett centralt ansvar när 

verksamhetsområdets mål "Funktionell och 

hållbar stad" ska förverkligas. I stadsplaneringens 

egen strategi har målet uppdelats i 

fem underställda mål som styr stadsplaneringens 

verksamhet: 

1) Framgång i bostadsproduktionen 

tryggas genom att man via detaljplaneringen 

upprätthåller en reserv som möjliggör 

byggandet av minst 2 000 bostäder 

i året. Särskilt satsar man på centrumboende, 

områdena kring stationer och täta 

småhusområden. Under de närmaste åren 

fokuserar man på att planera de nya områdesreserverna 

i 2007 års generalplan sm är 

på mark i stadens ägo. För behov på längre 

sikt förbereder man sig genom att utarbeta 

en delgeneralplan för Östersundom. 

2) Att skapa förutsättningar för 

mångsidiga näringar och service hör till 

planläggningens centrala mål. En förutsättning 

för byggandet av verksamhetslokaler 

är att projektplanläggningen är snabb och 

effektiv. Prioriterade områden är Aviapolis 

och längs järnvägslinjerna särskilt Ånäs 

och omgivningen kring Sanomala. Man 

förbereder sig på verkningarna av Nordsjö 

hamn genom att planera Vantaan Akseli. I 

alla centrumområden pågår ett aktivt planerings- 

och utvecklingsarbete. 

3) Kompletteringen av stadsstrukturen 

främjas genom kompletterande 

planläggning. En fungerande stadsstruktur 

innebär en effektiv och smidig kollektivtrafikstad. 

Vad detaljplanerna anbelangar 

finns beredskapen inför byggandet av 

Ringbanan. Samarbetet intensifieras med 

grannkommunerna i fråga om att utveckla 

gränszonerna och regionalstrukturen. Av 

särskilt stor betydelse är delgeneralplanen 

för Östersundom som byggs ut längs den 

framtida östliga spårförbindelsen. Delgeneralplaneringen 

genomförs i samarbete med 

Helsingfors och Sibbo. 

4) Att centrumområdena utvecklas 

är en förutsättning för en stark individuell 

identitet, för en god service och för kulturen 

i de olika områdena. Nya, kompletterande 

detaljplaner för centrumområdena är under 

arbete i Myrbacka, Mårtensdal, Dickursby, 

Ånäs, Björkby, Håkansböle och Korso. I utvecklingen 

av Dickursby centrum ingår både 

planeringen av de nya områdena i Ånäs 

och resecentrumet som ingår i Ringbanan. 

5) Stadsmiljön förbättras via detaljplaner. 

Värdefulla områden inventeras och 

används som underlag i planeringsarbetet. 

Man tar fram planer för stadsbilden och för 

konstverk. I synnerhet satsar staden på att 

bekämpa klimatförändringen och främja 

energieffektivitet via planläggningen och 

genom att verkställa dagvattenstrategin. 




Den ekonomiska recessionen har inte haft 

någon betydande inverkan på stadsplaneringens 

arbetsmängd. Genom planering säkerställer 

man en snabb reaktionsförmåga 

när ett uppsving tar vid. 

Som expertorganisation består stadsplaneringens 

utgifter till med än 85 procent av 

personalutgifter. Hälften av de övriga utgifterna 

utgörs av lokalitetshyror. 

Utöver den ordinarie personalen har det 

i ekonomiplanen också reserverats resurser 

för nödvändiga experttjänster och anställning 

av tillfällig personal. Därigenom kan 

man bland annat anställa planeringspraktikanter 

och personer som håller på med sitt 

diplomarbete och sålunda främja en eventuell 

framtida rekrytering av sakkunniga. 

Växelverkan och beslutsfattande förutsätter 

också att mer resurser än tidigare 

riktas till informationsverksamhet. För en 

expertorganisation är det viktigt att upprätthålla 

de anställdas yrkesskicklighet och 

därför satsar man på en kontinuerlig utbildning 

av personalen och utvecklar samarbetet 

med olika läroanstalter. 

Stadsplaneringens inkomster minskar. På 

grund av de elektroniska registren och arkiven 

som staden har i sambruk behövs inte 

längre avgiftsbelagda intyg över planläggningsläget 

i samband med bygglov. Även 

planeringshandlingar såsom detaljplaner 

och redogörelserna för dessa samt rapporter 

av olika slag finns gratis på webben för 

stadsbornas bruk. E-tjänsterna utvecklas 

vidare. 


Godkända detaljplaner st. 23 46 35 35 35 35 35 

Ny bostadsvåningsyta / m²-vy 

Ny våningsyta för verksamhets- 

121 000 130 734 200 000 200 000 200 000 200 000 200 000 

lokaler / m²-vy 62 000 292 991 200 000 200 000 200 000 200 000 200 000 

Detaljplaneändringsinitiativ, totalt 

Årets ansökningar om detalj- 

165 157 145 140 135 135 135 

planeändringar st. 33 35 45 45 45 45 45 

Undantagsbeslut 86 59 120 95 95 96 95 


14 50 Kommunalteknikcentralen 


Kommunalteknikcentralens resultatområde 

har ansvaret för stadens allmänna områden, 

d.v.s. planeringen, byggandet och underhållet 

av gatorna och grönområdena. Den planerar 

eller låter planera investeringar, gör 

upp årliga byggnadsprogram och bereder 

markanvändningsavtal. Investeringarna 

och underhållsarbetena utförs antingen i 

egen regi eller läggs ut hos privata serviceproducenter. 

Resultatområdet svarar också 

för stadens trafikplanering, beredningen 

av de kollektivtrafikärenden som hör till 


stadens befogenheter samt för de uppgifter 

som enligt lag ingår i fastighetsingenjörens 

uppgifter. Dessutom ingår depån som en 

egen nettobudgeterad resultatenhet i kommunalteknikcentralen. 

Kommunalteknikcentralen fortsätter att 

samarbeta med de regionala samkommunerna 

HRM och HRT i fråga om att planera 

och genomföra investeringar i vattentjänster 

och att bereda kollektivtrafikärenden. 

De inkomster som fås in genom olika 

markanvändningsavtal bokförs i driftsekonomin. 

Utgifterna och inkomsterna för 

alla investeringar som stannar i stadens ägo 



Inkomster 19 880 25 213 17 184 17 184 17 445 17 710 17 979 


Utgifter -120 919 -152 746 -134 370 -144 370 -123 744 -96 524 -85 949 


eget bruk -38 576 -46 446 -40 670 -40 670 -41 044 -41 624 -42 249 





Understöd 206 209 209 209 






Köp av kundtjänster -13 860 -300 -300 -300 



Köp av materia 6 507 -11 185 -10 355 -11 146 


Hyror -4 019 -4 895 -5 200 -3 882 

Övriga kostnader -462 -5 -4 -1 464 







Personalplan 



(tillverkning för eget bruk) och för byggandet 

av vattenförsörjningen i samband med 

gatuinvesteringar framgår också i driftsekonomin. 



I kommunalteknikcentralens verksamhet 

fortsätter stödjandet av stadens bostads- och 

näringspolitik att inta en central ställning. 

Uppmärksamhet ägnas åt kvalitetskraven 

för projekten, särskilt i centrumområdena. 

Marja-Vanda och Dickursby centrum är 

117


områden som prioriteras vid utvecklandet 

av kommunaltekniken. I förbättringen av 

Ring III inleds fas två och byggandet av 

Ringbanan fortsätter. 

Utvecklingsenheten har som mål att för 

sin del stödja att stadens bostads- och näringspolitik 

genomförs samt att betjäna resultatområdets 

övriga enheter i bl.a. olika 

slags utvecklingsprojekt, planering av verksamheten 

och uppföljning och rapportering 

av ekonomin. 

Resultatenheten för trafikplanering ansvarar 

för trafikplaneringen i planläggningsområden, 

insamling av trafikdata, utveckling 

av kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, 

uppföljning av trafikbullerolägenheter 

och trafiksäkerheten samt 

planeringen av åtgärder som berör dessa. 

Gatutekniken producerar sina tjänster 

effektivt och förmånligt genom en kombination 

av egen produktion och privat serviceproduktion. 

De färdigställda objekten 

är fungerande, trygga och anpassade till sin 

miljö och kan underhållas ekonomiskt. De 

anställda motiveras att utveckla sin kompetens 

och enhetens verksamhet. 

Under ekonomiplaneperioden är avsikten 

att upprätthålla gatuunderhållet på i 

stort sett nuvarande nivå, vilket säkerställer 

att trafiknätet fungerar även under särförhållanden. 

Den växande andelen områden 

som underhålls sköts genom att man utvidgar 

områdesentreprenaderna. Avsikten är 

att år 2014 konkurrensutsätta Björkbyområdet 

som en ny områdesentreprenad. 

Grönområdesprogrammet som färdigställdes 

i slutet av år 2011 definierar verksamhetens 

mål för perioden 2011–2020. 

Programmet anpassar servicenätverket till 

nuvarande behov och resurser. 

Skogsplanen ger målsättningen för skötseln 

av skogarna. Denna är av stor betydelse 

för anpassningen till klimatförändringen. 

Geotekniken satsar kvalitets- och kostnadsmedvetet 

på planering och sakkunskap 

för att ta fram grundbyggnadslösningar 

som följer principerna för hållbar utveckling 

och bäst lämpar sig för lokala förhållanden. 

De jordmånsegenskaper som är väsentliga 

ur markanvändningens synvinkel utreds 

genom sakkunnigt gjorda terräng- och laboratorieundersökningar 

som geotekniken 

utför eller låta utföra med bäst lämpade 

metoder och utrustning. Särskilt i planläggningsområdet 

i Marja-Vanda mäter 

man hur resultatrika undersökningarna 

är. Även planeringen av deponier för ren 

överloppsjord utvecklas. Produkter som 

tjänar byggverksamhet och markägarskap 

görs fortsättningsvis utan dröjsmål vid 

mätningsavdelningen och den geografiska 

informationsreserven hålls uppdaterad på 

ett sådant sätt att dess struktur bibehålls 

enhetlig och användbar. Prioriterade arbeten 

är tomtindelningar på initiativ av kund, 

tomtstyckningar och kontrollmätningar av 

byggarbeten samt geodataservicen för underjordiska 

ledningar, styckningen av allmänna 

områden samt upprätthållandet av 

kommunregistret. 

Man satsar på lantmäteritjänster som 

gäller planeringen och byggandet av Ringbanan 

och Marja-Vandaområdet samt på 

att utveckla webbtjänster och styckning av 

allmänna områden. 

I början av år 2012 förnyades alla taxor 

och avgifter som gäller avdelningens verksamhet. 

Förslaget är att de förnyas vid årsskiftet 

2013 för att svara mot kostnadsnivåns 

utveckling. Eftersom efterfrågan på 

tjänster beräknas fortsätta på låg nivå stiger 

inkomsterna bara lite, till 1,79 milj. euro, 

trots att taxan höjs. 

Fordons- och maskinmaterielet med tillläggsutrustning 

har en betydande roll för 

stadens serviceproduktion med tanke på 

att målet är att stöda stadens andra enheter 

i dessas serviceproduktion på ett kundorienterat, 

ekonomiskt och effektivt sätt och 

att fungera som sakkunnig i olika fordonsrelaterade 

frågor. 

Depåns materielanskaffningar sker i nära 

samarbete med användarna, varigenom 

man säkerställer att de lämpar sig för användningsändamålen, 

kan användas mångsidigt 

och har en god användningsgrad året 

om. 

I samband med materielanskaffningarna 

fästs särskild uppmärksamhet vid materielets 

miljöverkningar och användningen av 

fordon med låga utsläpp främjas i syftet att 

minska utsläppen av växthusgaser och fasta 

partiklar från den trafik som orsakas av stadens 

egna verksamhet. 




Servicen sköts kostnadseffektivt i en kombination 

av eget arbete och köptjänster. 

Kommunalteknikcentralens kundbetjäning 

utvecklas vidare. 

Man fortsätter att utveckla projektprogrammeringen 

och -kontrollen, e-tjänsterna 

och den ekonomiska uppföljningen för 

att säkerställa bl.a. att det årliga byggprogrammet 

och arbetsprogrammen genomförs 

och att uppdaterad information kan 

ges om programmen. Den kontinuerliga 

utvecklingen förutsätter att det görs en nyanställning 

till utvecklingsenheten. 

Trafikplaneringen omorganiseras och i 

det sambandet utreds utvecklingsbehoven 

uppgiftsvis och kompetensen kartläggs. I 

syftet att stävja kostnadsökningen satsar 

man särskilt i HRT-samarbetet på ekonomisk 

kontroll över kollektivtrafiken. 

I resultatenheten för gatutekniken ökas 

kommuninvånarnas möjligheter att påverka 

och särskilt den elektroniska kundbetjäningen 

förbättras. Man effektiverar 

även hur processerna fungerar. Man tryggar 

att byggprogrammet genomförs genom att 

man anställer yrkeskunnig personal bl.a. för 

att ersätta nyckelpersoner som avgår med 

pension. 

Koordineringen och uppföljningen av 

planerings- och byggprogrammet förbättras 

för att i synnerhet projekten på entreprenad 

ska fås igång vid ändamålsenliga tidpunkter. 

Uppföljningen av projektkostnaderna 

utvecklas vidare så att den styr verksamheten 

bättre. 

Av planeringen av gator och vattentjänster 

produceras cirka 90 procent i form av 

köptjänster med huvudsakligen konsulter 

med årskontrakt. Kontrakten förnyades i 

början av år 2012. Implementeringen av 

investeringsprogrammet kräver speciellt 

för Marja-Vandas del nödvändigtvis ökade 

resurser för beställning av planering och 

för byggherreuppgifter inom både gatutekniken 

och grönområdesenheten. Målet 

är också att öka andelen egen planering på 

grund av att det framkommit problem med 

kvalitet och tidtabeller i köptjänsterna. 

Stadens byggverksamhet under egen ledning 

utvecklas vidare i linje med en utredning 

som blev färdig 2011. 

Gatunderhållet beställs till ca 25 % i form 

av externa områdesbaserade köptjänster 

och de resterande 75 % utförs som arbete 

under egen ledning, där även externa maskin- 

och transporttjänster används. Underhållet 

av utomhusbelysningen och trafikljusen 

utförs helt som extern köptjänst. I 

fråga om båda de nämnda tjänsterna orsakar 

de senaste årens indexhöjningar tryck 

på kostnaderna, vilka stiger ytterligare genom 

att antalet korsningar med trafikljus 

ökar. Verksamheten uppskattas öka med ca 

1–2 procentenheter per år. 

Väderförhållandena under vinterperioderna 

inverkar väsentligt på kostnaderna 

för underhållet av gatorna. Under ogynnsamma 

förhållanden kan gatuhållningens 

service- och kvalitetsnivå sjunka ytterligare. 


I gatuhållningen riktas det största kostnadstrycket 

mot 

- beställningar och övrig upphandling 

av externa tjänster som gäller upprätthållningen 

av gator 

- vinterunderhållet 

- gatubelysningens energikostnader 

- gatubelysningens och trafikljusens 

underhållsarbeten 

Områdena som grönområdesenheten 

ansvarar för ökar årligen med 5–10 hektar. 

Eftersom underhållsresurserna är ringa 

måste man fortsätta att pruta på underhållets 

nivå och avstå från en del av de strukturella 

iståndsättningsarbetena. Man ökar 

kommuninvånarnas möjligheter att påverka 

och förbättrar särskilt den elektroniska 

kundbetjäningen. Man effektiverar även 

hur processerna fungerar. 

I skötseln av jordbruksområden utreds 

möjligheterna till biodynamisk odling och 

vallning. I skogsbruket avser man att sköta 

unga skogar aktivt och öka magasineringen 

av kol. Resurserna för byggherreverksamheten 

ökas för att man ska klara den hela 

tiden ökande mängden entreprenader. 

En webbaserad kundtjänst för grundundersökningsregistret 

utvecklas som bäst. 

För den geotekniska informationens del 

besvarar projektet utmaningen som ställs av 


det ständigt ökande kravet på service som 

utnyttjar webben. För närvarande produceras 

registeruppgifterna manuellt. Automatiseringen 

av kundbetjäningen bedöms 

minska personalens arbetsmängd så att en 

planeringsassistentsplats kan dras in vilket 

skulle göra det möjligt att överföra resursen 

på en projektingenjörsvakans. 

Den ökade arbetsmängden särskilt i fråga 

om att undersöka och iståndsätta förorenad 

mark, att planera och koordinera nya 

utfyllnadsområden och -konstruktioner 

för överloppsmark och att bygga nya detaljplaneområden, 

särskilt Marja-Vanda, 

har ökat arbetsmängden i sakkunnig- och 

tillsynsuppgifter. Eftersom arbetet kräver 

lokalkännedom och omfattar bevakning av 

stadens intressen har uppgifterna inte kunnat 

läggas ut. Bedömningen är att arbetsmängden 

i dessa uppgifter kräver att man 

tillsätter en projektingenjörsvakans som 

lämnats öppen. 

Markundersökningsenhetens produktivitet 

ökas genom att man höjer personalens 

utbildningsnivå och ser över kravnivåerna 

och vakanserna för de förändrade arbetsuppgifterna 

I enlighet med stadsstyrelsens beslut 

6.6.2011 övergår man 1.12.2012 från det s.k. 

statens gamla koordinatsystem till det nya 

plankoordinatssystemet ETRS-GK25 och 

från N43-systemet till höjdsystemet N2000 

samtidigt med de övriga kommunerna i 


huvudstadsregionen. En del av de arbeten 

övergången kräver fortsätter in på år 2013. 

I samarbete mellan huvudstadsregionens 

kommuner, HRM och HRT förnyas områdets 

mosaik av ortografiska flygbilder år 


Utvecklingen av webbtjänster för geografisk 

information fortsätter med att webbservicegränssnitt 

öppnas för kart- och registerdata. 

Tjänsten Kartta.vantaa.fi får en stor 

versionsuppdatering i början av år 2013. 

En del av de ovan nämnda projekten finansieras 

av verksamhetsområdet for markanvändningen, 

en del av IT-administrationen. 

För mätningsavdelningens adb-tjänster 

föreslås i likhet med tidigare år ett anslag för 

småskalig utveckling av stadens geografiska 

informationssystem. Utgående från tidigare 

utfall föreslås sammanlagt 20 000 euro för 

mätningsavdelningens andel av utvecklingen 

av fastighetsregistrets kommunsystem, 

stadens kartsystem och geografiska informationstjänster 

i internet och intranet. Ett 

anslag för anskaffning av adb-materiel och 

-utrustning har reserverats för nya specialskrivare 

och flygbildsarbetsstationer. 

Möjligheterna att lägga ut depån och 

verksamheten kring förflyttning och upplagring 

av skrotfordon utreds inom balanserings- 

och skuldprogrammet för stadens 

ekonomi. 

119


Nyckeltal 

Kommunalteknikcentralen 

Resurshushållning 


Underhåll av trafikleder euro/m² 

Underhåll av byggda 

1,72 1,73 1,58 1,56 1,57 1,57 0,00 

gatugrönområden €/ha 

Underhåll av byggda parker 

2 139 2 190 2 297 2 297 2 297 2 297 0 

(A) €/ha 5 309 5 960 5 925 5 868 5 811 5 754 0 

Byggda grönområden sammanlagt 

€/ha 3 702 4 055 4 103 4 083 4 063 4 043 0 

Verksamhetens omfattning 

Trafiknätets omfattning ha 758 766 774 782 794 807 0 

Byggda gatugrönområden ha 398 404 414 422 431 439 0 

Byggda parker (A) ha 387 393 411 423 436 449 0 

Byggda grönområden sammanlagt ha 

Jordmassor som transporterats till 

785 797 825 845 866 888 0 

deponier milj. m³/år 1,4 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,0 

Mätningsavdelningen 


Tidsmål (dagar) 

utarbetande av tomtindelning 47 51 55 55 55 55 0 

styckning av tomt 

Prestationsmål (st.) 

71 86 65 65 65 65 0 

styckade tomter 228 301 300 350 400 400 0 

nya plantomter från tomtindelningen 303 423 450 500 500 500 0 

styckade allmänna områden 35 89 60 100 100 100 0 

utmärkta byggnadsplatser 717 515 500 600 600 600 0 

utredda ledningsplaceringar 2 192 2 590 2 200 2 200 2 200 2 200 0 

användning av webbkarta (st./mån.) 

Resurser och produktivitet 

18 500 18 200 22 000 23 000 24 000 25 000 0 

verksamhetsintäkter (M€) 1,76 1,71 1,76 1,8 1,83 1,87 0 

verksamhetsbidrag (M€) -2,03 -2,24 -2,24 -2,28 -2,33 -2,38 0 

årsverken 79 82 82 82 82 82 0 

prestationer (st.)/årsverke 22,2 23,8 23,1 23,6 24,1 24,6 0 


14 51 Kollektivtrafiken 




Inkomster 0 700 1 180 1 180 1 500 3 000 7 000 

Utgifter -33 798 -40 000 -43 300 -43 300 -46 100 -51 700 -57 900 








Inkomster sammanlagt 0 700 1 180 1 180 







Hyror 0 0 0 0 









Samkommunen HRT är en regional kollektivtrafiksorganisation 

där Helsingfors, 

Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt 

och Sibbo ingår. Vandas budget baseras på 

HRT:s preliminära budget. Budgetens kalkyleringsgrunder 

samt budgetstrukturen 

följer det nya avtalet. 

Till HRT betalar kommunerna en kommunandel 

som beror på biljettintäkterna 

och utgifterna för kollektivtra-fiken. Utgifterna 

består av operativa kostnader (trafikeringsersättningar), 

allmänna kostnader 

och infrastruk-turkostnader. Infrastruktur- 

kostnaderna är drifts- och kapitalkostnader 

för infrastrukturen som HRT debiterar av 

medlemskommunerna enligt grundavtalet. 

I Vanda är linjeändringarna små år 2013, 

men ersättningsnivån höjs av att busstrafikens 

kostnader beräknats stiga med 4 procent 

samt av de linjeändringar och den ökning 

av utbudet som gjordes år 2012. På årsnivå 

inverkar en del av dessa först år 2013. 

Vanda stads förslag till kommunandel 

år 2013 är 43,3 milj. euro. Detta förutsätter 

att HRT:s förslag till budget bantas med 1,6 

milj. euro. Vanda stad föreslår att regionbiljettintäkterna 

höjs med 0,7 milj. euro. Detta 

motsvarar en snitthöjning på 4 procent av 

priset på både interna biljetter och region- 

biljetter. För trafike-ringsersättningarnas 

del föreslår staden en inbesparing på 0,9 

milj. euro. Inom ramen för nuvarande anslag 

främjar man genom exempelvis trafikljusförmåner, 

filarrarrangemang och trafikmärken 

att kollektivtrafiken löper smidigt. 

Budgeten och kalkylerna för åren 2014– 

2016 baserar sig inte på verkliga kalkyler 

eftersom ibruktagandet av Ringbanan och 

medförda linjeändringar ännu är i planeringsstadiet. 

När Ringbanan börjar trafikeras 

år 2015 får Vanda i alla händelser tillläggskostnader 

men man kan i någon mån 

påverka hur stora dessa blir via lösningarna 

för andra linjer och tariffer. 

121


14 52 Depån 


Inkomster 5 747 5 477 5 569 5 569 5 490 5 490 5 477 

Utgifter -4 902 -4 752 -4 871 -4 871 -4 827 -4 899 -4 973 

Verksamhetsbidrag 846 725 698 698 663 591 504 














Hyror -1 122 -1 187 -1 255 -1 255 



Verksamhetsbidrag 846 725 698 698 






Depån utgör en del av kommunalteknikcentralens 

resultatområde inom verksamhetsområdet 

för markanvändning, byggnad 

och miljö och producerar i egenskap av en 

av stadens interna nettobudgeterade enheter 

fordons- och maskintjänster för stadens 

alla verksamhetsområdens interna behov. 

Dessutom sköter depån upplagring av fordon 

som flyttats i samban d med den lagstadgade 

skrotfordonsverksamheten. 

Person-, paket- och lastbilar anskaffas genom 

leasingfinansiering vilket gör det möjligt 

att hålla materielets snittålder ekonomiskt 

ändamålsenlig. Investeringsanslagen 

används för anskaffning av specialmateriel 

och tungt materiel. 

I början av år 2012 övergick reparationsverkstaden 

till en s.k. akutverkstadsmodell 

i enlighet med slutsatserna i utredningen 

om utläggning av verkstaden, och i verksamhetsmodellen 

fokuserar man främst på 

akuta reparationer av arbetsmaskiner och 

tunga fordon samt på säsongunderhåll och 

reparation av tilläggsutrustning och säsongmaskiner. 



Fordons- och maskinmaterielet med tillläggsutrustning 

har en betydande roll för 

stadens serviceproduktion, och målet är 

att på ett kundorienterat, ekonomiskt och 

effektivt sätt stödja stadens andra enheter 

i dessas serviceproduktion och att fungera 

som sakkunnig i olika fordonsrelaterade 

frågor.Materielanskaffningarna sker i nära 

samarbete med användarna, varigenom 

man säkerställer att materielet lämpar sig 

för sina användningsändamål, är mångsi- 

digt användbart och har en god användningsgrad 

året om. 

I syftet att minska utsläpp av växthusgaser 

och fasta partiklar från den trafik som 

orsakas av stadens egna verksamhet ägnar 

man i samband med materielanskaffningarna 

särskild uppmärksamhet åt materielets 

miljöverkningar och man främjar 

användningen av fordon med låga utsläpp 

Man strävar efter att tillgodose samtliga 

verksamhetsområdens fordons- och maskinbehov. 

Viktiga förändringar i verksamheten och 

servicens utveckling 2013 

I samband med balanserings- och skuldprogrammet 

för stadens ekonomi utreds 

eventuella strukturella förändringar i produktionssätten 

vidare vad gäller bl.a. möjligheterna 

att lägga ut depåns verksamhet 

och verksamheten kring förflyttning och 

upplagring av skrotfordon. 






Antal fordon st. 427 430 405 400 385 380 0 

Bränsleförbrukning l/år 791 000 743 265 760 000 750 000 740 000 740 000 0 

Reparationsverkstadens 

arbetsuppgifter st./år 2 977 2 830 2 600 2 500 2 400 2 400 0 

123


15 05 Beställningsservicen 


Inkomster 0 1 285 1 240 1 240 1 242 1 261 1 280 

Utgifter -1 372 -2 899 -4 820 -4 820 -4 860 -4 903 -4 946 








Inkomster sammanlagt 0 1 285 1 240 1 240 




Köp av interna tjänster -17 0 -1 -1 



Hyror -67 -33 -47 -47 








Personalplan 


Anställda totalt - 23 23 23 23 23 


Beställningsservicens resultatområde svarar 

för organiseringen av fastighetsservice 

för verksamhetsområdena, beställningen 

av tjänster och styrningen av serviceproducenterna 

samt för uppgifter som hänför sig 

till utveckling av dokumenthanterings- och 

informationssystem i anknytning till verksamhetslokalerna 

och beställningsservicen. 

Beställningsservicens resultatområde består 

av två resultatenheter: 

1. Informations- och utvecklingstjänster 

2. Beställarfunktioner 

Enheten informations- och utvecklingstjänster 

har som uppgift att utveckla system 

som stöder verksamheten och att assistera i 

utvecklingen av processer. Dessutom sköter 

den om fastighetscentralens tjänster som 

gäller grafisk lokalitetsförvaltning. Enheten 

producerar centraliserat assistenttjänster 

för fastighetscentralen och beställningsservicen. 

Resultatenheten är indelad i tre 

ansvarsområden: assistenttjänster, utvecklingstjänster 

och informationstjänster. 

Enheten beställarfunktioner har ansvaret 

för att kundtillfredsställelsen och verksamhetens 

övergripande kvalitet när det gäller 

lokalitetsservicen utvecklas i samarbete 

med kundverksamhetsområdena och serviceproducenterna. 

Den säkerställer även att 

fastighetsservicens kvalitet och kostnader 

utvecklas fördelaktigt ur stadens synvinkel. 

Enheten sammanställer de behov kunderna 

har i fråga om de tjänster de använder, proriterar 

dessa och anpassar dem till ramen 

för ekonomin. 

Beställarfunktionerna fungerar i fråga 

om måltids-, städ- och vaktmästarservicen 

som en expert på stadsnivå och utvecklar 

innovativa lösningar tillsammans med serviceproducenterna. 

Resultatenheten för 

beställarfunktioner består av två ansvars- 


områden: måltids- och vaktmästarservicen 

och sanitetsservicen. 



Resultatenheten informations- och utvecklingstjänster 

har som mål att reformera 

fastighetscentralens verksamhet Assistenttjänsterna 

eftersträvar självstyrning och att 

uppgifterna fördelas i teamet på så sätt att 

stödtjänsterna fungerar under alla tider. 

Assistenttjänsterna har möjlighet att självständigt 

utveckla servicen inom sitt eget 

område. 

Utvecklingstjänsterna sköter och utvecklar 

datasystem för fastighetscentralen och 

beställningsservicen. Sådana är fastighetsledningssystemet 

Koki, serviceboken TehoWeb, 

dimensioneringssystemet ATOPs, 

rapportsystemet Fakta och arbetstids- och 

passerkontrollsystemet Esmikko. Ansvarsområdet 

har som mål att genomföra förnyandet 

av fastighetsledningens datasystem i 

fyra faser. 

Informationstjänsterna har som mål att 

prioritera de nuvarande uppgifterna och 


identifiera en utvecklingslinje för framtiden. 

Byggritningar arkiveras på många sätt 

och i många olika format och resurserna 

räcker inte till för alla format. 

Resultatenheten beställarfunktioner 

har som mål att få modellen med beställare 

och producent att fungera så effektivt 

och rätlinjigt som möjligt. Detta kräver att 

processbeskrivningar utarbetas och kommuniceras 

till serviceproducenterna och 

kundverksamhetsområdena. För att stöda 

processerna behövs moderna datasystem. 




Under år 2013 ska teamen för ansvarsområdena 

inom resultatenheten informations- 

och utvecklingstjänster tillägna sig 

ett självstyrande arbetssätt med teamledare. 

Den första fasen av reformen av fastighetsledningen 

(styrningen av serviceproduktionen) 

ska konkurrensutsättas och därefter 

tas i bruk. 

Beställarfunktionerna ska sörja för att 

kundorganisationen och serviceproducen- 


terna förmedlar information om uppgjorda 

avtal med bilagor till sina organisationer. 

Utgående från dessa avtal och från samarbetet 

beskrivs de processer som identifierats: 

hanteringen av kundförhållanden, 

konkurrensutsättningen och utarbetandet 

av avtal, styrningen av serviceproducenter 

och kommunikationen (responser, reklamationer, 

förändringar, tilläggsbeställningar 

o.s.v.). 

Därutöver fokuserar beställarfunktionerna 

på faktisk jämförelse och benchmarking 

serviceproducenterna emellan. Dessutom 

lyfter man fram missförhållanden och strävar 

efter att uppfriska arbetssätt och tjänster 

som blivit rutinbetonade. 


Utgångspunkten för antalet anställda är den 

personal som 1.5.2012 anvisats för beställningsservicens 

resultatområde. Resultatområdet 

hade då sammanlagt 23 anställda. 

De olika enheterna har följande antal anställda: 

informations- och utvecklingstjänsterna 

14 och beställarfunktionerna 8. 

