Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2016 - Vanda stad
Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2016 - Vanda stad
Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2016 - Vanda stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Försvagad ekonomisk försörjningskvot<br />
Den ekonomiska försörjningskvoten mäter hur många personer<br />
utanför arbetskraften samt arbetslösa det går på varje sysselsatt.<br />
Som sysselsatta definieras personer som varit i förvärvsarbete under<br />
årets sista vecka. Som arbetslösa räknas de personer i åldrarna<br />
15–74 år som varit arbetslösa årets sista arbetsdag. Informationen<br />
om arbetslösheten har inhämtats från arbetsministeriets register över<br />
arbetssökande. Till de personer som är utanför arbetskraften räknas<br />
alla i åldrarna 0–14 år, studerande, beväringar <strong>och</strong> pensionärer samt<br />
övriga som står utanför arbetskraften. Studerande eller skolelev är<br />
den person som fyllt 15 år <strong>och</strong> som på heltid studerar i någon läroinrättning<br />
<strong>och</strong> inte är i förvärvsarbete eller arbetslös. Skolelever<br />
under 15 år ingår i kategorin "0–14 år". Som pensionärer definieras<br />
alla personer som enligt Folkpensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens<br />
uppgifter uppbär pension (borträknat familjepension <strong>och</strong><br />
deltidspension) <strong>och</strong> inte är i förvärvsarbete. Likaså har alla över 74<br />
år bedömts vara pensionärer. En del personer har också definierats<br />
som pensionärer på basis av pensionsinkomster.<br />
Under 2010 var den ekonomiska försörjningskvoten i <strong>Vanda</strong> 1,01<br />
vilket betyder att för varje person i förvärvslivet fanns det fler än<br />
en arbetslös eller person utanför arbetslivet. I Esbo <strong>och</strong> Helsingfors<br />
var nyckeltalet 1,02, medan siffran för hela landet var 1,31. Ännu år<br />
2008 låg siffran i städerna i huvud<strong>stad</strong>sregionen under ett.<br />
Figur 6. Den ekonomiska försörjningskvoten i huvud<strong>stad</strong>sregionen<br />
<strong>och</strong> hela landet åren 2000–2010<br />
Ekonomisk försörjningskvot<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
<strong>Vanda</strong> Finland Esbo Helsingfors<br />
När befolkningen åldras i framtiden kommer den ekonomiska<br />
försörjningskvoten ofrånkomligen att vara större än i dag. Utvecklingen<br />
påverkas också avsevärt av ändringar i antalet arbetslösa.<br />
<strong>Vanda</strong>bornas utbildningsnivå är högre än i<br />
landet i övrigt, men lägre än i grannkommunerna<br />
Bäst utbildade bland <strong>Vanda</strong>borna är de i ålderskategorin 35–49 år,<br />
av dem är fler än två femtedelar som har en utbildning på högre<br />
nivå. Av dem som fyllt 60 år <strong>och</strong> äldre utgörs den största gruppen<br />
av personer som inte har någon examen alls efter grundskolan.<br />
<strong>Vanda</strong> <strong>stad</strong> – budget <strong>2013</strong>, ekonomiplan <strong>2013</strong>-<strong>2016</strong><br />
<strong>Vanda</strong>s balanserade strategi<br />
Figur 7. Utbildningen bland <strong>Vanda</strong>bor över 15 år fördelat<br />
på åldersgrupp 2011<br />
Andel av åldersgruppen, %<br />
100,0<br />
90,0<br />
80,0<br />
70,0<br />
60,0<br />
50,0<br />
40,0<br />
30,0<br />
20,0<br />
10,0<br />
0,0<br />
15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 Yli 70<br />
Grund<strong>stad</strong>ium eller okänd Mellan<strong>stad</strong>ium Högre utbildning<br />
Av Helsingforsregionens kommuner är det invånarna i Grankulla,<br />
Esbo, Helsingfors <strong>och</strong> Kyrkslätt som har den högsta utbildningsnivån.<br />
Även i de övriga grannkommunerna är befolkningen mer<br />
utbildad än i <strong>Vanda</strong>. I jämförelse med år 2000 har <strong>Vanda</strong>bornas utbildningsnivå<br />
stigit fjärde långsammast jämfört med vad den gjort<br />
i Helsingforsregionens övriga kommuner: endast i Grankulla <strong>och</strong><br />
Esbo <strong>och</strong> Kervo steg den långsammare. Störst har förändringen<br />
varit i Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi <strong>och</strong> Tusby, där utbildningsnivån<br />
från år 2000 steg med minst 20 procent i alla kommuner.<br />
Figur 8. Den genomsnittliga utbildningsnivån<br />
bland befolkningen över 15 år i <strong>Vanda</strong>,<br />
grannkommunerna <strong>och</strong> hela landet 2010<br />
Grankulla<br />
Esbo<br />
Helsingfors<br />
Kyrkslätt<br />
Sibbo<br />
Träskända<br />
Tusby<br />
Nurmijärvi<br />
Kervo<br />
Vichtis<br />
<strong>Vanda</strong><br />
Finland<br />
Hyvinge<br />
Borgnäs<br />
Mäntsälä<br />
0 1 2 3 4 5 6<br />
utbildningsnivå = snittlängd för högsta utbildningen per person, år<br />
I <strong>Vanda</strong> ligger arbetsplatssufficiensen klart över<br />
100 procent<br />
<strong>Vanda</strong> har fler arbetsplatser än det bor arbetskraft i kommunen.<br />
Av arbetsplatserna förekom en knapp fjärdedel inom handeln samt<br />
inkvarterings- <strong>och</strong> kosthållsbranschen medan en sjättedel förekom<br />
både inom transport- <strong>och</strong> lagerbranschen <strong>och</strong> en annan sjättedel<br />
inom den offentliga förvaltningen, utbildningen samt social- <strong>och</strong><br />
hälsovårdsservicen. Antalet arbetsplatser inom den traditionella<br />
industrin har minskat i <strong>Vanda</strong> liksom i landet i övrigt. Andelen<br />
industriarbetsplatser i <strong>Vanda</strong> utgör emellertid fortfarande omkring<br />
en åttondedel av samtliga arbetsplatser i kommunen. De nya arbetsplatser<br />
som uppkommit i <strong>Vanda</strong>, <strong>och</strong> vilka under 2000-talet ökat<br />
9
Change language