Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2016 - Vanda stad

More documents

Recommendations

Info

Strategiska mål En innovativ stad under utveckling Omvärlden ändras snabbt. En kontinuerlig utveckling och innovativ verksamhet är viktiga framgångsfaktorer för Vanda. I en föränderlig omvärld accentueras betydelsen av att vara förutseende allt mer. Detta förutsätter förmåga till ständig förnyelse även i Vanda samt beredskap att planera och ändra verksamheten utgående från framtidsprognoser och på lång sikt. Strävan till innovationer betyder att sådana ambitiösa mål uppställs som bidrar till att göra Vanda till en föregångare, medför ett mervärde för kommuninvånarna och motiverar personalen. En innovation kan leda till en annan och bidra till att man upptäcker sådant som gör att servicen ytterligare kan förbättras eller produceras på ett nytt sätt. Genom innovativ verksamhet förbättras produktiviteten och välfärden. Innovativitet hör till Vanda stads värderingar. Ett viktigt redskap i utvecklingen av produktiviteten är en övergripande utvärdering av den egna verksamheten. Målsättningen om en hållbar produktivitet förutsätter allt effektivare processer inom den offentliga förvaltningen, att datatekniken används effektivt och förändringar i de organisatoriska verksamhetssätten. Det är viktigt att en verksamhetskultur skapas som möjliggör en mer produktiv verksamhet. Ledningens operativa uppgift är att säkerställa att organisationens arbetssätt främjar uppkomsten av idéer och att dessa förädlas till innovationer som bidrar till förbättrad produktivitet. IT-administrationens tjänster spelar en allt viktigare roll både för stadens interna produktivitet och med avseende på en bättre och mångsidigare service för kommuninvånarna. Genom att e-tjänsterna utökas kan man erbjuda kommuninvånarna snabbare sätt att uträtta ärenden och förbättra tillgången på service. Samtidigt förbättras produktiviteten då personalens tidsanvändning effektiveras och inriktas på de egentliga arbetsuppgifterna. Utökade etjänster fullföljer också Vandas strategiska värderingar med avseende på innovativitet, hållbar utveckling och samhällsgemenskap. Upphandlingen av ett för HNS och städerna i huvudstadsregionen gemensamt klient- och patientregistersystem är under beredning. ASTA, Vandas system för att administrera ärenden och dokument är ett datasystemprojekt som omfattar hela organisationen och reformerar arbetssätten och ökar produktiviteten. ASTA-systemet åstad- kommer en förvaringsplats för elektroniska dokument som främjar en tillförlitlig hantering och uppbevaring av dokument och förbättrar tillgången till dokument och dokumentens användbarhet samt effektiverar beslutsprocessen. Genom ASTA skapas ett elektroniskt arkiv för Vanda stads dokument. Vanda stads ekonomiska läge förutsätter att det finns mod att öppet skärskåda olika sätt att balansera ekonomin. Stadsfullmäktige har i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin dragit upp riktlinjerna för att reformera servicestrukturerna och utveckla servicen. Vidare har man angett som mål att utreda en utvidgning av möjligheterna till utläggning, upphandling av tjänster och användningen av partnerskap. Likaså utreds en utvidgning av användningen av servicesedlar. Den allomfattande principen är målsättningen att staden utvecklar sin kompetens i att upphandla service, liksom en modell där det förekommer flera producenter. En central baktanke i anslutning till idén med att separera beställare från producenter är att man genom differentiering kan skapa en konkurrens mellan de producerande enheterna och åstadkomma incentiv som förbättrar produktiviteten, effekten och tjänsternas kvalitet samt främjar en smidig förnyelse av verksamheten. Modellen kan tillämpas på såväl kommunens interna administrativa arrangemang, som på upphandlingen av tjänster utanför den kommunala organisationen. (Sitä saa mitä tilaa. Rapport från Institutet för hälsa och välfärd THL 42/2012.) Arbetet med att sammanställa en servicestrategi för Vanda på stadsnivå inleds och förs till fullmäktige för