125


15 10 Fastighetscentralen 


Inkomster 111 235 135 345 136 330 136 330 128 386 130 317 132 277 


Utgifter -128 519 -105 025 -121 929 -121 864 -112 929 -114 388 -115 555 


eget bruk -58 498 -61 930 -74 479 -74 414 -75 559 -76 688 -77 855 


Resultaträkning1000 euro BS 2011 BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 













Understöd och bidrag 0 -4 -2 -2 

Hyror -38 834 -40 700 -43 263 -43 263 








Personalplan 




Fastighetscentralens resultatområde ansvarar 

för administreringen och utvecklingen 

av stadens fastighetsinnehav och 

för produktionen av lokalitetslösningar. 

I lokalitetsförvaltningens uppgifter ingår 

administreringen av lokaliteter och kundförhållanden, 

hyrningen av lokaliteter, den 

operativa fastighetsledningen och planeringen 

och organiseringen av fastighetsunderhållet. 

Projektberedningen innefattar 

den kort- och långsiktiga planeringen av 

produktionen av lokaliteter, fastighets- och 

projektutvecklingen samt upphandlingen 

av planeringstjänster. Projektberedningen 

producerar behovsutredningar och projektplaner 

för lokalitetsprojekten i samarbete 

med de övriga verksamhetsområdena. 

Byggherreservicen ansvarar för genomförandet 

och övervakningen av byggnationen 

i de lokalitetsprojekt som ingår i investeringsprogrammen 

samt för hustekniska 

sakkunnigtjänster. 

Fastighetscentralen har år 2012 reformerats 

från ett övergripande verksamhetsområde 

för lokaliteter och lokalitetsservice 

till en modernare organisation för 

fastighetsledning och lokalitetsförvaltning. 

I reformen ingick att reparationsbyggandet 

lades ut i juni 2011. Måltids- och städserviceverksamheten 

och fastighetsskötseln 

bolagiserades vid årsskiftet 2011–2012. 

Verksamhetsområdet uppdelades därefter 

i två resultatområden, fastighetscentralen 

och beställningsservicen, och det ingår från 


med maj 2012 ingår i det omorganiserade 

verksamhetsområdet för markanvändning, 

byggnad och miljö. Till följd av de strukturella 

ändringarna omdefinierades fastighetscentralens 

uppgifter. 



Fastighetscentralens nya verksamhetsstruktur 

baserar sig på att fastighetscentralen 

övergått från att ha varit en serviceproducent 

till att bli en serviceorganisatör. 

De mest centrala förändringarna fokuserar 

därför på hanteringen av kundförhållanden 

och på skapandet av nya koncept för hur 

servicen organiseras. I sin nya roll som organisatör 

av lokaler och teknisk service för 

dessa strävar fastighetscentralen efter att 

befria kundernas verksamhetsområden så 

att de får sköta sin kärnverksamhet. Detta 

kräver fungerande praxis för styrning av avtal 

och ett nytt sätt att organisera sig mellan 

kunderna och serviceproducenterna. 

För förändringen har tre funktionella mål 

identifierats: 

1. Fastighetscentralens uppgift är att 

skapa sådana strukturer och tillvägagångssätt, 

som förbättrar fastighetscentralens 

verksamhetsområdes reaktionsförmåga, 

effektiverar hela värdekedjans verksamhet 

och produktiviteten i dess arbete och gör 

beslutsfattningen smidigare och snabbare. 

2. Fastighetscentralen utvecklas i sin roll 

som producent av lösningar. Detta kräver 

en mer djupgående tolkning än hittills av 

hur staden utvecklas som helhet, kännedom 

om kundernas verksamhetsområden och 

strävanden och tillräckligt substanskunnande 

i fråga om servicen. 

3. Fastighetscentralen utvecklas i sin roll 

som serviceorganisatör och utvecklar praxis 

för styrning av avtal enligt vad kundtillfredsställelsen 

och kvalitetsstyrningen indikerar. 


Fastighetscentralens främsta mål för 2012 

är att hålla investeringarna i lokaliteter 

under kontroll, förbättra lokaliteternas användningsgrad 

och utrymmeseffektivitet, 

utveckla kundtillfredsställelsen och hur 

servicen fungerar samt idka verksamhet 

som främjar en hållbar utveckling. Fastighetscentralen 

kommer att fokusera på att 

förbättra fastigheternas energieffektivitet 

och bevara fastighetstillgångarnas värde 

med hjälp av systematisk uppföljning och 

planmässigt underhåll. 

Man löser kundernas behov av verksamhetslokaler 

och genomför projekten på ett 

kundorienterat sätt som baserar sig på de 

planer för servicenätet som godkänts av 

stadens ledning. Verksamhetslokalernas 

flexibilitet och kvalitet förbättras genom 

ett övergripande livscykeltänkande. Man 

strävar efter faktiska energibesparingar i 

fastigheterna via mångsidiga energisparprojekt 

och genom att delta aktivt i utvecklingsprojekt 

i branschen. Målet är att genom 

investeringar förbättra fastigheternas energieffektivitet 

och att försöka komma nära 

nollenerginivån särskilt i nybyggnationen. 

Personer ges utbildning i planmässigt 

underhåll och fastighetsdatasystemet utvecklas. 

Målet är att öka organisationens 

kunskap om fastighetsskötsel och öka kundernas 

tillfredsställelse. 




De avsevärda strukturella förändringarna 

i fastighetscentralen ställer många utmaningar 

men ger å andra sidan också möjligheter 

att utveckla verksamheten. Organisationsreformen 

har syftat till bättre kvalitet, 

jämförbarhet och kostnadseffektivitet. 

Stadens synnerligen dåliga ekonomiska 

situation kräver radikala lösningar på fastighetshållningens 

alla delområden. 

Fastighetscentralens organisationsreform 

kräver att beställarfunktionerna stärks och 

att de personers uppgifter och ansvar jus- 


teras som stannar i fastighetscentralen. I 

styrningen och anpassningen av kundverksamhetsområdenas 

behov av lokaliteter och 

service tas nya sätt att arbeta i bruk. Investeringsutgifterna 

tas under kontroll genom att 

man planerar investeringarna grundligare, 

förnyar servicenätverk, och effektiverar användningen 

av lokaliteter, utvecklar planeringslösningar 

som sänker byggkostnaderna 

och utvecklar fastighetshållningen och 

produktionsstyrningen. Byggherrefunktionerna 

och fastighetshållningsfunktionerna 

utvecklas som en helhet tillsammans med 

externa serviceproducenter. 

Omvärlden för verksamheten präglas av 

nya myndighetsbestämmelser och skärpt 

lagstiftning särskilt i fråga om energieffektivitet 

och att stävja den grå ekonomin. 

Utmaningarna ska besvaras så att man ökar 

kompetensen hos de egna sakkunniga genom 

att dra nytta av nätverket av externa 

sakkunniga. 

Fastighetscentralens produktivitet ska 

förbättras så att det växande fastighetsbeståndet 

kan skötas med nuvarande resurser. 

Fastighetsdatasystemen utvecklas i syftet att 

effektivera funktioner och processer. 


Utgångspunkten för antalet anställda är den 

personal som 1.5.2012 anvisats för fastighetscentralens 

resultatområde. Resultatområdet 

hade då sammanlagt 68 anställda. De 

olika enheterna har följande antal anställda: 

lokalitetsförvaltningen 31, projektberedningen 

20 och byggherreuppgifterna 16. 

I personalplaneringen är fokus på det 

operativa ledarskapet och utvecklandet av 

detta. För att öka processledarskapskunnandet 

kommer nuvarande chefer, ansvarspersoner 

och sakkunniga att utbildas enligt 

en plan utgående från en kartläggning av 

kunnandet. 

127




Befolkning i åldern 7–18 år 


Intern hyrning: 

28 472 28 234 28 413 28 351 28 441 28 569 28 931 

Mängd hyrda lokaler (m²) 158 728 171 076 171 048 174 917 180 165 185 569 191 137 

Lokaler totalt (m²) 741 359 755 179 773 605 782 345 797 065 821 935 846 593 

Antal byggnader 


856 826 821 810 800 790 780 

Kundtillfredsställelse 3,11 - 3,15 3,3 3,3 3,3 3,3 

Husbyggnadsinvesteringar 49 610 70 020 43 095 47 450 37 370 37 700 37 700 

Nybyggnation 23 220 21 564 16 710 16 950 6 770 16 600 13 120 

Ombyggnad 24 453 45 857 25 160 26 400 27 500 18 000 21 480 

Ändringsarbeten i hyresoch 

aktielokaler 1 937 2 599 1 225 4 100 3 100 3 100 3 100 

Husbyggnadsinvesteringar 49 610 70 020 43 095 47 450 37 370 37 700 37 700 

Planering 2 564 3 350 2 155 2 847 2 242 2 262 2 262 

Byggnation 42 285 62 970 37 580 40 331 31 359 31 653 31 653 

Övriga kostnader 4 761 3 700 3 360 4 273 3 769 3 785 3 785 

Årsreparationer totalt - - -1 630 -1 630 -1 654 -1 679 -1 704 

Oförutsedda reparationer - -2 426 -2 322 -2 247 -2 281 -2 315 -2 350 

Fastighetsskötsel 

Personalen 

- - -5 999 -4 476 -4 544 -4 612 -4 683 

Antalet anställda 130 60 66 66 65 65 64 

Personalkostnader 5 562 3 940 3 429 3 510 3 493 3 475 3 457 


14 7 Miljö totalt 



Ansvarig: Juha-Veikko Nikulainen Verksamhetsorgan: Miljönämnden 

Ordförande: Vesa Nevander 


Inkomster 3 518 3 063 3 313 3 313 3 348 3 393 3 438 

Utgifter -6 357 -6 128 -6 284 -6 204 -6 294 -6 409 -6 504 


14 7 Miljö sammanlagt 


Inkomster 417 383 383 383 383 383 383 

Utgifter -3 410 -3 590 -3 490 -3 410 -3 459 -3 509 -3 559 















Hyror -629 -433 -284 -284 




Avskrivningar 0 -28 -7 -7 


Kalkylerade sammanlagt 0 -28 -7 -7 


Personalplan 



129



Miljöcentralen och byggnadstillsynen ingår 

i verksamhetsområdet för markanvändning, 

byggnad och miljö och bereder och 

verkställer ärenden som lyder under miljönämnden 

och dess bygglovssektion samt 

handleder och bistår stadens övriga verksamhetsorgan 

i uppgifter som hör till dess 

verksamhetsområde. Budgetförslaget för 

år 2013 baserar sig på de föregående årens 

verksamhet och följer budgetramarna. 



Det viktigaste verksamhetsmålet är att på 

ett tillförlitligt och högklassigt sätt svara för 

myndighetsuppgifterna. Tillstånd, anmälningar 

och utlåtanden bereds inom utsatt 

tidtabell. Klientkontakterna sköts på ett så 

smidigt och effektivt sätt som möjligt. 




Byggnadstillsynstaxan justeras inför år 

2013. För reparationsbyggnationens del 

förnyas taxan i grunden. Likaså förnyas 

miljöcentralens viktigaste taxor. Byggnadstillsynen 

satsar mycket på att utveckla 

e-tjänster medan miljöcentralen förbättrar 

och förtydligar miljöinformationen. 

Produktivitetsprogrammet 

Utarbetandet av verksamhetsområdets 

produktivitetsprogram har de senaste åren 

baserats på en realistiskt sjunkande anslagsnivå 

för driftsekonomin. Verksamhetsområdets 

centrala produktivitetsprojekt är: 

1. Utveckling av organisationen och 

strukturomvandling 

Produktiviteten förbättras genom en kontinuerlig 

utveckling av organisationen. Vid 

organiseringen och personalanvändningen 

säkerställs flexibiliteten och en så effektiv 

användning av resurser som möjligt. 

Det utvidgade samarbetet inom huvudstadsregionen 

(samkommunen Helsingforsregionens 

miljötjänster HRM och 

samkommunen Helsingforsregionens 

trafik HRT) har medfört strukturella och 

funktionella förändringar inom verksam- 

hetsområdet. Samarbetsformerna utvecklas 

och finslipas vidare bl.a. genom att ett avtal 

utarbetas om anordnande av rådgivningstjänster 

i fråga om att bekämpa klimatförändringen. 

2. Processer och produktivitetsprojekt 

Genom att granska verksamhetsområdets 

grundprocesser åstadkoms en höjning av 

produktiviteten både när det gäller tidtabeller, 

verksamhetens effektivitet och kundservice. 

Strävan är att processerna förenklas för 

att göra arbetet smidigare. 

Med hjälp av elektronisk serviceproduktion 

utökas och effektiveras kundservicen. 

Betydande produktivitetsprojekt inom 

verksamhetsområdet är det digitala kartsystemet 

och utvecklingen av ett kartbaserat 

kundservicesystem samt utvecklingen 

av e-tjänster och arkivering inom byggnadstillsynen 

i samarbete mellan de stora 

kommunerna. 

Servicestrategi 

Verksamhetsområdet är en expertorganisation 

och verksamheten hos dess resultatområden 

är huvudsakligen myndighetsverksamhet 

eller sådant förvaltningsarbete som 

det är mest ändamålsenligt att producera i 

egen regi. Inom verksamhetsområdet och 

dess resultatområden är inga betydande 

förändringar i sikte i sätten att producera 

service, men den relativa andelen köptjänster 

ökar sakta. 

I de resultatområden som står under miljönämnden 

utgör personalkostnaderna en 

stor del av de totala driftsekonomiska utgifterna, 

cirka 70–80 procent. 

Bedömning av målsättningens 

risker 

Bedömningen av riskerna i målsättningen 

för perioden 2013–2016 visar på två hot, 

dels ändringar i lagstiftningen och dels att 

det intensiva samarbetet i huvudstadsregionen 

faller sönder. Ändringar i lagstiftningen 

är vanligtvis förutsägbara och det går att 

förbereda sig inför dem. Bedömningen av 

konsekvenserna av statens effektiveringsåtgärder 

har varit bristfällig och därför kan 

återspeglingarna på kommunen vara oberäkneliga. 

Miljöcentralens verksamhet är i sin 

helhet redan så långt integrerad i huvud- 

stadsregionens och HRM:s verksamhet att 

om samarbetet försvåras eller helt måste 

läggas ner, klarar miljöcentralen inte sina 

lagstadgade förpliktelser. Att samarbetet 

i huvudstadsregionen kan försvåras är för 

närvarande ett reellt hot. 

Anordnandet av veterinärjouren innebär 

och kommer att innebära utmaningar. I slutet 

av år 2012 torde det långvariga joursamarbetet 

med mellersta Nyland ta slut och 

förhandlingar har inletts om hur jouren för 

stora djur anordnas. Av nämnda skäl är det 

möjligt att de anslag som i budgetförslaget 

föreslagits för veterinärvården inte kommer 

att räcka till för att upprätthålla ett lagstadgat 

joursystem. 

Självutvärdering 

År 2012 utfördes enligt värderingsmodellen 

CAF en självutvärdering av ledarskapet 

och verksamheten. År 2012 har man skärskådat 

de utvecklingsobjekt som lyfts fram 

i utvärderingarna och en utvärdering av 

ledarskapssystemet kommer att göras med 

hjälp av verktyg från KPMG. År 2013 görs 

en ny CAF-utvärdering utgående från den 

föregående utvärderingen. 





Många miljötjänster har sedan 1980-talet 

producerats i samarbete med grannkommuner, 

exempelvis luftkvalitetsobservationerna 

och övervakningen av avfalls- och 

vattentjänsterna i samarbete med Helsingforsregionens 

miljötjänster (HRM). Likaså 

har vattenvården och observationen av vattendrag 

ända sedan 1960-talet gjorts i samarbete 

längs axeln Riihimäki–Helsingfors. 

Man har fortsatt med att utveckla samarbetet 

under 2000-talet. bl.a. överfördes 

laboratorietjänsterna till MetropoliLab Oy 

och vården av hittedjur til hittedjurshuset i 

Vik och djurskyddstillsynen effektiverades 

i samarbete med Helsingfors. Som bäst försöker 

man utveckla en gemensam klimat- 

och energirådgivningsservice inom HRM:s 

verksamhet och skapa högklassiga naturtjänster 

för kommuninvånarna i samband 

med Nouxcentret. 


14 74 Miljönämnden 




Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -65 -45 -46 -46 -47 -48 -49 












Köp av interna tjänster 0 -1 0 0 



Hyror 0 0 0 0 




Avskrivningar 0 -28 -7 -7 


Kalkylerade sammanlagt 0 -28 -7 -7 



Miljönämnden har i sin instruktion getts 

lagstadgade myndighetsuppgifter inom stadens 

byggnadstillsyn, miljövård och miljö- 

och hälsoskydd. Byggnadstillsynssektionen, 

som miljönämnden utser bland sina ledamöter, 

sörjer för behandlingen av bygglov 

och åtgärdstillstånd som ålagts den och för 

stadens övriga myndighets-uppgifter inom 

byggnadstillsynen. 

Miljönämnden sammanträder 11 gånger 

år 2013. I samband med sammanträdena 

ordnas utbildning i nämndens uppgifter 

och lagstiftningen för nämndens nya ledamöter. 

131


14 75 Byggnadstillsynen 


Inkomster 3 101 2 680 2 930 2 930 2 965 3 010 3 055 

Utgifter -2 947 -2 538 -2 793 -2 793 -2 835 -2 900 -2 945 















Hyror -171 -77 -90 -90 







Räkenskapsperiodens resultat 154 142 137 137 

Personalplan 




Byggnadstillsynens resultatområde är en i 

markanvändnings- och bygglagen avsedd 

byggnadstillsynsmyndighet som sörjer för 

de myndighetsuppgifter som anknyter till 

uppgiften. Byggnadstillsynens uppgift är att 

genom handledning, rådgivning, tillståndshandläggning, 

byggnadsgranskning och 

kontinuerlig tillsyn främja utformandet och 

upprätthållandet av en hälsosam, trygg och 

trivsam byggd miljö och en bra stadsbild. 

Budgetförslaget för år 2013 baserar sig på 

de föregående årens verksamhet och följer 

budgetramarna. 




ett tillförlitligt och högklassigt vis svara för 



tidtabell. Klientkontakterna sköts så raskt 

och effektivt som möjligt. 

Byggnadstillsynen stöder på många 

olika vis arbetet för att uppnå miljömålen 

på stadsnivå. Förutom genom tillståndsförvaltningen 

eftersträvar man även genom 

rådgivning och information att främja att 

en bra byggd miljö förverkligas och bevaras 


Man samarbetar intensivt inte bara med 

resultatområdena i Vanda utan även med 

städerna i huvudstadsregionen och med 

statliga myndigheter. 





Byggnadstillsynen satsar mycket på att utveckla 

e-tjänster. 

Byggnadstillsynen fortsätter år 2013 att 

försöka stödja stadens verksamhetsom- 


råden i verkställandet av klimat- och miljöprogram 

och uppföljandet av dem med 

stöd av linjedragningarna i Vanda stads 

miljöpolitik 2012–2020 som godkändes av 

stadsfullmäktige 18.6.2012. Under budgetåret 

förverkligas en fyra dagars miljö- och 

energiutbildning för hela personalen i samarbete 

med städerna i huvudstadsregionen. 


Byggnadstillsynstaxan justeras inför år 

2013. För reparationsbyggnationens del 

förnyas taxan i grunden 

Nyckeltal 

Kvalitetsmål 

BS 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Handlagda bygglovsansökningar 

inom 6 veckor % 


91 92 92 92 92 92 

Bygglov totalarea 1000 m² 

Bygglov st. 

445 440 460 470 500 510 

- nybyggnadslov 508 610 630 640 660 670 

- reparationslov 600 620 670 670 670 690 


totalarea/antal anställda 1000 m² 12,7 12,5 12,8 13,0 13,5 13,8 

133


14 76 Miljöcentralen 


Inkomster 417 383 383 383 383 383 383 

Utgifter -3 345 -3 544 -3 444 -3 364 -3 412 -3 461 -3 510 















Hyror -629 -433 -284 -284 








Personalplan 




Miljöcentralens resultatområde har som 

uppgift att sköta de lagstadgade uppgifter 

inom miljövård, miljö- och hälsoskydd som 

ankommer på kommunen. Miljöcentralens 

uppgift är att främja en hälsosam och trivsam 

levnadsmiljö för människorna samt se 

till att natur- och miljöskyddet förverkligas 


Budgeten för år 2013 baserar sig på de 

föregående årens verksamhet och följer 

budgetramarna. 




ett tillförlitligt och högklassigt vis svara för 



tidtabell. Klientkontakterna sköts på ett så 

smidigt och effektivt sätt som möjligt. 

Miljöcentralen stöder på många olika vis 

arbetet för att uppnå miljömålen på stadsnivå. 

Miljöskyddets uppgift är att förebygga 

uppkomsten av miljöskador genom att del- 

ta i planerings- och övervakningsarbetet i 

samarbete med staden, grannkommuner 

och statliga myndigheter. Bevarandet av 

diversiteten i Vandanaturen främjas med 

användande av metoder för att utveckla det 

traditionella miljöskyddet och den byggda 

stadsmiljön. 

Syftet med den övervakning miljö- och 

hälsoskyddet utövar är att realisera övervakningsplanen 

så att man utgår från riskerna 

och beaktar de rikstäckande prioriteringarna. 

En del tjänster har sedan länge producerats 

i samarbete med grannkommunerna, 


som t.ex. laboratorietjänsterna i det gemensamma 

MetropoliLab, omhändertagandet 

av upphittade djur i huset för övergivna 

djur i Vik samt djurskyddsövervakningssamarbetet 

med Helsingfors stad. Samarbetet 

med Helsingforsregionens miljötjänster 

HRM fortsätter inom övervakningen av 

luftkvaliteten och kontrollen av avfalls- 

och vattenhanteringen liksom även övervakningen 

av vattendrag tillsammans med 

Vattenskyddsföreningen. 





Miljöcentralen fortsätter år 2013 att sträva 

efter att stödja stadens verksamhetsområden 

i verkställandet av klimat- och miljöprogram 

och i uppföljandet av dessa med 

stöd av linjedragningarna i Vanda stads 

miljöpolitik 2012–2020 som godkändes av 

stadsfullmäktige 18.6.2012. Miljöcentralen 


sörjer fortsättningsvis för utbildningen av 

stadens ekostödpersoner och för upprätthållandet 

och uppföljningen av verksamheten. 

Avgiftstaxorna för miljö- och hälsoskyddet 

och miljövården justeras inför år 2013. 

Nyckeltal BS 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Miljö- och hälsoskydd 

Kvalitetsmål 

Handlagda ansökningar om tobakstillstånd 

inom 3 veckor % 88 90 90 90 90 90 

Anmälningar (hälsoskyddslagen) handläggs 

inom 14 veckor % 73 60 80 80 80 80 

Bostadssynskö i månader/mål 3 mån. 


3 3 3 3 3 3 

Tillstånd och anmälningar 305 350 250 250 250 250 

Antal inspekterade övervakningsobjekt 649 550 800 800 800 800 

Veterinärpatienter 5 371 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 

Djurskyddsåtgärder 239 150 150 150 150 150 


Miljö- och hälsoskydd euro/invånare 6,31 8,6 7,65 7,65 7,65 7,65 

Veterinärvård euro/invånare 1,51 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 

Miljövård 

Kvalitetsmål 

Handlagda miljötillstånd inom 3 månader % 70 70 70 70 70 70 

Handlagda anmälningar inom 2 veckor % 


92 90 90 90 90 90 

Experttjänster 5 958 4 500 4 500 4 500 4 500 4 500 

Fridlysta naturskyddsområden/ha 


1 134 1 100 1 150 1 150 1 200 1250 

Miljövård euro/invånare 7,1 7,35 7,35 7,35 7,35 7,35 

Miljöcentralen 

Lokaliteter 1 857 1 857 1 857 1 857 1 857 1 857 

135





fritid och invånarservice 

Verksamhetsområdet för fritid och invånarservice 

Fritids- och invånarservicenämnden totalt ........................................................................ 138 

Fritids- och invånarservicenämnden sammanlagt ...................................................... 138 

Fritids- och invånarservicenämnden ...................................................................................... 141 

Ekonomi- och förvaltningsservicen ......................................................................................... 142 

Sysselsättningsservicen ................................................................................................................... 144 

Kulturservicen ......................................................................................................................................... 146 

Idrottsservicen ........................................................................................................................................ 149 

Ungdomsservicen ................................................................................................................................ 151 

Områdes- och evenemangsservicen ...................................................................................... 154 

Musikinstitutet ......................................................................................................................................... 156 

Konstskolan ................................................................................................................................................ 157 

Helsingforsregionens tolkcentral .............................................................................................. 158 

137


16 Fritids- och invånarservicenämnden totalt 

Ansvarig: Heidi Nygren Verksamhetsorgan: Fritids- och invånarservicenämnden 

Ordförande Risto Tamminen 


Inkomster 13 800 14 241 13 755 13 755 13 125 13 175 13 225 

Utgifter -60 849 -60 690 -63 995 -64 037 -64 455 -65 221 -65 999 


16 Fritids- och invånarservicenämnden sammanlagt 

Bruttoenheter 

Anslag 1 1000 euro BS 2011 BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Inkomster 4 019 3 883 3 639 3 639 3 689 3 739 3 789 

Utgifter -32 675 -32 573 -32 765 -32 807 -33 478 -33 811 -34 150 


Bruttoenheter 




Understöd 1 031 576 520 520 








Köp av material -1 168 -938 -972 -972 


Hyror -13 542 -12 463 -12 326 -12 326 




Avskrivningar -1 796 -2 061 -468 -2 344 


Kalkylerade sammanlagt -1 796 -2 061 -468 -2 344 


Personalplan 



varav projektanställda 49 52 65 60 60 48 



1 295 


79 


5 161 


200 


30 611 



har som uppgift att svara för beredningen 

och verkställandet av fritids- och 

invånarservicenämndens lagstadgade uppgifter 

och övriga uppgifter samt för beredningen 

och verkställandet av ärenden som 

lyder under områdeskommittéerna samt att 

sörja för sådant samarbete och sådan nätverksbildning 

som krävs för att genomföra 

verksamhetsområdets uppgifter. Verksamhetsområdet 

har sex resultatområden: områdes- 

och evenemangsservicen, kulturservicen, 

idrottsservicen, ungdomsservicen, 

sysselsättningsservicen och ekonomioch 

förvaltningsservicen. 


sörjer för att utveckla Vandabornas 

delaktighet samt användardemokratin, 

ordnar mångsidiga möjligheter till olika fritidsaktiviteter 

och har hand om sysselsättningsärenden 

och den rehabiliterande arbetsverksamhet 

som ankommer på staden. 



En central prioritering för verksamhetsområdet 

är satsningar på ett förebyggande 

arbete som främjar välbefinnandet. Barnens 

och ungdomarnas utveckling stöds 

genom ungdomsarbete, idrottsverksamhet 

och konstfostran. Tjänsterna för äldre utvecklas 

i enlighet med de servicelöften som 

skrivits in i Vandas äldrepolitiska program 

(VIKSU). Inom idrotts- och kulturservicen 

utvecklas servicen för äldre i enlighet med 

VIKSUs tema om förebyggande arbete, 

inom områdes- och evenemangsservicen 

utvecklas seniorinfoverksamheten. 

Befolkningsökningen i Vanda och byggandet 

av nya bostadsområden kommer 


12 466 


Hyror 

13 975 


249 

under planperioden att öka efterfrågan på 

verksamhetsområdets tjänster. Nya unga 

Vandabor har andra förväntningar än äldre 

invånare och det krävs flexibilitet av den 

service som bjuds. Verksamhetsområdet 

förutsätts finna innovativa lösningar och 

nya verksamhetsmodeller. En allt större del 

av verksamheten kommer att ske genom 

samarbete och nätverk av olika slag. 

Vandas relativa arbetslöshetstal har länge 

hört till de sämsta i Nyland. Både långtidsarbetslösheten 

och ungdomsarbetslösheten 

är på en alarmerande nivå. Därför är adekvata 

och rätt riktade, rentav radikala satsningar 

på hanteringen av sysselsättningen 

oundvikliga. 

De viktigaste målen för ungdomsarbetet 

2013–2016 är att förebygga marginalisering 

och stödja delaktighet. De ungas delaktighet, 

pedagogisk handledning för unga samt 

genomförande av samhälls- och utbildningsgarantin 

för de unga är en viktig del 

av arbetet för att förebygga marginalisering. 



Inom serviceproduktionen kommer bl.a. 

de regionalt producerade tjänsterna att 

utökas liksom även partnerskap med tredje 

sektorn och övriga aktörer. Produktiviteten 

förbättras genom att vissa verksamheter 

omorganiseras. Servicen organiseras mångprofessionellt 

tillsammans med frivilliga, 

medborgarorganisationer och andra samarbetspartner. 

Innovationer och teknologi tas 

i effektivt bruk. Den goda praxis som projekten 

gett upphov till förankras effektivt. 

Anskaffningen av extern finansiering 

maximeras, vilket möjliggör ytterligare 

satsningar på utvecklingsarbetet. Personalen 

som anställs med extern finansiering 

har tidsbundna arbetsavtal. 


Chefsarbetet utvecklas och ansvarsfördelningen 

utökas. Elektroniska tjänster utnyttjas 

i ännu större utsträckning. Samanvändningen 

av lokaliteter utvecklas mellan 

verksamhetsområdets resultatområden och 

över verksamhetsområdesgränserna. 

Ett av verksamhetsområdets viktigaste 

produktivitetsprojekt är att utveckla understödsprocessen. 

En centraliserad verksamhetsmodell 

har utvecklats för att behandla 

understöd. Genom modellen effektiviseras 

beredningen, verkställandet och uppföljningen 

av understödsärenden och kundorienteringen 

förbättras. För understödsansökningar 

tas ett elektroniskt hanteringssystem 

i bruk. 

Servicestrategi och servicenät 

Produktionen av tjänster måste granskas 

på tillräckligt lång sikt och de tjänster 

som man ska producera själv utvärderas 

kritiskt, på så vis bibehålls den egna kompetensen 

och personalen. Servicenäten 

granskas regelbundet så att de motsvarar 

servicebehovet i de nya bostadsområdena. 

Målsättningen är ett så flexibelt nät av verksamhetslokaler 

som möjligt. Möjligheterna 

till rörliga tjänster utreds. Fritids- och invånarservicenämnden 

har år 2010 godkänt 

resultatområdenas servicenätplaner. 

I enlighet med ekonomioch skuldprogrammet 

avstår man från att upprätthålla 

friluftsområdena Bjurs och Etelälahti och 

utreder möjligheten att denna service omvandlas 

till service som produceras av användarna. 

Under åren 2013–2015 avstår 

man gradvis från organisationslokaler med 

utomstående hyresvärd och försöker finna 

ersättande lokaler i stadens egna fastigheter. 

Användningen av Viola som ett hus för 

organisationer utreds och den funktionella 

administrationen av organisationslokaler 

utvecklas. Kulturservicens servicenät består 

oförändrat och fokuseras ännu mer i 

enlighet med stadens strategi och kulturservicens 

handlingsprogram. Planen är att 

placera ungdomslokalen i Dickursby i huset 

med ungdomsverkstäder vid Nejlikvägen. 

Ungdomsservicen avstår år 2014 från lägercentret 

i Lemi och ungdomsgården i Hasselbacken. 

Självutvärdering och analys av 

verksamhetens konsekvenser 

ur jämställdhetsperspektivet 

Inom verksamhetsområdet används CAFutvärderingsmodellen.Utvärderingsred- 

139


skapet för en god förvaltningsmodell enligt 

stadens interna revisions anvisningar används 

också vid utvärderingen av verksamhetsområdets 

processer. Riskfaktorer som 

utgör ett hot mot genomförandet av de uppställda 

målen bedöms. År 2013 analyserar 

verksamhetsområdet minst ett bindande 

mål med tanke på dess könskonsekvenser. 

