Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2016 - Vanda stad

More documents

Recommendations

Info

Vandas balanserade strategi våningsyta. Byggandet koncentreras till området kring flygplatsen samt utmed Ring III. Under 2010 färdigställdes lokaliteter i en rekordartat liten omfattning, bara dryga 70 000 m2-vy. Ett år senare, dvs. år 2011 byggdes dubbelt så stor volym våningsyta för lokaliteter jämfört med året innan, dvs. 142 000 m²-vy. I början av 2012 har antalet startade byggprojekt åter minskat i jämförelse med 2011. Figur 13. Byggandet åren 2000–2011 (m2-vy), exklusive bostadsbyggandet Färdigställd våningsyta, m2-vy 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Övriga Lager Industri Offentliga Trafik Affär och kontor Ekonomiska utvecklingsutsikter Allmänna ekonomiska utsikter Finlands nationalekonomi beräknas växa med omkring en procent under åren 2012 och 2013. Under de därpå följande åren beräknas ekonomin växa med omkring 2 procent om året. Den framtida ekonomiska tillväxten är beroende av produktiviteten, då utbudet på arbetskraft till och med minskar och försörjningskvoten försvagas under hela 2010-talet. Sommaren 2012 var hela euro-området, Finland medräknat, inne i en recession och för att klara sig ur den måste man lyckas balansera ekonomin i euroländerna och lösa den finanskris som beror på skuldsättningen. Finlands exportberoende ekonomi återhämtar sig, förutsatt att man kan skapa förtroende internationella aktörer emellan och man lyckas hitta bestående lösningar på de ekonomiska problemen i de krisdrabbade länderna. Finansministeriet uppskattar att antalet sysselsatta minskar och att arbetslösheten ökar något under 2013. Sysselsättningsgraden bland personer mellan 15 och 64 år är något under 70 procent under de kommande åren. År 2012 beräknas lönesumman för hela landet stiga med 3,1, procent 2013 med 2,5 procent och 2014 med 3,3 procent. Inkomstnivån höjs med i genomsnitt tre procent per år. Pensionsinkomsterna ökar i en takt på dryga fem procent, närmast på grund av att antalet pensionärer ökar. Inflationen utjämnas till i genomsnitt två procent per år. Statens skuldbörda närmar sig en nivå på 100 miljarder euro, vilket betyder omkring 47 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statens skatteintäkter ökar med cirka 5 procent år 2013 till följd av mervärdesskatten höjs och förvärvsinkomstskatten skärps medan alla inkomstnivå- och indexjusteringar lämnas ogjorda under åren 2013–2014. Statens nedskärningar i utgifterna påverkar kraftigt kommunernas statsandelar och understöd. Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn Den kommunala ekonomin har åtstramats under de senaste åren. Kommunernas utgifter har ökat snabbare än skatterna och statsandelarna och investeringarna har hållit sig på en relativt hög nivå. Investeringarna har bidragit till att öka kommunernas skuld med omkring en miljard euro om året. Under 2012 åtstramas den kommunala ekonomin särskilt av att statsandelarna skärs ner med 631 milj. euro. Den kommunala ekonomin fortsätter att vara ansträngd också under de närmaste åren när statsandelarna skärs ner med 125 milj. euro år 2013, med 250 milj. euro år 2014 och ytterligare 500 milj. euro år 2015. År 2013 görs inga indexjusteringar i statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet och denna åtgärd har en åtstramande effekt på omkring 50 milj. euro. I beskattningen kompenseras kommunerna för höjningen av förvärvsinkomstavdraget i sina statsandelar medan förändringarna i samfundsskatten kompenseras genom att kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten höjs. Kommunernas samfundsskatteandel betalas förhöjd med fem procentenheter under åren 2013– 2015. Kommunernas ekonomi fortsätter under hela planperioden att visa finansiellt underskott och kommunernas skuldbörda ökar med över en miljard euro varje år även under de kommande åren. Kommunernas statsandelar för 2013 beräknas enligt befolkningsantalet 31.12.2011. Indexförhöjningen är 3,0 procent, med beaktande av statsandelsnedskärningen. Nedskärningen på 125 milj. euro i statsandelarna år 2013 innebär en minskning av statsandelarna med omkring -23 euro per invånare och kommunens statsandelsprocent sjunker till 30,90 procent. Statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet 2013 fastställs utgående från läget i fråga om antalet elever och studerande 20.9.2012 och de indexjusteras inte. Kommunens statsandelsprocent kvarstår på 41,89 procent och kommunernas självfinansieringsandel är 364,18 euro per invånare också under 2013. Kommunernas kalkylerade statsandelar ökar något år 2013, närmast som en följd av indexjusteringen av statsandelen för basservicen och förändringar i befolkningens åldersstruktur. Under de kommande åren kommer nedskärningarna i statsandelarna att innebära en smärre minskning även räknat i euro. De övriga statsunderstöden till kommunerna minskar också, närmast