behandling under 2013. Enligt stadsfullmäktiges riktlinjer kommer stadens tjänster framöver att i allt högre grad ordnas genom att man använder sig av en modell med ett flertal olika producenter. Servicen erbjuds av stadens egen organisation, olika företag, organisationer, föreningar och frivilligarbetare. Genom förändringen utökas invånarnas valmöjligheter och utökas produktiviteten och en effektiv användning av skattemedlen genom att kostnaderna jämförs. Ur stadsorganisationens synvinkel ökar flexibiliteten i sättet att ordna servicen. Redan i planen för att skaffa och producera service från 2004 godkände fullmäktige principen om att ordna service enligt en modell med flera producenter. Under den kommande planperioden kommer den totala personalomsättningen att uppgå till ca 2 150 personer. Detta medför en realistisk möjlighet till en reform av servicestrukturerna. Social- och hälsoväsendet har under 2012 i form av en pilot sammaställt en servicestrategi som behandlats i social- och hälsovårdsnämnden. De viktigaste utvecklingsförslagen i strategin ingår i den budget som godkänts av nämnden för 2013. I social- och hälsovårdsväsendets servicestrategi 2012–2016 ingår, utöver åtgärdsförslag för olika resultatområden, följande allmänna riktlinjer: • Arbetet med att demontera servicestrukturen fortsätter. • De köpta tjänsterna utökas, ifall det ekonomiskt sett är förmånligare än den egna verksamheten och servicenivån åtminstone motsvarar den kommunala produktionens nivå (jämförelsuppgifter över produktifieringen). Ifall det vid en jämförelse mellan den egna verksamheten och köptjänsterna framgår att egen verksamhet är förmånligare än köptjänster, kan man inom ramarna för resurserna ändra verksamhetssättet. • Personalen tas med i beredningsprocessen i enlighet med principerna för samarbetsförfarandet. • Förebyggande arbete och stöd i ett tidigt skede utgör verksamhetens principer. • Uträttande av ärenden på elektronisk väg och e-tjänster ökar som en del av servicepaletten. • Servicesedelalternativ utvecklas i de tjänster där de är kostnadseffektiva. Klienternas egenandel kan utökas. • Som en del av kundservicearbetet inom all service utvecklas social- och hälsovårdstjänsternas rådgivnings- och handledningsservice. Även när servicen inom övriga serviceområden utvecklas utökar man antalet nya och lättare alternativ, drar man nytta av nätverksbildning och ändrar stadens roll från att vara serviceproducent till organisatör. Servicestrategin har en direkt inverkan också på behoven av ändringar i servicenäten. Planeringen av servicenäten på stadsnivå reformeras och kopplas närmare till budgetberedningen och utgör en del av denna. Befolkningsökningen, ändringarna i befolkningsstrukturen och de nya bostadsområdena förutsätter en kontinuerlig planering av servicenäten. Investeringarna i lokaliteter utgör en stor del av stadens årliga investeringsutgifter. Därför gallras det i nä- 22 Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013-2016
tet av verksamhetslokaler och senareläggs investeringar genom att projekt rangordnas sinsemellan. Likaså genomförs samtidigt en förnyelse av servicenätverkens verksamhet. Vid planeringen av lokalerna genomförs en övergripande utvärdering som överskrider områdenas och verksamhetsområdenas gränser. Nya lokaliteter, liksom de som blir ombyggda, förverkligas alla för omfattande sambruk och alternativa lokalitets-, byggnads- och finansieringslösningar tas fram. En samhällsstruktur som genomgår kontinuerlig harmonisering och förtätning och en allt bättre kollektivtrafik möjliggör dels en centralisering av servicen, dels också ett alltmer mångsidigt serviceutbud som fås från ett och samma serviceställe. Det att invånaren har tillgång till service prioriteras högre än avståndet servicen måste hämtas ifrån, dvs tillgängligheten, vilken även den i Vanda är utomordentlig jämfört med många andra kommuner i Finland. Ibruktagandet av nya områden regleras av stadens ekonomiska resurser för att klara av att svara för uppbyggandet av ny service. Bostads- och servicebyggandet anpassas till stadens