Verksamhetsområdet stöder i enlighet med 

sin instruktion de övriga verksamhetsområdena 

i sitt funktionella jämlikhetsarbete 

Antalet anställda inom verksamhetsområdet 

för fritid och invånarservice ökar genom 

att det i kommunförsöket som handlar 

om sysselsättning anställts 16 servicehandledare 

huvudsakligen med statlig finansiering. 

Från och med år 2013 uppskattas 

totalantalet anställda börja minska något i 

enlighet med balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin. Verksamhetsområ- 

det har ett flertal projekt på gång som till en 

stor del finansierats genom extern finansiering. 

Antalet projektanställda varierar beroende 

på externa finansieringsbeslut. 





Resultatområdena verkar i de samarbetsgrupper 

i huvudstadsregionen som behandlar 

samarbetet inom respektive verksamhetsområde. 

Resultaten och rapporterna 

från regionala utredningar utvärderas och 

utnyttjas vid utvecklingen av samarbetet. 

Servicen organiseras regionalt tillsammans 

med bl.a. frivilliga, medborgarorganisationer 

och andra partner. 

Verksamhetsområdets resultatområden 

utvecklar samarbetet inom huvudstadsregionen 

och deltar i gemensamma utvecklings- 

o.a. projekt. Sysselsättningsservicen 

bereder sig för att nästa år för sin del svara 

för implementeringen av avsiktsförklaringen 

mellan kommunerna i huvudstadsregionen 

och staten gällande invandrarnas integrering 

och sysselsättning. Kulturservicen 

satsar på samarbete inom huvudstadsregionen 

med olika konst- och kulturprojekt och 

de synergieffekter som metropolområdet 

för med sig utnyttjas bl.a. i turnéverksamheten 

och genom samprojekt. Ungdomsinformationen 

och rådgivningen utvecklas 

som ett samarbete mellan kommunerna i 

huvudstadsregionen och på riksnivå. 

Nyckeltal 

BS 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 


Andelen arbetslösa arbetssökande, % 

av arbetskraften 30.9 7,8 8,6 9,3 9,3 9,3 9,3 

Antal personer med främmande modersmål 1.1 

Andelen personer med främmande modersmål, 

19 809 18 900 19 900 21 200 22 500 

% av befolkningen 1.1 


9,9 9,4 9,9 10,4 10,9 

Projekt (extern finansiering), antal 

Antal lokaliteter och areal 

(inkl. lokaler som anvisats organisationer) 

38 43 43 42 41 40 

m² 85 050 85 205 84 176 83 065 83 065 83 065 

st. 146 141 132 130 130 130 

Lokalitetskostnader 1000 euro/år 

Personalen 

Antalet anställda totalt, fast anställda och 

långvariga visstidsanställda, varav 

14 485 14 513 14 510 14 393 14 409 14 425 

projektanställda 31.12 529/49 538/52 553/65 551/60 550/60 548/48 

Sysselsatta med stadens lönestöd 267 500 500 500 500 500 


16 10 Fritids- och invånarservicenämnden 




Inkomster 16 0 0 0 0 0 0 

Utgifter -314 -363 -370 -370 -373 -375 -378 














Understöd och bidrag -118 0 0 0 

Hyror -3 -1 -1 -1 










Antal ärenden som lett till beslut i 

nämnden o. områdeskommittéerna 830 650 650 650 650 650 


Fritids- och invånarservicenämnden sörjer 

för att staden producerar flexibelt och effektivt 

organiserade fritids- och invånarservicetjänster. 

Till nämndens uppgiftsområde 

hör kultur-, idrotts- och ungdomsservicen, 

stadsmuseet, musikinstitutet, konstskolan, 

köpta hantverkstjänster, områdesverksamhet, 

samservice, eko-nomi- och skuldrådgivning, 

socialoch patientombudsverksamhet, 

mångkulturfrågor, sysselsättningsärenden, 

rehabiliterande arbetsverksamhet, 

olika slags projekt samt Helsingforsregionens 

tolkcentral. 

I budgeten ingår fritids- och invånarservicenämndens, 

områdeskommittéernas (7) 

och Svenska kommitténs anslag. 

141


16 20 Ekonomi- och förvaltningsservicen 


Inkomster 257 210 210 210 210 210 210 

Utgifter -1 768 -1 926 -1 832 -1 809 -2 067 -2 102 -2 137 














Understöd och bidrag 0 -20 -20 -20 

Hyror -144 -92 -76 -76 




Avskrivningar -45 0 0 0 


Kalkylerade sammanlagt -45 0 0 0 


Personalplan 




Resultatområdet för ekonomi och förvaltning 

inom verksamhetsområdet svarar för 

beredningen av de uppgifter som hör till 

nämnden samt för planeringen, uppföljningen 

och rapporteringen av ekonomin. 

Till resultatområdets uppgifter hör också 

verksamhetsområdets allmänna förvaltning, 

strategiarbete, utveckling och personalfrågor 

samt koordinering av det operativa 

jämställdhetsarbetet på kommunnivå. 

Resultatområdet svarar även för verksamhetsområdets 

kommunikation. 

Till resultatområdet hör också ekonomi- 

och skuldrådgivningen, socialoch patientombudsverksamheten 

samt Helsingforsregionens 

tolkcentral. 

I budgeten ingår förutom enheternas 

utgifter också personalkostnaderna för 

verksamhetsområdets förvaltning, de gemensamma 

utbildningsanslagen, verksamhetsområdets 

gemensamma anslag, 

delegationen för mångkulturärenden samt 

mångkulturärenden. 

Mångkulturfrågornas betydelse ökar i 

och med att stadens invånare, personal och 

service blir alltmer internationell. Delegationen 

för mångkulturärenden följer upp 

hur de etniska relationerna utvecklas och 

invandrarna integreras i Vanda. Man fortsätter 

att genomföra de åtgärder som godkänts 

i mångkulturprogrammet. 

Ekonomi- och skuldrådgivningen ger 

råd och hjälper överskuldsatta kommuninvånare 

att få sin ekonomi i balans genom 

omstrukturering av skulder. Kommuninvånarna 

får också råd för sin ekonomiplanering 

i syfte att förebygga överskuldsättning 

och åtgärda skador som överskuldsätt- 


ningen orsakar individer och samhället. I 

fortsättningen fokuserar man mer än hittills 

på att utveckla förebyggandet av överskuldsättning 

och på att ge ekonomisk handledning 

och rådgivning. Bland Vandaborna 

ökar skuldsättningen, anmärkningarna om 

betalningsstörningar och antalet gäldenärer 

med utmätningsärenden kraftigt Överskuldsättningen 

har blivit ett bestående 

fenomen i samhället. Det stora antalet bostadskrediter, 

de långa lånetiderna, arbetslösheten 

till följd av den allmänna ekono- 


miska nedgången samt osäkerheten inom 

ekonomin gör att risken för överskuldsättning 

ökar betydligt. Enligt 4 § i lagen om 

ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning 

(2000/713) betalas ersättning av statens 

medel till den som ordnar ändamålsenliga 

rådgivningstjänster, enligt de grunder som 

arbets- och näringsministeriet fastställer på 

framställning av konsumentverket. 

Social- och patientombudsmannen ger 

råd i problem som gäller vård eller bemö- 


tande inom hälsovården samt i ärenden 

som rör tillämpning av socialvårdens klientlag 

om klienten är missnöjd med det 

bemötande eller den vård som han eller 

hon har fått. Ombudsmannen står också till 

tjänst i frågor som gäller patientskador eller 

ger hjälp vid uppgörande av anmärkningar. 

Antalet klienter hos socialoch patientombudsmannen 

har ökat kraftigt till följd av att 

klienternas ekonomiska svårigheter ökat. 



Antal gäldenärer med pågående 

utmätningsärenden 


Antal kontakter till socialoch 

8 360 10 000 10 300 10 500 10 700 10 700 

patientombudsmannen 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 

Antal nya kontakter till ekonomioch 

skuldrådgivningen 1 230 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 

143


16 32 Sysselsättningsservicen 


Inkomster 4 223 5 037 4 580 4 580 3 900 3 900 3 900 

Utgifter -19 826 -19 727 -22 555 -22 555 -22 162 -22 454 -22 750 





Understöd 3 955 4 041 4 357 4 357 






Köp av övriga tjänster -483 -949 -1 013 -1 013 




Hyror -773 -748 -996 -996 








Personalplan 




Sysselsättningsservicen har som uppgift att 

ha hand om stadens sysselsättningsfrågor 

samt den rehabiliterande arbetsverksamheten. 

Till sysselsättningsservicen hör tre 

resultatenheter. Förvaltningsenheten är direkt 

underställd resultatområdesdirektören. 

Förvaltningsenheten ansvarar bl.a. för den 

lönesubventionerade sysselsättningen samt 

för stödet till organisationer och företag 

som sysselsätter arbetslösa. Till serviceenheten 

hör servicecentret för arbetskraft 

(TYP) och den lagstadgade rehabiliterande 

arbetsverksamheten samt relaterade projekt. 

I servicecentret för arbetskraft assisterar 

experter inom arbetsförvaltning, 

socialt arbete och hälsovård arbetslösa arbetssökande 

i behov av multiprofessionell 

service. TYP-verksamheten organiseras i 

samarbete med arbets- och näringsbyrån 

i Vanda och FPA. Syftet med den rehabiliterande 

arbetsverksamheten är att främja 

klientens funktionsförmåga, förmågan att 

klara sig på egen hand samt välbefinnande 

och sysselsättning. 

Till projektenheten har man koncentrerat 

projekt, program och verkstadsverksamhet. 

En betydande del av sysselsättningsservicens 

utvecklingsverksamhet sker i externt 

finansierade projekt. Projekten Petra – unga 

i arbete och utbildning (Nuoret työhön ja 

kouluun) samt Tarmo har genomförts med 

finansiering från ESF. Projektet Petra riktar 

sig till arbetslösa ungdomar under 25 år. 

Petra verkar i samarbete med arbets- och 

näringsbyrån i Vanda. Projektet ger unga effektiv 

handledning i frågor i anslutning till 

arbete och andra åtgärder samt individuell 


ådgivning och stödservice. Inom projektet 

utvecklas också en konsekvensanalys ur ett 

jämställdhetsperspektiv. I projektet Konsti 

utvecklas verkstadsverksamheten i Vantaan 

Valo och i projektet Koppi praxis för arbetsverksamhet 

i rehabiliteringssyfte. Projekten 

sysselsätter sammanlagt 20 personer 

För år 2013 planeras nya projekt som 

finansieras exempelvis via SHM:s Kasteprogram 

eller via ESF. I de planerade projekten 

vill man erbjuda service till sådana 

långtidsarbetslösa för vilka den nuvarande 

servicen inte är tillräcklig eller lämpad. 

Styrningen av klienter till projekt och andra 

tjänster är en knutpunkt som ägnas särskild 

uppmärksamhet. 

Det under hösten 2012 som en ny verksamhet 

igångsatta kommunförsöket fortsätter 

under 2013 och man använder sig aktivt 

av de arbetsplatser som kommunen, organisationer 

och företag möjliggör. Kommunförsökets 

primära målgrupp är de Vandabor 

som lyft passivt arbetsmarknadsstöd i över 

500 dagar. Målet med försöket är att minska 

arbetslöshetsgraden med minst två procent 

fram till 2015 samt att den passiva arbetslösheten 

bland långtidsarbetslösa upphör. 

Under hela kommunförsöket har projektet 

haft kring 15 anställda. 

År 2013 köper Vanda stad pensionsutredningar 

för långtidsarbetslösa vars arbetsförmåga 

inte går att återställa genom 

rehabilitering. 


En utmaning år 2013 är en stor organisationsreform 

hos sysselsättningsservicens 

viktigaste samarbetspartner, TE-central, 

samt att sysselsättningsservicen flyttas till 

ett nytt verksamhetsområde. Dessutom 

bereds lagändringar som inverkar på sysselsättningsservicens 

verksamhet. 

Motivering 

Vandas relativa arbetslöshetstal har länge 

hört till de sämsta i Nyland. Målsättningen 

har varit att närma sig genomsnittet för 

landskapet, men i och med det osäkra ekonomiska 

läget samt permitteringarna och 

uppsägningarna inom pendlingsregionen 

har arbetslöshetssiffrorna stannat kvar på 

en hög nivå och till och med höjts trots 

mångsidiga åtgärder. Både långtidsarbetslösheten 

och ungdomsarbetslösheten är på 

en alarmerande nivå. Därför är adekvata 

och rätt riktade, rentav radikala satsningar 

på hanteringen av sysselsättningen oundvikliga. 

Kommunerna finansierar hälften av det 

arbetsmarknadsstöd som beviljas personer 

som fått arbetsmarknadsstöd i mer än 500 

dagar och som inte deltar i aktiveringsåtgärder, 

d.v.s. arbetslösa som får s.k. passivt 

stöd. FPA tar ut den kommunala andelen 

av finansieringen av arbetsmarknadsstödet 

av kommunerna. Finansieringen av 


arbetsmarknadsstödet för de perioder under 

vilka en person deltagit i aktiveringsåtgärder 

hör inte till kommunens uppgifter. 

Kommunförsöket är avsett uttryckligen för 

att aktivera denna klientgrupp samt för att 

utveckla nya serviceformer. Den rehabiliterande 

arbetsverksamheten har även år 

2013 startgrupper som riktar sig till olika 

klientgrupper. Då det gäller arbetslösa 

klienter fästs särskild uppmärksamhet vid 

klienthandledningen som utvecklas i nära 

samarbete med arbets- och näringsbyrån 

och socialväsendet. 

En betydande del av sysselsättningsservicens 

utgifter hänför sig till finansieringen av 

den subventionerade sysselsättningen inom 

staden (s.k. sysselsättning med lönesubvention). 

År 2013 fortsätter man att förbättra 

verkningsgraden hos stadens lönesubventionerade 

anställningar. För ändamålet ansöks 

om projektfinansiering. 

Sysselsättningsservicen bereder sig för att 

också nästa år för sin del svara för implementeringen 

av avsiktsförklaringen mellan 

kommunerna i huvudstadsregionen och 

staten gällande invandrarnas integrering 

och sysselsättning. 

Staden stöder fortsättningsvis sysselsättningsverksamheten 

i Vandabaserade föreningar 

och företag. Speciell vikt fästs vid 

subventionerad sysselsättning i företag. 



Andelen arbetslösa arbetssökande, 

% av arbetskraften 30.9 7,8 8,6 9,3 9,3 9,3 9,3 

Antalet projekt 6 5 7 7 7 7 

Projektkostnader 1000 e 1 252 980 2 665 2 665 2 665 2 665 

Verksamhetslokalerna i m² (exkl. organ.) 4 748 4 583 5 499 5 499 5 499 5 499 

Lokalitetskostnader 1000 e (exkl. organ.) 641 671 824 824 824 824 

Lokaler som anvisats för organisationer i m² 677 697 697 697 697 697 

Hyressubvention till organisationer 1000 e 78 91 96 96 96 96 

145


16 33 Kulturservicen 


Inkomster 351 374 344 344 344 344 344 

Utgifter -5 183 -5 097 -5 082 -5 082 -5 139 -5 196 -5 254 





Understöd 126 93 93 93 










Hyror -1 582 -1 394 -1 385 -1 385 








Personalplan 




Kulturservicen svarar för att främja, stödja 

och organisera den konst- och kulturverksamhet 

samt grundläggande konstundervisning 

som bedrivs i staden i samarbete 

med konstnärer, kulturinstitutioner och 

kulturella sammanslutningar, genom att 

utveckla samarbetet mellan stadens olika 

verksamhetsområden, i områdena och regionalt. 

Kulturservicen ordnar konst- och kulturverksamhet 

som främjar kommuninvånar- 

nas livskvalitet och välbefinnande, speciellt 

barn och unga, och ger dem upplevelser 

och erfarenheter. En ny målgrupp är kulturverksamheten 

för de äldre, bl.a. kultorlotsarna, 

frivilliga som utbildats av kulturservicen 

och besöker kulturevenemang 

tillsammans med äldre personer. En avsikt 

med verksamheten är att erbjuda hemmaboende 

åldringar stimulans och glädje. 

De internationella kulturutbytesprojekten 

med Jinan, Słupsk och Frankfurt an der 

Oder hämtar internationella evenemang 

till Vanda och för konst från Vanda ut på 

den internationella arenan. Antalet internationella 

projekt och evenemang ökar 

under budgetperioden. Samarbetet med 

näringslivet och de övriga verksamhetsområdena 

samt ungdoms- och idrottsservicen 

har utvecklats genom många slags 

samarbetsprojekt. Andelen produktioner 

som genomförts med extern finansiering 

och i samarbete med partner fortsätter att 

stiga. Man har satsat på förändringsledarskap 

i resultatområdets ledningsgrupp och 

alla enheter. 


Ett allmänt mål för kulturservicen är också 

en estetisk och stimulerande stadsmiljö 

där en levande stadskultur synliggörs som 

en del av den egna hemortsidentiteten. Kultur, 

konst och design berikar människors 

vardag i olika bostadsområden och bjuder 

på möjligheter att uppleva och synas och att 

beröras och ses. 

Kulturservicen fyller en viktig funktion 

i människornas vardag – genom den 

stärks delaktigheten, kreativiteten och det 

psykiska välbefinnandet och kulturtraditionen 

och infrastrukturen upprätthålls. 

Kulturservicen stöder mångsidiga lokala 

och regionala kultur- och konstevenemang, 

understöder konstnärer, olika hobbyverksamheter 

samt hembygdsarbete. 

Mångsidiga och högklassiga kulturtjänster, 

grundläggande konstundervisning samt 

målinriktade tjänster inom konstutövning 

för barn och unga ordnas inom samtliga 

serviceområden. 

Självutvärdering i kulturservicen: 

- ledningssystemet har skapats och är 

i bruk 

- kulturservicens handlingsprogram 

2012–2016 har skapats och är i bruk 

- alla enheters resultats- och utvecklingssamtal 

förs till 100 procent 

- målen för verksamheten under perioden 

2012 har uppnåtts. 

Museerna 

Stadens museer har som uppgift att tillvarata, 

bevara, vårda, forska i och ställa ut material, 

fenomen och information som gäller 

kulturhistoria och bildkonst. Museerna är 

sakkunniga i kulturarvsfrågor och konstvärldens 

olika fenomen. 

Vanda stadsmuseums basutställning Vår 

historia – från Helsinge till Vanda avslutas 

och museet inleder åter en serie av växlande 

utställningar. Den första utställningen presenterar 

konstnärsprofessor emerita Laila 

Pullinens livsverk och Nissbacka gårds 

historia. På hösten står en utställning om 

regissören Matti Kassila i tur och i sammanhanget 

ges bl.a. filmförevisningar utomhus. 

Kring vardera utställningen anordnas 

ett kompletterande museipedagogiskt 

program. Populära kappsäcksutställningar 

med föremål från 1950-talet samt leksaker 

förevisas i servicehus, skolor och daghem. 

Genomförandet och planeringen av guid- 


ning per cykel i stadsdelarna inleds i Dickursby. 

I skolorna fortsätter lektionerna i 

hembygdshistoria. 

Stadsmuseet tillvaratar aktivt det nutida 

Vanda och med sina projekt för att dokumentera 

nutiden deltar museet i de kulturhistoriska 

museernas insamlings- och samlingssamarbete 

samt i samarbetet mellan 

museerna i huvudstadsregionen. Museet tar 

i bruk en ny databas för hantering av samlingarna 

som förbättrar dessas åtkomlighet 

genom att materialet kommer att kunna publiceras 

på webben. Projektet Rock'n Vantaa 

som fått stor publicitet framskrider från 

intervjufasen till analys och till planering 

och manuskript för en utställning år 2014. 

Katalogiseringen och restaureringen av 

Håkansböle gårds inventarier fortsätter 

i den mån anslagen tillåter. Håkansböle 

gård används så aktivt som möjligt trots att 

iståndsättningen av interiörerna försenas. 

I herrgården hålls aftnar där man förtäljer 

minnen, lekverkstäder för barn och årligen 

återkommande evenemang med anknytande 

program. 

Konstmuseet förvaltar Vanda stads konstsamlingar. 

Uppgifter med anknytning till 

verken i samlingen, t.ex. deponering, konservering, 

dokumentering och utökandet av 

samlingen hör till konstmuseets ansvarsområden. 

Under den kommande budgetperioden 

kommer man, om anslagen medger 

det, att inleda ett konserveringsarbete som 

omfattar den offentliga konsten. Konstverkens 

kondition och konserveringsbehov 

utreds samt ordningsföljden bestäms enligt 

konserveringsbehovet. 

Vanda konstmuseum ansvarar för att 

ordna två utställningar under år 2013 och 

för de program som ordnas kring utställningarna. 

Utställningen Drawing in the 

Flesh med Mika Karhu och Juha-Heikki 

Tihinen som kuratorer ordnas 5.2–3.8.2013 

och en utställning med foto- och mediekonstnären 

Harri Larjosto från Vanda 

4.9.2013–11.1.2014. Man försöker fortsätta 

katalogiseringen av den helhet om ca 6000 

verk som donerats av konstnären Risto Vilhunen. 

Barnkultur 

Vanda stads kulturservice/Barnkultur arrangerar 

högklassiga och mångsidiga 

konst- och kulturevenemang, upplevelser 

och erfarenheter för barn och ungdomar i 

Vanda och deras familjer i syfte att stödja 

barns och ungas uppväxt genom konst- och 

kulturfostran. 


Mångsidiga kulturtjänster av hög kvalitet, 

grundläggande konstundervisning samt 

konst- och kulturfostran för barn och unga 

arrangeras inom samtliga serviceområden. 

Vandas kulturservice har sedan 2003 varit 

medlem i det riksomfattande nätverket av 

barnkulturcentraler, Taikalamppu, som 

grundats och stöds av undervisnings- och 

kulturministeriet. Vanda fortsätter att 

vara medlem i nätverket under perioden 

2009–2013. Vandas utvecklingsuppgifter 

som medlem i nätverket anknyter till att 

utveckla det konstpedagogiska arbetet med 

stadens olika verksamhetsområden, främja 

utbudet av kultur till mångkulturella barn 

och barn som behöver särskilt stöd samt 

utveckla danskonstpedagogiken. 

Enheten för barnkultur fullföljer i samarbete 

med stadens olika verksamhetsområden, 

kulturinstitutioner och -samfund, 

konstnärer, konstfostrare samt projektet 

Taikalamppu Vandas plan för kulturfostran 

inom förskola och grundläggande utbildning 

20112014 som godkänts som bilaga till 

arbets- och läroplanerna i Vanda. De olika 

konstformerna dans, teater, ordkonst, formgivning, 

bildkonst, fotokonst, cirkuskonst, 

hantverk, musik och arkitektur flätas in i 

skoldagen för att främja jämlikheten barnen 

emellan, inlärning genom upplevelse och 

välbefinnande, allt enligt årsklass. Syftet 

är att erbjuda jämlika möjligheter för barn 

och unga att delta i hemstadens konst- och 

kulturliv oavsett bostadsområde. Detta ökar 

även skolornas och daghemmens medvetenhet 

om kulturutbudet i Vanda, främjar 

tolerans och överför nationella, etiska, 

moraliska och estetiska värderingar till nya 

generationer. 

Produktionsenheten 

Kulturservicen i Vanda stad/Kulturproduktion 

erbjuder Vandaborna ett mångsidigt 

och engagerande kulturutbud som syns och 

som beaktar de olika områdenas särprägel. 

I produktionsenhetens uppgifter ingår att 

garantera kulturutbudet, producera mångsidiga 

kulturupplevelser, utveckla samarbetet 

i huvudstadsregionen, knyta kontakter 

internationellt samt ha hand om understöd 

i anslutning till kulturverksamhet. 

Till kulturproduktionsenhetens prioriteringar 

hör speciellt att satsa på vuxen- och 

seniorarbetet innehållsmässigt, att säkra 

tillgången på svenskspråkig kulturservice 

samt trygga ett mångsidigt kulturutbud i 

hela staden. Det områdesvisa kultursamarbetet 

utvecklas i samarbete med de olika 

147


verksamhetsområdena, kulturinstitutionerna, 

konstnärerna och de olika konstarterna 

inom tredje sektorn och betonar de kulturella 

och konstnärliga särdrag som blomstrar 


Kulturservicen satsar på samarbete inom 

huvudstadsregionen med olika konst- och 

kulturprojekt och de synergieffekter som 

metropolområdet för med sig utnyttjas 

bl.a. i turnéverksamheten och genom samprojekt. 

Genom internationella kontakter, 

kulturexport och -import åstadkommer 

man fräscha, mångsidiga och intressanta 

produktioner och helheter, som för sin del 

bygger upp stadens identitet som en viktig 

kulturarena. Målet är att skapa ett viljetillstånd 

där professionella konstnärer i olika 

konstarter upplever att det är värt att komma 

och uppträda i Vanda vilket även skapar 

en positiv image av ett mångsidigt kulturutbud 


En väsentlig del av produktionsenhetens 

verksamhet är den kulturverksamhet som 

anknyter till projektstipendier, behandlingen 

av ansökningar om understöd och 

beredningen till nämnden. Verksamhetsunderstöden 

till institutioner, konstnärsstipendierna 

och projektunderstöden är 

möjliggörande hjälpmedel. Anslaget som 

reserverats för understöd stöder det mångsidiga 

kulturutbud som råder i Vanda. 

Kulturlokalsenheten i västra 


Vandas konserthus Martinus är huvudscenen 

för framställande konst och för kulturlivet 

i Vanda. Utöver stadens egen program- 

produktion producerar bl.a. Vanda underhållningsorkester 

regelbundet program i 

Martinus. Vad gäller såväl salen, huset som 

personalen har konserthuset Martinus som 

basuppgift att i samarbete 

mellan alla grupper av anställda leverera 

en kundservice som representerar kunnande 

på hög nivå. Att användningsgraden och 

kundantalet är höga är ett statistiskt faktum. 

Myrbackahuset är ett kultur- och fritidscenter 

för västra Vanda. Mål: Vanda 

konstmuseum ökar den geografiska verkningskraften 

hos sin verksamhet så att den 

omfattar hela huvudstadsregionen, finslipar 

produkthelheten/servicepaketet så att det 

fungerar ännu bättre, förbereder sig för en 

ombyggnad av lokaliteterna och främjar att 

konserthuset byggs om och i mån av möjlighet 

byggs till. 



Publikstorlek/barnkulturenheten 42 000 42 000 42 000 42 000 42 000 

Antal evenemang/barnkultur 950 950 950 950 950 

Publikstorlek vid kulturevenemang 73 031 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 

Antal kulturevenemang 1 127 850 850 850 850 850 

Deltagare i grundläggande konstundervisning 

5–19-åringar i % av deltagarna i 

6 771 6 500 6 500 6 500 6 500 6 500 

grundläggande konstundervisning 15 15 15 15 15 15 

Antal organisationer och verksamhetsgrupper 

som fått understöd 175 200 200 200 200 200 

Utställningar i museerna: 4 4 7 7 7 7 

stadsmuseet 1 1 4 4 4 4 

konstmuseet 3 2 3 3 3 3 

Besökarantal i museerna: 14 848 13 000 15 000 15 000 15 000 15 000 

stadsmuseet 6 778 4 000 5 000 5 000 5 000 5 000 

konstmuseet 8 078 9 000 10 000 10 000 10 000 10 000 


Driftsutgifter euro/invånare 25,00 26,00 24,61 24,61 24,61 24,61 

Understöd euro/invånare 4,70 5,10 4,43 4,43 4,43 4,43 

Museernas driftsutgifter euro/invånare: 9,94 8,30 8,65 8,65 8,65 8,65 

konstmuseet 3,30 4,25 4,25 4,25 4,25 

stadsmuseet 5,00 4,40 4,40 4,40 4,40 

Totalantal verksamhetslokaler 21 21 23 23 23 23 

Antal konstnärsateljéer 7 4 4 4 4 4 

Lokaliteter i m² 8 405 8 379 8 211 8 211 8 211 8 211 


16 34 Idrottsservicen 




Inkomster 2 251 2 392 2 315 2 315 2 365 2 415 2 465 

Utgifter -14 097 -14 143 -14 045 -14 110 -14 327 -14 433 -14 542 















Hyror -8 319 -7 629 -7 393 -7 393 




Avskrivningar -1 355 -1 397 -135 -1 639 


Kalkylerade sammanlagt -1 355 -1 397 -135 -1 639 


Personalplan 




Idrottsservicen främjar och stöder idrotts- 

och motionsutövning och skapar förutsättningar 

för dessa aktiviteter i Vanda. Huvudprocesserna 

är tre: 1. idrottsorganisationernas 

verksamhet stöds, 2. idrottsplatserna 

underhålls och 3. idrottsverksamhet ordnas 

huvudsakligen för dem som står utanför 

idrottsföreningarnas verksamhet. 



utveckling 

Idrottsservicen förnyar sin organisation och 

det funktionella innehållet görs klarare genom 

att man bildar enheter som svarar för 

motionsaktivering, underhåll och upprätthållning 

av idrottsplatser samt förvaltning 

och planering. 

Idrottsservicens servicenät 

Ombyggnadsarbetena av Sandkulla 

idrottspark slutförs och i området tas en 

näridrottsplats och en konstisbana i bruk. 

Projektet för utveckling av näridrottsplatser 

i idrottsområdet i Gruvsta färdigställdes, 

likaså skejtplatsen i Matar. Byggandet 

av näridrottsplatsprojektet i Korso inleds. 

I rekreationsområdet på Dragnäset och i 

friluftsområdet i Petikko fortsätter byggarbetena. 

Byggandet av Herrgårdsforsens 

149


idrottspark och ombyggnaden av idrottsområdet 

i Råby inleds. 

På idrottsplatserna utförs sedvanliga 

årliga iståndsättningsarbeten. Skicket på 

idrottsplatsenhetens egendom och den lösa 

egendomens livscykel följs upp med hjälp 

av serviceböcker för lokaliteter, maskiner 

och utrustning. 

Man utreder samarbetspartnerskap för 

anläggningen av idrottsplatser i Vanda 

och söker nya finansierings- och realiseringsmodeller. 

Man främjar projekt som 

idrottsföreningar förverkligar för att utveckla 

motionsförhållandena. Samarbetet i 

huvudstadsregionen utvecklas och idrottsservicen 

deltar i gemensamma utvecklings- 

o.a. projekt. 

Genomförandet av balanserings- och 

skuldprogrammet för ekonomin fortsätter. 

Man avstår från att upprätthålla friluftsområdena 

Bjurs och Etelälahti och utreder 

möjligheten att denna service omvandlas 

till service som produceras av användarna. 

Man avstår från att använda terapibassängen 

i servicehuset i Havukoski. Sättet 

att producera de tjänster idrottsföretagen 

erbjuder och en omorganisering av verksamheten 

utreds. 

Motionskursverksamhet 

Fokus vid motionskursverksamheten ligger 

fortsättningsvis på den åldrande befolkningens 

behov, motion för specialgrupper 

och hälsomotion. Motionsservicen för äldre 

utökas och utvecklas allt enligt resurser. 

Samarbetsformerna för den hälsofrämjande 

motionen utvecklas och samarbetet utökas 

mellan staden och olika aktörer inom tredje 

sektorn. Tillsammans med socialoch hälsovårdsväsendet 

utreder man möjligheterna 

att öppna seniorgym i lokaler som administreras 

av socialoch hälsovårdsväsendet. 