till följd av de nedskärningar som görs för att göra inbesparingar. Statsunderstöden till kommunerna och samkommunerna uppgår till omkring 10,5 miljarder euro åren 2012–2016. Kommunernas statsandelssystem håller på att revideras som en del av kommunreformen, på så vis att det nya systemet skulle träda i kraft från början av 2015. En utredare har tillsatts för att bereda revideringen och en särskild stödgrupp samt sakkunnig- och kalkyleringsgrupp till stöd för utredaren. Utvecklingsbehoven när det gäller statsandelssystemet presenteras i en mellanrapport i december 2012 och de slutliga förslagen före utgången av 2013. Huvudmålen när statsandelssystemet revideras är (enligt finansministeriets beslut genom förordning) en gemensam kalkylerad kostnad för kommunens statsandel för basservicen, neutralitet vid kommunsammanslagningar, att det har en sporrande inverkan och att finansieringssystemet fungerar i situationer av förändring. Man har för avsikt att förenkla dagens invecklade kalkyleringssystem och även att revidera den justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som genomförs med fyra års mellanrum. 12 Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013-2016
Kommunernas skatteintäkter beräknas öka med sammanlagt omkring 4 procent år 2013, medan skatteintäkterna för 2012 uppskattas öka med endast 1,5 procent då samfundsskatteintäkterna minskar med närmare en fjärdedel. Kommunernas kommunalskatteintäkter uppskattas öka med över 4 procent år 2013, med 4,7 procent år 2014 och med 3,5 procent år 2015 (KF Kommunernas skatteprognosram 28.8.2012). Uppskattningen måste under rådande ekonomiska förhållanden anses som optimistisk. Kommunernas samfundsskatter uppskattas också under åren 2013 och 2014 hålla sig på samma lägre nivå som 2012. År 2016 sjunker kommunernas samfundsskatteintäkter åter till följd av att kommungruppens fördelningsandel sänks. Kommunerna kommer att tilldelas nya uppgifter. Kommunernas utgifter ökar med omkring en procent per år i och med den åldrande befolkningen och befolkningsökningen. De ökade utgifterna har beaktats i de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården. Äldreomsorgslagen träder i kraft 1.7.2013 och stödtjänsterna för anhörigvården effektiviseras; den ökade mängden uppgifter har beaktats i statsandelarna till kommunerna. Utkomstskyddets förhöjningsdelar för den aktiva tiden kommer enligt lag att räknas som prioriterad inkomst och detta ökar kommunernas utgifter för utkomststöd år 2013. Ett kommunförsök för att åtgärda långtidsarbetslösheten genomförs åren 2012–2015. Försöket ökar kommunernas ansvar i servicen till långtidsarbetslösa. Arbetet med att förbättra kvaliteten i den grundläggande utbildningen fortsätter genom att gruppstorlekarna minskas och morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklas. Från början av 2013 erbjuds alla arbetslösa under 25 år och alla arbetslösa nyutexaminerade under 30 år inom ramen för samhällsgarantin för unga en arbets- eller utbildningsplats eller en aktiv åtgärd senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Information om statens åtgärder riktade till kommunerna har sammanställts i Basservicebudgeten för 2013 (Finansministeriets publikation 30a/2012) och den finns på adressen vm.fi under rubriken Kunta-asiat. Den ekonomiska utvecklingen i Vanda Staden uppfyller de s.k. kriskommunkriterierna när det gäller skuldbeloppet uträknat per invånare, den relativa skuldsättningen och kommunens soliditetsgrad. Om man ser till andra kriterier är årsbidraget positivt, staden har inget ackumulerat underskott och Vandas inkomstskattesats är lägre än det vägda medeltalet för alla kommuner. En central utgångspunkt i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin som stadsfullmäktige godkänt är att minska ökningen i verksamhetsutgifter och sänka investeringsnivån under ekonomiplanperioden. Bruttoinvesteringsnivån (exklusive Ringbanan och Ring III) uppgår till högst 100 milj. euro år 2013 och 90 milj. euro åren därefter. Vanda stads investeringar i byggandet av Ringbanan och i fas 2 av ombyggnaden av Ring III uppgår till sammanlagt 68 milj. euro år 2013, till 47 milj. euro år 2014 och 19 milj. euro år 2015. Utöver detta finansierar staden byggandet av statens andel av fas 2 av ombyggnaden av Ring III under åren 2013–2015 med sammanlagt 50 milj. euro, en summa som staten betalar till Vanda i form av en köpesumma i två rater under åren 2016 och 2017. Enligt ett tidigare avtal betalar staten tillbaka kostnaderna på 50 milj. euro för fas 1 av ombyggnaden av Ring III till Vanda år 2013. Vanda stad – budget 2013, ekonomiplan 2013-2016 Vandas balanserade strategi Budgeten innehåller åtgärder, genom vilka de uppställda ekonomiska målen nås, samtidigt som stadens konkurrenskraft på längre sikt garanteras. Genom att strikt styra markanvändnings- och avtalspolitiken, prioritera investeringarna och planera servicenät