ekonomiska möjligheter. I utvecklingen av nya och gamla områden följer man principen om jämlikhet. Inom verksamhetsområdena utnyttjas extern finansiering effektivt och samarbetet med företagen, tredje sektorn och övriga partner utvidgas. Anskaffningen av extern finansiering maximeras, vilket möjliggör ytterligare satsningar på utvecklingsarbetet. I enlighet med balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin utreds under 2013 inom respektive verksamhetsområde sådana avtalsgrundade förbindelser som orsakar staden kostnader (medlemsavgifter, bidrag, regionalt samarbete och utvecklingsprojekt) och över dessa sammanställs en sammanfattning som omfattar hela staden. För fullmäktigeperioden 2013–2016 sammanställs strategiska riktlinjer som rör stadens utveckling. De ger en bas för Vandas eget övergripande och mer långsiktiga utvecklingsarbete. Likaså utgör dessa riktlinjer en bas för det samarbete som görs tillsammans med olika samarbetspartner. Budgetårets mål: 17. En servicestrategi på stadsnivå görs upp. 18. Planeringen av servicenätverken länkas samman med ekonomiplaneringen. Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013-2016 19. Inom nya områden utnyttjas även partnerskap. 20. Ett it-administrationsprogram på stadsnivå sammanställs. Förnyelse och personalens välbefinnande i arbetet Framgångsrikt och energigivande ledarskap När det gäller ledarskapsutvecklingen har man i Vanda lyft upp ledningen av ledarskapet och ledarskapskompetensens olika nivåer till diskussion. Ett lyckat ledarskap förutsätter inte enbart individuella färdigheter utan det behövs även arbetsgemenskapskompetens och ett tydligt ledarskapssystem med ledarskapskompetens på organisationsnivå. Under de kommande åren pensioneras ett betydande antal personer i chefsställning med stark ledarskapskompetens i Vanda. Denna kompetens vill man överföra till att utgöra kompetens på organisationsnivå. En annan viktig faktor som bidrar till aktualisera en granskning av ledarskapssystemet är att en omvärld stadd i omvandling måste beaktas, liksom de krav denna omvandling ställer på ledarskapet. Processen med att utveckla ledarskapssystemet resultatområdesvis har inletts med en beskrivning av ledarskapssystemet 2011, varefter man under 2012 övergått till att utvärdera ledarskapssystemet och lyfta fram sådant som måste utvecklas. Beskrivningarna av ledarskapssystemet på resultatområdesnivå är sinsemellan mycket olika, i vissa fall saknas beskrivningar helt medan en del av resultatområdena har inlett beskrivningsprocessen, men de motsvarar ännu inte fullt ut innehållet i den referensram som utgörs av ledarskapssystemet på stadsnivå. Själva utvärderingsarbetet och bedömningen av vad som ska utvecklas är också i helt olika skeden inom de olika resultatområdena. På grund av detta är det skäl att ännu under 2013 på stadsnivå fortsätta arbetet med att beskriva resultatområdenas ledarskapssystem och det utvecklingsarbete som genomförs utgående från utvecklingsplanen, för att inom alla resultatområden uppnå det slutliga målet för den genomförda processen. Strategiska mål Slutmålet för utvärderingen och utvecklingen av ledarskapssystemet är att förbättra verksamhetens effekt. Processen bidrar till att optimera organisationens verksamhet och ledningen av den. Genom att utveckla ledarskapssystemet klarar man av att identifiera den prestationsförmåga som motsvarar de organisatoriska målen och vidta nödvändiga förbättringar. Ett gott ledarskapssystem skapar förutsättningar för att resultatområdesmålen går att förverkliga och staden når framgång. De enskilda individernas ledarskapskompetens och chefsfärdigheternas utveckling tryggas genom systematisk chefsutbildning som omfattar alla nivåer i staden. Cheferna erbjuds s.k. utbildningstrappsteg där man med användning av utbildningsmoduler på olika nivå etappvis på individnivå utvecklar chefernas kompetens när det gäller substansen och det professionella kunnandet. Utbildningarna har också i uppgift att stärka chefernas engagemang och beständighet och minska belastningarna i chefsarbetet. Cheferna