Service för organisationerna 

Idrottsorganisationernas verksamhet stöds 

med understöd och genom att upprätthålla 

idrottsplatser, där organisationerna kan 

utöva sin verksamhet. Anslaget för understöd 

minskas på grund av balanserings- och 

skuldprogrammet för ekonomin. Ett elektroniskt 

system för att ansöka om understöd 

och bidrag tas i bruk (ett gemensamt 

projekt inom verksamhetsområdet). Man 

vidareutvecklar processen för utdelning 

av användningstider i idrottslokalerna och 

-platserna så att idrottsorganisationerna 

i större utsträckning deltar i beredningen 

och på så sätt kan påverka beslutsfattandet 

som berör dem. 

Projekt 

Projektet Skolan i rörelse utvidgar sin verksamhet 

till lågstadierna i Korso och Björkby 

under läsåret 2012–2013 då även det första 

högstadiet deltar i projektet. Projektet 

Sporttia kaikille – liikuntaa kotouttavasti 

Vantaalla som syftar till integration av invandrare 

med hjälp av idrott utvidgas och 

etableras. Projektet Liikuntaa nuorille tillsammans 

med ungdomsservicen fortgår. 

Idrottsorganisationerna är stadens viktiga 

samarbetspartner i projekten. 

Idrottsservicen skapar årligen förutsättningar 

för en mångfald av idrottsevenemang. 

Syftet med att främja förutsättningarna 

för evenemang är att öka motionsaktiviteten 

och ett intresse och en positiv 

inställning gentemot idrott och motion. 

Synlighet i rikstäckande medier fås år 2013 

genom bl.a. FM-tävlingen i terränglöpning 

och en deltävling i Finlands Cup i terrängskidlöpning. 



Aktiva motionärer, % av invånarna. 

minst 3 ggr/vecka 44 44 44 44 44 44 

Passiva motionärer, % av invånarna. 

högst 1 gång/vecka 


44 12 12 12 12 12 

Antal besökare i lokaler för inomhusidrott 1 146 844 1 250 000 1 190 000 1 190 000 1 190 000 1 190 000 

- simhallar, gym 666 844 890 000 840 000 840 000 840 000 840 000 

- idrottssalar 480 000 360 000 350 000 350 000 350 000 350 000 

Antal deltagare i motionskurser, besök 

- besökare / antal grupper 18 20 20 20 20 20 


Kundtillfredsställelse (1–5) 

- simhallar 3,76 3,90 3,90 3,90 3,90 3,90 

- gym 3,78 4,10 4,00 4,00 4,00 4,00 


Totalkostnader €/invånare 70,5 70,0 70,0 70,0 70,0 70,0 

Verksamhetens intäkter €/invånare 12,8 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0 

Understöd, €/invånare 5,4 5,4 5,2 5,2 5,2 5,2 

Antal i behov av assistans (% av invån.) 23 23 22 22 22 22 

Kostnad per simhallsbesök, €/besök 5,9 6,0 11,0 11,0 11,0 11,0 

- simhallarnas skattefinansieringsandel % 79 75 75 75 75 75 

Lokaliteter 

Antal verksamhetslokaler 32 32 32 32 32 32 


Lokalerna för inomhusidrott, bokningsgrad % 62 76 65 65 65 65 


16 35 Ungdomsservicen 




Inkomster 768 616 470 470 470 470 470 

Utgifter -7 582 -6 986 -7 214 -7 214 -7 305 -7 393 -7 483 





Understöd 612 406 350 350 










Hyror -2 316 -1 979 -2 060 -2 060 








Personalplan 



Ungdomsservicen, antalet 8–28-åringar (1.1) 2012–2017 och 2022 


Åldersgrupp 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2022 2012-2017 2017-2022 

8-12 år 11 504 11 663 11 809 12 117 12 348 12 637 13 122 1 133 485 

13-17 år 11 876 11 663 11 525 11 510 11 507 11 681 12 787 -195 1 106 

18-28 år 29 776 29 978 30 272 30 548 30 732 30 776 30 190 1 000 -586 

8-28 år 53 156 53 304 53 606 54 175 54 587 55 094 56 099 1 938 1 005 

Ungdomsservicen omfattar 8–28-åringar 

och bland dessa ökar antalet 8–12-åring- 

Verkstadsverksamhet, antalet 16–28-åringar (1.1) 2012–2017 och 2022 

Åldersgrupp 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2022 


2012-2017 2017-2022 

16-24 v 23 282 23 391 23 359 23 250 23 084 22 931 22 475 -351 -456 

16-28 v 34 789 34 796 34 987 35 162 35 329 35 441 35 151 652 -290 

Antalet 16–24-åringar, målgruppen för 

verkstadsverksamheten, ökar de två första 

åren varefter antalet börjar minska så 

ar och 18–28-åringar medan antalet 

13–17-åringar prognostiseras avta något. 

att det i början av år 2017 är 350 personer 

mindre än i början av år 2012. Antalet 

16–28-åringar ökar däremot under alla år 

Allt som allt är målgruppen nästan 2 000 

personer större i början av år 2017 än nu. 

och i början av år 2017 är de 650 fler än i 

början av år 2012. 

151



Ungdomsservicen har som uppgift att förbättra 

uppväxt- och levnadsförhållandena 

för ungdomarna i Vanda och skapa förutsättningar 

för de ungas samhällsaktivitet 

och aktiva medborgarskap. 

Motivering 

Inom varje serviceområde utförs ungdomsarbetet 

kundorienterat i nätverk tillsammans 

med olika aktörer. Samarbetet 

med olika partner och för att främja stödet 

från andra i samma situation utvecklas. 

De viktigaste målen för ungdomsarbetet 

2013–2016 är att förebygga marginalisering 

och stödja delaktighet. De ungas delaktighet, 

pedagogisk handledning för unga samt 

genomförande av samhälls- och utbildningsgarantin 

för unga är en viktig del av 

arbetet för att förebygga marginalisering. 

Arbetet görs i tvärsektoriellt samarbete 

med bl.a. bildningsväsendet, socialoch 

hälsovårdsväsendet, organisationer och 

arbets- och näringsbyrån. Utgångspunkten 

för ungdomsservicens servicenät är att de 

nya områdena ska få mångsidiga ungdomsgårdar 

och invånarlokaler och att de gamla 

områdena utvecklas jämlikt. Ungdomsgårdarna 

är viktiga verksamhetslokaler för alla 

åldersgrupper. 

Enligt undersökningarna har fattigdomen 

bland barnfamiljer ökat i hela landet, 

så också i Vanda. Det lönar sig att satsa på 

förebyggande arbete. Ungdomar som marginaliserats 

kostar ungefär 27 500 euro per 

år och person. 

Ungdomsarbetet inom 

områdena 

Prioriteringen i ungdomsarbetet inom områdena 

ligger på att utveckla olika arbetsformer 

som gör att ungdomarna blir delaktiga 

och får sin röst hörd. Ungdomsgårdarnas 

verksamhet görs mer mångsidig, bl.a. genom 

att öka det kulturella ungdomsarbetet 

och idrottsverksamheten i samarbete 

med kultur- och idrottsservicen. För hobbyverksamhet 

ansöks fortsättningsvis om 

NTM-finansiering. Förankringen av delaktighetsprojektet 

Ett Vanda för barn och 

unga fortsätter år 2013. Projektet stöds av 

undervisnings- och kulturministeriet och 

för att vidareutveckla det ansöker ungdomrsservicen 

om ESF-finansiering för åren 

2013–2014. 

Prioriteringen i specialungdomsarbetet 

ligger på att hjälpa ungdomar i åldern 

13–16 år. I specialungdomsarbetet betonas 

samarbetet med elevvårdsgrupperna och 

socialoch hälsovårdsväsendet. Ett gemensamt 

utvecklingsprojekt inleds år 2013. 

Nya frivilliga utbildas till patrullverksamheten 

Ankkapartio och verksamheten 

utvecklas. 

Verksamheten med jämnåriga ungdomsledare 

som tillämpats i Mikkola och 

Håkansböle förankras i andra områden. 

Handledare med likartade egna erfarenheter 

fungerar i ungdomslokalerna främst 

tillsammans med ungdomsarbetarna. Tillsammans 

med tre bibliotek inleds ett pilotprojekt 

med handledare med likartade egna 

erfarenheter. 

På alla lägerområden hålls sommarläger 

tillsammans med organisationer och frivilliga. 

Semesterverksamheten ordnas i samarbete 

med de övriga resultatområdena 

och olika organisationer. Verksamheten är 

viktig för Vandabarnen och deras familjer. 

Lägren är öppna för alla barn i Vanda. 

Internationell verksamhet 

Nästa år fyller ungdomsutbytet med Rastatt 

45 år. Utbytet öppnas även för sådana nya 

grupper som inte har möjlighet att resa utan 

stöd. Enligt Rastattmodellen möjliggörs resor 

för små grupper av utvecklingsstörda. 

Verkstäder för unga 

Målsättningen för verkstadsverksamheten 

är att stödja ungdomarnas livskompetens 

och deras möjligheter till fortsatta studier. 

Arbetslösheten förutspås öka i takt med att 

den ekonomiska tillväxten avtar. Samhällsgarantin 

för unga genomförs från och med 

1.1.2013 i samarbete med olika aktörer så 

att alla ungdomar under 25 år och nyutexaminerade 

under 30 år erbjuds en arbets-, 

praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats 

inom tre månader från det arbetslösheten 

börjat. 

I Vanda råder det brist på utbildningsplatser 

på andra stadiet. För att för sin del 

kompensera denna brist har ungdomsservicen 

i samarbete med läroavtalsservicen 

utvecklat en modell för subventionerade 

läroavtal för unga. Resultaten har varit utmärkta 

och nästan alla unga har fått jobb 

efter examen, en del till och med fast arbete. 

Samarbetet med arbets- och näringsbyrån 

och företagen utökas. Utvecklingen av verksamheten 

med subventionerade läroavtal 

fortsätter. De unga deltar i utvecklingsarbetet. 

Verkstadsverksamheten har 350–400 

nybörjarplatser. 

Övergångssamarbete 

Ungdomsservicen deltar i utvecklandet av 

samarbetet och servicen som rör grundskolans 

övergångsskede tillsammans med 

undervisningsservicen, socialväsendet och 

arbets- och näringsbyrån. År 2010 inleddes 

verksamheten i handledningscentralen 

Kipinä i vilket också ingår det uppsökande 

ungdomsarbetet i enlighet med ungdomslagen 

(finansierat av undervisnings- och kulturministeriet). 

Centret svara för handledningen 

av de ungdomar som inte placerat 

sig efter grundskolan. Dessutom erbjuder 

Kipinä stöd och handledning till annan 

service bl.a. för ungdomar med psykiska 

problem. Prioriteringen i det uppsökande 

ungdomsarbetet ligger på de mångkulturella 

ungdomarna och på samarbetet med 

familjerna. 

Ett ESF-projekt som riktar sig till ungdomar 

som saknar avgångsbetyg från grundskolan, 

huvudsakligen invandrarungdomar 

fortsätter 2013 i samarbete med undervisningsväsendet 

och arbets- och näringsbyrån. 

Inom projektet utarbetas en nationell 

modell utgående från vilken även ministerierna 

utvecklar lagstiftningen bl.a. gällande 

kostnadsfördelningen. Projektet har 

sammanlagt haft kring 100 klienter. 

Det uppsökande ungdomsarbetet verkar 

även i sociala medier. Det är ett bra sätt att 

nå bl.a. unga som marginaliserats i sina 

hem. Av klienterna nåddes nära hälften via 

sociala medier. Det nätbaserade uppsökande 

ungdomsarbetet utvecklas i samarbete 

med Verke, ett nationellt utvecklingscenter 

för ungdomsarbete på nätet som stöds av 

UKM. 

Övrig verksamhet 

Ungdomsservicen satsar på hållbar utveckling 

och miljöfostran. Det nätbaserade ungdomsarbetet, 

ungdomsinformationen och 

rådgivningen utvecklas i samarbete mellan 

kommunerna i huvudstadsregionen och på 

riksnivå. Målsättningen är att utbilda fler 

ungdomar till kamratledare. 

Inom ungdomsorganisationernas arbete 

förekommer oftare än tidigare barn och 

ungdomar med många olika problem och 

alla organisationer har inte har resurser att 

arbeta med dem. Organisationernas ekonomiska 

situation är fortfarande försvagad, 

vilket inverkar på barn- och ungdomsverksamhetens 

omfattning. Samarbetspartnerskap 

utvecklas och man söker nya verksamhetssätt 

för att stödja organisationerna. I det 


mångkulturella arbetet intensifieras samarbetet 

med hemmen och med mångkulturella 

organisationer och rådgivningen och 

informationen förbättras. Det svenskspråkiga 

ungdomsarbetet utvecklas vidare som 

regionalt samarbete och i samarbete med 

tredje sektorn. I det regionala samarbetet 

ligger prioriteringarna fortsättningsvis på 

att utveckla utvärderingen av verksamheten, 

på utbildning, intressebevakning samt 

på gemensamma projekt och forskning. 

Det är valår för ungdomsfullmäktige. 

Målet är att öka röstningsaktiviteten. Förankringen 

av ungdomsfullmäktiges strategi 

fortsätter. Dess ställning stärks och den ges 

ökad synlighet. Samarbetet med skolornas 

elevkårer utvecklas ytterligare. 

Personalen 

Satsningar görs på personalens och kundernas 

säkerhet genom att utbildningen ökas 

och verksamhetssätten utvecklas. Med tanke 

på arbetskvaliteten men även säkerheten 

riktar man särskild uppmärksamhet vid att 

ungdomsgårdarna har tillräckligt många 

ungdomsarbetare. Man satsar på personalens 

förmåga att ha kontroll över arbetet och 

på välbefinnandet i arbetet i övrigt. Samarbetet 

med läroinrättningar inom ungdomsbranschen 

fortsätter. 

Skejtplatser, ombyggnader och 

nya lokaliteter 

Man föreslår att ungdomslokalen i Dickursby 

flyttar till Nejlikvägens ungdoms- 


verkstadshus. Verksamheten planeras så att 

verksamheten vid ungdomslokalen börjar 

vardagar kl. 16.00 och att ungdomsverksamheten 

förfogar över lokalerna under 

veckosluten. För ombyggnaden ansöks om 

bidrag från undervisnings- och kulturministeriet. 

I enlighet med skejtplatsplanen 

inleds år 2012 skejtplatsprojekt på olika håll 

i staden, bl.a. i Matar, Generalsparken och 

Dickursby centrum. 

Centrala utvecklingsprojekt 

Ungdomsservicens utvecklingsprojekt står i 

samklang med ungdomslagen, stadens strategi 

och regeringsprogrammet. Projekten 

får långfristig finansiering av UKM, NTM 

och ESF. Projekten genomförs som ett multisektoriellt 

samarbete. 

Centrala projekt är: 

• Handlednings- och stödcentralen Kipinä 

i vilken det uppsökande ungdomsarbetet 

ingår. Projektet fokuserar på att 

handleda ungdomar som nyss avslutat 

grundskolan i fortsatta studier. Det 

uppsökande ungdomsarbetet utvecklas. 

• Arbetsverkstadsverksamhetens utvecklingsprojekt 

och projektet som syftar till 

avslutad grundskola är främst avsedda 

för 17–25-åringar som inte har avgångsbetyg 

från grundskolan. Inom projektet 

utvecklas en riksomfattande modell. 

• Inom ungdomsarbetet uppmärksammas 

pojkarnas mångdubbla risk för mar- 


ginalisering, vilket bl.a. märks på att 

pojkarna utgör över 60 procent av dem 

som deltar i verksamheten. Arbetsformerna 

utvecklas. Man satsar på flickors 

specialbehov genom att sprida erfarenheterna 

från flickornas hus Arkki till 

andra områden. 

• Man fortsätter att utveckla modellen 

med subventionerade läroavtal för unga 

i ett flerbranschsamarbete där även 

företag deltar. 

• Projektet för information och rådgivning 

till unga fortsätter. 

• Man fortsätter att genomföra åtgärdsprogrammet 

Ett Vanda för barn 

och unga. 

Balanserings- och 

skuldprogrammets konsekvenser 

för ungdomsarbetet 

• Understöds skärs inte ner. 

• Vad lokaliteter gäller avstår man från 

ungdomsgården i Hasselbacken (den 

enda lokalen med extern hyresvärd) och 

lägercentret i Lemi. Ungdomsgården 

vid Hålatallsgränden flyttar till mindre 

lokaler. Man avstår från lokalerna och 

lägerområdet år 2014. 

• Under planperioden skärs sammanlagt 

sju årsverken ner, vilket minskar 

på ungdomslokalernas öppettider. 

Nerskärningarna görs genom att man 

uppskjuter besättningen av vakanser 

eller lämnar dem obesatta. 


Antal arbetslösa unga under 25 år 

(arbets- och näringsministeriet) 


942 700 400 200 200 200 

Antal besökare vid ungdomsgårdarna 247 482 240 000 270 000 270 000 270 000 270 000 

Antal unga som börjat i arbetsverkstäder 417 350 350 350 350 


som fått understöd 62 60 65 70 75 75 

Antal lägerområdesbesökare 3 203 3 200 3 200 2 900 2 900 2 900 


Driftskostnader/under 29 år 96,9 95,6 9,1 89,7 89,8 89,8 

Understöd/under 29 år 

Lokaliteter 

5,1 5,8 5 5 4,9 4,9 



153


16 36 Områdes- och evenemangsservicen 


Inkomster 375 291 300 300 300 300 300 

Utgifter -3 730 -4 059 -4 222 -4 222 -4 267 -4 311 -4 356 





Understöd 186 77 77 77 










Hyror -1 178 -1 368 -1 410 -1 410 








Personalplan 



Motivering 

Det närdemokrati- och delaktighetsarbete 

som områdesservicen bedriver uppfattas 

allt mer som en verksamhet som omfattar 

hela staden och genomsyrar hela organisationen. 

I samband med reformen av 

stadens ledningssystem utvärderas antalet 

områdeskommittéer och antalet ledamöter 

i dessa. 

I områdesservicens arbetsmetoder framhävs 

allt mer rollen som konsult för verksamhetsområdena 

och den aktiva växel- 

verkan med invånare, föreningar och andra 

aktörer. En av de viktigaste utmaningarna 

år 2013 är att verkställa delaktighetsmodellen 

och effektivera områdeskommittéernas 

interaktiva och resultatrika verksamhet. 

Samservicens tre verksamhetsställen erbjuder 

centraliserat mångsidig information 

och rådgivning om kommunens och statens 

tjänster samt tillhandahåller bl.a. stadens 

kassatjänster och HRT:s resebiljettjänster. 

Servicenätet och öppettiderna har justerats 

enligt servicebehovet och kundstatistiken. 

Samservicens verksamhet utvecklas fram- 

för allt vad gäller rådgivningstjänsterna och 

responssystemet som riktar sig till kommuninvånarna. 

Man förhandlar också med nya samarbetsparter 

i syfte att utvidga servicepaletten. 

Rådgivningsservicen till invandrare utvecklas 

bl.a. genom att man påbörjar inledande 

kartläggningar. Seniorinfoverksamhet i enlighet 

med stadens äldrepolitiska program 

finns vid samtliga samserviceställen. Vandarådgivningen 

ingår i samservicen. Olika 

interna utvecklingsprojekt inom enheten 

stöder basuppgiften. 


Enheten för organisations- och frivilligverksamhet 

ansvarar för fyra träffpunkter 

på olika håll i Vanda. Träffpunkternas 

verksamheten och det ömsesidiga samarbetet 

kommer att utvecklas och intensifieras 

vidare under år 2013 speciellt för nya 

kundgruppers del. Tillsammans med internetkaféet 

Kafnetti och andra aktörer med 

verksamhet i Björkby letar man efter nya 

möjligheter till samarbete. I träffpunkterna 

ordnas öppen verksamhet tillsammans med 

olika partner. Organisationerna och andra 

aktörer beviljas årligen användningstider i 

alla lokaler. 

Evenemangs- och stadskulturservicen 

har till uppgift att koordinera samarbetspartnerskap 

inom kultur och idrott bl.a. 

genom att utveckla nätverkande ledarskap, 

utveckla och förenhetliga samarbetet, och 

producera och organisera evenemang som 

omfattar hela staden, antingen självständigt 

eller i samarbete med stadens övriga verksamhets-/resultatområden, 

organisationer 

inom tredje sektorn eller företag. Använd- 


ningen av lokalerna som står till organisationers 

förfogande effektiveras. 


Områdes- och evenemangsservicens vision 

är att tillsammans med invånarna och olika 

partner göra Vanda till en mångsidig och 

regionalt aktiv hemstad. Resultatområdet 

har som uppgift att bygga upp och fördjupa 

hemortsidentiteten och stärka kommuninvånarnas 

aktivitet och delaktighet samt 

bidra till att vardagen löper smidigt genom 

att främja välbefinnande, gemensamma aktiviteter 

och påverkningsmöjligheter. 

Resultatområdet för områdes- och evenemangsservice 

sörjer för samserviceverksamheten, 

utvecklandet av invånardemokratin 

och organiseringen av områdeskommittéernas 

och Svenska kommitténs arbete, 

partnerskap, organiseringen och koordinationen 

av Vanda stadsfestival och andra 

evenemang som omfattar hela staden, företagssamarbete 

som gäller evenemang och 


stadskultur samt koordineringen av organisationsunderstöd. 

Utöver detta svarar resultatområdet för 

att stödja, utveckla och koordinera organisations- 

och frivilligverksamheten samt 

det förebyggande välfärdsarbetet och för 

att upprätthålla mångsidiga sammankomstlokaliteter 

enligt den låga tröskelns princip 

för att främja möjligheterna till delaktighet 

och verksamhet. Vidare ansvarar resultatområdet 

för stödet till och beredningen 

av understöd till organisationer och frivilliggrupper 

som främjar hälsa, välfärd och 

samhörighet. 

Modellen för delaktighet är i bruk. Koordineringen 

av understöd fortsätter på 

stadsnivå. Ett tvåspråkighetsprogram som 

färdigställts under hösten 2012 tas i bruk. 

Modellen för administration av verksamheten 

i de lokaler för organisationer som i 

områdes- och evenemangsservicen besitter 

är i bruk. Samarbetspartnerskap för stadsevenemang 

utvecklas. Projekten möjliggör 

nya arbetssätt i områdesverksamheten. 




som fått understöd inom resultatområdet 181 190 190 190 190 190 

Antal besökare i invånarlokalerna 

Antal organisationer som verkar inom 

88 000 88 000 46 000 47 000 47 000 47 000 

frivilligarbetet 330 380 700 700 700 700 

Antal evenemang på stadsnivå 5 5 7 7 7 7 

Antal besökare i evenemang på stadsnivå 35000 40 000 43 000 43 000 43 000 43 000 

Antal partner på stadsnivå 20 20 20 20 20 20 


Samservicen, kunder/anställd 4 556 4 391 5 312 5 625 5 625 5 625 

Samservicens utgifter €/kundbesök 9,52 8,98 8,50 9,00 9,00 9,00 

Lokaliteter 



Verksamhetslokalskostn. 1 000 €/år 356 265 449 449 449 449 

Lokaler anvisade till organisationer, antal 33 33 21 20 20 20 

Lokaler anvisade till organisationer 1 000 €/år 812 974 875 748 748 748 

155


16 82 Musikinstitutet 


Inkomster 925 876 936 936 936 936 936 

Utgifter -3 592 -3 668 -3 841 -3 841 -3 901 -3 963 -4 026 














Understöd och bidrag -2 0 0 0 

Hyror -523 -402 -424 -424 









Vanda musikinstitut erbjuder sina elever en 

god grogrund för att utvecklas som hobbymusiker 

och människor genom musikupplevelser. 

Bakom den kvalitativt högtstående 

undervisningen står en professionell personal 

och ett brett kursutbud. 

Musikinstitutet är en av de resultatenheter 

som fullföljer Vanda stads kulturstrategi. 

Utöver grundläggande konstundervisning 

bedriver institutet ett omfattande samarbete 

med både kommunala och privata 

aktörer samt tredje sektorn och producerar 

konserter och andra musikframträdanden 

på olika håll i staden. Musikinstitutet har 

dessutom internationell verksamhet. Inom 

musikinstitutet verkar också en svensk enhet. 

Motivering 

Musikinstitutet erbjuder barn och unga 

utbildning enligt den fördjupade lärokursen 

i musik som det bestäms om i lagen om 

grundläggande konstundervisning i genomsnitt 

48 000 årsveckotimmar, av vilka 

andelen musikundervisning riktad till elever 

i musikklass utgör 1 110 timmar. Inom 

ramen för undervisningen finns omkring 

930 elever som studerar solistiska ämnen, 

720 musiklekskolelever och 50 musikskolelever. 

Studierna är målinriktade och avancerar 

stegvis från nivå till nivå. Studierna 

följer den läroplan som gjorts upp i enlighet 

med grunderna i utbildningsstyrelsens 

läroplan och godkänts av nämnden. Inom 

musikinstitutets öppna avdelning ordnas 

också musikundervisning för hobbymusiker 

i olika åldrar omkring 2 275 timmar om 

året. Undervisningen fungerar enligt prin- 

cipen om betaltjänster och antalet elever 

uppgår till i genomsnitt 185. 

Den mångkulturella barnorkestern 

Tempo administreras sedan början av året 

av musikinstitutet. I Tempo som verkar i 

skolorna Länsimäen koulu och Kytöpuiston 

koulu deltar kring 100 barn. Det årliga 

timantalet är cirka 1 900 timmar. 

Det totala årliga timantalet vid musikinstitutet 

uppgår till cirka 52 000 årstimmar 

och antalet studerande totalt till cirka 1 900. 

Den svenska enheten ingår i detta tal. 

Musikinstitutet söker ständigt nya effektiva 

undervisningsmetoder och strävar efter 

att vidareutveckla verksamheten. Samtidigt 

fästs särskild vikt vid den ekonomiska effektiviteten 

och att utvecklingen är hållbar. 

De olika grupperna har deltagit i internationella 

festivaler och tävlingar, och på motsvarande 

sätt har musikinstitutet stått värd 

för olika internationella grupper. 

Institutet stödjer aktivt de anställdas professionella 

utveckling och arbetshälsa. 


16 83 Konstskolan 














Hyror -185 -140 -156 -156 




Avskrivningar -17 -17 0 -11 


Kalkylerade sammanlagt -17 -17 0 -11 



Den grundläggande konstundervisningen 

har som mål att stödja ungas tillväxt och 

välbefinnande i en målriktad och professionellt 

handledd fritidsverksamhet inom bildkonsten. 

I verksamheten utvecklas barnens 

sociala färdigheter och problemlösningsförmåga, 

kreativa tänkande och kännedom om 

olika tekniker och material för att uttrycka 

sig genom konsten. 

Konstskolan erbjuder Vandabarn och 

unga i åldrarna 5–20 år möjlighet till handledda 

konststudier under fritiden. 

Motivering 

Konstskolans verksamhet baserar sig på lagen 

om grundläggande konstundervisning 


och följer undervisningsplanen enligt den 

fördjupade lärokursen. Det årliga timantalet 

år 2013 är cirka 6 600 timmar. Året runt 

anordnar konstskolan dessutom kortkurser 

även för andra än de barn och unga som är 

dess elever. 

Den grundläggande konstundervisningen 

är uppdelad i: 

- tidig undervisning (5–6-åringar), 

- barn i grundläggande utbildning 

(7-12-åringar) 

- fördjupade studier (13–20-åringar). 

I de fördjupande studierna kan man bl.a. 

välja verkstäder i teckning och måleri, keramik, 

serieteckning, textilkonst, digital 

bildbehandling och bilddans. 



Inkomster 308 300 300 300 300 300 300 

Utgifter -861 -828 -859 -859 -871 -884 -896 


Eleverna är sammanlagt cirka 760 i grupper 

om 6–14 elever. Lärarna är bildkonstlärare 

och proffs i olika visuella branscher 

som dessutom har pedagogisk behörighet. 

Undervisningsställena år 2013 är kulturcentret 

Orvokki, gymnasiet Lumon lukio, Myrbackahuset 

och skolorna Kartanonkosken 

koulu och Kivistön koulu. 

På nationell nivå deltar Vanda konstskola 

i Taidenavigaattori 2, ett gemensamt projekt 

för 12 konstskolor som får finansiering av 

Utbildningsstyrelsen. I sin internationella 

verksamhet har konstskolan samarbetsavtal 

med bl.a. konstskolor för barn och unga 

i Tallinn och Tartu. 

157


16 84 Helsingforsregionens tolkcentral 


Inkomster 4 324 4 144 4 300 4 300 4 300 4 300 4 300 

Utgifter -3 894 -3 894 -3 975 -3 975 -4 042 -4 110 -4 177 












Köp av interna tjänster 0 -2 -2 -2 



Hyror -68 -69 -73 -73 







Räkenskapsperiodens resultat 430 250 325 325 


Tolkcentralen producerar tolk- och översättningstjänster 

i första hand inom södra 

Finland. Verksamheten fi-nansieras fullt ut 

med egna försäljningsintäkter. 

Som grund för budgeten för 2013 har 

man använt tolkcentralens statistik och 

kostnadskalkyl. År 2013 antas antalet 

tolktimmar öka på samma sätt som 2012, 

måttligt och behärskat. Antalet översättningsuppdrag 

väntas stanna på nuvarande 

nivå. Det enda hindret för ökningen är det 

tilltagande problemet att få tag på yr-kesskickliga 

och kompetenta tolkar som uppfyller 

kvalitetskraven. 

Organiseringen av tolkcentralens verksamhet 

har utretts så att dess ställning ska 

kunna tryggas i en verk-samhetsmiljö med 

ständiga förändringar. Ändringar i lagstiftningen 

påverkar tolkcentralens verksamhet. 



Affärsverken 

Affärsverken 

Vanda stads affärsverk är följande: Mellersta Nylands 

räddningsväsendes affärsverk, Affärsverket mun- och tandhälsa i Vanda 

samt Affärsverket företagshälsan i Vanda. Affärsverkens budgetar utgör 

separata delar i stadens budget. Affärsverket mun- och tandhälsa 

presenteras som en separat del under socialoch hälsovårdsväsendet 

och dess budgetsiffror ingår inte i socialoch hälsovårdsväsendet. 

Mellersta nylands räddningsverk .............................................................................................. 160 

Affärsverket företagshälsan i vanda ........................................................................................ 163 

159

Affärsverken 

Mellersta nylands räddningsverk 


Brandsyner 7 900 8 000 

Övervakningsobjekt och egenkontrollblanketter* 11 400 11 400 11 400 11 400 11 400 

Upplysning och rådgivning (pers.) 94 460 84 000 85 000 85 000 85 000 85 000 

Räddningsväsendets uppgifter 7 940 6 300 6 300 6 300 6 300 6 300 

Akutvårdsuppgifter 30 190 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 

nettoutgifter (akutvårdens bruttofakturering) 

€/invånare -74,54 -72,82 -79,75 -79,69 -81,95 -81,05 

*Tillsynsprestationerna och användningen av egenkontroll fastställs varje år i räddningsväsendets tillsynsplan. Det totala antalet 

tillsynsprestationerna och egenkontroller varierar för varje år (ca 10 % svängrum) enligt uppställda mål samt prioriteringar. 

