Vilka erfarenheter har personer med CMC-1 artros efter ... - FSA

Det kommer ofta klagomål från patienter på bristande information om sin sjukdom,
och det är viktigt att efter varje informationstillfälle kontrollera att patienterna förstått
den information de fått.
COPING
Lazarus har enligt (Thernlund,1995, sid 6 ) definierat coping som kognitiva och
beteendemässiga ansträngningar att bemästra stress. Copingmekanismer är de
åtgärder som en person vidtar för att hantera en viss situation och kan bestå av
konfrontation, distansering, självkontroll, söka socialt stöd, ta ansvar, flykt-
8
undvikande, planerad problemlösning och positiv omtolkning. Stressen ändras under
resan gång (Thernlund,1995, sid 8 ), vilket delvis sammanhänger med vilka
copingmekanismer som används, och vilka strategier som är bäst beror på
sammanhanget. Coping, som betecknar det sätt individen använder för att hantera
livssvårigheter kan förklara varför det går bra för vissa människor att anpassa sig till
den nya situationen, och mindre bra för andra.
STIGMATISERING
Att bära en ortos på handen kan väcka andra människors känslor och funderingar
och ge upphov till frågor som kan kännas besvärande. Den funktionshindrade själv
kan också känna detta inom sig och därför uppleva ortoserna som en avvikelse från
det normala. Enligt Goffman (1990) är stigmatisering ursprungligen ett grekiskt ord
som används för att utmärka något ovanligt eller dåligt hos en individ. Numera
används stigmatisering som en benämning på själva utanförskapet snarare än dess
kroppliga kännetecken. Stigmatisering är en process, där samhället lägger en negativ
innebörd i beteenden och synliga tecken på avvikelse hos den enskilde individen.
Om individen lär sig acceptera och respektera sig själv trots sin sjukdom, så kan
stigmat avdramatiseras och lättare godtas av omgivningen enligt Goffman.
GENUS
Gummartros är ett uttryck som användes tidigare som benämning för tumbasartros
(Lundborg, 1999).