hänvisas till utbildningarna genom resultat- och utvecklingssamtalen samt via en praxis med kallelser. För nyblivna chefer ordnas särskilda utbildningar där de nya cheferna också får ta del av ett mentorprogram. På följande nivå byggs utbildningen upp kring teman som rör strategiskt ledarskap och prestationsledning och ledarskapet särskådas utgående från det dagliga arbetet. Utbildningarna stöder cheferna i arbetet med att förverkliga ekonomi- och skuldprogrammet. Den tredje nivån utgörs av utbildning och arbetsprov som bereder inför specialyrkesexamen i ledarskap. Varje chef på resultatenhetschefsnivå bör säkerställa sin ledarskapskompetens genom att avlägga en specialyrkesexamen i ledarskap. För den högsta ledningen ordnas utbildnings- och strategidagar. På alla utbildningsnivåer behandlas strategiska teman enligt principen om integrering enligt jämställdhetsperspektivet. Stadens belöningssystem kopplas till att de mål som ställs upp i ekonomi- och skuldprogrammet fullföljs. Det fokuseras på att grupper belönas men även belöningar på individnivå är möjliga. Personalkostnaderna utgör en tredjedel av stadens driftsutgifter, därför är en personalplanering på både kort och lång sikt kombinerad med arbetet på att göra upp budgeten och driftsplanen en viktig del av chefsarbetet på alla chefsnivåer. Personalplanerna måste grunda sig på servicebehoven och prioritera de lagstadgade formerna av service och i dessa bör de mål som ingår 23
Page 1: Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan
Page 4 and 5: Omslagsbild Sakari Manninen, Kommun
Page 6 and 7: Fondernas kombinerade resultaträkn
Page 8 and 9: Vandas balanserade strategi Vandas
Page 10 and 11: Vandas balanserade strategi Det fö
Page 12 and 13: Vandas balanserade strategi med nä
Page 14 and 15: Vandas balanserade strategi våning
Page 16 and 17: Vandas balanserade strategi Tabell
Page 18 and 19: 16 Vanda stad - budget 2013, ekonom
Page 20 and 21: Strategiska mål tillfredsställels
Page 22 and 23: Strategiska mål för att vara i ar
Page 26 and 27: Strategiska mål i ekonomi- och sku
Page 28 and 29: Driftsekonomidelen Driftsekonomidel
Page 30 and 31: Driftsekonomidelen 93 7 Ringbanan i
Page 32 and 33: Driftsekonomidelen Jämförelse enl
Page 34 and 35: Driftsekonomidelen Verksamhetsutgif
Page 36 and 37: Centralförvaltningens verksamhetso
Page 52 and 53: Verksamhetsområdet för social- oc
Page 74 and 75:
Verksamhetsområdet för social- oc
Page 76 and 77:
Bildningsväsendets verksamhetsomr
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Verksamhetsområdet för markanvän
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Verksamhetsområdet för fritid och
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Affärsverken Mellersta nylands rä
Page 164 and 165:
Affärsverken Investeringar 1 000 e
Page 166 and 167:
Affärsverken Grankulla och Vanda.
Page 168 and 169:
Fonderna 2013-2016 Bostadslånefond
Page 170 and 171:
Fonderna 2013-2016 Utvecklingsfonde
Page 172 and 173:
Fonderna 2013-2016 Finansieringsana
Page 174 and 175:
Fonderna 2013-2016 Skadefonden Syft
Page 176 and 177:
Resultaträkningsdel 2013-2016 Resu
Page 178 and 179:
Resultaträkningsdel 2013-2016 tät
Page 180 and 181:
Resultaträkningsdel 2013-2016 Resu
Page 182 and 183:
Resultaträkningsdel 2013-2016 180
Page 184 and 185:
Investeringsdel 2013-2017 Investeri
Page 186 and 187:
Investeringsdel 2013-2017 91 2 Omby
Page 188 and 189:
Investeringsdel 2013-2017 92 Immate
Page 190 and 191:
Investeringsdel 2013-2017 motionspa
Page 192 and 193:
Investeringsdel 2013-2017 95 Fast e
Page 194 and 195:
Investeringsdel 2013-2017 192 Vanda
Page 196 and 197:
Finansieringsdel 2013-2016 Finansie
Page 198 and 199:
Finansieringsdel 2013-2016 Finansie
Page 200 and 201:
Finansieringsdel 2013-2016 FORMLER
Page 202 and 203:
200 Vanda stad - budget 2013, ekono
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Bilaga 5 Bilaga 5. Kartor över Van
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
show all

Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2016 - Vanda stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?