Resultaträkning 1000 euro BS 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Omsättning 31 458 32 988 34 470 35 142 36 933 37 349 



137 372 52 12 12 13 

Material, förnödenheter och varor -1 602 -1 290 -1 479 -1 319 -1 339 -1 359 




Avskrivningar enligt plan -893 -1 267 -1 278 -1 791 -1 698 -1 319 

Övriga rörelseintäkter -4 006 -4 525 -4 429 -4 479 -4 547 -4 615 

Rörelseöverskott -135 -105 -234 -403 -288 46 




Till staden betalda räntekostnader 0 0 0 0 0 0 

Ersättning för grundkapitalet 0 0 0 0 0 0 

Övriga finansieringskostnader -1 0 0 0 0 0 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -105 -100 -234 -403 -288 46 

Ökning / minskning av avskrivningsdifferens -249 0 150 150 150 150 

Ökning/minskning av reserver 276 100 0 0 0 0 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -78 0 -84 -253 -138 196 

Personalplan 




Räddningsverket fungerar i ett område för 

åtta kommuner: Hyvinge, Träskända, Kervo, 

Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Tusby 

och Vanda. Tio räddningsstationer producerar 

omedelbar räddningsberedskap och 

12 stationer sjuktransportberedskap. 



Räddningsverkets grunduppgift är hantering 

av olycksrisker. Tyngdpunkten ligger 

på att förebygga olyckor. Räddningslagen 

betonar det förebyggande arbetets prioritet. 

Samma målsättning finns också inskriven i 

inrikesministeriets publikation Program för 

den inre säkerheten. Programmets syfte är 

att förebygga olyckor i vardagen, bl.a. med 

hjälp av regionalt och lokalt säkerhetssamarbete. 

Det har konstaterats vara ekonomiskt 

förnuftigt att satsa på förebyggande 

arbete: ju senare man tar itu med proble- 


matiska situationer, desto dyrare blir det 

för samhället. Det är billigt att förebygga 

olyckor i jämförelse med att åtgärda skador 

förorsakade av olyckor. 

Mellersta Nylands räddningsverk vill vara 

en aktör som verkar för välfärd, en trygg 

livsmiljö, attraktionskraft, konkurrenskraft 

och en positiv utveckling i kommunerna i 

det egna området. Räddningsverket stödjer 

utvecklingen av den totala säkerheten 

i det egna verksamhetsområdet genom en 

effektiv servicestruktur för räddningsväsendet, 

akutvården och sjuktransporten. 

Räddningsverkets mål är att öka den totala 

säkerheten i samhället. 





Enligt hälso- och sjukvårdslagen, som trädde 

i kraft 1.5.2011, överförs ansvaret för att 

organisera den prehospitala akutsjukvården 

från kommunerna till sjukvårdsdistriktet 

senast från början av 2013. Mellersta Nylands 

räddningsverk har i början av 2012 

ingått ett samarbetsavtal med Hyvinge sjukvårdsområde 

och inom HUCS–Pejas område 

har sjukvårdsdistriktet och räddningsverket 

undertecknat ett samarbetsavtal som 

träder i kraft i början av 2013. Räddningsverket 

utför nästan alla akutvårdstjänster 

inom sitt verksamhetsområde. 

Affärsverken 

Utgående från den riskanalys som utförts 

är det primära utvecklingsmålet att 

utveckla räddningsväsendets beredskap 

inom Klövskogområdet. Förbättringen av 

räddningsväsendets beredskap inom Klövskogområdet 

har planerats till 2013 genom 

att bemanna en mindre räddningsenhet 

med två män. Förstoringen av riskområde 

I i Klövskog och anläggningen av Marja– 

Vanda bostadsområde samt befolkningsökningen 

i området kommer att kräva planeringsinsatser 

när det gäller räddningsväsendets 

servicenivå vid tidpunkten för den 

granskning som görs 2017–2018. 

Finansieringanalys 1000 euro BS 2011 BDG2012 BDG2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Rörelseöverskott (-underskott) -135 -105 -234 -403 -288 46 

Avskrivningar och nedskrivningar 893 1 267 1 278 1 791 1 698 1 319 

Finansiella intäkter o. kostnader 30 5 0 0 0 0 

Korrektivposter till internt tillförda medel -13 -273 -39 0 0 0 

Verksamhetens kassaflöde 774 894 1 006 1 388 1 409 1 365 

Investeringsutgifter -2 405 -2 954 -2 995 -2 050 -1 840 -1 500 

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 

Överlåtelseinkomster av bestående aktiva 

227 390 0 0 0 0 

nyttigheter 42 393 69 0 0 0 

Investeringarnas kassaflöde - 2 136 -2 171 -2 926 -2 050 -1 840 -1 500 

Verksamhetens o. investeringarnas kassaflöde -1 362 -1 277 -1 920 -662 -431 -135 



Förändring i fordringar av kommunen/ 

1 248 0 0 0 0 0 

samkommunen 412 0 0 0 0 0 


Förändring i räntefria skulder av kommunen/ 

-74 0 0 0 0 0 

samkommunen -57 0 0 0 0 0 


Kassaflödet för finansieringens del 1 248 0 0 0 0 0 

Förändring i likvida medel -114 -1 277 -1 920 -662 -431 -135 

161

Affärsverken 

Investeringar 1 000 euro BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 EP 2017 

Utgifter -2 954 -2 995 -2 995 -2 050 -1 840 -1 500 -2 090 

Förstagångsinredning i Havukoski -240 0 0 0 0 0 0 

Ledarenheter 0 0 0 -45 -240 0 0 

Förstagångsinredning i Träskända -120 0 0 0 0 0 0 

KU 11 0 0 0 0 0 0 0 

KU 53 0 0 0 0 0 0 0 

KU 83 0 0 0 0 0 0 0 

KU P3 0 0 0 0 0 0 0 

KU-21 -960 0 0 -780 -780 -780 -780 

KU-33 0 0 0 0 0 0 0 

KU-51 0 0 0 0 0 0 0 

KU-91 0 0 0 0 0 0 0 

Övrigt räddnings- o. servicemateriel -150 -225 -225 -605 -265 -165 -690 

Räddnings- och släckningsenheter 0 -2 570 -2 570 0 0 0 0 

Bomstegsenheter/hävare -590 0 0 -620 0 0 -620 

Röjningsbilar/tunga räddningsenheter 0 0 0 0 -240 -240 0 

Sjuktransportenheter 0 0 0 0 0 0 0 

Cisternbilar -305 0 0 0 -315 -315 0 

Inspektions- och manskapstransportfordon 

-589 -200 -200 0 0 0 0 

Lägescentralen 0 0 0 0 0 0 0 

Inkomster 510 30 30 0 0 0 0 

Understöd och bidrag 390 0 0 0 0 0 0 

Restvärde av försäljningsintäkter 120 30 30 0 0 0 0 

Försäljn. av räddningsverkets bilar 

Inspektions- och manskapstrans- 

0 0 0 0 0 0 0 

portfordon 120 30 30 0 0 0 0 


Affärsverket företagshälsan i Vanda 


Affärsverket Företagshälsan i Vanda verkar 

inom Vanda stads organisation som ett 

kommunalt affärsverk, vars uppgift är att 

ansvara för sådana företagshälsovårdstjänster 

som staden har ansvar för att ordna enligt 

lagen om företagshälsovård, folkhälsolagen 

och annan lagstiftning. Affärsverket 

Företagshälsan i Vanda är ett kommunalt 

affärsverk i enlighet med kapitel 10 a i kommunallagen 

(365/1995) som grundades på 


nytt genom ett separat beslut hösten 2008. 

Affärsverkets förvaltning ordnas enligt bestämmelserna 

i affärsverkets instruktion 

samt Vanda stads instruktioner och förvaltningsstadgor. 

Nivån på den service som Affärsverket 

Företagshälsan i Vanda producerar fastställs 

i första hand utgående från innehållet i 3 § 

och 12 § i lagen om företagshälsovård och 

i de mer ingående förordningar som statsrådet 

utfärdat samt utgående från kundrelaterade 

serviceavtal. 

Affärsverken 

Nyckeltal BS 2011 BDG 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Ersättning för grundkapitalet, € 2 625 2 625 2 625 2 625 2 625 2 625 

Till staden betalda räntekostnader, € 10 500 10 500 10 500 10 500 10 500 10 500 

Rörelseöverskott% -8,9 0,6 5,4 0,2 0,7 1,3 

Kunder, st. 2 716 2 700 2 700 2 750 2 800 2 850 


Omsättning 4 039 4 615 5 799 5 947 6 065 6 186 



328 150 410 61 59,892 58,694 

Material, förnödenheter och varor -65 -54 -85 -84 -86 -87 

Köp av tjänster -1 139 -911 -1 897 -1 913 -1 942 -1 971 



Avskrivningar enligt plan -5 -5 -15 -15 -3 0 

Övriga rörelseintäkter -519 -325 -455 -462 -469 -476 

Rörelseöverskott -360 28 310 10 49 80 




Till staden betalda räntekostnader -11 -11 -11 -11 -11 -11 

Ersättning för grundkapitalet -3 -3 -3 -3 -3 -3 

Övriga finansieringskostnader -0 0 0 0 0 0 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -373 15 297 -3 36 67 

Ökning / minskning av avskrivningsdifferens -34 0 15 15 14 0 

Ökning/minskning av reserver 34 0 0 0 0 0 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -373 15 312 11 50 67 

Personalplan 



Affärsverket leds av en 

direktion med 6 medlemmar. 

Produktionen av huvudstadsregionens företagshälsovårdsstjänster 

har centraliserats 

genom att sammanslå städerna Helsingfors 

och Esbos företagshälsovårdsenheter fr.o.m. 

1.4.2009 med Affärsverket Företagshälsan i 

Vanda. Affärsverket Företagshälsan i Vanda 

producerar företagshälsovårdstjänster för 

företag och företagare i Esbo, Helsingfors, 

163

Affärsverken 

Grankulla och Vanda. Antalet företag och 

företagare uppgår till cirka 2 700 och antalet 

personer som vårdas i dessa till cirka 

18 500. Affärsverket Företagshälsan i Vanda 

producerar också fö-retagshälsovårdstjänster 

för cirka 55 procent av Vanda stads personal, 

dvs. cirka 6 200 personer. Utöver 

detta producerar Affärsverket Företagshälsan 

i Vanda sjömanshälsovård i enlighet 

med 14 a § i folkhälsolagen för Helsingfors 

räkning, som i 5 § i folkhälsoförordningen 

(802/1992) förpliktas till detta. 

Affärsverket Företagshälsan i Vanda har 

omkring 64 anställda: företagshälsovårdens 

yrkeskunniga personal och expertis samt 

förvaltnings- och mottagningspersonal. 



Målet för vår verksamhet är att producera 

högklassig företagshälsovård som är klientorienterad, 

kostnadsef-fektiv och förebyggande 

samt sjukvård inriktad på företagshälsovård 

– med betoningen på en modell 

för aktivt engagemang i problem som 

hänför sig till arbete och hälsa. Utgångspunkten 

för en högklassig och ekonomiskt 

resultatrik verksamhet är att de anställda är 

motiverade och engagerade. Därför satsar 

vi också på utbildning av personalen, god 

organisation av arbetet och högklassigt ledarskap. 

Affärsverket har som ekonomiskt 

mål arr nå ett 0-resultat. 




Tyngdpunkterna i utvecklingen av verksamheten 

2013 är följande: 

- Att utveckla det förebyggande arbetet 

på ett klientorienterat sätt 

- Att producera sjukvård på allmänläkarnivå 

till ett större klientel än det 

nuvarande 

- Att fördjupa och utveckla klientrelationerna 

- Att satsa på de anställdas välmående 

och på verksamhetssätt som ger 

resultat. 

Finansieringsanalys 1000 euro BS 2011 BDG2012 BDG2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Rörelseöverskott (-underskott) -360 28 310 10 49 80 

Avskrivningar och nedskrivningar 5 5 15 15 3 0 

Finansiella intäkter o. kostnader -13 -13 -13 -13 -13 -13 

Korrektivposter till internt tillförda medel 0 0 0 0 0 0 

Verksamhetens kassaflöde -368 20 312 11 39 67 

Investeringsutgifter -34 -10 0 0 0 0 



0 0 0 0 0 0 

nyttigheter 0 0 0 0 0 0 

Investeringarnas kassaflöde -34 -10 0 0 0 0 

Verksamhetens o. investeringarnas kassaflöde -402 10 312 11 39 67 




453 0 0 0 0 0 


Förändring i fordringar på övriga 31 0 0 0 0 0 

Förändring i räntefria skulder av kommunen/ 

samkommunen -12 0 0 0 0 0 

Förändring i räntefria skulder till övriga -290 0 0 0 0 0 

Kassaflödet för finansieringens del 453 0 0 0 0 0 




Fonderna 2013 - 2016 

Fonderna 2013–2016 

Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som 

separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, 

Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena, Fonden för 

social kreditgivning och Skadefonden. 

Bostadslånefonden ............................................................................................................................. 166 

Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena .............................. 168 

Social kreditgivning .............................................................................................................................. 171 

Skadefonden .............................................................................................................................................. 172 

Fondernas kombinerade resultaträkning ............................................................................ 173 

Fondernas kombinerade finansieringsanalys ................................................................... 173 

165

Fonderna 2013-2016 

Bostadslånefonden 


Syftet med Vanda stads bostadslånefond är 

att främja ett bostads- och näringspolitiskt 

ändamålsenligt boende i Vanda. För främjande 

av boendet kan ur fonden beviljas lån 

och bidrag. Förutom för bostäder kan ur 

fonden ges lån för byggande eller anskaffning 

av serviceutrymmen i bostadshus för 

stadens behov. Lån för byggande av bostäder 

och servicelokaliteter kan också beviljas 

sådana aktiebolag och bostadsaktiebolag, 

där staden är delägare eller där lånebeviljandet 

i övrigt är ändamålsenligt med tanke 

på stadens bostads- eller näringspolitik. En 

dispositionsplan, där de maximala kvoterna 

för olika slag av lån och bidrag ingår görs 

årligen upp för fonden och fastställs av 

stadsplaneringsnämnden. 

Hyreshuslån 

Stadens andel av finansieringen av produktionen 

av hyresbostäder kan ske via 

bostadslånefonden. Kvoten kan användas 

för lån för VAV: Asunnot Oy:s hyreshusproduktion. 

Reparations- och ombyggnadslån 

Lån kan beviljas åt bolag i vilka staden har 

aktier. 

Reparationslån för bostadsaktiebolag 

Lån kan beviljas för reparationsverksamhet 

i bostadsaktiebolag. 

Speciallån 

Speciallån kan beviljas för skötseln av kapitallån 

som förfaller inom stadens räntestödsprojekt. 

Hissunderstöd 

Riktgivande driftsplan för Bostadslånefonden 2011–2016 

För byggande, ombyggnad och planering av 

hissar beviljas understöd ur fonden. 

Byggande av servicelokaliteter 

Lån kan beviljas den som anskaffar eller 

bygger serviceutrymmen i anslutning till 

bostadshus för att åstad-komma serviceutrymmen 

för stadens behov och bolag där 

lånebeviljandet i övrigt är ändamålsenligt 

med tanke på stadens bostads- eller näringspolitik. 

Icke kvoterad andel 

Den icke kvoterade andelen kan enligt 

påkallat behov och efter beslut av den ansvariga 

nämnden användas för olika kvoter 

samt för att täcka kreditförluster och 

enligt separat beslut av nämnden också för 

bostads-produktionsprojekt som är ändamålsenliga 

med tanke på stadens bostads- 

och näringspolitik. 

1000 euro BDG 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 

Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 

Reparationslån för bostadsaktiebolag 300 300 300 300 300 300 

Hissunderstöd 60 60 60 60 60 60 

Byggande av servicelokaliteter 0 0 0 0 0 0 

Sammanlagt 2 560 2 560 2 560 2 560 2 560 2 560 

överförs från föreg. år 0 0 0 0 0 0 

icke kvoterad del 35 640 540 540 540 540 

Sammanlagt 2 595 3 200 3 100 3 100 3 100 3 100 

Disponibla räntor och amorteringar 

som återförs till fonden 2 668 3 200 3 100 3 100 3 100 3 100 





Omsättning 1 0 0 0 0 0 


Material och tjänster 0 0 0 0 0 0 

Material, förnödenheter och varor 0 0 0 0 0 0 

Köp av tjänster -1 0 0 0 0 0 

Personalkostnader 0 0 0 0 0 0 

Avskrivningar o. nedskrivningar 0 0 0 0 0 0 

Avskrivningar enligt plan 0 0 0 0 0 0 


Rörelseöverskott -47 -60 -60 -60 -60 -60 


Ränteintäkter 1 774 1 700 1 700 1 700 1 700 1 700 





Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 734 1 748 1 748 1 748 1 748 1 748 


Rörelseöverskott (-underskott) -47 -60 -60 -60 -60 -60 

Finansiella intäkter o. kostnader 1 780 1 808 1 808 1 808 1 808 1 808 

Verksamhetens kassaflöde 1 734 1 748 1 748 1 748 1 748 1 748 


kassaflöde 1 734 1 748 1 748 1 748 1 748 1 748 

Kassaflödet för finansieringens del 

Förändringar i utlåningen -671 -2 600 -2 560 -2 560 -2 560 -2 560 

Ökningar i övriga lånefordringar -1 557 -3 100 -3 100 -3 100 -3 100 -3 100 

Minskningar i övriga lånefordringar 886 500 540 540 540 540 


Övriga förändringar i likviditeten -1 062 852 812 812 812 812 

Förändringar i omsättningstillgångar 


0 0 0 0 0 0 

samkommunen -841 852 812 812 812 812 


Förändring i räntefria skulder av 

-183 0 0 0 0 0 

kommunen/samkommunen 0 0 0 0 0 0 


Kassaflödet för finansieringens del -1 734 -1 748 -1 748 -1 748 -1 748 -1 748 


167


Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena 


Byggandet av Marja-Vanda är en av de 

största utmaningarna under de närmaste 

årtiondena. Delgeneralplanen fastställdes 

sommaren 2008. Arbetet fortsätter med 

mer ingående planering av området. 

Biträdande stadsdirektören för verksamhetsområdet 

för markanvändning och miljö 

beslutade 17.1.2007 § 5 att grunda en projektorganisation 

för Marja-Vanda i enlighet 

med det bindande målet nr 3 i stadens balanserade 

strategi för 2007. 

Stadsfullmäktige beslutade 5.3.2007 § 13 

att grunda en fond för Marja-Vanda med 

uppgiften att utveckla området Marja-Vanda. 

Genom fonden finansieras stadsdelen 

Marja-Vandas detaljplanering samt planering 

och byggande av kommunalteknik och 

viktiga serviceutrymmen. 

Stadsfullmäktige beslutade 23.5.2011 § 

10 att ändra Marja-Vandafondens namn 

till Utvecklingsfonden för Marja-Vanda 

och centrumområdena samt godkände fondens 

reviderade stadgar. Samtidigt höjdes 

fondens grundkapital med 20 milj. euro och 

fondens grundkapital fastställdes till 23,9 

milj. euro. 



I enlighet med de riktlinjer för markanvändningen 

som verksamhetsområdet för 

markanvändning, byggnad och miljö ställt 

upp för 2013–2016 och de bindande målen 

för 2013 är målsättningen för verksamheten 

och de viktigaste målen i Marja-Vandaprojektet 

följande: 

• De högklassiga Kivistö centrum och 

bostadsmässområdet börjar byggas. 

Ibruktagandet av stationen Kivistö vid 

Ringbanan skapar förutsättningar för att 

inleda en omfattande bostadsproduktion 

i Marja-Vanda. Byggandet av Käinbybacka, 

det första nya bostadsområdet 

i Marja-Vanda, kommer sannolikt att 

inledas 2013–2014. Våren 2011 godkände 

Andelslaget Finlands Bostadsmässa 

stadens ansökan om att år 2015 få ordna 

en bostadsmässa i Marja-Vanda. Detaljplaneförslaget 

för bostadsmässområdet 

blev färdigt i början av 2012. Planen 

har på grund av besvär över flygbuller 

inte vunnit laga kraft. Området för bostadsmässan 

börjar byggas 2013. I april 

2011 godkände stadsstyrelsen utkastet 

till detaljplan och detaljplaneändring 

för centrumområdet. Tillsammans med 

partners som valts våren 2012 inleddes 

utarbetandet av detaljplaneutkastet för 

de första kvarteren. Den första detaljplanen 

för de första kvarteren har man bestämt 

att ska läggas fram sommaren 2012, 

beslutsförslaget i slutet av 2012 medan 

själva bostadsbyggandet kan inledas 

2013. Beslut om valet av partners för att 

bygga köpcentret Marja-Vanda fattas i 

slutet av 2012. År 2013 inleds planläggningen 

av de första delarna av köpcentrumen 

tillsammans med de partners 

som valts. 

• Anläggningen av företagsområdet i 

Veckal har inletts och byggandet har 

påbörjats och etableringsmöjligheter 

reserveras även för små och medelstora 

företag. Översiktsplanen för området 

blev färdig i början av sommaren 2012, 

varefter detaljplaneförslag utarbetas allteftersom 

området bebyggs. 




En viktig operativ förändring är att verksamheten 

inom bostadsmässorganisationen 

stärks. I ekonomiplanen har det också reserverats 

resurser för de sakkunnigtjänster 

som är oumbärliga för planeringen av det 

nya området. Av anslaget går cirka 38 % till 

planeringen av Kivistö centrum och arbetsplatsområdet 

i Veckal samt till övriga sakkunnigtjänster 

och behövliga utredningar 

som ingår i helheten Marja-Vanda. 

Under 2013 sysselsätter projekt- och bostadsmässorganisationen 

direkt cirka 17 

personer totalt. Personalkostnadernas andel 

är cirka 61 % av verksamhetskostnaderna. 

I bostadsmässorganisationen anställs cirka 

5–6 personer på viss tid. 

Anslag reserveras också för utbildnings-, 

seminarie- och resekostnader, materialanskaffningar 

och interna hyror som behövs 

inom sakkunnigorganisationen. 

Motiveringar 

Att utveckla och förnya centrumområdena 

är ett av stadens strategiska mål som också 

siktar på att förbättra konkurrenskraften. 

En central faktor med tanke på Vandas konkurrenskraft 

är att centrumen och i synnerhet 

stationscentrumen är livskraftiga med 

avseende på såväl boendet som affärslivet. 

Centrumen har i huvudsak hållits oförändrade 

sedan de fått sin nuvarande form (bl.a. 

Dickursby, Björkby, Korso, Håkansböle, 

Myrbacka). Därför har de mist en stor del 

av sin attraktionskraft. I alla centrumområden 

i Vanda pågår just nu omfattande utvecklingsprojekt 

i olika faser som är i behov 

av satsningar också från stadens sida. Dessa 

projekt handlar typiskt om parkeringsarrangemang 

eller om att rusta upp offentliga 

lokaler och uterum så att de svarar mot 

moderna krav. Det första centrumutvecklingsprojektet 

kommer att gälla parkeringsarrangemangen 

i Dickursby centrum. 

Fondens investeringar 

Ur anslaget betalas utgifter för byggande av 

kommunalteknik i Dickursby, Korso, Håkansböle 

och Myrbacka centrum. 

Fondens aktier 

Anslaget används för köp av aktier i parkeringsanläggningar 

under och ovan jord i 

Dickursby centrum. 


Personalplan 



Nyckeltal 

BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Godkända detaljplaner, m²-vy 

bostadsbyggande 104 000 85 000 150 000 150 000 150 000 

komm. och offentl. service 15 000 10 000 10 000 120 000 20 000 

produktion/verksamhetslokaler 4 000 30 000 30 000 30 000 30 000 



Investeringar 

1000 euro BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 EP 2017 

Utgifter -8 000 -6 500 -6 500 -500 -1 400 0 0 

Marja-Vanda, offentliga a 

nläggningstillgångar -1 000 -2 500 -2 500 -500 -1 400 0 0 

Marja-Vanda, aktieköp -7 000 -4 000 -4 000 0 0 0 0 

Resultaträkning 1000 euro BS 2011 BDG 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 


Övriga rörelseintäkter 3 0 0 0 0 0 

Tillverkning för eget bruk 


40 0 0 0 0 0 


Köp av tjänster -495 -639 -496 -503 -511 -518 

Personalkostnader -632 -815 -1 035 -1 050 -1 066 -1 082 


Avskrivningar enligt plan 0 -100 -150 -250 -313 -360 


Rörelseöverskott -1 204 -1 621 -1 761 -1 884 -1 972 -2 043 






Övriga finansieringskostnader 

Räkenskapsperiodens överskott 

0 0 0 0 0 0 

(underskott) -1 204 -1 621 -1 761 -1 884 -1 972 -2 043 

169


Finansieringsanalys1000 euro BS 2011 BDG2012 BDG2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Rörelseöverskott (-underskott) -1 204 -1 621 -1 761 -1 884 -1 972 -2 043 



Verksamhetens kassaflöde -1 204 -1 521 -1 611 -1 634 -1 659 -1 683 

Investeringsutgifter -40 -8 000 -6 500 -500 -1 400 0 

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 0 0 0 0 0 0 


nyttigheter 0 0 0 0 0 0 

Investeringarnas kassaflöde -40 -8 000 -6 500 -500 -1 400 0 

Verksamhetens o. investeringarnas kassaflöde -1 244 -9 521 -8 111 -2 134 -3 059 -1 683 


Förändringar i utlåningen 0 0 0 0 0 0 

Ökningar i övriga lånefordringar 0 0 0 0 0 0 


Förändringar i eget kapital 20 000 0 0 0 0 0 

Övriga förändringar i likviditeten -18 756 9 521 8 111 2 134 3 059 1 683 



0 0 0 0 0 0 

samkommunen -18 807 9 521 8 111 2 134 3 059 1 683 

Förändring i fordringar på övriga 0 0 0 0 0 0 

Förändring i räntefria skulder av kommunen 

/samkommunen 0 0 0 0 0 0 


Kassaflödet för finansieringens del 1 244 9 521 8 111 2 134 3 059 1 683 

Förändring i likvida medel -0 0 0 -0 0 -0 


Social kreditgivning 

Ur Vandas fond för social kreditgivning 

beviljas sociala krediter som en del av 

kommunens socialvård. Syftet med sociala 

krediter är att förebygga ekonomisk utslag- 


ning och överskuldsättning samt att främja 

individers eller familjers förmåga att klara 

sig på egen hand. 

Av fondens medel kan beviljas lån enligt 

lagen om social kreditgivning (1133/2002) 


och de principer och an-visningar som social- 

och hälsovårdsnämnden fattat beslut 

om. 





0 0 0 0 0 0 

Material, förnödenheter och varor 0 0 0 0 0 0 

Köp av tjänster 0 0 0 0 0 0 





Rörelseöverskott 0 0 0 0 0 0 



Övriga finansiella intäkter 





0 0 0 0 1 2 

(underskott) 12 25 25 25 25 25 


Rörelseöverskott (-underskott) 0 0 0 0 0 0 


Verksamhetens kassaflöde 12 25 25 25 25 25 


kassaflöde 12 25 25 25 25 25 






Övriga förändringar i likviditeten -18 0 0 0 0 0 



0 0 0 0 0 0 




-96 0 0 0 0 0 



Kassaflödet för finansieringens del -18 0 0 0 0 0 

Förändring i likvida medel -6 25 25 25 25 25 

171


Skadefonden 

Syftet med skadefonden är att omräkna 

stadens oförsäkrade eller delvis försäkrade 

egendom samt skaderisken till en jämn årskostnad 

samt att täcka stadens skadeståndsansvar 

till de delar som inte täcks av stadens 

försäkringar. 

Fondens kapital utökas eller minskas 

med medel som staden separat beslutar om. 

Fonden utökas också med de kalkylmässiga 

försäkringsavgifter som uppbärs av stadens 

verksamhetsområden; dessa avgifters storlek 

fastställs av stadens koncernsektion. 

Ur skadefondens medel ersätts skador 

som omfattas av fondens ersättningar genom 

att i tillämpliga delar följa i försäk- 

ringsverksamheten allmänt iakttagna ersättningsprinciper. 

Ur fonden betalas centraliserat 

årsavgifterna för de försäkringar 

staden tagit med undantag för lagstadgad 

olycksfallsförsäkring och obligatorisk trafikförsäkring. 


Omsättning 45 0 45 45 45 45 



401 425 405 405 405 405 


Köp av tjänster -966 -1 236 -1 200 -1 200 -1 200 -1 200 





Rörelseöverskott -536 -836 -769 -769 -769 -769 








0 0 0 0 0 0 

(underskott) -536 -836 -769 -769 -769 -769 


Rörelseöverskott (-underskott) -536 -836 -769 -769 -769 -769 


Verksamhetens kassaflöde -536 -836 -769 -769 -769 -769 


kassaflöde -536 -836 -769 -769 -769 -769 






Övriga förändringar i likviditeten 536 836 769 769 769 769 



0 0 0 0 0 0 

samkommunen 544 836 769 769 769 769 



0 0 0 0 0 0 



Kassaflödet för finansieringens del 536 836 769 769 769 769 



Fondernas kombinerade resultaträkning 

Fondernas kombinerade finansieringsanalys 




Omsättning 48 0 45 45 45 45 



Material och tjänster 0 0 0 0 0 0 



Personalkostnader -632 -815 -1 035 -1 050 -1 066 -1 082 


Avskrivningar enligt plan 0 -100 -150 -250 -313 -360 


Rörelseöverskott -1 787 -2 517 -2 590 -2 713 -2 801 -2 874 

Finansiella intäkter och kostnader 0 0 0 0 0 0 

Ränteintäkter 1 786 1 725 1 725 1 725 1 725 1 725 






(underskott) 5 -684 -757 -880 -967 -1 040 


Rörelseöverskott (-underskott) -1 787 -2 517 -2 590 -2 713 -2 801 -2 874 


Finansiella intäkter o. kostnader 1 792 1 833 1 833 1 833 1 833 1 833 

Verksamhetens kassaflöde 5 -584 -607 -630 -655 -681 

Investeringsutgifter -40 -8 000 -6 500 -500 -1 400 0 


0 0 0 0 0 0 

Överlåtelseinkomster av bestående 

aktiva nyttigheter 0 0 0 0 0 0 



-40 -8 000 -6 500 -500 -1 400 0 

kassaflöde -35 -8 584 -7 107 -1 130 -2 055 -681 


Förändringar i utlåningen -671 -2 600 -2 560 -2 560 -2 560 -2 560 

Ökningar i övriga lånefordringar -1 557 -3 100 -3 100 -3 100 -3 100 -3 100 


Förändringar i eget kapital 20 000 0 0 0 0 0 



Förändring i fordringar av 

-19 300 11 212 9 692 3 715 4 640 3 264 

kommunen/samkommunen -19 025 11 212 9 692 3 715 4 640 3 264 



-279 0 0 0 0 0 



Kassaflödet för finansieringens del 29 8 612 7 132 1 155 2 080 704 

Förändring i likvida medel -6 28 25 25 25 24 

173

Resultaträkningsdel 2013-2016 

Resultaträkningsdelen 2013–2016 


Resultaträkningsdelen visar hur inkomstfinansieringen täcker kostnaderna för produktionen av stadens service. Detta 

bedöms med hjälp av verksamhets- och årsbidraget samt räkenskapsperiodens resultat. I budgetens resultaträkningsdel 

ingår alla inkomster och utgifter för verksamheten. Med detta avses att interna köp och försäljningar samt interna hyror 

ingår i resultaträkningsdelens utgifter och inkomster i enlighet med de rekommendationer som är i kraft. 

Verksamhetsinkomster och 

verksamhetsutgifter 

De sammanlagda verksamhetsinkomsterna 

för staden, affärsverken och fonderna i budgeten 

2013 uppgår till 372,7 milj. euro och 

verksamhetsutgifterna (utan tillverkning 

för eget bruk) till 1 365,8 milj. euro. Verksamhetsinkomsterna 

ökar med 1 procent 

och verksamhetsutgifterna (utan tillverkning 

för eget bruk) med 3,2 procent jämfört 

med driftsplanen för 2012. I den ursprungliga 

budgeten för 2012 ingick även inkomsterna 

och utgifterna för den bolagiserade 

måltids-, städ-, vaktmästar- och fastighetsskötselsservicen. 

