Vilka erfarenheter har personer med CMC-1 artros efter ... - FSA

styra samtalet. Detta kan ge andra och nya oväntade data än då enkäter eller test
används, där man på förhand har bestämt vissa begrepp (Lanz,1993). Författaren
14
använde sig av en öppen intervjuguide som riktlinje och stöd under intervjuerna, och
kunde under intervjuns gång fylla i med följdfrågor för att få intervjupersonerna att
ytterligare förklara eller berätta om sina erfarenheter.
Det inte alltid önskvärt enligt Starrin et al. (1991) att utgå från exakta definitioner av
begrepp i försök att samla empiriska data, då det kan leda till att relevanta data
missas. Upplevelser i det mänskliga livet är dubbeltydiga, obestämbara och oprecisa,
och då kan spårhundsbegrepp vara mer känsliga för att spåra upp väsentlig
problematik. Genom att välja lösa frågor, låta inspiration och känsla styra, görs
arbetet efter upptäcktens väg, där det inte finns så mycket fasta regler.
Den här metoden bygger på att samla in pusselbitar i ett tidigt skede. Ömsom samlas
data in, kodas och bearbetas. Tidigt utvecklas kategorier genom upprepade
bearbetning av data allt eftersom uppgifter samlas in. Kodernas uppgift är att vägleda
den fortsatta datainsamlingen. I insamlandet av data behövs ett perspektiv på det fält
som studeras, då mycket av den bearbetningen utförs under insamlingen av data.
Författaren vet inte på förhand vad som skall samlas in, och framförallt finns inte
vetskapen åt vilket håll detta kan leda.
För att samla in information om vilka erfarenheter intervjupersonerna hade av att
använda hård ortos i sina dagliga aktiviteter, så har författaren utifrån vad Kvale
(1997) beskriver, valt att använda en egen utformad intervjuguide (se bilaga 4 - 5).
Frågorna baserar sig på undersökningens syfte och frågeställning.
DATABEARBETNING
Den första intervjun genomfördes, skrevs ner så noggrant som möjligt, dock utan att
ta med pauser, minspel eller olika känslouttryck som skratt eller liknande.
Intervjuerna spelades in på band för att inte gå miste om viktig information, och för att
undvika att informationen förvanskades av intervjuaren. Databearbetningen följer de
tre faser som Dahlberg (1997) beskriver såsom helhet – delar – helhet.
Med utgångspunkt från frågorna kodades den första intervjun. Utifrån de svar som
framkommit samt en tillbakablick på syftet och frågeställning famträder följande
kategorier för bearbetning av data: nytta, hinder, känslor, ortosanvändning, aktiviteter
och copingstrategier.