på stadsnivå, begränsas stadens investeringar till en nivå om 90 milj. euro per år (exklusive Ringbanan och förbättringen av Ring III). Genom en beräknad ökning på tre procent per år av verksamhetsintäkterna och skattefinansieringen strävar man efter att ökningen av stadens lånestock ska stanna av i slutet av ekonomiplanperioden. De osäkra utsikterna för utvecklingen inom ekonomin och sysselsättningen understryker behovet att genomföra balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. Staden har förbundit sig att delta i genomförandet av Ringbanan och byggandet av Marja-Vanda som redan inletts binder stadens resurser långt in i framtiden. Under de kommande åren behöver staden ekonomiskt spelrum för att kunna reagera på de utmaningar som en omvärld i förändring medför. Utvecklingen i antalet anställda i Vanda Antalet anställda hos staden har hållit sig förhållandevis stabilt under de tre föregående åren. Under de kommande åren påverkas antalet anställda mest av sättet att producera servicen, dvs. vilken del av servicen som produceras av egen personal och vilken del som köps in av andra serviceproducenter. Staden försäkrar sig om den personal som behövs i kortvariga vikariat och i säsongartade uppgifter genom att i första hand använda Seure Henkilöstöpalvelut Oy:s tjänster. Tabell 1. Utvecklingen i antalet invånare och antalet anställda 2009 År 2010 Invånare 2011 197 636 200 055 203 001 Personal (ordinarie+ på viss tid) 11 416 11 332 Invånare/personal 11 377 17,31 17,65 17,84 Trots att det eventuellt sker förändringar i stadens sätt att producera service är det, på grund av att många går i pension, en stor utmaning för staden att kunna försäkra sig om att man kan anställa kompetent personal. Å andra sidan ger pensionsavgången, liksom all övrig normal avgångsomsättning, möjlighet att genomföra behärskade förändringar i personalstrukturen precis som under tidigare år. Fram till år 2020 går 17 procent av den nuvarande personalen i pension. I Vanda har åldern för att gå i pension stigit varje år under de fem senaste åren (2007–2011). Tabell 2 Pensionsavgången i Vanda Åren Pensionsavgång Vanda (%)* 2013 – 2016 8 % 2013 – 2020 17 % 2013 – 2024 29 % * lärare som omfattas av statens pensionssystem har inte räknats med 13
Page 1: Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan
Page 4 and 5: Omslagsbild Sakari Manninen, Kommun
Page 6 and 7: Fondernas kombinerade resultaträkn
Page 8 and 9: Vandas balanserade strategi Vandas
Page 10 and 11: Vandas balanserade strategi Det fö
Page 12 and 13: Vandas balanserade strategi med nä
Page 16 and 17: Vandas balanserade strategi Tabell
Page 18 and 19: 16 Vanda stad - budget 2013, ekonom
Page 20 and 21: Strategiska mål tillfredsställels
Page 22 and 23: Strategiska mål för att vara i ar
Page 24 and 25: Strategiska mål En innovativ stad
Page 26 and 27: Strategiska mål i ekonomi- och sku
Page 28 and 29: Driftsekonomidelen Driftsekonomidel
Page 30 and 31: Driftsekonomidelen 93 7 Ringbanan i
Page 32 and 33: Driftsekonomidelen Jämförelse enl
Page 34 and 35: Driftsekonomidelen Verksamhetsutgif
Page 36 and 37: Centralförvaltningens verksamhetso
Page 52 and 53: Verksamhetsområdet för social- oc
Page 64 and 65:
Verksamhetsområdet för social- oc
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Bildningsväsendets verksamhetsomr
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Verksamhetsområdet för markanvän
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Verksamhetsområdet för fritid och
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Affärsverken Mellersta nylands rä
Page 164 and 165:
Affärsverken Investeringar 1 000 e
Page 166 and 167:
Affärsverken Grankulla och Vanda.
Page 168 and 169:
Fonderna 2013-2016 Bostadslånefond
Page 170 and 171:
Fonderna 2013-2016 Utvecklingsfonde
Page 172 and 173:
Fonderna 2013-2016 Finansieringsana
Page 174 and 175:
Fonderna 2013-2016 Skadefonden Syft
Page 176 and 177:
Resultaträkningsdel 2013-2016 Resu
Page 178 and 179:
Resultaträkningsdel 2013-2016 tät
Page 180 and 181:
Resultaträkningsdel 2013-2016 Resu
Page 182 and 183:
Resultaträkningsdel 2013-2016 180
Page 184 and 185:
Investeringsdel 2013-2017 Investeri
Page 186 and 187:
Investeringsdel 2013-2017 91 2 Omby
Page 188 and 189:
Investeringsdel 2013-2017 92 Immate
Page 190 and 191:
Investeringsdel 2013-2017 motionspa
Page 192 and 193:
Investeringsdel 2013-2017 95 Fast e
Page 194 and 195:
Investeringsdel 2013-2017 192 Vanda
Page 196 and 197:
Finansieringsdel 2013-2016 Finansie
Page 198 and 199:
Finansieringsdel 2013-2016 Finansie
Page 200 and 201:
Finansieringsdel 2013-2016 FORMLER
Page 202 and 203:
200 Vanda stad - budget 2013, ekono
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Bilaga 5 Bilaga 5. Kartor över Van
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
show all

Budgeten 2013 och ekonomiplanen 2013-2016 - Vanda stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?