Därför används driftsplanen 

för 2012 som jämförbar uppgift i budgetjämförelserna. 

I budgeten 2013 uppgår stadens (exklusive 

affärsverken och fonderna) verksamhetsinkomster 

till 310,2 milj. euro, tillväxten är 

0,2 procent i jämförelse med driftsplanen 

för 2012. Stadens verksamhetsutgifter (utan 

tillverkning för eget bruk) ökar i budgeten 

till 1 302,5 milj. euro, dvs. 3 procent i jämförelse 

med driftsplanen för 2012. 

Verksamhetsbidraget anger hur mycket 

av utgifterna för verksamheten som ska 

täckas med skatteinkomster, statsandelar 

för driftsekonomin och finansiella inkomster. 

Enligt budgeten för 2013 är verksamhetsbidraget 

för hela stadsorganisationen 

-993 milj. euro. Verksamhetsbidraget är 

negativt, eftersom stadens verksamhetsinkomster 

endast täcker en liten del av verksamhetsutgifterna. 

Skatteinkomsterna och 

statsandelarna för driftsekonomin har således 

en betydande andel i finansieringen 

av verksamheten. Jämfört med driftsplanen 

för 2012 minskar verksamhetsbidraget med 

39,3 milj. euro, dvs. 4,1 procent. 

Årsbidraget beskriver stadens finansiella 

resultat och visar bl.a. om stadens interna 

finansiering räcker till för att täcka utgifterna 

för produktionsfaktorer med lång 

verkningstid, dvs. avskrivningar på anläggnings-tillgångarna. 

Årsbidraget är 63,7 

milj. euro i budgeten för 2013. Jämfört med 

driftsplanen för 2012 ökar årsbidraget med 

0,5 milj. euro. 

Avskrivningarna på anläggningstillgångarna 

har vad gäller de existerande 

anläggningstillgångarna kalkylerats enligt 

den godkända avskrivningsplanen som är 

i kraft år 2012 och vad gäller pågående och 

planerade projekt från och med början av 

år 2013 enligt de nya avskrivningstider som 

stadsstyrelsen beslutat om 4.6.2012 och som 

träder i kraft 1.1.2013. Ändringen av avskrivningsplanen 

för nya investeringars del 

ökar stadens årliga avskrivningar. Verkan av 

ändringen i avskrivningstiderna ökar under 

ekonomiplanperioden allteftersom nya investeringar 

blir färdiga, och i slutet av ekonomiplanperioden 

höjs avskrivningsnivån 

särskilt av att Ringbanan färdigställs. För 

de existerande anläggningstillgångarnas 

del har de kommande årens avskrivningar 

simulerats i systemet för anläggningstillgångar. 

Effekten av avskrivningarna på de 

investeringar som färdigställs 2012 och 

på investeringarna under ekonomiplaneåren 

baserar sig på verksamhetsområdenas 

uppfattning om hur investeringarna utfallit 

2012 samt på de investeringar som föreslås 

i ekonomiplanen för 2013–2016. Stadens 

och affärsverkens avskrivningar uppskattas 

till sammanlagt 74,8 milj. euro år 2013. I 

driftsplanen för 2012 var avskrivningarna 


Då man subtraherar avskrivningarna och 

de extraordinära utgifterna från årsbidraget 

och adderar de extraordinära inkomsterna 

därtill, får man skillnaden mellan de för 

räkenskapsperioden budgeterade inkomsterna 

och utgifterna, dvs. räkenskapsperiodens 

resultat, som ökar eller minskar 

stadens eget kapital. I budgeten för 2013 

uppgår räkenskapsperiodens resultat till 

-11,1 milj. euro. 

I budgeten för 2013 uppgår räkenskapsperiodens 

över-/underskott till -10,2 milj. 

euro. De resultatbehandlingsposter som 

framläggs efter räkenskapsperiodens resultat 

inkluderar ett belopp i euro som visar 

ändringarna i fonderna och baserar sig 

på det sammanräknade resultatet för fonderna 

under budgetens räkenskapsperiod. 

År 2013 minskar fonderna med 0,8 milj. 

euro. Den kombinerade resultat- och finansieringskalkylen 

för fonderna visar hur 

fonderna inverkar på stadens totalekonomi. 

Hur organisationsreformerna 

och affärsverken påverkar 

stadens budget 

Vanda stad har följande affärsverk år 2013: 

Affärsverket företagshälsan i Vanda, Affärsverket 

mun- och tandhälsa i Vanda samt 

Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk. 

Enligt kommunallagen är det affärsverkets 

direktion som fattar beslut om 

affärsverkets budget inom ramen för de 

bindande mål för ekonomin och verksamheten 

som stadsfullmäktige beslutat om. 

Affärsverkens budgetar utgör separata och 

fristående delar i stadens budget. För affärsverken 

förevisas resultaträkningarna och 

finansieringsanalyserna samt investeringsdelarna. 

I budgeten inkluderas affärsverken 

också i hela stadens sammanförda resultaträkning 

och finansieringsanalys. 

I Vanda stads resultaträkningsdel, övriga 

finansiella inkomster, ingår de ersättningar 

för grundkapitalet som Affärsverket företagshälsan 

och Affärsverket mun- och tandhälsa 

betalat. I ränteinkomsterna ingår de 

räntor som Affärsverket företagshälsan och 

Affärsverket mun- och tandhälsa betalat för 

de lån som beviljats av staden. 

Vandas kommunandel 9,7 milj. euro för 

Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk 

har budgeterats i budgetmoment 

10 50 ”Samarbetsandelar och bidrag”. Kost- 


naderna för sjuktransporter som Helsingfors 

och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) 

fakturerat av staden har budgeterats på social- 

och hälsovårdsväsendet. 

Munhälsans intäkter av klientavgifter 

riktas till affärsverket. Affärsverket fakturerar 

socialoch hälsovårdsväsendet för de 

tjänster som affärsverket producerar enligt 

ett serviceavtal som parterna ingått. 

Stadsstyrelsen beslutade 26.3.2012 att 

sammanslå verksamhetsområdena för 

fastighetscentralen och för markanvändning 

och miljö till verksamhetsområdet för 

markanvändning, byggnad och miljö. Fastighetscentralens 

funktioner överfördes till 

verksamhetsområdet för markanvändning 

och miljö i form av två resultatområden. I 

ekonomiplanen 2013 ingår fastighetscentralen 

i verksamhetsområdet för markanvändning, 

byggnad och miljö. 

Ledningskommittén som behandlar 

stadens ledarskapssystem har föreslagit 

att verksamhetsområdet för fritid och invånarservice 

upplöses så att resultatområdena 

för ungdoms-, kultur- och idrottsservicen 

överförs till bildningsväsendets 

verksamhetsområde och resultatområdena 

för sysselsättnings- och invånarservicen till 

centralförvaltningen. Dessutom föreslås att 

centralförvaltningens stödtjänster centraliseras 

och att centralförvaltningen även i 

övrigt omorganiseras. Organisationsreformen 

behandlas i stadsfullmäktige under 

år 2012 och avsikten är att den nya organisationen 

träder i kraft i början av år 2013. 

För att säkerställa klarheten i beredningen 

av Vanda stads budget för 2013 har denna 

utarbetats enligt den befintliga organisationen. 

De budgetförändringar som organisationsreformen 

föranleder genomförs i 

driftsplaneskedet och förs till stadsstyrelsen 

för godkännande i januari 2013. På stadsnivå 

påverkar organisationsreformen inte 

siffrorna i budgeten. 

För budgetåret 2013 förevisas stadens 

och affärsverkens budgetsiffror samt de 

kombinerade budgetsiffrorna för staden 

och affärsverken jämsides i stadens resultaträkningsdel. 

Budgetåret 2013 uppgick 

de sammanlagda verksamhetsinkomsterna 

för affärsverken till 62,1 milj. euro och verksamhetsutgifterna 

till 60,4 milj. euro. 

Skatteinkomster 

Staden fick sammanlagt 835,6 milj. euro i 

skatteinkomster år 2010. Skatteinkomsterna 

ökade med 30,9 milj. och 3,8 procent 

jämfört med året innan. Kommunalskatter 

inflöt 710,2 milj. euro, samfundsskat- 


ter 65,6 milj. euro och fastighetsskatter 

59,9 milj. euro. År 2012 beräknas staden få 

skatteinkomster totalt 861 milj. euro, varav 

kommunalskatter 739 milj. euro, samfundsskatter 

59 milj. euro och fastighetsskatter 63 

milj. euro. Utfallsprognosen är baserad på 

skatteintäkterna för januari–augusti 2012, 

prognosramen för kommunernas 

Statsandelarna för 2016 påverkas förutom 

av årliga förändringsfaktorer (befolkningsförändringar, 

indexjusteringar, utjämningar) 

även av att kostnadsfördelningen 

mellan staten och kommunerna enligt det 

nuvarande systemet justeras med fyra års 

intervall. 

Under ekonomiplanperioden uppskattas 

stadens skatteinkomster öka i genomsnitt 

med över fyra procent med nuvarande 

skattesatser. På grund av att statsandelarna 

minskar uppskattas skattefinansieringen 

öka med i genomsnitt över tre procent per 

år. År 2013 uppskattas skattefinansieringen 

öka med ca 38 milj. euro, år 2014 med ca 26 

milj. euro, år 2015 med ca 38 milj. euro och 

år 2016 med ca 45 milj. euro. 

Skatteinkomster (Kommunförbundet 

28.8.2012) och prognosramen för skatteinkomsten 

i Vanda som uppdaterats utgående 

från Kommunförbundets skatteprognosram. 

Denna utfallsprognos har utgjort 

grunden för budgeten för 2013. Den uppskattade 

skatteinkomsten i budgeten 2012, 

dvs. 868 milj. euro, torde underskridas med 

ca 7 milj. euro. 

Vandabornas förvärvsinkomster ökade 

med 5 procent år 2011 och ökningen år 

2012 uppskattas till 4,5 procent. Även under 

kommande år uppskattas förvärvsinkomsterna 

öka årligen med över 4 procent. Att 

befolkningen växer, inkomstnivån stiger 

långsammare och sysselsättningen hålls 

på nuvarande nivå skapar en grund för att 

de skattepliktiga förvärvsinkomsterna utvecklas 

något bättre i hela landet. Kommunalskatten 

stiger även av att beskattningen 

skärps eftersom indexet för förvärvsinkomstsbeskattningen 

inte justeras 2013– 

2014. Å andra sidan höjs arbetsinkomstavdraget 

och grundavdraget. Stadens fördelningsandel 

av hela landets kommunalskatt 

är ca 4,4 procent och har stigit sakta under 

de senaste åren. För samfundsskattens del 

är stadens fördelningsandel ca 4,6 procent 

år 2012 och även denna andel har ökat. Genom 

att fördelningsandelen ökat steg stadens 

samfundsskatteinkomster klart mer 

än i hela landet år 2011 och år 2012 kommer 

samfundsskatteinkomsterna att sjunka 

mindre än i hela landet. För kommande år 

utgår prognosen från fördelningsandelens 


nuvarande nivå. För fastighetsskatternas del 

är utgångspunkten de nuvarande fastighetsskattesatserna. 

Prognosen är att kommunalskatteinkomsterna 

ökar med i medeltal över 4 procent 

under de kommande åren. Samfundsskatteinkomsterna 

har uppskattats utgående från 

utvecklingsprognosen för hela landet och 

stadens fördelningsandel år 2012. År 2016 

kommer kommunernas samfundsskatteintäkter 

att sjunka till följd av att kommungruppens 

fördelningsandel sänks. Prognosen 

för fastighetsskatten har gjorts utgående 

från de nuvarande fastighetsskattesatserna 

och den årliga tillväxten härrör sig från att 

beskattningsvärdena stiger. 

Statsandelar 

Staden fick in 136,6 milj. euro i fastighetsskatt 

år 2011, vilket var en ökning på 5,9 

procent jämfört med året innan. Statsandelen 

för basservicen var 136,9 milj. euro, 

vilket innefattade en separat post för det 

statsbidrag på 1,7 milj. euro som hänför sig 

till Tehys arbetsmarknadsavtal år 2007. Undervisnings- 

och kulturministeriets (UKM) 

statsandel var -0,3 milj. euro. I de flesta 

kommunerna var UKM:s statsandel negativ 

eftersom statsandelarna för gymnasier, 

yrkesläroinrättningar och yrkeshögskolor 

betalas direkt till huvudmannen medan 

kommunerna betalar en kommunal finansieringsandel 

enligt antalet invånare. 

Statsandelarna för år 2012 uppskattas 

enligt ministeriernas (FM, UKM) beslut 

uppgå till ca 147,4 milj. euro, varav UKM:s 

statsandel är -0,6 milj. euro. Statsandelarna 

för år 2012 inkluderar en engångspost på 

2,2 milj. euro som hänför sig till arbetsmarknadens 

ramavtal. Nedskärningen av 

statsandelarna år 2012 är 631 milj. euro i 

hela landet och i Vanda är dess verkan -23,6 

milj. euro. I budgeten 2012 uppskattades 

statsandelen till 141 milj. euro, vilket kommer 

att överskridas med 6,4 milj. euro. 

År 2013 uppskattas staden få 144 miljoner 

euro i statsandelar. Statsandelarna år 

2013 minskas av att statsandelen för basservice 

skärs ner med 125 milj. euro, vilket 

för Vandas del innebär -4,6 milj. euro. 

Dessutom ökar utjämningen av statsandelarna 

som baseras på skatteinkomst med ca 

5 milj. euro samtidigt som inga indexjusteringar 

görs i enhetspriserna enligt UKM:s 

huvudmannamodell (gymnasierna och 

Varia). 

Nedskärningen av statsandelarna med 

250 milj. euro minskar stadens statsandelar 

ytterligare år 2014. År 2014 avlägsnas 

175


tätortsstrukturförhöjningen av statsandelen 

för basservice nästan helt i och med 

att stadens tätortsbefolkning överskrider 

gränsvärdet 200 000 tätortsinvånare inom 

utgången av år 2011. Även utjämningen av 

statsandelarna fortsätter att öka år 2014. 

Staden uppskattas få sammanlagt 135 miljoner 

euro i statsandelar år 2014. 

År 2015 skärs kommunernas statsandelar 

med totalt 500 milj. euro, vilket i Vanda 

innebär ca -9,3 milj. euro. Utjämningen av 

statsandelarna uppskattas fortsätta att öka. 

Å andra sidan ökar statsandelarna genom 

att befolkningen växer med kring en procent 

per år, likaså genom indexjusteringar. 

Under 2015 uppskattas staden få ca 132 miljoner 

euro i statsandelar. 

Vandas skattesatser åren 

2013–2016 

Inkomstskattesats 

fastighetsskattesatser 

19,00 

– allmän 1,00 

– permanent bostadsbyggnad 0,32 

– kraftverk 2,85 

– obebyggt byggnadsställe 2,50 

Vanda stads skattefinansiering 2010–2016 

, 

Milj. euro BS BS BDG PROGN. BDG EP EP EP 

2010 2011 2012 2012 2013 2014 2015 2016 

Skatteintäkter totalt 804,7 835,6 868,0 861,0 902,0 937,0 978,0 1014,0 

förändrings-% 5,4 3,8 3,9 3,0 4,8 3,9 4,4 3,7 

Kommunalskatt 697,1 710,2 742,0 739,0 775,0 808,0 842,0 880,0 

förändrings-% 3,9 1,9 4,5 4,1 4,9 4,3 4,2 4,5 

Samfundsskatteandel 48,4 65,6 63,0 59,0 62,0 62,0 67,0 63,0 

förändrings-% -4,1 35,6 -3,9 -10,0 5,1 0,0 8,1 -6,0 

Fastighetsskatt 59,3 59,9 63,0 63,0 65,0 67,0 69,0 71,0 

förändrings-% 10,9 1,0 5,3 5,3 3,2 3,1 3,0 2,9 

Statsandelar totalt 129,0 136,6 141,0 147,4 144,0 135,0 132,0 142,0 

förändrings-% 16,7 5,9 3,2 7,9 -2,3 -6,3 -2,2 7,6 

Skattefinansiering 

totalt 933,7 972,2 1009,0 1008,4 1 046,0 1 072,0 1 110,0 1 156,0 

förändrings-% 8,4 4,1 3,8 3,7 3,7 2,5 3,5 4,1 





1000 Euro Staden + fonderna BDG 2013 Affärsverken BDG 2013 Totalt DG 2013 


Avgiftsintäkter 59 906 5 524 65 430 

Understöd och bidrag 34 514 632 35 146 


Interna intäkter 125 530 27 170 152 700 

Inkomster sammanlagt 310 682 62 059 372 741 

Tillverkning för eget bruk 151 900 0 151 900 

Personalkostnader -451 765 -42 821 -494 586 

Köp av kundtjänster -352 754 -801 -353 555 

Köp av övriga tjänster -317 449 -5 848 -323 297 

Köp av interna tjänster -29 110 -1 830 -30 939 

Köp av material -47 173 -2 837 -50 010 

Understöd och bidrag -97 959 -30 -97 989 

Hyror -156 428 -6 052 -162 480 

Övriga kostnader -4 695 -157 -4 852 

Utgifter sammanlagt -1 457 332 -60 377 -1 517 709 

Verksamhetsbidrag -994 750 1 682 -993 068 

Skatteinkomst 902 000 0 902 000 

Statsandelar 144 000 0 144 000 

Finansiella inkomster och utgifter 10 983 -240 10 742 

Ränteinkomster från andra 14 125 0 14 125 

Ränteinkomster från affärsverken / till affärsverken 170 0 170 

Övriga finansiella inkomster från andra 15 218 0 15 218 

Ersättning för grundkapitalet från affärsverk 71 0 71 

Ränteutgifter -18 101 -170 -18 270 

Övriga finansiella utgifter -500 -71 -571 

Årsbidrag 62 233 1 442 63 674 


Avskrivningar enligt plan 

Extraordinära poster 

-73 370 -1 416 -74 786 

Extraordinära inkomster 0 0 0 

Extraordinära utgifter 0 0 0 

Räkenskapsperiodens resultat -11 137 26 -11 111 

Ökning / minskning av avskrivningsdifferens 0 165 165 

Ökning / minskning av reserveringar 0 0 0 

Ökning / minskning av fonder 757 0 757 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -10 380 191 -10 190 

177



Staden och fonderna 

1000 Euro BS 2011 BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Försäljningsintäkter 30 852 36 867 30 364 30 364 30 850 32 866 37 110 

Avgiftsintäkter 60 527 60 660 59 906 59 906 60 580 61 480 62 127 

Understöd och bidrag 35 853 29 840 34 514 34 514 34 293 34 655 34 671 

Övriga intäkter 54 217 58 965 60 368 60 368 49 754 49 953 50 159 

Interna intäkter 166 064 125 024 125 530 125 530 128 090 129 986 131 810 

Inkomster sammanlagt 347 514 311 355 310 682 310 682 303 568 308 940 315 876 


Personalkostnader -444 991 -436 034 -450 973 -451 765 -456 879 -461 956 -468 141 

Köp av kundtjänster -334 030 -342 773 -352 704 -352 754 -375 474 -384 934 -394 959 

Köp av övriga tjänster -272 401 -313 863 -306 951 -317 449 -288 973 -269 511 -263 825 

Köp av interna tjänster -63 779 -34 312 -29 029 -29 110 -16 721 -17 019 -17 326 

Köp av material -37 161 -44 557 -46 382 -47 173 -46 129 -44 519 -44 225 

Understöd och bidrag -88 555 -89 529 -97 502 -97 959 -99 393 -100 754 -102 134 

Hyror -168 912 -153 363 -157 846 -156 428 -148 287 -150 259 -152 303 

Övriga kostnader -3 486 -3 511 -3 155 -4 695 -14 140 -13 916 -13 929 

Utgifter sammanlagt -1 413 316 -1 417 942 -1 444 542 -1 457 332 -1 445 996 -1 442 867 -1 456 842 

Verksamhetsbidrag -912 078 -955 619 -991 960 -994 750 -1 021 609 -1 040 576 -1 058 816 

Skatteinkomst 835 601 868 000 902 000 902 000 937 000 978 000 1 014 000 

Statsandelar 136 577 141 000 144 000 144 000 135 000 132 000 142 000 

Finansiella inkomster och utgifter 17 986 8 258 10 983 10 983 3 383 -2 317 -2 517 

Ränteinkomster från andra 15 402 13 165 14 125 14 125 14 125 14 125 14 125 

Ränteinkomster från affärsverk 

Övriga finansiella inkomster 

170 170 170 170 170 170 170 

från andra 18 839 17 363 15 218 15 218 14 218 13 218 17 218 

Ersättning för grundkapitalet 

från affärsverk 71 71 71 71 71 71 71 

Ränteutgifter -15 901 -22 250 -18 101 -18 101 -24 700 -29 400 -33 600 

Övriga finansiella utgifter -594 -260 -500 -500 -500 -500 -500 

Årsbidrag 78 085 61 639 65 023 62 233 53 775 67 107 94 668 




-64 439 -67 431 -78 928 -73 370 -78 165 -83 930 -98 258 

Extraordinära inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Extraordinära utgifter 0 0 0 0 0 0 0 

Räkenskapsperiodens resultat 

Ökning / minskning av 

13 646 -5 792 -13 905 -11 137 -24 390 -16 823 -3 590 

avskrivningsdifferens 0 0 0 0 0 0 0 

Ökning / minskning av reserveringar 0 0 0 0 0 0 0 

Ökning / minskning av fonder -5 0 805 757 880 967 1 038 


(underskott) 13 641 -5 792 -13 100 -10 380 -23 510 -15 856 -2 552 

Mål och nyckeltal 

Verksamhetsink./Verksamhetsutg. 

(exkl. tillverkning för eget bruk), % 28 25 24 24 23 23 23 

Årsbidrag / Avskrivningar, % 121 91 82 85 69 80 96 

Årsbidrag, euro/invånare 385 300 313 300 256 316 441 

Ackumulerat över-/underskott /invånare 749 0 0 0 0 0 0 

Antal invånare vid året slut 203 001 205 338 207 628 207 628 210 012 212 391 214 761 



Staden, fonderna och affärsverken 



1000 Euro BS 2011 BDG 2012 NDN 2013 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Försäljningsintäkter 51 750 59 144 58 728 58 647 60 183 63 882 68 433 

Avgiftsintäkter 65 866 65 561 65 430 65 430 65 842 66 774 67 500 

Understöd och bidrag 36 709 30 452 35 146 35 146 34 935 35 306 35 331 

Övriga intäkter 54 617 59 475 60 818 60 818 49 815 50 013 50 217 

Interna intäkter 195 415 155 357 152 619 152 700 155 572 157 926 160 216 

Inkomster sammanlagt 404 357 369 989 372 741 372 741 366 347 373 901 381 697 


Personalkostnader -484 213 -476 882 -493 794 -494 586 -500 344 -507 336 -514 131 

Köp av kundtjänster -334 915 -343 562 -353 505 -353 555 -376 287 -385 759 -395 796 

Köp av övriga tjänster -277 402 -318 581 -312 799 -323 297 -294 735 -275 343 -269 701 

Köp av interna tjänster -65 652 -36 352 -30 858 -30 939 -18 665 -19 009 -19 362 

Köp av material -40 087 -47 009 -49 219 -50 010 -48 825 -47 255 -47 002 

Understöd och bidrag -88 586 -89 529 -97 532 -97 989 -99 393 -100 754 -102 134 

Hyror -174 625 -159 337 -163 798 -162 480 -154 425 -156 539 -158 726 

Övriga kostnader -3 527 -3 512 -3 313 -4 852 -14 268 -14 045 -14 060 

Utgifter sammanlagt -1 469 007 -1 474 764 -1 504 819 -1 517 709 -1 506 944 -1 506 041 -1 520 913 

Verksamhetsbidrag -910 927 -953 809 -990 178 -993 068 -1 019 777 -1 038 789 -1 057 066 

Skatteinkomst 835 601 868 000 902 000 902 000 937 000 978 000 1 014 000 

Statsandelar 136 577 141 000 144 000 144 000 135 000 132 000 142 000 

Finansiella inkomster och utgifter 17 780 8 023 10 742 10 742 3 143 -2 557 -2 757 

Ränteinkomster från andra 15 402 13 165 14 125 14 125 14 125 14 125 14 125 

Ränteinkomster från affärsverken / 

till affärsverken 198 175 170 170 170 170 170 

Övriga finansiella inkomster 

från andra 18 846 17 363 15 218 15 218 14 218 13 218 17 218 

Ersättning för grundkapitalet 

från affärsverk 71 71 71 71 71 71 71 

Ränteutgifter -16 071 -22 420 -18 270 -18 270 -24 870 -29 570 -33 770 

Övriga finansiella utgifter -665 -331 -571 -571 -571 -571 -571 

Årsbidrag 79 031 63 214 66 564 63 674 55 366 68 653 96 177 




-65 775 -68 972 -80 344 -74 786 -80 098 -85 676 -99 623 

Extraordinära inkomster 0 0 0 0 0 0 0 

Extraordinära utgifter 0 0 0 0 0 0 0 

Räkenskapsperiodens resultat 13 255 -5 758 -13 779 -11 111 -24 732 -17 023 -3 446 

Ökning / minskning av 

avskrivningsdifferens -283 165 165 165 164 150 

Ökning / minskning av reserveringar 224 0 0 0 0 

Ökning / minskning av fonder -5 0 805 757 880 967 1 038 


(underskott) 13 191 -5 758 -12 809 -10 190 -23 687 -15 892 -2 257 

179




Investeringsdelen 2013–2017 

Investeringsdel 2013–2017 

Investeringsdelen ................................................................................................................................... 182 

Nybyggen ..................................................................................................................................................... 183 

Ombyggnad ................................................................................................................................................ 184 

Ändringsarbeten i hyresoch aktielokaler ........................................................................ 185 

Immateriell egendom ........................................................................................................................ 186 

Offentliga anläggningstillgångar ............................................................................................... 187 

Lös egendom ............................................................................................................................................ 189 

Fast egendom ........................................................................................................................................... 190 

Aktier och andelar ................................................................................................................................. 191 

181

Investeringsdel 2013-2017 


Anslagen i budgetens investeringsdel är för fastighetscentralsnämnden och stadsplaneringsnämnden bindande per pro- 

jektgrupp, så att det av stadsfullmäktige fastslagna anslaget är till exempel nybyggen, ombyggnad, kommunaltekniska 

arbeten och Ringbanan. De bindande posterna har betecknats i anslagstabellerna genom rastrering. 

Fastighetscentralsnämnden och stadsplaneringsnämnden har rätt att projektgruppsvis ändra den interna anslagsför- 

delningen mellan olika byggnadsprojekt. Fastighetscentralsnämnden och stadsplaneringsnämnden har dock inte rätt 

att besluta om nya byggprojekt. Investeringsdelens bindande nivåer har beskrivits närmare i avsnittet verkställandet av 

budgeten 2013. 

De investeringsutgifter som redogörs för i 

budgetens investeringsdel är stadens egna 

investeringar. Nybyggen som finansieras 

på annat sätt ingår i tabellen över objekt i 

bilaga 1 men är inte inberäknade i investeringsdelens 

anslag. 

Med anslagen för köp av fast egendom 

kan det också köpas aktier som berättigar 

till ägo eller besittning av sådana bostads- 

eller fastighetsbolag vars huvudsakliga 

egendom utgörs av en byggnadstomt. 

I fråga om anslagen för lös egendom är 

det respektive verksamhetsområdes sammanlagda 

inventarieanslag som är bindande 

nivå för stadsfullmäktige. Koncernförvaltningen 

ansvarar för anslagen för aktier 

och andelar, anslagen för immateriell egendom 

av IT-administrationen. 

Affärsverkens investeringar presenteras 

under respektive affärsverk. I fråga om 

affärsverkens investeringar är det de sammanlagda 

investeringsutgifterna som är 

bindande nivå för stadsfullmäktige. 

Anslag 

Nybyggen 16 950 000 

Ombyggnad 

Ändringsarbeten i hyres- 

26 400 000 

och aktielokaler 4 100 000 

Immateriell egendom 

Kommunaltekniska 

5 000 000 

arbeten 37 000 000 

Ringbanan 66 000 000 

Lös egendom 

Inköp av fast egendom 

6 000 000 

och naturskyddsområden 

Iståndsättning av 

4 300 000 

markområden 700 000 

Aktier och andelar 

Investeringsutgifter 

1 336 000 

sammanlagt 167 786 000 

Ekonomiplanen 


Inkomster 13 130 10 350 10 350 5 065 5 375 4 000 4 000 

Finansieringsandelar 1 130 350 350 1 065 1 375 0 0 

Försäljning av egendom 12 000 10 000 10 000 4 000 4 000 4 000 4 000 

Utgifter -179 543 -158 046 -167 786 -136 700 -109 236 -98 036 -86 206 

Netto -166 413 -147 696 -157 436 -131 635 -103 861 -94 036 -82 206 

Fonderna 


Utgifter -8 000 -6 500 -6 500 -500 -1 400 0 0 

Affärsverken 


Inkomster 510 30 30 0 0 0 0 

Finansieringsandelar 390 0 0 0 0 0 0 

Försäljning av egendom 120 30 30 0 0 0 0 

Utgifter -3 004 -3 035 -3 035 -2 090 -1 880 -1 540 -2 090 

Netto -2 494 -3 005 -3 005 -2 090 -1 880 -1 540 -2 090 


91 1 Nybyggen 

Fastighetscentralen har tillsammans med 

verksamhetsområdena och ekonomiplaneringen 

berett ett husbyggnadsinvesteringsprogram 

som gäller Vanda stads nybyggen 

under följande 10-årsperiod. Investeringsprogrammet 

har anpassats till balanserings- 

och skuldprogrammet för ekonomin som 

stadsfullmäktige godkände 18.6.2012. 

Investeringsprogrammet baserar sig på 

de investeringsförslag som verksamhetsområdena 

preciserar årligen. Bakom förslagen 

ligger en betraktelse av servicenätet som 

utgår från de enskilda tjänsterna och de lokalitetsbehov 

som uppstår när service- och 

befolkningsstrukturerna förändras. 

Enligt balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin får årsvolymen för nybyggnation 

vara högst 13 milj. euro. Enligt 

programmet är investeringsnivån något 

högre ännu år 2013. Finansieringen av alla 

koncernprojekt avgörs separat. Anpassningen 

av investeringsprogrammet medför 

exceptionella strategiska lösningar i fråga 

om hur tjänster organiseras. Alla nybyggnadsprojekt 

inleds inte i den tidtabell det 

prognostiserade utrymmesbehovet förutsätter. 

I många områden föreligger behov av 

lokaliteter redan med den nuvarande befolkningsmängden. 

Oberoende av tillväxten 

eller begränsandet av denna eftersträvar 

man att genomföra de nybyggnadsprojekt 

som planerats i befintliga bostadsområden 

enligt ursprunglig plan för att bevara 

servicenivån. Däremot kan byggandet av 

verksamhetslokaler i nya bostadsområden 

uppskjutas betydligt, till och med utanför 

betraktelseperioden. 

Finansieringsbehovet för nybyggen år 

2013 är totalt 13 milj. euro. Projekt som in- 


leds är det nya ungdomshemmet i Harjula, 

Dickursby skolan och daghem, daghemmen 

Kilteri och Sinirikko samt tillbyggnaden av 

Länsimäen koulu. För andra mindre projekt 

och för projektledningen används 2,0 milj. 

euro. För att planera och förbereda byggandet 

av fas I av Solstenens servicecenter har 

0,7 milj. euro reserverats. 

Det nya ungdomshemmet i Harjula behövs 

för att ersätta de gamla lokalerna i 

Korso som visat sig otjänliga. Det är motiverat 

att genomföra tillbyggnaden av 

Länsimäen koulu enligt ursprunglig tidtabell 

med anledning av de driftsekonomiska 

inbesparingar och de markförsäljningsinkomster 

som fås när tillbyggnaden färdigställts. 

När tillbyggnaden står färdig kan 

skolbyggnaden Pallas som konstaterats vara 

i dåligt skick avyttras inklusive tomt, varvid 

de lokaler den nya enhetsskolan behöver 

minskar med cirka 2 500 kvadratmeter. 

På motsvarande sätt har genomförandet av 

projektet Dickursby skola och daghem redan 

tidigare motiverats med inbesparingar 

i driftskostnaderna. Planerna för dygnetruntdaghemmen 

Kilteri och Sinirikko är 

färdiga och byggandet kan inte längre uppskjutas. 

Finansieringsbehovet för de nybyggnadsprojekt 

som realiseras åren 2014–2016 

är totalt 36,5 milj. euro, d.v.s. i snitt 12,2 

milj. euro/år. Under planperioden byggs 

Solstenens servicecenter och daghemmen 

i Simonsberg och Gruvsta. Inom ramen för 

den givna investeringsnivån har motsvarande 

nybyggnadsprojekt inom socialoch 

hälsovård, bildning och fritid och invånarservice 

lagts till perioden 2017–2022. 

Vad gäller de geriatriska akutavdelningar 

som verksamhetsområdet för socialoch 



Utgifter -16 710 -16 950 -16 950 -6 770 -16 600 -13 120 -8 270 

Moms -4 010 -4 068 -4 068 -1 625 -3 984 -3 149 -1 985 

hälsovård föreslagit utreds ett alternativ till 

nybyggnation som går ut på att tre avdelningar 

i Vandaägo tas i motsvarande bruk 

efter att de byggts om. 

Skolnätet i Vanda och det verkliga behovet 

av nybyggnation kommer att ses över 

som en helhet. I betraktelsen beaktas alla 

gamla skolbyggnader i området och dessas 

reparationsbehov och tillbyggnadsmöjligheter. 

Vad gäller de nyaste förslagen till 

skolprojekt (Gladas, Rosendal och tillbyggnaden 

vid Tennisvägen) och daghem (Lejle, 

Sandkulla och Fagersta) utarbetas behovsutredningar/projektplaner 

till underlag för 

mer detaljerade beslut om hur och när projekten 

genomförs. 

Av koncernbolagens nära förestående 

projekt har boende- och servicecentret 

för specialgrupper i Malmängen där VAV 

Asunnot Oy är finansiär och byggherre 

fortskridit till planeringsskedet. Avsikten 

är att projektet färdigställs år 2014 så att lokalerna 

kan fungera som ersättande lokaler 

medan Korso äldrecenter byggs om och till 

under åren 2015–2016. I programmet för 

koncernprojekt ingår även VAV Asunnot 

Oy:s boendeenhet för mentalvårdskonvalescenter 

i Hasselbacken och boendeenheter 

för utvecklingsstörda i Gruvsta och 

Mårtensdal. Behovsutredningen pågår för 

projekten som bör stå färdiga 2013–2014. 

Kostnaderna för koncernbolagens projekt 

ingår inte i betraktelsen över stadens egna 

investeringsanslag. Koncernbolagens projekt 

framgår ur bilagorna till ekonomiplanen. 

183


91 2 Ombyggnad 


Utgifter -25 160 -26 400 -26 400 -27 500 -18 000 -21 480 -22 500 

Moms -6 038 -6 336 -6 336 -6 600 -4 320 -5 155 -5 400 

Vanda stads husbyggnadsinvesteringsprogram 

för nästa 10-årsperiod som gäller ombyggnader 

har beretts i fastighetscentralen 

utgående från de investeringsförslag som 

verksamhetsområdena preciserar årligen 

och de behov av att reparera fastigheter som 

fastighetscentralen känner till. Programmet 

har anpassats till linjedragningarna i 


ekonomin som stadsfullmäktige godkänt. 

Behovet av reparation i olika fastigheter prioriteras 

och tidtabellen på lång sikt måste 

ses över varje år bl.a. för att fastighetssituationen 

ändras. 

Enligt balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin är den årliga investeringsnivån 

för ombyggnader 23 milj. euro, 

men år 2013 är den undantagsvis högre. 

För att reparationsskulden inte ska börja 

öka kraftigt bör man avstå från de byggnader 

som är i de sämsta skicket eller ersätta 

dem med nybyggnader. I stället för att öka 

antalet lokaliteter inriktas investeringsmedlen 

än mer än förr på att reparera fastigheter 

som man har för avsikt att bevara och 

som ännu lönar sig att reparera. I stället 

för övergripande ombyggnader görs nödvändiga 

tekniska reparationer som bevarar 

fastigheterna tekniskt i fungerande skick 

och bevarar deras värde. Ett anslag har reserverats 

utredningar och reparationer som 

gäller problem med inneluften. 

Investeringsbehovet för ombyggnader 

och ändringsarbeten år 2013 är 26,4 milj. 

euro och baserar sig i första hand på de följande 

största ombyggnadprojekten som antingen 

byggs som bäst eller som förberetts 

långt för att inledas år 2013: Västerkulla 

hälsostation, Dickursby skola, ändringen 

av Kimokujan koulu och Koivukylän koulu 

till daghem, Varias undervisningsenheter 

vid Bäckhagsvägen och Tennisvägen, ändringsarbetena 

i Yllässkolan, de gamla stationerna 

längs Mårtensdalsbanan, huvud- och 

bostadsbyggnaden vid Hanaböle träsk och 

bostäderna vid Leppäkorven koulu. 

År 2013 har 2,5 milj. euro reserverats för 

att avlägsna inneluftsproblem och sammanlagt 

10,2 milj. euro för andra mindre projekt 

och för projektledning. För att sänka investeringsnivån 

till den nivå balanserings- och 

skuldprogrammet kräver har de största icke 

påbörjade ombyggnadsprojekten uppskjutits 

till efter betraktelseperioden. När man i 

väsentlig utsträckning avstår från eller uppskjuter 

ombyggnader måste man satsa på 

årsreparationer och mindre ombyggnader. 

Finansieringsbehovet för de ombyggnadsprojekt 

som realiseras åren 2014–2016 

är totalt 67 milj. euro, d.v.s. i snitt 22,5 milj. 

euro/år. Bland de största projekten är Korso 

äldrecenter, Simons, A-kliniken i Myrbacka, 

Tuomelan koulu och skolorna i Råtorp, 

kulturcentret Orvokki, Martinussalen 

och Vandaforsens brandstation. Dessutom 

fortsätter man att bygga om stationer samt 

bostadshus som administreras av fastighetscentralen. 

Under perioden 2017–2022 

byggs bl.a. skolor i Korso om, Håkansböle 

gård och andra byggnader iståndsätts och 

bergsskydden i Håkansböle och Råtorp 

iståndsätts. 

Reparationsprojekt som gäller social- 

och hälsovårdsväsendet har uppskjutits 

men de sprinklersystem som myndigheterna 

krävt i fastigheterna i fråga byggs i 

form av separata projekt redan år 2013. 

Ombyggnaden av Dickursby skola utförs 

enligt ursprunglig tidtabell i samband med 

nybygget. Ombyggnaden av Dickursby bibliotek 

bedöms i mer detalj i samband med 

en behovsutredning, och ett alternativ är 

att reparera fastigheten gradvis. I Länsimäen 

koulu görs de ändringsarbeten som 

bildandet av enhetsskolan kräver i samband 

med tillbyggnaden. och övriga reparationsbehov 

bedöms senare. Ombyggnaderna av 

Kivimäen koulu och Pähkinärinteen koulu 

har kalkylerats bli dyra och därför försöker 

man finna en övergripande lösning som är 

helhetsekonomiskt avsevärt förmånligare 

och mindre riskabel, t.ex. i form av ett nybyggnadsprojekt. 

Ett utredningsarbete som 

gäller skollokalslösningarna i västra Vanda 

har inletts i samråd mellan den grundläggande 

undervisningen, planläggningen och 

fastighetscentralen. 

Fastighetscentralen har berett behovsutredningar 

och projektplaner även för ombyggnader 

av de flesta daghem från 80-talet. 

I detta ekonomiska läge har man inte 

heller råd med allomfattande ombyggnad 

av daghem och därför ses alla projektplaner 

över. Allmänt kan man konstatera att 

man under de kommande tio åren endast 

eftersträvar att utföra nödvändiga tekniska 

reparationer inom ramen för ombyggnadsanslagen. 


91 3 Ändringsarbeten i hyresoch aktielokaler 

Investeringsprogrammet som gäller ändringar 

och ombyggnader i hyresoch aktielokaler 

har beretts i fastighetscentralen 

utgående från de investeringsförslag som 

verksamhetsområdena preciserar årligen 

och de behov av att reparera fastigheter som 

fastighetscentralen känner till. 

År 2013 investeras 4,1 milj. euro i hyres- 

och aktielokaler varefter investeringsnivån 

sjunker till 3,1 milj. euro. Projekten som 

gäller hyresoch aktielokaler är små och 

hur de prioriteras har ingen stor betydelse 


med tanke på investeringsprogrammet som 

helhet. Däremot möjliggör motiverade investeringar 

att man kan avstå från vissa 

hyreslokaler och därigenom sänka driftskostnaderna. 

Alla investeringar i externa 

fastigheter kommer att ses över med hjälp 

av långsiktiga lönsamhetskalkyler i det uttryckliga 

syftet att inbespara driftskostnader. 

Det största enskilda projektet år 2013 är 

ombyggnaden av luftkonditioneringen i 

Säästötalofastigheten. Ett anslag för lokali- 



Utgifter -1 225 -4 100 -4 100 -3 100 -3 100 -3 100 -3 100 

Moms -294 -984 -984 -744 -744 -744 -744 

tetsarrangemangen för socialoch hälsovårdens 

verksamheter i Korso-Björkbyområdet 

har reserverats för de första åren i planen. 

För ombyggnader av gårdsplaner och staket 

till daghem samt andra mindre projekt 

och för projektledning behövs år 2013 totalt 

2,0 milj. euro. Åren 2012–2016 genomförs 

bl.a. omorganiseringar av lokaliteter i Dickursbyområdet, 

en modernisering av tandklinikslokalen 

i Korso och rådgivningen i 

Håkansböle. 

185


92 Immateriell egendom 


Inkomster 270 0 0 0 0 0 0 



Utgifter -9 112 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 

Moms -2 187 -1 200 -1 200 -1 200 -1 200 -1 200 -1 200 

IT-administrationens förslag till investeringsanslag 

år 2013 är cirka 5 milj. euro i 

enlighet med balanserings- och skuldprogrammet 

för ekonomin. IT-administrationens 

servicecentral har sammanställt en 

projektportfölj av verksamhetsområdenas 

projektförslag. IT-administrationens servicecentral 

prioriterar projektförslagen och 

projekten i samarbete med verksamhetsområdena. 

De viktigaste projekten är: 

• Det pågående ibruktagandet av dokumenthanteringssystemet 

ASTA och som 

en del av detta projekt förnyandet av det 

nuvarande ärendehanteringssystemet 

Kuntatoimisto 

• Det riksomfattande KanTa-projektet, 

vars genomförande grundar sig på lagen 

om elektronisk behandling av klientuppgifter 

inom socialoch hälsovården 

(159/2007) 

• Förnyandet av socialoch hälsovårdsväsendets 

operativa system (GFS och 

VATJ) inleds Förnyandet av systemet 

för patientdatainformation planeras i 

samråd med kommunerna i HUCSområdet 

och med HNS 

• utveckling av lösningar för elektronisk 

ärendehantering 

• Genomförandet av ett elektroniskt 

servicesedelsystem (i samarbete med 7 

andra städer). 

• Vandas nya Internetservice/-portal 

togs i bruk i augusti 2011 Med hjälp av 

samma lösning ersattes år 2012 stadens 

gamla intranet med ett elektroniskt 

arbetsbord (Avain) vars utveckling 

fortsätter år 2013 Avsikten är att år 

2013 också ta i bruk ett extranet för de 

förtroendevalda som bygger på samma 

lösning 

• Utveckling av förvaltningens arbetsstationer 

och arbetsstationsmiljö samt 

administreringen av användarna 

• Utveckling av datanäten särskilt genom 

att man förbättrar möjligheterna att 

använda lokala trådlösa nät. 

• Ibruktagandet av en utskrivningsservice. 


93 Offentliga anläggningstillgångar 

Kommunalteknikcentralen svarar för bl.a. 

planeringen, byggandet, upprätthållandet 

och utvecklandet av offentliga stadsrum, 

för trafikplaneringen och för skötseln och 

planeringen av användningen av naturmiljön 

i stadens ägo. Gatu- och vattenförsörjningsarbetena 

utförs i from av samprojekt 

med Samkommunen Helsingforsregionens 

miljötjänster. 

Verksamhetsmål 

Projekten utförs enligt strategin för verksamhetsområdet 

för markanvändning, 

byggnad och miljö, och stadens lagstadgade 

byggförpliktelser ombesörjs. Planeringen 

och byggandet av kommunaltekniken för 

områden av näringspolitisk betydelse och 

projekt som ingår i bostadsproduktionsprogrammet 

utförs enligt avtal. Fokus är 

klart på att bygga kommunaltekniken för 

nya områden men investeringsprogrammet 

har också som mål att sörja för de befintliga 

tillgångarna genom planmässig ombyggnad 

och sanering. 

Man planerar och bygger vid rätt tidpunkt, 

ekonomiskt med ett bra förhållande 

mellan kvalitet och kostnad genom en effektiv 

och förmånlig kombination av egen 

produktion och extern serviceproduktion. 

Kraven på maskinellt underhåll beaktas i all 

planering och byggverksamhet. 

Att projekten i sin helhet är kostnadseffektiva 

och miljöskador förebyggs är avgörande 

faktorer då tidtabeller görs t.ex. för 

projekt som tjänar kollektivtrafiken och för 

ombyggnadsprojekt. Man ägnar särskild 

uppmärksamhet åt att bekämpa den grå 


ekonomin. 

Vanda stads pågående balanserings- och 

skuldprogram för ekonomin har krävt att 

tidpunkterna för alla projekt setts över. 

Med anledning av investeringsanslagen är 

mindre än förr har man varit tvungen att 

prioritera och bl.a. flera projekt som gäller 

objekt i dåligt skick har måst uppskjutas till 

framtiden. 

Trafikområden 

De viktigaste byggprojekten gäller gatorna 

och vattenförsörjningen till bostadsmässområdet 

i Marja-Vanda och förnyandet av 

Dickursby centrum. Man strävar efter att 

förverkliga de centrala gatuförbindelserna 

för Marja-Vanda centrum under år 2013. 

I Kivistö/Aviapolis fortsätter byggandet 

av Dickursbyvägen på avsnittet Katrinevägen–Ripubyvägen. 

I Dickursby centrum 

byggs bl.a. Banvägen och Dickursbyplatsen. 

I Björkbyområdet saneras bl.a. Furuvägen 

och Larsvägen och i Korsoområdet inleds 

byggandet av Sibbovägens och Nissbackavägens 

korsning med att en fotgängartunnel 

byggs. I Kungsbacka syftar man till att 

förbättra trafiksäkerheten i området bl.a. 

genom att bygga Granbacksvägen och Ombacksvägen. 

Byggprojekt med anknytning 

till stadens marköverlåtelse är bl.a. byggandet 

av planområdet vid Resårbrinken 

i Tavastberga och byggandet av Kroppåsen 

och Kroppåsgränden i Askis. Under slutet 

av ekonomiplaneperioden förbereder man 

sig på att bygga kommunaltekniken för detaljplaneområdet 

Björkbrinken 1. Andra 

projekt som anknyter till implementering 



Inkomster 860 350 350 1 065 1375 0 0 

Finansieringsandelar 860 350 350 1 065 1375 0 0 


Utgifter -104 500 -93 000 -103 000 -82 000 -54 200 -43 000 -35 000 

Kommunaltekn. Arbeten -49 500 -37 000 -37 000 -49 000 -51 000 -43 000 -35 000 

93 1 Trafikområden -38 280 -26 250 -26 250 -26 800 -26 400 -26 850 -26 900 

93 2 Idrottsanläggningar -2 560 -2 620 -2 620 -2 620 -2 620 -2 620 -2 620 

93 3 Rekreationsområden -680 -380 -380 -380 -380 -380 -380 

93 4 Miljöbyggande -5 530 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 

93 5 Samprojekt -2 450 -2 750 -2 750 -14 200 -16 600 -8 150 -100 

93 7 Ringbanan -55 000 -56 000 -66 000 -33 000 -3 200 0 0 

av nya detaljplaner är bl.a. Rubrikvägen och 

Nyhetsvägen i Sanomala och byggandet av 

gatorna i detaljplaneområdet Hasselbacken 

4. 

Ökningen av reparationsskulden kommer 

att avta långsammare på grund av 


ekonomin. Cirka 5 milj. euro har reserverats 

för de mest brådskande byggena som 

handlar om komplettering eller om objekt 

i dåligt skick i s.k. gamla områden. I gamla 

områden prioriteras särskilt objekt där det 

framkommit svåra dagvattenproblem eller 

bristande trafiksäkerhet längs skolrutterna. 

Kommunalteknik som baserar sig på 

avtal byggs för bostadsproduktionens och 

företagsverksamhetens behov inom stadens 

alla serviceområden. 

Kollektivtrafikens servicenivå förbättras 

genom hållplatsarrangemangen i fas II av 

ombyggnaden av Ring III samt vid Jönsasvägen 

i anknytning till den nya Joker 2-linjen 

och förbättringen av bussterminalen i 

Myrbacka. Dessutom har ett litet investeringsanslag 

reserverats för att åtgärda brister 

i gatunätet som framkommer i en utredning 

om utveckling av kollektivtrafikens 

tillförlitlighet. 

Kommunalteknikens investeringskostnadsbehov 

utan Ringbanan och anknytande 

övriga projekt hålls på en jämn nivå 

under planperioden 2013–2017. 

Idrottsområden 

I fråga om byggandet av idrottsplatser är 

de viktigaste projekten under planperioden 

Myrbacka idrottspark, Herrgårdsforsens 

187


motionspark, Korso idrottsplan, Gruvsta 

bollplan och Råby idrottspark. 

Rekreationsområden 

Under planperioden utvecklas friluftsområdet 

i Petikko och nätverken av leder i naturskyddsområden. 

Miljöbyggnation 

Under planperioden byggs parker huvudsakligen 

i de områden som också den övriga 

byggnadsverksamheten inriktas på, d.v.s. i 

nya bostads- och företagsområden och i 

centrumområden. Det viktigaste projektet 

med anknytning till utvecklingen av centrumområden 

är Dickursbyparken i Dickursby 

centrum. Utvecklingen av nätet av friluftsleder 

fortsätter längs Vanda och Kervo 

å. De viktigaste projekten i nya bostads- och 

företagsområden är Generalsparken i Kivistöområdet, 

grönområdena för bostadsmässområdet 

i Marja-Vanda, grönområdena 

kring Aviapolis station, grönområdena 

för Sandkulla 5 och Kuckuberget i Lejle. 

Attraktionsobjekt som utvecklas är bl.a. 

Dragnäset och Korso centralpark. I realiseringsprogrammen 

beaktas utvecklingsprojekten 

för stadens bostadsområden liksom 

även avtalsobjekten. 

Ombyggnaderna av parker utgör ca 20 

procent av byggandet av grönområden. 

Vid valet av projekt prioriteras särskilt säkerheten. 

Ombyggnaden och utvecklingen 

av gamla grönområden kommer dock att 

gå långsammare på grund av balanserings- 

och skuldprogrammet för ekonomin. 

Samprojekt 

Ombygganden av Ring III genomförs i enlighet 

med en avsiktsförklaring som utarbetas 

i samråd med Trafikverket. Andra fasen 

av Ring III inleds i slutet av 2013 och omfattar 

först området kring Flygstationsvägen, 

senare avsnittet mellan Lahtisleden och 

Borgåleden. Avsikten är att delta i andra 

samprojekt i enlighet med de tidsscheman 

som staten framlägger. 

Färdigställande av halvfärdiga 

projekt 

Projekt som inletts men inte färdigställts 

år 2012 finansieras år 2013 med ca 9 milj. 

euro. Dessutom har inledandet av projekt 

som man hade planerat inleda under 2012 

flyttats till år 2013 för ca 5 milj. euro. 

Vatten- och avloppsanläggningsprojekt 

tillsammans med Samkommunen Helsingforsregionens 

miljötjänster 

Kommunalteknikcentralen planerar och 

bygger i samarbete med Samkommunen 

Helsingforsregionens miljötjänster de vattenförsörjningslinjer 

som i samband med 

gatubyggen dras under gatorna. År 2013 

bygger kommunalteknikcentralen vattenförsörjning 

till ett värde av 14 milj. euro. 

Ringbanan 

Ringbanan byggs i enlighet med de avtal 

som staten och Vanda stad har ingått. Byggarbetet 

inleddes 2009 och byggplanerna 

färdigställdes till största delen år 2010. För 

Vandas del koordineras projektet av kommunteknikcentralen 

och Trafikverket ansvarar 

i enlighet med avtalet för byggherreverksamheten 

. När Ringbanan blivit färdig 

avgörs hur investeringarna ska överföras till 

verksamhetsområdenas balansräkning. 

Med anslaget för Ringbanan finansieras i 

enlighet med avtalet Vandas andel av Ringbaneporjektet. 

Andelen omfattar också de 

ålagda förbättringsåtgärderna på Tavastehusleden 

samt det första skedet av Dickursby 

resecentrum och all planering som 

projektet kräver samt de separata delprojekt 

som staden ensam betalar för i samband 

med byggandet av Ringbanan och som 

oundgängligen måste byggas innan tågtrafiken 

inleds. Dessa innefattar bl.a. breddning 

av broar och stödmurar för stråket bredvid 

banan i Marja-Vanda 


94 Lös egendom 




Utgifter -6 900 -6 260 -6 000 -5 994 -6 000 -6 000 -6 000 

Stadsstyrelsen -900 -300 -190 -50 -50 -50 -50 

Social- o. hälsovårdsnämnden -1 000 -1 030 -930 -1 700 -870 -1 965 -670 

Undervisningsnämnden -1 600 -1 917 -1 907 -1 391 -1 289 -1 540 -2 307 

Markanv. + miljönämnden -1 800 -1 513 -1 493 -1 548 -1 733 -1 323 -1 348 

Fastighetscentr.nämnden -400 -300 -280 -300 -351 -157 -181 

Fritids-o.inv.serv.nämnden -1 200 -1 200 -1 200 -1 005 -1 707 -965 -1 444 

Moms -1 656 -1 502 -1 440 -1 439 -1 440 -1 440 -1 440 

Stadsstyrelsen -216 -72 -46 -12 -12 -12 -12 

Social- o. hälsovårdsnämnden -240 -247 -223 -408 -209 -472 -161 

Undervisningsnämnden -384 -460 -458 -334 -309 -370 -554 

Markanv. + miljönämnden -432 -363 -358 -372 -416 -318 -324 

Fastighetscentr.nämnden -96 -72 -67 -72 -84 -38 -43 

Fritids-o.inv.serv.nämnden -288 -288 -288 -241 -410 -232 -347 

Nämnderna inkluderar i sina driftsplaner preciserade planer för anskaffningen av lös egendom i vilket sammanhang man 

även bedömer möjligheter till alternativa lösningar i stället för nyan-skaffning. Målet är att per verksamhetsområde nå en 

besparing på 10 procent i jämförelse med budgetens anslag för lösöre. 

Stadsstyrelsen 

Det anslag för lös egendom som budgeterats 

för centralförvaltningen för år 2013 

täcker bl.a. slutförandet av möbleringen av 

det ombyggda stadshuset och anskaffningen 

av inventarier. 

Social- och hälsovårdsnämnden 

Anslagen för lös egendom används till verksamhetslokalernas 

utrustning och inventarier 

i samband med nybygge, ombyggnad 

eller inledning av ny verksamhet. I förslaget 

till investeringsanslag för lös egendom 

inom socialoch hälsovårdsväsendet finns 

en reservering för anskaffning av anläggningstillgångar 

i enlighet med de projekt 

som ingår i investeringsprogrammet för 

planperioden 2013–2016. I förslaget till 

investeringsanslag för socialoch hälsovårdens 

lösegendom har ytterligare gjorts 

reserveringar för anskaffning av oundgängliga 

instrument och apparater samt för anskaffning 

av alarmsystem för verksamhetsområdets 

lokaliteter. 

Undervisningsnämnden 

Bildningsverkets upphandlingar av lös 

egendom hänför sig till byggnation, om- 

byggnad, tillbyggnad och ändring av skolor 

och daghem. Ett samprojekt som färdigställs 

år 2013 är om- och tillbyggnaden av 

Dickursby skola samt Dickursby daghem 

som placeras i tillbyggnaden. Daghemsprojekt 

som färdigställs år 2013 är ett daghem 

i lokaliteterna för Koivukylän koulu, daghemmet 

vid Skimmelgränden, dygnetruntdaghemmen 

Sinirikko och Kilteri samt ombyggnaden 

av daghemmet i Varistoängarna. 

Även anslagsreserveringarna för kommande 

planår har föreslagits på ovan nämnda 

grunder. 


markanvändning, byggnad och 

miljö 

Med det anslag för lös egendom som gäller 

verksamhetsområdet för markanvändning, 

byggnad och miljö (ca 1,8 milj. euro) 

anskaffas till depån huvudsakligen (ca 1,2 

milj. euro) följande tunga fordon, maskiner 

och tilläggsutrustningar: en väghyvel till 

gatuhållningen, två lastbilar, två automatiserade 

sandspridare, två snöplogar och en 

tätortstraktor, till Vanda yrkesinstitut en 

lastbil, till grönområdesenheten två gräsklippare 

med förarplats och till idrottsservicen 

två traktorer. Dessutom anskaffas en 

digital röntgenapparat till miljöcentralen. 

Fastighetscentralens anslag för lös egendom 

inbegriper anskaffningen av möblering, 

serveringslinjer, måltidsvagnar samt 

maskiner och utrustning till Vanda stads 

kök. 

Fritids- och 

invånarservicenämnden 

För upphandlingar av lös egendom inom 

verksamhetsområdet för fritid och invånarservice 

föreslås för år 2013 en summa 

på sammanlagt 1,2 euro. Med idrottsservicens 

anslag ersätts en skidspårsmaskin och 

anskaffas en snökanon, dessutom möbleras 

seniorgymmet i Korso och smärre anskaffningar 

görs för att ersätta gammal utrustning 

eller effektivera verksamheten. Ungdomsservicen 

ersätter gammal möblering 

på lägerområden och i ungdomslokaler. 

Anslaget används också för att utrusta en 

ersättande skejtplats och grunda en parkourplats. 

Med kulturservicens anslag anskaffas 

behövlig audio- och bildapparatur 

och scenutrustning till kulturlokalerna i 

västra Vanda. Till stadsmuseet och konstmuseet 

anskaffas möblering och utrustning 

för utställnings- och kollektionsutrymmen. 

Sysselsättningsservicens resultatområde 

anskaffar ett spånsugsystem till verkstaden 

och ersätter gammal möblering på verksamhetsstället 

vid Minkvägen. 

189


95 Fast egendom 


Inkomster 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 


Försäljning av egendom 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 

Utgifter -10 600 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 

95 1 Köp av fast egendom -8 800 -4 300 -4 300 -4 300 -4 300 -4 300 -4 300 

95 2 Iståndsättning av markområden 

Iståndsättning av tomtmark som 

-1 800 -700 -700 -700 -700 -700 -700 

ska säljas eller utarrenderas -300 -300 -300 -300 -300 -300 -300 

Iståndsättning av markområden 

som förblir i stadens ägo -1 500 -400 -400 -400 -400 -400 -400 

Motivering 

Markförsäljningen sköts så effektivt som 

möjligt med hänsyn till det rådande allmänna 

ekonomiska läget. Markförsäljningen 

under de kommande åren säkerställs 

genom en tillräcklig anskaffning av mark. 

Stadsfull-mäktige beviljar separata tilläggsanslag 

för strategisk anskaffning av mark. 

Köp av fast egendom 

Anslaget används för anskaffning av programenlig 

och annan råmark, inlösen av 

tomtdelar, anskaffning av andra byggtomter 

samt nödvändiga markanskaffningar. 

Med anslaget kan även köpas aktier som 

berättigar till besittning och innehav av 

sådana bostads- eller fastighetsaktiebolag 

vars huvudsakliga egendom utgörs av en 

byggtomt. 

Iståndsättning av markområden 

Iståndsättning av tomtmark som ska 

säljas eller utarrenderas 

Anslaget kan användas för kostnaderna 

för att iståndsätta tomtmark som ska säljas 

eller utarrenderas. För nödvändiga stora 

upprustningskostnader som inte kunnat 

förutsägas ansöks vid behov om tilläggsfinansiering. 

Iståndsättning av markområden som 

förblir i stadens ägo 

Med anslaget betalas bl.a. iståndsättning av 

förorenade markområden, rivning av byggnader 

och flyttning av ledningar. 


97 Aktier och andelar 

Balansräkningsvärdet för bostadsaktierna 

som ska säljas har i enlighet med fastighetscentralens 

uppskattning budgeterats under 

projektgruppen aktier och andelar i budgetens 

investeringsdel. Balansräkningsvärdet 

för bostadsaktierna som ska säljas budgete- 


ras och bokförs som inkomst i investeringsdelen 

och försäljningsvinsten som den fastighetscentralens 

inkomst i driftsekonomin. 

För näringsfrämjande projekt har 1,0 

milj. euro budgeterats och för höjning av 



Inkomster 8 000 6 000 6 000 0 0 0 0 


Försäljning av egendom 8 000 6 000 6 000 0 0 0 0 

Utgifter -5 336 -1 336 -1 336 -1 336 -1 336 -1 336 -1 336 

Projekt för att främja näringslivet -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 

Kiinteistö Oy Tiedepuisto -336 -336 -336 -336 -336 -336 -336 

Tikkurilan Pysäköintitalo -4 000 0 0 0 0 0 0 

aktiekapitalet i Kiinteistö Oy Tiedepuisto 


Anslagen i projektgruppen Aktier och 

andelar är projektvis bindande i förhållande 

till fullmäktige. 

191




Finansieringsdel 2013–2016 

Finansieringsdelen 2013–2016 

Finansieringsdelen .............................................................................................................................. 194 

Finansieringsanalys ............................................................................................................................... 194 

Finansieringsplan ................................................................................................................................. 195 

Kompletterande uppgifter Vanda stad och affärsverken ...................................... 197 

193

Finansieringsdel 2013-2016 

Finansieringsdelen 

Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investe- 

ringar samt i finansieringsverksamheten. Finansieringsanalysen har gjorts upp för ekonomiplanperioden i enlighet med 

de uppgifter som budgeterats i driftsekonomin, investeringarna och de finansiella posterna. 

Finansieringsanalysens struktur 

och innehåll 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 

utgörs av de anslag som budgeterats 

i driftsekonomin och investeringarna för 

budget- och ekonomiplanperioden. De faktorer 

som ingår i driftsekonomins interna 

finansiering specificeras i resultaträkningen 

och i finansieringsanalysen medtas endast 

årsbidraget som visar överskottet i internt 

tillförda medel från den ordinarie verksamheten 

under internt tillförda medel. Detta 

årsbidrag omfattar också försäljningsvinster 

och -förluster av anläggningstillgångar. I 

finansieringsanalysen elimineras försäljningsvinster 

och -förluster från kassaflödet 

i verksamheten och läggs försäljningsvinster 

och -förluster på motsvarande sätt till i 

kassaflödet för investeringarnas del. 

Kassaflödet i verksamheten utgörs av 

årsbidraget, rörelseöverskott/-underskott 

ur affärsverkens resultaträkning, extraordinära 

utgifter och inkomster samt korrektivposter 

i finansieringen, vilka hämtas ur 

stadens resultaträkningsdel. Kassaflödet för 

investeringarnas del utgörs i investeringsdelen 

av anskaffningsutgifter för anläggningstillgångar 

medan inkomsterna utgörs 

av investeringarnas finansieringsandelar 

samt försäljningsvinster av tillgångar bland 

bestående aktiva, som innehåller balansvärdet 

av försäljningen av anläggningstillgångar 

samt försäljningsvinster och -förluster. 

Affärsverkens inverkan på 

stadens finansieringsanalys 

Affärsverkens finansieringsanalyser presenteras 

både förenade med stadens finansieringsanalys 

och separat enligt modellen 

affärsverken sammanlagt. Utöver detta presenteras 

varje enskilt affärsverks finansieringsanalys 

också separat under respektive 

affärsverk i budgeten. 

Kassaflödet för finansieringens del består 

av förändringar i utlåningen, lånestocken, 

det egna kapitalet och övriga förändringar 

i likviditeten. I förändringar i utlåningen ingår 

lån som staden beviljat samt placeringar 

och lånefordringar. Som förändringar i ut- 

låningen presenteras ökningar och minskningar 

av lån separat. I förändringar i lånestocken 

ingår en uppskattning av hur stora 

långfristiga lån staden tar under budgetåret, 

dvs. ökningen i lånemängden. Minskningar 

i långfristiga lån anger en uppskattning av 

hur stora amorteringar av långfristiga lån 

som görs under budgetåret. 

I övriga förändringar i likviditeten ingår 

för perioden 2013–2016 å ena sidan statens 

andel av byggkostnaderna för fas II av ombyggnaden 

av Ring III och å andra sidan 

åren 2013 och 2016 återbetalningen av lånet 

staden beviljat staten. 

Fonderna 

Finansieringsanalys staden, fonderna och affärsverken 

Fondernas inverkan ingår i stadens finansieringsanalys. 

Varje enskild fonds finansieringsanalys 

presenteras också separat 

under respektive fond i budgeten. Vanda 

stads fonder är Bostadslånefonden, Marja- 

Vandafonden, Fonden för social kreditgivning 

och Skadefonden. Ändringar i fonder 

presenteras i stadens resultaträkning. 

1000 Euro Staden + fonderna BDG 2013 Affärsverken BDG 2013 Totalt BDG 2013 

Verksamhetens kassaflöde 

Årsbidrag 62 233 1 442 63 674 

Extraordinära poster 0 0 0 

Korrektivposter till internt tillförda medel -40 755 -40 -40 795 


Investeringsutgifter -174 286 -3 035 -177 321 

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 350 350 

Överlåtelseinkomster av bestående aktiva nyttigheter 50 755 70 50 825 

Verksamhetens o. investeringarnas kassaflöde -101 703 -1 563 -103 267 


Förändringar i utlåningen -2 560 0 -2 560 

Ökning i lånefordringar -3 100 0 -3 100 

Minskning i lånefordringar 540 0 540 

Förändringar i lånestocken 41 040 0 41 040 

Ökning i långfristiga lån 173 040 0 173 040 

Minskning i långfristiga lån -132 000 0 -132 000 

Förändring i kortfristiga lån 0 0 0 

Förändringar i eget kapital 0 0 0 

Övriga förändringar i likviditeten 42 000 0 42 000 

Inverkan på likviditeten -21 223 -1 563 -22 787 

Nettoupplåning 41 040 0 41 040 


Finansieringsplan 

Staden och fonderna 



1000 Euro BS 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 


Årsbidrag 78 086 61 639 62 233 53 775 67 107 94 668 

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 

Korrektivposter till internt tillförda medel -30 819 -40 970 -40 755 -30 065 -30 064 -30 064 



Finansieringsandelar för investeringsutgifter 3 488 1 130 350 1 065 1375 

Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 45 871 52 970 50 755 34 065 34 064 34 064 

Verksamhetens o. investeringarnas kassaflöde -76 526 -112 774 -101 703 -78 360 -38 154 632 


Förändringar i utlåningen -235 859 -2 600 -2 560 -2 560 -2 560 -2 560 

Ökning i lånefordringar -236 745 -3 100 -3 100 -3 100 -3 100 -3 100 

Minskning i lånefordringar 886 500 540 540 540 540 

Förändringar i lånestocken 79 253 95 000 41 040 96 000 38 500 -27 000 

Ökning i långfristiga lån 135 797 125 000 173 040 150 000 125 000 50 000 

Minskning i långfristiga lån -56 544 -30 000 -132 000 -54 000 -86 500 -77 000 

Förändring i kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 


Övriga förändringar i likviditeten 227 776 -2 700 42 000 -30 000 -12 000 25 000 

Inverkan på likviditeten -5 356 -23 074 -21 223 -14 920 -14 214 -3 928 

Nettoupplåning 79 253 95 000 41 040 96 000 38 500 -27 000 

Målen och nyckeltalens målvärde 

Utfallet av verksamhetens och 

investeringarnas kassaflöde -76 526 -189 300 -291 003 -369 363 -407 517 -406 885 

Låneskötselbidrag 1,6 6,7 2,3 3,4 2,2 2,2 

Kassamedlens tillräcklighet, dagar 27 26 19 16 13 9 

195


Finansieringsplan 

Staden, fonderna och affärsverken 

1000 Euro BS 2011 BDG 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 


Årsbidrag 79 031 63 215 63 674 55 366 68 653 96 177 

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 

Korrektivposter till internt tillförda medel -30 832 -41 243 -40 795 -30 065 -30 064 -30 064 



Finansieringsandelar för investeringsutgifter 3 715 1 520 350 1 065 1 375 

Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 45 913 53 363 50 824 34 065 34 064 34 064 

Verksamhetens o. investeringarnas kassaflöde -77 807 -113 692 -103 267 -78 859 -38 488 601 


Förändringar i utlåningen -235 859 -2 600 -2 560 -2 560 -2 560 -2 560 

Ökning i lånefordringar -236 745 -3 100 -3 100 -3 100 -3 100 -3 100 

Minskning i lånefordringar 886 500 540 540 540 540 

Förändringar i lånestocken 79 253 95 000 41 040 96 000 38 500 -27 000 

Ökning i långfristiga lån 135 797 125 000 173 040 150 000 125 000 50 000 

Minskning i långfristiga lån -56 544 -30 000 -132 000 -54 000 -86 500 -77 000 

Förändring i kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 


Övriga förändringar i likviditeten 226 810 -2 700 42 000 -30 000 -12 000 25 000 

Inverkan på likviditeten -7 603 -23 992 -22 787 -15 419 -14 548 -3 959 

Nettoupplåning 79 253 95 000 41 040 96 000 38 500 -27 000 


Kompletterande uppgifter 

Vanda stad och affärsverken 

*) Prognosuppgift 



1000 euro BS 2011 DP 2012 BDG 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 

Invånarantal 31.12 203 001 205 338 207 628 210 012 212 391 214 761 

- nativitetsöverskott 1 537 1 590 1 583 1 579 1 570 1 563 

- nettomigration 800 700 800 800 800 800 

Inkomstskattesats 

Fastighetsskattesats 

19,00 19,00 19,00 19,00 19,00 19,00 

- allmän 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 

- stadigvarande bostadshus 0,32 0,32 0,32 0,32 0,32 0,32 

- kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 

- obebyggd byggnadsplats 2,50 2,50 2,50 2,50 2,50 2,50 

Verksamhetsutgifter (utan TFEB och 

Ring III) M€ 1 301 1 321 1 366 1 386 1 413 1 439 

Verksamhetsbidrag M€ -911 -954 -993 -1 020 -1 039 -1 057 

Skatteinkomster M€ 836 861* 902 937 978 1 014 

Statsandelar M€ 137 147* 144 135 132 142 

Årsbidrag (inkl. affärsverken) M€ 79 63 64 55 69 96 

Årsbidrag M € 78 62 62 54 67 95 

Avskrivningar M€ 66 69 75 80 86 100 

Årsbidrag % av avskrivningarna, % 120 92 85 69 80 97 

Bruttoinvesteringar M€ 176 191 177 139 113 100 

Nettoinvesteringar (inkl. affärsv. o. fonder) 158 177 167 134 107 96 

- internt tillför. medel för invest. % 50 36 38 41 64 101 

Nettoinvesteringar (staden) M€ 156 166 157 132 104 94 

- internt tillför. medel för invest. % 50 37 40 41 65 101 

Ändring i lån M€ 38 95* 41 96 39 -27 

Lånebelopp per 31.12 M€ 830 925* 966 1 062 1 101 1 074 

Lånestock €/invånare 4 089 4 505 4 653 5 057 5 182 4 999 

Verksamhetsutgifter €/ invånare 6 411 6 434 6 578 6 600 6 651 6 699 

Skatteinkomster €/invånare 4 116 4 193 4 344 4 462 4 605 4 722 

Statsandelar €/invånare 673 716 694 643 621 661 

Årsbidrag €/invånare 389 308 307 264 323 448 

Totala utgifter M€ 1 494 1 534 1 562 1 551 1 555 1 573 

De totala utgifterna utgörs av verksamhetsutgifter (utan tillverkning för eget bruk och Ring III), bruttoinvesteringar och finansiella utgifter. 

197


FORMLER SOM ANVÄNDS VID KALKYLERINGEN AV NYCKELTAL 

RESULTATRÄKNINGSDELEN 

Verksamhetsinkomster / Verksamhetsutgifter (utan tillverkning för eget bruk), % 

= 100 * Verksamhetens intäkter / (Verksamhetsutgifter - Tillverkning för eget bruk) 

Årsbidrag / Avskrivningar, % 

= Årsbidrag / Avskrivningar * 100 

Årsbidrag, euro/invånare 

= Årsbidrag / Invånarantal 

Ackumulerat över-/underskott /invånare 

= [Föregående räkenskapsperioders överskott (underskott) + Räkenskapsperiodens överskott (underskott)] / Invånartal 

FINANSIERINGSDELEN 

Låneskötselbidrag 

= (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Låneamorteringar) 

Likviditet (dagar) 

= 365 dgr * Likvida medel vid räkenskapsårets slut/Betalning ut kassan under räkenskapsåret 



Bilagor 

Nybyggen, EP 2013-2022 ................................................................................................................ 200 

Ombyggnader, EP 2013-2022 ...................................................................................................... 204 

Ändringsarbeten i hyresoch aktielokaler, EP 2013-2022 ...................................... 208 

Uttalanden till protokollet ............................................................................................................. 209 

Kartor över Vanda stads servicenät 19.11.2012 ............................................................. 210 

Bilagor 

199


Bilaga 1. Nybyggen, ep 2013-2022 

18.9.2012 

storområde Kostn.kalk. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 

milj. € progn 

A. EGNA INVESTERINGAR totalt 16 530 16 950 6 770 16 600 13 120 8 270 11 590 12 700 13 710 2 680 10 920 

CENTRALFÖRVALTNINGEN 1 242 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Tidigare färdigställda projekt sammanlagt 1 242 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET totalt 3 370 1 240 20 100 1 850 100 1 250 4 700 4 250 40 0 


Halvfärdiga projekt 31.12.2012 sammanlagt 50 1 200 20 0 0 0 0 0 0 0 0 

Bäckby mottagningshem / ny enhet för Harjula Korso 1,3 50 1 200 20 

Plan 2013-2022 sammanlagt 70 0 0 100 1 850 100 1 250 4 700 4 250 40 0 

Mödra- och barnrådgivning. Jfr Aurinkokiven koulu 1, byggår 

15-16 

Kivistö / M-V 2,0 100 1 850 50 

Grans familjerehabiliteringscenter, tillbyggnad Dickursby 2,4 20 1 000 1 200 100 

Geriatr. utvärderings- och akuktavd, tillbyggnad Akos 2 och 3 Björkby 16,6 40 0 0 0 0 0 

Akos 2 och 3, P-område Björkby 0,8 0 

Gladas/Asola mödra- och barnrådgivning Björkby 2,0 50 800 1 150 

Korso äldrecenter, jfr omb (kl87), ny lösning Korso 6,0 30 30 200 2 700 3 000 40 

MUNHÄLSOVÅRDEN 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

BILDNINGSVÄSENDET 6 045 13 860 5 630 15 380 10 250 3 850 7 620 7 050 8 100 1 300 10 000 


Halvfärdiga projekt 31.12.2012 sammanlagt 1 500 11 200 680 40 0 0 0 0 0 0 0 

Dygnetruntdaghemmet Kilteri Myrbacka 4,5 500 3 700 100 

Dygnetruntdaghemmet Sinirikko Dickursby 4,2 300 3 600 80 

Dickursby skola och daghem. Jfr ombyggnad Dickursby 5,5 700 3 900 500 40 

Plan 2013-2022 sammanlagt 120 2 600 4 950 15 340 10 250 3 850 7 620 7 050 8 100 1 300 10 000 

Uomarinteen koulu, tillbyggnad, inkl. daghemslokaliteter Myrbacka 4,0 100 3 900 50 

Tuomelan koulu, tilllb 352 br-m² Myrbacka 1,1 20 400 700 20 

Daghemmet Kaivoksela Myrbacka 3,7 50 1 550 2 100 50 

Mårtendals kampus Myrbacka 0,0 500 2 000 

Solstenens planeringstävling 0,2 150 

Bilaga 1


201 



Aurinkokiven koulu, fas I + daghem (tidigare As-seutu) Jfr 

Soc.o.hälsov. 

Kivistö / M-V 16,6 500 1 200 8 250 6 400 300 

Solstenen, fas I daghem-(rådgivn. jfr soc.o.hälsov.) Kivistö / M-V 3,5 250 1 900 1 200 150 

Daghem II Kivistö / M-V 3,7 50 1 550 2 100 50 

Aurinkokiven koulu fas II. Se fritid o. inv.serv. Kivistö / M-V 50 100 

Kanniston koulu II fasen. Se fritid o. inv.serv. Kivistö / M-V 13,8 500 6 300 

Daghem III Kivistö / M-V 4,2 50 1 550 

Ersättande skola för Rosendal/Backasbrinken. Se Fritid.o.inv.serv Aviapolis 16,9 0 0 0 0 0 

Veromiehen koulu och daghemmet Veromies Aviapolis 9,5 0 0 

Daghemmet Simonkallio Dickursby 4,8 30 50 1 050 3 600 50 

Daghemmet Hiekkaharju Dickursby 3,7 0 0 0 0 

Tillbyggnad av Jokiniemen koulu. Dickursby 7,9 100 3 800 3 900 100 

Daghemmet Jokiniemi Dickursby 3,7 50 

Daghemmet Viertola Dickursby 3,7 50 1 550 2 100 50 

Varia Tennisvägen, gårdsbyggnad (exkl. marksanering) Dickursby 2,7 0 0 0 0 

Lejle, daghem II (invånarlokal ryms ej på tomten) Björkby 3,7 0 0 0 0 

Gladas, skola och förundervisningslokaler, hyres/paviljong? Björkby 4,1 0 0 0 

Tillbyggnad av Nikinmäen koulu. Se fritid o. inv.serv. Korso 2,5 50 1 000 1 400 50 

Länsimäen koulu, tillbyggnad (Ylläs-koulu) Jfr omb. Håkansböle 4,5 70 1 900 2 400 40 

Nytt daghem i Östra Haxböle Håkansböle 3,7 50 1 550 2 100 50 

Nytt daghem i Fagersta Håkansböle 3,7 0 0 0 0 

FRITID OCH INVÅNARSERVICE 70 760 0 0 100 2 600 1 800 30 440 420 0 

Tidigare färdigställda projekt sammanlagt 50 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Halvfärdiga projekt 31.12.2012 sammanlagt 20 290 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Dragnäset, servicebyggnad, rekreationsområdet klart 2012 Myrbacka 0,3 20 290 

Plan 2013-2022 sammanlagt 0 470 0 0 100 2 600 1 800 30 440 420 0 

Myrbacka idrottspark, serviceskärmtak Myrbacka 0,4 20 420 

Depån i Petikko, serviceskärmtak, jfr Ombyggnad Myrbacka 0,1 100 

Friherrslättens idrottspark, servicebyggnad Myrbacka 0,5 30 420 

Invånar- o. ungdomslokaler i Backas. Jfr skola 2017–18 Aviapolis 1,7 800 900 

Herrgårdsforsens idrottsplan, servicebyggnad Aviapolis 1,3 100 1 200 

Utbyggn. av lager-o.stallbyggn.vid Sandkulla idrottspl. Jfr omb. Dickursby 0,4 470 

Invånar- o. ungdomslokaler i Nissbacka. Jfr skola Korso 1,4 600 800 

Bilaga 1




MARKANVÄNDNING OCH MILJÖ 4 973 20 0 0 0 800 0 0 0 0 0 

Tidigare färdigställda projekt 4 973 20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Plan 2013-2022 sammanlagt 0 0 0 0 0 800 0 0 0 0 0 

Depån vid Kraftverksvägen, materielskärmtakträbearbetningsutr. 

Aviapolis 0,5 500 

Katrinebergs gård, skärmtak + maskinhall Kivistö 300 

Fastighetscentralen 810 1 060 1 120 1 120 920 920 920 920 920 920 920 

Halvfärdiga projekt 30.12.2012 sammanlagt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Hanaböle träsk, ny rökbastu, brandförsäkring Håkansböle 0 

Plan 2013-2022 sammanlagt 810 1 060 1 120 1 120 920 920 920 920 920 920 920 

Pausutrymmen för chaufförer / Skrapbergsvägen Myrbacka 0,2 30 140 

HRM (elektr.info, personalutrymmen) 0 250 450 450 250 250 250 250 250 250 250 

Projektledningskostnader 740 600 600 600 600 600 600 600 600 600 600 

Utredningar i anslutning till servicenäten 30 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 

Busstrafikens wc-utrymmen som hyrs ut till HRM 10 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 

Mellersta Nylands räddningsverk 20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

B. KONCERNBOLAGENS PROJEKT enligt färdigställningsår 

VAV ASUNNOT OY, preliminära uppgifter 

Boendeenhet för utvecklingsstörda, Mårtensdal (20 pl.) Myrbacka 5,3 x 

Boendeenhet för utvecklingsstörda, Gruvsta (x pl.) Myrbacka 5,3 x 

Myrbacka äldrecenter Myrbacka 7,4 x 

boendeserviceenheter för handikappade, västra Vanda/ Ärrävaara Myrbacka 1,1 x 

boendeserviceenheter för handikappade, västra Vanda/ 

Tavastberga 

Myrbacka 1,1 x 

boendeserviceenheter för handikappade, västra Vanda// 

Skumgränden 


Hasselbackens boendeenhet (för mentalvårdskonvalescenter) Myrbacka 4,5 x 

Malmängen/lokaler för utvecklingsstörda Dickursby 9,0 x 

Malmängen/omsorgsboende Dickursby 4,0 x 

Stödboendeenhet, Kaveldunsvägen, under byggnad 2012 

ÖVRIGA KONCERNBOLAG, preliminära uppgifter 

Dickursby 7,2 x 

Lokaler för ambulansjouren Myrbacka x 

Räddningsverket, lätt brandstation, Marja-Vanda Kivistö / M-V x 

Lokaler för ambulansjouren Dickursby x 

Räddningscentralen, tilläggsutrymmen Dickursby x 

Dickursby hälsostation, ombyggnad Dickursby 15,3 x 

Bilaga 1


203 



Dickursby hälsostation, tillbyggnad Dickursby 26,4 x 

Stadshusets parkeringsplatser Dickursby x 

Koy Tiedepuisto, tllbyggnad 

C HYRESLOKALER DÄR FASTIGHETSINVESTERAREN INTE 

INGÅR I STADEN 


Affärsverket Företagshälsan i Vanda, extrautr, Myrbacka (hyrs 

externt) 


Västra Vandas A-klinik, nya lokaler (hyrs externt) Myrbacka x 

Stenfotsdaghem i Käinby (till 2022) Kivistö / M-V x 

Marja-V invånarverkstäder 2×130m² i samband med 

parkeringshus 

Kivistö / M-V x x 

Aktivitetscenter för handikappade, hyrs externt Aviapolis x 

Aktivitetscenter för handikappade, hyrs externt, område? ? x 

Upphandlingscentralen, ryms ej i stadshuset Dickursby x 

Samserviceställe / Dickursby resecentrum Dickursby x 

Affärsverket Företagshälsan i Vanda, extrautr, Dickursby (hyrs 

externt) 


Björkby kulturcentrum (Bildn.v. bibliotek + Fritid o Invånarserv. 

lokaliteter) 

Björkby x 

Tavastberga aktivitetscenter, nya lokaler 

D INLÖSNINGAR 

Håkansböle x 

Myrbacka hälsostation (2016), 21 600 M€? Myrbacka x 

Daghemmet Illenpuisto, inlösning (2017) 3 M€? Aviapolis x 

Daghemmet Ulrika, inlösning (2019) 3 M€? Björkby x 

Bilaga 1


Bilaga 2. Ombyggnader, ep 2013-2022 

18.9.2012 

Kostn 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 

1 000 € Progn 

OMBYGGNADSARBETEN totalt 26 427 26 400 27 500 18 000 21 480 22 500 22 500 21 900 20 890 22 500 22 500 

CENTRALFÖRVALTNINGEN 5 675 50 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Tidigare färdigställda projekt (31.12.2012) 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET totalt 840 1 371 2 930 850 2 900 3 950 4 700 1 950 2 300 1 200 1 400 1 600 

Tidigare färdigställda projekt (31.12.2012) 416 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Halvfärdiga projekt 31.12.2012 860 1 870 300 0 0 0 0 0 0 0 0 

Kauniala ombyggnad, jfr tillbyggn. 

Kauniala c och d / inleds 12/2012? ingår i ovan nämnda 

1 500 510 1 270 300 

Halvfärdiga små projekt sammanlagt 350 600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Plan 2013-2022 65 1 060 550 2 900 3 950 4 700 1 950 2 300 1 200 1 400 1 600 

Katrinesjukhuset, ombyggn. av gamla B-delen 20 20 

Katrine B: ändring av f.d. läkemedelscentral till arkiv för 

västra Vanda 

300 300 

Myrbacka akutvårdstation.o. A-klinik (1989) 2 400 100 750 1500 50 

Korso äldrecenter (1993) kl 87 jfr tillbyggn. 4 400 200 2500 1600 100 

Simons, ombyggnad (1998) 4 800 200 1500 3000 100 

Små ändringsarbeten och reparationer totalt 45 1 060 350 100 100 100 1 800 2 300 1 200 1 100 1 600 

MUNHÄLSOVÅRDEN 

Plan 2013 -2022 

Små ändringsarbeten och reparationer totalt 

30 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

BILDNINGSVÄSENDET / Skolor totalt 7 211 8 810 8 920 1 350 3 950 3 550 3 250 4 200 5 300 8 050 6 300 


Halvfärdiga projekt ( 31.12.2012) 1 193 4 350 2 750 0 0 0 0 0 0 0 0 

Dickursby skola (omb. 1988) Se tillbyggnad 4 600 900 3 350 350 

Varia/Bäckhagen 2 450 50 600 1800 

Bilaga 2


205 


1 000 € Progn 

Varia/Tennisvägen 1 100 100 400 600 

Mindre halvfärdiga projekt ( 31.12.2012) totalt 143 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Plan 2013-2022 690 4 320 6 170 1 350 3 950 3 550 3 250 4 200 5 300 8 050 6 300 

Storområdet Myrbacka 

Tuomelan koulu ( 1987/88) 3 990 40 1 900 2 000 50 

Kivimäen koulu (1978) 1 030 30 500 500 

Rajatorpan koulu (1964/1981), huvudbyggn. 1 000 500 500 

Rajatorpan koulu, gamla byggnaden 200 200 

Pähkinärinteen koulu (1980) 1 000 500 500 

Variston koulu ( 1981) 200 100 100 

Storområdet Dickursby 

Jokiniemen koulu (f.d. gymn. ) (omb. 1987) 200 200 

Storområdet Korso 

Korson koulu, f.d. gymnasium och simhall (1970) 5 670 70 150 2 600 2 800 50 

Korson koulu, f.d. högstadium (1959) 6 050 150 2 900 3 000 

Kulomäen koulu ( 1981 /1983) 50 50 

Fallbäcken, återställande av skollokaler 

Storområdet Håkansböle 

100 100 

Länsimäen koulu, Ylläs, ändringsarbeten. Jfr Tillbyggnad 1 770 30 800 940 

Små ändringsarbeten och reparationer totalt Bildn.v. skolor 520 3 020 4 730 850 850 1 050 3 200 3 850 2 450 2 350 3 000 

BILDNINGSVÄSENDET /daghem totalt 3 021 5 145 5 010 1 650 1 550 1 750 3 300 3 920 2 700 2 700 3 300 

Tidigare färdigställda projekt (31.12.2012) 1 311 370 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Halvfärdiga projekt 31.12.2012 920 3 220 350 0 0 0 0 0 0 0 0 

Daghemmet Koivukylä, i Koivukylän koulus lokaler 1 440 520 920 

Kimokujan koulu(1976) ändring till daghem (hela) 3 050 400 2 300 350 


Daghemsombyggnader totalt Bildn.v. 190 1 000 3 760 1 000 1 000 1 050 2 750 3 370 2 150 2 150 2 750 

Små ändringsarbeten och reparationer totalt (inkl. gårdar) 600 555 900 650 550 700 550 550 550 550 550 

Bilaga 2



1 000 € Progn 

FRITID OCH INVÅNARSERVICE totalt 2 880 955 1 330 2 470 4 180 2 700 2 300 1 580 4 100 1 400 1 600 

Tidigare färdigställda projekt (31.12.2012) 818 20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Halvfärdiga projekt 31.12.2012 1 507 270 180 170 0 0 0 130 2 900 0 0 

Håkansböle herrgård och andra byggnader 2 940 10 30 2 900 

Fritidslokaler i Sandkulla 1 260 1 240 20 

Halvfärdiga små projekt sammanlagt 257 250 180 170 0 0 0 100 0 0 0 

Plan 2013-2022 555 665 1 150 2 300 4 180 2 700 2 300 1 450 1 200 1 400 1 600 

Bergsskydd i Håkansböle, fredstida användning 2 000 1 000 1 000 

Martinussalen (1987) 1 500 50 700 750 

Orvokki kulturcenter för barn och unga 5 010 10 300 3 250 1 450 

* Hus med ungdomsverkstäder, Nejlikvägen, delvis omb. 

1993 

1 110 10 50 750 300 

Bergsskydd i Råtorp, fredstida användning 1 000 500 500 

Fernissafabriken (-/1991) 200 100 100 

* Sandkulla idrottsplan, servicebyggnad 2 470 10 460 

* Friherrslättens idrottsplan, servicebyggnad 170 0 100 70 

Små ändringsarbeten och reparationer totalt 525 565 520 550 180 250 1 200 1 350 900 900 1 100 

MARKANVÄNDNING OCH MILJÖ 80 80 350 100 250 100 100 100 100 100 100 

Halvfärdiga små projekt 31.12.2012 0 80 350 100 150 0 0 0 0 0 0 

* Depån vid Kraftverksvägen i Mårtensdal 70 80 

* Katrineberg/jordbruksbyggnader 10 350 100 150 

Plan 2013-2022 0 0 0 0 100 100 100 100 100 100 100 

Små ändringsarbeten och reparationer totalt, reservering 0 0 0 0 100 100 100 100 100 100 100 

MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVERK 0 0 130 700 700 2 100 1 100 100 100 100 100 

Plan 2013-2022 0 0 130 700 700 2 100 1 100 100 100 100 100 

Vandaforsens brandstation (-/1995) 4 000 400 600 2 000 1 000 

Små projekt totalt 155 0 130 300 100 100 100 100 100 100 100 

Bilaga 2


207 


1 000 € Progn 

VANTAAN TILAPALVELUT OY 50 450 330 300 300 300 300 300 300 300 300 

Plan 2013-2022 0 450 330 300 300 300 300 300 300 300 300 

FASTIGHETSCENTRALEN totalt 6 139 7 980 10 580 8 530 6 600 7 300 10 200 9 400 7 090 8 450 9 200 


Halvfärdiga projekt 31.12.2012 400 3 010 3 900 500 0 0 0 0 0 0 0 

Stationerna längs banan i Mårtensdal totalt 6 400 300 2 200 3 400 500 

* Hanaböle träsk, ombyggnad av huvudbyggnaden 1 300 100 700 500 

* Hanaböle träsk, ombyggnad av bostadsbyggnad 110 110 


Bostadshus totalt inkl. moms 50 1 050 1 230 2 150 2 700 2 200 1 700 1 000 1 000 1 000 1 000 

Alla små projekt totalt 139 270 1 800 2 230 250 1 450 4 850 4 750 2 440 3 800 4 550 

Avlägsnande av probl. med inomhusluft 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 

Projektledningskostnader 1 150 1 150 1 150 1 150 1 150 1 150 1 150 1 150 1 150 1 150 

Bilaga 2


Bilaga 3. Ändringsarbeten i hyresoch aktielokaler, ep 2013-2022 

18.9.2012 

1000 euro 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 

ÄNDRINGSARBETEN I HYRES- OCH AKTIELOKALER 

SAMMANLAGT 

enn 

1 837 4 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 

Tidigare färdigställda projekt (31.12.2012) 1 192 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Plan 2013–2022 sammanlagt 645 4 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 3 100 

Centralförvaltningen 0 550 130 150 100 150 150 200 200 200 200 

Social- och hälsovårdsväsendet 170 1 860 1 690 330 400 300 400 450 550 550 750 

Bildningsväsendet / småbarnsfostran 140 550 650 500 500 500 600 600 600 600 600 

Bildningsväsendet/ bibliotek, skolor 0 70 0 310 130 510 230 200 200 200 200 

Fritid och invånarservice 10 0 0 350 450 320 400 330 200 200 200 

Markanvändning och miljö 20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Fastighetscentralen sammanlagt 305 1 040 600 1 390 1 490 1 290 1 290 1 290 1 320 1 320 1 120 

Vantaan tilapalvelut Oy 0 30 30 70 30 30 30 30 30 30 30 

Bilaga 3

Bilaga 4. Uttalanden till protokollet 

Stadsfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 19.11.2012 enhälligt godkänna följande 

protokollsuttalande: 

• Innan biblioteksverksamheten i Mikkola läggs ned utreder Bildningsväsendet hur bibliotekslokalen i Mikkolan koulu skulle 

kunna användas av områdets invånare och skolelever. Utredningen måste genomföras före den 31 maj 2013. 


Bilaga 4 

209

Bilaga 5 

Bilaga 5. Kartor över Vanda stads servicenät 19.11.2012 



211 

Bilaga 5


Bilaga 5


213 

Bilaga 5


Bilaga 5


215 

Bilaga 5


Bilaga 5


217 

Bilaga 5


Bilaga 5


219 

Bilaga 5


Bilaga 5


221 

Bilaga 5


Bilaga 5


223 

Bilaga 5


Bilaga 5


Ekonomiplaneringen 

Stationsvägen 7, 01300 Vanda

Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2016 - Vanda stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?